EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 6 december 2001 PRELIMINÄR VERSION 2000/2371(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av ramprogrammet Kultur 2000 (2000/2371(INI)) Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Föredragande: Vasco Graça Moura PR\ doc PE

2 PE /12 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 5 MOTIVERING...9 PR\ doc 3/12 PE

4 PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den 18 januari 2001 tillkännagav talmannen att utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om genomförandet av ramprogrammet Kultur Vid utskottssammanträdet den 9 januari 2001 hade utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott utsett Vasco Graça Moura till föredragande. Vid utskottssammanträdet den behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med.. röster för,.. röster mot och.. nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... Betänkandet ingavs den... Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas. PE /12 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om genomförandet av ramprogrammet Kultur 2000 (2000/2371(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution av den 30 januari 1997 om den första rapporten om beaktande av kulturella aspekter i gemenskapsåtgärder 1, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 508/2000/EG av den 14 februari 2000 om upprättandet av Kultur 2000-programmet 2, med beaktande av sin resolution av den 5 september 2001 om kulturellt samarbete inom Europeiska unionen 3, med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott (A5- /2001), och av följande skäl: A. Kultur är en grundläggande aspekt av Europeiska unionens identitet. Respekten för och främjandet av den kulturella och språkliga mångfalden och det gemensamma kulturarvet bör ingå bland de centrala beståndsdelarna i skapandet av ett kulturområde som är gemensamt för Europas folk. B. Kultursamarbetets uppgift i Europeiska unionens framväxt är att vara en integrerad del av den ekonomiska och sociala utvecklingen, bidra till den sociala sammanhållningen och utgöra en grundläggande faktor i den ömsesidiga kännedomen om och samhörigheten med ett europeiskt medborgarskap. C. Man får inte glömma målsättningarna för EU:s kulturpolitik för det som brukar betecknas som det europeiska kulturarvet i vid bemärkelse, det vill säga att bevara, främja, sprida och dela den europeiska kulturen, dess egenskaper och mångfald. D. I gemenskapens insatser på kulturområdet, och särskilt inom ramprogrammet Kultur 2000, får man inte glömma att alla utvalda projekt skall kännetecknas av europeiska särdrag och ett europeiskt mervärde. E. EU:s kulturåtgärder bör även ta hänsyn till de särdrag och behov som finns inom de olika kultursektorerna. F. Programmet Kultur 2000 inrättades för att stödja strategin för ett medborgarnas Europa och baserades på erfarenheterna från programmen Kalejdoskop, Rafael och Ariane. G. De tre anbudsinfordringarna (2000, 2001 och 2002) återspeglar olika målsättningar och kriterier för förvaltning eller varierande teman och kulturområden. Detta i kombination 1 EGT C 55, , s EGT C 63, , s EGT. PR\ doc 5/12 PE

6 med en administration som behäftats med alltför tung byråkrati och bristande rutiner har bland de kulturella aktörerna skapat förvirring, osäkerhet och problem att förstå vilka prioriteringar som gällt för ramprogrammet. H. Risken för bristande samstämmighet mellan programmets olika målsättningar och kriterierna för tillämpning och förvaltning kan skada ramprogrammets insatser och prioriteringar, framför allt när det gäller den senaste anbudsinfordran (2002) som omfattar ett system med huvudteman som varierar från år till år. I. Den senaste anbudsinfordran (2002), genom vilken man införde sektoriella och tematiska prioriteringar för varje år, begränsar kulturaktörernas utrymme för samarbete och verksamheter, stör mekanismerna för kultursamarbete och konstnärlig verksamhet och återspeglar inte i tillräckligt hög grad de olika kultursektorernas särdrag och specifika behov. J. Det skulle vara lämpligt att granska översättningsstödet och i samband med detta beakta de protester som framförts av yrkesverksamma inom förlagsverksamhet och förbättra kriterierna för ett noggrant urval av texter. K. Karaktären på, sammansättningen av, kompetensen och arbetssättet hos den jury av sakkunniga som har i uppdrag att gå igenom och utvärdera projekt är avgörande för att ge projekturvalet större trovärdighet. 1. Parlamentet gläder sig över att det intresse som forumet om kultursamarbete, arrangerat av Europeiska kommissionen den 26 och 27 november 2001, väckte bidrar till att framhäva betydelsen av EU:s kulturverksamhet, 2. bekräftar åter den politiska vikten av målsättningarna för ramprogrammet Kultur 2000, det vill säga att skapa ökad tillgång till och utvidgat deltagande i kulturella aktiviteter i Europeiska unionen för så många medborgare som möjligt, uttryckligen erkänna kulturen som en ekonomisk faktor och en faktor för social integration och medborgarskap, på europeisk nivå dela och främja det gemensamma kulturarv som har betydelse för Europa; sprida sakkunskap och främja goda rutiner i fråga om bevarande och skydd av detta kulturarv, främja kulturell mångfald och utveckla nya kulturella uttrycksformer, främja kulturell dialog och de europeiska folkens kännedom om varandras kultur och historia, främja kreativitet samt kulturens spridning över gränserna och rörlighet för artister, konstnärer och andra kulturarbetare och yrkesverksamma samt deras verk, främja interkulturell dialog och ömsesidigt utbyte mellan europeiska och icke-europeiska kulturer, PE /12 PR\ doc

7 3. betonar att kriterier för hur ett program skall fungera eller administreras inte i något fall får överskugga eller äventyra de målsättningar som ligger till grund för ramprogrammet, 4. anser att man under kommande år bör säkerställa att programmet stabiliseras och dess målsättningar preciseras på ett tillfredsställande sätt, så att unionens åtgärder ges kontinuitet och blir samstämmiga, 5. anser att en större synlighet för EU:s åtgärder bör kompletteras med en noggrann utvärdering av deras påverkan jämfört med målsättningarna, ökad administrativ flexibilitet och en mer ingående granskning av de grundläggande kriterierna för urvalet av projekt, 6. betonar att otillräckliga ekonomiska resurser förhindrar att ramprogrammet genomförs på bästa möjliga sätt; vid nästa genomgång av programmet bör man prioritera att skapa överensstämmelse mellan möjligheterna i programmets åtgärder samt att ge programmet en lämplig budget, 7. anser att bidraget på fem procent, de försenade utbetalningarna och vägran att beakta värdet av tillskjutet kapital eller bidrag i kontanter försvårar genomförandet av projekten, i synnerhet när dessa omfattar kandidatländer, 8. uppmanar kommissionen att arbeta för en mer användarvänlig handläggning vid behandlingen av ärenden (tydligare och mer begripliga förfrågningsunderlag, dialog med anbudsgivarna för att ge dem möjlighet att förbättra eller komplettera sina projektansökningar osv.), 9. uppmanar kommissionen att se till att resultaten av urvalsproceduren offentliggörs och att ett motiverat svar lämnas, åtminstone till de anbudsgivare som gått igenom det första urvalet, 10. anser att särskild uppmärksamhet kan ägnas åt förteckningen över meriterade projekt som på grund av bristande finansiering inte valts ut, bland annat genom att offentliggöra den i ett särskilt register, 11. uppmanar kommissionen att i samarbete med de kulturella kontaktpunkterna göra en utvärdering av resultaten av de projekt som valts, 12. anser att uppgifter beträffande de utvalda projekten bör göras tillgängliga för allmänheten och berörda institutioner, 13. upprepar sin uppmaning att i samband med granskningen av ramprogrammet Kultur 2000 stärka den roll som kontaktpunkterna spelar, särskilt vad gäller att garantera en permanent koppling till de olika institutioner som stödjer kultursektorn i medlemsstaterna och därmed bidra till att insatserna inom Kultur 2000-programmet och de nationella stödåtgärderna kompletterar varandra, garantera information och kontakter på lämplig nivå mellan aktörer som medverkar i Kultur programmet och aktörer som deltar i andra gemenskapsprogram som är öppna för kulturprojekt, 14. uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera främjande och en bred spridning av information om de kulturella kontaktpunkternas roll och verksamhet, så att kulturaktörer blir mer medvetna om dem, PR\ doc 7/12 PE

8 15. uppmanar kommissionen att, i sin administration och vid utvärderingen och genomgången av ramprogrammet Kultur 2000, ta vederbörlig hänsyn till dess huvudsakliga och främsta ändamål, det vill säga att vara ett program för medborgarna, 16. uppmanar kommissionen att, i samband med utvärderingen och granskningen av ramprogrammet Kultur 2000, särskilt uppmärksamma den roll juryn av sakkunniga för projekturval har, och hur juryn arbetar, så att den i framtiden inte enbart är funktionsduglig på grundval av oberoende, kompetens, och representativitet i fråga om olika kultursektorers specifika drag och behov, utan även på grundval av sitt ämnesöverskridande arbete och jämförbarhet, 17. uppmanar kommissionen att även fortsättningsvis särskilt se till att jurymedlemmarna inte har yrkesmässiga eller andra band till dem som väljs ut i projekten, en stor variation av stödmottagare garanteras, ett verkligt europeiskt mervärde garanteras genom projektens innehåll, 18. uppmanar kommissionen att från och med nu, i en anda av interinstitutionellt samarbete, börja förbereda de huvudsakliga kulturpolitiska riktlinjerna för det samarbetsprogram som skall följa på Kultur 2000; i en utvidgad union kommer det att bli nödvändigt att anta utmaningen att bevara, främja och dela det gemensamma europeiska kulturarvet, 19. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE /12 PR\ doc

9 MOTIVERING Betänkandena om uppföljning av programmen Sokrates, Ungdom och Kultur 2000 är ett inslag i den demokratiska kontroll som Europaparlamentet utövar. Detta är första gången som Europaparlamentet utarbetar betänkanden om uppföljning av gemenskapsprogram. Betänkandena baseras inte på dokument som officiellt har översänts av kommissionen. Eftersom det nu är första gången är det upp till föredraganden att organisera arbetet enligt de krav som tidsplanen ställer och, beträffande innehållet, på grundval av till exempel intervjuer och möten som hållits i detta syfte, eller på grundval av kommentarer från berörda aktörer. När det gäller Kultur 2000 har föredraganden från början haft kontakt med kommissionen och de kulturella kontaktpunkterna för att kunna få de fakta som behövs för en fördjupad analys av programmets genomförande. Från och med juni i år har olika uppgifter regelbundet översänts i enlighet med kommittéförfarandet. Det rör sig bland annat om föredragningslistor och protokoll från möten med kommittén för Kultur 2000 och förteckningar över projektansökningar som lämnats in, valts ut eller förkastats. Programmets genomförande Programmet kunde inledas först efter många förseningar och efter en svår förlikning mellan rådet och parlamentet. En förlikning som slutligen resulterade i att detta första ramprogram tilldelades ett anslag på 167 miljoner euro för Det är en mycket låg summa i förhållande till behovet, vilket även bevisas av den mängd projektansökningar som inkommit till kommissionen. Metoden för projekturval har växt fram under denna första etapp av programmets genomförande, särskilt beträffande sammansättning av juryn med sakkunniga och underlaget för utvärderingar (och detta inte alltid i takt med anbudsinfordringarna). Varje land har försett kommissionen med namnen på tre sakkunniga inom varje åtgärdsområde i programmet. Man måste komma ihåg att även kandidatländerna anslutits till programmet, vilket oundvikligen har medfört en extra belastning på systemet med att kalla in sakkunniga och välja ut projekt. Anbudsinfordringarna för 2000, 2001 och 2002 var sinsemellan mycket olika. Man bör också komma ihåg att utskottet i och med det senaste förslaget till anbudsinfordran (i vilket man införde tanken om en huvudsektor per år) som gjordes före sommaren fick rätt att ta del av materialet. Kommissionens tanke om att öka programmets öppenhet innebär en risk för sektoriell vertikalisering, vilket kan förhindra ämnesöverskridande verksamhet. Även projektens egenskaper, med ett praktiskt taget gränslöst tillämpningsområde gör Kultur 2000 till ett oerhört svårtillämpat program. Den begreppsmässiga öppning som det innebar stod för lovvärda intentioner, men praktiken visar att intentionerna inte alltid är så lätta att förverkliga. PR\ doc 9/12 PE

10 2. Den huvudsakliga kritiken: Vid kontakter med de kulturella kontaktpunkterna har bland annat följande kritik framkommit: - överdriven byråkrati, - vaga kriterier, - förkärlek för stora nätverk och stora arrangemang, - sena utbetalningar, - otillräckliga medel (med anmärkningen att bidraget på fem procent försvårar genomförandet av projekten, framför allt för kandidatländerna), - systemet med huvudteman som varierar från år till år (från och med 2002), - vägran att godkänna projekt på rent formella grunder; när det gäller översikten över de projekt som refuserades 2001 finns inte i något fall en analys av det eventuella sambandet mellan projekten och de grundläggande kriterierna utifrån vilka de sakkunniga skall fatta sitt beslut, - avsaknad av dialog med anbudsgivarna så att de kan komplettera, förtydliga eller förbättra sina projektidéer, - vägran att beakta värdet av kapitaltillskott eller kontantbidrag (till exempel utställningen l Europe des Anjous i Angers), - bristande flexibilitet i handläggningen av ärendena, vilket blir en faktor i det första urvalet och framför allt missgynnar små organisationer, - liten andel ämnesöverskridande projekt, - ramprogrammet, liksom systemet med huvudteman, som skall börja tillämpas från och med 2002, har inte synliggjorts, vilket förvärras av att de sektoriella och tematiska prioriteringarna begränsar aktörernas och nätverkens samarbets- och verksamhetsfält. De europeiska förläggarnas federation framför kritik angående översättningspolitiken. Efter att ha diskuterat böcker och läsning så mycket kan det vara värt besväret att göra en snabb genomgång: - Det är ett område som värderas lågt. - I praktiken utesluts förläggarna när man talar om icke-kommersiella projekt, något som är absurt när det handlar om böcker och spridningen av dem. - Ibland begränsas stödet till litterära verk, vilket också är absurt både från innehållsmässig och marknadsmässig synpunkt. 3. De sakkunnigas medverkan a) Efter den formella sorteringen, läggs projekten fram för grupper av sakkunniga som utnämns av medlemsländerna, en för projekt rörande kulturarv och ömsesidig kännedom om de europeiska folkens kultur och historia, och en annan rörande konstnärligt skapande. b) En vecka efter att dessa experter fått projektansökningarna träffas de i Bryssel i en vecka. c) Under denna vecka går de igenom ett stort antal ärenden. d) De fyller i enskilda formulär, men gör inga jämförelser mellan projekten, deras innehåll eller värde. Experternas arbete är i det väsentliga ett vertikalt arbete. e) Kommissionen granskar formulären och gör sina kalkyler och justeringar för att bedöma finansieringsmöjligheterna. f) Det slutliga beslutet fattas av medlemsstaternas förvaltningskommitté. g) Mellan de två etapperna träffas grundläggande beslut om de slutgiltiga valen, antingen efter PE /12 PR\ doc

11 att kommissionen först har tagit fram dem i förberedelsen av ärendena, eller efter att ärendena har behandlats grundligt, jämförts och debatterats i förvaltningskommittén. När experterna fyller i formulären skall de ta särskild hänsyn till åtta kriterier: - Graden av överensstämmelse mellan projektet och de tematiska definitionerna av de områden och verksamhetskategorier de berör. - Det föreslagna samarbetsavtalets kvalitet i fråga om den metod som använts. - Graden av överensstämmelse mellan projektet och fastställda prioriteringar i anbudsinfordran. - Projektets europeiska mervärde. - De projektdeltagande organens yrkeskompetens. - Projektets synlighet och betydelse för allmänheten. - Projektets sociala effekter. - Projektets ekonomiska genomförbarhet. Det räcker med att titta på kriteriernas olika egenskaper och grund samt experternas olika ursprung för att inse att en expert svårligen kan uttala sig om alla kriterier i ett konkret fall. Kommissionen informerade parlamentets budgetutskott om att experterna lägger stor vikt vid kriterierna för det europeiska mervärdet, liksom vid multiplikatoreffekt, spridning och utbyte av resultat och goda metoder bland så många yrkesverksamma och medarrangörer, partner och deltagare som möjligt i sektorn. Vid analysen av det formulär vi har fått som exempel visar det sig dock att den uppmärksamhet som experterna kan ägna dessa punkter inte skiljer sig från övriga uppgifter i formuläret. I detta skall experterna besvara en rad frågor med alternativ som starkt eller svagt och poängsätta den allmänna tillämpningen av kriteriet på en skala från 5 (svag), 10 (medelmåttig), 20 (bra) till 30 (mycket bra). Det är allt. Det verkar också som om bedömningen av det europeiska mervärdet är begränsat till en granskning av de europeiska deltagarnas medverkan, medan själva essensen i programmet inte analyseras. 4. Programmets genomförande hittills Jag hämtar uppgifter ur ett av kommissionens svar till budgetutskottet: De senaste två åren har programmet stött följande årsprojekt och fleråriga projekt: 103 kulturarvsprojekt, 140 litteraturprojekt, 125 projekt för bildkonst och scenkonst samt ett projekt för historia och ömsesidig kännedom. De genomsnittliga europeiska bidragen till årsprojekten ligger på ungefär euro och för de fleråriga på euro över tre år. För litterär översättning är genomsnittet per projekt nära euro. Det är ännu inte möjligt att få fram konkreta indikationer beträffande projektens ekonomiska och sociala betydelse, främst när det gäller sysselsättningen. PR\ doc 11/12 PE

12 Å andra sidan kräver man i experternas formulär att de i fråga om projektets sociala effekter endast skall fylla i resultatens nytta och tillgänglighet för allmänhet, ungdomar och de minst gynnade samt på utvecklingen av de yrkesverksammas kompetens. 5. Några frågor om Kultur 2000: - Kan man mot bakgrund av de erfarenheter man hittills gjort se att Kultur 2000 medför några verkliga fördelar i förhållande till det gamla systemet? - Vilka av de projekt som har beviljats anslag genom Kultur 2000 skulle ha nekats stöd med det gamla systemet eller innebär ett mervärde i förhållande till det? - Skall programmet gagna de yrkesverksamma eller medborgarna? - Hur skall man kunna skapa nödvändig komplementaritet och samordning mellan Kultur 2000 och strukturfondernas resurser till kultur i medlemsländerna? - Hur skall man kunna få en bättre inriktning på målsättningarna för ett program för europeisk kultur? - Hur skall programmet kunna förenklas och bli tydligare så att kommissionen kan genomföra det på ett så tillfredsställande sätt, så att Kultur 2000 blir ett verkligt instrument för en kulturell åtgärd som gagnar alla européer? - Kommer kommissionen att ha någon uppfattning om den europeiska kulturpolitiken, eller bara en beredskap att ta med allting i programmet, när de nämnda kriterierna eller andra kriterier är mer eller mindre uppfyllda? - Hur skall man efter utvidgningen kunna fortsätta bedriva ett användbart och effektivt samarbete som på ett direkt och nödvändigt sätt kan hantera problemen om hänsyn, skydd, spridning och delande av detta enorma kulturarv? Betänkandet är ett försök att få kommissionen att besvara dessa frågor. PE /12 PR\ doc