Kimitoöns kommun Kemiönsaaren kunta

Transkript

1 Kimitoöns kommun Kemiönsaaren kunta Planläggarens bemötanden till förslaget till detaljplan och detaljplaneändring för Dalsbruks hamn Förslaget till detaljplan och detaljplaneändring har varit framlagt under tiden Utlåtanden och anmärkningarna Planläggarens bemötande Kaavanlaatijan vastineet Taalintehtaan sataman asemakaava- ja asemakaavamuutosehdotukseen Asemakaava ja asemakaavanmuutosehdotus oli nähtävillä Lausunnot ja muistutukset Kaavanlaatijan vastineet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Inkommit/Saapunut: Kimitoöns kommun har begärt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) om utlåtande gällande förslaget till detaljplaneändring för Dalsbruks hamn. Planarbetets ändamål är att skapa förutsättningar för en balanserad utveckling av Dalsbruks centrala delar med strandzonen. Delgeneralplanen för Dalsbruks har nyligen utarbetats. Enligt den nya planen gäller beteckningen område för centrumfunktioner (C) för en stor del av detaljplaneområdet. Hela planläggningsområdet, med undantag av Tyska Holmen, utgör en del av den byggda kulturmiljön av riksintresse (sk RKY-område) Dalsbruks historiska industriområde. Saken nämns inte på plankartan, men borde poängteras bland specialbestämmelserna. Planlösningen Tre alternativa utvecklingsmodeller presenterades i utkastsskedet. NTM-centralen ansåg att alt. 1 och 3 skulle erbjuda mer balanserade möjligheter för utveckling än alt. 2. Planförslaget följer närmast alt. 3, med några nya byggnadsplatser vid gästhamnen. Naturskyddsfrågor som berör dessa byggnadsplatser diskuteras nedan under rubriken naturskydd. Frågan om kommungården bevaras eller inte har utretts i detta planläggningsskede. Utredningen ger rikligt med information, om också på ett tendentiöst sätt, om byggnadens historia och nuläge. NTM-centralen anser att denna byggnadsplats med symboliskt värde och hög synlighet i samhället förlorar sin betydelse 1

2 om användningen ändras med betoning mot handelsfunktioner. NTM-centralen anser också att hög kvalitet bör krävas av eventuella nybyggen på RKY-området, både för arkitekturen och för byggnadsarbetet. Byggnadsskydd Bestämmelsen för sr, byggnad som skall skyddas, bör ha noggrannare innehåll, t.ex. enligt motsvarande bestämmelsen i delgeneralplanen för Örö: Byggnadens särdrag bör bevaras i samband med renovering eller ombyggnad. Utlåtande bör begäras från museimyndigheten om planer som berör objektet. Naturskydd Angående områdets naturvärden har man i planläggningen använt Faunaticas utredning från år De luo-utmärkningar som gäller förekomster av blåeld (neidonkieli) är för största delen väl märkta på plankartan förutom förekomsten mellan Strandvägen och stranden (objekt 33 i Faunaticas utredning Neidonkielen ja sillä elävien uhanalaisten perhoaslajien selvitys Taalintehtaalla 2011). Enligt utredningen är förekomstens kvalitet II(I) (skalan I-IV) och betydelse för naturvärden I (skalan I-IV). Vidare nämns i utredningen att de riktigaste förekomsterna av blåeld finns i österändan och i vägslänten i väster. Utmärkningar i planförslaget söder om Strandvägen är motstridande med förekomster av blåeld och sällsynta insektarter som lever på växten. NTM-centralen anser att kommunen bör uppdatera det nutida läget av blåeld vid Strandvägen och på andra ställen inom planläggningsområdet. Samtidigt kan man reda ut möjligheter att utvidga potentiella miljöer för blåeld för eventuella kompenseringsändamål. Tyska Holmen bör inventeras för den har inte varit med Faunaticas inventering. I den tidigare utredningen (Suunnittelukeskus Oy 1998) finns ingen information om holmens naturvärden. Fågel- och fladdermusutredning är inte nödvändig eftersom de planerade förändringarna i markanvändningen är små och utan betydelse beträffande dessa organismgrupper. Förorenad mark Inom Dalsbruks gamla industriområde finns flera ställen med fyllningsmark från olika århundraden, särskilt längs strandzonen. Det är en stor riks att förorenade områden finns inom planläggningsområdet. NTMcentralen föreslår att denna planbestämmelse läggs till: Föroreningen och rengöringsbehovet av områdets mark bör bedömas enligt statsrådets förordning (214/2007). De behövliga markundersökningarna bör genomföras och en kalkyl av reningsbehovet utarbetas innan byggnadsarbeten kommen i gång. Undersökningsresultaten och kalkylen av miljöskyddslagen. Marken på områden som bedömts som förorenade bör rengöras i god tid före början av byggarbeten. Rengöringen bör följa förfarandet enligt 14 kap. i miljöskyddslagen (527/2014). Trafik och parkering Beteckningen LYT bör ändras till LT (allmän väg). LT-området bör omfatta hela den nuvarande landsvägens område. Frisiktsområden med beteckningen nä borde anvisas vid Valsverksvägens anslutning. Är det nödvändigt att anvisa två olika beteckningar LS och LS-1 för hamnområden? Området för förbindelsefartygsbryggan bör utvidgas så att det sträcker sig ca 20 m öster om vågbrytarens mittlinje. 2

3 Förbindelsefartygsbryggans strand anvisas som allmän parkeringsplats LP. Bryggan behöver en förbindelse med det allmänna vägnätverket. Är det möjligt att nå en sådan förbindelse genom parkeringsplatsen eller blir det nödvändigt att ändra en del beteckningar på kartan? I planbestämmelserna tilläggs en bestämmelse om att området ingår i RKY-området. Bestämmelser som berör byggnadsskydd kompletteras på det sätt som föreslås i utlåtandet. Naturinventeringen kompletteras för Tyska holmens del. Bestämmelsen för våningshuset i kvarter 107 (AK) avlägsnas från planförslaget. Kvarteret ändras till parkområde (VP) och en del av området betecknas med luo-beteckning för att skapa ett skyddsrevir för tandmotta och gråkantad sorgmal som är sällsynta arter som förekommer på området. På planområdet görs ingen separat fladdermusutredning. Den planbestämmelse som berör förorenad mark justeras på det sätt som förutsätts i utlåtandet. Planbeteckningen och bestämmelsen LYT ändras till LT. Avgränsningen av området för förbindelsefartygsbryggan utvidgas österut på det sätt som förutsätts i utlåtandet. Detaljplaneområdets gränser ändras ca 4 meter österut på grund av utvidgningen av LS-1- området. Samtidigt utvidgas områdesreserveringarna för området mellan förbindelsefartygsbryggan och Strandvägen med motsvarande 4 meter österut. Lisätään kaavamääräyksiin määräys alueen kuulumisesta RKY -alueeseen. Rakennussuojelua koskevia määräyksiä täydennetään lausunnossa esitetyllä tavalla. Luontoinventointia täydennetään Tyska Holmenin osalta. Kaavaehdotuksesta poistetaan korttelin 107 kerrostalomääräys (AK). Kortteli muutetaan puistoalueeksi (VP), jolle merkitään luo - alueen osarajaus alueella esiintyvien harvinaisten neidonkielikoisan ja varjotäpläkoin suojareviiriksi. Kaava-alueelle ei tehdä erillistä lepakkoselvitystä. Pilaantuneita maita koskeva kaavamääräys tarkistetaan lausunnossa edellytetyllä tavalla. Kaavamerkintä ja -määräys LYT muutetaan LT:ksi. Yhteysvenelaiturin aluerajausta laajennetaan itään lausunnossa edellytetyllä tavalla. Asemakaava-alueen rajausta muutetaan LS-1 - alueen laajentamisen takia itään n. 4 metriä. Samalla laajenee aluevaraukset yhteysvenelaiturin ja Rantatien väliseltä alueen osalta saman verran. Egentliga Finlands Förbund Varsinais-Suomen Liitto Inkommit/Saapunut: Aineistoa on valmisteluvaiheen jälkeen täydennetty mm. kunnan virastotalosta tehdyllä rakennushistoriallisella selvityksellä, jonka johtopäätöksenä todetaan, että virastotalon suojelulle tai säilyttämiselle ei löydy perusteita. Kaavaratkaisu tukeutuu selvitykseen ja luonnosvaihtoehdoista on kaavaehdotukseen valittu vaihtoehto 3:a pääsääntöisesti mukaileva ratkaisu. Kaavan keskeinen kysymys on uuden rakennusmassan sovittaminen kulttuurihistoriallisesti arvokkaaseen ympäristöön sekä rakennuksen merkitys osana aktiivista rantavyöhykettä. Varsinais-Suomen liitto pitää hyvänä, että kaavamääräyksissä on otettu kantaa rakennusten julkisivujen materiaaleihin, korkeatasoisuuteen sekä ympäristöön sovittamiseen. Hiiliuunien ympäristö sekä rantabulevardin ja uudisrakennuksen välinen vyöhyke ovat keskeiset alueet, joiden yksityiskohdat riittävällä tarkkuudella sekä toteutuksen taso tulee määritellä asemakaavassa. 3

4 Liitto esittääkin, että asemakaavamerkinnöissä ja -määräyksissä varmistetaan huolto- ja lastauspihojen huomaamattomuus ympäristössä ja edellytetään niiden sijoittamista kokonaisuudessaan rakennusmassan sisään. Rantabulevardin ja uudisrakennuksen välisen vyöhykkeen toiminnallisen yhteyden muodostuminen (myyntikojut, terassit ym.) ja rakennuksen avautuminen rannan suuntaan tulisi myös varmistaa kaavalla. Suojeltujen rakennusten (sr) osalta määräystä tulee tarkentaa sen nyt puuttuessa kokonaan. Varsinais-Suomen liitolla ei ole muuta huomautettavaa asemakaavaehdotuksesta. Sr-bestämmelsen för byggnader som ska skyddas justeras på det sätt som förutsätts i utlåtandet. I planbestämmelserna beaktas de anmärkningar som berör nybyggnation i det s.k. ämbershuskvarteret och bestämmelserna preciseras. Suojeltavien rakennusten sr-määräystä tarkistetaan lausunnossa edellytetyllä tavalla. Kaavamääräyksissä otetaan huomioon ns. virastotalon korttelin uudisrantamista koskevat huomautukset ja määräyksiä täsmennetään. Egentliga Finlands Landskapsmuseum Varsinais-Suomen maakuntamuseo Inkommit/Saapunut: Enligt planförklaringen är planens syfte att utveckla servicen, turismen, trafikarrangemangen och stads dvs. tätortsbilden i Dalsbruks centrumområde samt att anpassa nybyggnader till en del av den byggda kulturmiljön av riksintresse. I planens skisskede presenterades tre alternativ för planen. Vid granskningen av alternativen konstaterade landskapsmuseet, att man inte bör bygga i två våningar söderom Strandvägen, samt att placering av bostäder på området inte är befogat. Nu föreslås även placering av höghus (AK) på området. Boendet understöder på inga sätt hamnfunktionerna och de föreslagna tvåvåningshusen (II u ½) påverkar avsevärt vyn av den Byggda kulturmiljön av riksintresse (RKY) söderifrån, alltså från havet. Byggande i flera våningar bör överlag inte placeras söderom Strandvägen. Planbestämmelserna är skrivna i en form som överhuvudtaget inte öppnar eller förklarar vad bestämmelsen betyder i praktiken Sm. Konstruktion som bör bevaras med stöd av lagen om fornminnen, sr. Byggnad som skall skyddas. Den rekommenderade planbestämmelsen för sm-beteckningen är På området finns en fast fornlämning som är fredad enligt av lagen om fornminnen (295/1963). Enligt lagen om fornminnen är det förbjudet att utgräva, överhölja, ändra, skada, borttaga eller på annat sätt rubba fornminne. Markanvändningsplaner som berör objektet bör skickas till museimyndigheterna för utlåtande. För planförslaget gjordes också en byggnadshistorisk utredning över det gamla ämbetshuset. Utredaren såg inte att ämbetshusbyggnaden skulle omfatta värden som befogar dess bevarande. Utredaren ansåg, att byggnaden bland annat på områdets havssida. I planens allmänna bestämmelser har kvarterosområdet för 4

5 affärsbyggnader KL-1 försetts med tilläggsbestämmelser vars förverkligande i byggnadsskedet är ytterst viktigt för att kunna anpassa nybyggen till sin miljö. Det gamla ämbetshuset har på grund av sin historia en fast anknytning till orten och samfundet. Den föreslagna affärsbyggnaden saknar denna anknytning, vilket betydligt försvagar dess möjligheter att bli en naturlig del av bebyggelsemiljön. Ett lättare alternativ skulle vara att göra denna miljömässigt strategiska punkt till t.ex. en centralpark, så skulle faran för att skapa en ny dissonans i miljön undvikas. Ett relativt stort le-området (för lek och utevistelse) har reserverats söderom kolugnarna. Ifall området utrustas med lekredskap bör de placeras i områdets södra kant och inte i kolugnarnas omedelbara närhet. Detta bör även märkas i planen. Egentliga Finland lanskapsmuseum anser att placeringen av en bostadsbyggnad i två våningar på hamnområdet inte är motiverat samt att det stör gestaltningen av den Byggda kulturmiljön av riksintresse från havet, och bör därför tas bort. Bestämmelserna för planbeteckningarna sm och sr bör kompletteras. Lekområdet le bör hållas fritt från konstruktioner på kolugnarna sida. Genom att våningshuset som varit föreslaget till kvarter 107 avlägsnas, bevaras vyerna både från hav och land oförändrade. Sr- och sm-beteckningarna justeras och kompletteras på det sätt som föreslås i utlåtandet. I övrigt ger utlåtandet inga skäl till att ändra planförslaget. Kaavaehdotuksesta poistettaan kortteliin 107 esitetty kerrostalo, jonka myötä näkymät niin mereltä kuin maalta säilyvät entisellään. Sr- ja sm- määräyksiä tarkistetaan ja täydennetään lausunnossa edellytetyllä tavalla. Muilta osin lausunto ei anna aihetta kaavaehdotuksen muuttamiseen. Egentliga Finlands Räddningsverk Varsinais-Suomen Pelastuslaitos Inkommit/Saapunut: Pelastusviranomaisella ei ole huomautettavaa Taalintehtaan sataman asemakaava ja asemakaavan muutosehdotuksesta. Utlåtandet medför inga ändringar i planförslaget. Lausunto ei aiheuta muutoksia kaavaehdotukseen. 5

6 Kimitoöns kommun, Bygg- och miljötillsynsnämnden Kemiönsaaren kunta, Rakennus- ja ympäristövalvontalautakunta Inkommit/Saapunut: Bygg- och miljötillsynsnämnden har inget att anmärka till förslaget till Dalsbruks hamn detaljplan. Rakennus- ja ympäristövaliolautakunnalla ei ole mitään huomauttamista Taalintehtaan sataman asemakaavaehdotuksesta. Utlåtandet medför inga ändringar i planförslaget. Lausunto ei aiheuta muutoksia kaavaehdotukseen. Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren vesi Inkommit/Saapunut: Ett tillräckligt stort område har reserverats i planen för Tyskaholmens reningsverk vilket är bra. Men byggrätten för ET-1 är inte fastställd i planen, l och med att hela Kimitoöns Vatten reningsverk idag är inbyggt i en byggnad föreslår verksamhetsidkaren att ET-området ges en byggrätt pi e=0,7 för att det i framtiden skall vara möjligt att utveckla och effektivera verksamheten enligt framtida behov och krav. Hela ET- l området är inte heller i kommunens/kimitoöns Vattens ägo vilket ytterligare begränsar utvecklingsmöjligheterna om inte byggrätten är relativ hög. TY tomterna i kvarter 72 har en låg byggrätt på e=0,4 vilket inte räcker ens för reningsverkets nuvarande behov. 2. Körförbindelsen på ET-1 området på Tyskaholmen kunde med fördel ritas smalare och dras lite längre från reningsverkets byggnad. Detta ger lite mera utvecklingsmöjligheter i framtiden. 3. Valsverksvägen bör ansluta sig till Byholmsvägen och Lusholmsvägen blir sedan en sidoförgräning till Valsverksvägen. Detta möjliggör att reningsverket på Tyskaholmen bibehåller samma adress som tidigare. 4. l kvarter 71a har Kimitoöns Vatten nyligen byggt en pumpstation för grillen och för övriga på området. Denna pumpstation blir nu under den inplanerade gatan för gång och cykeltrafik. Kimitoöns Vatten förutsätter att kommunen står för flyttningskostnaderna för pumpstationen och rören om planen förverkligas. Kostnaderna beräknas vara över l förslaget till detaljplan har en ny vägdragning planerats in vid namnet Stallbackavägen. Vägdragningen går över områdespumpstationen Kolabacken som ser/ar östra Dalsbruk. Det är frågan om en stor djup pumpstation med anslutningslinjer från flera håll. Kimitoöns Vatten förutsätter att kommunen står för flyttningskostnaderna för pumpstationen och anslutningslinjerna när allting flyttas till annan plats. Kostnaderna är långt beroende på vart pumpstationen kan flyttas, men kostnaderna beräknas överstiga De vatten- och avloppslinjer som går på vattenområden och de som är under arbete är det skäl att beakta som servitut i detaljplanen. Kartor på detta fås av Kimitoöns Vatten. 6

7 För ET-1-området på Tyska Holmen anvisas effektivitetstalet e=0,5 som anger byggrätten. Gränsbeteckningen för den ajo-beteckning som anvisar en körförbindelse ändras till riktgivande på ET-1- området. Planvägarnas namn ändras inte. Gång- och cykelleden (pp/h) längs Bruksviken i kvarter 71a ändras så att den slutar vid den bro som går över Bruksviken. Den körförbindelse som leder mot sydost efter bron bevaras. Att bevara pumpstationens läge på den nuvarande platsen skulle bilda en krok som stör den övriga markanvändningen längs strandboulevarden och Stallbacksvägen. Planens syfte är att göra Stallbacksvägen till en strandboulevard som följer strandlinjen. Servitutgränsbeteckningarna för de kommunaltekniska rör som finns på vattenområdena betecknas inte i planen. Merkitään Tyska Holmenin ET-1 - alueelle rakennusoikeutta osoittava tehokkuusluku e=0.5. Muutetaan ajoyhteyttä osoittavan ajo-merkinnän rajausmerkintä vahvistuvasta ohjeelliseksi ET-1. -alueella. Kaavateiden nimistöä ei muuteta. Korttelin 71a Bruksvikenin varrella oleva kevyen liikenteen väylä (pp/h) 7

8 muutetaan päättyväksi Bruksvikenin ylittävän sillan kohdalle. Sillan jälkeen kaakkoon johtava ajoyhteys säilytetään. Pumppaamon sijainnin säilyttäminen nykyisessä paikassa aiheuttaisi rantabulevardille, Tallinmäentielle, muuta maankäyttöä haittaavan ja tarkoituksettoman mutkan. Kaavan tarkoituksena on luoda Tallinmäentiestä rantabulevardi, joka linjautuu rannan mukaisesti. Vesialueilla sijaitsevien kunnallistekniikan putkien rasiterajausmerkintöjä ei merkitä kaavaan. Roger Othman/D-Marin Oy Ab, Ann Nyström/Midnight Sun Sailing Group Oy Ab Inkommit/Saapunut: LP-1 området nordväst om industriområdet bör förminskas så att nuvarande verksamhet (båtförvaring) kan fortsätta på området. Framför dörrar behövs ett 30 m fritt område och körvägarnas bredd bör vara minst 10 m. Som företagare på området anser vi att området innanför nuvarande staket bör betecknas TY. Trafikleden längs Bruksvikens sydvästra strand bör strykas för att nuvarande verksamhet (båtupptagning) skall kunna fortsätta. Trafiken och den kommande byggnationen inom kvartersområdets gränser preciseras i samband med bygglovsskedet. Planbestämmelsen för LP-1-området preciseras så att det är tillåtet att bygga konstruktioner som betjänar bilparkering och förvaring av båtar på området. I fråga om gång- och cykelleden (pp/h), se bemötande ovan. Korttelialueen sisäinen liikenne ja tuleva rakentaminen tarkentuvat rakennuslupavaiheen yhteydessä. LP-1 - alueen kaavamääräystä tarkennetaan niin, että alueella sallitaan autopaikoitusta ja veneiden säilytystä palvelevien rakenteiden rakentaminen. Kevyen liikenteen väylän (pp/h) osalta katso edellä oleva vastine. 8

9 Dragsfjärds Industri Ab, Tomy Wass Dragsfjärdin Teollisuus Oy, Tomy Wass Inkommit/Saapunut: Dragsfjärds Industri Ab-Drasfjärdin Teollisuus Oy inlämnar två anmärkningar mot detaljplaneförslaget för Dalsbrus hamn, uttryckligen FNsteels industriområde. Dragsfjärds Industri Ab-Dragsfjädin Teollisuus Oy har sedan 1984 hyrt delar av FNsteels industriområden (ca 4 ha) jämte på området befintliga industrihallar. I Dragsfjärds industri Ab:s hallar verkar idag ca 30 hyresgäster och antalet arbetsplatser är ca 60. LP-1 -området LP-1 området längs Dalsbruksvägen, i anslutning till kvarter 71, mellan Bruksviken och stängslet till FNsteels konkursbos område arrenderas idag i sin helhet av Dragsfjärds Industri. På området har de flesta av hallarnas hyresgäster egna lagerområden. D-Marin Oy Ab hyr av Dragsfjärds Industri Ab en betydande del för båtförvaring, och Dalsbruks Byggtjänst Ab hyr för sin byggnadsmaterialförsäljning och materiallager en del av området. Planbeteckningen LP-1 innebär att hela området blir bilparkering utan möjlighet till utelager i anslutning till företagens verksamhetsutrymmen. Inte heller finns möjligheter att bygga lättare hallar för vinterförvaring av båtar. Byggmaterialföretaget måste lägga ned sin verksamhet eller flytta någon annanstans. En LP-1 planbeteckning kan i värsta fall innebära att en stor del av de befintliga företagens verksamhetsförutsättningar omöjliggörs. Dragsfjärds Industri Ab har inget emot att området delvis används som bilparkering sommartid, men motsätter sig att hela industriområdet betecknas som LP-1 område. Parkeringsområdet borde inskränka sig till det område som för tillfället är anvisat som båtförvaring för Dalsbruks Motor- och Segelklubb. Och hela området borde få en annan planbeteckning som möjliggör utnyttjande av området även som lagerplats och affärsverksamhet, och som möjliggör byggande av lätta hallkonstruktioner. Hela ifrågavarande uteområde bör få planbeteckningen TY. Strandkajen Längs strandkajen utmed Bruksviken längs hela kvarteret 71a har intagits en gata och cykeltrafik där servicekörning är tillåten. Leden sträcker sig över det kajavsnitt där såväl D-Marin Oy Ab som Midnight Sun Sailing Oy Ab använder kajen för upptagning och sjösättning av båtar. Den delen av kajen är i detta bruk året om. Att tillåta gäng- och cykeltrafik samt servicekörning mellan lyftkran och truckar, hängande segeloch motorbåtar är uteslutet. Båthanteringen kan heller inte ske annanstans än just vid denna kaj. Dragsfjärds Industri anser att Pp/h leden borde flyttas ett par meter från kajen mot industrihallarna, och upphöra före upptagnings- och sjösättningsplatsen. Dvs där vägen finns idag. Resten av kajen (där båthanteringen sker) kunde få någon annan beteckning som vid behov möjliggör inlösen. Dragsfjärds Industri Ab konstaterar att om inte ovan nämnda, i sig små detaljer i planen ändras, kan det äventyra en stor del av den industriella verksamhet som idag försiggår på området. 9

10 LP-1-området är mycket nödvändigt för att förbättra funktionen av parkeringssystemet i Dalsbruk. Området är avsett för långvarig parkering och för vinterförvaring av båtar. I planbestämmelserna tilläggs en bestämmelse som tillåter byggande av enhetliga takkonstruktioner på LP-1-området. I fråga om pp/hbeteckning, se bemötanden ovan. För den byggaffär som verkar på LP-1-området anvisas i planförslaget en plats som är bättre fungerande med tanke på samhällsstrukturen i kvarter 108. Intill denna plats finns även en båtplats. Detaljplanen är till alla delar en långsiktig plan som inte kan genomföras snabbt. LP-1 - alue on hyvin tarpeellinen koko Taalintehtaan pysäköintijärjestelmän toimivuuden parantamiseksi. Alue on tarkoitettu pitkäaikaiseen pysäköintiin ja veneiden talvisäilytykseen. Kaavamääräyksiin lisätään määräys, jolla sallitaan yhdenmukaisten katosten rakentaminen LP-1. - alueelle. Pp/h - merkinnän osalta katso edelliset vastinelausunnot. LP-1 - alueella toimivalle rakennusliikkeelle on kaavaehdotuksessa osoitettu yhdyskuntarakenteen kannalta toimivampi paikka korttelissa 108, jonka vieressä on myös venevalkama. Asemakaava on kaikilta osiltaan pitkän aikavälin suunnitelma, jonka toteuttaminen ei tapahdu nopeasti. Faxell 2.0 Oy Ab, Anders Moliis-Mellberg, Tomy Wass Inkommit/Saapunut: Faxell 2.0 Oy Ab har aktivt försökt vara delaktig i planeringsprocessen från första början, och beklagar att Faxells synpunkter endast till en liten del beaktats. Faxell kommer inte att här upprepa de synpunkter som tidigare framförts, men hoppas om det ar möjligt, att de i tidigare skeden framförda synpunkterna ännu kunde beaktas. 10

11 1. Gästhamnen har en stor och viktig utvecklingspotential. Det vore kanske därför till fördel om planen, åtminstone instruktivt, noggrannare angav var de olika gästhamnsaktiviteterna kommer att förläggas (t.ex. gästhamnens servicebyggnader). 2. FNsteels industriområde kan och bör utvecklas på ett satt som befrämjar både Dalsbruk och hela kommunen. Planen och dess beteckningar får inte försvara framtida industriell verksamhet t.ex. borde inte beteckningen på industriområdets LP-1-område vara sådan att den hindrar områdets användning för industribruk eller byggande av industribyggnader. Likaså ar den led för gång- och cykeltrafik där servicetrafik är tillåten på kajkanten mot brukshamnen problematisk, med tanke på att upptagning och sjösättning av båtar sker just på kajen. 3. Faxell 2.0 Oy Ab är skeptisk till AK tomten kv 107 (kvartersområde för bostadshus). Att placera ett bostadshus mellan bränsleförsäljning och platsen för avfallscontainers (ET) är kanske inte helt genomtänkt. Avslutningsvis vill Faxell 2.0 Oy Ab framhålla att detaljplanens övergripande syfte bör vara att befrämja industri- och företagsverksamhet, turism och boende, och att skapa möjligheter för en ökad bosättning i bycentrum är en de viktigaste åtgarderna för detta. I detaljplanen redogörs inte för någon noggrannare styrning av servicefunktionerna i gästbåthamnen. I planförslaget har servicen i fråga placerats på strandsidan i en nybyggnad i det s.k. ämbetshuskvarteret. LP- 1-området är mycket nödvändigt för att lösa problemet med långvarig parkering. Då planförslaget genomförs minskar parkeringsplatserna och -möjligheterna avsevärt i Dalsbruks centrum. I övrigt, se bemötanden ovan. Vierasvenesataman palvelutoimintojen ohjaamista ei ole esitetty tarkemmin asemakaavassa. Kaavaehdotuksessa ko. palvelut on sijoitettu ns. virastotalon tontin uudisrakennukseen, rannan puolelle. LP-1 - alue on hyvin tarpeellinen pitkäaikaisen pysäköinnin tuoman ongelman ratkaisemiseksi. Kaavaehdotuksen toteutuessa pitkäaikaisen pysäköinnin paikat ja mahdollisuudet Taalintehtaan keskustassa vähenevät olennaisesti. Muilta osin katso edellä olevat vastinelausunnot. Dalsbruks byalag Taalintehtaan kyläyhdistys Inkommit/Saapunut: Dalsbruks byalag har bekantat sig med materialet kring planeringen av Dalsbruks hamnområde och kommer med följande anmärkningar, påpekanden. Frågor vilka vi vill framhålla genast i början av dokumentet. 1. Alla åtgärder på det så kallade industriområdet bar vara sådana att de stöder de befintliga företagen. Det handlar om företag vilka i star utsträckning ger service åt sommarstuge-ägare, turister till lands och sjöss. Det skall vara åtgärder vilka skapar ett klart WIN-WIN läge. 11

12 På detta sätt stöder man också den fastbosatta befolkningen och kommunen. 2. Vi anser det vara suspekt att samma företag som verkar som planeringskonsult för kommunen också utförde den byggnadstekniska inventeringen av Dalsbruks Ämbetshus. Det är uppenbart att risk för partiskhet ligger för handen. 3. Tjänstemän från kommunens planeringsavdelning samt tekniska avdelning har under hela planeringsskedet framhållit att den nya byggnad som skall ersätta dagens Ämbetshus kommer att inrymma någon form av kommunal service. Vid ett internt möte samt vid ett offentligt start informationstillfälle har Dalsbruks byalags representant i referensgruppen for utveckling av Dalsbruks hamn önskat få ett klarläggande av ett konstaterande i PLANBESKRIVNINGEN vilket står diametralt i strid med tjänstemännens utsagor. I planbeskrivningen sid 44 i kapitlet 7. PLANENS KONSEKVENSER, med underrubriken 7.7. KONSEKVENSER SOM ORSAKAS AV PLANLAGGNINGEN FOR KOMMUNENS ÄMBETSHUS kan man läsa: Kommunen har planer på att flytta resten av sin service till Kimito. Ännu till dags data har tjänstemännen inte gett ett klarläggande. Den sagda meningen har en vidare omfattning än kommunala servicen knuten till Ämbetshuset. Det står klart och tydligt att kommunen har planer att flytta RESTEN AV SIN SERVICE TILL KIMITO. 4. Dalsbruks byalag förutsätter att detta dokument ingår i sin helhet som bilaga när detaljplanen behandlas i kommunala och myndighetsorgan. 5. Dalsbruks byalag vill framhålla behovet att man i planeringen av strandområdet österom "Esso- huset" beaktar områdets synnerligen sällsynta, unika flora och fauna. Och så till de punkter vi viii betona, framhålla, beträffande detaljplaneförslaget för Dalsbruks hamn: 1. TA TIME-OUT Eftersom framtiden fortfarande är oklar för industriområdet, industrihamnen, centrala delar av Dalsbruks strandlinje samt konkursbehandlingen av FnSteel borde man i detta skede kraftigt överväga att ta time-out med planeringen av detaljplaneområdet. Man bör i detta skede inte fastslå en detaljplan eftersom man inte vet vad som kommer att handa med fabriksområdet och den centrala strandlinjen. Också tidtabellen för konkursbehandlingen är fortfarande höljd i dunkel. 2. ÄMBETSHUSET Dalsbruk och den vidsträckta Hitis-skärgården behöver ett centrum med samhälleliga funktioner. Den fastbosatta befolkningen i skärgårdsområdet utanför Dalsbruk bör ha tillgång till specifik kommunal service på lämpligt (avståndsmässigt, tidsmässigt) avstånd. Behovet av kommunal service i Dalsbruk ökar i takt med indragningen av allmänna kommunikationer och förändringar i färjtidtabellerna. Kommunala servicen utgör också en klar trumf när man vill locka flere stugägare till skärgården. 12

13 Vi vet inte hur kommunkartan ser ut efter 5-10 år. Om det blir större kommunala sammanslagningar är det viktigt att vi har att erbjuda utrymmen för kommunalservice for Åbolands östra skärgård. Konkreta planer för att en detaljhandel kommer att etablera sig på den nuvarande Ämbetshus-tomten har inte kunnat framläggas. Det står helt klart att detta enbart är "visioner" i detta skede. Dalsbruks byalag anser att tillräckligt trovärdiga garantier måste ges att den byggnad som skulle ersätta dagens Ämbetshus rymmer tillräcklig och ändamålsenlig kommunal service för kommuninvånarna på södra delen av Kimitoön samt kommuninvånarna i kommunens södra delar; Hitis, Rosala, Kasnäs, Vänö, Högsåra mm. Innan man river Ämbetshuset bör det finnas beslut om den ersättande byggnaden och dess funktioner. Alla åtgärder kring Ämbetshustomten bör trygga existensen för apotek och Alko. Dessa företag är synnerligen viktiga för Dalsbruks livskraft. Vad anbelangar Keskos planer i Dalsbruk finns det tre alternativ: 1. Kesko fortsätter i den nuvarande affärslokalen 2. Kesko bygger ut nuvarande lokaliteter med cirka kvm 3. Kesko samarbetar med kommunen kring ett nybygge på Ämbetshustomten som inrymmer förutom detaljhandel också kommunal service. Eventuellt så att Kesko tar över en nybyggnad som ersätter den västra flygeln. Då skulle Alko och Apoteket få nya affärsutrymmen i den östra flygeln. 3. "OMFARTSVÄGEN" Vägdragningen bakom "Andelshandeln" är logistiskt riktig. Den nya vägdragningen tar bort trycket från torget vilket klart underlättar under torgdagarna. Det ar bra att Malmvägen sammanbinder Stallsplan med området norrom Kolaugnarna. 4. LÄTT-TRAFIK BRO VID HAMNINFARTEN Denna lösning är ett klart måste om man vill försöka minska på den oplanerade parkeringen längs stränderna och kanalisera långtidsparkeringen till industriområdet. 5. INDUSTRIOMRÅDET När man planerar industriområdet omedelbart sydost om Dalsbruksvägen bör man i första hand gå in för att trygga den småindustriverksamhet som finns där idag, både innanför och utanför fabrikshallarna. Det bör kunna erbjudas tillräckligt långvariga hyreskontrakt så företagen kan/vågar investera i sin verksamhet. Man bör stöda, trygga Byggis verksamhetsmöjligheter. Och därmed trygga tillgången till hamnplats på östra sidan av industriområdet. Logististiskt är detta den naturliga sjövägen för transporter till skärgården på grund av broarna till Tyska holmen - Byholmen samt det smala Sabbelssundet. 13

14 Långtidsparkering söder om Dalsbruksvägen kan erbjudas i områdets västra del. Genom att erbjuda långt hyreskontrakt för Byggis kan företaget investera på sin nuvarande plats och den i detaljplanen inritade "järnaffären" blir överflödig. Detta KL-område kan få beteckningen LP-1. Går det att i samråd med D-Marin utnyttja de sommartomma hallarna för bilparkering? 6. 'JÄRNAFFÄREN' VID VÄGEN TILL TYSKA HOLMEN Den tilltänkta placeringen i anslutning till hamnområde väster om affären är inte optimal. Vägen till Tyska holmen borde dras österom järnaffären om man önskar att järnaffären "servar" också båtburna kunder. Den naturliga utskeppningshamnen för dylika transporter är utan tvivel Bruksviken. Både genom sin närhet till Dalsbruks centrum med bränsleförsäljning, butiker, service-punkter samt på grund av de smala farleder och närmare 5 sjömil långa rutten runt de närliggande holmarna för att nå Bruksviken. 7. 'BERNSTEDTS' HÖRN I utkastförslagen har man reserverat detta område till förvaring av båtar och bilparkering. Området utgår för många bilburna besökare till Dalsbruk första strandvyn. Det ar inte helt oproblematiskt som förvaringsplats för bilar/båtar. Man bör noggrant planera både användningen samt insynen från Dalsbruksvägen. Men området får inte bli en upplagringsplats för kommunen. 8. VÅGBRYTARE Dalsbruks hamn behöver få ett skydd mot ostliga/sydostliga vindar. Vågor som sätter båtarna i rörelse nattetid är en klart negativ sak i en gästhamn. Detta är också något som båtgäster klagat över. Billigaste och enklaste lösningen är en flytande pontonvågbrytare. Placeringen och dragningen av vågbrytaren ar känslig av två orsaker. För det första skall dess funktion som vågbrytare vara maximalt optimerad så den skyddar den inre hamnbassängen. För det andra bör den ge utrymme för den existerande båttrafiken både till gästhamnsbryggorna och till D-Marin och Byggis. 9. BRÄNSLEFORSAUNING MED BILSERVICE En positiv sak i detaljplaneförslaget är att man har kvar "Esso-huset" OCH bränsleförsäljningen på sin nuvarande plats. Orten måste ha en fungerande service-station. Var har man reserverat plats för septiktank? Om nuvarande Esso-huset rivs och man börjar med nybyggnation uppkommer den stora frågan vad som kommer fram i dager på ifrågavarande tomt. Sanering av jordmaterialet kan komma att utgöra en stor negativ överraskning. 10. ANGÖRINGSPLATS FÖR FÖRBINDELSEBÅTEN 14

15 Det är av allra största vikt att man tryggar förbindelsebåt-trafiken med tillhörande person- och varutransporter. 11. PARKERINGSPLATSER I DALSBRUK Det är att hoppas att man kan arrangera en större enhetlig parkeringsplats för långtidsparkering i Dalsbruk förslagsvis i sydvästra delen av industri-området. Den parkeringsplats som är inritad nära förbindelsebåtsplatsen får inte användas för långtidsparkering. I Dalsbruk måste skapas ett fungerande nät for korttidsparkering invid service punkter. Parkeringen bör vara reglerad/övervakad av kommunen. Dalsbruks byalag har tagit mycket ställning till utvecklingen av Dalsbruk och till ortens framtid. Av ställningstagandena är flera sådana att dessa aspekter inte avsevärt kan påverkas genom detaljplanen för Dalsbruks hamn. Syftet med detaljplanen är att skapa markanvändningsförutsättningar för att förverkliga området och möjliggöra den kommande byggnationen. Många av detaljplanens lösningar kommer att genomföras på lång sikt. Nedan redogörs för de ändringar som kommer att göras i planförslaget på grund av anmärkningen. Ur planförslaget stryks meningen där det står att Kimitoöns kommun på lång sikt kommer att lägga ner även resten av servicen i Dalsbruk. Den felaktiga meningen har skrivits av planläggaren och den grundar sig inte på kommunens beslut eller på diskussioner med kommunens representanter. I planförslaget finns en planbestämmelse för den s.k. ämbetshustomten som tillåter placering av förvaltningstjänster i nybyggnaden på tomten. I planbeskrivningen nämns kommunens service och privat service, såsom Alko och apotek, separat för denna tomt. På Tyska Holmen har det planlagts fyra stycken nya industritomter. I bemötandena ovan har det tagits ställning även till de ställningstaganden som framförts av byalaget i anmärkningen. Taalintehtaan Kyläyhdistys on ottanut laajasti kantaa Taalintehtaan kehittämiseen ja tulevaisuuteen. Kannanotoista useat ovat sen kaltaisia, ettei Taalintehtaan sataman asemakaavalla voi niihin erityisesti vaikuttaa. Asemakaavalla on tarkoitus luoda maankäytön edellytyksiä alueen toteuttamiselle ja tulevalle rakentamiselle. Monet asemakaavan ratkaisuista toteutuvat pitkällä aikavälillä tulevaisuudessa. Kaavaselostuksesta poistetaan lause, jossa sanotaan, että Kemiönsaaren kunta aikoo pitkällä aikavälillä poistaa loputkin palvelunsa pois Taalintehtaalta. Virheellinen lause on kaavanlaatijan kirjoittama, eikä perustu mihinkään kunnan päätökseen taikka keskusteluihin kunnan edustajien kanssa. Kaavaehdotuksessa ns. kunnanvirastotalon tontille on kaavamääräys, joka sallii hallintopalvelujen sijoittamisen tontin uudisrakennukseen. Kaavaselostuksessa mainitaan erikseen kunnan palvelut ja yksityiset palvelut kuten Alko ja apteekki tälle tontille. Uusia teollisuustontteja on kaavoitettu neljä kappaletta Tyska Holmeniin. Edellä olevissa vastineissa on otettu kantaa myös kyläyhdistyksen muistutuksessa esittämiin kannanottoihin. 15

16 Dalsbruks Arbetarförening Vänsterförundet rf Taalintehtaan Työväenyhdistys Vasemmistoliitto ry Inkommit/Saapunut: Planbeteckningen i kvarter 4 KL-1 bör slopas. I stället bör nuvarande ämbetshus kvarstå och få en anteckning om att det ska bevaras. Motivering: För att en någon kommunal förvaltning ska förbli i Dalsbruk bör ämbetshuset bevaras. Dessutom är ämbetshuset viktigt för ortens självkänsla. Kommunen får absolut inte utarma Dalsbruk mera än den redan gjort. 2. Bilparkeringen på industriområdet, vid nuvarande Byggis anser Arbetarföreningen är på fel plats. Området är en oskiljaktig del av industriområdet, och kommer att behövas den dag ny industri uppstår på området, och bör betecknas som industriområde. Bilparkering på området kan ordnas oberoende, ifall där finns ledig plats. Arbetarföreningen anser dessutom att långtidsparkering inte behöver finnas mitt i Dalsbruk, utan den gott kan finnas på några hundra meters avstånd från kärncentrum. Därtill anser Arbetarföreningen att såväl de LS som LS-1 områden som inplacerats på Tyska holmen är obehövliga De befintliga hamnområden som finns inom industriområdet bör kunna utnyttjas för dessa ändamål. I planbeskrivningen redogörs detaljerat för orsaken till att det föreslås nytt byggande för platsen för det nuvarande ämbetshuset. I planbestämmelsen tillåts att förvaltningstjänster placeras på tomten i fråga. För det s.k. Byggis anvisas en plats i kvarter 108 som passar bättre i samhällets och planens struktur. Kaavaselostuksessa on seikkaperäisesti selvitetty, miksi nykyisen virastotalon paikalle esitetään uutta rakentamista. Kaavamääräyksessä sallitaan sijoitettavaksi hallintopalveluja kyseiselle tontille. Niin sanotulle Byggikselle on osoitettu kaavan ja yhdyskunnan rakenteeseen paremmin sopiva paikka korttelissa

17 Sam Eriksson/St1, Tony Wuorio/Wuorios, Jonny Asplund/Skippers/Busstation, Petra Asplund/Damfrisering, Kristian Ek/Fastighets Ab Dalsbruks Essohus Inkommit/Saapunut: Gräsmattan (parkområdet) väster om tankningsbryggan bör förskjutas mycket längre västerut (in mot hamnen) för "parken" är nu precis där som cisternerna finns. Man bör även bereda väg för tankbilen som skall fylla på i cisternerna uppe på kullen. 2. Dessutom tycker vi att grönområdet kommer för långt in på vår tomt på västra sidan av tomten. Vi behöver ev. ha parkeringsutrymme Längs nuvarande dike. 3. Strandpromenaden är tjusig men kan ej utritas över tankningsbryggan och - området. Den borde gå norrut från cisternerna längs diket mot kolugnarna och sen på norra sidan av huset. 4. En utritad landsväg på södra sidan av huset är ej acceptabel, dels önskar man inte passerande trafik mellan huset och mackarna och dels känns det inte bra för dem som ska bo där. Det är också en farlig länga att ha som promenadstig eftersom bilar svänger där på gårdsplanen efter tankning. 5. Hur har ni tänkt placera septictömningen som är kommunens egendom. Den befinner sig nu på bryggan söderut från cisternerna. 6. Vi önskar mera byggrätt på tomten. I nuvarande plan finns byggrätt reserverat 900 m², vi vill gärna att den utökas till 1500 m² i 3 plan, med affärslokaler på nedre plan och bostäder 2 plan ovanför. Ett fel i planförslaget korrigeras i och med att byggnadsrätten i kvarter 14, 900m2vy, korrigeras till 1600m2vy motsvarande byggnadsytan och våningstalet på plankartan. På den östra sidan av kvarteret planläggs mer parkeringsutrymme. Korjataan kaavaehdotuksessa ollut virhe ja muutetaan korttelin 14 rakennusoikeus 900 k-m2:stä 1600 k- m2:iin vastaamaan kaavakartan rakennusalaa ja siinä ilmoitettua kerroslukua. Kaavoitetaan korttelin itäpuolelle lisää pysäköintialuetta. 17

18 Sven-Erik Hellström, Robert Iver, Birgit Asplund, Göran Blomberg, Hans Ginlund, Benita Hellström, Reijo Lindblom, Anna-Lisa Rosenqvist Inkommit/Saapunut: I planebeskrivningen anges att syftet med planen är att göra Dalsbruksområdet till en fungerande, enhetlig och attraktiv bymiljö där man beaktar i synnerhet skärgårdsturism, kommersiell service och industrins förutsättningar med respekt för kulturmiljöns värden. Vi har granskat planen främst ur kulturhistorisk, bymiljö och musealt perspektiv. Vi anser att detaljplanen dåligt uppfyller detta och framför följande synpunkter och anmärkningar: I den unika växlande topografin och vackra naturen har Dalsbruk och dess industri vuxit fram och utvecklats i över 300 år. Tack vare detta är samhället inte enbart musealt utan i Dalsbruks finns byggnader och miljöer från många tidsperioder, ända fram till vår tid. Även om man kan ha mången åsikt om fabrikshallarna, de höga Klockbergahusen eller ämbetshuset så är de tidstypiska och har sin betydelse för den unika miljön. Vi väljer att här nalkas Dalsbruks längs farleden över Bruksfjärden. Den kulturmiljö som då möter oss är unik i Finland, för var annanstans kan du nalkas ett historiskt brukssamhälle från havssidan. Det är denna kulturmiljö som nu är hotad av den nya planen. Förstoringen av gästhamnen och förflyttningen av brygga för förbindelsebåt är behövliga och bra. Däremot är ersättandet av ämbetshuset och St1 området med ännu större byggnadskroppar helt förkastlig. Dessa planerade affärs- och bostadsbyggnader fördärvar kulturmiljön och skymmer de helt unika kolugnarna. Den innersta delen av Bruksviken med Kejsarbryggan och Fiskarhamnen är också en kulturmiljö. Av tradition har skärgårdsborna haft fri förtöjningsmöjlighet i Fiskarhamnen. En rättighet och kulturgärning som bör fortgå. Skärikajen kunde i den förstorande gästhamnen återställars och förbättras genom att flytta flytbryggan under Bio Pony till motsatta sidan vid Grillen, vilket dessutom rimmar väl med närhet till det nya parkeringsområdet. I Hamnillustrationen bild 3 ligger en motorbåt vid bryggändan. Man ser lätt att fri höjd måste vara minst 3 meter för att medge trygg passage. Om man dessutom antar att bron skulle leda från en långtidsparkering till förbindelsebåt eller annan service så blir avståden i alla fall för långa. Beakta också att den mest fotograferade vyn från Dalsbruks hamn är från vikbottnen ut mot stallsbyggnaderna och Bruksfjärden. Det är den bäst bevarade kulturmiljön från 1800-talet i Dalsbruk som skulle förstöras av en miningslös gångbro. Den inritade fortsättningen av Stallbacksvägen längs kajen får inte vara öppen för genomfart med bil. Den nya dragningen av Kolabacksvägen öster om Andelashandeln är bra och skyddar torget från onödig genomfart. Vi önskar betona torgets betydelse för bruksmiljön och den sociala samvaron och därför bör butiker och service utvecklas ytterligare i det området snarare än i hamnen. Sammanfattning: Bevara och skydda kulturmiljön, speciellt området kring Kolugnarna, med beaktande av såväl omgivande byggkroppar som trafikarrangemang Bevara ämbetshuset 18

19 Bevara inre delen av Bruksviken Koncentrera affärsservice främst kring torget Anmärkarnas åsikter har beaktats i utarbetandet av förslaget till detaljplanen i den utsträckning som det är möjligt och realistiskt. Lösningarna för att planlägga det nuvarande kommunala ämbetshuset på nytt motiveras i planbeskrivningen. För planläggningen utarbetades bl.a. en byggnadshistorisk utredning för det nuvarande ämbetshuset och den nuvarande byggnadens olika användningsmöjligheter bedömdes separat. Anmärkningen medför inga ändringar i planförslaget. Muistuttajien mielipiteet on otettu asemakaavaehdotuksen laatimisessa huomioon niin hyvin kuin se on ollut mahdollista ja realistista. Nykyisen kunnan virastotalon uudelleen kaavoittamisen ratkaisut on perusteltu kaavaselostuksessa. Kaavoitusta varten nykyisestä virastotalosta laadittiin mm. rakennushistoriallinen selvitys ja erikseen arvioitiin nykyisen rakennuksen eri käyttömahdollisuudet. Muistutus ei anna aihetta kaavaehdotuksen muuttamiseen. Roger Othman/D-Marin Oy Ab, Henrik Ulfstedt/Jungfru Marin Oy Ab Inkommit/Saapunut: De centrala ändringsförslagen vi vill framhäva är följande: 1. Att LP-1-arealet SO om Dalsbruksvägen (nuvarande industriareal) ändras till TY-areal m. evnt. tilläggstext (se bilaga A). Tillika bör visade pp/h-led samt ajo körförbindelse längs Bruksvikens SWliga kaj strykas ur planen. 2. Att trafikplaneringen revideras och förtydligar centrumutvecklingen där människan är norm och inte privatbilismen, vilket vill främja en levande bymiljö. Skematiskt/diagrammatiskt är detta 19

20 försökt illustrerat med ljusblåa lätt trafikleder för de svagaste trafikanterna var enbart servicetrafik tillåts, eventuellt enbart sommartid eller med andra tidsbegränsningar. 3. Att KL-1 -arealen vid Malmvägen framtidigt bebyggs med huskroppar som dimensionsmässigt tillpassas den småskaliga bruksortens bymiljö. 4. Att AL-1 / AK-m.fl.-arealen längst ostligt omdisponeras på sätt eller annat. Om gästhamnen etableras i framtiden är det av största vikt att det i detta område disponeras areal för den gästhamnsservice som är av största vikt för en välfungerande och attraktiv drift. Att det i planen anvisas vågbrytarkonstruktion mot Bruksfjärden, vilket är en förutsättning for att över huvud taget kunna etablera en kvalitativ gästhamn i Dalsbruk 20

21 Anmärkarnas förslag är intressant. Planförslagets lösningar motiveras i planbeskrivningen och i bilagorna. Ger inga skäl att ändra planförslaget. Muistuttajien esitys on mielenkiintoinen. Kaavaehdotuksen ratkaisut on perusteltu kaavaselostuksessa ja liiteasiakirjoissa. Ei anna aihetta kaavaehdotuksen muuttamiseen. Kv Bagars/Reijo Saarinen, Raimo Parikka, Bab Standbyggnadenn/disponent Olavi Saarinen, Gunnar Engblom, Agneta och Sven Bäckman Inkommit/Saapunut: Bryggplaceringen i gästhamnen är planerad för långt österut och för långt från de planerade affärsbyggnaderna. Kunderna har flyttas bort från affärerna vilket kan vara avgörande för affärsägarna att etablera sig. Båtturisterna söker sig till torget. 2. Bryggantalet är överdimensionerat. Dalsbruk befinner sig vid sidan av de livligt trafikerade båtlederna, detta i motsats till ex Kasnäs och Hangö.Utgående från behovet en "Baltic Jazz" helg minskat med 10-15% täcker behovet långt framöver. Sjöområdet väster om St1 täcker detta behov. Likaså kunde fabriksområdet utnyttjas bättre. Förbindelsebåtens naturliga plats skulle vara i närheten av nuvarande Kolabackens parkeringsplats där även avfallshantering finns. 3. Boende i närhet av en gästhamn. Den dygnetrunt verksamhet som förekommer i en gästhamn går ej att undvikas. De gamla arbetarbostäderna har sin definitiva placering och olägenheter bör undvikas. Därför är också de planerade bostäderna enligt planen olämplig. 4. De gamla arbetarbostäderna sett från havssidan bör ej skymmas. Något som framkommit i flera anmärkningar mot planen. 5. Avfallhantering Den planerade placeringen av avfallshanteringen nära de gamla bostäderna strider mot kommunens miljöföreskrifter vilka föreskriver att avfallshantering skall ordnas så att det inte finns risk för förorening av miljön och skapar olägenheter för grannar dvs i enlighet med nuvarande placering. Att avfallshanteringen "svämmar över" sommartid är bekant. Innehållet i avfallet har redogjorts innehålla allt från toalettavfall till miljögifter. En sådan anläggning passar inte i närheten av boende. Det går inte att försvara med att det går att bevaka. 6. Parkering. En ny stor parkering i östra delen av gästhamnsområdet bör ej förverkligas. Avgiftbelagd långtidsparkering i de sommartid tomma båthallarna bör utredas. Att utveckla gästhamnsområdet får vårt fulla medhåll men man bör i första hand beakta den lokala befolkningen. Den unika kultoriska bruksmiljön bör bevaras. 21

22 Anmärkningen ger inga skäl till att ändra planförslaget. Muistutus ei anna aihetta kaavaehdotuksen muuttamiseen. Dalsbruks Byggtjänst Leif Nordgren, Kaj Nordgren Inkommit/Saapunut: Planen i sin helhet betonar sommargäster och turism och tar lite i beaktan oss som skall bo och få sin inkomst från orten. Bilparkeringar för sommargäster har fått en större roll än ortens företag och bofasta. Bilparkeringa behövs endast 1-2 månader på sommaren och när sommargästerna lämnar bilen på parkeringsplatsen går han inte dagligen till bilen utan kanske nästa gång efter en månad.(hoppas oftare till oss) 1. På nuvarande av Dragsfjärds industri hyrda område har planerats ett stort område för långtidsparkering och båtförvaring. Området är det samma som i dag hyrs av oss (Dalsbruks Byggtjänst) och var vi idkar företagsverksamhet med bl.a. försäljning av byggnadsvaror. Vi säljer och installerar också Marineteks flytbryggor med vikt upp till 40 ton. Vi idkar byggnadsverksamhet främst ute i skärgården. Vi har ett läge på industriområdet som är ypperligt för handel till sommargästerna och en egen brygga för kunder i hamnbassängen. I vår brygga tar kunder i land till andra företag på området. På sommaren är våra kunder, som utgör ca 90 % av vår försäljning, sommargäster som kommer från stugan med båt och kör övriga familjen till Port-Sides sida och kommer i land till oss för att göra inköp. Båtarna är stora och med nöd och näppe kan ta i land vid vår brygga vars fridjup på yttre sidan är ca 1,8m. (inre sidan ca 0,7 m och ) 22

23 Om det enligt nya planen är att förflytta oss till s.k. Sågviken är vårt företag i stora svårigheter. Vägen blir lång och ännu längre när Tyskaholmens broar har en liten frihöjd. Då skall kunderna köra ut runt Långholmen, Byholmen och in genom Sabbelsviken på vilkes strand kommunen har uthyrnings bryggor som sträcker sig ut ca 10 m från den tilltänkta farleden in till vår företag. Båtväg från nuvarande brygga till Sågviken blir ca 8,5 km vilket resulterar i att ingen som kommer för att handla matvaror kör 9 km för att köpa målning eller lite brädstumpar. Bifogar karta på omvägen För ett flytt på land 200 m blir sjövägen 8,5 km 2. Försäljning av flytbryggor riktar sig i dag till s.k. massiva betongponton bryggor vilket betyder att bryggorna är en enda ponton med en normal vikt på ton. (största upp till 40 ton). Måtten på en stugbrygga är normalt 3x8,5-16m. Till sjösättningen av bryggorna använder vi D-Marins tjänster och deras lyftkran. Efter sjösättningen bogseras bryggorna till s.k. vår hamn för att utrustas efter kundens önskemål och väntan på installering åt kunden. Om vår verksamhet flyttar till sågviken försvårar det verksamheten avsevärt. Bryggorna skall bogseres med en liten båt som ryms under broarna och att få en brygga som väger t.ex. 19 ton och 3x16 m in under Tyskaholmens gamla bro är inte det enklaste. Risken för skador på bro, brygga, båt och personskador är överhängande stora. Att bogsera runt Byholmen 8,5 km kan inte vara lösningen till detta problem. I dagens samhälle betyder tiden en stor roll för konkurrenskraften. 3. På planen dit byggvaruhandeln är planerad finns nu FN-Steels parkeringsplats. Känns kanske lite bakvänt att flytta byggvaruhandeln till en parkeringsplats och grunda en ny parkering på byggvaruhandelns nuvarande plats. 4. Betäckningen på området var byggvaruhandeln nu är att tillåta parkering och båtförvaring. Om vi fick stanna på vår nuvarand hyrda tomt borde det absolut tillåtas byggande av t.ex. hallar på området. Till slut vill vi påpeka att under alla år (ca 25 år) som vi har hyrt området där vi nu verkar, har hyreskontraktet inte möjliggjort en investering i tidsenliga ytrymmen. Orsaken är att Dragsfjärdsindustris kontrakt med Valsverksuddens stora företag alltid varit kort. Tillika har vi byggt olika lätta tak och hallkonstruktioner och själv bekostat asfalt på gården och har en stor oro att t.o.m. dessa investeringar går till spillo om vi måste flytta. Behovet är stort att få t.ex en varm hall. Blir planen gokänd i nuvarande form betyder det högs troligt att AB Dalsbruks Byggtjänst Oy- Taalintehtaan Rakennuspalvelus saga är över och i skrivade stund 9 arbetsplatser går förlorade. 23