Svenskspråkiga kan vara både rikare och fattigare än finskspråkiga
|
|
- Karl Lundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Camilla Härtull disputerade inom ämnet socialpolitik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi den 31 augusti 2018, och är verksam vid samma universitet. Artikeln baserar sig på hennes lectio praecursoria och doktorsavhandling Essays on income and income poverty of Swedish speakers and Finnish speakers in Finland. Svenskspråkiga kan vara både rikare och fattigare än finskspråkiga Resultaten visar att par där båda parter har svenska som modersmål och kvinnan inte längre är i barnafödande ålder har 25 procent högre inkomster än andra par. Inkomstskillnaderna kan främst relateras till mannens inkomster, och ungefär hälften av skillnaderna förklaras av att svenskspråkiga män med svenskspråkig partner är högre utbildade än män i andra par. Samtidigt är inkomstfattigdom i genomsnitt något vanligare i den svenskspråkiga befolkningen än i den finskspråkiga. Sedan början av 1990-talet har den svenskspråkiga befolkningens relativa ekonomiska position i den nedre delen av inkomstfördelningen ändå förbättrats avsevärt. Inkomster och inkomstskillnader är ämnen som tenderar att beröra när de förs på tal, i synnerhet om diskussionen vidareutvecklas till att omfatta ekonomisk ojämlikhet. Måhända för att det i grunden handlar om vad vi som människor anser vara rättvist och inte rättvist. En fullständigt jämn fördelning av inkomsterna är naturligtvis varken möjlig eller kanske ens önskvärd. Problemet med en ojämlik fördelning är ändå att somliga av dem som befinner sig i den nedre delen av inkomstfördelningen helt enkelt har för lite för att kunna uppnå en fullvärdig levnadsstandard. Inkomstojämlikhet är därmed nära förknippat med fattigdom. Varken inkomster eller fattigdom fördelas jämnt mellan individer och grupper i samhället. Internationell forskning visar att en ojämlik fördelning är obestridlig till exempel när man jämför grupper med olika etnisk bakgrund i regel är folkgrupper som utgör majoritet gynnade i inkomstfördelningen medan personer från mindre grupper är överrepresenterade bland låginkomsttagarna. Det finns ändå några undantag härvidlag, och ett av dem står att finna i Finland. I tidigare studier av de två infödda etnolingvistiska grupperna, finskspråkiga och svenskspråkiga, har den numerära minoriteten, alltså de svenskspråkiga, visat sig vara privilegierade. Det här gäller inte bara inkomster och förmö- 20 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2019
2 genhet, utan också en mängd andra områden. De svenskspråkiga är både friskare (Reini & Saarela, 2017) och lever längre än de finskspråkiga (Finnäs, 2002; Koskinen & Martelin, 2003; Saarela & Finnäs, 2005, 2006b, 2010) och skillnaderna beror varken på socioekonomiska, demografiska eller geografiska faktorer (Koskinen & Martelin, 2003; Martelin, 1994; Reini & Saarela, 2017). Svenskspråkiga är också högre utbildade än finskspråkiga, även om de regionala skillnaderna är större än de etnolingvistiska (Saarela & Finnäs, 2003a). Arbetslöshet förekommer i lägre grad bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga, något som inte förklaras av skillnader i humankapital eller lokala arbetsmarknadsförhållanden (Saarela & Finnäs 2002; 2003b; 2006a). Andelen skilsmässor är också lägre bland enspråkigt svenska par än andra par (Saarela & Finnäs, 2014). Beträffande inkomst- och förmögenhetsskillnader mellan de två grupperna, har svenskspråkiga historiskt sett varit överrepresenterade i vissa högre socioekonomiska kategorier och i den övre delen av inkomstfördelningen, även om majoriteten av dem har fått sin utkomst från industriarbete, jordbruk och fiske (McRae, 1999; Saarela, 2004). Tidigare forskning visar också att svenskspråkiga är förmögnare än finskspråkiga, även om regionala skillnader existerar (Saarela, 2004; 2006). I huvudstadsregionen förtjänar svenskspråkiga män mer än finskspråkiga män, vilket till en stor del beror på skillnader i utbildning och ålder (Saarela & Finnäs, 2004). Också när det gäller inkomstskillnaderna finns det regionala olikheter och på sina håll är inkomsterna högre bland de finskspråkiga. Nästan helt outforskat område Trots att den svenskspråkiga befolkningen i Finland varit väl utforskad, och man känner till en del om inkomstskillnaderna mellan de två etnolingvistiska grupperna, så har de svenskspråkigas position i den nedre delen av inkomstfördelningen varit ett så gott som helt outforskat område. En studie av utkomststödstagande, en grov indikator på fattigdom, bland arbetslösa i Vasa har visat att benägenheten att lyfta utkomststöd är större bland finskspråkiga än bland svenskspråkiga (Saarela, 2002). Bortsett från den undersökningen har det alltså saknats kunskap om Arbetslöshet förekommer i lägre grad bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga, något som inte förklaras av skillnader i humankapital eller lokala arbetsmarknadsförhållanden. Andelen skilsmässor är också lägre bland enspråkigt svenska par än andra par. låginkomsttagande och inkomstfattigdom bland svenskspråkiga. Dessutom är tidigare forskning i etnolingvistiska inkomstskillnader utförd på individnivå, medan studier på hushållsnivå saknats. Detta ligger till grund för min doktorsavhandling, i vilken jag har studerat inkomst- och inkomstfattigdomsskillnader mellan svensk- och finskspråkiga i arbetsför ålder, samt hur språkbakgrund och arbetsmarknadsposition hör samman med inkomstfattigdom i barnhushåll. Syftet har dels varit att med hjälp av registerdata undersöka etnolingvistiska inkomstskillnader på hushållsnivå, dels att studera finsk- och svenskspråkiga ur ett låginkomstperspektiv. Även internationellt sett är forskning i etnolingvistiska inkomst- och fattigdomsskillnader intressant med tanke på att det är två infödda grupper med lika konstitutionella rättigheter som jämförs. Frågan om diskriminering och ojämlika möjligheter är därmed inte lika relevant som den är när man jämför grupper vars utgångsläge inte är likvärdigt. Även om internationell forskning visar att ekonomisk ojämlikhet är ett faktum när man jämför hushåll med olika etnisk bakgrund, så finns det naturligtvis många andra faktorer som också påverkar risken för att ha låga inkomster. Att vara arbetslös eller stå utanför arbetskraften hör till de starkaste fattigdomsdeterminanterna. När det gäller barnfattigdom så spelar föräldrarnas position på arbetsmarknaden följaktligen en viktig roll. Ett tredje syfte med avhandlingen har därför varit att analysera inte bara hur inkomstfattigdom i barnhushåll är relaterad till föräldrarnas etnolingvistiska bakgrund, utan också till föräldrarnas arbetsmarknadsposition, och huruvida eventuella samband varierat över tid. Samtliga studier Ekonomiska Samfundets Tidskrift
3 av inkomster och inkomstfattigdom baserar sig på beskattningsbar inkomst. Allt fler barn ligger i riskzonen Barnfattigdom är ett ämne som engagerat mängder av forskare de senaste två årtiondena, både i Finland och internationellt. Fenomenet i sig är inget nytt, redan på 1800-talet konstaterade den engelske sociologen Seebohm Rowntree att vissa åldersgrupper löper en förhöjd risk att vara fattiga, och att till dessa hör de allra yngsta barnen. Ännu i slutet av 1960-talet bodde vart femte finländskt barn i ett låginkomsthushåll. Därefter minskade andelen och år 1994, i slutskedet av den djupa ekonomiska krisen, var barnfattigdomsgraden historiskt sett den lägsta någonsin, eller lite över fyra procent. Samtidigt som högkonjunkturen tog vid i mitten av 1990-talet efter depressionen började också barnfattigdomsgraden att öka. I början av 2000-talet fick man på allvar upp ögonen för problemet, och fenomenet med fattiga barn blev en del av den samhälleliga debatten. Detta till trots fortsatte andelen fattiga barn att öka. År 2007 var barnfattigdomsgraden tolv procent och hade därmed tredubblats sedan Sedan dess har den minskat något och har de senaste åren legat på runt tio procent. Siffrorna baserar sig på uppgifter från Statistikcentralen, som mäter låginkomsttagande på basis av disponibel inkomst. Även om barnfattigdomsgraden i Finland är låg ur ett internationellt perspektiv sett, är det ett faktum att vart tionde barn ligger i riskzonen. De omständigheter som ökar risken för barnfattigdom är många och härrör sig ur bland annat familjestruktur och arbetsmarknadsposition. Det är välkänt att risken för barnfattigdom ökar avsevärt om föräldrarna är arbetslösa eller står utanför arbetskraften. Till personer utanför arbetskraften hör bland annat studerande, de som är arbetsoförmögna, samt föräldrar som vårdar sina barn hemma efter föräldraledigheten. Tidigare studier från Finland visar att i hälften av de barnfamiljer som kategoriseras som fattiga hade ingen av familjemedlemmarna arbete (Salmi, Sauli & Lammi-Taskula, 2009). Det har ändå varit oklart i vilken utsträckning föräldrarnas arbetsmarknadsposition är relaterad till barnfattigdom, och i synnerhet hur det här sambandet varierat över tid. Det här är en kunskapslucka jag haft som mål att fylla. Avhandlingen står därmed på två grundpelare: etnolingvistiska grupper och inkomstfattigdom, eller det som också benämns låginkomsttagande. Fattigdom ett omtvistat begrepp I mina studier av finsk- och svenskspråkiga har jag använt benämningen etnolingvistisk först och främst för att den syftar på grupper som delar både språk och kultur, vilket ju är fallet med grupperna i fråga. Etnolingvistisk är också ett begrepp som är mer gångbart internationellt jämfört med det ofta använda ordet språkgrupp, som i och för sig är korrekt men fungerar bättre i en nordisk kontext, där man med större sannolikhet känner till situationen i Finland. Den svenskspråkiga befolkningen i Finland uppfyller också de krav som generellt ställs för att en grupp ska kunna benämnas som etnisk. Jag har dock avstått från att beteckna finsk- och svenskspråkiga som etniska grupper bland annat på grund av att det idag tenderar att saknas konsensus om vad som egentligen avses med en etnisk grupp. Ett annat begrepp vars definition det definitivt inte råder någon samstämmighet om, och som vid sidan av etnolingvistisk utgör avhandlingens andra grundpelare, är fattigdom. Begreppet är synnerligen omtvistat och saknar en entydig vetenskaplig definition som det skulle råda total enighet om. Därmed finns inget uppenbart svar på frågan vad fattigdom är eller vem som ska klassificeras som fattig. Vad som däremot finns är etablerade sätt att definiera och mäta fattigdom tillvägagångssätt som blivit allmänt vedertagna och används i en stor del av fattigdomsforskningen. I teorin är det många frågor man bör ta ställning till när fattigdom ska definieras och mätas. Ska man till exempel se på fattigdom ur ett absolut perspektiv, och med begreppet syf- Även om barnfattigdomsgraden i Finland är låg ur ett internationellt perspektiv sett, är det ett faktum att vart tionde barn ligger i riskzonen. 22 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2019
4 ta på dem vars överlevnad står på spel? Eller är fattigdom det som begränsar möjligheten till normalt socialt agerande, och därmed relativt till sin karaktär? Ska fattigdom mätas utgående från inkomster, eller utifrån ett hushålls möjligheter att konsumera? I praktiken är det ändå tillgången till data som i de flesta fall avgör hur man går tillväga. I västvärlden är information om inkomster mycket mer lättillgänglig än information om konsumtion, och de inkomstbaserade metoderna därmed i omfattande användning, trots att de kritiserats bland annat med motiveringen att fattigdom handlar om så mycket mer än pengar. I allmänhet grundar sig dessa mätmetoder på disponibel inkomst, det vill säga den inkomst som kvarstår efter att man beaktar både erhållna och betalda transfereringar. Mitt sätt att mäta fattigdom avviker en del från de etablerade metoderna, eftersom det grundar sig på beskattningsbara inkomster. Därmed tas varken icke beskattningsbara inkomstöverföringar eller inkomstbeskattningens omfördelande effekt i beaktande. Att mäta fattigdom enligt rådande praxis var inte möjligt för min del, på grund av att disponibel inkomst inte framgår av de data jag använt mig av, men som bäst lämpar sig för jämförelser av finsk- och svenskspråkiga. Skillnader relateras till mannens inkomster Inkomstskillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga undersöktes på hushållsnivå och studien begränsades till huvudstadsregionen och år Resultaten visar att endogama (båda parter har samma modersmål) svenska par har 25 procent högre inkomster än andra par, det vill säga endogama finskspråkiga par och exogama (parterna har olika modersmål) par. Inkomstskillnaderna kan främst relateras till mannens inkomster, och ungefär hälften av skillnaderna förklaras av att svenskspråkiga män med svenskspråkig partner är högre utbildade än män i andra par. Studien fokuserar på par där största delen av kvinnorna inte längre är i barnafödande ålder och därmed inte har lägre inkomster på grund av föräldraledigheter eller vård av små barn. Trots att kvinnorna i de svenskspråkiga paren är högre utbildade än andra kvinnor, så påverkar deras utbildningsnivå inte inkomstskillnaderna mellan svenskspråkiga par och andra par. Anmärkningsvärt är också att även om kvinnorna förtjänar ungefär 40 procent av inkomsterna i alla kompositioner av par så kan inkomstskillnaden bara relateras till mannens inkomster. Resultaten antyder att upprätthållande av en social position genom endogama förhållanden kan i termer av inkomster inte bara öka ojämlikheten mellan hushållen, utan också bidra till ökad ojämlikhet mellan kvinnor och män. De etnolingvistiska inkomstskillnaderna kan eventuellt vara associerade med kulturella preferenser och normer som är specifika för den svenskspråkiga befolkningen, och som kan vara nedärvda av tidigare generationer. Det är också möjligt att de sammanhang och miljöer inom vilka parbildning sker skiljer sig åt mellan låg- och högutbildade svenskspråkiga. Vidare kan endogami bland högutbildade svenskspråkiga tänkas vara ett sätt att upprätthålla gruppen, och även bero på den svenskspråkiga befolkningens låga benägenhet att flytta inom landet kombinerat med dess höga grad av social integration. Risken för låga inkomster har ökat Analyserna av sambandet mellan arbetsmarknadsposition och inkomstfattigdom i barnhushåll utfördes för hela landet åren och visar att risken för att ha låga inkomster har ökat avsevärt sedan mitten av 1990-talet både i ensamoch i tvåförsörjarhushåll. Ökningen är synnerligen kraftig i hushåll där föräldrarna är arbetslösa eller står utanför arbetskraften jämfört med hushåll där föräldrarna har arbete. Ett allt mer tudelat samhälle kan vara en orsak till de markant ökade fattigdomsskillnaderna mellan hushåll utan arbete och hushåll med arbete. En annan trolig förklaring står att finna i nivån på det grundläggande socialskyddet, som halkat långt efter utvecklingen av nivån på förvärvsinkomsterna under och 2000-talet. Inkomstfattigdom bland finsk- och svenskspråkiga analyserades på både individnivå ( ) och hushållsnivå ( ) och undersökningarna begränsades till tvåspråkiga och enspråkigt svenska delar av landet, med undantag för Åland som exkluderades ur studierna. Resultaten visar att inkomstfattigdom i genomsnitt är något vanligare i den svenskspråkiga befolkning- Ekonomiska Samfundets Tidskrift
5 Figur 1. Oddskvoten för inkomstfattigdom mellan svenskspråkiga och finskspråkiga män i åldern år i huvudstadsregionen Oddskvoten är ett mått på skillnaden i risken att vara fattig i de bägge grupperna. Kvoten 1 anger att sannolikheten att vara fattig är lika stor i bägge grupperna och kvoten 2 att sannolikheten att vara fattig ungefärligt är dubbelt större för svenskspråkiga. en än i den finskspråkiga, också när man kontrollerar för utbildningsnivå och andra observerbara egenskaper. Resultaten påverkas inte heller av skillnader i arbetsmarknadsstatus, trots Resultaten visar att inkomstfattigdom i genomsnitt är något vanligare i den svenskspråkiga befolkningen än i den finskspråkiga, också när man kontrollerar för utbildningsnivå och andra observerbara egenskaper. Resultaten påverkas inte heller av skillnader i arbetsmarknadsstatus, trots att arbetslöshet förekommer i lägre grad bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga. att arbetslöshet förekommer i lägre grad bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga. Sedan början av 1990-talet har den svenskspråkiga befolkningens relativa ekonomiska position i den nedre delen av inkomstfördelningen ändå förbättrats avsevärt. På individnivå är detta speciellt tydligt utanför huvudstadsregionen, men även bland personer över 40 år i huvudstadsregionen. Som exempel kan nämnas män över 40 i huvudstadsregionen; risken för att vara fattig var över 40 procent högre hos svenskspråkiga än finskspråkiga i slutet av 1980-talet, medan den tio år senare var 20 procent högre (Figur 1). När det gäller hushåll med barn är den positiva utvecklingen för de endogama svenskspråkiga hushållens del påtaglig före ingången av 2000-talet (Figur 2), och de etnolingvistiska skillnaderna i inkomstfattigdom numera så gott som obefintliga. Mönstret för exogama hushåll är mer otydligt och visar att deras fattigdomsrisk under hela studieperioden låg på ungefär samma nivå som den för endogama finskspråki- 24 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2019
6 Figur 2. Oddskvoten för inkomstfattigdom mellan endogama svenskspråkiga och endogama finskspråkiga tvåförsörjarhushåll i Svenskfinland ga hushåll. Resultaten för ensamförsörjarhushåll ändras bara marginellt när man beaktar utbildningsnivå och andra observerbara egenskaper. I tvåförsörjarhushåll förklarar skillnader i boenderegion däremot en stor del av fattigdomsskillnaderna mellan endogama svenskspråkiga och endogama finskspråkiga hushåll speciellt fram till början av 2000-talet. Språkkunskaper och nätverk hjälper En förklaring till de svenskspråkigas relativa förbättrade ekonomiska position i den nedre delen av inkomstfördelningen kan vara att finskspråkiga i högre grad än svenskspråkiga arbetat inom tillverkning och annan industri som drabbades hårt av den ekonomiska depressionen på 1990-talet, då en stor del av arbetena inom dessa branscher försvann. Även om skillnader i arbetsmarknadsposition inte förklarar fattigdomsskillnaderna mellan de etnolingvistiska grupperna, kan de svenskspråkigas ekonomiska situation under perioden i fråga direkt ha gynnats av latenta faktorer såsom språkkunskaper och sociala nätverk. I barnhushåll med två försörjare förklaras den relativt sett förbättrade ekonomiska ställningen bland svenskspråkiga delvis av boenderegion. Detta beror i sin tur på att fattigdomsgraden ökade mindre på landsbygden än i städerna under 1990-talet, och att områden med en stor andel svenskspråkiga ofta är rurala. Speciellt tydliga är resultaten när man ser på Österbotten, där ökningen av fattigdomsgraden bland svenskspråkiga tvåförsörjarhushåll var minimal, medan den bland finskspråkiga dito var avsevärd. Resultaten bekräftas även av tidigare forskning som visar att inkomstojämlikheten mellan landsbygd och stad, och mellan huvudstadsregionen och övriga regioner, minskade fram till mitten av 1990-talet (Loikkanen et al. 1998; Loikkanen et al. 2000). Eftersom ensamförsörjarskap har varit mindre vanligt på landsbygden, förklaras de minskade fattigdomsskillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga ensamförsörjarhushåll följaktligen inte av boenderegion. Ekonomiska Samfundets Tidskrift
7 Trots att de svenskspråkigas relativa ekonomiska position förbättrats över tid, var de med något större sannolikhet inkomstfattiga jämfört med finskspråkiga under 1990-talet och så gott som hela 2000-talet. Sociala nätverk och social samhörighet kan visserligen ha hjälpt den svenskspråkiga befolkningen med låga inkomster att förbättra sin ekonomiska position, men de är också faktorer som kan ha en annan funktion om man ser på dem i relation till benägenheten att flytta inom landet. Eftersom den interna mobiliteten är lägre i den svenskspråkiga befolkningen än i den finskspråkiga (Saarela 2006), är det möjligt att svenskspråkiga inte gärna flyttar för att hitta bättre betalda jobb som skulle ta dem ur fattigdomen. Därigenom kan social integration också ha hindrat svenskspråkiga i den nedre delen av inkomstfördelningen att förbättra sin ekonomiska position. Inkomstojämlikhet och fattigdom kan med andra ord ha allvarliga följder både för individen och för samhället, och hör därmed till socialvetenskapernas svåraste utmaningar. Allvarliga följder av inkomstojämlikhet Konsekvenserna av fattigdom är ofta svåra och omspänner allt från marginalisering och en otillräcklig levnadsstandard till fysisk och psykisk ohälsa. Inkomstojämlikhet mellan folkgrupper kan i sin tur leda till konflikter mellan grupperna, till politisk ojämlikhet som baserar sig på etnicitet, och till policyn som diskriminerar vissa grupper. Inkomstojämlikhet och fattigdom kan med andra ord ha allvarliga följder både för individen och för samhället, och hör därmed till socialvetenskapernas svåraste utmaningar. Jag har undersökt skillnader i inkomster och inkomstfattigdom mellan folkgrupper i en kontext där grupperna är infödda och har lika konstitutionella rättigheter, och lyft fram frågor i synnerhet i anslutning till inkomster och inkomstfattigdom i den finsk- och svenskspråkiga befolkningen som man tidigare inte fäst vikt vid. Resultaten från avhandlingen kan ses reflektera en demokratisk välfärdsstat som erbjuder finsk- och svenskspråkiga jämlikhet i utfall, men i vilken barnfamiljer sedan medlet av 1990-talet löper en allt högre risk för att ha låg beskattningsbar inkomst. I kommande forskning i inkomst- och fattigdomsskillnader mellan de etnolingvistiska grupperna kunde man med fördel koncentrera sig på de dynamiska processerna. Frågor av intresse är om det finns skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga när det gäller fattigdomens varaktighet eller hur fattigdom, men också välstånd, överförs mellan generationerna. Eftersom äktenskap mellan finsk- och svenskspråkiga ökat märkbart över tid, vore det skäl att i allt högre grad fokusera på tvåspråkiga familjer och individer. Av intresse är till exempel hur äktenskap över språkgränserna påverkar barnens och till och med barnbarnens positionering inte bara vad den ekonomiska situationen gäller, utan också inom andra områden såsom utbildning och arbetsmarknad. 26 Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2019
8 Referenser Finnäs, F. (2002). How long do Swedishspeaking Finns live? A comment on the paper by Hyyppä and Mäki. Health Promotion International, 17, Koskinen, S. & Martelin, T. (2003). Why is mortality low among the Swedishspeaking minority in Finland? Yearbook of Population Research in Finland, 39, Loikkanen, H.A., Rantala, A. & Sullström, R. (1998). Regional income differences in Finland, VATT-Discussion Papers 181. Helsinki: Governmental Institute for Economic Research. Loikkanen, H.A., Riihelä, M. & Sullström, R. (2000). Kaupunkien, taajamien ja maaseudun väliset ja sisäiset tulo- ja kulutuserot. VATT-keskustelualoitteita 213. Helsinki: Valtion taloudellinen tutkimuskeskus. Martelin, T. (1994). Differential mortality at older ages. Sociodemographic mortality differences among the Finnish elderly. Dissertation, Publications of the Finnish Demographic Society, No. 16. Helsinki: Finnish Demographic Society. the Helsinki Area. Finnish Economic Papers, 17(1), Saarela, J. & Finnäs, F. (2005). Mortality inequality in two native population groups. Population Studies, 59(3), Saarela, J. & Finnäs, F. (2006a). Can the low unemployment rate of Swedish speakers in Finland be attributed to structural factors? Journal of Socio-Economics 35(3), Saarela, J. & Finnäs, F. (2006b). Regional mortality variation in Finland: a study of two population groups. Genus 62(2), Saarela, J. & Finnäs, F. (2010). Mortality variation by birth region and ethnicity: An illustration based on the Finnish population register. Human Biology 82(1), Saarela, J. & Finnäs, F. (2014). Transitions within and from ethno-linguistically mixed and endogamous first unions in Finland. Acta Sociologica, 57(1), Salmi, M., Sauli, H. & Lammi-Taskula, J. (2009). Lapsiperheiden toimeentulo. I verket J. Lammi-Taskula, S. Karvonen and S. Ahlström (Toim.), Lapsiperheiden hyvinvointi 2009 (s ). Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. McRae, K. (1999). Conflict and Compromise in Multilingual Societies: Finland. Helsinki: Finnish Academy of Science and Letters. Reini, K. & Saarela, J. (2017). Differences in sickness allowance receipt between Swedish speakers and Finnish speakers in Finland: A registerbased study. Finnish Yearbook of Population Research, 52, Saarela, J. (2002). Språkgruppsskillnader i utkomststödstagande. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, 55(2), Saarela, J. (2004). De förmögna finlandssvenskarna? Janus 12(1), Saarela, J. (2006). Wealth in Two Ethnic Groups: The Role of Internal Migration Background. Finnish Yearbook of Population Research, 42, Saarela, J. & Finnäs, F. (2002). Ethnicity and Unemployment in Finland. Ethnic Studies Review, 25(1), Saarela, J. & Finnäs, F. (2003a). Social background and education of Swedish and Finnish speakers in Finland. European Journal of Education 38(4), Saarela, J. & Finnäs, F. (2003b). Unemployment and native language: The Finnish case. Journal of Socio-Economics 32(1), Saarela, J. & Finnäs, F. (2004). Interethnic Wage Variation in Ekonomiska Samfundets Tidskrift
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL
FORSKNINGSMETODIK, KVANTITATIV DEL Jan Saarela http://www.vasa.abo.fi/users/jsaarela/ ANSATS Hantering av numerisk information Hur förstå, tolka och bearbeta sifferserier i matrisform CENTRALA BEGREPP
Inkomstfördelning och välfärd 2015
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå
Policy Brief Nummer 2018:2
Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive
Det finlandssvenska migrationshjulet :
Det finlandssvenska migrationshjulet : Varför flyttar finlandssvenskar till Sverige? Charlotta Hedberg Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Det finlandssvenska migrationshjulet Process
Egenföretagande bland utrikes födda
Egenföretagande bland utrikes födda En nyckel till framgångsrik integration? Lina Aldén Centre for Discrimination and Integration Studies Innehåll Egenföretagandet bland utrikes födda i Sverige år 2012
SPRÅKGRUPPS- SKILLNADER I UTKOMST- STÖDSTAGANDE
JAN SAARELA * Politices licentiat kön och boendeort. Det finns inte heller några bevis för att det skulle finnas genetiska skillnader mellan språkgrupperna (Nevanlinnna 1973; Virtaranta-Knowles et al.,
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa
Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten
Tutkimusosasto Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten Nordiska Barnavårdskongressen 2015 Åbo 26.-28. August 2015 Olli Kangas Professor, Research Director, Social Insurance Institution
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola
Sammanfattning 2015:5
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag
Inkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Dödlighetsskillnader mellan svensk- och finskspråkiga finländare
Bidrag till Finsk Tidskrift Dödlighetsskillnader mellan svensk- och finskspråkiga finländare Jan Saarela PD, docent i befolkningsekonomi och akademilektor i socialpolitik vid Åbo Akademi, professor i etniska
Hur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa
www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Återvandring och upprepad emigration i ljuset av vår befolkningsstatistik
Återvandring och upprepad emigration i ljuset av vår befolkningsstatistik Jan Saarela och Fjalar Finnäs 1 Det finns en avsaknad av detaljerade analyser om finländares internationella migration, i synnerhet
Vuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Arbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Område 4: Inkomst och Arbete
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Bristfälligt om barnfattigdom
bokanmälan Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom, Studentlitteratur, 2013, 199 sidor, ISBN 978-91-44-07983-7. Bristfälligt om barnfattigdom Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar
Policy Brief Nummer 2017:3
Policy Brief Nummer 217:3 God inkomstutveckling inom jordbruket Vi studerar inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll under perioden 1997-212. Vi skiljer mellan individuella- och hushållsinkomster,
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
SCB:s statistik om inkomstskillnader
PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker
Gruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning
Modersmål och arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige
Modersmål och arbetsmarknadsutfall: finsk- och svenskspråkiga finländare i Sverige DAN-OLOF ROOTH OCH JAN SAARELA Dan-Olof Rooth är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar
Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?
Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018 Presentation Östen Wahlbeck Professor II i statsvitenskap vid University of Southeast Norway. (MA
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts
Från enspråkighet till flerspråkighet Kjell Herberts SPRÅK I RÖRELSE i den svenska skolan i Finland Utbildningsstyrelsen 17.3.2017 En global trend hos individer, företag, samhällen...)... och även Svenskfinland
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff
Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet
50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat
share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner
God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner Ofta uppsatta mål om att: - Förbättra folkhälsan - Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk
Inkomstfördelning och välfärd 2018
Översikter och indikatorer 2017:6 Publicerad: 21-12-2018 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 583 Inkomstfördelning och välfärd 2018 I korthet - Den svaga utvecklingen av BNP per capita fortsätter på Åland med
Inkomstfördelningsstatistik 2007
2009 Inkomstfördelningsstatistik 2007 Inkomstskillnaderna fortsatte att öka år 2007 År 2007 var inkomstutvecklingen bland de befolkningsgrupper med de lägsta inkomsterna svagare än genomsnittet och inkomstskillnaderna
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS?
SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten Vammaispalvelujen neuvottelupäivät Seminarium om handikappservice 29.-30.1.2015Helsingfors Elisabeth
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet
Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 14-10-30 Susanna Toivanen Docent i sociologi susanna.toivanen@chess.su.se Vad menas med ojämlikhet i
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner
2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar
Tudelad arbetsmarknad
Thomas Ljunglöf 2018-01-30 Tudelad arbetsmarknad I genomsnitt var 4,7 procent av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2017. Andelen är därmed
DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG
DYNAMIKEN SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Dynamics Engagement_062513_wp _EMEA HUR ENGAGERADE ÄR DINA
Barns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013
Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa
Sammanfattning 2017:6
Sammanfattning Könsskillnaderna i pensionsinkomster är betydande och förväntas bestå i framtiden. Även om det svenska pensionssystemet i grunden är könsneutralt samma inkomst ger samma pension leder mäns
Socioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Ett verkligt samhällsproblem
Ett verkligt samhällsproblem Ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden är att en stor grupp människor har svårt att få ett riktigt arbete. Bland annat på grund av hur lönebildningen fungerar har
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Arbetslöshetssituationen december 2018
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Arbetsmarknad 2018:13 3.1.2019 Arbetslöshetssituationen december 2018 Det relativa arbetslöshetstalet 3,6 procent i december I december var det relativa arbetslöshetstalet
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET
RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen
Sammanfattning Syftet med rapporten
Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa
Tudelad arbetsmarknad för akademiker
2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata
rt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Esa Iivonen Nordisk konferens om BARNFATTIGDOM Stockholm 19.3.2014. Barnfattigdom i Finland och effekterna på barns utveckling
Esa Iivonen Nordisk konferens om BARNFATTIGDOM Stockholm 19.3.2014 Barnfattigdom i Finland och effekterna på barns utveckling Fattigdom är skadligt för barns utveckling och välbefinnande (1) Familjens
Skattereduktion för hushållstjänster år 2008
Landsorganisationen i Sverige 2010-03-16 1(7) Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad, EOA Anna-Kirsti Löfgren Skattereduktion för hushållstjänster år 2008 Individer År 2008 fick 90 400 individer,
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Arbetslöshetssituationen augusti 2019
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Arbetsmarknad 2019:8 3.9.2019 Arbetslöshetssituationen augusti 2019 Det relativa arbetslöshetstalet 3,3 procent i augusti I augusti var det relativa arbetslöshetstalet
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors
Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland
Arbetslöshetssituationen oktober 2018
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Arbetsmarknad 2018:10 2.11.2018 Arbetslöshetssituationen oktober 2018 Det relativa arbetslöshetstalet 3,1 procent i oktober I oktober var det relativa arbetslöshetstalet
Utbildning för jämlik hälsa. Lärdomar från Sverige
Utbildning för jämlik hälsa Lärdomar från Sverige Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors Mission: Att utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Arbetslöshetssituationen juli 2019
Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Arbetsmarknad 2019:7 13.8.2019 Arbetslöshetssituationen juli 2019 Det relativa arbetslöshetstalet 3,6 procent i juli I juli var det relativa arbetslöshetstalet
Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?
Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006 2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Så sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Arbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen
Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti
BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard
Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Familjer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Jämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)
Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom
Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV
VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland
Kommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018
Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet Dir. 2018:74 Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Sammanfattning En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet en jämlikhetskommission
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk
Att växa upp i ekonomisk utsatthet SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Hur tänker nationalekonomer? Mål: att med begränsade resurser skapa så mycket välstånd som möjligt En viktig komponent i detta är individers
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Bilaga 5. Fördelningspolitisk redogörelse
Bilaga 5 Fördelningspolitisk redogörelse . Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 1 Inledning... 5 2 Inkomstfördelningen... 6 2.1 Spridningen i ekonomiska resurser... 6 2.2 Ekonomiskt svaga... 6 3 Barn
Inkomstfördelningsstatistik 2010
Inkomst och konsumtion 2012 Inkomstfördelningsstatistik 2010 Utvecklingen av inkomsterna för personer i ägarbostäder mer gynnsam än för personer i hyresbostäder Inkomstskillnaden mellan hushåll som bor
Jakten på det sociala kapitalet. Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik
Jakten på det sociala kapitalet Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik Innehåll 1. Jakten på det sociala kapitalet 2. Den nordiska paradoxen 3. Skapa en social gemenskap: vems ansvar?