Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden 1

2 Barn- och utbildningsnämnden, december 2016 Verksamhetsplan Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergman Karina Bronell

3 Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 4 Organisationsskiss... 4 Verksamhetsområde... 5 Verksamhet förskola... 5 Verksamhet grundskola... 5 Verksamhet gymnasieskola... 5 Fördelning av nettokostnader... 6 Måluppfyllelse Ett socialt hållbart Falköping Ett näringsliv som utvecklas Ett attraktivare Falköping Kvalitén inom verksamheten ska öka... 7 Rapportering av måluppfyllelse till nämnd... 7 Styrkedjan inom det systematiska kvalitetsarbetet Nuläge inom ansvarsområdet, nämndens mål... 9 Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga... 9 Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse... 9 Alla elever når målen Strategier för utveckling inom ansvarsområdet Nationella regel- och lagförändringar som påverkar ansvarsområdet Satsningar i budgetpropositionen för år Arbetsgivarfrågor i budgetpropositionen för år

4 Verksamhetsbeskrivning KFS 2016:02 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden. Nämndens verksamhet ( 1): Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens uppgifter inom barnomsorgen, grundskolan, obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt ansvarar för den kommunala musikskolan och skolskjuts med tillhörande riktlinjer. Organisationsskiss Under 2016 har en förändring genomförts där verksamhetschefer har tillsatts för respektive skolform. Verksamhetsledare har utsetts till SPC (specialpedagogiskt centrum) och CFF (centrum för flerspråkighet). Den nya ledningsorganisationen är ett första steg i den översyn av skolorganisation som pågår. 4

5 Verksamhetsområde Verksamhet förskola Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala verksamheten kompletteras med fristående förskolor. Pedagogisk omsorg kommer att erbjudas från 1 januari Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg som omfattar ca 60 barn. Efterfrågan av barnomsorg ökar och nya avdelningar planeras. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. Verksamhet grundskola I nuvarande grundskoleorganisation finns det många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet och klassorganisation varierar från ca elever. Inom verksamhetsområdet finns även särskola som är knuten till två grundskolor i centralorten samt musikskola. Fritidshem erbjuds på samtliga skolor med tidigare år. I centralorten finns en fristående grundskola. De senaste årens volymökning har medfört att skolorna är trångbodda och en översyn av skolorganisationen pågår. Verksamhet gymnasieskola De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll. Inom verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola. 5

6 Miljontal Fördelning av nettokostnader 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0, ,05 0 Förskola Grundskola Gymnasieskola SPC Musikskola Övrigt Diagram: Fördelning av kostnader Diagrammet visar kostnadsfördelningen mellan de olika verksamhetsformerna. Förskola och gymnasieskola har ungefär samma omslutning medan grundskolans verksamhet är mer än dubbelt så stor. Särskolan ingår i grundskolans resp gymnasieskolans verksamhetsområde. SPC inkluderar särskilda undervisningsgrupper och familjecentralen. Måluppfyllelse 1. Ett socialt hållbart Falköping Mål Indikator Uppföljning Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever trygghet Andel elever i grundskolans år 5 och år 8 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever trygghet Andel elever i gymnasieskolans år 2 som upplever att de har inflytande över sina egna möjligheter till utveckling och lärande 6 Vårterminen Vårterminen Vårterminen Vårterminen

7 2. Ett näringsliv som utvecklas Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. 3 Ett attraktivare Falköping En hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 kommer att skapa en attraktiv skola som i sin tur innebär att Falköping blir en attraktivare kommun att bo i. 4. Kvalitén inom verksamheten ska öka Mål Indikator Uppföljning Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning Andel årsarbetare på fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning Andel lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen Andel lärare i gymnasieskolan med pedagogisk högskoleexamen Höstterminen Höstterminen Höstterminen Höstterminen Mål Indikator Uppföljning Alla elever når målen Meritvärdet i grundskolans år 9 Höstterminen Andel behöriga till nationellt program Höstterminen Genomsnittlig betygspoäng på gymnasiets nationella program Höstterminen Rapportering av måluppfyllelse till nämnd Enligt Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska huvudmannen skapa rutiner för att underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de nationella och kommunala målen, att skapa förutsättningar för ett sådant arbete samt att utveckla utbildningen i enlighet med målen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om riktlinjer i maj I samband med beslutet togs ett årshjul fram som tydliggör och skapar framförhållning i rapporteringen av prioriterade mål kvartalsvis. 7

8 Styrkedjan inom det systematiska kvalitetsarbetet. För att utvecklingsarbetet ska få effekt i organisationen krävs att varje led känner sig delaktig i processen och att arbetet utgår från verksamhetens behov. Resultatet analyseras och rapporteras från varje nivå upp till huvudman. Det är av största vikt att skapa förtroende och tillit i styrkedjan och att återkoppling sker från nämnd via ledare tillbaka till verksamheterna. 8

9 Nuläge inom ansvarsområdet, nämndens mål Alla barn och elever är trygga och tror på sin egen förmåga Årets föräldraenkät visar att vårdnadshavarna i förskolan är nöjda med personalens bemötande både mot barnen och mot sig själva och de är trygga när de lämnar sitt barn. De vårdnadshavare som inte känner tillit fullt ut påpekar att barngrupperna är stora och att det behövs mer personal. I grundskolans elevenkät är trygghets- och trivselmått sämre än förra läsåret och skiftar stort mellan skolorna. Det finns inget samband mellan skolans storlek och andelen elever som trivs. Ållebergsgymnasiets uppföljningar visar att en hög andel av eleverna både trivs och känner sig trygga. Lokalerna är för trångbodda vilket lättare leder till konflikter. Rektorer beskriver omklädningsrum och toaletter som platser där elever känner sig mindre trygga. Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning sjunker inom alla skolformer både lokalt och nationellt. Rekrytering av personal försvåras av att det saknas utbildningsplatser 9

10 och lärosäten i närområdet och konkurensen mellan kommunerna ökar. Särskilt märkbar är minskningen av behöriga inom förskolan vilket beror på att förskollärare med lokal behörighet inte längre får räknas med i statistiken. Falköping har tidigare legat klart över rikets snitt. Årets siffror visar jämn nivå med jämförbara kommuner. Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning och trenden har de senaste åren varit sjunkande, liksom i övriga riket. Rekrytering av pedagogisk personal till denna verksamhet är svår. Ett antal fritidspedagoger har genom studier skaffat behörighet till grundskolans praktiskt estetiska ämnen och valt att arbeta i de tidiga skolåren. Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan har under lång tid legat i linje med riket. Det sista året sjunker siffran mer för Falköping och hamnar under rikssnittet. Även siffran för gymnasiet sjunker mer i Falköping än i riket. Flera projekt och forskningsarbete genomförs i organisationen under ledning av respektive verksamhetschef. Pedagogisk dokumentation inom kvalitetsarbetet fokuseras i förskolan. Matteprojektet och trivselprogrammet genomförs fullt ut under året och ett nytt forskningsprojekt startas upp i januari om nyanländas lärare. Alla elever når målen Måluppfyllelsen i kommunens förskolor visar på en positiv trend avseende utveckling och lärande och oftast uppfyller kommunens förskolor de krav som ställs om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Omvårdnad, omsorg, fostran och lärande skall bilda en helhet och det uppfylls generellt, men på vissa av kommunens förskolor behöver lärandet få ett större utrymme för att förskolan ska kunna uppnå de förtydliganden och mål som läroplanen ställer. Måluppfyllelsen i kommunens grundskolor visar de senaste fem åren på en negativ trend. Resultaten skiljer stort mellan kommunens grundskolor både avseende nationella prov och betygsresultat. Kommunen ligger långt under riksgenomsnittet för meritvärde i årskurs 9 och för behörighet till nationellt program. Andelen nyanlända elever varierar stort mellan skolorna vilket påverkar måluppfyllelsen i hög grad. Det är tydligt att likvärdigheten i elevers möjlighet till kunskapsutveckling skiljer mellan kommunens skolor och ibland även mellan klassrummen. Det kompensatoriska stödet ges på olika sätt. Möjligheten till modersmålsundervisning och studiehandledning skiljer mellan skolor och även mellan olika språk. Resultaten i kommunens gymnasieskola visar på en relativt jämn måluppfyllelse de senaste fem åren. Den skiljer dock mellan gymnasieprogrammen. Kommunen ligger i linje med eller strax under riksgenomsnittet aveende betygspoäng och högskolebehörighet. Andelen elever med examensbevis ligger lägre än snittet för riket och de studieförberedande programmen 10

11 visar inte på samma progression procentuellt som yrkesprogrammen. Skillnaderna avseende andel elever med examensbevis minskar mellan grupperna. Andelen elever på introduktionsprogrammen har ökat markant under tidsperioden. Inom denna urvalsgrupp finns en hög andel elever som har stora utmaningar för att nå gymnasiebehörighet. Strategier för utveckling inom ansvarsområdet Skolverket beskriver fyra områden inom vilka huvudmannen (kommunen) ska skapa förutsättningar för att utveckla verksamheten: Organisation God miljö för lärande Personal Resurstilldelning Beslut om ny skolorganisation kommer att ske under året och påverka barn och elevers förutsättningar till en likvärdig utbildning. I samband med beslutet måste hänsyn tas till en rad faktorer. Inom alla verksamhetsområden är lokalbristen påfallande. De senaste årens volymökning har medfört att förskolor, grundskolor och gymnasieskola är trångbodda. Barn och elevers möjlighet till inflytande påverkas i hög grad av lokalutformning och tillgänglighet. Förutsättningarna för att erbjuda goda lärmiljöer är begränsade då alla utrymmen används för undervisning. Några lokaler uppfyller inte längre arbetsmiljöverkets krav och åtgärder måste vidtas. Hänsyn till lärares möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning bör genomsyra ny skolorganisation vid politiska beslut. Arbetsmiljö och lokaler påverkar undervisning, trivsel och trygghet och behöver också anpassas i högre grad till dagens undervisning i samband med skolorganisationsöversynen. Fokus måste riktas mot att stärka förutsättningar för ökad arbets- och studiero. Flexibilitet i lokalutformning blir viktigt för att kunna erbjuda likvärdiga förutsättningar för undervisning oavsett skola och för att kunna möta varje elevs behov. Förvaltningen måste ta tillvara de erfarenheter av mottagande av nyanlända som byggts upp under de sista åren. Det sker genom att skapa rutiner, strategier och riktlinjer som säkrar ett likvärdigt mottagande och likvärdiga förutsättningar i våra verksamheter. Modersmålsundervisning och studiehandledning måste ledas, samordnas och fördelas efter behov. Anmälningsrutinerna för kränkande behandling måste förenklas. En av de största utmaningarna är rekrytering. Här behövs nya grepp, kreativitet, utvecklad introduktion och mentorskap för att behålla och locka behörig personal. Långsiktiga satsningar för att stärka kompetenser inom specialpedagogik och svenska som andraspråk pågår och fortgår över tid. Andra kompetensutvecklingsinsatser behöver stärkas inom t ex modersmål, matematik och läs- och skrivinlärning. Den höga personalomsättningen påverkar 11

12 elevers lärsituation och kontinuitet, skolornas organisation och de ekonomiska förutsättningarna negativt. Riktade statsbidrag i form av lågstadiesatsning och fritidshemssatsning bidrar till högre personaltäthet, men styr också kommunernas resursanvändning även om inte behörig personal finns att tillgå. Personaltätheten blir beroende av statsbidrag och på så sätt osäker. Budgetfördelning behöver ses över inom samtliga verksamhetsformer och i högre grad ta hänsyn till sociofaktorer, barn/elevers behov och resultat i syfte att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning. Under de senaste åren har staten riktat statsbidrag för att möjliggöra förbättringar i den svenska skolan. Förvaltningen har och behöver fortsatt, för att förstärka den kommunal budgeten, ansöka och få beviljat aktuella statsbidrag. Det innebär ekonomiska tillskott, men även en tydlig nationell styrning. Många av insatserna genererar personalförstärkning till främst de yngre åren. Även insatser för att höja läraryrkets status har gjorts genom karriärtjänster och lärarlönelyft. Nämnden behöver förbättra uppföljningen av de enskilda satsningar som görs och låta ekonomi och kvalitet samverka för att stärka utvecklingsarbetet. Effekten av enskilda satsningar behöver kunna särskiljas ur en helhetsbild för att nämnden i framtiden ska kunna skapa bästa möjliga förutsättningar och fatta rätt beslut. Nationella regel- och lagförändringar som påverkar ansvarsområdet Satsningar i budgetpropositionen för år ) Obligatoriskt att erbjuda lovskola till de elever i grundskolans årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå betyget E i ett eller flera ämnen och elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha blivit behöriga till nationellt program införs från 2017 och kommunerna tillförs medel genom generella statsbidrag. Det riktade statsbidraget till denna verksamhet tas då bort. 2) Betyg i moderna språk ska sättas varje termin från årskurs 6. Allmänna bidrag till kommunerna för att kompensera kommunerna för kostnadsökningen. 3) En "läsa-skriva-räkna garanti" planeras att införas. Kompensation beräknas from 2018 att tillföras via allmänna bidrag till kommunerna. 4) Ändringar planeras i systemet med nationella prov. Regeringen återkommer med en proposition med utgångspunkten att skapa en rättvis och likvärdig bedömning av proven, Den möjliga effektiviseringen kommer att påverkar allmänna bidrag. Arbetsgivarfrågor i budgetpropositionen för år ) Nationell samling för läraryrket. Fortsatt lärarlönelyft. 2) Investering för att få lärare att återvända till yrket. Ny webbutbildning för lärare och förskollärare. 3) Kampanj för lärar- och förskolläraryrkena. Syftar till att attrahera fler personer till yrket. 12

13 4) Skolverket i samarbete med Universitetskanslersämbetet gör återkommande prognoser över skolans och förskolans behov av lärare och förskollärare. 5) Kompetensutveckling för förskolepersonal. Utvidgning av de nationella skolutvecklingsprogrammen tex är att öka personalens kompetens när det gäller att ta emot och undervisa barn med ett annat modersmål än svenska samt det pedagogiska uppdrag som förskolan har. 6) Läslyftet ska omfatta förskollärare och skolbibliotikarier samt satsa på utbildning för språkläs- och skrivutvecklare med inriktning mot förskolan. 7) Fortbildning för förskolechefer pågår till ) Utbyggd lärar- och förskollärarutbildning. Fullt utbyggt 2021 motsvarar satsningen 3600 helårsstudenter. 9) Fler lärare i svenska som andraspråk. Regeringen menar att lärosätena ska prioritera att bygga ut utbildningar med denna inriktning. 10) Fler vägar till läraryrket. Kompletterande utbildningar för de som saknar lärar- och förskollärarexamen. 11) Gymnasieskolans yrkesprogram. Stärka yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktivitet. Fler yrkescollege. 13