Utvecklingsplan för Högskolan i Skövde

Transkript

1 Utvecklingsplan för Högskolan i Skövde 1

2 Utvecklingsplanen är fastställd av styrelsen Dnr HS 2011/

3 Innehållsförteckning FÖRORD Sigbritt Karlsson INLEDNING 1.1 Vision Värdegrund Ämnesmässig profilering Kvalitet Resultat Externfinansiering Förvaltning och infrastruktur Strategiska allianser Strategiska utgångspunkter UTBILDNING 2.1 Profilering Utbildningsutbudets inriktning och relation till forskning Utbildning på alla nivåer Användbarhet för arbetsmarknaden Samverkan med regionen Excellens Intern kvalitetssäkring Lärarkompetens Bildning Internationalisering Jämställdhet och mångfald Studentinflytande SYNLIGHET I SAMHÄLLET 4.1 Varumärket Forskningskommunikation Studiedestination Skövde BILAGOR Bilaga 1 Utgångspunkter för en gemensam värdegrund Bilaga 2 Forskningscentrum för informationsteknologi Bilaga 3 Forskningscentrum för systembiologi Bilaga 4 Forskningscentrum för virtuella system Bilaga 5 Handlingsplan för extern kommunikation FORSKNING 3.1 Profilering Forskningens inriktning Forskningens relation till utbildningen Excellens Forskarkompetens Vetenskaplig produktion Utbildning på forskarnivå Intern kvalitetssäkring Externa medel Kunskapsöverföring... 29

4 Förord Högskolan i Skövde (Högskolan) presenterar strategierna för utbildning och forskning under perioden i ett samlat dokument, benämnt utvecklingsplan. I utvecklingsplanen ingår även strategier för internationalisering och samverkan. Högskolans ambition är att under perioden genomföra utvecklingsplanen och nå de fastställda målen, vilket dock förutsätter att de ekonomiska villkoren tillåter detta. Utvecklingsplanen inleds med en beskrivning och sammanfattning av målet för Högskolans utveckling på lång sikt, Vision Utvecklingsplanen är strukturerad efter visionens tre delar, profilering, excellens och synlighet. Innehållet i utvecklingsplanen är resultatet av ett års arbete där strategier och mål har diskuterats och förankrats i organisationen. Remissförfarande har skett vid två tillfällen då fakultetsnämnder, institutioner och förvaltning har beretts möjligheter att lämna synpunkter. Högskolans styrelse har diskuterat utvecklingsplanen vid två styrelsemöten. Utvecklingsplanen innehåller främst övergripande inriktningsmål. I vissa fall har de övergripande målen också brutits ned i mer konkreta, kvantitativa mål. Samtliga mål i utvecklingsplanen ska avspeglas, vidareutvecklas och brytas ned till delmål i de årliga verksamhetsplaner som utarbetas av de organisatoriska enheterna (institutioner och förvaltning) och fakultetsnämnderna. 4

5 I den budgetproposition för 2012 som regeringen presenterade i september (Prop. 2011/12:1) anges förutsättningar för universitet och högskolor under de kommande åren ( ). Utvecklingsplanens betoning på profilering, kvalitet, resultat och samverkan - som fanns redan vid inledningen av arbetet - stämmer väl med de intentioner för högskoleutbildning och forskning som beskrivs i propositionen. Under kommande period är det viktigt att skapa samsyn gällande Högskolan i Skövde som varumärke och öka synligheten för den verksamhet som bedrivs vid lärosätet. Samsynen ska alla vi som arbetar och studerar vid Högskolan i Skövde bygga tillsammans genom ett strategiskt värdegrundsarbete med utgångspunkt i värdeorden omtänksamhet, öppenhet och nytänkande. Vi ska göra vårt lärosäte till ett synligt och attraktivt val för studenter och alla andra som är viktiga för att Högskolan i Skövdes utveckling ska vara framgångsrik. Studenter lägger allt större vikt vid nytta när de väljer utbildning. Forskningsfinansiärer frågar efter samhällsnytta. Vår omvärld är angelägen om att utbildning och forskning ger verklig nytta som bidrar till att förändra verkligheten till det bättre. Vi har därför tagit fram en devis som står för relationen mellan Högskolan i Skövde och omvärlden: You create reality. Sigbritt Karlsson, Rektor 5

6

7 1inledning Visionen är att vara en profilerad högskola, med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar.

8 1.1 Vision Visionen för Högskolan i Skövde (Högskolan) är att vara en profilerad högskola, med ett fåtal excellenta och väl kända utbildningsinriktningar och forskningsspecialiseringar. Visionen sammanfattas i orden profilering, excellens och synlighet. Inom de valda profilerna ska Högskolan dels erbjuda utbildning i en excellent lärmiljö, dels utföra forskning i en kreativ och akademiskt attraktiv miljö. Det ska leda till att Högskolan är ett attraktivt och efterfrågat lärosäte när det gäller utbildning, forskning, samverkan och innovation. År 2023 ska Högskolan i Skövde vara känd för att: - ha en excellent lärmiljö där utbildning bedrivs på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå - vara nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig inom sina forskningsspecialiseringar - vara bland de främsta högskolorna nationellt när det gäller samverkan med det omgivande samhället - vara bland de främsta högskolorna nationellt på samspel mellan utbildning, forskning och innovation I den excellenta lärmiljön ska Högskolan erbjuda utbildning som är av högsta klass. Det betyder att utbildningens inriktning möjliggör att studenterna får en utbildning som dagens och framtidens samhälle efterfrågar. Det innebär vidare att de lärare som undervisar har adekvata pedagogiska kunskaper och ett pedagogiskt engagemang samt aktivt bedriver forskning inom områden som är starkt relaterade till utbildningens innehåll. Konkurrenskraften inom Högskolans forskningsspecialiseringar utmärks av att den forskning som bedrivs behandlar relevanta problem inom specialiseringarna på ett framgångsrikt sätt. Utmärkande är också att de forskare som verkar inom specialiseringarna vid Högskolan medverkar till att etablera och/ eller utveckla forskningsmiljöer, vilka har stor attraktivitet för såväl studenter som vill utbilda sig till forskare som etablerade forskare vid andra högskolor. När det gäller samverkan och samspel mellan utbildning, forskning och innovation ska Högskolan vara så framgångsrik, att Högskolan i Skövde framstår som det självklara goda exemplet när dessa begrepp diskuteras och värderas. 1.2 Värdegrund Det arbete som utförs inom Högskolan ska förhålla sig till en för lärosätet gemensam värdegrund. Effekten av en tillämpad värdegrund ska vara att verksamheten bedrivs på ett rättssäkert, effektivt och förtroendeskapande sätt men också att den präglas av omtänksamhet, öppenhet och nytänkande. Ett värdegrundsarbete kommer att stärka såväl arbetsgemenskapen vid Högskolan som allmänhetens förtroende för lärosätet. I en bifogad promemoria (bilaga 1) återges utgångspunkter för ett kontinuerligt och systematiskt värdegrundsarbete vid Högskolan. 1.3 Ämnesmässig profilering Från och med år 2010 kan högskolorna, efter prövning, erbjuda utbildning på samtliga nivåer inom väl avgränsade ämnesområden. Detta innebär att det numera är möjligt att tydligt profilera ett lärosäte ämnesmässigt. Därmed skapas också förutsättningar för de mindre högskolorna att utvecklas till nationellt ledande inom sina profileringar. Tidigare präglades det svenska högskolelandskapet snarare av en nivårelaterad profilering där universiteten forskade och erbjöd utbildning på forskarnivå medan högskolorna gav utbildning på grundnivå och avancerad nivå. En snävare ämnesmässig profilering ger förutsättningar för att inom denna kraftsamla och utveckla kvaliteten inom utbildning och forskning. Högkvalitativa och tydliga inriktningar ökar möjligheterna att attrahera de bästa studenterna, lärarna och forskarna. Profileringen gör också Högskolan mer intressant som samverkanspartner och fler företag och organisationer kan delta i forskning och utveckling. Detta medför i sin tur att de externa forskningsbidragen ökar och gynnar forskningens utveckling. 8

9 omtänksamhet öppenhet Nytänkande

10 Riskerna med en snäv profil bör ändå uppmärksammas, till exempel variationer i söktryck beroende på trender och konjunkturer. Tillgången på studenter inom profileringarna är avgörande för Högskolans förutsättningar för fortsatt utveckling. Beroendet av mer traditionella anslagsfinansierade studenter kan dock minskas genom utveckling av uppdragsutbildning. Den demografiska utvecklingen de närmaste åren där ungdomskullarna minskar kraftigt medför också ett ökat behov av att hitta och motivera nya studentkategorier. 1.4 Kvalitet På senare tid har fokus på att säkra och utveckla kvalitet inom utbildning och forskning intensifierats. Högskoleverket har under innevarande år inlett utvärderingar av utbildningar enligt ett nytt system. I de nya nationella utvärderingarna tydliggörs statsmakternas höga krav på utbildningarnas kvalitet. De omdömen som utvärderingarna resulterar i kommer att utgöra underlag till regeringen för en del av resurstilldelningen. För att uppfylla de nya kvalitetskraven måste Högskolan våga prioritera vilket kan innebära att välja bort vissa delar av nuvarande verksamhet. Kvalitetsaspekten ger vägledning för vilka områden som bör prioriteras. Exempel på detta är att utbildning måste bedrivas där de ekonomiska förutsättningarna finns (ett tillräckligt högt söktryck) och där forskningsförankring finns, genom anknytning till egna forskningsmiljöer. Högskolans mest utvecklade akademiska miljö vad gäller kvalitet är informationsteknologi. Detta bekräftades av den beviljade examensrätten för utbildning på forskarnivå inom området. Kvalitetsarbetet som ledde fram till egen forskarutbildning kan även fungera som modell och förebild för andra områden inom Högskolan. På nationell nivå har man inom forskningen hittills använt två olika kvalitetsindikatorer för att fördela om anslagsmedel mellan lärosätena, nämligen förmågan att attrahera externa forskningsmedel och förmågan att publicera i internationella vetenskapliga fora. Diskussioner förs om att tilldelningsmodellen ska omfatta ytterligare två indikatorer, utvärderingar (peer-review) av kvaliteten inom olika områden samt förmågan att samverka med det omgivande samhället. Även om det ännu inte är klart hur dessa nya kvalitetsindikatorer ska användas har Högskolan för avsikt att agera och utveckla verksamheten inom områden som berörs av utvärdering och samverkan. 1.5 Resultat De nationella kvalitetsutvärderingarna sätter inte bara fokus på utbildningens kvalitet utan även på dess resultat. I allt högre grad ställs krav på att utbildning ska leda till bättre förutsättningar för studenterna att få, eller skapa, möjlighet till arbete (anställning eller eget företagande) inom den genomgångna utbildningsinriktningen. Även när det gäller forskningen har betydelsen av resultat blivit allt tydligare de senaste åren. Forskningsfinansiärerna, såväl offentliga som privata, uttrycker allt högre förväntningar på att de genererade forskningsresultaten ska kunna tillämpas i företag eller övriga omgivande samhälle och skapa en hållbar tillväxt eller annan utveckling. Ett exempel är ökat fokus på samproduktion inom forskningen som gäller för de satsningar som finansieras av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Den så kallade Kunskapstriangeln - samverkan mellan utbildning, forskning och innovation - tydliggör behovet av att stärka utbildningens och forskningens innovationskraft. Högskolan har möjlighet att bli ledande i att förena utbildning, forskning och innovation (nyttiggörande) inom profilområdena, genom att skapa bättre möjligheter för såväl nyföretagande som tillväxt hos samarbetspartners. Detta kommer att kräva utveckling av områden kopplade till kunskapsöverföring och intellektuella tillgångar. 10

11 1.6 Externfinansiering Högskolan är i dagsläget nästan helt beroende av intäkter från statliga anslag för utbildning. Signalerna från regeringen är att den svenska högskolan nu är fullt utbyggd, vilket innebär att det kommer att bli svårt att erhålla nya utbildningsplatser, dvs ett höjt takbelopp. Enligt de direktiv som anges i budgetpropositionen för 2012 (Prop. 2011/12:1) framgår att anslagen omfördelas, med en resursminskning som följd för flertalet mindre lärosäten. För att kunna utveckla fastställda utbildningsinriktningar finns därför behov av att öka finansieringen från olika externa bidrag och avgifter. En nationell jämförelse visar att det borde finnas potential för Högskolan att utöka externfinansieringen av utbildningen. Vid de äldre universiteten och de tekniska högskolorna utgjorde den statliga anslagsfinansieringen i medeltal 88 procent av intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå år Detta betyder att olika former av avgifter och bidrag i medeltal utgjorde 12 procent av de totala intäkterna för utbildningen. För de nya universiteten och de lärosäten som har examensrätt på forskarnivå var motsvarande andel i medeltal 10 procent. För jämförbara högskolor var andelen externfinansiering av utbildningen 8 procent. Vid Högskolan var denna andel endast 6 procent år Omfattningen av de externa bidragen till forskningen måste också bli större, i syfte att öka forskningens andel av Högskolans totala verksamhet. En sådan volymökning ger ökade möjligheter både för att stärka forskningsförankringen av utbildningen och för att utveckla samverkan med det omgivande samhället. Vid de äldre universiteten och tekniska högskolorna är relationen mellan forskning och utbildning 60/40, medan den vid de nya universiteten och lärosäten med examensrätt inom de tidigare vetenskapsområdena i medeltal är 30/70. Vid Högskolan är denna relation i dagsläget cirka 20/ Förvaltning och infrastruktur Den gemensamma förvaltningen är en viktig del av den helhet som utbildning och forskning bildar vid Högskolan. De arbetsuppgifter förvaltningen utför ska utmärkas av en hög grad av professionalism. Det innebär att förvaltningen på ett effektivt, ändamålsenligt och rättssäkert sätt skapar goda förutsättningar för utvecklingen av utbildningen och forskningen. Delar av förvaltningen ska också utveckla och kvalitetssäkra det särskilda ansvar som åligger en statlig myndighet. Högskolans administratörer ska genom utvecklade processer och ett väl utvecklat samarbete med lärare och studenter arbeta serviceinriktat med att förenkla, upptäcka problem och föreslå lösningar. Devisen för alla administrativa arbetsuppgifter inom utbildning och forskning är samarbete och professionalism. Under perioden ska Högskolan arbeta för ett fortsatt samlat campus som fyller utbildningens och forskningens behov. Utvecklingsarbetet ska ske i ett nära och systematiserat samarbete med hyresvärdar, Skövde kommun och Gothia Science Park. En särskild campusplan ska utarbetas tillsammans med dessa parter. Både förvaltning och infrastruktur ska kontinuerligt utvecklas och effektiviseras för att på bästa sätt arbeta för den utveckling som beskrivs i föreliggande plan. De mål som i planen anges för utbildning och forskning blir därmed också utgångspunkter för förvaltningens arbete. Vidareutveckling till konkreta verksamhetsmål för förvaltning och infrastruktur görs i de årliga verksamhetsplanerna. 1.8 Strategiska allianser Högskolan bör utnyttja möjligheten att ingå i strategiska allianser av olika slag. De strategiska allianserna kan stärka Högskolans utbildning och forskning på olika sätt. Rektor har hösten 2011 tillsatt en extern utredning som fått i uppdrag att föreslå dels lämpliga strategiska allianser, dels en modell för allians som samtliga medverkande parter vinner på. Arbetet med strategiska allianser ska ske i enlighet med den utveckling som styrelse och rektor, med stöd av utredningen, beslutar om. 11

12 12

13 1.9 Strategiska utgångspunkter I denna utvecklingsvecklingsplan anges mål för verksamheten vid Högskolan i Skövde under perioden Målen kan kopplas till följande nio strategiska utgångspunkter: Högskolan i Skövde ska - erbjuda utbildning och forskning som är attraktiv och till nytta i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv, - profilera utbildningsutbudet mot inriktningar där specialiserad forskning bedrivs, - bedriva utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom varje forskningsspecialisering, - skapa en excellent lärmiljö som bidrar såväl till studentens förberedelse för yrkeslivet som till studentens utveckling som samhällsmedborgare och människa, - prioritera behovsmotiverad forskning inom avgränsade specialiseringar med tydliga inslag av samproduktion, - samverka med det omgivande samhället för att sprida befintlig kunskap och skapa ny kunskap samt aktivt bidra till en hållbar samhällsutveckling - utveckla strategiska allianser med andra lärosäten för att ömsesidigt stärka utbildning och forskning, - synliggöra utbildning och forskning genom regelbunden, aktiv och målgruppsanpassad kommunikation med omvärlden samt - skapa en akademisk miljö som präglas av omtänksamhet, öppenhet och nytänkande 13

14

15 2utbildnig Högskolans utbildningar ska kännetecknas av en stark koppling till arbetsmarknaden. Det ska dock finnas en balans mellan arbetsmarknadsanknytningen och de delar av utbildningen som ger studenterna en generalistkompetens.

16 Målen för utveckling av utbildningen presenteras under rubrikerna profilering och excellens. Profilering och excellens utgör två av Högskolans tre delar i Vision Mål relaterade till den tredje delen, synlighet, presenteras i avsnitt 4 (Synlighet i samhället) 2.1 Profilering Högskolans utbildning ska profileras genom utveckling inom följande områden: utbildningsutbudets inriktning och relation till forskning, utbildning på alla nivåer samt användbarhet på arbetsmarknaden och beaktande av regionens behov Utbildningsutbudets inriktning och relation till forskning Mål för arbetet med profilering vad gäller utbildningsutbudets inriktning och relation till forskning: - utbildningen är inriktad mot de områden där Högskolan har forskningsspecialiseringar - samtliga utbildningsprogram på grundnivå leder till en examen som omfattar minst 180 högskolepoäng Utbildningens forskningsförankring ska stärkas. Därför ska utbildningen i huvudsak inriktas mot områden där Högskolan har - eller håller på att utveckla - forskningsspecialiseringar. Högskolan har väl etablerade forskningsspecialiseringar inom framför allt informationsteknologi, men även inom systembiologi och virtuella system (alla tre inrättade som forskningscentrum). Under perioden planeras även för utveckling av specialiseringar mot framtidens företagande och välbefinnande. Genom profilering av Högskolans utbildningsutbud till tydligare inriktningar, och kraftsamling inom dessa, skapas förutsättningar för att utveckla utbildningarnas kvalitet, resultat och möjligheter för samverkan med det omgivande samhället. Förutom kraftsamling inom den egna forskningsspecialiseringen ska utveckling också ske genom tvärvetenskaplig samverkan mellan specialiseringarna. Till exempel bör informationsteknologi (IT), som är Högskolans mest utvecklade akademiska område, även vara synligt i utbildningar som till sitt huvudsakliga innehåll ligger utanför IT-området. Det senare kan innebära en möjlighet för studenterna att få kunskap om informationsteknologins betydelse inom arbetsliv, offentlig förvaltning och organisationer. Studenterna kan därmed också efter avslutade studier på ett självständigt och kritiskt sätt följa utvecklingen av informationsteknologi inom det aktuella området. Högskolans syn, att alla lärare ska vara forskare och alla forskare ska vara lärare, ställer krav på deltagande i utbildning för såväl professorer som lektorer, liksom att alla lärare ska medverka i forskning. Över tid varierar relationen mellan utbildning och forskning, men ambitionen är att alla lärare i någon grad deltar i forskning. Utbildning på grundnivå ska som regel utgöras av utbildningsprogram vilka omfattar minst 180 högskolepoäng (tre år eller längre). Programmen ska leda fram till en kandidatexamen eller en yrkesexamen. I vissa fall kan det finnas skäl att inledningsvis starta tvååriga utbildningsprogram (omfattande 120 högskolepoäng). Inom en treårsperiod ska dock ett sådant program utvecklas till ett kandidat- eller yrkesprogram som omfattar tre år (180 högskolepoäng) Utbildning på alla nivåer Mål för arbetet med profilering vad gäller utbildning på alla nivåer: - inom Högskolans forskningsspecialiseringar är ytterligare minst en examensrätt på forskarnivå beviljad - andelen utbildning på avancerad nivå har ökat från 8 procent av helårsstudenterna år 2010 till 15 procent år 2016 På sikt ska utbildning inom samtliga inriktningar vid Högskolan ges på alla nivåer, dvs. grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Innan detta långsiktiga mål har uppnåtts ska utbildning på masternivå och forskarnivå bedrivas inom Högskolans forskningsspecialiseringar genom strategiska allianser med andra lärosäten (se även avsnitt Utbildning på forskarnivå). 16

17 Utbildningen på avancerad nivå ska öka i omfattning i syfte att skapa en bättre balans mellan de olika nivåerna. Målet är att andelen helårsstudenter på avancerad nivå ska utgöra 15 procent år 2016 mot 8 procent år Utbildningsutbudet på avancerad nivå ska relatera till forskningsspecialiseringarna, samtidigt som stor vikt måste läggas vid arbetsmarknadens framtida behov och därmed nämnda utbuds nyttiggörande. Utvecklingen av nationellt och internationellt attraktiva magister- och masterprogram (jmf avsnitt Internationalisering), är särskilt prioriterad, liksom utbildning på avancerad nivå som riktar sig till redan yrkesverksamma (jmf avsnitt Samverkan med regionen). Utbildning på samtliga nivåer skapar attraktiva miljöer för såväl studenter som för lärare. Studenternas möjligheter till vidare studier underlättas och lärarnas arbete blir mer omväxlande och stimulerande genom att bedriva undervisning på olika nivåer Användbarhet för arbetsmarknaden Mål för arbetet med profilering vad gäller utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden: - utbildningens användbarhet för arbetsmarknaden tydliggörs och konkretiseras inom samtliga utbildningar Studenterna måste kunna lita på att den utbildning de får vid Högskolan bidrar till att de kan etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden ska därför tydliggöras och konkretiseras för studenterna genom samverkan med det identifierade arbetsfältet för utbildningen. Högskolans utbildningar ska kännetecknas av att de har en stark koppling till arbetsmarknaden (näringsliv och/eller offentlig sektor). Det måste dock finnas en balans mellan arbetsmarknadsanknytningen och de inslag i utbildningarna som bidrar till att studenterna får en generalistkompetens inom det område de studerar. Arbetsmarknadsanknytningen kan utgöras av verksamhetsförlagd utbildning eller deltagande av representanter för arbetslivet i undervisningen. De rådsgrupper med representanter för arbetslivet som är kopplade till utbildningarna (programråd) ska också aktivt engageras i utvecklingen av programmen. Hur arbetsmarknadsanknytningen sker och är tänkt att utvecklas ska finnas tydligt beskrivet för varje huvudområde och utbildningsprogram. Utbildningarnas användbarhet för arbetsmarknaden ska följas upp via enkäter till tidigare studenter, så kallade alumner (se avsnitt Studentinflytande) Samverkan med regionen Mål för arbetet med profilering vad gäller samspel med regionen: - Högskolans utbildningar utvecklas i aktiv samverkan med företrädare för den regionala arbetsmarknaden - volymen på uppdragsutbildningar har ökat från knappt 12 miljoner kronor år 2010 till 30 miljoner kronor år Högskolan har utvecklat en modell för regional samverkan mellan utbildning, forskning och nyttiggörande Högskolan finns i en region där andelen ungdomar som går vidare till högre studier är lägre än i storstäderna. Högskolan har därför en viktig uppgift i arbetet med att bredda rekryteringen och bidra till att höja utbildningsnivån i regionen. Ungdomar från studieovana hem ska kunna ta steget till högre utbildning utan att behöva lämna hemorten. Vidare ska människor i alla åldrar och skeenden av livet kunna utbilda sig genom livslångt lärande som finns tillgängligt nära där man bor och arbetar. I det livslånga lärandet ingår att möta det behov av kompetensutveckling som finns inom näringsliv och offentliga sektor. Högskolan har en unik möjlighet att bidra till regional utveckling, genom såväl reguljära utbildningar som uppdragsutbildningar. Utbildningarna bör utvecklas i aktivt samspel med regionala aktörer på arbetsmarknaden. Under perioden ska en särskild satsning göras på ökad omfattning av bidrag och avgifter för uppdragsutbildningar. Målet är en volym på 30 miljoner kronor år 2016, jämfört med knappt 12 miljoner kronor år

18 18

19 Högskolan har också unika möjligheter att bidra till tillväxt i regionens samhälle och näringsliv i ett mer långsiktigt perspektiv. Högskolan ska under perioden utveckla en modell för regional samverkan mellan utbildning, forskning och nyttiggörande, i enlighet med konceptet för Kunskapstriangeln (se också avsnitt Kunskapsöverföring). 2.2 Excellens En excellent lärmiljö ska vara utmärkande för Högskolans utbildning. Den excellenta lärmiljön ska uppnås genom utveckling inom följande områden: intern kvalitetssäkring, lärarkompetens, bildning, internationalisering, jämställdhet och mångfald samt studentinflytande Intern kvalitetssäkring Mål för arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller intern kvalitetssäkring: - begreppen vetenskaplig grund tydliggörs inom Högskolans samtliga utbildningar - det nya systemet för lokal utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå är implementerat - samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket har godkänts och minst hälften har fått högsta betyg I en excellent lärmiljö håller utbildningen en mycket hög kvalitet, som innebär att utbildningen ska bedrivas på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I nämnda miljö ska lärarna erbjuda en stimulerande och utmanande miljö för lärande på ett sådant sätt att de nationella och lokala examensmålen för utbildning uppnås med god marginal. En förutsättning för att utbildningen bedrivs på vetenskaplig grund är att den genomförs i närhet till forskning och forskningsprojekt, dvs i en forskningsaktiv miljö. Vad gäller beprövad erfarenhet är det viktigt att erfarenheten som förmedlas till studenterna verkligen är både prövad och aktuell. Inom professionsutbildningar ska system med adjungerande lärare utvecklas. Inom varje utbildning (huvudområde och utbildningsprogram) behöver såväl begreppet vetenskaplig grund som begreppet beprövad erfarenhet tydliggöras. Ett nytt system för lokal utvärdering fastställdes hösten Det nya systemet, som är anpassat till Högskoleverkets nya nationella system för utbildningsutvärderingar, ska implementeras under perioden. Den interna kvalitetssäkringen är central och avgörande i arbetet med utveckling av en excellent lärmiljö. Målet för perioden är att samtliga utbildningar som utvärderas av Högskoleverket ska godkännas och att minst hälften ska få högsta betyg Lärarkompetens Mål för arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller lärarkompetens: - minst 80 procent av de tillsvidareanställda lärarna har doktorsexamen år 2016 mot 59 procent år minst 25 procent av de tillsvidareanställda lärarna har genomgått minst två steg av pedagogisk meritering Av föregående avsnitt framgår att god lärarkompetens såväl vad gäller vetenskapliga som pedagogiska meriter är mycket viktig för en excellent lärmiljö. De krav som ställs på lärarkompetens är därför flera, nämligen 1) hög akademisk kompetens, 2) goda pedagogiska kunskaper och erfarenhet av undervisning samt 3) aktuell och beprövad erfarenhet av specifika arbetsfält. Vid olika typer av utvärderingar blir det alltmer tydligt att undervisning i högskolan, på alla nivåer, främst ska ske av lärare med doktorsexamen. En kraftig höjning behövs därför av formell akademisk kompetens vid Högskolan, dvs. andelen lärare med doktorsexamen ska öka avsevärt. År 2010 var andelen disputerade tillsvidareanställda lärare 59 procent (heltidsekvivalenter) och målet för perioden är att andelen ska öka till 80 procent. Behoven av utveckling varierar inom de olika utbildningsmiljöerna. Målinriktade satsningar ska därför göras inom de områden där den formella kompetensen idag inte är tillräckligt hög. 19

20 Pedagogisk kompetensutveckling för lärare ges i den högskolepedagogiska utbildningen. Utbildningen ska ge en möjlighet till pedagogisk meritering i tre steg: 1) grundläggande utbildning för anställning, 2) meriterad lärare och 3) excellent lärare. Formerna för rekrytering av lärare ska utvecklas, i syfte att attrahera de mest framstående lärarna. Genom satsningar på ledarskap, villkor och karriärvägar ska Högskolan också behålla de framstående lärarna (jmf avsnitt Forskarkompetens) Bildning Mål för arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller bildning: - inslag av bildning finns och tydliggörs inom samtliga utbildningar Ett viktigt inslag i bildningsbegreppet är förmågan att utveckla studenternas värderingsförmåga och omdöme. Två teman karakteriserar inom utbildningen vad som utmärker bildning. Det ena behandlar kunskaper som ibland kan vara mycket specifika och avancerade. Det andra är att kunskapen ska inhämtas i ett sammanhang som till exempel inrymmer mänskliga perspektiv och oförutsägbara krav. Utbildning får inte enbart syfta till att bibringa snäva kunskaper. Högskolelagen behandlar i sina mål att utbildningen ska ge studenterna förmåga att självständigt reflektera, värdera och göra kritiska bedömningar. I detta sammanhang ligger i begreppet bildning att studenterna ges möjlighet att utveckla ett kritiskt reflekterande och värderande förhållningssätt som ser till både ett områdes möjligheter och begränsningar samt varför området har utvecklats som det har gjort Etik och empati, historiskt perspektiv samt reflexion över yrkesrollen är exempel på inslag i en utbildning som kan konkretisera bildningstanken Internationalisering Mål för arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller internationalisering: - attraktiva avtal för internationellt utbyte av studenter och personal finns inom samtliga utbildningsinriktningar - antalet inresande avtalsstudenter har ökat från 185 år 2010 till 300 år Högskolan har minst 100 betalande programstudenter år en modell för internationalisering på hemmaplan har skapats Internationalisering ska vara ett väsentligt inslag i högre utbildning. Vid Högskolan ses det internationella perspektivet som något mycket viktigt som alltid ska finnas med i den utbildning som ges. Internationalisering är inbegripen i de nationella examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt, dvs. förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Under perioden kommer Högskolan att arbeta fram nya utbytesavtal samt konsolidera befintliga avtal. De avtal som finns år 2016 ska bygga på attraktivitet, dvs attraktionskraft för ett ömsesidigt utbyte av studenter eller personal, och därigenom skapa balans i utbyten mellan Högskolan och avtalsparterna. Avtalen ska också vara i linje med utbildningens inriktningar och forskningens specialiseringar. Antalet inresande ska öka från nuvarande 185 studenter (år 2010) till 300 år Antalet betalande programstudenter ska också öka avsevärt i omfattning. Målet är 100 betalande studenter höstterminen 2016, jämfört med 14 höstterminen Ökningen ska möjliggöras genom utveckling av utbildningsprogram, främst på avancerad nivå, som attraherar internationella studenter. Vidare ska en modell för internationalisering på hemmaplan skapas. I denna modell ska kunskaper och erfarenheter från internationella aktiviteter tillvaratas. Modellen ska ses som ett självklart sätt att utveckla arbetet med internationalisering och därmed kvaliteten i lärmiljön. 20

21 2.2.5 Jämställdhet och mångfald Mål för arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller jämställdhet och mångfald: - planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering har utarbetats för samtliga utbildningar - utbildningar med ojämn könsfördelning har utvecklats mot en jämnare könsfördelning Ett aktivt arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor ska bedrivas med syfte att öka kunskap och medvetenhet bland studenter och anställda. Planer för jämställdhets- och mångfaldsintegrering ska utarbetas för varje huvudområde och utbildningsprogram. Integreringen rör ett antal olika aspekter som kurs- och programinnehåll, pedagogiska metoder och arbetssätt samt attityder hos lärare. Högskolan strävar mot en jämn fördelning mellan kvinnor och män vid rekrytering av personal. Ambitionen är att detta även ska speglas i alla utbildningar så att studenter under sin utbildningstid undervisas av lärare av båda könen. Även detta perspektiv ska beaktas i arbetet med planerna för jämställdhets- och mångfaldsintegrering. Inom ramen för arbetet med studentrekrytering ska åtgärder vidtas i syfte att öka rekryteringen av underrepresenterat kön i utbildningar som traditionellt har ojämn könsfördelning, som vårdutbildningar och tekniska utbildningar. På sikt är målet minst 40 procent av varje kön inom samtliga utbildningar vid Högskolan Studentinflytande Mål för arbetet med en excellent lärmiljö vad gäller ökat studentinflytande: - formerna för studenternas inflytande i utbildningen är utvecklade och kvalitetssäkrade - ett systematiskt arbetssätt har utvecklats för att kontinuerligt inhämta synpunkter från studenter och alumner I samband med att kårobligatoriet togs bort har antalet studenter som väljer att tillhöra Studentkåren minskat oroväckande mycket. Det finns en uppenbar risk att Studentkåren, om den är alltför liten, inte kan sägas representera alla studenter. I samråd med Studentkåren bör därför formerna för studentinflytande utvecklas och kvalitetssäkras. Studenternas delaktighet i utvärdering av utbildning är av mycket stor vikt för utbildningens kvalitetsutveckling. Högskolan ska kontinuerligt samla in synpunkter från studenter och alumner. Webbaserade enkäter ska systematiskt användas (kursvärderingar, programenkäter och alumnenkäter). Enkäterna kan kompletteras med andra kanaler för insamling av synpunkter, till exempel intervjuer av fokusgrupper. 21

22

23 3forskning Högskolans forskning ska bedrivs inom ett fåtal, tydligt avgränsade specialiseringar. Forskningsmiljöerna ska ha sådan volym, kvalitet och relevans att de räknas som nationellt ledande och de ska vara internationellt konkurrenskraftiga.

24 Målen för utveckling av forskningen presenteras under rubrikerna profilering och excellens. Profilering och excellens utgör två delar av Högskolans Vision Mål relaterade till det tredje ledordet, synlighet, presenteras i avsnitt 4 (Synlighet i samhället). 3.1 Profilering Högskolans forskning ska profileras genom utveckling av forskningens inriktning och relation till utbildningen Forskningens inriktning Mål för arbetet med profilering vad gäller forskningens inriktning: - forskningscentrumen för informationsteknologi, systembiologi, och virtuella system är fullt utvecklade enligt de kriterier som fastställts för forskningscentrum vid Högskolan - forskningsspecialiseringar med inriktning mot framtidens företagande och välbefinnande har utvecklats och inrättats som forskningscentrum - forskningen är behovsmotiverad och fokuserad mot riktad grundforskning och tillämpad forskning Det är av stor strategisk vikt att Högskolans forskning bedrivs inom ett fåtal, tydligt avgränsade forskningsspecialiseringar. Specialiseringarna måste ha sådan volym, kvalitet och relevans att de räknas som nationellt ledande forskningsmiljöer och på samma gång vara internationellt konkurrenskraftiga. Utvecklingen av Högskolans forskning gynnas även av samarbete mellan de olika specialiseringarna, som exempelvis att forskningsområdet för examensrätten på forskarnivå spänner över både forskningscentrum för informationsteknologi och virtuella system. Forskningen vid Högskolan organiseras inom ramen för forskningsgrupper bestående av ett flertal forskare och forskarstuderande. Ett antal grupper med angränsande eller överlappande intresseområden utgör tillsammans en forskningsspecialisering. Efter en prövning som utgår från kriterier kopplade till volym, kvalitet och relevans kan en specialisering inrättas som forskningscentrum av Högskolans styrelse. Idag finns inrättade forskningscentrum inom tre forskningsspecialiseringar, nämligen informationsteknologi, systembiologi och virtuella system. Informationsteknologi är den mest utvecklade miljön och bör utgöra såväl förebild som stöd för utvecklingen av andra befintliga och planerade specialiseringar. Systembiologi har en väl utvecklad akademisk miljö, vilken har goda förutsättningar att erhålla egen examinationsrätt för utbildning på forskarnivå. Virtuella system utgör även den en väl utvecklad akademisk miljö, med egen examinationsrätt på forskarnivå inom informationsteknologi med inriktning mot industriell informatik. Samtliga forskningscentrum ska under perioden utvärderas och vidareutvecklas i enlighet med de mål som anges i denna utvecklingsplan och i Högskolans styrdokument Riktlinjer för inrättande och utvärdering av forskningscentrum. Forskningsspecialiseringarna inom inrättade centrum beskrivs i bilagor där områdenas roll som forskningsaktörer behandlas ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Uppdrag har lämnats av högskoleledningen för att samla forskningsgrupper inom ytterligare två forskningsspecialiseringar, preliminärt benämnda framtidens företagande och välbefinnande. Ambitionen för de kommande fyra åren är att dessa områden ska utvecklas och inrättas som forskningscentrum. I allt högre grad finansieras forskning inom områden där man identifierat behov av ny kunskap. Högskolans forskning fokuseras därför mot två olika typer av behovsmotiverad forskning, riktad grundforskning och tillämpad forskning. Med riktad grundforskning avses grundforskning som bedrivs inom ett område med strategisk betydelse för samhället och med tillämpad forskning avses forskning med en bestämd tillämpning eller användningsområde i sikte. Under perioden ska Högskolan utveckla såväl den riktade grundforskningen som den tillämpade forskningen. En förutsättning för utvecklingen är ökade externa bidrag (se avsnitt Externa medel). 24

25 3.1.2 Forskningens relation till utbildningen Mål för arbetet med profilering vad gäller forskningens relation till utbildningen: - utbildningens forskningsförankring är djup och genomgående samt framstår som ett tydligt inslag i Högskolans varumärke Den högre utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En förutsättning för att utbildningen bedrivs på vetenskaplig grund är att den genomförs med koppling till forskning och forskningsprojekt, dvs. i en forskningsaktiv miljö. Utbildning vid Högskolan ska därför endast bedrivas inom områden som knyter an till forskningsspecialiseringar (se avsnitt 2.1.1Utbildningsutbudets inriktning och relation till forskning). Utbildning ska alltid bedrivas med anknytning till forskning. Även det motsatta förhållandet gäller, dvs. forskning ska över tid alltid ha en koppling till en utbildningsmiljö. Forskning kan spira och initialt utvecklas utan direkt anknytning till utbildning men på sikt måste utbildning knytas till denna forskning, alternativt att forskningen knyts till utbildningen. Forskningsförankringen av utbildningen måste stärkas. Nya forskningsrön och ny kunskap ska integreras i utbildningen. Examensarbeten, särskilt på avancerad nivå, bör kopplas till projekt inom forskningsspecialiseringarna. Det ställs i avsnitt krav på deltagande i utbildning för såväl professorer som lektorer. För att nå detta mål måste forskningens omfattning öka. Forskningens intäkter ska öka till att omfatta minst 30 procent av Högskolans totala intäkter år 2016, att jämföra med 2010 då de utgjorde 20 procent. 3.2 Excellens Excellens inom Högskolans forskning ska uppnås genom utveckling inom följande områden: forskarkompetens, vetenskaplig produktion, egen examinationsrätt inom utbildning på forskarnivå, intern kvalitetssäkring, externa medel samt kunskapsöverföring till det omgivande samhället Forskarkompetens Mål för arbetet med excellens vad gäller forskarkompetens: - antalet professorer har ökat från 24 år 2010 till minst 35 år andelen kvinnor bland Högskolans professorer har ökat från en femtedel år 2010 till en tredjedel år 2016 God tillgång på formell kompetens är en förutsättning för att kunna erbjuda högkvalitativa forskningsmiljöer. Antalet anställda professorer ska öka under perioden, enligt de mål som finns för forskningscentrum vid Högskolan. År 2016 ska antalet professorer (inklusive adjungerade professorer och gästprofessorer) vara 35 mot 24 år Strategisk och långsiktig kompetensförsörjning är en viktig faktor för utvecklingen av forskningen. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att utveckla formerna för rekrytering av framstående forskare. Genom satsningar på ledarskap, villkor och karriärvägar ska Högskolan också behålla de framstående forskarna (jmf avsnitt Lärarkompetens). Särskilda satsningar ska göras på rekrytering av kvinnor till professorsanställningar. Målet är att andelen kvinnor bland Högskolans professorer ska utgöra drygt 30 procent år 2016 (11 av 35 professorer) mot 21 procent år 2010 (5 av 24 professorer) Vetenskaplig produktion Mål för arbetet med excellens vad gäller vetenskaplig produktion: - antalet publikationer i internationella tidskrifter har ökat, från 108 artiklar år 2010 till 150 artiklar år en systematisk bibliometrisk analys av vetenskaplig produktion och citeringar har införts Antalet publikationer i internationella tidskrifter ska öka inom de olika forskningsspecialiseringarna, från 108 artiklar år 2010 till 150 artiklar år

26 Kvalitet i vetenskaplig produktion kännetecknas av publicering av artiklar i tidskrifter med hög impact factor (tidskrifter som ofta citeras) samt citeringar. Internationellt och nationellt vedertagna metoder finns för bibliometrisk analys. Högskolan ska, med stöd av dessa metoder, införa en systematisk analys av vetenskaplig produktion och citeringar. Utvecklingen av den vetenskapliga produktionen kommer att bidra till gott utfall i olika externa kvalitetsutvärderingar samt hög beviljandegrad av extern finansiering (se avsnitt Externa medel) Utbildning på forskarnivå Mål för arbetet med excellens vad gäller utbildning på forskarnivå: - egen examensrätt för utbildning på forskarnivå finns inom minst två av Högskolans forskningsspecialiseringar - strategiska allianser finns för genomförande av utbildning på forskarnivå inom de forskningsspecialiseringar som ännu inte har egen examensrätt År 2010 fick Högskolan sin första egna examinationsrätt för utbildning på forskarnivå inom området informationsteknologi. Målet under perioden är att egen examinationsrätt ska erhållas inom ytterligare en forskningsspecialisering. Högskolans långsiktiga plan är att utöka antalet examinationsrätter till att omfatta samtliga forskningsspecialiseringar. För att forskarutbildning ska kunna genomföras inom de områden som ännu inte har egna rättigheter ska strategiska allianser ingås med andra lärosäten. Allianserna ska, genom avtal, säkerställa att Högskolans forskare kan fungera som huvudhandledare och att förutsättningar och villkor för de forskarstuderande är goda Intern kvalitetssäkring Mål för arbetet med excellens inom forskningen vad gäller intern kvalitetssäkring: - det kvalitetssystem som finns för KK-miljön har utvecklats till att omfatta all forskning vid Högskolan Högskolan utsågs i maj 2011 till en så kallad KK-miljö. Detta innebär att KK-stiftelsen långsiktigt stödjer en uppbyggnad av vissa av lärosätets forskningsmiljöer, inom ramen för ett tioårigt projekt. En modell för intern kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen inom KK-miljön har utarbetats och implementerats. I KK-miljöns kvalitetssystem finns definierade processer för planering, genomförande och uppföljning av forskningsinsatser. Dessa processer säkerställer såväl kvalitetssäkring som kvalitetsutveckling av forskningen. Strategiska överväganden, vetenskaplig kvalitet och förmåga till samproduktion kopplas samman i kvalitetssystemet. Med samproduktion avses utveckling och förmedling av ny kunskap i mycket nära samverkan med externa parter. Målet för perioden är att den utvärderingsmodell som har utvecklats inom ramen för KK-miljön ska utvidgas och anpassas så att den kan användas som en generell modell för kvalitetssäkring av all forskning vid Högskolan Externa medel Mål för arbetet med excellens vad gäller externa medel: - forskningens intäkter har ökat till 160 mnkr, samtidigt som andelen externa medel för forskningen har ökat från 52 procent år 2010 till 65 procent år andelen godkända ansökningar i förhållande till inlämnade ansökningar har ökat med 10 procent, mätt per finansiär - externa medel från regionala intressenter omfattar minst 10 miljoner kronor årligen - Högskolan utgör en minst femprocentig partner i två godkända nationella strategiska satsningar - minst 15 procent av de externa medlen utgörs av medel från svenska forskningsfinansiärer med hög status - minst 15 procent av de externa medlen utgörs av EU-medel 26

27 27

28 Forskningen måste öka i volym för att forskningsanknytningen i utbildningen ska säkras, men även för att möjliggöra samverkan med det omgivande samhället. Forskningsintäkterna ska öka till att omfatta 30 procent av Högskolans totala intäkter år 2016, motsvarande 160 miljoner kronor. Forskningsintäkterna år 2010 utgjordes av 80 miljoner kronor och relationen mellan forskning och utbildning var då 20/80. En förutsättning för att kunna nå målet om ökad forskningsvolym är att externfinansieringen ökar i omfattning. Målet för perioden är att andelen externa medel av de totala forskningsintäkterna ska öka från 42 procent år 2010 (42 miljoner kronor) till 65 procent år 2016 (104 miljoner kronor). För att nå detta mål ska andelen godkända ansökningar öka med 10 procent, räknat per finansiär. Under perioden ska medel, i högre grad än idag, erhållas för forskning inom regionalt viktiga områden, till exempel vårdområdet. Målet är att minst 10 miljoner kronor av de externa forskningsintäkterna ska komma från regionala intressenter. I den tidigare forsknings- och innovationspropositionen (Prop. 2008/09:50) utlystes medel till nationella, strategiska forskningsområden. Ett fåtal mindre högskolor fick del av dessa satsningar. Framöver måste Högskolan också konkurrera om sådan finansiering. Målet för år 2016 är delaktighet i två godkända nationella satsningar, som minst femprocentiga partners i respektive projekt. Hög beviljandegrad från forskningsfinansiärer med hög status räknas som ett kännetecken på forskning av hög akademisk kvalitet. Exempel på sådana finansiärer är de nationella forskningsråden Vetenskapsrådet (VR), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) samt Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). På europeisk nivå räknas European Research Council (ERC) som det främsta forskningsrådet. Mål för perioden är att minst 15 procent av de externa forskningsbidragen ska utgöras av medel från nationella statusfinansiärer. Motsvarande andel år 2010 var åtta procent. Vidare ska minst 15 procent av bidragsintäkterna utgöras av EU-medel, jämfört med 13 procent år

29 3.2.6 Kunskapsöverföring Mål för arbetet med excellens vad gäller kunskapsöverföring till det omgivande samhället: - metoder har utvecklats för att säkerställa kunskapsöverföring till samverkanspartners i olika forskningsprojekt - metoder har utvecklats för att utvärdera nyttiggörandet av forskningsresultat i samhället - ett utvecklingsbolag har inrättats för att identifiera och utveckla tillämpningsbara forskningsresultat - en modell för samverkan mellan utbildning, forskning och nyttiggörande är utvecklad Forskningens finansiärer, såväl privata som statliga, och Högskolans samarbetspartners ställer allt högre krav på att forskningens resultat kommer samhället till godo. Forskningsresultaten ska bidra till förändring i näringsliv och det övriga omgivande samhället. Exempel på detta kan vara när den riktade grundforskningens resultat på ett positivt sätt förändrar strukturer, processer och synsätt eller skapar förutsättningar för tillämpad forskning. Kunskapsöverföringen kan också, via den tillämpade forskningens resultat, skapa hållbar tillväxt i samverkande organisationer, nya företag eller samhällsnytta. Högskolan ska därför utveckla sin samproduktionskompetens. Detta innebär inte bara att Högskolans resultat enkelt ska vara tillgängliga för det omgivande samhället utan även att Högskolans forskare i alla faser i ett projekt samverkar med det omgivande samhället för att identifiera problem, genomföra forskning, beskriva resultatet och säkerställa kunskapsöverföring. För att kunna attrahera samarbetspartners och finansiärer måste Högskolan utveckla arbetssätt och metoder för kunskapsöverföring. Metoderna ska dels säkerställa att forskningsresultaten kan nyttiggöras, dels utvärdera på vilket sätt och i vilken grad forskningen påverkar och utvecklar samhället. Forskningen genererar ibland resultat (intellektuella tillgångar) vilka Högskolan själv skulle behöva värna. I vissa fall kan det handla om att bidra till att resultaten utgör grund för att skapa nya företag, eller skapa tillväxt och kunnande i redan befintliga. Ibland kan det vara lika viktigt att värna att resultatet förblir offentligt och på detta sätt bidrar till samhällets utveckling. För att på ett bättre sätt kunna bidra till utvecklingen av resultaten behöver Högskolan utveckla ett helt nytt redskap. Ett utvecklingsbolag inom vilket kompetens kopplad till bland annat rättigheter, patent och affärsutveckling finns tillgänglig ska därför inrättas under perioden. Verksamheten inom utvecklingsbolaget ska bedrivas i nära samverkan med Högskolans forskare. I det europeiska högskolelandskapet används allt mer Kunskapstriangeln som begrepp. Universitet och högskolor ska i sin verksamhet verka för att skapa samverkan mellan utbildning, forskning och innovation (nyttiggörande). Detta har sin bakgrund i behovet av ekonomisk tillväxt och i målet att Europa ska göras till världens ledande kunskapsregion. Rent konkret innebär det en förhoppning att lärosätena ska vara mer aktiva inom innovation, till exempel genom att bidra till att nya, kunskapsintensiva företag startas. Högskolan i Skövde har unika möjligheter att bidra till tillväxt i regionens samhälle och näringsliv. En sådan samverkan ska präglas av långsiktighet och dialog. Högskolan ska under perioden utveckla en modell för samverkan av utbildning, forskning och innovation, i enlighet med konceptet för Kunskapstriangeln. 29