Kimitoöns kommun. Delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

Transkript

1 Kimitoöns kommun Delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark , ändringar

2 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark Datum , ändringar Skriven av Dennis Söderholm Granskad av Niina Ahlfors Godkänd av Matti Kautto Referens Ramboll Niemenkatu 73 FI Lahti Finland Puhelin: Ramboll 1

3 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Delgeneralplanebeskrivning som gäller delgeneralplanekarta daterad 18 juni 2014, ändringar Delgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll Finland Oy, Niemenkatu 73, Lahtis, tel (växel). Planläggningsstart Planläggningen startade genom tekniska nämndens beslut Det har meddelats på kommunens webbplats och kommunens anslagstavla att delgeneralplaneringen av området har inletts. Hörande i beredningsskedet Utkastet till delgeneralplan var offentligt framlagt Förslaget framlagt Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och utlåtanden kunde lämnas in Godkännande i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslog för kommunfullmäktige att delgeneralplanen ska godkännas..201_. EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Kaava-alueen sijanti Godkännande av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkände delgeneralplanen _._.201_. Planområdets läge Området som ska planläggas ligger i det vidsträckta skogsområdet mellan Brokärr, Lövböle, Nordanå och Skinnarvik cirka 10 km sydväst om Kimito centrum. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka hektar. Avsikt med planen Avsikten med delgeneralplanen är att göra det möjligt att bygga en vindkraftspark på området Nordanå Lövböle. Vindkraftsparken består av 29 vindkraftverk, ett nätverk av jordkablar samt vägar som behövs för byggskedet och servicen. Den producerade elektriciteten överförs med hjälp av jordkablar till en ny elstation som ska byggas på planområdet. Därifrån byggs en 110 kv luftledning eller jordkabel till det nuvarande 110 kvnätet. Eleffekten per vindkraftverk blir cirka 2,3 4 MW. Vindkraftsparkens totala kapacitet kan bli sammanlagt 66,7 116 MW. Vindkraftsparken kan producera cirka 270 GWh elektricitet per år km Planområdets ungefärliga läge och avgränsning. 2 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

4 INNEHÅLL BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER SAMMANDRAG Planens syfte Planläggningsprocessens skeden Inledningsskedet Berednings- och utkastskedet Förslagsskedet Planens centrala innehåll Förverkligande av delgeneralplanen UTGÅNGSPUNKTER Allmän beskrivning av området Projektbeskrivning Avveckling av vindkraftverken Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild Jordmån och berggrund Vattendrag och vattenhushållning Vindförhållanden Naturskydd Vegetation och naturtyper Fågelbestånd Flygekorrar Fladdermöss Kräldjur och grodor Jord- och skogsbruk Byggd miljö Befolkningsstruktur och -utveckling Samhällsstruktur Bosättning Service Arbetsplatser och näringsverksamhet Rekreation Trafik Byggd kulturmiljö Fornminnen Teknisk försörjning Specialverksamhet Miljöskydd och miljöstörningar Social miljö Markägare Planeringssituation De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Tomtindelning och -register Baskarta Byggförbud Skyddsbeslut Andra beslut, planer och program för området Planläggningssituation och planer i näromgivningen Andra vindkraftsprojekt i närområdet Utredningar, bl.a. inventeringar, som gjorts om området i samband med planarbetet eller tidigare SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Behov av delgeneralplanering Planeringsstart och därtill hörande beslut Deltagande och samverkan Delgeneralplanens mål Mål på basis av utgångsmaterialet Kommunens mål Mål baserade på planeringssituationen Intressenternas mål Ramboll 3

5 4. BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN Planens struktur Dimensionering Bestämmelser som gäller hela planområdet Planens konsekvenser Konsekvenser för samhällsstrukturen Konsekvenser för fast bosättning och fritidsbosättning Konsekvenser för servicen Konsekvenser för rekreationen Konsekvenser för trafikreglering och trafiksäkerhet Inverkan på fasta fornlämningar Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för teknisk försörjning Konsekvenser för landskapet Konsekvenser för kulturmiljön samt värdefulla områden och objekt Konsekvenser för vegetation och naturtyper Konsekvenser för faunan Konsekvenser för naturskyddet Konsekvenser för jordmån och berggrund Konsekvenser för yt- och grundvattnet Konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten Konsekvenser för ekonomin Konsekvenser för försvarsmaktens verksamhet Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och hälsa Konsekvenser för miljöskydd och miljöstörningar Konsekvenser för olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i... näromgivningen Konsekvenser för jakt och viltvård Konsekvenser för de sociala förhållandena Andra väsentliga konsekvenser av planen Kumulativa effekter tillsammans med andra vindkraftsprojekt i närregionen Störningsfaktorer i omgivningen Planbeteckningar och bestämmelser Namn Uppföljning av konsekvenser FÖRVERKLIGANDE AV DELGENERALPLANEN Planer som styr och åskådliggör förverkligandet Genomförande och tidsplan Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

6 BILAGEDOKUMENT TILL BESKRIVNINGEN Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning Bilaga 2. Nordanå Lövböle vindkraftspark på Kimitoön, miljökonsekvensbeskrivning (uppgjord av Sito Oy för Egentliga Finlands Energi Ab, oktober 2012) Bilaga 3. Fotomontage Bilaga 4 Bedömning av kumulativa effekter av vindkraftsprojekten på Kimitoön (Ramboll Finland Oy ) Bilaga 5. Puolustusvoimien lausunto hankkeesta (AI /73/2012, ) (Försvarsmaktens utlåtande om projektet) Bilaga 6. Nordanå Lövbölen tuulivoimahankkeen meluselvitys (WSP Finland Oy, ) (bullerutredning) Bilaga 7. Kemiönsaaren lepakoiden muuttoselvitys 2013 alustava raportti päätuloksista (Anna Blomberg, ) (fladdermusutredning) Bilaga 8. Kemiönsaaren Nordanå Lövbölen tuulivoimapuisto. Maisema- ja kulttuuriympäristöselvityksen päivitys (Sito Oy, kesäkuu 2014) (uppdatering av landskaps- och kulturmiljöutredning) Bilaga 9. Kemiönsaari Nordanå Lövböle tuulivoimapuiston muinaisjäännösten täydennysinventointi 2014 (Mikroliitti Oy, ) (kompletterande utredning av fornlämningar) Bilaga 10. Kalasääsken pesän tila vuosina , muistio (Sito Oy, ) (undersökning av ett fiskgjusbo) Bilaga 11. Nordanå Lövbölen tuulipuisto Metson soidinkartoitus (Sito Oy, ) (kartläggning av tjäderspel) Bilaga 12. Bemötanden av utlåtanden och åsikter från hörandet i beredningsskedet Bilaga 13.Bemötanden av utlåtanden och åsikter från hörandet i förslagsskedet Bilaga 14. Kontaktmyndighetens utlåtande om miljökonsekvensbeskrivning (VARELY/22/07.04/2011) Till beskrivningen hör en delgeneralplanekarta med dess beteckningar och bestämmelser Förteckning över andra dokument, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen: Miljöförvaltningens informationstjänst OIVA Åbolands landskapsplan Nordanå Lövböle vindkraftspark på Kimitoön, program för miljökonsekvensbedömning (uppgjort av Sito Oy för Egentliga Finlands Energi Ab ) Material i Egentliga Finlands etapplandskapsplan för vindkraft 2014 Ramboll 5

7 1. SAMMANDRAG 1.1 Planens syfte Syftet med delgeneralplanen är att i allmänna drag styra markanvändningen i området samt att samordna de funktioner som finns på området. Det är nödvändigt att planera planläggningen så att det går att förverkliga en vindkraftspark enligt det pågående projektet. Delgeneralplanen är detaljerad beträffande planbeteckningarna och -bestämmelserna för vindkraftsparken och styr direkt hur den ska förverkligas. I markanvändnings- och bygglagen 77 a stadgas om användning av en generalplan som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Inledningsskedet Arbetet med att utarbeta en delgeneralplan startade genom beslut av tekniska nämnden i Kimitoöns kommun I inledningsskedet samlades den utgångsinformation som behövs för att starta planeringen och ett program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetades och framlades offentligt PDB uppdateras vid behov under planläggningsprocessens gång. Tekniska nämnden har godkänt planläggningsavtalet med Egentliga Finlands Energi om planeringsområdet och godkänt Ramboll Finland Oy som planläggare Samtidigt beslöts att det område som ska delgeneralplaneras förläggs i byggförbud till Myndighetssamråd i inledningsskedet ordnades Vid samrådet behandlades bl.a. planeringens utgångspunkter, projektets tidsplan och delgeneralplanens program för deltagande och bedömning Berednings- och utkastskedet På basis av den samlade utgångsinformationen, responsen från inledningsskedet och resultaten av myndigheternas samråd utarbetades ett utkast till delgeneralplan. Avsikten är att planutkastet så väl som möjligt ska motsvara olika intressentgruppers och myndigheters mål för planläggningen. Tekniska nämnden i Kimitoöns kommun godkänner planutkastet för att framlägga det offentligt i minst 30 dagars tid. Under den tiden ordnas ett informationsmöte för allmänheten och intressenterna har möjlighet att lämna in åsikter om utkastet skriftligt eller muntligt. Utlåtanden om planutkastet begärs av myndigheterna och vid behov ordnas ett andra myndighetssamråd. Responsen behandlas i kommunen och behövliga bemötanden utarbetas. Materialet för hörandet i beredningsskedet (planutkastet) var offentligt framlagt och ett informationsmöte för allmänheten i beredningsskedet ordnades Under framläggningstiden lämnades 19 åsikter och 13 utlåtanden in. På basis av dem gjordes bl.a. följande ändringar i planen: Kraftverkens platser har ändrats, deras antal har minskats till 29 och placeringen har koncentrerats. På så sätt har det bl.a. blivit möjligt att kraftverken bildar två grupper, vilket är bättre med tanke på flyttfåglarna, kring bostadsområdet i Brokärr finns färre kraftverk och bullerpåverkan blir mindre. Genom att två kraftverk i nordväst har avlägsnats har planområdet kunnat förminskas i nordväst. Flyttningen av kraftverken har också lett till ändringar i servicevägarna. Som alternativ för elöverföringen valdes jordkabel, kabelns sträckning har justerats och elstationen har flyttats. Tv-områdena förstorades, men samtidigt skärptes planbestämmelsen så att kraftverkens alla delar måste ligga inom tv-området. Bestämmelser om möjligheter att reglera bullerpåverkan och rörliga skuggor lades till, likaså en bestämmelse om att kraftverken ska utrustas med avisningssystem eller med system som motverkar isbildning. En bestämmelse lades till om att kraftverksområdet ska återställas efter avvecklingen. I beskrivningen gjordes preciseringar, i planbestämmelserna gjordes små preciseringar och utredningarna kompletterades. EO-områdets avgränsning preciserades Förslagsskedet Planen revideras utgående från utlåtanden och åsikter som lämnats in i utkastskedet och görs till ett förslag till delgeneralplan, som framläggs offentligt i minst 30 dagar. Under framläggningstiden har intressenterna möjlighet att lämna in skriftliga anmärkningar om förslaget och behövliga utlåtanden begärs av myndigheterna. Responsen efter framläggningen av planförslaget behandlas i kommunen och behövliga bemötanden utarbetas. Vid behov ordnas ett myndighetssamråd. Utgående från de kommentarer som inkommit i förslagsskedet kan vid behov små ändringar i planen göras. Sedan föreläggs den Kimitoöns kommunstyrelse och kommunfullmäktige för godkännande. Om ändringarna i planen har omfattande konsekvenser, framläggs planförslaget på nytt offentligt. Förslaget till delgeneralplan var offentligt framlagt och ett informationsmöte för allmänheten i förslagsskedet ordnades Under framläggningstiden lämnades 25 åsikter och 6 utlåtanden in. Ett myndighetssamråd ordnades Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

8 På basis av dem gjordes följande ändringar: en bestämmelse lades till om att en bullermodellering ska göras i bygglovsansökan som gäller den valda kraftverkstypen och att bullret inte får överstiga bullerreglementeringen vid bostadsbyggnader; en bestämmelse lades till om att planeområdet är område i behov av planering med stöd av 16 i MarkByggL; en planbeteckning lades till där inverkan på havsörnen ska undersökas mera noggrant i bygglovsskedet; och planbeskrivningen uppdaterades. Kimitoöns tekniska nämnd beslöt att lägga planen till påseende på nytt. Godkännande av planen Delgeneralplanen godkänns av Kimitoöns kommunfullmäktige. Det går att besvära sig över fullmäktiges beslut om godkännande till Åbo förvaltningsdomstol och vidare till högsta förvaltningsdomstolen. 1.3 Planens centrala innehåll Största delen av planområdet anvisas som jord- och skogsbruksdominerat område, där byggande som betjänar jord- och skogsbruk (M) tillåts. Sammanlagt 29 byggplatser för vindkraftverk samt ett riktgivande servicevägnät, elledningar och annan behövlig infrastruktur anvisas inom M-områdena med objektbeteckningar eller som separata områdesdelar. Gruvdriften på planområdet anvisas som gruvområde (EK). Planerna på utvidgning av gruvområdet (ek- 1) och inmutningen på området (ek-2) märks ut i planen. Marktäktsområdet på planområdet (EO) anvisas, likaså Försvarsmaktens skyddszon (sv). En konsulteringszon enligt Seveso II-direktivet anvisas för fabriken intill planområdet (seveso). Områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald och som ligger på jord- och skogsbruksområden anvisas (luo-1, luo-2 och luo-3). De fasta fornlämningarna på området anvisas som fornminnesobjekt och områden och grundvattenområdena märks ut (pv). I planen anges speciellt att den ska användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk (MBL 77 a ). Genom bestämmelser som kräver utlåtande av Luftfartsverket och försvarsmakten kan man i samband med bygglov försäkra sig om att vindkraftverken inte orsakar olägenheter för flygtrafiken eller försvarsmaktens verksamhet. 1.4 Förverkligande av delgeneralplanen Vindkraftsparken kan börja förverkligas efter att planen vunnit laga kraft. Vindkraftverken behöver bl.a. bygglov och flyghindertillstånd, som ansöks av vindkraftsbolaget. För att bygga elöverföringsnätet och nya servicevägar krävs också tillstånd. För byggandet av vindkraftsparken svarar Egentliga Finlands Energi Ab. De olika stegen i projektet kan förenklat beskrivas enligt nedanstående förteckning: Tillståndsprocess Projektplaner görs upp Entreprenörer konkurrensutsätts Vägnätet på området byggs/den nuvarande vägförbindelsen förbättras Utrymme för kraftverksområdet reserveras och resningsområdena anläggs Vindkraftverkens fundament byggs Elstation och kraftledningar byggs Kraftverken reses Kraftverken tas i provdrift Kraftverken tas i drift 2014 Ramboll 7

9 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Allmän beskrivning av området Området som ska planläggas ligger i det vidsträckta skogsområdet mellan Brokärr, Lövböle, Nordanå och Skinnarvik cirka 10 km sydväst om Kimito centrum. Området är oplanerat men det gränsar delvis till stranddelgeneralplaner. Största delen av området används för skogsbruk. I norra delen av planområdet har Sibelco Nordic Oy gruvområden där fältspat bryts. I väster finns ett marktäktsområde. Norr om planområdet, vid stranden av Norrlångviken, finns fritidsbosättning ända till Skinnarvik samt några fasta bostäder. Väster om planområdet finns dessutom fritidsbosättning på stranden av Lemnästräsket. Söder och öster om området finns mera omfattande fast bosättning. Väster om planområdet finns också försvarsmaktens depåområde, Skinnarvik. Vindkraftsparkens planområde omfattar en areal på cirka hektar. EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Hankkeen rakenteet 2.2 Projektbeskrivning Målet för det aktuella projektet på planområdet är att bygga en vindkraftspark med 29 vindkraftverk. Vindkraftsparken består av de egentliga vindkraftverken, en elstation samt elöverföringsnät och servicevägar. Byggplatsen för ett vindkraftverk är cirka 60 x 80 meter. Storleken på kraftverkens fundament är 10 x 10 eller 20 x 20 meter beroende på fundamenttyp. Vindkraftverkens fundament anläggs på berget eller sprängs in i berget, varvid sprängning sker till cirka 3 7 meters djup. Vindkraftverkens navhöjd är enligt projektplanen cirka 135,4 141 meter, rotordiametern är meter och avståndet mellan kraftverken är cirka meter. Elöverföringen från vindkraftverken till elstationen sker med jordkablar. Jordkablarna placeras i mån av möjlighet i anslutning till vägarna och kablarna läggs ned i samband med att vägarna byggs eller förstärks. Om kablarna grävs ned separat är kabeldikets djup cirka 0,7 meter och bredd 0,4 meter. På bergsområde kan kabeln läggas på berget under ett skyddande skikt. Elstationen ansluts till det regionala elnätet med en ny cirka 4 kilometer lång 110 kv jordkabel. Vägarna fram till vindkraftverken är 4 6 meter breda. I tvära krökar görs vägarna eventuellt bredare. Vägarna byggs av kross och beläggs med sand och grus. Vid våtmarker och ytvattenfåror byggs vägtrummor. I vägnätet utnyttjas i hög grad områdets nuvarande skogsbilvägar som vid behov ska förbättras Suunniteltu tuulivoimala Planerat vindkraftverk #* Sähköaseman vaihtoehto Alternativ för elstation Parannettava tie Väg som förbättras Uusi tie Ny väg Maakaapeli Jordkabel Osayleiskaava-alue Delgeneralplaneområde #* m Nya konstruktioner i anslutning till vindkraftsprojektet. 8 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

10 2.2.Avveckling av vindkraftverken Vindkraftverkens livslängd är cirka 25 år, därefter kan turbinerna förnyas. Då kraftverken når slutet av sin livslängd rivs de. Elnätet monteras också bort om det inte finns annan användning för det. Vägnätet blir kvar om annat inte har avtalats med markägaren. De delar av kraftverkets fundament som finns under jorden kan lämnas kvar och fundamentplatsen återställs. Vindkraftsbolaget garanterar rivningen genom att betala en säkerhet som är avtalad i arrendeavtalet. Säkerheten betalas senast då byggandet börjar och används ifall vindkraftsbolaget efter att kraftverkets drift avslutats inte har uppfyllt sin skyldighet att återställa området. 2.3 Naturmiljö Landskapsstruktur, landskapsbild I anslutning till miljökonsekvensbedömningen har en landskapsutredning gjorts. Resultaten av den presenteras i sammandrag nedan. I indelningen enligt landskapsvårdsområden ligger planområdet i Sydvästlandet, närmare bestämt i regionen Sydvästra kusten och Skärgårdshavet. Marken och topografin karaktäriseras av vidsträckta klippområden strukturerade av rätlinjiga sprickdalar som genomskär berggrunden. Vikarna, som bildats av krossdalar, är smala och fortsätter långt in i inlandet. Här finns mera rundhällar och berg i dagen än någon annanstans i Finland. Huvudelementet i landskapet är dock havet, vars struktur varierar stegvis från öppet hav till inre skärgård, då man närmar sig fastlandet. Det finns mycket rundhällar och berg i dagen. Lermarker förekommer också allmänt i regionen, och eftersom klimatet är gynnsamt och det ställvis finns kalk i berggrunden och marken, är lundar och andra frodiga vegetationstyper vanliga jämsides med karga skärgårdstallskogar och områden med kala klippor. Hela regionen hör till den hemiboreala ekzonen. Projektområdet ligger i den inre skärgården där det finns mera land än hav och havsvikarna är smala och skyddade. De inre delarna av ön påminner om kustens landskapsstruktur. På ön finns några odlade, långsmala sprickdalar som avgränsas av skogbevuxna bergsryggar och skogsdungar. Topografin är varierande och de högsta områdena på ön ligger 69 m ö.h. Dalarna utgör ganska jämna lermarksslätter som bildar långsträckta nätverk. Dalarna används för odling. Fiske har traditionellt varit den viktigaste näringen. I fiskarbyarna i den inre skärgården har det också funnits små arealer med mångsidigt odlade åkrar och trädgårdar samt betesmarker och ängar. Då man kommer till fastlandskusten ökar mängden åkermark kraftigt och förhållandena är gynnsamma även för fruktodling. En stor del av Finlands bosättning under järnåldern var koncentrerad till det sydvästra kustområdets inland. Aktiv markanvändning har också i övrigt långa traditioner. Bosättningen i skärgården är traditionellt koncentrerad till tätt bebyggda byar i de mest skyddade sänkorna. På strandområdena finns grupper av båthus och skötbodar. Regionen domineras av finlandssvensk kultur. Den sydvästra kusten kännetecknas dessutom av både traditionell och nyare villabebyggelse. Projektområdet ligger på en skogbeklädd bergsrygg i de västra inre delarna av Kimitoön men som närmast mindre än en kilometer från någon havsvik. På Nordanå Lövböle projektområde består marksubstansen främst av berg och ställvis stenig, grov mo, sand och grus. Bergsområdena på Kimitoön innehåller kalk, vilket ställvis märks i områdets vegetation, dock inte på projektområdet. Grus- och sandavlagringarna i de mellersta delarna av Kimitoön är avlagringar av Salpausselkä III och i söder i Dragsfjärd finns de västligaste avlagringarna av Salpausselkä II. Skogsfigurerna varierar mycket och på bergsryggarna är karg tallskog typisk. Skogen växer långsammare än på fastlandet och trädens höjd är i allmänhet mindre än 20 meter. Marken i skogarna är slitagekänslig. Kantzonerna är varierande och skapar tydliga kanter kring åkerslätterna. Bosättningen är traditionellt koncentrerad till kantzoner och skogsdungar, men vid stränderna finns det rikligt med fritidsbosättning. I norra delen av projektområdet och norr om det finns områden med stenbrott som påverkar närlandskapet. Väster om området har försvarsmakten en bas. I närheten av projektområdet finns flera bostadsbyggnader och fritidshus inom en kilometers avstånd. Hierarkiska objekt i landskapet är landmärken som urskiljs i landskapsbilden och drar till sig blickarna, till exempel Kimito kyrka och Dragsfjärds kyrka. På det undersökta området finns dessutom flera telefonmaster av vilka en del finns på mycket synliga platser. I den zon som granskas inom ramen för projektet finns fyra landskapsområden som i statsrådets principbeslut (1995) är anvisade som nationellt värdefulla: Skärgårdshavets kulturlandskap (17 km från planområdet), Erstan Själö (24 km), Pemar ådal (26 km) samt Uskela och Halikko ådalar (32 km). En del av Egentliga Finlands landskapsmässigt värdefulla landskapsområden som ligger inom den zon som undersöks i projektet har presenterats i samband med värdefulla landskapsområden av riksintresse. De är: Högsåra kulturlandskapsområde, Tunnhamn Aspskärs kulturlandskapsområde samt landskapsområdet Erstan Själö. De avgränsningar som är anvisade på landskapsnivå avviker i någon mån från de riksomfattande avgränsningarna. Ett av Egentliga Finlands viktiga landskapsområden på landskapsnivå är dessutom Sagu kulturlandskapsområde som representerar den sydvästra kustens kulturlandskap Ramboll 9

11 2.3.2 Jordmån och berggrund På Kimitoön kommer berggrunden på många ställen i dagen och i sänkorna mellan bergen har finkornigt material avlagrats. På Nordanå Lövböle projektområde består jordmånen främst av berg och ställvis stenig, grov mo, sand och grus. Grus- och sandavlagringarna i de mellersta delarna av Kimitoön är avlagringar av Salpausselkä III och i söder i Dragsfjärd finns de västligaste avlagringarna av Salpausselkä II. Berggrunden på Kimitoön består främst i de norra och mellersta delarna av området av mikroklingranit, dvs. så kallad Bjärnågranit. I områdets mellersta delar finns en zon med kvartsfältspatgnejs dvs. leptit i öst-västlig riktning. På området förekommer dessutom intermediära och felsiska metavulkaniter och metasediment, mafiska metavulkaniter, granodiorit, tonalit och kvartsdiorit samt på Skinnarviksområdet gabbro. På området finns en fältspatgruva (Sibelco Nordic Oy Ab) i aktivt bruk samt marktäktsverksamhet (Lemminkäinen Oy). En inmutningsansökan om en tantalgruva (Tertiary Gold Limited) mitt på planområdet lämnades dessutom in år Inmutningen beviljades år EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Topografia (m) m Topografikarta över området. 10 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

12 EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Kaivosalue ja maa-ainestenottoalue Kaivospiiri Utmål Kaivospiirihakemus Utmålsansökan Valtaushakemus Inmutningsansökan Maa-ainestenotto Marktäkt Osayleiskaava-alue Delgeneralplaneområde m På området finns utmål, marktäktsverksamhet och en inmutningsansökan Vattendrag och vattenhushållning De inre vattendragen på Kimitoön hör till vattendragen i Pemarvikens kustområde. De största vattendragen på projektområdet är Lemnästräsket och Brokärr träsk. Träsken utgör en del av vattenförvaltningsområdet Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet (VHA03). För områdets inre vattendrag har det uppgjorts ett åtgärdsprogram för ytvatten i Egentliga Finland fram till år På vindkraftsparkens område finns inga åar. På området finns enstaka bäckfåror som är i naturtillstånd eller naturliknande tillstånd. Största delen av områdets mossar är utdikade. På området finns dessutom flera gamla stenbrott som har fyllts med vatten. På planområdet finns ett klassificerat grundvattenområde: Nordanå grundvattenområde (klass I) ligger söder om planområdet, mellan Sunnanå och Nordanå. På grundvattenområdet finns sex gamla marktäkter. Enligt marktäktsregistret har inte ett enda marktäktstillstånd beviljats på grundvattenområdet. Grundvattenområdets totalareal är 2,47 km 2. Väster om planområdet finns Skinnarviks grundvattenområde (klass I). Området är i sin helhet depåområde för försvarsmakten. På området finns en liten marktäkt som för närvarande används som lagerområde för högar med marksubstans. Numera tas ingen marksubstans ur gropen och det finns inget brådskande behov av att iståndsätta gropen. Grundvattenområdets totalareal är 1,14 km 2. På vartdera grundvattenområdet finns ett vattentag. Söder om projektområdet finns dessutom två andra grundvattenområden av klass I och II (Björkboda och Högmo). Vindkraftsparken har inte grundvattenförbindelse till området. I området kring vindkraftsparken finns inget kommunalt vattenledningsnät och de flesta bostadshusen får sitt vatten från en egen brunn Ramboll 11

13 EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Pohjavesialueet Suunniteltu tuulivoimala Planerat vindkraftverk Osayleiskaava-alue Delgeneralplaneområde Luokka 1 Klass 1 Luokka 2 Klass 2 Luokka 3 Klass 3 Skinnarvik Nordanå m Björkboda Högmo Grundvattenområden på området Vindförhållanden De områden som beträffande vindförhållanden lämpar sig bäst för vindkraftsproduktion i Finland ligger vid kusten, till havs och i fjällen. Platsspecifik och noggrannare information än förut om vindförhållandena i Finland finns tillgänglig efter att Motiva och Meteorologiska institutet och deras underleverantörer har fått Vindatlasprojektet färdigt. Finlands Vindatlas, som publicerades i november 2009 ( är en vindkartläggning baserad på datormodellering. Avsikten med atlasen är att ge en så noggrann beskrivning som möjligt av vindförhållandena på olika platser, bl.a. vindstyrka, riktning och turbulens från 50 meters höjd ända till 400 meters höjd som års- och månadsmedeltal. Resultaten kan för närvarande kontrolleras med en noggrannhet där kartrutorna är 2,5 x 2,5 kilometer samt vid kusten och på några orter i inlandet 250 x 250 meter. Enligt vindatlasens modellberäkningar är vindens aritmetiska medelhastighet (m/s) på 100 meters höjd i Nordanå Lövböleområdet på Kimitoön på årsnivå 6,5 7,3 m/s. Vindhastigheten ökar med stigande höjd och på 200 meters höjd är den ungefär 8,6 8,8 m/s. Vindhastigheterna i Nordanå Lövböleområdet är typiska för skärgårdsområden som ligger lite längre från öppna havet. Högre vindhastigheter nås längre ute i skärgården, i Bottniska vikens och Finska vikens havsområden, Ålands skärgårdshav samt på vissa fjällområden Naturskydd På planområdet finns inga skyddsområden, objekt som hör till något skyddsprogram, Natura 2000-områden eller nationellt värdefulla klippområden eller moränformationer. Närmaste naturskyddsområde finns på privat mark i Stusnäs cirka 1 km från planområdets sydvästra gräns. Till närmaste Naturaområde är avståndet 3,5 km. 12 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

14 EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Luonnonsuojelualueet Osayleiskaava-alue Delgeneralplaneområde Natura alue Yksityiset suojelualueet Arvokas kallioalue Harjujen suojeluohjelma Lehtojen suojeluohjelma Rantojen suojeluohjelma Soiden suojeluohjelma FI Stormossen km Naturskyddsområden i närheten av planområdet Vegetation och naturtyper I samband med miljökonsekvensbedömningen har en utredning av vegetation och naturtyper gjorts. Resultaten av den presenteras i sammandrag nedan. Vindkraftsområdet placeras i sin helhet på en bergsrygg där berget kommer i dagen på många ställen. Ställvis täcks berget av sand i de västra delarna av projektområdet. Där berget inte kommer i dagen är det täckt av ett humusskikt av varierande tjocklek. Klippområdena domineras av tallskogar på torr och karg mo. På de humustäckta områdena är blåbärs- och lingondominerade friska moar och torra moar typiska. Granbestånd på områden med tjockare humustäcke finns på små arealer i sänkorna. Större granskogar och lövblandskogar finns dock i projektområdets östra del, som är näringsrikare än resten av området. Berggrunden på området består huvudsakligen av karg kvartsit och diorit. Mer alkalisk amfibolit förekommer norr och söder om Lemnästräsket. På amfibolitområdena förekommer ofta mer krävande växtarter, men under terrängarbetena för naturutredningen påträffades inga mer krävande växtarter ens på amfibolitområdena. På stenbrottsområdena eller längs vägarna på området påträffas inte heller några krävande arter som avviker från den övriga omgivningen, än mindre kalkgynnande arter. Däremot förekommer kulturmiljöarter uttryckligen längs vägarna och kring stenbrotten. Klippområdena är ganska likartade i fråga om växtlighet: det mest typiska på klippytorna är ett glest täcke av mossa och lavar med ordinära kärlväxter såsom styvmorsviol, kruståtel samt ställvis risväxtlighet. Fetknoppsarter påträffas endast sporadiskt på några klippområden, likaså getrams. Största delen av myrområdena som har ett tunt torvlager har dikats ut för skogsbruk. Mindre försumpningar och myrsänkor förekommer på många ställen. Det är främst fråga om ris-tallmyrar eller kombinationer av dessa och små starr-fattigkärr. Det mest betydande myrområdet, Dragmossen, ligger öster om Lemnästräsket. Myren är en vidsträckt öppen mosse i naturtillstånd (mesotroft starr-fattigkärr, kanterna mad-fattigkärr/ ris-tallmyrar). Norr om nyssnämnda område finns Tärsmossen, som är utdikad vid kanterna och delvis består av gammal åker. I den mellersta delen har drag av mad-fattigkärr bevarats. Så gott som alla skogar på området är ekonomiskogar, vilket framgår av den jämna strukturen samt att bl.a. murken ved nästan helt saknas. Tallskogar dominerar. Frodigare miljöer finns söder om åkerområdena i Brokärr. I synnerhet i Rosendalbäckens bäckdal förekommer frodig granblandskog samt gamla aspdungar. Växtligheten domineras ställvis av höga örter och trädbeståndet är gammalt. I övrigt är skogarna också på detta område ekonomiskogar och det finns flera kalhyggen och gallringsbestånd på området. I utredningen av växtligheten hittades inga förekomster av hotade eller fridlysta växtarter på området Ramboll 13

15 Myrområden som är i naturtillstånd representerar hotade naturtyper. På området finns dessutom också några sådana bördiga miljöer som avses i skogslagen. Områdena med gamla stenbrott skapar egna särdrag i naturens karaktär. Med tanke på växtligheten har de dock ingen särskilt avvikande betydelse Värdefulla naturobjekt på planområdet Rosendalsträsket (objekt 12) och Brokärr träsk (objekt 9) är över en hektar stora träsk och utgör därför inte sådana objekt som är skyddade genom vattenlagen. Dessa objekt representerar dock humushaltiga träsk i naturtillstånd och är missgynnade naturtyper. På utredningsområdet finns flera vattenområden som är mindre än en hektar, men de har uppkommit till följd av gruvdrift och torde därför inte kunna tolkas som sådana objekt som avses i vattenlagen. Det enda träsket som är under en hektar stort och kan tolkas vara i naturtillstånd eller i naturliknande tillstånd är Tärsmossens lilla försumpade myrtjärn (objekt 2). Tärsmossen omfattar en liten myrtjärn samt omgivande mad-fattigkärr. Kantmyrarna kring den öppna mossen domineras av ris-tallmyr. De delar som består av tallmyr har delvis förändrats till följd av dikning, även om de typiska särdragen fortfarande finns kvar. En del av mossen har en gång i tiden omvandlats till ett uppodlat kärr. Den enda källan på utredningsområdet finns vid Bötesberget (objekt 10). Den här källan finns vid kanten av ett kalhygge och dess omgivning har lidit av avverkningen. Vid källflödet förekommer inga egentliga källarter. Den fåra (objekt 11) som rinner upp från mossområdet och mynnar ut i Smedskullviken har i stort sett bevarats i naturtillstånd. Bäcken rinner via en trumma under en väg. Området kring bäcken är varierande med antingen granskog på frisk mo eller vid den nordligare grenen madpåverkad, björkdominerad miljö. Nordväst om Nyborg finns en bäck (objekt 15) som i det nedre loppet har grävt sin fåra djupt ned i den sandiga marken. Vid kanten av bäcken finns grova och gamla granar på frisk mo. I det övre loppet är fåran delvis rensad och den har också lidit av skogsavverkningar. Fåran (objekt 1) som rinner från Tärsmossen till Sjuråsviken är i naturtillstånd i det nedre loppet. Vid Lemnästräsket har fåran många grenar vid högvattentider, miljön karakteriseras av al och växtligheten domineras av madarter. Fårans övre lopp har rensats, även om dikena delvis har återgått till ett naturliknande tillstånd. Bäcken (objekt 3) som mynnar ut i mossområdet norr om Tärsmossen kan likaså klassificeras vara i naturtillstånd. Växtligheten längs bäcken är anspråkslös. Flera bäckfåror (objekt 7 och 8) mynnar ut i Brokärr träsk. Den västliga ligger i en smal, grandominerad sänka. Bäcken är i naturtillstånd, men dess omgivning är ordinär. Bäcken som kommer norrifrån är likaså i naturtillstånd. Dragmossen (objekt 4) utgör det största öppna mossområdet på utredningsområdet. Dragmossens myrtyp är högstarrmosse. Vid dess kanter finns också ris-tallmyr, främst i den sydöstra delen. Dominerande arter på mossen är högstarr, men även arter som tyder på madmiljö påträffas allmänt. Skogarna söder om mossområdet är till största delen avverkade, medan skogarna på den norra sidan består av grova, ganska glesa tallbestånd på frisk mo. Högre upp övergår det här området småningom till ett av de enhetligaste klippområdena på utredningsområdet. Klippområdet öster om Sjuråsviken är en av de mest representativa helheterna på utredningsområdet (objekt 5). Det hänger också nästan enhetligt ihop med Dragmossens myrmarksområde. På klippområdet finns rikligt med kala klippor eller ytor ställvis täckta av lavar och mossor. Det finns ett glest tallbestånd på de klippområden som har ett tunt marktäcke. I den mellersta delen av planområdet finns två små gölar (objekt 17 och 18) som troligen har uppkommit genom mänsklig verksamhet. Vid gölarnas kanter finns mångsidig madväxtlighet och vass. Objekten är inte hotade naturtyper, men de är lokalt representativa småvattenobjekt. Objekten 16 och 19 representerar små fattigkärrs-tallkärrskomplex, där kanterna består av ris-tallmyr och den mellersta delen av högstarr- eller lågstarrdominerad mosse. De här myrtyperna är hotade i Södra Finland. Objekt 13 och 14 är ett par av de få frodigare miljöerna på området. Objekt 13 ligger vid kanterna av ett litet klippkrön samt intill Brokärrbäcken. På det här stället finns det ovanligt mycket gamla aspar samt gamla granbestånd. Stormarna under vintern fällde en del av granarna. Klippområdets sluttningar är en frodig miljö som ställvis kan klassificeras som lund. Till det här objektet hör också en rännil. På området finns flygekorre. Objekt 14 är ett litet område med lundartad mo/torr lund på sluttningen nedanför ett berg. Där finns typiska lundväxter: blåsippa, vitsippa, smultron, harsyra och ekorrbär. Området är mycket litet och gränsar till ett tätt planterat granbestånd i nedre delen av sluttningen. Kring Brokärrbäcken finns ett stort flygekorrområde (objekt nr 13) där flygekorrar förekommer. Miljön varierar från grandominerad grövre skog till täta unga granbestånd. På de nedre sluttningarna från klippområdet finns rikligt med asp och många hålträd. På området hittades spillning under mer än 40 träd. På området observerades ett hålträd som sannolikt är i användning, men det finns fler hålträd på området. Söder och öster om det här området finns ställvis också miljöer som lämpar sig för arten, men den observerades dock inte där. En delorsak kan vara skogsbruksåtgärder som har lett till att skogen har blivit glesare och ensidigare. 14 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

16 EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Arvokkaat luontokohteet Arvokas luontotyyppi Värdefull naturtyp Suunniteltu tuulivoimala Planerat vindkraftverk Uusi tie Ny väg Maakaapeli Jordkabel Osayleiskaava-alue Delgeneralplaneområde m Värdefulla naturobjekt på planområdet Fågelbestånd I samband med miljökonsekvensbedömningen har det häckande och flyttande fågelbeståndet utretts. Ett sammandrag av resultaten finns i följande kapitel Häckande fåglar Bland de häckande rovfågelarterna på området finns duvhök (minst 1 par), sparvhök (1 par), ormvråk (1 par) samt lärkfalk (1 par). På området för Nordanå Lövböle vindkraftspark finns ett gammalt fiskgjusbo. Boet kontrollerades år 2012 och 2013, varvid det konstaterades att ingen häckning pågick i boet (PM om observationerna som bilaga, Sito Oy, ). En stenfalk kan också sporadiskt häcka på området. En bivråk häckar eventuellt i den grandominerade östra delen av området, men nu gjordes inte en enda observation av bivråk under häckningstiden. Hönsfågelstammen i området är måttlig eller till och med riklig och här häckar både tjäder, orre och järpe. Beståndet av järpe är stort i det grandominerade området i den östra delen. Tjädrarna föredrar den bergiga och talldominerade västra och mellersta delen av området. Orrar påträffades jämnt över hela området. På våren 2013 utreddes tjäder- och orrspelplatser på projektområdet (Sito Oy: Nordanå Lövbölen tuulipuisto Metson soidinkartoitus, ). På utredningsområdet förekommer tjäder, men några tydliga, betydande spelcentra hittades inte på området. Enligt utredningen kan dock möjliga spelplatser samt ett spelområde som tolkades som aktivt observeras på området. Orrspelplatser sågs på tre områden. På skaren i april sågs spår av orrar som vandrat på flera platser. De var koncentrerade till granblandskogar samt kanterna av öppna mossar. Inventeringstidpunkten inföll sent med tanke på en utredning av ugglereviren, men med hjälp av en attrapp hittades 1 sparvugglerevir på området. På området finns två berguvsrevir av vilka det ena finns i närheten av stenbrottsområdet vid Dragmossen och det andra i de södra delarna av området. Under goda smågnagarår torde åtminstone pärluggla och hornuggla häcka på området. Under inventeringen observerades några uggleholkar som fanns upphängda på området. I kartläggningarna av hålträd hittades ganska rikligt med hålträd. Kartläggningarna omfattade vindkraftsområdets sydvästra del. Uppgifterna om hålträd är delvis föråldrade på grund av avverkningar som gjorts på området. Under inventeringen sågs få arter som trivs i grövre och gamla skogar på grund av liten förekomst av sådana miljötyper. Till exempel av talltita eller trädkrypare observerades endast ett fåtal. Det häckande fågelbeståndet i ungskogar och plantbestånd är ganska litet och domineras av samma arter, såsom rödhake. I synnerhet skötta tallplantskogar hade mycket litet fågelbestånd. Bristen på hålträd i projektområdets mellersta delar på behandlade skogsområden märks i form av litet antal hålbyggare. Närmaste havsörnsbo ligger cirka 4,5 kilometer från projektområdets kant. Andra kända bon finns på mer än 10 kilometers avstånd. Havsörnar glidflyger ganska regelbundet bl.a. över vindkraftsområdet. Under planläggningen har det framkommit att ett havsörnspar har 2014 Ramboll 15

17 försökt häcka i ett boträd på under 2 km avstånd från närmaste planerade vindkraftverk. I planen har en bestämmelse lagts till om att detta ska undersökas närmare i bygglovsskedet Flyttfåglar Kimitoöns betydelse för fåglarnas flyttstråk både på hösten och på våren är väl känd och hundratals fågelskådare besöker området under fåglarnas flyttningstid. Fågelflyttningen på Kimitoön är mycket väl dokumenterad. Flyttstråken vid Kimitoön går i syd-nordlig riktning vid Kimitoöns västra och östra kant. Udden Kasnäs fungerar troligen i viss mån som delare av huvudflyttstråket, då flyttstråket går längs uddens kanten. Fåglarnas höst- respektive vårflyttning via Kimitoön skiljer sig från varandra för de flesta arter. På grund av det geografiska läget fungerar Kimitoön som en viktigare genomflyttningsled för fåglarna på höstarna än på våren. Det här beror på att fåglar som anländer norrifrån till Kimitoön samlas vid spetsen av Kimitoön, då fastlandet tar slut. Därifrån fortsätter de sin färd antingen mot sydväst eller ibland också rakt söderut mot Estlands kust. Viktiga leder som bl.a. sjöfåglarna men också andra arter följer på våren är vattenlederna in mot havsvikarna i inlandet. Från området finns vattenleder både till Pemarviken och till Halikonlahti i Salo. De här är kända flyttleder. Till exempel till leden mot Halikonlahti kan fåglarna komma längs Kimitoöns östra kant eller alternativt flyger de över Kimitoön. Till skillnad från vårflyttningen anländer fåglarna på hösten till Kimitoön i en bred sektor som kan sträcka sig ända från nordväst till öst. Enligt observationerna anländer bl.a. rovfåglar rakt österifrån och först vid Kimitoön svänger de av söderut. Detta observerades vid observationerna av höstflyttningen, speciellt under rovfåglarnas intensivaste flyttdagar. Å andra sidan kan bl.a. tranor som flyttar via Kimitoön anlända också från nordväst på höstarna. Det stora antalet fåglar på Kimitoön på höstarna förklaras av just den här tratteffekten, som samlar fåglar till området. På våren anländer betydligt färre fåglar till utredningsområdet och största delen av dem kommer uppenbarligen från Estland dvs. söderifrån. Fåglarnas flyttstråk är mera spritt på våren på grund av att tratteffekten saknas. Därför är antalet individer i vindkraftsparkens närområde på vårarna betydligt mindre än på höstarna Flygekorrar I samband med miljökonsekvensbedömningen har en utredning av flygekorrar gjorts. Resultaten av den presenteras i sammandrag nedan. Den enda förekomsten av flygekorre på vindkraftsparkens område ligger i västra delen av parken (objektet beskrivs i avsnittet om värdefulla naturobjekt, objekt nr 13). Förekomstområdet är vidsträckt och omfattar området längs ett dike samt ett ganska stort område med aspblandskog söder om diket. Det finns flera hålträd på området. Utanför vindkraftsparken förekommer flygekorre på Skinnarviksområdet samt på södra sidan på sluttningarna med frisk mo som sluttar mot havsstranden. På vindkraftsparkens område kan man utgående från hur det ser ut bedöma att det ställvis finns figurer med granblandskog eller lövträdsdominerade figurer som lämpar sig för arten. Dessa ligger dock utanför byggområdena Fladdermöss Förekomsten av fladdermöss har utretts i samband med miljökonsekvensbedömningen. Resultaten presenteras i sammandrag nedan. Största delen av det planerade vindkraftsområdet är en marginell livsmiljö med tanke på fladdermöss. På området finns stora enhetliga behandlade skogsfigurer som inte är sådana livsmiljöer där fladdermöss trivs. Enstaka nordiska fladdermöss förekommer dock på de här områdena. På området finns dessutom knappt om hålträd i de livsmiljöer som skulle vara naturliga för vattenfladdermöss, som använder sådana hålor som bon. På basis av fladdermusobservationerna trivs fladdermöss tydligt på Dragmossens stenbrottsområde som omges av myrmarker. Dragmossens stenbrott, som omges av myrmarker och vattendrag, är åtminstone ett viktigt jaktområde för fladdermöss, sannolikt också en miljö där vattenfladdermöss kan ha sitt bo. På den här platsen är mikroklimatet mycket varmt och vid kanterna av det egentliga stenbrottet finns öppen eller halvöppen jaktterräng, vilket får fladdermössen att trivas. Den vattenfyllda stenbrottsgropen vid nordvästra kanten av området drar till sig vattenfladdermöss, som i övrigt observerades i litet antal på hela vindkraftsområdet. Stenhögarna vid Antal individer gruppvis som observerades när de flög över vindkraftsparken då vår- och höstflyttningen studerades. Talen inom parentes anger det totala observerade antalet, som utöver vindkraftsområdet också omfattar omgivande områden (källa: MKB-beskrivningen för Nordanå Lövböle vindkraftspark). Höstflyttning Vårflyttning Gäss (208) Svanar (118) Dagrovfåglar Duvor Trana Vadare 90 (över 400) 377 (över 600) 16 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

18 stenbrottet och bergshålorna i stenbrottets grop kan fladdermössen också använda som förökningsplatser. Platsen är knappast lämplig som övervintringsplats, eftersom den lätt fryser till, då sprickorna i berget sannolikt inte är särskilt djupa och stenhögarna regelbundet hanteras. Enligt observationerna förekommer nordisk fladdermus rikligast och är den fladdermusart som har störst spridning. Sammanlagt cirka 25 observationer av nordisk fladdermus gjordes. En del av observationerna kunde dock gälla samma individer. Platser där nordisk fladdermus trivs på området är kanterna kring åkerområdet i Björkboda strax söder om planområdet samt stenbrotten, av vilka Dragmossens stenbrott och dess kantområden var de viktigaste. Vid den västra kanten av stenbrottet vid Dragmossen sågs en grupp med vattenfladdermöss i en något avvikande miljö. Det kunde ha varit upp till 20 fladdermöss. Gruppen observerades både på det egentliga stenbrottsområdet och vid dess västra kant vid den vattenfyllda täktgropen. Observationen gjordes 10.8, men den 12.8 observerades endast en vattenfladdermus på området. De branta kanterna av täktgropen kan vara daggömslen för vattenfladdermössen och eventuellt också boplats, men platsen besöktes först i augusti, då förökningstiden kanske redan var förbi. Alla observationer av vattenfladdermus gjordes nära vattendrag, vilket är typiskt för den här arten. Arten påträffades inte på enhetliga skogsfigurer. Andra arter som eventuellt förekommer på området är åtminstone mustaschfladdermus/brandts mustaschfladdermus. Det torde inte gå att med säkerhet skilja de här två arterna åt på basis av lätet, och båda arterna är ganska vanliga i södra Finland. Flyttande fladdermöss har utretts inom ramen för flera planerade vindkraftsprojekt på Kimitoön. En preliminär rapport finns som bilaga till planbeskrivningen (Anna Blomberg: Kemiönsaaren lepakoiden muuttoselvitys 2013 alustava raportti päätuloksista, ). I undersökningen spelades fladdermössens ekolodningsljud in vid 18 observationspunkter på 60 och 8 meters höjd på olika platser på Kimitoön. Vid observationspunkten på Nordanå Lövböle projektområde noterades främst Myotisarter samt någon nordisk fladdermus. Vid observationspunkten vid Lemnästräsket noterades rikligt med nordiska fladdermöss och Myotisarter. Även trollfladdermöss förekom tidvis. Vid Nordanå GSM-mast i västra delen av projektområdet förekom vid den nedre mikrofonen utöver nordisk fladdermus och Myotisarter också trollfladdermus och pipistrell. På 60 meters höjd noterades nordiska fladdermöss samt några trollfladdermöss på hösten. På åtta meters höjd vid GSM-masten i Rosendal förekom utöver Myotisarter och nordiska fladdermöss endast trollfladdermöss. På 60 meters höjd i Rosendal noterades nordiska fladdermöss samt en natt också en trollfladdermus. Trollfladdermössens flyttning på Kimitoön var grovt uppskattat som intensivast under nätterna det här året. Största delen av observationerna av flyttande arter som är mera fåtaliga än trollfladdermus inföll under samma tidsperiod. Enligt observationsmaterialet verkar det som om flyttande fladdermöss förekommer i störst antal vid Kimitoöns västkust. Vid GSM-masterna i Nordanå och Rosendal var antalet trollfladdermöss litet på både åtta och 60 meters höjd. Nordisk fladdermus förekom minst på åtta meters höjd vid GSM-masten i Rosendal. Nordanå och Galtarby var också tysta platser i fråga om nordisk fladdermus. På 60 meters höjd jämnades skillnaderna mellan de olika platserna ut. Nordisk fladdermus förekom vid alla master Kräldjur och grodor I samband med utredningarna för miljökonsekvensbedömningen observerades också förekomst av andra arter. Resultaten presenteras i sammandrag nedan. På området förekommer sannolikt både snok och huggorm. Kopparödla kan eventuellt också förekomma. Nyssnämnda arter är inte hotade i Finland. Inga observationer av de här arterna gjordes i samband med naturutredningarna. Grodor som kan förekomma på området är både vanlig groda och åkergroda, som är mycket vanlig i södra och mellersta Finland. Inga observationer av de här arterna gjordes i samband med naturutredningarna och inga egentliga kräldjursutredningar har gjorts Jord- och skogsbruk Planområdet används för skogsbruk och en liten del används också för jordbruk. 2.4 Byggd miljö Befolkningsstruktur och -utveckling Kimitoöns kommun hade invånare På planområdet finns ingen bosättning Samhällsstruktur Planområdet ligger på en skogbevuxen ås mellan Nordanå och Lövböle cirka 7 kilometer väster om Kimito kyrkby. Planområdet ligger utanför tätortsområdena och där finns bl.a. gruv- och marktäktsverksamhet Bosättning Enligt terrängdatabasen finns inga fritidsbostäder eller fasta bostäder på planområdet. De närmaste bostadsbyggnaderna finns i närheten av planområdets gräns. De närmaste byggnadernas avstånd till närmaste planerade vindkraftverk är dock minst 700 m. Enligt terrängdatabasen finns 155 bostadshus och 93 fritidshus inom 1 km radie från planområdet, och inom 1 km radie från de i planen utmärkta platserna för vindkraftverk finns 48 bostadshus och 14 fritidshus Ramboll 17

19 EFE: Nordanå-Lövbölen tuulivoimapuisto Rakennukset Asuinrakennus Bostadsbyggnad Lomarakennus Fritidsbostad Suunniteltu tuulivoimala Planerat vindkraftverk Osayleiskaava-alue Delgeneralplaneområde m Karta över byggnadsbeståndet på planområdet och i dess näromgivning (källa: Terrängdatabasen, Kimitoöns bygg- nadstillsyn) Service På planområdet finns ingen service Arbetsplatser och näringsverksamhet På planområdet bedrivs jord- och skogsbruk samt gruvdrift och marktäkt. På planområdet bryts fältspat som vidarehanteras intill planområdet på industriområdet nordost om området. Där finns också en hamn. I Kimitoöns kommun fanns arbetsplatser år Av dem finns 8 % inom jord- och skogsbruk, 19 % i industrin, 7 % i byggverksamhet, 28 % i offentlig förvaltning och 35 % i andra serviceyrken. 76 % av kommunens arbetskraft har sin arbetsplats i Kimitoöns kommun och arbetslöshetsgraden var 6,3 % i början av år Rekreation Planområdet används för friluftsliv, svamp- och bärplockning samt jakt. På planområdet finns inga officiella rekreationsplatser eller -leder Trafik Fordonstrafiken på Kimitovägen (nr 183) vid projektområdet utgör i genomsnitt fordon per dygn. Den tunga trafikens andel av detta är 240 fordon/ dygn. På övriga vägar till projektområdet förekommer invånartrafik, i genomsnitt fordon per dygn. På vägen till Sibelco Nordic Oy:s stenbrottsområde och fabrik består en del av trafiken av tung trafik. Lokalvägar leder till både Lövböle och Nordanå. Vägen till Nordanå (Skinnarviksvägen) har beläggning och är i gott skick. Vägen till Lövböle (Lövbölevägen) har beläggning ända fram till Sibelco Nordics stenbrottsområde. I närheten av planområdet finns inga andra allmänna vägar. På det egentliga planområdet finns inga namngivna vägar och vägarna på området används för jord- och skogsbruk, marktäkt eller gruvdrift Byggd kulturmiljö På planområdet finns inga objekt med värdefull kulturmiljö som är betydande på nationell nivå eller landskapsnivå. Närmaste byggda kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) är Björkboda bruksområde 2,5 km söder om planområdet. Inom mindre än 12 km från planområdet finns nio andra RKY-objekt: Sagalunds hembygdsmuseum, Sandö gård, Sjölax gård, Kimito kyrka och prästgård, Västanfjärds nya och gamla kyrka, Dragsfjärds kyrka med omgivning, Vestlax kalkfabrik, Dalsbruks historiska industriområde och Attu herrgårdsmiljö. I gällande landskapsplan eller regionplan finns inga betydelsefulla kulturhistoriska miljöer utmärkta på delgeneralplaneområdet eller i dess närhet. Egentliga Finlands landskapsmuseum har gjort en kulturmiljöinventering av byggnadsbeståndet under åren Värdefulla objekt framgår av landskapsutredningens bilagekarta (Sito Oy: Kemiönsaaren Nordanå Lövbölen 18 Kimitoöns kommun delgeneralplan för Nordanå Lövböle vindkraftspark

20 tuulivoimapuisto. Maisema- ja kulttuuriympäristöselvityksen päivitys, juni 2014) och fotomontage av deras omgivningar har gjorts. I närheten av projektområdet finns flera regionalt och lokalt värdefulla byggnader och byggnadsgrupper. Utöver andra kulturhistoriska objekt finns det flera inventerade traditionslandskap i närheten av projektområdet och inom det teoretiska granskningsområde som tillämpas på projektet. Beträffande traditionslandskap är skärgården ett område med många särdrag i Finland. Till exempel lövängar förekommer inte annanstans och största delen av hedarna ligger i Åbolands skärgård. Objekten presenteras närmare i miljökonsekvensbeskrivningen som finns som bilaga till planbeskrivningen. Atun kartanoympäristö Attu herrgårdsmiljö Nordanå-Lövböle Karunan kartano Karuna gård Sandön kartano Sandö gård Björkbodan ruukinalue Björkboda bruk Dragsfjärdin kirkko ympäristöineen Dragsfjärds kyrka med omgivning Västanfjärdin vanha ja uusi kirkko Västanfjärds gamla och nya kyrka Kemiön kirkko ja pappila Kimito kyrka och prästgård Sagalund Sjölaxin kartano Sjölax gård Vestlaxin kalkkilouhos Vestlax kalkbrott EFE: Nordanå-Lövb tuulivoimapui Rakennettu kulttuu Taalintehtaan historiallinen teollisuusalue Dalsbruks historiska industriområde km Karta över objekt i den byggda kulturmiljön i näromgivningen Fornminnen Fasta fornlämningar utgör en viktig och värdefull del av områdets äldsta kulturmiljö. Enligt fornminneslagen är alla fornlämningar automatiskt skyddade utan något särskilt beslut eller särskilda åtgärder. Förhistoriska fornlämningar indelas i tre klasser enligt sitt värde: Klass 1: Objekten betraktas som nationella minnesmärken som är så värdefulla att de måste skyddas under alla förhållanden så att de bevaras. Även om de undersöks eftersträvar man att återställa dem i ursprungligt skick. Klass 2: Objektens värde kan inte utredas utan närmare undersökningar. Utgående från resultaten av undersökningarna hänförs de till antingen klass I eller klass III. Klass 3: Objekt som efter tillräcklig undersökning eller efter att helt ha förstörts inte mera behöver fredas. På projektområdet och i dess näromgivning finns flera inventerade fasta fornlämningar såsom gravplatser från bronsåldern och boplatser från stenåldern. Kända fasta fornlämningsobjekt på projektområdet räknas upp nedan. På projektområdet gjordes en inventering av fornlämningar i maj 2012 (Mikroliitti ) och en kompletterande inventering i juli 2012 (Mikroliitti ). Dessutom gjordes en kompletterande inventering på de flyttade kraftverksplatserna i april 2014 (Mikroliitti ). Enligt inventeringarna finns flera fornlämningar på projektområdet. De finns uppräknade i följande tabell Ramboll 19