Bedöms attraktiva röster tillhöra attraktiva ansikten?
|
|
- David Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BEDÖMNINGAR AV RÖSTER OCH BILDER Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för ekonomi, management och samhällsvetenskap C-uppsats, 10 poäng Psykologi poäng PSC 002 Höstterminen 2003 Bedöms attraktiva röster tillhöra attraktiva ansikten? Författare: Charlotte Åberg Handledare: Lotten Lindblom
2 Bedömningar av röster 2 Abstrakt Studien avsåg att undersöka om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. Både manliga och kvinnliga deltagare gjorde attraktionsbedömningar av fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten. Deltagarna bedömde sedan vilka röster som tillhörde vilka ansikten. Resultatet av undersökningen visade att männen och kvinnorna var överens om vilka röster och ansikten som var mer attraktiva och vilka som var mindre attraktiva. Rösternas attraktionsbedömningar korrelerade positivt med ansiktenas attraktionsbedömningar vilket tyder på att människor till viss del bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten. Nyckelord Röster Ansikten Attraktionsbedömningar
3 Bedömningar av röster 3 Bakgrund Säkerligen har du någon gång lyssnat på radio och slagits av hur vacker radiopratarens röst är. Vissa personer som arbetar inom radio blir uppmärksammade just på grund av att de har en så attraktiv och behaglig röst. En del radiopratare berättar att lyssnare ofta blir förvånade när de träffar sin favoritröst i verkligheten, eftersom radioprataren inte ser ut som lyssnaren hade tänkt sig. Trots att man inte kan se hur någon ser ut via radio är det tydligt att människor ändå skapar någon sorts bild av hur personen, som talar till dem via högtalarna, ser ut. Frågan är hur den bilden ser ut? Tänker sig lyssnaren att en person med en sådan attraktiv röst också måste se attraktiv ut? Som en följdfråga kan man då undra vad som egentligen menas med ett vackert utseende. Varför tycker vi att vissa ser bättre ut än andra och vad är det som gör att vi upplever vissa röster som vackra medan andra inte alls är lika angenäma att lyssna på? Många studier, som har genomförts främst i västerländska kulturer, har undersökt vad det är som gör att vissa ansikten uppfattas som attraktiva medan andra upplevs som oattraktiva. Kvinnliga ansikten som upplevs som attraktiva har en smalare ansiktsform jämfört med ansikten som upplevs som oattraktiva. Attraktiva kvinnoansikten karaktäriseras även av en brunare hudton, fylligare läppar, större mellanrum mellan ögonen, tunnare ögonlock, längre och mörkare ögonfransar, mörkare och smalare ögonbryn, högre placerade kindben och en näsa som är smalare jämfört med oattraktiva kvinnoansikten (Cunningham, 1986; Jones, 1995). Det har visat sig att samma drag utmärker ett attraktivt manligt ansikte. Attraktiva manliga ansikten har en brunare hudton, en smalare ansiktsform, fylligare läppar, tunnare ögonlock, fler och mörkare ögonfransar, mörkare ögonbryn och högre placerade kindben än ansikten som upplevs vara oattraktiva. Attraktiva manliga ansikten karaktäriseras även av en mer markerad och lägre placerad käke och haka (Jones, 1995). Att människor som lever i en västerländsk kultur är så överens om vilka ansikten som är attraktiva och vilka som är oattraktiva tyder på att det finns ett västerländskt skönhetsideal (Cunningham, 1986; Jones, 1995). Det har länge diskuterats huruvida symmetriska ansikten upplevs som mer attraktiva än asymmetriska ansikten. Det verkar inte finnas något entydigt svar på den frågan då olika undersökningar har kommit fram till olika resultat. Symmetriska ansikten har i vissa undersökningar visat sig att vara mer attraktiva än asymmetriska ansikten (Mealey, Bridgstock & Townsend, 1999). Andra undersökningar har funnit att symmetri inte avgör hur attraktivt ett ansikte upplevs vara. Symmetriska och asymmetriska ansikten bedöms som lika attraktiva (Noor & Evans, 2003). Shackelford och Larsen (1997) fann att symmetriska
4 Bedömningar av röster 4 ansikten upplevs som mindre attraktiva än asymmetriska ansikten. Dessa motsägande resultat tyder på att symmetri inte är en reliabel orsak till att ett ansikte upplevs som attraktivt och att det finns andra faktorer som har en starkare inverkan på att ett ansikte upplevs som attraktivt eller oattraktivt (Noor & Evans, 2003). Henss (1991) rapporterade ett negativt samband mellan ålder och skönhet, nämligen att vara fysiskt attraktiv är att vara ung till utseendet. Detta samband återfanns både när kvinnor bedömde män, när män bedömde kvinnor, när kvinnor bedömde kvinnor och när män bedömde män. Även äldre människor bedömer ett yngre ansikte som mer attraktivt än ett äldre ansikte, men sambandet är inte lika starkt som när yngre människor gör dessa bedömningar (Henss, 1991). Henss menade att när en människa bli äldre så blir hon mer överseende med att skönheten försvinner och därför bedömer hon inte ett äldre ansikte vara oattraktivt i lika stor utsträckning som yngre människor gör. Cunningham, Roberts, Wu, Barbee och Druen (1995) hävdar ur ett evolutionsperspektiv att man genom att titta på någons ansikte bland annat kan få information om personens ålder och hälsa. De menar att vissa kvinnliga ansiktsdrag såsom en slät hy, markerade kindben, liten haka, stora ögon och liten näsa upplevs som attraktiva därför att de signalerar att hon är ung, är vid god hälsa och därigenom att hon är fertil och åtråvärd som partner. Det finns undersökningar som har försökt ta reda på vad som klassificerar en attraktiv röst. Storleken och tjockleken på stämbanden är avgörande för den grundläggande röstfrekvensen och den högsta respektive lägsta tonen som rösten kan producera. Ju tjockare stämband en person har, desto mörkare röst har personen (Collins & Missing, 2003). Kvinnor upplever manliga röster som är mörka, det vill säga med en låg grundläggande röstfrekvens, som mer attraktiva än ljusare mansröster (Collins, 2000). Män upplever ljusa kvinnoröster, som har en relativt hög grundläggande röstfrekvens, som mer attraktiva än mörkare kvinnoröster (Collins & Missing, 2003). Rösten ändras då hormonhalten i kroppen ändras. I barndomen, tonåren och medelåldern skiftar hormonhalterna i kroppen, vilket alltså medför att rösten ändras (Collins & Missing, 2003). Både kvinnliga och manliga röster signalerar på så sätt personens hormonhalt (testosteronhalten hos män och östrogenhalten hos kvinnor) och därmed vilken fas i livet personen befinner sig i. Detta gör att man kan bedöma en persons ungefärliga ålder genom att lyssna på hans eller hennes röst. En lägre röstfrekvens karaktäriserar ofta en äldre röst, medan en ljusare röstfrekvens signalerar att personen är relativt ung (Collins & Missing, 2003). Collins och Missing fann ett negativt samband mellan ålder och en attraktiv röst. De fann att kvinnliga röster som låter äldre bedöms av män som mindre attraktiva än röster som låter
5 Bedömningar av röster 5 unga. Collins (2000) fann däremot att manliga röster som upplevs vara lite äldre, men fortfarande inte har passerat medelåldern, bedöms av kvinnor som mer attraktiva än mansröster som nyligen passerat tonåren. I en mycket uppmärksammad studie visade Dion, Bersheid och Walster (1972) bilder på attraktiva och oattraktiva människor för sina deltagare. Deltagarna ombads sedan att uppskatta människorna på bilderna utifrån ett antal personlighetsdrag. Det visade sig att attraktiva individer bedömdes vara mer vänliga, intelligenta, omtänksamma, intressanta, sociala, framgångsrika, mer känslomässigt stabila och mer nöjda än människor med oattraktiva ansikten. Dessa uppfattningar och bedömningar visade sig vara så tydliga och utmärkande att Dion et al. (1972) grundade uttrycket What is beautiful is good. Zuckerman och Driver (1989) spelade upp attraktiva respektive oattraktiva röster för sina deltagare och bad dem bedöma dessa röster utifrån liknande personlighetsdrag som Dion et al. (1972) använde. Resultatet visade att människor med attraktiva röster upplevs inneha mer attraktiva egenskaper än människor med oattraktiva röster. Detta innebär inte att människor med oattraktiva röster tillskrivs oattraktiva personlighetsdrag, men de bedöms inte i lika stor utsträckning vara lika vänliga, framgångsrika, utåtriktade, intressanta och känslomässigt stabila som människor med attraktiva röster (Zuckerman & Driver, 1989). Sambandet var så starkt att Zuckerman och Driver formulerade uttrycket What sounds beautiful is good. I likhet med att göra bedömningar om människors personlighetsdrag utifrån deras röster, är det inte ovanligt att man drar slutsatser om en persons fysiska egenskaper enbart genom att lyssna på rösten. Studier har undersökt om människor med attraktiva respektive oattraktiva röster tillskrivs olika fysiska attribut. Män bedömer ofta attraktiva kvinnoröster tillhöra kvinnor som är unga och smala. Oattraktiva kvinnoröster bedöms i stället tillhöra kvinnor som är äldre och kraftigare (Collins & Missing, 2003). Studier visar att män bedömer yngre och smalare kvinnor som mer attraktiva än äldre och kraftigare kvinnor (Collins & Missing, 2003; Furnham, Lavancy & McClelland, 2001). Detta tyder på att män bedömer också en attraktiv kvinnoröst tillhöra en attraktiv kvinna. Collins (2000) fann att kvinnor bedömer attraktiva manliga röster tillhöra män som är lite äldre, har mer hår på bröstet, är längre, mer maskulina och har en kraftigare och mer muskulösare kropp än män med oattraktiva röster. Collins (2000) hävdar utifrån ett evolutionsperspektiv att de fysiska attribut som tillskrivs attraktiva mansröster är attraktiva egenskaper. Hon framhäver att fysiska attribut som en lång, kraftig och muskulös kropp upplevs, av kvinnor, som attraktiva egenskaper hos en man därför att de signalerar att han har goda förutsättningar att skydda sin partner och sin familj och att ge dem trygghet. Detta tyder på att kvinnor gör bedömningar om att en attraktiv manlig röst också
6 Bedömningar av röster 6 tillhör en attraktiv man. Frågan man då kan ställa sig är om de fysiska attribut som tillskrivs en person utifrån hans eller hennes röst stämmer överens med hur personen i själv verket ser ut? Collins och Missing (2003) fann att de bedömningar män gör när de tillskriver attraktiva kvinnoröster attraktiva fysiska attribut, och oattraktiva kvinnoröster mer oattraktiva attribut, ofta är korrekta. De fann ett samband mellan attraktiva röster och attraktiva kvinnor, det vill säga kvinnor som bedömdes ha mer attraktiva röster visade sig tillhöra kvinnor som bedömdes vara mer attraktiva till utseendet. Likaså visade det sig att kvinnor som bedömdes ha mer oattraktiva röster faktiskt tillhörde kvinnor som bedömdes vara mer oattraktiva (Collins & Missing, 2003). Sett ur ett evolutionsperspektiv skulle detta innebära att en kvinna, med sin röst, signalerar sin ungefärliga ålder, hormonhalt (östrogenhalt) och kroppsstorlek och att en man därmed skulle kunna bedöma om kvinnan är fysiskt attraktiv, fertil, vid god hälsa och åtråvärd som partner, enbart genom att lyssna till hennes röst (Collins & Missing, 2003). Zuckerman, Miyake och Elkins (1995) studie fann däremot enbart ett mycket svagt samband mellan upplevelsen av attraktiva röster och upplevelsen av attraktiva kvinnor. I denna studie fann man att kvinnliga röster som män bedömde som attraktiva inte i så stor utsträckning tillhörde kvinnor som också bedömdes ha ett attraktivt utseende. Likaså visade det sig att kvinnor vars röster bedömdes som oattraktiva inte i så stor utsträckning tillhörde kvinnor som bedömdes se oattraktiva ut (Zuckerman et al., 1995). Collins (2000) fann att de bedömningar kvinnor gör om en mans utseende, utifrån hans röst, oftast inte är korrekta bedömningar. Manliga röster verkar inte signalera hur mannen fysiskt ser ut, hans längd, vikt eller andra kroppsliga egenskaper (Collins, 2000). Däremot tyder Collins resultat på att en manlig röst signalerar hormonhalten (testosteronhalten) i kroppen, vilket medför att kvinnor ofta kan bedöma mannens ungefärliga ålder. Oavsett om rösten reflekterar vissa fysiska attribut hos människor eller inte, gör man ändå vissa bedömningar om en persons utseende enbart utifrån att höra personens röst. Dessvärre har undersökningar av bland annat Collins (2000) och Collins och Missing (2003) som studerat detta fenomen praktiskt taget uteslutande låtit män bedöma kvinnliga röster, och tvärtom, låtit kvinnor bedöma manliga röster. Syftet med denna studie är att undersöka hur man utifrån att höra en röst bedömer hur den personen ser ut. Mer specifikt vill studien ta reda på om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. Undersökningen avser att låta män och kvinnor bedöma både manliga och kvinnliga röster för att ta reda på om de båda könen upplever samma kvinnliga röster som attraktiva och samma manliga röster som attraktiva. Undersökningen vill även ta reda på om de båda könen skiljer sig åt i hur de
7 Bedömningar av röster 7 bedömer att en person ser ut utifrån att höra personens röst. Enligt Collins (2000), Collins och Missing (2003) och Zuckerman och Driver (1989) tillskrivs ofta röster som upplevs som mer attraktiva andra attraktiva attribut och egenskaper och röster som upplevs som mindre attraktiva tillskrivs ofta mindre attraktiva attribut och egenskaper. Undersökningens hypotes blir därmed att röster som upplevs som mer attraktiva kommer bedömas tillhöra mer attraktiva ansikten. Det antas att detta samband kommer visa sig oavsett om det är en kvinna eller man som bedömer rösterna och oavsett om de bedömer en kvinnlig eller manlig röst. Metod För att ta reda på hur människor bedömer att en person ser ut, utifrån att enbart höra rösten, utformades ett frågeformulär som avsåg att mäta om människor vanligtvis bedömer att mer attraktiva röster tillhör mer attraktiva ansikten. Deltagare 83 studenter vid Blekinge Tekniska Högskola i åldrarna år (M = 26,18, SD = 3,99) deltog i undersökningen. 43 av dessa var kvinnor och 40 var män. Det fanns ingen signifikant skillnad i ålder mellan männen och kvinnorna. Deltagarna befann sig vid undersökningen i en tyst miljö, ofta i ganska små rum, och satt ofta i små grupper om två till fyra personer när de fyllde i frågeformuläret. De ombads att inte prata med varandra och att inte titta på varandras frågeformulär, så att de inte skulle påverka varandra. Material Frågeformulär. Deltagarna presenterades för fyra manliga och fyra kvinnliga röster samt fyra manliga och fyra kvinnliga ansikten (se Bilaga 1). Både män och kvinnor bedömde dessa röster och bilder utifrån hur attraktiva de upplevdes. Varje röst och bild bedömdes utifrån en sjugradig Likert-skala där 7 innebar mycket attraktiv och där 1 innebar mycket oattraktiv (se Bilaga 2). Begreppet attraktiv kan i det svenska språket innebära olika aspekter av skönhet. I vissa fall när någon säger att de tycker att ett ansikte eller en röst är attraktiv menar de att de tycker att ansiktet eller rösten är vacker. Ibland när någon säger att de tycker att någons ansikte eller röst är attraktiv, menar de att de attraheras av ansiktet eller rösten och känner att den personen vill jag ha, och att de tänder på den personen. I frågeformuläret beskrevs det därför vad denna undersökning menade med begreppet attraktiv (se Bilaga 2). Deltagarna skulle bedöma rösterna och ansiktena utifrån hur vackra och tilltalande de
8 Bedömningar av röster 8 uppfattade dem och behövde alltså inte känna sig attraherade av rösten eller ansiktet för att bedöma det som attraktivt. Slutligen fick deltagarna para ihop varje röst med det ansikte som de ansåg att rösten borde tillhöra (se Bilaga 2). Röstprover. Fyra manliga studenter i åldrarna 21, 25, 29 och 35 år, samt fyra kvinnliga studenter i åldrarna 21, 24, 28 och 34 år, ombads att spela in sina röster på ett band. De informerades om att banden skulle utgöra undersökningsmaterial i en studie om röster, och att de skulle spelas upp för studenter vid Blekinge Tekniska Högskola. De försäkrades om att deltagarna inte skulle få någon som helst information om vilka rösterna på banden tillhörde. Däremot kunde det inte säkert undvikas att eventuellt någon av deltagarna kunde känna igen någons röst och därmed identifiera personen. De fyra manliga och kvinnliga studenterna ombads att läsa in meningen Det var en gång en liten pojke som hade en röd cykel på bandet. Denna mening valdes eftersom den innehåller ganska många vokaler. Det har visat sig att vokalljud ger bra information om röstens grundläggande frekvens och det är med hjälp av vokalljuden som man lättast kan höra skillnader mellan olika röster (Wu & Childers, 1991). Personerna gavs tid att repetera meningen högt för sig själv några gånger för att inte känna sig alltför nervösa eller ansträngda när de sedan skulle tala in den på bandet. Rösterna spelades in med en Sony TCM-200DV. För att få så bra ljudkvalitet som möjligt spelades rösterna in, var för sig, i ett tyst rum och personerna ombads att hålla mikrofonen ungefär tio centimeter ifrån munnen. De kvinnliga och manliga rösterna spelades in på två separata band. Både de manliga och kvinnliga rösterna spelades in i en åldersmässigt slumpvis ordning. Personerna, som alltså fick läsa in samma mening på bandet, ombads att tala med en neutral ton i rösten, som varken var glad, ledsen eller arg. De ombads även att inte tala för högt eller för lågt, utan att hålla en lagom ljudnivå. Allt detta gjordes för att kontrollera att det enbart var själva rösterna, och röstfrekvenserna, som skiljde sig åt mellan rösterna så att deltagarna sedan skulle utgå ifrån själva rösten och göra sina bedömningar. De skulle inte bedöma vad som sades eller på vilket sätt det sades. Efter det att personerna hade spelat in sina röster informerades de om att deras röster skulle bedömas utifrån hur attraktiva de lät. Den informationen gavs så sent på grund av att det fanns risk att personerna annars hade haft det i åtanke när de talade in meningen på bandet och då eventuellt skulle ha manipulerat sin röst för att låta mer attraktiv. Alla förstod varför de inte fick veta det tidigare, men ansåg inte att den informationen ändrade på deras beslut om att vilja vara en del av undersökningsmaterialet. Personerna gav sitt skriftliga godkännande på att deras röster fick användas i undersökningen.
9 Bedömningar av röster 9 Det har visat sig att åldern har stor inverkan på hur attraktiv en röst uppfattas (Collins, 2000; Collins & Missing, 2003). Detta samband visar sig tydligt då röster som befinner sig i eller innan tonåren jämförs med röster som befinner sig i eller efter medelåldern. För att undvika att åldern skulle bli en alltför avgörande faktor när det gällde att bedöma hur attraktiva rösterna upplevdes, användes röster som hade passerat tonåren men inte medelåldern. Inom denna snäva åldersgrupp skulle förhoppningsvis fler faktorer, än hur gammal rösten lät, avgöra om den bedömdes som attraktiv eller inte. När deltagarna sedan skulle para ihop rösterna med ansiktena ansågs det även viktigt att försöka kontrollera att det inte var röstens ålder som påverkade vilket ansikte deltagarna trodde att rösten tillhörde. Var och en av de åtta studenterna, vars röster spelades in, kom från Blekinge och talade därmed någon form av blekingedialekt. Det ansågs viktigt att rösterna talade samma dialekt, eftersom undersökningen ville att deltagarna skulle bedöma hur attraktiv själva rösten lät och alltså inte bedöma hur attraktiv den dialekt som rösten talade var. Guy (1988) fann att olika dialekter associeras med olika sociala klasser i samhället. Det ansågs därför viktigt att rösterna talade samma dialekt. Hade röster med olika dialekter använts kunde deltagarna ha förknippat rösterna med olika samhällsklasser och stereotyper för hur en person med en viss dialekt är och även ser ut. Risken kunde då ha funnits att deltagarna hade utgått ifrån dialekten, och den stereotyp som förknippas med den, och parat ihop rösterna med det ansikte som bäst passade in i den stereotypen, vilket denna studie inte var ute efter att undersöka. Bildprover. Ansiktena som visades för deltagarna (se Bilaga 1) var hämtade från en tysk undersökning genomförd av Braun, Gruendl, Marberger och Scherber (2000). Dessa ansikten hade även i den tyska undersökningen bedömts utifrån hur attraktiva de upplevdes. Braun et al. (2000) lät både män och kvinnor bedöma de manliga respektive kvinnliga ansiktena. Dessa åtta olika ansikten existerar inte i verkligheten. Braun et al. skapade dessa ansikten genom att, med hjälp av ett datorprogram, slå samman fyra olika ansikten, som i en tidigare studie hade bedömts som mer eller mindre attraktiva. De fyra kvinnliga ansiktena som i den tidigare studien hade bedömts som mest attraktiva slogs samman till ett gemensamt ansikte. Likaså skapades ett oattraktivt kvinnligt ansikte genom att slå samman fyra av de ansikten som tidigare hade bedömts som mest oattraktiva. Även de manliga ansiktena skapades på detta sätt (Braun et al., 2000). Braun et al. genomförde sedan en ny studie för att undersöka hur attraktiva de nya ansiktena upplevdes. Av de manliga ansiktena (se Bilaga 1) upplevde de tyska deltagarna Bild nr 3 som mest attraktiv, Bild nr 1 som ganska attraktiv, Bild nr 2 som mest oattraktiv och Bild nr 4 som ganska oattraktiv. Av de kvinnliga ansiktena upplevdes Bild nr 8 som mest attraktiv, Bild nr 6 som ganska attraktiv, Bild nr 5 som mest oattraktiv och Bild
10 Bedömningar av röster 10 nr 7 som ganska oattraktiv (Braun et al., 2000). I själva verket skapade Braun et al. (2000) fler än fyra manliga respektive kvinnliga ansikten, men eftersom den här studien avsåg att låta deltagarna para ihop var och en av de åtta olika rösterna med ett ansikte, medförde det att enbart åtta av de mer och mindre attraktiva ansikten valdes ut. Braun et al. har givit sitt tillstånd till att de åtta bilderna används i denna undersökning. Procedur Deltagarna tillfrågades om de ville delta i en undersökning som handlade om bedömningar av röster och bilder. De fick sedan läsa informationen på den första sidan av frågeformuläret (se Bilaga 2) och upplystes därmed om att deras deltagande var helt frivilligt och att undersökningen när som helst kunde avbrytas, samt att de skulle förbli helt anonyma. Deltagarna gav sedan sitt skriftliga godkännande av att de uppgifter som de lämnade fick användas i undersökningen. Somliga av deltagarna frågade om de verkligen kunde förbli helt anonyma om de lämnade sin namnteckning på frågeformuläret. De informerades då om att de i stället för att skriva sin namnteckning kunde signera med ett X eller någon annan figur. På så sätt kunde de känna sig helt anonyma. Deltagarna fyllde sedan i om de var man eller kvinna och hur gamla de var. De informerades sedan om att de skulle få lyssna på ett antal röster och bedöma hur attraktiva de tyckte att var och en av rösterna var utifrån en sjugradig Likert skala (se bilaga 2). För att kunna avgöra om deltagarna bedömde rösterna olika beroende på om de fick höra de manliga eller de kvinnliga rösterna först, fick ungefär hälften av deltagarna lyssna på och bedöma de manliga rösterna först, medan den andra hälften fick höra och bedöma de kvinnliga rösterna först. Det fanns ingen signifikant skillnad i ålder eller kön mellan de deltagare som fick höra de manliga rösterna först och de som fick höra de kvinnliga rösterna först. Collins (2000) har funnit att den första rösten som en deltagare får lyssna till och bedöma sedan kommer att fungera som en sorts mall för hur en normal röst låter, och att de andra rösterna sedan kommer att jämföras med och bedömas utifrån den mallen. För att försöka undvika att den första rösten som deltagarna fick höra blev som en sorts mall fick de först lyssna igenom alla de fyra manliga rösterna direkt efter varandra, utan att göra några bedömningar, för att få en övergripande uppfattning om rösterna. Sedan fick de höra var och en av rösterna ytterligare en gång, men med en kort paus mellan varje röst, för att då kunna skriva ner hur attraktiv de tyckte att varje röst var. Samma procedur genomfördes sedan med de kvinnliga rösterna. På så sätt tilldelades inte rösterna olika attraktionsvärden utifrån om de
11 Bedömningar av röster 11 lät bättre eller sämre än den första rösten, eftersom den första rösten inte tilldelades något attraktionsvärde innan deltagarna fick höra de andra rösterna. På samma sätt genomfördes proceduren för de deltagare som fick lyssna på och bedöma de kvinnliga rösterna först. När deltagarna hade lyssnat på och bedömt alla åtta rösterna tillfrågades de om de kände igen någon eller några av rösterna de precis hade lyssnat på och i sådana fall vilken eller vilka röster de kände igen. Zuckerman et al. (1995) fann nämligen att röster som var bekanta för en deltagare ofta bedömdes som mindre attraktiva än röster som deltagaren inte kände igen. Det visade sig däremot att ingen av deltagarna kände igen någon av rösterna. Ungefär hälften av deltagarna tilldelades ett papper med de fyra manliga ansiktena på, medan den andra hälften fick se de fyra kvinnliga ansiktena först (se Bilaga 1). Ansiktena befann sig med andra ord på separata papper vilket de inte gör i Bilaga 1. Detta genomfördes för att sedan kunna studera om den ordning som bilderna presenterades i hade någon inverkan på hur bilderna sedan bedömdes. De som fick se de manliga ansiktena först var de deltagare som även hade fått lyssna till de manliga rösterna först och tvärtom, de som fick se de kvinnliga ansiktena först var samma deltagare som hade fått lyssna till de kvinnliga rösterna först. Deltagarna bedömde hur attraktivt de ansåg att varje ansikte var utifrån en sjugradig skala (se Bilaga 2). Deltagarna fick sedan lyssna på de manliga och de kvinnliga rösterna igen samtidigt som de fick titta på de fyra manliga och kvinnliga bilderna. Deltagarna ombads att utgå ifrån rösten och utifrån den bedöma vilket ansikte som borde tillhöra en person med en sådan röst. På så sätt kunde man sedan studera om attraktiva röster i större utsträckning bedömdes tillhöra attraktiva ansikten eller ej. Resultat Undersökningen ville ta reda på om mer attraktiva röster bedömdes tillhöra mer attraktiva ansikten. Hypotesen var att både män och kvinnor skulle bedöma att mer attraktiva röster tillhörde ett mer attraktivt ansikte och att detta samband skulle visa sig oavsett om de bedömde kvinnliga eller manliga röster. Röster Män och kvinnor visade sig vara överens i sina bedömningar av hur attraktiva rösterna var, oavsett om de bedömde kvinnliga eller manliga röster. I Tabell 1 redovisas de genomsnittliga attraktionsvärdena för varje röst.
12 Bedömningar av röster 12 Tabell 1 Medelvärden (standardavvikelser) för attraktionsbedömningar av manliga och kvinnliga röster. Attraktionsvärde Röst Röstens ålder Samtliga deltagare (N = 83) Män (n = 40) Kvinnor (n = 43) pª Manliga röster Röst nr 1 Röst nr 2 Röst nr 3 Röst nr 4 Kvinnliga röster Röst nr 5 Röst nr 6 Röst nr 7 Röst nr 8 29 år 35 år 25 år 21 år 34 år 24 år 28 år 21 år 4,82 (1,18) 3,28 (0,83) 2,75 (1,01) 4,28 (1,05) 4,18 (0,97) 3,55 (1,03) 2,86 (1,05) 4,66 (0,94) 4,62 (1,13) 3,42 (0,87) 2,95 (1,26) 4,15 (1,00) 4,15 (0,98) 3,42 (1,17) 2,78 (1,27) 4,58 (1,01) 5,00 (1,02) 3,14 (0,77) 2,56 (0,67) 4,40 (1,09) 4,21 (0,97) 3,67 (0,87) 2,93 (0,80) 4,74 (0,86) ª Mann-Whitney U test för könsskillnader Av de manliga rösterna ansågs Röst nr 1 samt Röst nr 4 vara mest attraktiva och Röst nr 3 samt Röst nr 2 ansågs vara minst attraktiva. Av de kvinnliga rösterna ansågs Röst nr 8 samt röst nr 5 vara mest attraktiva och Röst nr 7 samt Röst nr 6 ansågs vara minst attraktiva. Se Tabell1. Ett Kruskal-Wallis H test visade att rösternas attraktionsvärden skilde sig signifikant från varandra, H(7) = 248,48, p = 0,00. Det fanns inga könsskillnader då det gällde hur attraktiva rösterna bedömdes (se Tabell 1). Det fanns inget signifikant samband mellan deltagarnas ålder och rösternas attraktionsvärden. Det fanns ingen signifikant skillnad i rösternas bedömda attraktionsvärden mellan de deltagare som fick höra de manliga rösterna först och de som fick höra de kvinnliga rösterna först. De kvinnliga rösternas ålder korrelerade negativt med attraktionsbedömningarna, rs = - 0,17, p = 0,01. Det fanns däremot inget signifikant samband mellan de manliga rösternas ålder och deras bedömda attraktionsvärden. Bilder Män och kvinnor visade sig även vara överens i sina attraktionsbedömningar av ansiktena, oavsett om de bedömde kvinnliga eller manliga ansikten. I Tabell 2 redovisas de
13 Bedömningar av röster 13 genomsnittliga attraktionsvärdena för varje ansikte, dels för deltagarna i den tyska studien som bilderna hämtades från (Braun et al., 2000) och dels för deltagarna i denna studie. Tabell 2 Medelvärden (standardavvikelser) för attraktionsbedömningar av manliga och kvinnliga ansikten. Attraktionsvärde Tysk studie (Braun et al., 2000) Aktuell studie Samtliga deltagare Män Kvinnor Bild Båda könen (N = 83) (n = 40) (n = 43) Manliga ansikten Bild nr 1 5,25 (1,11) 4,89 (0,73) 4,75 (0,84) 5,02 (0,60) Bild nr 2 3,94 (1,05) 2,80 (0,82) 2,78 (0,97) 2,81 (0,66) Bild nr 3 5,55 (1,01) 5,42 (1,03) 5,25 (0,98) 5,58 (1,05) Bild nr 4 4,47 (1,08) 3,45 (1,03) 3,28 (0,82) 3,60 (1,18) Kvinnliga ansikten Bild nr 5 3,27 (1,11) 2,54 (0,74) 2,42 (0,71) 2,65 (0,75) Bild nr 6 5,63 (0,92) 5,25 (0,64) 5,25 (0,74) 5,26 (0,54) Bild nr 7 4,25 (1,06) 3,66 (1,05) 3,60 (1,24) 3,72 (0,85) Bild nr 8 6,19 (0,80) 5,95 (0,70) 5,98 (0,77) 5,93 (0,63) ª Mann-Whitney U test för könsskillnader Det visade sig att deltagarna i den tyska studien (Braun et al., 2000) och deltagarna i denna studie var överens om vilka manliga och kvinnliga ansikten som var mer och mindre attraktiva. Av de manliga ansiktena ansågs Bild nr 3 samt Bild nr 1 vara mest attraktiva och Bild nr 2 samt Bild nr 4 ansågs vara minst attraktiva. Av de kvinnliga ansiktena ansågs Bild nr 8 samt Bild nr 6 vara mest attraktiva och Bild nr 5 samt Bild nr 7 ansågs vara minst attraktiva. Det visade sig att ansiktenas attraktionsvärden skilde sig signifikant från varandra, H(7) = 450,65, p = 0,00. Deltagarna i den tyska studien gav generellt högre poäng i sin bedömning av bildernas skönhet än vad deltagarna i den aktuella studien gjorde. Det fanns inga könsskillnader, i den aktuella studien, då det gällde hur attraktiva ansiktena bedömdes (se Tabell 2). Det fanns inte något signifikant samband mellan deltagarnas ålder och bildernas pª
14 Bedömningar av röster 14 attraktionsbedömningar. Det fanns ingen signifikant skillnad i ansiktenas bedömda attraktionsvärden mellan de deltagare som fick se de manliga ansiktena först och de som fick se de kvinnliga ansiktena först. Röster och bilder Sambanden mellan rösternas och bildernas attraktionsvärden, det vill säga om röster med högre attraktionsvärden bedöms tillhöra bilder med högre attraktionsvärden, redovisas i Tabell 3. Spearmans korrelationskoefficient och signifikansnivå redovisas dels för de manliga och de kvinnliga rösterna för sig och dels för alla röster gemensamt och dessutom för varje röst för sig. Tabell 3 Mäns och kvinnors, samt deras gemensamma, Spearman korrelationskoefficienter (signifikansnivåer) gällande rösternas attraktionsvärden och attraktionsvärdena för de ansikten som bedöms tillhöra rösterna. Attraktionsvärde hos ansikten Attraktionsvärde Hos röster Manliga deltagare (n = 40) Kvinnliga deltagare (n = 43) Samtliga deltagare (N = 83) Manliga röster Röst nr 1 0,34 (0,04) 0,18 (0,24) 0,27 (0,02) Röst nr 2 0,08 (0,64) 0,01 (0,95) 0,05 (0,69) Röst nr 3 0,25 (0,12) - 0,42 (0,01) - 0,07 (0,52) Röst nr 4-0,09 (0,58) 0,24 (0,12) 0,09 (0,43) Kvinnliga röster Röst nr 5 0,09 (0,56) 0,24 (0,13) 0,17 (0,13) Röst nr 6 0,40 (0,02) 0,12 (0,44) 0,31 (0,01) Röst nr 7 0,36 (0,02) 0,30 (0,06) 0,30 (0,01) Röst nr 8 0,53 (0,00) 0,05 (0,76) 0,25 (0,03) Alla manliga röster 0,35 (0,00) 0,37 (0,00) 0,36 (0,00) Alla kvinnliga röster 0,48 (0,00) 0,43 (0,00) 0,45 (0,00) Alla röster 0,42 (0,00) 0,41 (0,00) 0,41 (0,00)
15 Bedömningar av röster 15 Det fanns allmänt ett svagt positivt samband mellan mer attraktiva röster och mer attraktiva bilder. Detta samband fanns både när männen bedömde vilka röster som tillhörde vilka bilder och när kvinnorna gjorde det. Sambandet var däremot starkare för de kvinnliga rösterna än vad det var hos de manliga. Det fanns ett negativt samband mellan attraktionsbedömningarna av röst och bild för Röst 3 när de kvinnliga deltagarna gjorde bedömningarna (se Tabell 3). Diskussion Undersökningen ville ta reda på om mer attraktiva röster bedöms tillhöra mer attraktiva ansikten. Hypotesen var att både män och kvinnor bedömer att mer attraktiva röster tillhör ett mer attraktivt ansikte och att detta samband finns oavsett om de bedömer kvinnliga eller manliga röster. Resultatet av studien visar att det finns ett positivt samband mellan attraktionsbedömningar av röster och attraktionsbedömningar av ansikten, det vill säga att röster som upplevs som mer attraktiva i större utsträckning bedöms tillhöra ansikten som upplevs vara mer attraktiva, och därmed att röster som upplevs vara mindre attraktiva bedöms tillhöra ansikten som upplevs vara mindre attraktiva. Detta samband finns när män bedömer kvinnliga röster och utifrån rösten bedömer hur kvinnan ser ut. Detta stämmer överens med Collins och Missings (2003) resultat som visade att kvinnliga röster som upplevs mer attraktiva tillskrivs mer attraktiva fysiska attribut av män, och att kvinnliga röster som inte upplevs lika attraktiva tillskrivs mindre attraktiva fysiska egenskaper. I likhet med vad Collins (2000) fann i sin undersökning fann även denna undersökning att sambandet gäller då kvinnor bedömer manliga röster och utifrån rösten bedömer hur mannen ser ut. Det vill säga att kvinnor i större utsträckning bedömer att manliga röster som upplevs som mer attraktiva tillhör manliga ansikten som upplevs som mer attraktiva, och därmed att röster som upplevs mindre attraktiva i större utsträckning bedöms tillhöra mindre attraktiva ansikten. Collins (2000) fann att när kvinnor, utifrån att höra en mans röst, bedömer vilka fysiska attribut han har så bedömer de att en man med en mer attraktiv röst har mer attraktiva fysiska attribut än vad en man med en mindre attraktiv röst har. Resultatet av denna undersökning visade ett negativt samband mellan röst- och bildattraktionsbedömningarna hos den minst attraktiva manliga rösten (Röst nr 3) då kvinnor gjorde bedömningarna. Detta tyder på att kvinnor emellanåt bedömer att en manlig röst som inte upplevs så attraktiv tillhör ett mer attraktivt ansikte eller vice versa.
16 Bedömningar av röster 16 Denna undersökning ville också ta reda på om det finns ett samband mellan attraktionsbedömningar av röster och bilder även när män bedömer manliga röster och när kvinnor bedömer kvinnliga röster. Det visade sig finnas ett positivt samband, som innebär att människor oavsett vilket kön de har och oavsett om de bedömer en manlig eller kvinnlig röst tenderar att tänka sig att en människa med en attraktiv röst också ser attraktiv ut och därmed att en människa med en mindre attraktiv röst tillhör en människa med ett mindre attraktivt utseende. Det visade sig att detta samband var starkare för de kvinnliga rösterna än vad det var hos de manliga. Detta gällde oavsett om det var kvinnor eller män som bedömde rösterna. Med andra ord verkar män och kvinnor i större utsträckning bedöma att en mer attraktiv kvinnoröst tillhör ett mer attraktivt kvinnoansikte men inte i lika stor utsträckning bedöma att en mer attraktiv mansröst tillhör ett mer attraktivt mansansikte. Detta resultat kan stödja Collins och Missings (2003) resultat som visade att kvinnoröster som upplevs vara mer attraktiva faktiskt ofta tillhör kvinnor som upplevs vara mer attraktiva till utseendet. Resultatet av denna studie kan tyda på att människor har uppmärksammat att det förhåller sig så och därför bedömer att mer attraktiva kvinnoröster tillhör mer attraktiva kvinnoansikten och att de inte i lika stor utsträckning bedömer att mer attraktiva mansröster tillhör mer attraktiva mansansikten därför att de har uppmärksammat att en manlig röst som upplevs vara attraktiv inte så ofta tillhör en man som upplevs vara attraktiv till utseendet, precis som Collins (2000) fann. Röster Collins och Missing (2003) hävdar ur ett evolutionsperspektiv att om en man, utifrån att höra en kvinnas röst, bedömer att kvinnan är ung och smal så kommer han bedöma den rösten som mer attraktiv än en röst som han bedömer tillhöra en äldre och kraftigare kvinna. En kvinnoröst som signalerar att kvinnan är ung och smal bedöms av män som attraktiv därför att den ger tecken på att kvinnan är vid god hälsa, är fertil och därmed åtråvärd som partner. Likaså menar Collins (2000) att om en kvinna bedömer att en manlig röst tillhör en man som är åtråvärd som partner så kommer hon uppfatta rösten som mer attraktiv än en manlig röst som hon inte tror tillhör en man som är en åtråvärd partner. Resultatet av denna undersökning visar däremot att kvinnor och män är påfallande överens om vilka kvinnliga och manliga röster som är mer attraktiva och vilka som är mindre attraktiva, vilket är svårt att förklara ur ett evolutionsperspektiv. En kvinna borde inte bedöma en kvinnlig röst som mer attraktiv än en annan baserat på att hon tror att rösten tillhör en kvinna som är mer åtråvärd som partner. I ett sådant resonemang förutsätts det att kvinnan är heterosexuell. Samma gäller för en man
17 Bedömningar av röster 17 som bedömer manliga röster. Eventuellt skulle deltagarna i studien ha tillfrågats vilken sexuell läggning de hade för att lättare kunna spekulera i varför de bedömde vissa röster som mer attraktiva än andra, men det är möjligt att det skulle ha uppfattats som en besvärande fråga för deltagarna och det är inte säkert att de skulle ha svarat sanningsenligt med tanke på frågans känsliga natur. Att kvinnor bedömer de kvinnliga rösterna likadant som männen gör och att män bedömer de manliga rösterna likadant som kvinnorna gör, skulle kunna tyda på att det finns något sorts röstideal som talar om vad som är en attraktiv röst och röster som inte passar in i det idealet upplevs som mindre attraktiva. Det kan spekuleras i om vi kanske lär oss hur en attraktiv röst låter via exempelvis radio eller TV. Man kan undra om kvinnor bedömer kvinnliga röster likadant som män därför att de har uppmärksammat att män verkar föredra en viss typ av kvinnoröster och därför anser även kvinnor att dessa röster är mer attraktiva. En kvinna skulle därmed inte bedöma en kvinnoröst som attraktiv därför att hon tror att rösten tillhör en kvinna som är åtråvärd som partner för henne själv, utan därför att hon tror att kvinnan som rösten tillhör skulle vara åtråvärd som partner för en man. Om en kvinna vet vilka kvinnoröster som är attraktiva i en mans öron borde de även vara attraktiva i hennes öron eftersom hon själv borde vilja låta så för att upplevas som en åtråvärd partner. Detta resonemang borde då även gälla för män som bedömer manliga röster. En man borde därmed bedöma vissa manliga röster som mer attraktiva än andra för att de upplever att mannen som rösten tillhör är åtråvärd som partner för en kvinna och han upplever därmed rösten som attraktiv för att han själv vill låta så, eftersom han vill vara en åtråvärd partner. Det behövs fler undersökningar där både män och kvinnor får bedöma både manliga och kvinnliga röster för att försöka förstå varför kvinnor och män bedömer samma röster som mer attraktiva respektive mindre attraktiva. Det fanns ett negativt samband mellan de kvinnliga rösternas ålder och deras bedömda attraktionsvärden. Precis som Collins och Missing (2003) fann, bedöms yngre kvinnoröster vara mer attraktiva än äldre kvinnoröster. Sambandet visade sig däremot inte vara så starkt i denna undersökning vilket troligtvis berodde på att den kvinnliga rösten som bedömdes som näst mest attraktiv faktiskt var den äldsta kvinnorösten. Det kan vara så att den rösten hade en ljusare röstfrekvens och därmed lät yngre och därför upplevdes som mer attraktiv och att de röster som bedömdes som mindre attraktiva hade en mörkare röstfrekvens och därmed upplevdes som äldre och mindre attraktiva precis som Collins och Missing (2003) fann. Däremot fanns det inte ett positivt samband mellan de manliga rösternas ålder och deras bedömda attraktionsvärden. De lite äldre mansrösterna bedömdes alltså inte vara mer
18 Bedömningar av röster 18 attraktiva än de yngre, vilket Collins (2000) fann i sin undersökning. Det visade sig inte heller att de yngre mansrösterna bedömdes vara mer attraktiva än de äldre. Åldern verkade alltså inte ha så stor inverkan på attraktionsbedömningarna av de manliga rösterna. Man skulle kunna tänka sig att de manliga rösterna som bedömdes vara mer attraktiva hade en lägre röstfrekvens än de röster som upplevdes vara mindre attraktiva precis som Collins (2000) fann. Denna undersökning hade däremot ingen möjlighet att mäta och avläsa rösternas grundläggande frekvenser vilket gör att det därför endast kan spekuleras i om att det var de ljusare kvinnorösterna och de mörkare mansrösterna som upplevdes mer attraktiva. Det är intressant att den första och den sista av de manliga rösterna bedömdes som mer attraktiva än de två andra, och även att den första och den sista av de kvinnliga rösterna bedömdes som mer attraktiva. Trots att deltagarna ombads att inte skriftligen bedöma rösterna när de fick höra dem för första gången, så är det ändå möjligt att de gjorde bedömningar av dem i förväg. Man kan undra om det har inträffat en så kallad serial position effect (Glanzer & Cunitz, 1966) och att deltagarna omedvetet ställde upp den första rösten som en mall för hur en normalt attraktiv röst ska låta precis som Collins (2000) fann att människor ofta gör. The serial position effect innebär att människor ofta bäst minns den första och den sista enheten som presenteras för dem (Glanzer & Cunitz, 1966). Detta kan ha inträffat när deltagarna lyssnade på de manliga och kvinnliga rösterna första gången. Den första rösten de hörde minns de som en normalt attraktiv röst och eftersom de sedan minns den sista rösten bättre än de två andra i mitten så bildar eventuellt även den sista rösten en sots mall för hur en normalt attraktiv röst låter. Deltagarna utgår sedan från den första och sista rösten när de bedömer de två andra rösterna i mitten som då inte upplevs lika attraktiva som en normalt attraktiv röst. För att försöka kontrollera om rösterna tilldelades olika attraktionsvärden beroende på om de ställdes upp som en mall eller inte, kunde man ha blandat ordningen på rösterna och låtit vissa deltagare få höra både de manliga och kvinnliga rösterna i en annan ordning. Detta var däremot svårt att genomföra i denna undersökning eftersom rösterna spelades in på band och därmed inte kunde kastas om med hjälp av exempelvis ett datorprogram. Trots försöken att kontrollera att deltagarna tilldelade rösterna olika attraktionsvärden utifrån hur själva rösten lät är det svårt att riktigt veta att de enbart baserade sina bedömningar på hur attraktiv rösten var och inte på exempelvis om någon röst lät lite gladare än de andra och därför upplevdes som mer attraktiv. Detta kan ha inträffat eftersom det är svårt för människor att tala med en helt neutral ton i rösen, även om de ombeds att gör det. Resultatet
19 Bedömningar av röster 19 av undersökningen skulle i sådana fall tyda på att röster som låter gladare bedöms att tillhöra mer attraktiva ansikten. Det skulle vara intressant att undersöka om det förhåller sig så. Trots att de åtta personerna, vars röster användes i undersökningen, kom från Blekinge innebär inte det att de talar exakt samma dialekt eftersom det finns olika variationer av blekingedialekten. Detta kan ha bidragit till att deltagarna kan ha bedömt rösterna utifrån vilken typ av blekingedialekt som de ansåg vara mest attraktiv. Guy (1988) fann att olika dialekter associeras med olika sociala klasser i samhället. Man skulle kunna tänka sig att även olika variationer av samma dialekt förknippas med olika stereotyper för hur en person med en viss sorts blekingedialekt är och även ser ut, vilket kan ha orsakat att deltagarna parade ihop rösterna med det ansikte som bäst passade in i den stereotypen. Det skulle vara intressant att undersöka om vissa typer av dialekter i större utsträckning bedöms tillhöra mer attraktiva människor och om vissa andra dialekter bedöms tillhöra mindre attraktiva människor. Bilder Bilderna som användes i undersökningen är hämtade från en tysk undersökning (Braun et al., 2000) och existerar inte i verkligheten utan har skapats på elektronisk väg. I stället för att använda dessa bilder skulle man kunna ha tänkt sig att exempelvis tagit kort på de studenter vars röster som spelades in och låta deltagarna bedöma deras ansikten och para ihop rösterna med de riktiga ansiktena i stället. Eftersom undersökningen genomfördes på en ganska liten högskola ansågs det däremot finnas en risk för att deltagarna skulle känna igen de personer vars röster och ansikten de skulle bedöma. Om deltagarna kände någon av personerna skulle de ha parat ihop rösten med det ansikte som rösten tillhörde oavsett hur attraktiva de hade bedömt att rösten och ansiktet var. Detta skulle orsaka att undersökningens frågeställning, om människor tänker sig att en attraktiv röst tillhör ett attraktivt ansikte, inte skulle besvaras. Det skulle ha varit möjligt att spela in röster och tagit kort på personer som inte studerade vid den högskola där studien genomfördes, men eftersom det var så pass lätt att komma i kontakt med studenter som var villiga att spela in sina röster så beslutades det att deras röster skulle användas i undersökningen, men inte deras ansikten. Män och kvinnor visar sig vara förvånande överens om vilka kvinnliga och manliga ansikten som är mer attraktiva och vilka som är mindre attraktiva. De svenska deltagarna i denna undersökning visade sig även bedöma samma ansikten som mer attraktiva och samma ansikten som mindre attraktiva som deltagarna i den tyska undersökningen, där bilderna hämtades från, gjorde (Braun et al., 2000). Det verkar som att de svenska deltagarna i den här studien inte tilldelade ansikten lika höga attraktionsvärden som de tyska deltagarna gjorde.
20 Bedömningar av röster 20 Eftersom ansiktena bedömdes utifrån en sjugradig skala av Likert-typ bidrar det till att den data som samlas in är på ordinalnivå. På grund av detta kunde inte ett one-sample t-test genomföras. Detta gör att det inte statistiskt går att beräkna om de svenska och de tyska attraktionsbedömningarna av ansiktena skiljer sig åt. Oavsett om de tyska deltagarna bedömde ansiktena som mer attraktiva än vad deltagarna i den här studien gjorde så bedömde de ändå samma manliga och kvinnliga ansikten som mer attraktiva och samma ansikten som mindre attraktiva. Detta kan tyda på att det finns ett skönhetsideal som talar om hur ett attraktivt manligt respektive kvinnligt ansikte ser ut, och att detta skönhetsideal ser likadant ut i Sverige och i Tyskland. Detta kan stödja Cunningham (1986) och Jones (1995) argument för att det finns ett västerländskt skönhetsideal eftersom det har visat sig att människor i olika länder som har en västerländsk kultur ofta är påfallande överens om vad som är ett attraktivt och ett oattraktivt ansikte. Man kan undra om kvinnor bedömer kvinnliga ansikten likadant som män därför att de på en kvinnas ansikte kan se om hon är en åtråvärd partner för en man. Om en kvinna upplever att hon vill se ut som ett kvinnligt ansikte som hon tittar på så bör hon därmed bedöma det ansiktet som mer attraktivt än ett ansikte som hon inte själv skulle vilja ha, eftersom hon bör vilja se ut som någon som är åtråvärd som partner. Samma resonemang bör då gälla för män som bedömer manliga ansikten. En man bör utifrån det resonemanget uppleva vissa manliga ansikten som mer attraktiva än andra baserat på vilka ansikten han självskulle vilja ha. De ansikten som han själv vill ha bör han då bedöma som mer attraktiva eftersom han vill upplevas som en åtråvärd partner. Röster och bilder I genomsnitt tilldelades bilderna högre attraktionsvärden än vad rösterna gjorde, det vill säga att de bilder som ansågs vara mest attraktiva tilldelades högre attraktionsvärden än vad de röster som ansågs varav mest attraktiva gjorde. Det kan spekuleras i att det kan bero på att människor är mer vana att göra bedömningar av folks utseenden och att det är lättare att se skillnader i folks ansikten än vad det är att höra skillnader mellan folks röster och att det därför är svårare att bedöma att vissa röster är mycket mer attraktiva än andra. Eftersom deltagarna först fick bedöma hur attraktiva de ansåg att rösterna var och sedan fick bedöma hur attraktiva de ansåg att bilderna var och till sist skulle bedöma vilken röst de trodde tillhörde vilken bild, så är risken stor att de kunde förstå vad studien avsåg att undersöka. Detta kan ha orsakat att de antingen svarade i likhet med det resultat som de trodde att studien ville uppnå eller att de svarade tvärtemot vad de trodde att studien ville
21 Bedömningar av röster 21 komma fram till och därmed inte svarar sanningsenligt och utifrån sina egna bedömningar. För att undvika att detta kan ha inträffat kunde man enbart ha låtit deltagarna bedöma rösterna och sedan, utan att bedöma ansiktena, få para ihop röstena med bilderna från den tyska undersökningen (Braun et al., 2000) och låtit de tyska attraktionsbedömningarna få avgöra vilka ansikten som var mer och mindre attraktiva. Det ansågs däremot inte alls säkert att deltagarna i denna undersökning var överens med de tyska deltagarna om vilka ansikten som var mer respektive mindre attraktiva. Därför bestämdes det att det var bättre att låta deltagarna även få bedöma hur attraktiva de upplevde att ansiktena var, så att det inte skulle infinna sig något tvivel om hur just de personerna upplevde ansiktena. Deltagarna ombads att utgå ifrån rösten när de skulle para ihop de olika rösterna med ett ansikte, men eftersom de fick lyssna på rösterna samtidigt som de fick titta på bilderna är det svårt att kontrollera om deltagarna verkligen bedömer hur en person ser ut utifrån att lyssna på rösten eller om de i själva verket bedömer hur en persons röst låter utifrån hur personen ser ut. Det är svårt att tänka sig hur detta moment skulle kunna ha gjorts annorlunda. Om man exempelvis skulle ha låtit deltagarna lyssna på rösterna först, och därefter fått titta på bilderna, skulle det troligtvis bli svårt för deltagarna att komma ihåg hur rösterna lät. Troligtvis skulle de då ha frågat om de kunde få höra rösterna igen för att kunna göra riktiga bedömningar. Det är svårt att försäkra sig om reliabiliteten i undersökningen eftersom frågeformuläret som användes inte är ett etablerat frågeformulär, utan det skapades för den här undersökningen och har alltså inte används i någon annan undersökning, vilket gör det svårt att veta om samma resultat skulle uppnås i andra undersökningar. Den här studien har genomförts på studenter vid Blekinge Tekniska Högskola i åldrarna år, vilket gör att resultatet kanske inte kan generaliseras till andra länder och kanske inte heller till andra platser i Sverige. Det är även svårt att avgöra om resultatet kan generaliseras till människor som inte studerar vid en högskola och till andra åldersgrupper. Troligtvis borde inte resultatet av studien vara unikt för just studenter utan borde även gälla för människor som inte studerar och som befinner sig i ungefär samma ålder som deltagarna i denna studie. Det skulle vara intressant att genomföra samma undersökning på människor som är äldre för att se om människor, oavsett ålder, bedömer att mer attraktiva röster till hör mer attraktiva ansikten. Det är tänkbart att personer som bor i Blekinge inte skiljer sig i avseendet att tillskriva attraktiva röster attraktiva ansikten jämfört med personer som bor i andra delar av Sverige.
Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Gammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Målgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som
Exempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Man kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Symmetribegreppet. Material: Pastellkritor Temperablock Papper Penslar Vattenburkar
Symmetribegreppet Vi går igenom symmetribegreppet och undersöker vilka bokstäver i alfabetet som är symmetriska när vi delar dem med hjälp av en lodrät symmetrilinje. Vi målar en symmetrisk målning. Litteraturtips:
Målgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Erik på fest Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.
LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET
LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att
Kvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson
Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer
Skriv ner dina svar i detta kompendium enligt instruktionerna! Kom ihåg att skriva ditt namn och din personbeteckning på varje sida!
D Ämnesprovet Skriv ner dina svar i detta kompendium enligt instruktionerna! Kom ihåg att skriva ditt namn och din personbeteckning på varje sida! Analogier Orden på vänster sida om symbolen "::" ska sinsemellan
BOKHATAREN Lärarmaterial
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket
Kommunika)on som verktyg inom ledarskap
Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on
Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken
Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider
Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar
ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?
ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne
CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd
Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development
När kroppen talar Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE Communication & Performance Development Du kan inte inte kommunicera. Vare sig du öppnar munnen eller inte, kommunicerar
Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).
1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar
Samtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet
Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips
EXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat
Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp
Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter
34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD
6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller
EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi
EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen
Normkritik utifrån toalettskyltar
Normkritik utifrån toalettskyltar Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet - Allmän utveckling, Äldre Syfte Varför? På vår förskola
Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:
Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att
munnen Rouge Välj färg i harmoni med läppstift och ögonskuggor. Applicera inte för nära ögonen, eftersom det är lätt att se svullen ut.
foundation Grunden Se till att ansiktet är helt rengjort och att fuktkräm är applicerad över hela ansiktet. För att färger och skuggor ska se naturliga ut bör du lägga din makeup i dagsljus. Välj en foundation
Survey and analysis of morningpapers
Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att
Jag ville sticka ut, våga synas
Jag ville sticka ut, våga synas Publicerad 2011-01-19 08:53 Robin Järpemark Ålder: 22 år. Bor: I Hjulsta i nordvästra Stockholm. Växte upp i Säffle, Värmland. Familj: Mamma och lillasyster i Värmland.
Så sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Men, vad är då ålder för någonting?
Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Vetenskapen/läran om åldrandet Geron = gammal man logos = lära från uppslagsboken: Gerontologi är läran om den friska ålderdomen och har större betoning
Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Minifakta om elefanter
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om elefanter. Du får bland annat lära dig mer om var elefanter lever, hur stora de kan bli och om hur vi människor använder elefanterna. LGR 11
Manipulation med färg i foton
Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA BURMAN ORDFÖRSTÅELSE halt (s 3, rad 1), isigt, lätt att glida och ramla mellanmål (s 5, rad 7), något lätt att äta, frukt till exempel stukat (s 7, rad 9), gått snett med,
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up 2 Vad xxx är tin Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att man
hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
AYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad
BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna
Pedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson
ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade
Forskningsmetoder i offentlig förvaltning
Forskningsmetoder i offentlig förvaltning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen (B) 21FO1C Administratörprogrammet 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-09-30 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
************** THE - Purity Test - LITE-version ***********************
************** THE - Purity Test - LITE-version *********************** Det ultimata sextestet INDEX Hitta snabbt till den sektion du vill ha. Del....Sida INDEX...2 INTRODUKTION...3 TESTET...5 Sektion
Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg
Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Lärandeobjektet behandlades över två lektioner, lektionspar i respektive försök att få eleverna att urskilja det (Lektion 1a & b, Lektion 2a & b, Lektion 3a & b) Lärandeobjekt:
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Rapport skolturné våren 2017 samtals
www.samtalsaktivisterna.se Rapport skolturné våren 2017 samtals 2 Bakgrund Under ett antal år har Samtalsaktivisterna utvecklat en metod för att lära personer att lyssna och kommunicera bättre med varandra.
Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.
Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid
Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.
Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet
Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är
Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren
SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.
SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.
23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Del 7 Barriäroptioner
Del 7 Barriäroptioner Innehåll Barriäroptioner... 3 Exotisk option... 3 Barriäroptioner med knock-in eller knock-out... 3 Varför barriäroptioner?... 3 Fyra huvudtyper av barriäroptioner... 4 Avläsning
Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige?
Billingsmetoden ett alternativ för kvinnor i Sverige? Hur skyddar sig kvinnor vid samlag som inte använder p-piller/spiral eller kondom/pessar och skulle Billingsmetoden kunna vara ett alternativ för dem?
Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd
Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets
E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Mirella och Lukas förstår inte vad mannen pratar om. Det blir lite trångt när han ska tränga sig förbi dem i den smala trappan. Står det några och
Hisstunnan Det luktar verkligen rök. Inte cigarettrök, utan ungefär sådan där rök som kommer från eld. De fortsätter försiktigt i den rangliga järntrappan, som ringlar sig neråt. Kolla! Det är den där
PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson
PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Hemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND. DANGER ZONE 100 db and up
TINNITUS THE NEVERENDING SOUND DANGER ZONE 100 db and up Vad xxx Šr tin nitus? Tinnitus är när det tjuter i öronen. Jämt. Det är mycket vanligare än man tror. Speciellt bland unga. Det vanligaste är att
Inplaceringstest A1/A2
SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17
DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt
Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.
Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se
Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer
Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst
Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer
When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde
Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.
Manual för diskrimineringstester En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden. Vill du testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden? I den
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Del 7 Barriäroptioner. Strukturakademin
Del 7 Barriäroptioner Strukturakademin Innehåll 1. Barriäroptioner 2. Exotisk option 3. Barriäroptioner med knock-in eller knock-out 4. Varför barriäroptioner? 5. Fyra huvudtyper av barriäroptioner 6.
Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.
1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan
Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
EFFEKTEN AV ANSIKTS- DEFORMERINGAR FÖR KARAKTÄRER
EFFEKTEN AV ANSIKTS- DEFORMERINGAR FÖR KARAKTÄRER THE EFFECT OF FACIAL DISFIGURATION FOR CHARACTERS Examensarbete inom huvudområdet Medier, estetik och berättande Grundnivå 30 högskolepoäng Vårtermin 2018
DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap
Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading
Hållbar Utveckling Miljömärkning
Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Hålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Lennie Norman GUBBVARNING! Illustrationer Hans Lindström
Lennie Norman GUBBVARNING! Illustrationer Hans Lindström Forum Bokförlaget Forum Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright text Lennie Norman 2011 Copyright bild Hans Lindström Tryckt 2011 hos
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt