Grästorps kommun. Årsredovisning 2014

Transkript

1 Grästorps kommun Årsredovisning 2014

2 Innehåll 3 Kommunstyrelsens ordförande summerar Sammanfattning 7 Större evenemang i Grästorp God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse 18 Det här är Grästorp 19 Organisation 26 Driftredovisning 27 Personalekonomisk redovisning 31 Investeringsredovisning 33 Sammanställd redovisning Räkenskaper 36 Ekonomin i sammandrag 37 Resultaträkning 38 Finansieringsanalys 39 Balansräkning 40 Nothänvisningar 46 Redovisningsprinciper 47 Allmän verksamhet 55 Teknisk verksamhet 62 Bildningsverksamhet 69 Social verksamhet 78 Miljö- och byggnämnd 84 Revisionsberättelse

3 Kommunstyrelsens ordförande summerar 2014 En mandatperiod från botten till toppen Vi har precis tagit Grästorp genom fyra tuffa år i spåren av en kraftig lågkonjunktur. Det var en stor utmaning, men med gemensamma krafter har kommunen lyckats på ett framgångsrikt och kontrollerat sätt. Ekonomiskt blev 2014 ett bra år där Grästorps kommun landade strax över det planerade resultatet på två procent. Kommunen har dessutom klarat av att betala in nära 4,5 miljoner av pensionsskulden från tiden före Nu ser kommunen det positiva resultatet av effektiviseringarna i verksamheterna under de senaste åren. Detta är dock ett ständigt pågående arbete som hela tiden måste utvärderas och förändras utifrån nya förutsättningar och lagkrav. Värdskap med hjärta och kunskap var ett prioriterat område och all personal deltog i utbildning inom ämnet. Som ett led i arbetet med att lyfta alla verksamheter, så deltog kommunen även i den landsomfattande utvärderingen Kommunkompassen. Utfallet blev mer än positivt och dessutom ett erkännande för att Grästorp är en kommun i den absoluta Sverigetoppen. Kommunens väl utvecklade samarbete med näringslivet fortsatte att ge goda resultat och kommunen tog ytterligare ett steg uppåt på landets företagsrankning. Grästorp hamnade på 42:a plats i riket. Kommunen kan glatt konstatera att många viktiga investeringar under senaste mandatperioden nu är i bruk. Medborgarna har därmed en ännu mer attraktiv kommun att bo och arbeta i. De största objekten är Kulturhuset, Vistegården, Ambjörnsgårdens förskola samt kök och matsal på Centralskolan. Senast totalrenoverades hela Nya Centralskolan som ska invigas i mars Projektering av Nya Åsevi är klar och renoveringen har i skrivande stund just startat. Grästorps kommun har mycket medvetet valt att göra dessa investeringar främst inom kärnverksamheterna för att visa att här är en kommun som tror på framtiden, sina invånare och bygden. Kommunen hindras inte av urbaniseringskrafterna, utan uppmuntrar istället människorna att trivas och satsar på att den fina kommunen växer. En annan viktig uppgift är Grästorps översiktsplan. Här arbetar kommunen i en arbetsgrupp där alla partier är representerade, och planen börjar nu ta sin form i stora drag. Den stora utmaningen är att få igång bostadsbyggandet i Grästorp, vilket har varit och är i fokus under hela planeringsprocessen. Undertecknad vill slutligen tacka för för troendet att leda Grästorps kommunstyrelse i ytterligare fyra år, och ser med glädje och tillförsikt fram emot upp draget. Kent Larsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Sammanfattning 1.1 Vision 2020 Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobb utbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Arbete i linje med visionen Visionen för Grästorps kommun fastställdes av kommunfullmäktige redan Mycket har hänt sedan dess, inte minst under denna mandatperiods sista år. Skolan förbättrade sina resultat jämfört med förra året. Meritvärdet ökade och låg därmed över rikssnittet. Andelen behöriga för gymnasiestudier ökade från 85 procent till 89 procent. I hela skolverksamheten i Grästorp gjordes ett förändringsarbete och bedömningen var att de förbättrade resultaten syntes även i övriga årskurser. Inför läsårsstarten genomfördes utvecklingsdagar för all personal, bland annat med start av utvecklingsarbetet Lust att lära i en lärande kultur. Under året byggdes Centralskolan om och blev en skola som är anpassad till dagens pedagogik. Projekteringen för ombyggnaden av Åsevi gjordes av den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp. Projektet startade i december då fastigheten såldes till föreningen. Ombyggnaden sker i två etapper och beräknas vara klar i början av Det är sista delen i en omfattande omvandling av hela äldrecentrum. Åtgärder för att skapa ett mer attraktivt och tryggare motionsspår genomfördes på Skubbet. Nu finns också en långsiktig strategi antagen för kommunens motions- och promenadstigar. Grästorp behöll sin ställning i Svenskt Näringslivs ranking. Kommunen låg på 42:a plats i den mätning som presenterades i april 2014 (43:e 2013 samt 79:e plats år 2012). Kommunens satsning på landsbygdsutveckling innebär att utreda och skapa förutsättningar för landsbygdsbefolkningen att ansluta till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. Därmed skulle invånarna även få tillgång till bredband. Utredningens slutsats innebar att kommunen hade goda förutsättningar att gå ut med ett brett erbjudande till landsbygdsbefolkningen. Intresset visade sig vara stort efter det välbesökta informationsmöte som kommunen genomförde i februari. I juni samlades representanter från alla kommundelar och nu pågår aktiviteter för anslutning i hela kommunen. En förening i Flo är i full gång med sin anläggning. 1.2 Resultat och måluppfyllelse Mål Mått Utvecklinuppfyllnad Mål- Nöjda elever Ò Ò J J Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda Medborgare och kunder är nöjda med med sitt särskilda boende (Öppna jämförelser) Ò Ò z kommunens verksamhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (Öppna jämförelser) Ô Ô J J Andel nöjda brukare med personlig assistans enligt lagen om särskilt stöd och service (LSS) (egen mätning) Î Î z Andel behöriga elever till något nationellt program på Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i gymnasiet Ò Ò J J kommunen Meritvärde Ò Ò Ò Antal barnfamiljer med försörjningsstöd Î Î z Öka kommunens attraktionskraft Antal bygglov för bostadsbyggande z Öka antalet arbetstillfällen och företag i Svenskt Näringslivs ranking kommunen Ò Ò z Grästorps kommun som attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetar-index Ò Ò z 4

5 Sammanfattning Vid en sammanfattande bedömning konstaterades att de övergripande fullmäktige målen antingen uppnåddes eller hade en positiv utveckling. Undantaget var hemtjänsten. Men denna mätning genom fördes när verksamheten gjort stora förändringar för att få kontroll på ekonomin, och dessutom leddes av två konsulter. Den nya chef som anställdes hade just börjat och inte hunnit påverka situationen. Kommunstyrelsen bedömde att ekonomin därmed var under kontroll och att verksamheten utvecklades positivt. Alla kommunens verksamheter låg på en kostnadsnivå som understeg eller låg i paritet med den beräknade standardkostnaden, det vill säga den kostnad som är beräknad i utjämningssystemet. Samtidigt kunde kommunen se en positiv utveckling av måluppfyllelsen inom alla verksamheter. Det innebar att Grästorp uppfyllde kravet på god ekonomisk hushållning, inte bara för de finansiella målen utan även för verksamhetsmålen. 1.3 Verksamhet och viktiga händelser Under 2014 byggdes Centralskolan om. Det var den största satsning som kommunen gjort på väldigt länge. Resultatet lovordades av såväl elever, personal som alla andra berörda. Projektet hölls inom det budget erade investeringsanslaget och det kan eventuellt bli en positiv avvikelse. Under våren gick all personal en utbildning på tre timmar under rubriken Värdskap med hjärta och kunskap. Utbildningen handlade om värdegrundsfrågor och hur kommunen kunde överträffa kundernas förväntningar. Projekteringen av äldreboendet Åsevi pågick under hela året och fastigheten såldes till den kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Grästorp i december. Det ombyggda Åsevi kommer, förutom särskilda boenden, att innehålla dagverksamhet för äldre och funktionshindrade samt tio trygghetsboenden. Kommunen deltog för första gången i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kvalitetsundersökning Kommunkompassen. Resultatet redovisades för full mäktige på decembermötet, där det uttrycktes stor tillfredsställelse över att få mycket höga värden inom om rådena politisk styrning, uppföljning och resultat samt effektivitet och resultat. Enligt undersökningsgruppen hade Grästorp det högsta resultatet som någonsin uppmätts för en kommun - i Grästorps storlek - som deltog för första gången. Undersökningsgruppen menade också att om kommunen anstränger sig vidare är det fullt möjligt att nå upp till de resultat som årets kvalitets kommun Örebro fått. Efter ett initiativ från Grästorp tecknade sex kommuner i västra Skaraborg en gemensam avsikts förklaring om utökad samverkan inom en rad områden. Arbetet kom därefter snabbt igång och det mesta tyder på att resultaten kommer att börja visa sig redan under Framtiden Kommunens styrmodell ska fortsätta att utvecklas, allt från styrningen från fullmäktige till planering och uppföljning inom alla enheter. Det innebär ett allt bättre fokus på att utveckla och förbättra den verksamhet som de förtroendevalda prioriterat. Det blir också lättare för alla förtroendevalda att följa upp verksamheten och dess resultat. En grundläggande framgångsfaktor i kvalitetsarbetet är att dialogen och samspelet mellan de förtroendevalda och tjänstemanna organisationen fungerar väl. De förtroendevalda är tydliga i vad de vill åstadkomma, men överlåter till verksamheten att med frihet under ansvar genomföra uppdragen utifrån sina professionella roller. Kommunkompassens resultat visar också att om rådet politisk styrning, uppföljning, resultat och effektivitet fick de högsta värdena. Det är helt i klass med kommuner som utsetts till årets kvalitetskommun. Målet är att fortsätta kvalitetsarbetet och kandidera till utmärkelsen Årets kvalitetskommun Planerna för framtiden handlar mycket om hur verksamheten ska kunna skapa en effektiv organisation för att klara de framtida utmaningarna med en allt äldre befolkning. En liten kommun måste alltid välja vad den ska klara själv och vad som ska göras i samverkan med andra. Kommunstyrelsens beslut om lönesamverkan mellan Skövde och Grästorp samt mellan Lidköping och Grästorp inom miljö- och byggverksamheten är exempel på den väg som Grästorp valt för att fortsätta vara en fristående kommun. Under 2014 undertecknade sex kommuner en avsiktsförklaring om utökad samverkan. Detta kommer att skapa goda förutsättningar för en fortsatt utveckling i samma linje. Genom denna strategi och kvalitetsutveckling i verksamheterna, kan Grästorp också dra nytta av de förde 5

6 Sammanfattning lar som en liten kommun har med korta beslutsvägar och goda möjligheter att kommun icera visioner och mål till alla anställda. Engagemanget finns bland kommunens chefer och medarbetare. Kommunen ska bli ännu bättre på att ta vara på engagemanget för ständiga förbättringar och nya in novativa lösningar. Skolan ska enligt visionen ligga i framkant och i topp i alla nationella mätningar. Just nu är det inte så. Men kommunstyrelsen kunde se en positiv utveckling under Med den inriktning som verksamhetsledningen bestämt sig för ser framtiden ljus ut. Det stora förändringsarbetet inom kommunens äldreomsorg ska fortsätta. Kostnaderna är under kontroll, kommunens äldreboenden har mycket goda resultat i Öppna jämförelser och det hälso förebyggande arbetet ska utvecklas vidare. Den tekniska verksamheten behöver mer rimliga ekonomiska möjligheter för att sköta underhållet av gator, parker, VA-anläggningar och fastigheter. Om den tioårsplan för investeringar och planerat underhåll som verksamheten tagit fram genomförs, så kommer kommunen att klara även denna utmaning. 6

7 Större evenemang i Grästorp 2014 Nossan Ljusfestival Den magiska ljusfestivalen med musikunderhållning och aktiviteter var 4 11 oktober. År 2014 sattes nytt publikrekord med cirka besökare! Grästorpsmässan Den 26 april var den stora företags- och föreningsmässan med många utställare både inomhus och utomhus, samt många aktiviteter på scenen. Grästorpsfestivalen I år var Grästorpsfestivalen ett femdagars evenemang, med lördagen 9 augusti som den stora avslutningen med tävlingen världens starkaste grästorpare och karnevalståg. Kulturveckan Under kulturveckan 1-6 september var det aktiviteter för alla åldrar och på avslutning uppträdde melodifestivalvinnaren Robin Stjernberg! 7

8 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning 8

9 God ekonomisk hushållning 1 Styrmodell 1.1 Målstyrning Grästorps kommuns styrmodell bygger på mål styrning. Syftet är att tydliggöra prioriterade mål och säkerställa att politisk viljeinriktning får genomslag i verksamheterna. Därmed ska kommunens vision och mål kunna uppfyllas. Styrmodellen baseras på dialog mellan förtroendevalda och tjänstemän samt mellan chefer och medarbetare, både vid verksamhetsplanering och uppföljningar. Resursfördelningen görs utifrån prioriterade mål och uppföljningar för att säkerställa god ekonomisk hushållning. Styrmodellen ska även underlätta för Grästorps invånare, så att de vet vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka som är de prioriterade utvecklingsområdena. Uppföljningarna ska innehålla en analys och en slut sats, där verksamheterna redogör för om de måste vidta åtgärder för att nå sina mål. Den ekonomiska uppföljningen sker kontinuerligt utifrån kommungemensamma rutiner och rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 2 Finansiella mål 2.1 Sammanfattande analys av måluppfyllelse Förklaring till de färgmarkeringar och symboler som använts i rapporten framgår av tabellen nedan. zmålvärdet är uppnått Ò Målvärdet är delvis uppnått J J Målvärdet är inte uppnått Ò Ò Î Î Ô Ô Utveckling jämfört med förra året 1.2 Den röda tråden Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om vilka övergripande mål som ska gälla. Målen blir mätbara genom att koppla mått till alla mål. Varje verksam het ansvarar för att arbeta fram aktiviteter som bidrar till att uppfylla målen. 1.3 Fyra perspektiv Kommunens verksamheter styrs, planeras och följs upp utifrån fyra perspektiv. På så sätt får de förtroende valda en helhetsbild av kommunens verksamheter. De fyra perspektiven är: Kund/medborgare Verksamhet Personal Ekonomi Mål God ekonomisk hushållning, sammanfattande analys av finansiella mål Resultat årets resultat Beredskap finansiell reserv Risk ränterisk och åtaganden Likviditet betalningsberedskap Investeringar självfinansiering förra året z Ò Ò Måluppfyllnad Utveckling jämfört med Måluppfyllnad Utveckling jämfört med förra året z Ò Ò z Ò Ò z Î z Ò Ò Î J J Ô Ô 1.4 Uppföljning Ekonomi och verksamhet följs upp kontinuerligt under året. Tre gånger om året redovisas resultatet för kommunfullmäktige. Redovisningarna omfattar första tertialet och andra tertialet vilket även innefattar delårsbokslut samt årsredovisningen. Syftet är att visa hur ekonomin utvecklas och om verksamheterna når sina mål. Analys I Grästorps kommun definieras god ekonomisk hushållning utifrån fem olika finansiella mål. Dessa riktlinjer beslutades av kommunfullmäktige under För de finansiella målen gjordes en samlad bedömning om kommunen uppnådde god ekonomisk hushållning utifrån dessa fem områden. 9

10 God ekonomisk hushållning Områdena beskriver: resultat beredskap risk likviditet finansieringsgrad av investeringar. Resultatet för 2014 visade en förbättring av det finans iella och ekonomiska resultatet för kommunen. Samtliga områden som definierar god ekonomisk hushållning i Grästorp uppfylldes, med undantag för området investeringar självfinansiering. För tre av områdena var dessutom utvecklingen klart positiv. Slutsats Den samlade bedömningen är att kommunen under 2014 uppfyllde kravet på god ekonomisk hushållning för de finansiella målen. Tre av de områden som ingår i bedömningen förbättrades jämfört med Området risk redovisade en stabil nivå, medan området för självfinansiering av investeringar inte uppfylldes. Det hade även ett sämre resultat jämfört med Ett av de områden som visade en positiv utveckling var nivån på årets resultat, ett mål som väger tungt i den sammanvägda bedömningen. Även beredskapen för förändrade kostnads- och intäktsnivåer stärktes kraftigt 2014 eftersom medel fanns budgeterade i en finansiell reserv. En sådan beredskap skapar goda förutsättningar för en ökad finansiell handlings frihet. Kommunen hade en god likviditetsnivå vid bokslutstillfället, betydligt starkare än Delvis berodde det på en upplåning för finansiering av Central skolans ombyggnad, där medel fortlöpande placerats för att möta finansieringen av investeringen. Området för risk i bedömningen av god ekonomisk hushållning avser ränterisker och den risk det medför att kommunen går i borgen för kommunala företag, föreningar och organisationer. Genom en låg ränta, omplaceringar av lån samt varierande löptider minimerades ränterisken. Det totala borgensåtagandet ökade visserligen något under 2014, men risken bedömdes inte ha ökat i samma omfattning. Att självfinansieringen av investeringar inte uppfylldes var väntat. En så stor investering som ombyggnaden av Centralskolan kan inte finansieras med egna medel. Däremot var det en väl planerad investering, där nivån 2013 medvetet var på en låg nivå för att möta 2014 års höga nivå. Även inför kommande år är investeringsnivån planerad så att självfinansieringen ska uppfyllas för att balansera 2014 års nivå. Sammantaget är därför bedömningen att kommunen uppfyllde nivån för god ekonomisk hushållning i Grästorps kommun för

11 God ekonomisk hushållning 3 Prioriterade mål 3.1 Kund /medborgare Medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Mått Utfall Målvärde znöjd medborgarindex zmedborgarpanel 94 % 90 % J J Nöjda elever (enkät) 75 % 85 % Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med zsitt särskilda boende (öppna jämförelser) 88 % 88 % Andel som sammantaget är J J mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (öppna jämförelser) 83 % 89 % Analys Medborgarundersökningen och enkät till medborgarpanelen genomfördes 2013, övriga nyckel tal härrör från Elevenkäten från våren 2014 visade att verksamheten ännu inte nått målet. I senaste Öppna jämförelser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om elevernas trivsel, hamnade Grästorp på en bottenplacering vad gäller elevernas lust att lära. Verksamheten analyserade resultatet genom djup intervjuer med eleverna. Resultatet för 2014 ökade från 51,8 procent (2013) till 64,3 på frågan Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse och lust att lära. Inom äldreomsorgen hamnade kommunens äldreboenden på femte plats bland alla Sveriges kommuner i Öppna jämförelser, som SKL presenterade under hösten. Hemtjänsten hade sämre resultat, men mätningen gjordes när den nya chefen just blivit tillsatt och verksamheten genomförde ganska stora förändringar. Kommunen arrangerade 18 utbildningstillfällen i värdskap och bemötande. Det innebar att så gott som all personal deltog. Utbildningarna var en del i ett tvåårigt projekt för att förankra en gemensam värdegrund i hela kommunen utifrån kommunfullmäktiges mål. I maj genomfördes dessutom en medarbetardag, där en föreläsare gav ytterligare energi och inspiration för arbetet med att brukare och medborgare ska bli nöjda med kommunens service. I samband med Grästorpsmässan lanserades ett antal e-tjänster. Denna service ska successivt byggas ut utifrån medborgarnas önskan och efterfrågan. Tillgängligheten på återvinningscentralen förbättrades genom olika åtgärder. Slutsats Värdskapsutbildningen utvärderades med gott resultat. I kommande kundundersökningar ska kommunen analysera om utbildningen gett önskad effekt. Resultatet av de intervjuer som lärarna gjorde med sina elever var grunden för utvecklingsarbetet under rubriken Lust att lära i en lärande kultur. Projektet drogs igång under utvecklingsdagarna för all personal inom verksamheten inför terminsstarten. Sammantaget är skolan på rätt väg och samsynen kring uppdrag och mål är hög. Det finns alltså goda förutsättningar för att förbättra resultaten de kommande åren. Inom social verksamhet infördes ett kvalitetsledningssystem inom verksamhetssystemet Stratsys. Skälet var att möjliggöra en systematisk uppföljning. Hemtjänsten formulerade mål tillsammans med en ny chef. Syftet var att förbättra resultaten under kommande år. En kundundersökning ska genomföras för den tekniska verksamhetens område i början av Då hoppas verksamheten att invånarnas positiva syn, enligt tidigare undersökningar, fortsätter i samma goda riktning. E-tjänster ska byggas ut utifrån medborgarnas efterfrågan. Planer finns för att öka tillgängligheten ännu mer på återvinningscentralen i Forshall. 3.2 Verksamhet Förbättra barns och ungas uppväxtvillkor i kommunen Mått Utfall Målvärde z J J Antal barnfamiljer med försörjningsstöd 3 6 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet under vårterminen % 100 % Analys Andelen elever som blev behöriga för fortsatta studier på gymnasiet var 89 procent. Detta innebar en ökning med 4 procentenheter. Meritvärdet ökade från 199,6 till 215,7. Här ska dock noteras att meritvärdet beräknades annorlunda under 2014, jämfört med Om verksamheten hade räknat på samma sätt som i fjol, skulle meritvärdet motsvaras av 208. Kommunfullmäktige har flera gånger diskuterat de relativt låga resultatet av meritvärde och behörighet till fortsatta studier på gymnasieskolan. Inom skolan 11

12 God ekonomisk hushållning pågår ett utvecklingsarbete, vilket ska ge utslag år för år. Även om resultatet 2014 var för lågt så gick utvecklingen åt rätt håll. Uppföljningar för elever på gymnasiet visade att de klarade sig bra. Lärarna ansåg att eleverna fick bra grundkunskaper med sig från sin tid i grundskolan. Beträffande begreppet barnfattigdom, visade kommunen mycket låga siffror för antalet barn familjer med försörjningsstöd. Psykisk ohälsa bland barn och unga var däremot ett växande problem. Sam verkan mellan social verksamhet och skola utvecklades vidare med inriktningen att göra tidiga insatser. Inom skolmåltidsverksamheten innebar bättre styrning av inköpen att mer resurser kunde läggas på personal. Därmed kunde verksamheten öka kvaliteten och kunde erbjuda alternativrätter. Syftet var att få fler elever att äta en näringsriktig måltid och därmed få bättre förutsättningar för sitt lärande. Det finns nu även en plan för att underhålla och utveckla de nio lekplatser som kommunfullmäktige beslöt ska finnas kvar. Slutsats Bildningsutskott, kommunstyrelse och kommunfullmäktige följer skolans utveckling noggrant. Bildnings verksamheten följer en plan där lusten att lära och kunskapsmålen står i centrum. Verksamheten kopplar utvecklingsarbetet till aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Dessutom kommer förutsättningarna att förbättras efter att den ombyggda Centralskolan tagits i bruk. Team Agera verkar nu fullt ut med sitt förebyggande arbete. Ett projekt startades i samverkan med regionen och Capio vårdcentral för att skapa en familjecentral. Syftet var att i samverkan arbeta mer effektivt och förebyggande med barns uppväxtvillkor. Verksam heterna ska tillsammans bidra till att ge alla barn goda förutsättningar under sin uppväxt i Grästorps kommun. Öka kommunens attraktionskraft Mått Utfall Målvärde J J Antal invånare znöjd region index (NRI) Antal bygglov för bostads- 23 zbyggande 20 Analys Invånarantalet minskade med 11 personer, vilket är hanterbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Födelsetalet var 56 och innebar ett födelsenetto på minus två personer vilket är bättre än tidigare år. Flyttningsnettot stannade på minus nio personer. Det är en försämring. Kommunstyrelsen konstaterade att den viktigaste faktorn för en positiv befolkningsutveckling är att öka bostadsbyggandet. Under året utfärdades 23 bygglov för bostäder, vilket var över målvärdet 20. Tyvärr hade verksamheten inga siffror på hur många bostäder som försvunnit under samma period, så det är vanskligt att avgöra hur nettotillskottet verkligen ser ut. Kommunen satsade på landsbygdsutvecklingen och utredde samt skapade förutsättningar för anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet genom föreningsbildning. Därmed ska invånarna också få tillgång till fiberbredband. Utredningsarbetets slutsats visade att kommunen har goda förutsättningar för ett brett erbjudande till landsbygdsbefolkningen. Intresset visade sig vara stort efter det välbesökta informationsmöte som kommunen genomförde i februari. Nu finns pågående aktiviteter i alla kommundelar. Föreningen i Flo har redan börjat gräva och den befintliga föreningen i Ås slutförde sitt arbete. Åtgärder genomfördes på motionsspåret Skubbet för att öka tryggheten och göra området mer attraktivt vad gäller motion och rekreation. Nu finns även en långsiktig plan för att utveckla området vidare. Slutsats I 2014 års investeringsbudget fanns pengar till ytterligare förbättringar av kommunens gator. Kommunstyrelse och fullmäktige beslutade också att behålla de lekplatser som finns, samt att avsätta medel för att successivt rusta upp dem. Vidare finns beslut om att försköna torgmiljön vid Kulturhuset. Även kommande sommar ska bland annat ferieungdomar se till att det är snyggt och prydligt i kommunen. Det är nu klart att Trafikverket kommer att bygga en cykelväg från tätorten till världshuset Tre Älgar. Kommunen väntar på besked från regionen för att minska den tunga trafiken på Södergatan. Förslaget till regionen från Skaraborgs kommunalförbund 12

13 God ekonomisk hushållning innebär att pengar kommer att avsättas. Regionen fattade i oktober beslut enligt förslaget. Det allra mest glädjande är att nya byggprojekt är på gång. Det gäller dels i kvarteret Skogsgläntan med småhus och dels hyresfastigheter med 20 lägenheter vid Velandagatan. Öka antalet arbetstillfällen och företag i kommunen Mått Utfall Målvärde ÒNyföretagande z Nyetableringar 1 1 zsvenskt Näringslivs ranking ÒArbetstillfällen i kommunen Arbetslöshet relativt rikssnittet 7,5 % 8,1 % z Analys Nyföretagandet är fortfarande lågt i kommunen, liksom i hela riket. 19 nya företag startades i Grästorp, men 12 av dem tillkom under sista halvåret Därför är målvärdet grönmarkerat. Enligt nyckeltalen skulle antalet arbetstillfällen i kommunen ha minskat med 107. Det är en siffra som verksamheten undrar över, och det återstår att analysera den djupare under kommande år. Grästorp behöll sin position i Svenskt Näringslivs ranking. En 42:a plats innebar en förbättring med en (1) placering. I en enkät som besvarades av 70 företagare i Grästorp blev det samlande omdömet så bra att kommunen kom på plats 18. Grästorpsmässan blev återigen en manifestation för framåtandan som finns i kommunen. Näringsliv, föreningar och kommunen visade upp sina verksamheter och framtidstro. Slutsats Inom företagande görs det mesta arbetet i Näringslivsamverkan Grästorps (NSG) regi. Här samverkar kommun, företagarna, Grästorps handel, LRF, Åse Viste Sparbank och fastighetsägarna för att skapa ett bra företags klimat och en positiv utveckling av näringslivet. NSG prioriterade nyföretagande och etableringar i sin verksamhetsplan. Kommunen ingår dessutom i Position Väst som är en samverkans organisation för 18 kommuner mellan Göteborg och Oslo. 3.3 Personal Grästorps kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Mått Utfall Målvärde znöjd medarbetarindex (NMI) ÒÖnskad sysselsättningsgrad 93 % 100 % J J Sjuktal (helår) 5,4 % 4 % Analys Målsättningen för sjuktalen är att de på helårs basis inte ska överstiga fyra procent. De senaste åren har sjuktalen ökat. Under 2014 stannade denna utveckling upp och kommunen kunde notera en liten minskning på en tiondel till 5,4. I de verksamheter där sjukfrånvaron var högre än målvärdet, arbetade cheferna aktivt med rehabilitering och att finna de individuella lösningar som kan behövas för att medarbetare ska återvända till arbetet. Slutsats Alla verksamheter och enheter analyserade medarbetarenkätens resultat och gjorde därefter handlingsplaner som nu genomförs. Chefer och skyddsombud gick en arbetsmiljöutbildning under hösten med syfte att skapa hälsosamma arbetsplatser. Sjukfrånvaron följs noga upp varje månad. Berörda chefer arbetade med rehabiliteringsärenden för att se vad som behövs för att underlätta återgång i arbetet. Chefer och personalenheten hade mycket kontakt med företagshälsovården i gemensamma ärenden för att komma närmare en återgång i arbetet. Under hösten startade kommunens stora friskvårdssatsning Hälsa Grästorp. Samtidigt antog kommunstyrelsen nya riktlinjer för en hälso förebyggande arbetsmiljö. Denna satsning syftar till att på sikt få ned sjuktalen under målvärdet. 13

14 God ekonomisk hushållning 3.4 Ekonomi Årets resultat av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till 2,0 procent för 2014 och 2,0 procent för respektive budgetår 2015 och 2016 Mått Utfall Målvärde zbudgetavvikelse Nej Analys Årets resultat på 2,4 procent överträffade målet. Det innebar att kommunen kunde starta verksamhetsåret 2015 med goda förutsättningar och en stark ekonomi. Till viss del berodde det goda resultatet på att verksamheterna sammantaget redovisade ett överskott med 0,9 mkr. Överskottet skulle varit större om inte kostnaderna för översvämningen i augusti hade påverkat verksamheten med cirka 1,0 mkr. Även finansförvaltningen redovisade ett mindre över skott, trots en extra inlösen av pensions skulden med 4,4 mkr. Denna kostnad finansierades delvis med den budgeterade reserven på 2,9 mkr, som fanns avsatt för att möta ökade kostnader eller intäktsminskningar. Ett intensivt arbete genomfördes i verksamheterna under hela året. Skälet var att minska den ekonomiska obalansen som tidigare redovisats. Sedan balans kravet infördes år 2000, har verksamheterna redovisat ett sammanlagt positivt resultat vid endast fyra tillfällen. Slutsats Kommunstyrelsen följde noga ekonomi och verksamhet under året för att upptäcka obalanser och vidta åtgärder i ett tidigt skede. Det ska också betonas att den reserv som fanns budgeterad, skapade ett bra finansiellt handlingsutrymme. För 2014 visade den löpande uppföljningen att det fanns utrymme för en partiell inlösen av pensionsskulden. Därmed kunde kostnadsnivån minskas inför kommande år. Tack vare de åtgärder som genomfördes för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna, redovisades ett positivt resultat för En avgörande del i kommunens samlade resultat var att den löpande verksamheten klarade av sitt uppdrag inom den budget som var beslutad. Med resultatet 2014 och en utökad budget till 2015 bedömde kommunen att alla verksamheter hade en budget i balans inför kommande år. För att ytterligare skapa förutsättningar inför kommande utmaningar, höjdes resultatmålet för Alla verksamheter ska öka sin effektivitet och skapa högsta möjliga kvalitet med insatta resurser Mått Utfall Målvärde z Ò z Ò Kostnadseffektivitet i grund skolan (kostnad per betygspoäng) Nettokostnad per invånare, VKV Standardkostnad barnomsorg, VKV Standardkostnad grundskola, VKV Standardkostnad äldreomsorg, J J VKV Standardkostnad individ- och zfamiljeomsorg, VKV Måtten från VKV (Vad Kostar Verksamheten i din kommun) är från Analys Standardkostnaderna avser 2013 enligt de senast tillgängliga uppgifterna. De flesta värdena för standardkostnader låg på rätt nivå, där endast äldre omsorgen stack ut. I bokslutet märktes att hemtjänsten, som var orsaken till avvikelsen, nu har fått kontroll över sina kostnader. Det betyder att när jämförelsetalen görs nästa gång, kommer alla verksamheter att ligga på en acceptabel nivå. En viss reservation görs dock för grundskolan. Den kommer att visa helt andra siffror på grund av ökade avskrivningskostnader för den ombyggda Centralskolan. Värdet för nettokostnader per invånare förbättrades och låg närmare genomsnittet för riket jämfört med Slutsats Att ha en bra budgetstyrning med återkommande kontroller av kostnadsutvecklingen är av högsta prio ritet. Därmed kan verksamheterna visa positiva resultat även under nästkommande år. Resurser för kvalitetsutveckling ska skapas genom effektiviserings arbete, med hjälp av den i verksamheten etablerade lean-metoden. Dessutom ska verksamheten uppmuntra innovationstänkande och ta vara på möjligheterna som den tekniska utvecklingen ger. Allt i syfte att skapa utrymme för att höja värdet av skattebetalarnas pengar. Bland verksamhetens mycket engagerade personal finns potentialer som kan öka kvaliteten i form av arbetstillfredsställelse och motivation. 14

15 God ekonomisk hushållning 3.5 Särskilda uppdrag och inriktningar Jämställdhet och likabehandling Mått Utfall Målvärde Uttag av föräldrapenning i orten J J Grästorp 52,8 65 J J Andel utrikesfödda 6,3 % 10 % Utfallen för måtten är från Analys Uttag av föräldrapenning Måttet uttag av föräldrapenning i Grästorp bygger på det så kallade pappaindexet som tas fram av TCO. TCO har under många år beräknat ett pappaindex som utgår från hur mycket föräldraledighet som tas ut av kvinnor respektive män. TCO hämtar uppgifterna från Försäkringskassans statistik. Pappaindexet är uppbyggt så att värdet 100 innebär att föräldrar delar lika på föräldrapenningsdagarna. I Grästorp var pappaindexet 52,8 under I riket var motsvarande värde 44,5 vilket visar att Grästorp var något bättre än rikssnittet, även om det fortfarande är en bit kvar tills föräldraledigheten delas lika. Andel utrikesfödda Andelen utrikes födda medborgare i Grästorp var 6,3 procent. Då kommunen har som mål att öka befolkningen, var nyanlända en viktig målgrupp för att kunna nå målet om att bli fler grästorpare. Målet är att andelen utrikesfödda ska uppgå till 10 procent. Slutsats Det är en lång väg kvar innan föräldraledigheten delas lika mellan föräldrarna. Om inte takten ökas kommer det att ta 80 år. Föräldrar i Grästorp delar dock mer lika på föräldraledigheten än snittet i landet. Den jämställdhetsbonus som beslutats i kommunstyrelsen kan bidra till att uppmuntra föräldrar att dela lika på föräldraledigheten. Målet att 10 procent av befolkningen ska vara utrikes födda uppnåddes inte. En orsak var att det råder brist på bostäder i kommunen, vilket gjorde att Grästorp inte kunde ta emot lika många nyanlända som tidigare. Ett högre mottagande, tills ammans med en bra integration är värdefullt eftersom det ökar mångfalden i kommunen. Samtidigt påverkas även invånarantalet i positiv riktning. Miljö Mått` Utfall Målvärde z Andel miljöbilar i kommunorganisationen 77,7 % 70 % Andelen biogasbilar i kommunorganisationen 72,2 % 65 % z Andel biogas som kommunens J J biogasbilar körs på 71 % 90 % Kommunens byggnaders J J normalårskorrigerade energiförbrukning Nedersta måttet är från Analys Kommunen fokuserade på ett av de 16 nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan. Genom att minska fastighets beståndets energiförbrukning samt ställa om fordonsflottan till förnyelsebara bränslen, bidrog Grästorp till lägre utsläpp av klimat påverkande koldioxid. Sveriges, och kommunens, mål att reducera fastigheters energiförbrukning med 20 procent fram till år 2020 relativt 2009, innebar under 2014 att Grästorp skulle nått 181 kwh per kvadratmeter och år. Det motsvarade cirka 10 procent minskning. Då det hittills endast gjorts marginella åtgärder för att spara energi, uppnådde kommunen i princip inte någon reduktion alls. Gapet till målet, och därmed behovet av kraftfulla åtgärder och investeringar, ökar därmed för varje år. En uppenbar riskfaktor är att det kommer att saknas medel för att senare komma ikapp flera års eftersläpning. Andelen biogasdrivna bilar i kommunens fordonsflotta var bland de högsta i Sverige, och vid senaste nyanskaffning av bilar höjde Grästorp andelen ytterligare. Nästa steg, att även köra dessa biogasdrivna bilar på just biogas lyckades kommunen sämre med. Brister i några bilars konstruktion, i kombination med ett motstånd hos medarbetare att tanka biogas, gör att vissa bilar körs i onödan på bensin. Biogastankning är viktig för både miljö och tankstationens fortlevnad! Slutsats Under året inventerade kommunen energistatus hos merparten av kommunens byggnader, och det skapade en klar bild över vad som behöver åtgärdas. Flera av insatserna är dyra att genomföra, till exempel 15

16 God ekonomisk hushållning att byta ventilationen på förskolor och skolor. Därför behövs resurser till detta. Om den långsiktiga investerings- och underhållsplanen från tekniska verksamheten antas, skapas dock goda förutsättningar att klara målet. Att höja biogasandel som kommunens gasbilar körs på är mycket svårt med nuvarande fordonsflotta. I realiteten kommer detta att hända först när de byts ut vid leasingstidens utgång. Nuvarande bilar är billiga i inköp, men måste tankas alltför ofta. Trygghet och hälsa Ò Ò Mått Utfall Målvärde Andel personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd 69 % 73 % Andel personer med stillasittande fritid (16-84 år) 14 % 13 % Hur tryggt och säkert kan medborgaren vistas utomhus på kvällar och nätter (MBU)* 7,1 6,5 z * Medborgarundersökning (MBU) gjordes senast Analys 69 procent i åldrarna år (av cirka 900 svar) anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd i Grästorps kommun. Måttet kan jämföras med riket som ligger på 73 procent. I december 2014 presenterades resultatet av Öppna jämförelser Folkhälsa. Den var en viktig utgångspunkt vad gäller mått och indikatorer inom folkhälsoområdet. Resultaten visade att Grästorp överlag hade mycket goda siffror. Områden med bra utveckling var bland annat: Den pedagogiska utbildningen inom förskolan (andel anställda årsarbetare inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning) där kommunen ökade från 55,2 till 69,3 procent. Kommunen hade även en låg andel av långvarigt ekonomiskt bistånd på 17,9 procent. Det kan jämföras med rikets värde på 36,7 procent. Rikskonsumtion av alkohol minskade markant från 17 till 12 procent vid senaste underökningen. De områden som stack ut i negativ riktning var fortfarande övervikt och fetma, där Grästorp, liksom övriga Skaraborg ökade i fel riktning. Dessutom minskade den vardagliga motionen och stillasittandet på fritiden ökade, en trend som gällde över hela landet. För Grästorps del minskade även konsumtionen av frukt och grönt. Kommunen såg även en ökning av fall skador bland äldre, främst hos männen. Värt att lyfta var även bjudvanor av alkohol, där 42 procent av alla 15-åringar från Grästorps kommun uppgav att de blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det är högt jämfört med Västra Götaland. Just övervikt, fetma och fysisk inaktivitet, är en fråga som engagerar och berör många. Utmaningen för kommunen är att försöka få en så korrekt bild som möjligt av dessa områden. Där är kompetens och god kännedom från olika verksamheter oerhört viktigt. För att kunna identifiera och planera bra insatser, krävs ett strategiskt och långsiktigt tänk. Slutsats Det var ett mycket positivt år för Folkhälsoarbetet rent organisationsmässigt. Efter att kommunen arbetade fram målområdet Särskilda inriktningar och uppdrag så flyttades positionen för folkhälsoarbetet fram betydligt. Under året genomfördes flera möten för att förtydliga Folkhälsorådets och Folkhälso planerarens roll. Både tjänstemän och politiker diskuterade och utformade en ny, gemensam arbetsmodell för Folkhälsorådet. Nu finns en starkare koppling till kommunens chefstjänstemän än tidigare. Det skapar bättre förutsättningar för att implementera folkhälsoarbete. På den politiska sidan i Folkhälsorådet deltog ordföranden från respektive utskott i kommunen, vilket också visade på vikten av dessa frågor. I regionen finns en tydlig linje där folkhälsoarbetet blir allt mer viktigt. En gemensam modell för folkhälsoarbetet arbetas nu fram inom hela Västra Götalands regionen. I och med det arbete som genomförts i Grästorp 2014, ligger kommunen i framkant vad gäller organisa tion kring folkhälsofrågor. 16

17 Bildningsverksamhet Förvaltningsberättelse 17

18 Förvaltningsberättelse Det här är Grästorp Vision Grästorp 2020 I Grästorp finns energi Grästorp har Västra Götalands bästa boendemiljö. Invånarna är nöjda med service och fritidsutbud och det är nära till mycket allt från jobbutbudet i regionen till golfbanan i centrum. Förskolan och skolan ligger i topp i nationella undersökningar. Näringslivet sjuder av entreprenörsanda och de gröna näringarna blomstrar. Kommun är belägen söder om Vänern. Kommunen ligger mitt i Västra Götalands län där centralorten Kommunen har goda väg-, buss- och tågförbindelser. Avståndet från Grästorp till Trollhättan och Vänersborg är cirka tre mil. Till Göteborg är avståndet nio mil. Kommunen gränsar till Lidköping, Vara och Essunga kommuner samt i väster mot Trollhättan och Vänersborgs kommuner. BEFOLKNING 31/12 FÖR RESPEKTIVE ÅR Årlig förändring Totalt: därav 0 6 år år år år år år varav män varav kvinnor UTDEBITERING Kommunal utdebitering 21,57 21,57 21,57 22,00 21,75 MANDATFÖRTECKNING Totalt 31 mandat i kommunfullmäktige fördelas på: Moderaterna (M) 11 mandat Socialdemokraterna (S) 9 mandat Centern (C) 6 mandat Folkpartiet (Fp) 3 mandat Sverigedemokraterna (SD) 1 mandat Svenskarnas parti (SvP) 1 mandat Den politiska maktfördelningen dominerades av Moderat erna, Centerpartiet och Folkpartiet. Ordföranden i kommunfullmäktige representerade Centerpartiet och i kommunstyrelsen var ordföranden från Moderaterna. Sverigedemokraterna och Svenskarnas parti saknade representation för sina mandat i kommunfullmäktige. Därför stod de partistolarna tomma. ARBETSMARKNAD Arbetstillfällen i Grästorps kommun efter näringsgren (procent) Grästorp Riket Vård/omsorg Byggverksamhet 15 7 Handel Utbildning Jordbruk/skogsbruk 10 2 Företagstjänster, finans/försäkring 6 13 Tillverkning 5 13 Personliga/kulturella tjänster 5 4 Hotell/restaurang 4 3 Transport 3 5 Information/kommunikation 2 3 Civila myndigheter och försvar 1 6 Ej specificerad verksamhet 1 4 Anmärkning: Tabellsiffrorna avser 2012 års statistik enligt senast tillgängliga uppgifter. Skillnaden i utdebitering mellan 2011 och 2012 ( 0,43) avsåg skatteväxling mellan kommunen och Västra Götalandsregionen. Det berodde på ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. 18

19 Förvaltningsberättelse Organisation Kommunstyrelsen har tre utskott som utgör beredningsorgan. Dessutom finns miljö- och bygg nämnden som arbetar med myndighetsfrågor samt tillsyn inom området miljö och bygg. Räddnings nämnden är gemensam för Grästorp, Lidköping, Vara och Essunga kommuner. I kommunstyrelsen fattas alla beslut med undantag av de som beslutas i miljö- och byggnämnden. Det är bara kommunstyrelsen som kan lämna förslag till kommunfullmäktige och ge uppdrag till kommunens gemensamma förvaltning. Utskottens främsta uppgifter finns inom följande områden: Verksamhetsuppföljning Beredning för förslag till mål, inriktningar och särskilda uppdrag Medborgardialog Beslut i enskilda individärenden Det allmänna utskottet är även personalutskott. KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Allmänna utskottet Bildningsutskottet Sociala utskottet REVISION VALNÄMND STAB KOMMUNFÖRVALTNING RÄDDNINGSNÄMND Teknisk verksamhet Allmän verksamhet Bildningsverksamhet Social verksamhet 19

20 Förvaltningsberättelse Ekonomisk sammanfattning Årets resultat blev ett överskott på 1,1 mkr mot budget och ett totalt resultat på 6,8 mkr. Genom det positiva resultatet uppfyllde kommunen kommunallagens krav på ekonomisk balans. Kommunen uppfyllde även kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Under 2013 definierade kommun fullmäktige vad god ekonomisk hushållning ska innebära i Grästorps kommun. Resultatet var bättre än Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen haft positiva resultat, med undantag av 2003 och var tionde året i rad med överskott. Budgetavvikelserna i den löpande verksam heten, som nämnder och utskott ansvarar för, varierade mellan 0,9 mkr och 0,6 mkr. Totalt redovisade den löpande verksamheten ett överskott på 0,9 mkr mot budget med en nettokostnad på 276,7 mkr. Budgetavvikelsen blev därmed cirka 0,3 procent i den löpande verksamheten. År 2013 redovisade verksamheterna ett sammanlagt underskott på 7,0 mkr mot budget, vilket motsvarade 2,6 procent i budgetavvikelse. Även finansförvaltningen redovisade en positiv avvikelse med 0,9 mkr. Den viktigaste uppgiften framöver är att behålla den goda kostnadskontrollen, för att även i fortsättningen få positiva resultat för kommunen. Genom god kostnadskontroll och budgetdisciplin kan Grästorp ha en stabil ekonomi och långsiktigt klara en nivå som uppfyller kraven för god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen var 54,2 mkr netto, vilket var den högsta nivån någonsin under ett enskilt budgetår. Investeringarna 2013 uppgick till 11,9 mkr och 2012 till 42,2 mkr. Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan kostnadsoch intäktsränta, var något bättre än 2013 och belastade kommunens resultat med cirka 1,8 mkr. Kommunen behöver göra en noggrann prioritering av olika behov för att hålla investeringarna på en nivå som kan finansieras långsiktigt, utan alltför stora påfrestningar på ekonomin. En ökad upplåning för att finansiera höga investeringsnivåer ökar det negativa finansnettot. Den procentuella förändringen av nettokostnaderna, 4,1 procent, var i princip lika stor som förändringen av skatte- och bidragsintäkterna. De ökade med 4,0 procent jämfört med För att klara de finansiella målen och en god ekonomisk hushållning, måste verksamhetens netto kostnader ligga på en nivå som är anpassad till de ekonomiska förutsättningarna. Kommunens negativa finansnetto be höver förbättras för att inte ränte kostnaderna ska tränga undan det ekonomiska utrymmet för olika verksamheter. Pengar som då frigörs kan kommunen använda till att stärka sin ekonomi, vilket ökar möjligheterna till verksamhetsutveckling. Omvärldsanalys Samhällsekonomin De ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner även för Grästorp påverkas av utvecklingen både inom landet och i omvärlden. Efter en stark avslutning på 2013 utvecklades svensk ekonomi förhållandevis svagt. Den främsta orsaken var en fortsatt svag internationell utveckling. Det medförde en svag utveckling av exporten, och eftersom Sverige är starkt beroende av en internationell marknad på verkades tillväxten negativt. Tidigt 2014 fanns det tecken på att utrikeshandeln skulle ge ett visst bidrag till återhämtningen av svensk ekonomi. Dessa förhoppningar infriades dock inte. I flera länder i Europa fastnade arbetslösheten på höga nivåer, med undantag av Storbritannien och Tyskland där arbetslösheten återgick till mera normala nivåer. Det ekonomiska läget i Europa försvagades. Både internationell och svensk ekonomi hade tydliga drag av att gå i otakt. Tillväxttakten dämpades markant efter ett tillfälligt uppsving under andra halvåret Sysselsättning och arbetade timmar fortsatte trots det att öka i god takt. Utifrån denna spretiga bild klarade sig skatteunderlaget förvånansvärt bra. Tack vare att ekonomin befann sig i en viss återhämtningsfas, växte skatteunderlaget med reala ökningar kring 2 procent under Tillväxten förväntas fortsätta under kommande år. Det beror främst på den relativt starka ökningen av arbetade timmar var det fjärde året i rad med relativt stark skatteunderlagstillväxt. Den privata konsumtionen utvecklades svagare än beräknat under senare delen av Det innebar att den årliga ökningen blev något långsammare än planerat. Detta medförde att även ökningen för 2015 reviderades ner, trots att en expansiv finans politik fördes med syftet att motverka den svaga inhemska efterfrågan. 20

21 Förvaltningsberättelse Grästorps kommuns ekonomi Ekonomin i Grästorps kommun var stark från 2005 och framåt. Sedan balanskravet infördes år 2000 har kommunen redovisat positiva resultat alla år, utom 2003 och Resultatet för 2014 blev 6,8 mkr. Redovisningen innehöll engångsposter som på verkade resultatet. Den löpande verksamheten redovisade ett överskott 2014 på 0,9 mkr, medan resultatet på verksamhetsnivå 2013 var 7,0 mkr och 5,1 mkr under Utvecklingen av skatteunderlaget är en viktig del i kommunens ekonomi. Skatteintäkterna 2014 var i nivå med budget var skatteintäkterna 1,2 mkr högre än budgeterat och ,9 mkr högre än budget erat. Att de positiva skatteavräkningarna starkt bidrog till positiva resultat för kommunen under de senaste åren är tydligt. För 2014 var situationen annorlunda, då utfallet av skatteintäkterna uppgick till budgeterad nivå. En annan viktig del i den kommunala ekonomin är invånarantalet och hur det förändras. Grästorps kommun ökade sitt invånarantal med totalt 95 personer , efter att befolkningen minskade tio år i rad. En kraftig förändring inträffade 2010 då kommunen minskade med 81 personer. Trenden fortsatte även 2011, då befolkningen minskade med 102 personer. Totalt innebar det en minskning med 183 personer på två år, vilket medförde kraftiga minskningar av skatte- och bidragsintäkter. En analys av förändringen under dessa år visar att det främst är inflyttningen till kommunen som minskat. År 2012 fortsatte invånarantalet att minska, men planade ut. Totalt uppgick förändringen 2012 till minus 35 personer vände utvecklingen och kommunen ökade med 2 invånare minskade invånarantalet återigen, denna gång med 11 personer. Det budgeterade resultatet 2015 uppgår till 6,8 mkr. Inför kommande år är förutsättningarna för den kommunala planeringen osäkra, därför finns nu en finansiell reserv i budgeten 2015 för att öka beredskapen för kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Det är också nödvändigt att kommunen fortsätter att effektivisera, förändra organisationsmönster samt samverka med andra aktörer. Därmed minskar riskerna för en försämrad ekonomi. Ekonomiskt resultat Årets resultat blev 6,8 mkr, vilket motsvarade ett resultat på kronor per invånare. Resultatet överträffade budgeten med 1,1 mkr. Mellan 1993 och 1999 redovisade kommunen negativa resultat på sammantaget 52,8 mkr. Åren var resultatet totalt 9,8 mkr, medan resultaten åren åter var negativa och gav ett samman lagt underskott på 12 mkr. Från och med 2005 uppgick de sammanlagda resultaten i kommunen till 65,6 mkr. Sedan balanskravet infördes har kommunen redovisat ett ackumulerat resultat på 63,4 mkr. Balanskravsutredning Från budgetåret 2000 kräver lagen att kommunens budget ska vara balanserad, det vill säga att intäkterna måste vara större än kostnaderna. För att uppfylla kravet räcker det inte med att konstatera att kommunen redovisar ett positivt resultat på sista raden i balansräkningen. En särskild balanskravsutredning måste göras för att svara på frågan om kommunen uppnår ekonomisk balans. Uppställningsformen är delvis reglerad och har kommunen en resultatutjämningsreserv ska förändringen av reserven också redovisas i balanskravsutredningen. Balanskravsutredning (tkr) År Årets resultat enligt resultaträkningen Samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv, RUR Medel från resultatutjämningsreserv, RUR Årets balanskravsresultat Av utredningen framgår att kommunen klarade balanskravet Av tidigare balanskravsutredningar framgår också att kommunen klarade balanskravet och , men inte åren 2003 och Enligt kommunallagens kapitel 8, 5, ska kommunen, om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, reglera det negativa resultatet. Kommunen ska även återställa det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen under de närmast följande tre åren. Kommunfullmäktige kan besluta att låta bli att göra en sådan 21