EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott PRELIMINÄR VERSION (COS) 26 mars 2002 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande (KOM(2001) 678 C5- / (COS)) Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Föredragande: Kathleen Van Brempt Rådgivande utskotts föredragande (*): Herman Schmid, utskottet för sysselsättning och socialfrågor (*) Huhgesförfarandet PR\ doc PE

2 PE /13 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 5 MOTIVERING...9 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR... PR\ doc 3/13 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 22 november 2001 förelade kommissionen parlamentet sitt meddelande om att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande (KOM(2001) 678 (COS)). Vid plenarsammanträdet den tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, som utsetts till rådgivande utskott (C5- / ). Vid utskottssammanträdet den 2002 utsåg utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Kathleen Van Brempt till föredragande. Vid utskottssammanträdet/na den... behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med.. röster för,.. röster mot och.. nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... Yttrandena från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor återges i detta betänkande. Betänkandet ingavs den... Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas/har fastställts till den... kl... PE /13 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande (KOM(2001) 678 C5- / (COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 678 C5- / 1 ), med beaktande av artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget, med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Lissabon, Santa Maria da Feira, Stockholm och Barcelona, med beaktande av sin resolution om genomförandet, resultaten och utvärderingen av det europeiska året för livslångt lärande 1996, med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott (och yttrandena från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor) (A5-.../2002), och av följande skäl: A. Kommissionens meddelande är en ambitiös insats för att främja livslångt lärande, men de politiska initiativ den rekommenderar behöver klargöras och förfinas. B. Medlemsstaterna måste omsätta livslångt lärande i praktiken och göra nödvändiga ändringar av systemen för allmän utbildning och yrkesutbildning. C. Arbetsgivarna och fackförbunden måste samarbeta för att skapa möjligheter till livslångt lärande. D. Det råder för närvarande ingen verklig enighet om vad grundläggande färdigheter innebär. E. Det finns fortfarande brister vad gäller ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis, kunskap och färdigheter, och detta utgör ett allvarligt hinder för fri rörlighet mellan medlemsstaterna och för inrättandet av en arbetsmarknad som omfattar hela Europa. F. Erkännande av och möjlighet att överföra icke-formellt och formellt lärande är en 1 Ännu inte offentligjort i EGT. PR\ doc 5/13 PE

6 central del av livslångt lärande, men ändå en del som är dåligt utvecklad. G. Det skulle underlätta möjligheten att mäta och jämföra framsteg på det här området om medlemsstaterna inrättade utgiftsmål för livslångt lärande. H. Individuella utbildningskonton är ett bra sätt att främja livslångt lärande eftersom de bygger på en gemensam investering i utbildning. ELAP-projektet (European Learning Account Project) möjliggör utbyte av data och goda lösningar samt beaktar olika kulturer och metoder i allmän utbildning och yrkesutbildning. I. Det är viktigt att de strategier som utvecklas i medlemsstaterna syftar till att ge fler människor tillgång till livslångt lärande. J. Icke-statliga organisationer som ungdomsorganisationer och frivilligorganisationer har mycket stor erfarenhet av icke-formell utbildning som regeringarna kan dra nytta av när de genomför åtgärder och strategier för livslångt lärande. K. Det finns en risk för att det som framställs som försök att främja livslångt lärande i praktiken inte blir mer än nya namn på befintliga program. Därför är det viktigt att fastställa specifika mål och tydliga resultatindikatorer för livslångt lärande. Det bör också publiceras regelbundna rapporter om de framsteg som gjorts. L. Kommissionen är i en idealisk position för att samarbeta med medlemsstaterna och internationella organisationer som OECD och Europarådet för att främja utvecklingen av resultatindikatorer och sprida bästa praxis på området livslångt lärande, både genom inrättandet av en databas för livslångt lärande och genom fackgranskning. M. Europeiska gemenskapens institutioner ägnar för närvarande inte tillräcklig uppmärksamhet åt livslångt lärande vid rekrytering, personalutbildning och befordring. 1. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänner att konkreta politiska åtgärder på området livslångt lärande bör baseras på principerna om demokrati och lika värde, personlig utveckling, allas rätt till livslångt lärande, delat ansvar och en helhetssyn på lärande. 2. Europaparlamentet noterar slutsats 45 från Europeiska rådet i Barcelona. 3. Europaparlamentet beklagar att det, två år efter Europeiska rådet i Lissabon, har gjorts så små framsteg både i medlemsstaterna och på europeisk nivå när det gäller att utveckla tydligt utformade strategier, med tillräckliga medel, för att främja livslångt lärande. 4. Europaparlamentet menar att ett av målen med strategier för livslångt lärande bör vara att ge alla lika tillgång till utbildning. Parlamentet understryker förskolans betydelse eftersom det är på detta stadium som ojämlikheter när det gäller tillgång till utbildning först visar sig. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna ställa upp specifika mål för livslångt lärande som särskilt riktar sig till personer som inte PE /13 PR\ doc

7 har avslutad utbildning på gymnasienivå, som saknar utbildning eller som är över 55 år gamla. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att i nära samarbete med OECD upprätta indikatorer för att mäta vilka framsteg som gjorts för att uppnå dessa mål. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna utveckla ett europeiskt ramverk för grundläggande färdigheter som särskilt inriktas på hur studie- och inlärningsförmåga relateras till andra grundläggande färdigheter samt på hur mål för detta kan införlivas i kursplaner och scheman. Parlamentet understryker att en politik för livslångt lärande förutsätter att de som lämnar skolan har en solid grund att stå på när det gäller kunskaper och färdigheter. 7. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas bekräftelse i slutsats 44 från Europeiska rådet i Barcelona av åtagandet att se till att alla som lämnar skolan har kunskaper i två europeiska språk utöver sitt modersmål. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utveckla ytterligare mekanismer för överföring av betyg (inklusive från yrkesutbildning) och ackumulering av kvalifikationer. 9. Europaparlamentet noterar kommissionens åsikt att programmen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom, samt åtgärder som är gemensamma för dessa program, har en viktig roll att spela i främjandet av livslångt lärande. Parlamentet betonar dock att dessa program har egna och mer begränsade mål som det inte får kompromissas om. 10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att identifiera, utvärdera och erkänna icke-formellt och formellt lärande samt att bistå kommissionen i arbetet med att inventera nationell praxis på detta område. 11. Europaparlamentet anser att livslångt lärande måste baseras på ett partnerskap mellan myndigheter, arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och individer. Parlamentet efterlyser överenskommelser där det fastställs vilket ansvar som var och en av dessa aktörer har, och understryker att sådana överenskommelser måste vara kompatibla med kvalitetskontroller. Parlamentet anser vidare att delat ansvar kommer att främja inte bara anställbarhet utan också personlig utveckling och ett aktivt medborgarskap. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma överens om ett specifikt mål för årliga utgifter för livslångt lärande, liknande det som Europeiska rådet i Barcelona kom överens om för forskning och utveckling, och att tillhandahålla skatterelaterade och andra incitament för att uppmuntra arbetstagare och enskilda medborgare att investera i livslångt lärande. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en laglig rätt till 35 timmars betald ledighet per år för alla anställda att användas till livslångt lärande i form av godkända kurser. 14. Europaparlamentet anser att individuella utbildningskonton och liknande instrument, som kombinerar allmänna medel och personligt engagemang, är ett viktigt medel för att PR\ doc 7/13 PE

8 främja livslångt lärande. Parlamentet understryker den roll som dessa instrument kan spela för att göra tillgången till utbildning mer jämlik. Parlamentet menar dock att om utbildningskonton skall användas till specifika kurser så måste dessa kurser först kvalitetskontrolleras och godkännas, och uppmanar därför kommissionen att samla in och sprida information om bästa praxis på detta område. 15. Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens i2i-initiativ som utökar EIB:s mandat till att ge lån till utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgången till EIB-lån för livslångt lärande. 16. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens institutioner att införliva filosofin om livslångt lärande i sin politik för rekrytering, personalutbildning och befordran. 17. Parlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, regeringarna i EES-, Efta- och kandidatländerna samt till Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén. PE /13 PR\ doc

9 MOTIVERING BAKGRUND 1. Ekonomin globaliseras, informations- och kommunikationstekniken blir allt viktigare, Europas befolkning åldras snabbt allt detta är orsaker till att Europeiska rådet prioriterade livslångt lärande både i Lissabon och i Stockholm. Europeiska rådet i Feira sade i slutsatserna att livslångt lärande är en väsentlig strategi för utveckling av medborgarskap, social sammanhållning och sysselsättning. Rådet uppmanade också medlemsstaterna, rådet och kommissionen att inom sina behörighetsområden fastställa enhetliga strategier och praktiska åtgärder för att främja livslångt lärande för alla. KOMMISSIONENS MEDDELANDE 2. Kommissionens meddelande beaktar den samrådsprocess som inleddes med kommissionens memorandum om livslångt lärande i oktober 2000, liksom erfarenheterna från gemenskapsprogram som Sokrates och det europeiska året för livslångt lärande Livslångt lärande definieras som allt lärande som en person genomgår under sitt liv i syfte att förbättra kunskap, färdigheter och kompetens, oavsett om syftet är personligt, samhälleligt, socialt och/eller relaterat till individens arbete. Kommissionen identifierar sex byggelement för utveckling av strategier för livslångt lärande: Ett tillvägagångssätt byggt på partnerskap mellan alla relevanta aktörer. Insikt i den lärandes behov tillsammans med behoven av lärande hos organisationer, lokala samhällen, det bredare samhället och arbetsmarknaden. Lämpliga resurser och en effektiv och öppen tilldelning av medel. Utveckla utbudet så att alla, var och när som helst, kan lära sig (underlätta tillgången). Det finns ett tydligt behov av att den formella sektorn erkänner och tar tillvara informellt och icke-formellt lärande. Att skapa en lärandekultur är egentligen avhängigt av att man utökar möjligheterna till lärande, höjer deltagandenivåer och främjar efterfrågan på lärande. Eftersträva högsta kvalitet genom mekanismer för kvalitetssäkring, utvärdering och övervakning. 4. Detta har lett kommissionen till att föreslå sex prioriterade insatser. Ett övergripande nytt europeiskt synsätt på värdesättande av lärandet: förslagen koncentreras på identifiering, bedömning och erkännande av icke-formellt och informellt lärande. Information samt studie- och yrkesvägledning skall underlätta tillgången till lärande. Investeringar av tid och pengar i lärande: medlemsstaterna uppmanas i slutsatserna från Lissabon och i den europeiska sysselsättningsstrategin att höja de övergripande investeringarna i utbildning. Ökade investeringar och riktade bidrag krävs, tillsammans med mekanismer för att öka den privata investeringen. Utveckling av lokala centrum för lärande, lärande samhällen, städer och regioner och PR\ doc 9/13 PE

10 att ge arbetsplatser möjlighet att bli lärande organisationer kan sammanföra de lärande och lärandet. Grundvalarna för livslångt lärande måste vara tillgängliga för alla medborgare, under hela livet och inte bara inom den obligatoriska skolgången: förslag om hur grundläggande färdigheter förvärvas återspeglar detta. Innovativa undervisningsmetoder tar upp förskjutningen av tonvikten från kunskapsförvärv till utveckling av färdigheter, och de nya roller för lärare och de lärande som detta innebär. 5. Följande är några av de konkreta åtgärder som skall vidtas: Till slutet av 2002 skall kommissionen införa ett "portföljsystem" för att ge medborgarna möjlighet att presentera sina formella och andra utbildningsbevis, inklusive en europeisk meritförteckning, varsomhelst i Europa. Till slutet av 2002 skall kommissionen inrätta en Internetportal om möjligheter till lärande för att sammanföra efterfrågan och utbud och göra lärandet mer synligt. Kommissionen uppmanar Europeiska investeringsbanken att stödja livslångt lärande som en del av initiativet "Innovation 2000". Europeiska investeringsfonden kan hjälpa till att hitta riskkapital för finansiering av mänskligt kapital, till exempel genom att stödja små och medelstora företags tillgång till lärande. Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Equal-initiativet för livslångt lärande skall utvecklas. Kommissionens skall bevilja företag en europeisk "kvalitetsmärkning" för att belöna och sprida kännedom om bästa praxis för livslångt lärande. 6. Nästa steg: Europeiska gemenskapens institutioner, medlemsstaterna, EES- och kandidatländerna, arbetsmarknadens parter, icke-statliga och internationella organisationer (t.ex. Europarådet, OECD, Unesco) har alla en roll att spela. Befintliga processer, program och instrument skall främja utbytet av goda lösningar och erfarenheter och på så vis kommer man att kunna identifiera gemensamma problem, idéer och prioriteringar. Följande kommer att göras: Kommissionen skall bygga upp en databas för goda lösningar, information och erfarenheter som gäller livslångt lärande på alla nivåer. Samarbete skall äga rum dels genom uppföljningen av rapporten om konkreta mål för utbildningssystem, dels genom den europeiska sysselsättningsstrategin. Programmen Sokrates, Leonardo da Vinci och Ungdom skall stärkas. Möjligheten att utnyttja Europeiska socialfonden och dess gemenskapsinitiativ Equal för att stödja livslångt lärande skall undersökas. Resultatindikatorer skall användas för att mäta de framsteg som görs, och detta kommer att övervakas av befintliga expertgrupper och en högnivågrupp bestående av representanter för de ministerier som har det huvudsakliga ansvaret för livslångt lärande. PE /13 PR\ doc

11 FÖREDRAGANDENS KOMMENTARER 7. Principer: I sitt betänkande om kommissionens memorandum om livslångt lärande efterfrågade parlamentet konkreta politiska åtgärder baserade på fem principer: demokrati och lika värde; individuell personlig utveckling, rätten till livslångt lärande, personligt ansvar och en helhetssyn på lärande. Parlamentet skulle välkomna om dessa principer reflekterades i kommissionens meddelande. 8. Definiera grundläggande färdigheter: Europeiska rådet i Lissabon inkluderade IT-kunskaper, främmande språk, teknisk kultur och entreprenörskap liksom sociala färdigheter i de "grundläggande färdigheter" som en medborgare i ett kunskapssamhälle behöver. Men det finns fortfarande ingen klar definition av vad grundläggande färdigheter är. Kommissionen och medlemsstaterna måste inrätta ett europeiskt ramverk för grundläggande färdigheter som särskilt inriktas på hur studie- och inlärningsförmåga relateras till andra grundläggande färdigheter och hur mål för detta kan införlivas i kursplaner. Man bör också understryka att rätten till dessa färdigheter är en grundläggande rättighet för alla. 9. Värdesätta alla former av lärande: Att främja livslångt lärande kräver en helhetssyn på lärande där man erkänner och värdesätter alla former av lärande. Formellt lärande: Ömsesidigt erkännande (och därmed större öppenhet och jämförbarhet) av formella utbildningsbevis är en nyckelfråga. Med tanke på att denna debatt har pågått i flera år är meddelandet tyvärr rätt oklart. Å ena sidan uppmanar kommissionen till utveckling av "frivilliga minimistandarder för kvalitet inom allmän och yrkesinriktad utbildning" i syfte att "tillhandahålla en bredare grund för ömsesidigt förtroende och erkännande av meriter". Detta låter som en gradvis ad hoc-process. Å andra sidan utlovar kommissionen att den till slutet av 2002 skall ha utvecklat ett "system med portföljer där medborgarna kan samla och presentera sina meriter och kunskaper på alla nivåer inom allmän och yrkesinriktad utbildning". Senast år 2003 skall kommissionen också ha utarbetat ett system med "moduler" för att medborgarna ska kunna samla meriter och kombinera utbildning från olika institutioner och länder. Vad finns det för koppling mellan dessa två tillvägagångssätt? Icke-formellt lärande: Till slutet av 2002 utlovar kommissionen ett "systematiskt utbyte av erfarenheter och goda lösningar" och till slutet av 2003 skall kommissionen "fastställa en förteckning över metoder, system och standarder". Medlemsstaterna kommer att "uppmuntras att tillhandahålla den juridiska ramen för att i en större omfattning genomföra kartläggning, bedömning och erkännande av icke-formellt och informellt lärande". Att värdesätta icke-formellt lärande kräver en helt ny inställning. 10. Vem betalar? I meddelandet sägs att "de övergripande nivåerna på offentliga och privata investeringar måste höjas. Dessa ökningar bör grundas på delat ansvar mellan regeringar, offentliga myndigheter, arbetsgivare, arbetsmarknadens parter och enskilda medborgare". Detta är alltför vagt. PR\ doc 11/13 PE

12 Medlemsstaterna? I meddelandet sägs att "medlemsstaterna bör fastställa nationella mål för att öka de sammanlagda investeringarna i mänskliga resurser". Europeiska rådet i Barcelona fastställde ett mål för investering i forskning på 3 procent av BNP. Medlemsstaterna måste fastställa ett liknande mål för vad livslångt lärande får kosta. Det skulle hjälpa om indikatorn "bästa utnyttjande av medel" kunde brytas ned och det gjordes en klar åtskillnad mellan formellt och icke-formellt lärande. Arbetsgivarna? Man kräver av arbetsgivarna och fackföreningarna att de hittar sätt att "modernisera arbetsorganisationen i syfte att öka investeringarna i livslångt lärande och ge mer tid för lärande". Dock är det så att medan stora företag verkar angelägna att engagera sig i livslångt lärande så är små och medelstora företag mindre entusiastiska, och menar att de inte har råd att släppa personal när de har få anställda. Utan den lagliga rätten till betald ledighet (till exempel 35 timmar per år för godkänd utbildning) så har de anställda kanske inte tid att dra nytta av de nya programmen för livslångt lärande. Kommissionen måste också säga mer om den roll icke-statliga organisationer kan spela när det gäller att främja livslångt lärande. Medborgarna själva? Rätten till livslångt lärande är inte en in blanco-check. Innovativa program för livslångt lärande där individen själv betalar, eller där kostnaden delas, bör stödjas till exempel genom individuella utbildningskonton. En blandning av ovanstående? Det här är det alternativ som bör väljas. Men det måste finnas tydliga överenskommelser om hur kostnaden skall delas mellan stat, arbetsgivare och individ. Det krävs strikta kvalitetsstandarder som beaktar huruvida en viss kurs verkligen främjar inte bara möjligheten till anställning utan också personlig utveckling och ett aktivt medborgarskap. 11. Livslångt lärande och gemenskapsbudgeten: Det förblir svårt att bedöma omfattningen på stöd för livslångt lärande i gemenskapsbudgeten. I princip kan hela avdelning B3-1 (ungdom och utbildning) i kommissionens budget räknas med. I budgeten för 2002 betyder det cirka 523 miljoner euro i åtagandebemyndiganden (ungefär 0,5 procent av kommissionens budget). Kommissionen uppskattar att det tillkommer ytterligare 2 miljarder euro per år från Europeiska socialfonden för perioden Det är oklart hur stort bidraget från ramprogrammet för forskning är, detsamma gäller Europeiska investeringsbanken, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Equal-initiativet. Planeras det någon verkligt "ny" gemenskapsutgift för livslångt lärande som kan läggas till ovanstående? 12. Mål, indikatorer och resultat: Livslångt lärande täcker alla former av allmän utbildning och yrkesutbildning (formell, icke-formell och informell), i alla åldrar. Det finns följaktligen en risk för att vad som presenteras som försök att främja lärande inte blir mer än nya namn på befintliga program och utgifter. Enda sättet att undvika detta är att inrätta specifika mål för livslångt lärande, klara och mätbara resultatindikatorer och regelbundna rapporter om vad som uppnåtts. Särskilda målgrupper (de om slutar skolan tidigt, de utan utbildning, de som är äldre än 55) har redan identifierats. Att hjälpa till att fastställa klara mål och resultatindikatorer är ett av de viktigaste bidragen som kommissionen kan ge för att främja ett europeiskt område för livslångt lärande. PE /13 PR\ doc

13 13. Lev som du lär: Slutligen så förekommer många av de brister som kommissionen menar finns i nuvarande utbildningssystem även hos EU-institutionerna. Rekrytering sker nästan uteslutande baserat på formella kvalifikationer och skriftliga prov; det förekommer ringa eller inget erkännande av kunskap och färdigheter som förvärvats vid tidigare anställningar, ännu mindre i samband med icke-formellt eller informellt lärande. Institutionernas personalutbildning betraktas av oberoende observatörer som helt otillräcklig. Kommissionen och övriga EU-institutioner kan understryka hur allvarligt de ser på livslångt lärande genom att leva som de lär. PR\ doc 13/13 PE