Scenariostudie av näringslivets expansion i Ludvika- Smedjebacken

Transkript

1 Scenariostudie av näringslivets expansion i Ludvika- Smedjebacken

2

3 Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Näringslivsstruktur 5 Scenariokonstruktion 10 Effekter på kommunernas verksamheter 15 Effekter på näringsliv och arbetsmarknad 16 Effekter på bostadsmarknad 20 Effekter på barn- och äldreomsorg 22 Effekter på kompetensförsörjning 28 Effekter på infrastruktur 30 Sammanfattning av effekter 32 Behov av ökad helhetssyn och samordning 33 Rekommendationer för utveckling av arbetssätt 34

4 Inledning 4 Denna rapport har tagits fram inom ramen för Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken att växa i takt, där Ludvika och Smedjebackens kommuner och det lokala näringslivet samarbetar inom bland annat områdena infrastruktur och samhällsplanering för att stärka förutsättningarna för näringslivets utveckling. Kommunen behöver förbättrat beslutsunderlag som en del i sitt planeringsarbete för att kunna möta samhällsbyggnadsbehoven i samband med expansion i Ludvikas näringsliv. Näringslivets utveckling får effekter på arbetsmarknaden och befolkningen vilket i sin tur ställer krav på behovet av planering för bostadsbyggande, barn- och äldreomsorg och andra typer av kommunal service. Mot denna bakgrund har det funnits behov av att ta fram scenarier för Ludvikas utveckling som underlag för den långsiktiga planeringen bortom enstaka budgetår. Ytterst är syftet med scenariostudien således att ge Ludvika kommun ett förvaltningsövergripande planeringsunderlag. Den långsiktiga planeringen ur ett sådant brett perspektiv förutsätter gemensamma utgångspunkter för kommunens förvaltningar så att samordningen mellan kommunala sektorer och ansvarsområden kan säkerställas. I studien har därför också ingått ta fram förslag till hur man kan stödja den fortsatta processen och kunna jobba mer effektivt mellan kommunens förvaltningar. Detta har i stor utsträckning gjorts genom intervjuer med berörda chefer inom kommunen. Med modellverktyget raps analyseras sex olika scenarier. Utgångspunkten är kommunernas egna befolkningsprognoser, som utgör nollalternativ. Den huvudsakliga sysselsättningsutvecklingen är starkt kopplad till befolkningsutvecklingen och trenden är därmed given. Utifrån detta analyseras de olika scenariernas alternativa tillskott av sysselsättning. Det som blir relevant att analysera blir därför varje scenarios skillnad mot basscenariot, snarare än den totala nivån eller utvecklingstakten. På det sättet blir de beräknade effekterna giltiga oavsett den långsiktiga trenden. Rapporten har tagits fram av Martin Lagnerö, Patrik Tornberg och Amanda Gordon, samtliga vid WSP Analys & Strategi.

5 Näringslivsstruktur 5 Sett under en längre tidsperiod har Ludvika haft en stabil och de senaste åren uppåtgående trend vad avser antalet sysselsatta med arbetsplats i kommunen. År 2013 uppgick den förvärvsarbetande dagbefolkningen till drygt personer. Det har varit en stadig ökning sedan år 2005, då antalet var nere i ca sysselsatta. Dock har dagbefolkningen ökat främst genom ett allt större inflöde av inpendlare. Befolkningen har minskat stadigt under en lång rad år och det är först under de senaste tio åren som trenden kan anses ha brutits. Mellan 2005 och 2013 minskade befolkningen totalt med 70 personer, medan dagbefolkningen växte med nästan 1150 sysselsatta. Sysselsättningen i Smedjebacken kan däremot sägas ha stagnerat eller åtminstone varit i allt väsentligt oförändrad under flera år. Dagbefolkningen uppgick år 2013 till 3426 sysselsatta, att jämföra med 3805 år På motsvarande sätt som Ludvika har inte heller sysselsättningen vikt i takt med befolkningsminskningen. Detta innebär att även i Smedjebacken har inpendlingen i någon mån upprätthållit nivån på antalet sysselsatta, även om den total inpendlingen varit relativt konstant. Diagram 1. Förvärvsarbetande dagbefolkning i Ludvika och Smedjebacken Ludvika Smedjebacken Istället har utpendlingen från kommunen ökat i betydligt högre grad; från 2079 personer år 2005 till 2373 personer år Inpendling ökade totalt under samma period med endast omkring 30 personer. Sammantaget kan därmed sägas att trenden pekar mot fortsatt sysselsättningsökning i Ludvika, men mot en oförändrad nivå i Smedjebacken, allt annat lika.

6 Näringslivsstruktur 6 Det är i huvudsak tre företag som storleksmässigt dominerar Ludvika-Smedjebacken och ytterligare två som är aktuella för eventuella nyetableringar. Ovako Bar SmeBox i Smedjebacken har idag ca 325 anställda och tillhör Ovakokoncernen med 11 fabriker och ett flertal försäljningskontor i Europa och USA. I Smedjebacken finns ett mediumvalsverk där i huvudsak legerat komponentstål tillverkas. Färdigprodukter levereras i form av både plattstål och rundstål. Kunder är bl.a. tillverkare av truckgafflar, lastbilskomponenter och kolvstänger. Koncernen har som mål att vara den främsta tillverkaren och leverantören av komponentstål i Europa och att växa genom både organisk tillväxt och sammanslagningar. ABB i Ludvika bedriver verksamhet inom divisionerna Power Systems och Power Products, där man utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter och system som gör det möjligt att överföra elkraft. Power Systems erbjuder nyckelfärdiga anläggningar, system och service för transmissions- och distributionsnät till kraftanläggningar. Power Products utvecklar och tillverkar nyckelkomponenterna för att transmittera och distribuera elektrisk energi. ABB i Ludvika har idag omkring 2700 sysselsatta och är därmed den enskilt största privata arbetsgivaren i kommunen. Spendrups är ett familjeföretag med bryggeri i Grängesberg. Stora satsningar har gjorts på bryggeriet, vilket givit fördubblad produktion, avancerat höglager och egen förbränningsanläggning som gör bryggeriet självförsörjande på bioenergi genom utvinning av restprodukter från ölbryggningen. Spendrups har omkring 400 anställda i Ludvika kommun och bedömer själva att produktionen kan växa de närmaste åren. Nordic Iron Ore är ett gruv- och prospekteringsbolag som planerar att återuppta gruvdriften av järnmalm i Blötberget och Håksberg. Enligt planerna ska det kunna produceras ca 2,5 miljoner ton järnmalmsprodukter per år, vid full produktion i båda gruvorna. Personalbehov kan därvid uppgå till totalt 350 personer och etableringen kan inledas under slutet av år Grängesberg Iron AB planerar för att återuppta driften i Grängsbergsgruvan, med möjlig start 2019 och sedan gradvis ökning till en årlig produktion på ca 2,5 miljoner ton järnmalmsprodukter. Även här beräknas ca 350 anställda behövas. I dagsläget är varken Nordic Iron Ore eller Grängesberg Iron AB igång med faktiska förberedelser, utan får än så länge betraktas som endast möjliga nyetableringar.

7 Näringslivsstruktur 7 Sysselsättningen i Ludvika domineras kraftig av ABB, som i näringsgrenstermer betecknas som tillverkning av datorer, elektronikvaror m.m.. Denna bransch sysselsätter ensamt nära fyra gånger så många personer som den näst största näringsgrenen, byggverksamhet. Spendrups verksamhet inom livsmedels- och dryckestillverkning är den fjärde största näringsgrenen och den näst största industribranschen. I övrigt är det dock förutom en del mindre metallvaruindustri i allt väsentligt olika former av tjänstenäringar som utgör det privata näringslivet i Ludvika. I Smedjebacken är Ovako Bar SmeBox den enskilt största privata arbetsgivaren och stål- och metallframställningen därmed den största näringsgrenen. Branschen är dock relativt sett inte alls lika dominerande som elektronikvarubranschen i Ludvika. Med 359 sysselsatta är näringsgrenen bara något större än metallvarutillverkning med 291 sysselsatta. I övrigt består det privata näringslivet liksom i Ludvika främst olika former av tjänstenäringar, personliga eller kopplade till näringslivet. Diagram 2. Förvärvsarbetande i de tio största privata näringsgrenarna i Ludvika år 2013 Tillverkning av datorer, elektronikvaror m.m. Byggverksamhet Detaljhandel Framställning av livsmedel och drycker Tillverkning av metallvaror Arbetsförmedling, bemanning Hotell- och restaurangverksamhet Rese-, bevaknings- och kontorstjänster m.m. Transport och magasinering Personliga tjänster och serviceverksamhet Diagram 3. Förvärvsarbetande i de tio största privata näringsgrenarna i Smedjebacken år 2013 Stål- och metallframställning Tillverkning av metallvaror Byggverksamhet Detaljhandel Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning av datorer, elektronikvaror m.m. Arbetsförmedling, bemanning Personliga tjänster och serviceverksamhet Transport och magasinering Rese-, bevaknings- och kontorstjänster m.m

8 Näringslivsstruktur 8 Ett sätt att visualisera eventuell sårbarhet i näringslivet är att kombinera varje branschs specialiseringskvot med dess nationella tillväxttrend. Specialiseringskvoten är kvoten mellan kommunens andel sysselsatta i branschen och motsvarande andel i riket. En hög kvot innebär en hög specialisering inom branschen i kommunen och en låg kvot en låg specialisering. Övre vänstra rutan i diagrammet innebär en hög specialisering inom branscher med negativ utvecklingstrend, vilket kan indikera sårbarhet. Diagram 4. Specialiseringskvot och tillväxt per bransch i Ludvika 2013 Specialiseringskvot Livsmedelstillv. Elektroniktillv. Ludvika är i en statistisk mening i hög grad exponerat mot sårbara branscher, där elektroniktillverkningen och livsmedelsindustrin hamnar högt upp till vänster. 2 1 Metallvarutillv. Bygg Detaljhandel Transport, magasin Hotell, rest. Pers. tjänster Bemanning Kontorstj. m.m Branschtillväxt riket (%) Detta kan å ena sidan peka mot ett extremt sårbart näringsliv, med enskilda dominerande aktörer inom utsatta branscher. Å andra sidan har vare sig ABB i Ludvika eller Spendrups visat sig historiskt följa rikets genomsnittliga utveckling för sina respektive branscher, utan uppvisat god utveckling av antalet sysselsatta. Det är därför tänkbart att båda dessa företag snarare är att betrakta som tillhörande det övre högra hörnet i diagrammet, inom branscher med hög specialiseringsgrad och en god sysselsättningsutveckling, vilket är att betrakta som en stabil bas för framtida utveckling.

9 Näringslivsstruktur 9 Motsvarande bild för Smedjebacken visar på ett ännu mer specialiserat näringsliv, där Ovakos verksamhet inom stål- och metallbranscher innebär en specialiseringskvot på närmare 16, dvs. en mycket hög specialiseringsgrad för branschen. Kombinerat med en negativ utvecklingstrend i riket och en stor andel av kommunens sysselsatta, ger detta indikation på risk för sårbarhet inom näringslivet. Även metallvarutillverkning, som utgör den näst största privata branschen, befinner sig i övre vänstra hörnet. Diagram 5. Specialiseringskvot och tillväxt per bransch i Smedjebacken 2013 Specialiseringskvot Stål och metall Metallvarutillv. Kommunen har också en relativt stor 4 andel sysselsatta även i övre högra Jordbruk, skogsbruk hörnet, vilket innebär en 2 Elektroniktillv. Bygg Bemanning koncentration till tillväxtbranscher. Detaljhandel Det ska dock sägas att Transport, magasin Kontorstj. m.m. 0 Pers. tjänster specialiseringskvoterna är ganska låga även om de är större än ett. Branschtillväxt riket (%) Det rör sig främst om byggindustrin, bemanningsföretag och jord- och skogsbruk. Totalt ger det bilden av ett näringsliv där huvuddelen befinner sig i riskzonen för minskande sysselsättning. Vid konjunkturnedgångar som drabbar enstaka större företag skulle därmed stora delar av kommunens privata näringsliv bli lidande.

10 Scenariokonstruktion 10 Huvudsyftet med denna studie är att analysera effekterna av ett antal tänkta scenarier kring näringslivets expansion i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Scenarierna har konstruerats genom att varieras i två dimensioner; dels storleken i expansionen avseende antal arbetstillfällen och inom vilka branscher, dels genom graden av integration med övriga näringslivet och arbetsmarknaden i regionen. Detta ger förutsättningarna för modellkörningarna i raps, som beräknas fram till år 2030 och ger de indirekta effekterna för kommunerna. Modellverktyget raps vilket står för regionalt Analysoch prognossystem består av statistik och modeller på regional nivå. De tillkommande arbetstillfällena och andra antaganden som görs i de olika alternativa scenarierna har använts som indata till raps-modellen, som räknat på de regionala effekterna av arbetstillfällena. Modellen beräknar hur de näringsgrenar som sysselsätter arbetskraft inom de olika verksamheter som scenarierna omfattar, påverkar ekonomin som helhet via produktions- och konsumtionssamband. I raps-modellen kan effekterna från produktionen delas upp i direkta, indirekta och inducerade effekter. Den direkta effekten är den arbetskraft som krävs för expansionen av näringslivet inom de aktuella branscherna och motsvarar den indata som antas i de olika scenarierna. De indirekta effekterna utgörs exempelvis av spridningseffekter i ekonomin som uppstår på grund av den ökade efterfrågan i underleverantörsleden. De så kallade inducerade effekterna består av spridningseffekter i ekonomin till följd av ökad inkomst i kommunen, som invånarna till viss del spenderar på varor och tjänster som producerats i regionen. Sammantaget ger detta effekter på sysselsättning och befolkningssammansättning, vilka i sin tur utgör grunden för vidare beräkningar av effekterna på de kommunala verksamheterna, främst vad avser skola, barn- och äldreomsorg, bostadsbehov, kompetensförsörjning och infrastruktur.

11 Scenariokonstruktion - storlek 11 Storleksdimensionen varieras i tre olika nivåer, kallade låg, medel, och hög. För att få bästa möjliga underlag har två olika källor kombinerats, dels de intervjuundersökningar som gjordes med de största företagen i regionen inför åtgärdsvalsstudien år 2014, dels en statistisk analys av näringslivets utveckling som ger en mer kvantitativ vägvisning vad avser omfattning och inriktning. De tre nivåerna har konstruerats enligt följande: för de fem största företagen i regionen (befintliga eller potentiella nyetableringar) modelleras expansionen separat. För övriga delar av näringslivet, där det inte bedöms finnas lika stor potential för expansion eller nyetablering, görs istället schablonmässiga antaganden om utvecklingen. Rent tekniskt görs expansionen som antaganden om tillkommande sysselsättning inom aktuell bransch utöver vad som antas i ett basscenario, där utvecklingen enbart följer nationella standardantaganden. I tabellen nedan framgår hur många sysselsatta som antas i de största företagen i respektive scenario och hur många som är sysselsatta idag. Scenario låg antas motsvara en utveckling som huvudsakligen följer den trendmässiga utvecklingen, dvs inga större expansioner eller nyetableringar äger rum. Medel motsvarar en särskilt god konjunkturutveckling, medan hög motsvarar bästa möjliga utfall vad avser konjunktur med expansion över förväntan Till detta kommer utvecklingen inom övriga näringslivet, där låg endast antas följa basscenariot utveckling och medel och hög expanderar med sammanlagt 10 procent av den samlade ökningen av de största företagen i respektive scenario, utöver den grundläggande utvecklingen enligt basalternativet. Tabell 1. Scenarioantaganden för de största företagens expansion Låg Medel Hög Ovako Bar SmeBox ABB Spendrups Nordic Iron Ore Grängesberg Iron

12 Scenariokonstruktion - integration 12 Den andra dimensionen avser hur väl de expanderande eller nyetablerade verksamheterna integreras med det befintliga näringslivet och arbetsmarknaden. Detta gäller dels i vilken utsträckning arbetskraften rekryteras lokalt inom Ludvika-Smedjebacken eller om de istället antas pendla in, dels i vilken omfattning varuleveranser, underentreprenörer osv. hämtas lokalt eller importeras från övriga Sverige eller från utlandet. En hög integration ger större positiva indirekta sysselsättningseffekter, men ställer också högre krav på aktiva åtgärder från kommunernas sida. I högre grad än storleken på expansionen kan också kommunerna påverka nivån på integrationen. Integrationen varieras i två olika nivåer, kallade stor och liten. Dimensioneringen av integrationen har i allt väsentligt gjorts baserat på statistiska analyser. Integrationen med befintligt näringsliv är inte heller konjunkturberoende utan kan kombineras med alla tre nivåerna på omfattning. Modellmässigt har integrationen hanterats genom att variera dels antaganden om inpendling för de tillkommande arbetstillfällena, dels antaganden om inflyttning och dels genom att variera vissa parametrar som styr hur varuleveranser till de aktuella branscherna fungerar avseende lokal försörjning eller import. Nedan specificeras hur integrationen har operationaliserats i de två nivåerna: Nivå stor: Inpendling: 25% (gruvbrytning), 24% (industribranscherna) Inflyttning: 70% (gruvbrytning), 61 % (industribranscherna) Varuleveranser/underleverantörer i stor utsträckning lokalt Nivå liten: Inpendling: 75% (gruvbrytning), 48 % (industribranscherna) Inflyttning: 20% (gruvbrytning), 37% (industribranscherna) Varuleveranser/underleverantörer i liten utsträckning lokalt

13 Översikt över scenarierna 13 Tre nivåer på omfattning och två nivåer på integration ger totalt sex olika kombinationer enligt bilden nedan: Diagram 6. Sammansättning av scenarier Hög Hög-Liten Hög-Stor Storlek Medel Medel-Liten Medel-Stor Låg Låg-Liten Låg-Stor Liten Integration Stor

14 Modellberäkningar 14 De faktiska modellberäkningarna har gjorts genom att ett basscenario först tagits fram, där utvecklingen följer nationella parametrar för branschutvecklingen. Detta basscenario är kalibrerat för att följa Ludvikas befintliga befolkningsprognos fram till år För de sista åren fram till 2030 fortsätter prognosen enligt samma antaganden. Smedjebacken har ingen egen aktuell befolkningsprognos att förhålla sig till. Istället görs en befolkningsprognos enligt standardantaganden. Rent tekniskt gör raps prognoskörningarna för en gemensam region bestående av både Ludvika och Smedjebacken, varefter resultaten i efterhand delas upp på de båda kommunerna enligt fastställda fördelningsnycklar. Utvecklingen inom de expanderande branscherna läggs därefter till i sex separata modellkörningar, ett per scenario, enligt de förutsättning som redovisats ovan. I raps-modellen beräknas utifrån detta indirekta och inducerade sysselsättningseffekter och effekter på befolkningstillväxt. Detta ger sedan underlag till analysens moment 3 effekter för kommunernas samhällsbyggnadsbehov. Det viktigaste att ha i åtanke vid tolkningen av resultaten är dock att fokus på analysen är skillnaderna mellan de olika scenarierna snarare än nivå på sysselsättningen och befolkningen över tid. På lång sikt, när oförändrat arbetsmarknadsbeteende antas, kommer nivån på den förvärvsarbetande dagbefolkningen att följa totalbefolkningen. Avgörande för nivån på sysselsättningen blir därför vilka antaganden som görs om befolkningsutvecklingen, vad gäller bl.a. bostadsbyggande, in- och utflyttning. I denna analys är det inte olika scenarier för befolkningsutvecklingen som studeras, utan antaganden om tillkommande sysselsättning utöver ett basscenario förankrat i kommunernas fastlagda befolkningsprognoser. Skillnaderna mellan scenarierna är dock giltiga oavsett om den totala nivån över tid varierar eller följer en annan trend. Fokus i redovisningen kommer därför till största delen att ligga på respektive scenarios skillnad mot basscenariot, snarare än totala nivåer.

15 Effekter på kommunernas verksamheter 15 Resultaten av modellkörningarna i raps enligt förutsättningarna ovan blir utfall i form av förändrade nivåer och sammansättningar av sysselsättning och befolkning. Dessa utdata ligger till grund för beräkningarna av effekter på kommunernas verksamhets- och intresseområden. Näringsliv och arbetsmarknad visar hur den totala sysselsättningen påverkas och hur många nya jobb som kan antas tillföras, samt i vilka branscher. Bostadsmarknaden påverkas när befolkningen och befolkningsstrukturen förändras. Ett större befolkningsunderlag innebär ökat behov av nya bostäder. Sammansättningen av befolkningsökningen påverkar typen av efterfrågade bostäder. Skola, barn- och äldreomsorg är kommunala kärnverksamheter som i hög grad är styrda av den demografiska utvecklingen. Beroende på befolkningsförändringens storlek och sammansättning påverkas behoven olika i de olika scenarierna. styrs av hur arbetsmarknaden kan antas utvecklas, vad avser omfattning och branschsammansättning. Infrastrukturen är av stor vikt för att trygga bland annat transporter och varuleveranser för företagen, samt persontransporter både för pendling och boende i kommunen, vilket i hög grad är beroende av hur både näringslivet och befolkningen utvecklas. De beräknade effekterna för dessa olika områden redovisas huvudsakligen för slutåret 2030, eftersom det i allmänhet blir allt för komplext att presentera varje enskilt år i tidsserien för alla scenarier och alla effektområden. Som betonats ovan är det skillnaderna mellan scenarierna som det är viktigast att fokusera på. Resultatredovisningarna kommer därför främst att handla om respektive scenarios effekt inom de olika områdena utöver basscenariot. Kompetensförsörjningen handlar om att tillgodose arbetsmarknaden med rätt utbildad arbetskraft. Detta

16 Effekter på näringsliv och arbetsmarknad 16 Utvecklingen av antalet sysselsatta i Ludvika och Smedjebacken är i hög grad kopplad till den prognostiserade befolkningsutvecklingen. De olika scenarierna ger skilda resultat utifrån hur olika branscher utvecklas, men den huvudsakliga riktningen är i grunden densamma. Diagram 7. Förvärvsarbetande dagbefolkning i Ludvika och Smedjebacken inom scenario Låg-liten till Hög-stor Det är istället de relativa skillnaderna mellan scenarierna som är det viktigaste resultatet. Oavsett om den trendmässiga utvecklingen på lång sikt följer det tänkta basscenariot eller inte, är nivåskillnaderna mellan de olika scenarierna relevanta. I diagram 7 ovan redovisas spannet inom vilket den totala sysselsatta dagbefolkningen i Ludvika och Smedjebacken antas utvecklas. Den mest gynnsamma utvecklingen beräknas inträffa i scenario Hög-stor, som utgör övre gränsen för spannet i båda kommunerna. På motsvarande sätt är utvecklingen lägst i Låg-liten, som utgör spannets nedre gräns. Scenariot Medel-stor utgör den mest genomsnittliga utvecklingen och markeras med den svarta linjen i spannets mitt. Spannet, dvs. skillnaden mellan högsta och lägsta antalet sysselsatta, är störst i Ludvika. Det är främst gruvetableringen som ger ett volymmässigt stort tillskott i scenarierna Hög. Differenserna ökar också efter år 2018 när etableringarna i scenarioförutsättningarna tar fart. Vid tolkningen av resultaten måste dock åter betonas att det är de relativa skillnaderna mellan scenarierna som är det viktiga, inte nivån på utvecklingen. Ludvika Smedjebacken

17 Effekter på näringsliv och arbetsmarknad Diagram 8. Förvärvsarbetande dagbefolkning 2030 i Smedjebacken och Ludvika per scenario 17 Hög-stor Hög-stor Hög-liten Hög-liten Medel-stor Medel-stor Medel-liten Medel-liten Låg-stor Låg-stor Låg-liten Låg-liten I såväl Smedjebacken som Ludvika är det i scenario Hög-stor som sysselsättningen år 2030 beräknas bli som störst, medan lägst utveckling antas i Låg-liten. Skillnaden mellan scenarierna är mindre i Smedjebacken än i Ludvika. I Smedjebacken är differensen mellan högsta och lägsta utfallet drygt 660 sysselsatta, motsvarande knappt 14 procent. Motsvarande differens i Ludvika är närmare sysselsatta, motsvarande 17 procent. Tolkningen är för Ludvikas del med andra ord att antalet sysselsatta år 2030 kan bli över 3000 fler om det allra mest gynnsamma scenariot inträffar, jämfört med det minst gynnsamma. I övrigt är det tydligt att det i första hand är nivån på näringslivets expansion som driver sysselsättningsutvecklingen mest. De båda Högscenarierna innebär fler sysselsatta än Medel, oavsett nivå på integrationen. Dvs. även i Medel-stor, där en stor integration med övriga näringslivet förutsätts är sysselsättningsnivån lägre än i Hög-liten.

18 Effekter på näringsliv och arbetsmarknad 18 Den förutsatta expansionen ger i modellberäkningarna upphov till indirekta sysselsättningseffekter i andra branscher i form av underleverantörer, stödbranscher och ökad konsumtion. I Ludvika är det gruvetableringen, ABB och Spendrups tänkta expansion som står i fokus. I diagram 9 nedan redovisas i vilka branscher de indirekta effekterna uppstår. Elasticiteten, dvs. hur många ytterligare indirekta arbetstillfällen som uppstår av varje tillkommande jobb i de expanderande företagen, varierar mellan de olika scenarierna. I stor-scenarierna, med en hög integration med övrigt näringsliv, varierar elasticiteten från 1,23 i låg, till 1,43 i medel och 1,7 i hög. I Hög-stor ger med andra ord varje 100 tillkommande sysselsatta i de expanderande företagen upphov till ytterligare 70 indirekta jobb. Att elasticiteten varierar mellan omfattningen på expansionen, beror på att branschmixen är olika i de olika scenarierna och att elasticiteten inom varje enskild bransch varierar. I liten-scenarierna är elasticiteten stabil på 1,18 inom samtliga nivåer av omfattning. 100 nya jobb med liten integration ger då upphov till ytterligare 18 indirekta. Branschmässigt är det i första hand inom Diagram 9. Indirekta sysselsättningseffekter i Ludvika år 2030 Företagstjänster Offentliga tjänster Transport, kommunikation Byggindustri Handel, turism Övrigt Tillverkning, utvinning Hög-stor Hög-liten Medel-stor Medel-liten Låg-stor Låg-liten företagstjänster som den indirekta sysselsättningen uppstår. Ökad befolkning ger också ökat behov av olika typer av offentliga tjänster. I övrigt det främst inom bygg och transport som de tillkommande jobben uppstår. Värt att notera är också att den indirekta sysselsättningseffekten är större i Medel-stor än i Hög-liten, dvs. integrationen med övriga näringslivet är viktigare än omfattningen.

19 Effekter på näringsliv och arbetsmarknad 19 Motsvarande effekter i Smedjebacken är relativt sett betydligt större. Elasticiteten varierar i stor-scenarierna mellan 2,09 och 3,18. Med andra ord innebär en expansion inom Ovako Bar SmeBox med 100 jobb, en indirekt effekt av ytterligare mellan 109 och 218 jobb. I liten-scenarierna, med en lägre integration med övriga arbetsmarknaden, är elasticiteten lägre och varierar mellan 1,46 och 2,50. Noterbart är dock att den fortfarande är betydligt större än i Ludvika. Smedjebacken kan alltså dra större nytta lokalt av expansion av sitt största företag. Liksom i Ludvika är det i Smedjebacken företagstjänster som är den största bransch där den indirekta sysselsättningen uppstår. Förutom offentliga tjänster, som främst uppstår till följd av ökad befolkning, är det till skillnad från Ludvika dock andra industribranscher som i hög grad expanderar som följd av tillskottet av direkta jobbtillfällen. Även transportsektorn och byggindustrin beräknas i hög grad gynnas genom indirekta effekter Scenario Hög-stor innebär ett betydande tillskott av indirekta arbetstillfällen i Smedjebacken. De ca 200 arbetstillfällena utöver basscenariots utveckling år 2030 Diagram 10. Indirekta sysselsättningseffekter i Smedjebacken år 2030 Företagstjänster Offentliga tjänster Tillverkning o utvinning Transport o kommunikation Byggindustri Handel, turism Övrigt Hög-stor Hög-liten Medel-stor Medel-liten Låg-stor Låg-liten beräknas ge ytterligare drygt 460 jobb. Det är ett avsevärt tillskott mer än tre gånger så mycket som i Medel-stor som dock förutsätter en mycket god konjunkturutveckling och en större anknytning till både det lokala näringslivet och den lokala arbetsmarknaden. Låg-scenarierna innebär däremot i princip helt obefintliga indirekta effekter för arbetsmarknaden.

20 Effekter på bostadsmarknad 20 Befolkningsförändringarna i de olika scenarierna ger upphov till tillkommande bostadsbehov. Här bör betonas är att bostadsbehoven som redovisas är de tillkommande behov som uppstår utöver basscenariot, där utvecklingen antas pågå endast med nationella branschantaganden och enligt tidigare befolkningsprognoser. Redovisningens fokus är alltså främst på de relativa skillnaderna mellan scenarierna. Fördelningen är baserad på dagens bostadsstruktur och genomsnittliga hushållsstorlek i kommunen och beräknad på den tillkommande befolkningens åldersstruktur. Behoven år 2030 framgår av diagram 11. Scenario Hög-stor innebär i Ludvika ett tillkommande bostadsbehov på närmare 1150 bostäder, fördelat på ca 630 småhus, 515 lägenheter i flerbostadshus och en handfull specialbostäder. Detta är dubbelt så mycket tillskott som i både Hög-liten och Medel-stor, där det tillkommande bostadsbehovet utöver basscenariot stannar på omkring 600 bostäder. Värt att notera i detta sammanhang är att bostadsbehoven är till och med något större i Medelstor än i Hög-liten. Viktigare för befolkningstillväxten och därmed också en helt avgörande faktor för behovet Diagram 11. Tillkommande bostadsbehov utöver basscenariot i Ludvika år Låg-liten Låg-stor Medelliten Medelstor Hög-liten Hög-stor Småhus av bostäder är alltså i vilken grad näringslivsexpansionen är förankrad lokalt, än den faktiska storleken på expansionen. Bästa tänkbara konjunkturutveckling innebär med andra ord mindre bostadsbehov än en normal utveckling, ifall expansionen i det första fallet utgörs av arbetstillfällen med hög grad av inpendling och liten koppling till det lokala näringslivet och i det andra fallet av hög integration. Flerbostadshus Specialbostäder

21 Effekter på bostadsmarknad 21 Motsvarande tillkommande bostadsbehov i Smedjebackens kommun är av betydligt mer begränsad omfattning. Befolkningstillväxten utöver det som antas i basscenariot är relativt blygsam och det är endast i scenario Hög-stor som det tillkommande bostadsbehovet överstiger hundra. Bostadsstrukturen i Smedjebacken innebär en hög andel småhus. Givet denna fördelning och den beräknade befolkningsstrukturen per scenario och kommunens genomsnittliga hushållsstorlekar, antas scenario Hög-stor generera behov av ytterligare 125 småhus och knappt 40 lägenheter i flerbostadshus, utöver de behov som uppstår i det trendmässiga basscenariot. Tillkommande behov av specialbostäder främst anpassade äldreboenden är i princip helt obefintligt i samtliga scenarier. Precis som i Ludvika är det i Smedjebacken av större vikt med graden av integration med övriga näringslivet än omfattningen på företagens expansion. Bästa tänkbara utveckling för kommunens största företag Ovako Bar SmeBox ger upphov till mindre behov av nya bostäder än en måttligt god utveckling, ifall den bästa utvecklingen inte är fullt integrerad med kommunens övriga näringsliv och arbetsmarknad och Diagram 11. Tillkommande bostadsbehov utöver basscenariot i Ludvika år Låg-liten Låg-stor Medelliten Medelstor Hög-liten Hög-stor Småhus den mer måttfulla utvecklingen är det. Scenario Högliten ger alltså upphov till ett mindre tillkommande bostadsbehov än Medel-stor. Det finns med andra ord all anledning för kommunen att fokusera på att ge goda förutsättningar för hur en eventuell expansion kan genomföras snarare än bidra till att omfattningen är så stor som möjligt, om målet är att expansionen ska bidra till befolkningstillväxt. Flerbostadshus Specialbostäder

22 Effekt på barn- och äldreomsorg 22 Tabell 2. Ökning av antal personer berörda av skola, barn- och äldreomsorg i Ludvika. Ökning totalt samt jämfört med basscenario år Medelliten Låg-liten Låg-stor Medelstor Hög-liten Hög-stor Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg , jämfört med basalternativet Medelliten Låg-liten Låg-stor Medelstor Hög-liten Hög-stor Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Förändrade behov inom skola, barn- och äldreomsorg styrs av de befolkningsförändringar som uppstår inom berörda åldersklasser i de olika scenarierna. Tabell 2 intill redovisar dels total förändring av antalet personer inom de olika verksamhetsområden mellan år 2013 och 2030, dels skillnaderna gentemot basalternativet för var och en av scenarierna. Dessa demografiska förändringar ligger sedan till grund för beräkningar av de direkta effekterna på kommunens verksamhet inom vart och ett av områdena. Störst förändringar av befolkningen inom de relevanta åldersgrupperna uppstår i scenarierna stor, dvs. de scenarier där en stor andel av de tillkommande jobben antas besättas genom inflyttning snarare än inpendling. Detta avspeglas bl.a. genom att Medel-stor ger upphov till större befolkningsökningar än Hög-liten, trots att sysselsättningen totalt sett antas öka mer i det senare scenariot. Skillnaderna är däremot ganska små mellan de båda Låg-scenarierna. Trots att inflyttningen antas vara större i Låg-stor är den totala expansionen så pass liten att ingen större påverkan sker i något av varianterna.

23 Effekt på barn- och äldreomsorg 23 Inom skola och barnomsorg beräknas den tillkommande nettokostnaden utöver basscenariot för respektive scenario. Kostnaden är beräknad utifrån standardiserade styckkostnader per ettårsklass, kalibrerade mot kommunens faktiska totala nettokostnader per verksamhet det senaste året och applicerade på åldersstrukturen på den tillkommande befolkningen i de relevanta åldersklasserna. I Ludvika innebär de tillkommande kostnaderna utöver basscenariot ett spann på mellan 1,5 mkr i Låg-liten till 20,7 mkr i Hög-stor i förskolan, 1,7 mkr till 28,7 mkr i grundskolan och mellan 0,8 mkr och 11,8 mkr för gymnasiet. Hög-stor är det scenario som antas generera de allra högsta kostnaderna; närmare dubbelt så stora som såväl Hög-liten och Medel-stor. Befolkningsökningarna kan också genom kommunens specifika lärartätheter omsättas till behov av tillkommande personal utöver basscenariot. Inom förskolan skulle Hög-stor innebär ett behov av ytterligare 40 pedagoger utöver basscenariot, medan det i gymnasiet betyder ytterligare 7 lärare. Inom grundskolan är det tillkommande behovet 32 personer. Låg-liten, som är det scenario som innebär minst tillkommande behov, beräknas endast ge upphov till enstaka ytterligare personal. Diagram 12. Tillkommande nettokostnader (tkr) per scenario jämfört med basscenariot inom skola och barnomsorg i Ludvika år Förskola Grundskola Gymnasium Låg-liten Låg-stor Medel-liten Medel-stor Hög-liten Hög-stor Diagram 13. Tillkommande personalbehov per scenario jämfört med basscenariot inom skola och barnomsorg i Ludvika år Förskola Grundskola Gymnasium Låg-liten Låg-stor Medel-liten Medel-stor Hög-liten Hög-stor

24 Effekt på barn- och äldreomsorg 24 På motsvarande sätt har kostnaderna för äldreomsorgen beräknats. Diagram 14 nedan redovisar de tillkommande nettokostnaderna utöver basscenariot per scenario. Den större befolkningen och därmed på sikt även ett större antal äldre i scenario Hög-stor beräknas ge upphov till en tillkommande kostnad på 9,7 mkr år Detta är dubbelt så mycket som i såväl Hög-liten som Medel-stor, där den beräknade tillkommande kostnaden uppgår till omkring 5 mkr. De båda Låg-scenarierna innebär endast en marginell befolkningsökning jämfört med basscenariot och ger därmed endast upphov till ytterligare nettokostnader på ca 0,6 till 0,9 mkr. Diagram 14. Tillkommande nettokostnader (tkr) per scenario jämfört med basscenariot inom äldreomsorgen i Ludvika år 2030 Hög-stor Hög-liten Medel-stor Medel-liten Låg-stor Låg-liten Diagram 15. Tillkommande behov av hemtjänst och särskilt boende (antal pers) per scenario jämfört med basscenario i Ludvika år 2030 Utifrån kommunens nuvarande genomsnittsbehov av hemtjänst och särskilt boende i olika åldersgrupper kan också det tillkommande behovet utöver basscenariot beräknas. För Ludvikas del år 2030 innebär det som framgår av diagram 15 nedan ett tillkommande behov av åtta platser i särskilt boende i Hög-stor, varav två för åringar, samt ytterligare femton personer med behov av hemtjänst. I Låg-liten beräknas inga heltidsbehov av vare sig hemtjänst eller särskilt boende uppstå utöver vad som antas i basscenariot Låg-liten Låg-stor Medel-liten Medel-stor Hög-liten Hög-stor år med hemtjänst 80+ med hemtjänst år i särskilt boende 80+ i särskilt boende

25 Effekt på barn- och äldreomsorg 25 Tabell 3. Ökning av antal personer berörda av skola, barn- och äldreomsorg i Smedjebacken. Ökning totalt samt jämfört med basscenario år Medelliten Låg-liten Låg-stor Medelstor Hög-liten Hög-stor Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg , jämfört med basalternativet Medelliten Låg-liten Låg-stor Medelstor Hög-liten Hög-stor Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg För Smedjebacken framgår motsvarande ökning av befolkningsgrupperna inom skola, barn- och äldreomsorg av tabell 3 ovan. Med en delvis annorlunda befolkningsstruktur än Ludvika och andra förutsättningar för utveckling, beräknas ökningarna av antalet personer totalt under perioden blir relativt sett lägre. Inom åldersgrupperna aktuella för gymnasieskolan beräknas underlaget totalt sett minska, medan antalet äldre antas öka betydlig mer i samtliga scenarier. Jämfört med utvecklingen in basscenariot år 2030 är det dock flera betydande skillnader som framträder. Scenariot Hög-stor, där en stor andel av expansionen antas besättas med inflyttare snarare än inpendlare, ökar antalet barn, unga och äldre mer än dubbelt så mycket som i scenarierna närmast under. Noterbart är också att i de båda Låg-scenarierna är förändringen av antalet personer i de relevanta åldersgrupperna mindre än basscenariot. Detta återspeglar den relativt sett svagare konjunkturutveckling som scenariot antar, vilket innebär ett mindre behov av sysselsatta och därmed också en mindre inflyttning för att besätta de nytillkomna arbetstillfällena.

26 Effekt på barn- och äldreomsorg 26 De tillkommande nettokostnaderna utöver basscenariot för skola och barnomsorg i Smedjebacken beräknas på motsvarande sätt som i Ludvika genom kalibrering av standardiserade styckkostnader per ålder mot kommunens faktiska nettokostnader per verksamhet. Förskolans tillkommande nettokostnader i Hög-stor beräknas år 2030 uppgå till 4 mkr mer än i basscenariot, medan nettokostnaderna för Låg-liten beräknas blir -0,6 mkr, dvs. något lägre än basscenariot. I både scenario Hög-liten och Medel-stor beräknas de nettokostnaderna bli ca 1,7 mkr mer än basscenariots kostnader. Grundskolans tillkommande nettokostnader i Hög-stor beräknas till 6,6 mkr, medan gymnasiets beräknas bli nästan 2 mkr mer än basscenariot. Inom såväl grundskola som gymnasium antas också nettokostnaderna i Låg-scenarierna bli lägre än basscenariot. Omsatt till tillkommande behov av personal, innebär Hög-stor ytterligare nära 6 förskollärare, 5 lärare i grundskolan och en i gymnasiet, medan behovet blir omkring hälften i Hög-liten och Medel-stor. Lågscenarierna innebär inga tillkommande behov utöver basscenarierna, utan snarare överskott. Diagram 16. Tillkommande nettokostnader (tkr) per scenario jämfört med basscenariot inom skola och barnomsorg i Ludvika år Förskola Grundskola Gymnasium Låg-liten Låg-stor Medel-liten Medel-stor Hög-liten Hög-stor Diagram 17. Tillkommande personalbehov per scenario jämfört med basscenariot inom skola och barnomsorg i Ludvika år Förskola Grundskola Gymnasium Låg-liten Låg-stor Medel-liten Medel-stor Hög-liten Hög-stor

27 Effekt på barn- och äldreomsorg 27 De tillkommande nettokostnaderna för äldreomsorgen i Smedjebacken framgår av diagram 18 nedan. Scenario Hög-stor, med dess större befolkningstillväxt genererad av inflyttande arbetskraft, beräknas ge en nettokostnad på 1,4 mkr mer än i basscenariot. För såväl Hög-liten som Medel-stor är kostnadsökningen i storleksordningen kring 0,7 mkr. Med andra ord genererar samma omfattning av expansion i Hög ca hälften av kostnaden om integrationen med övriga näringslivet är lägre. De båda Låg-scenarierna ger i princip inga alls ökade kostnader jämfört med basscenariot. Omräknat till antal platser på särskilt boende och behov av hemtjänst, utöver vad som kan antas i basscenariot, rör det sig i Smedjebackens fall om relativt begränsade antal till år Det är endast i de båda Högscenarierna, samt Medel-stor som några heltidsplatser kan antas tillkomma. Det rör sig om enstaka platser i särskilt boende för 80+, samt totalt ytterligare tre personer med behov av hemtjänst i Hög-stor och enstaka i Hög-liten och Medel-stor. Sammantaget antyder beräkningarna att de tillkommande kostnaderna för äldreomsorgen i nära nog samtliga scenarier för Smedjebacken blir begränsade. Diagram 18. Tillkommande nettokostnader (tkr) per scenario jämfört med basscenariot inom äldreomsorgen i Smedjebacken år 2030 Hög-stor Hög-liten Medel-stor Medel-liten Låg-stor Låg-liten Diagram 19. Tillkommande behov av hemtjänst och särskilt boende per scenario jämfört med basscenario i Smedjebacken år år med hemtjänst 80+ med hemtjänst år i särskilt boende 80+ i särskilt boende Låg-liten Låg-stor Medel-liten Medel-stor Hög-liten Hög-stor

28 Effekt på kompetensförsörjning 28 Näringslivets expansion i de olika scenarierna kommer ställa krav på kompetensförsörjningen för att tillgodose det ökade behovet av rätt utbildad arbetskraft. Resultatet av beräkningarna som redovisas i diagram 20 nedan har i allt väsentligt utgått från nuvarande utbildningsstruktur i Ludvikas näringsgrenar, undantaget gruvsektorn där istället nationella fördelningar har använts. Näringsgrenarna aktuella för expansion antas till absolut största delen sysselsätta som högst gymnasialt utbildad arbetskraft. I scenario Hög-stor beräknas 70 procent av ökningen utöver basscenariot kräva som högst gymnasial utbildning och endast 19 procent någon form av längre eftergymnasial kompetens. Fördelningen är i allt väsentligt likadan i Hög-liten, dock med den viktiga skillnaden att 53 procent av de tillkommande sysselsatta antas pendla in, mot knappt 25 procent i Hög-stor. Med andra ord, en betydligt större andel av kompetensförsörjningsbehoven i litenscenarierna antas tillgodoses genom inpendling, medan kommunen själv måste ansvara för att förse arbetsmarknaden med rätt utbildad personal i Högscenarierna, antingen genom inflyttning eller utbildning av befintliga invånare. Skillnaderna mellan stor- och liten-scenarierna kvarstår oavsett omfattning, dvs. även inom Medel och Låg. Diagram 20. Kompetensbehov utöver basscenario för Ludvika år 2030 fördelat på behov inom kommunen och inpendling Hög-stor Hög-liten Medel-stor Medel-liten Låg-stor Låg-liten Lång eftergymn, övr Lång eftergymn, tekn/natur Kort eftergymn, övr Kort eftergymn utb, tekn/natur Gymnasial Varav inpendling Detaljeringsgraden i beräkningarna tillåter inte att den exakta inriktningen på de efterfrågade utbildningarna kan redovisas, men tydligt är att framför allt gruvetableringarna i Hög och Medel kommer att ställa krav på helt nya former av främst gymnasial utbildning som inte finns idag. Tekniskt inriktad eftergymnasialt utbildad arbetskraft kommer främst som en konsekvens av ABB:s tänkta expansion i samma scenarier.

29 Effekt på kompetensförsörjning 29 För Smedjebacken är det tillkommande kompetensbehovet utöver basscenariot i ännu högre grad koncentrerat till gymnasialt utbildad arbetskraft. År 2030 beräknas i Hög-stor 82 procent av den tillkommande sysselsättningen behöva som högst gymnasial utbildning, mot endast 11 procent med längre eftergymnasial utbildning. Förutsättningarna för scenarierna är dock lite annorlunda i Smedjebacken, där stort fokus ligger på den tänkta expansionen av Ovako Bar SmeBox. Totalt för Smedjebacken antas därmed inte skillnaderna i inpendling mellan stor- och liten-scenarierna vara lika stora som i Ludvika, där gruvetableringen ger upphov till ett betydligt större spann. Detta innebär att skillnaden i hur stor del av kompetensbehovet som tillgodoses av inpendling inte är lika stor mellan stor och liten i Smedjebacken. Med andra ord kommer även en expansion med mindre anknytning till det lokala näringslivet och den lokala arbetsmarknaden att kräva att en förhållandevis stor andel av den tillkommande sysselsättningen försörjs med kompetens från den egna kommunen. Behovet av eftergymnasialt utbildad arbetskraft bland Diagram 21. Kompetensbehov utöver basscenario för Smedjebacken år 2030 fördelat på behov inom kommunen och inpendling Hög-stor Hög-liten Medel-stor Medel-liten Låg-stor Låg-liten Lång eftergymn, övr Lång eftergymn, tekn/natur Kort eftergymn, övr Kort eftergymn utb, tekn/natur Gymnasial Varav inpendling den tillkommande sysselsättningen är utöver scenario Hög-stor ytterst begränsat fram till år Det är främst gymnasialt utbildade sysselsatta som efterfrågas i de övriga scenarierna. Eftersom det inte rör sig om några nyetableringar, utan snarare expansion av redan befintlig verksamhet, handlar det heller inte i någon större omfattning om nya inriktningar på utbildningen.

30 Effekt på infrastruktur 30 Effekter på infrastrukturbehoven kan inte kvantifieras utifrån raps-resultaten på samma sätt som övriga områden ovan. Istället görs här en mer kvalitativ genomgång av tänkbara effekter och behov, dock baserad på de relativa förhållandena mellan de olika scenariernas utfall. Infrastrukturen är av avgörande betydelse för mot vilka scenarier näringslivet utvecklas. Möjliggörande av förbättrade transporter för både varor, tjänster och människor kan påverka både omfattningen och möjligheten till förbättrad integration av företagens expansion. De direkta transporterna till och från regionens stora företag både de befintliga och eventuella nyetableringar verkar som en dimensionerande faktor för omfattningen av expansionen. Den spårbundna trafiken är redan idag hårt belastad. Expansion av verksamheterna hos främst ABB och Ovako kommer lägga ytterligare press på kapaciteten och nyetablering av gruvdriften innebär ännu större behov av spårbundna transporter. Spendrups transporter sker till största delen med lastbil och företagets expansion är inte begränsat av spårkapaciteten. Beräkningar på exakt omfattning av den ökade belastningen är inte möjliga, men Hög-scenarierna med full gruvdrift skulle innebära transportbehov av ytterligare ca 5 miljoner ton järnmalmsprodukter årligen, vilket grovt räknat motsvarar ytterligare omkring 4,5 godståg om dagen.

31 Effekt på infrastruktur 31 Till detta kommer ABB:s och Ovakos expansion med 39 respektive 18 procents ökad produktion med tillhörande transportbehov. Medel-scenarierna innebär 2,5 miljoner ton järnmalms-produkter och en ökning av ABB:s transportbehov med ca 21 procent. Låg-scenarierna innebär ingen ökad belastning på grund av gruvdrift, däremot en 10-procentig ökning av ABB:s produktion som dock motverkas av en minskning av Ovakos produktion i Smedjebacken. Utöver det direkta transportbehoven i de olika nivåerna av omfattning, påverkas också infrastrukturen av scenariernas andra dimension, integration med övriga näringslivet. De långväga transporterna i hög grad den spårbundna trafiken blir mindre belastade om insatsvaror, underleverantörer etc. kan hämtas från närregionen, dvs. utvecklingen går mot storscenarierna. Även persontransporterna, som i viss mån också konkurrerar om spårutrymmet, styrs av integrationen, eftersom stor-scenarierna i hög grad förutsätter att arbetskraften rekryteras från den egna kommunen snarare än att pendla in från andra regioner. I Högscenarierna är antalet pendlare till Ludvika drygt 1200 fler än basscenariot i liten-alternativet, mot ca 800 inpendlare i stor-alternativet. Antalen är något mindre i medel och låg, men relationerna är desamma. Genom att sträva mot större integration av arbetsmarknaden, dvs. gå mot stor-alternativet, minskar behovet av konkurrerande persontransporter betydligt. Pendlingsökningen i Hög-stor motsvarar omkring en tredjedel av dagens totala inpendling till Ludvika. En komplicerande faktor som inte ska glömmas är dock att i stor-alternativen antas istället en större andel av den tillkommande arbetskraften flytta in till regionen. Anhöriga till inflyttare som också behöver arbetsplatser kan om inte lämplig sysselsättning finns tillgänglig i kommunen istället behöva pendla ut. Detta innebär i så fall en motsvarande belastning på transportsystemet med efterföljande behov av infrastrukturförbättringar. En väl fungerande infrastruktur är dessutom en viktig konkurrensfördel för kommunernas attraktivitet som boendeort. För att närma sig stor-scenariernas utveckling behöver en betydande andel av den tillkommande arbetskraften flytta in till kommunen. Fungerande infrastruktur är en viktig faktor för att kunna attrahera kompetent arbetskraft att flytta in. Frågorna kring infrastrukturen berörs i mer detalj i andra delprojekt, främst Att våga tänka annorlunda - Nya vägar för en effektiv infrastrukturplanering.

32 Sammanfattning av effekter 32 De sex olika scenarierna som analyserats i denna studie kombinerar både element som ligger bortom kommunens kontroll, som konjunkturutveckling och världsmarknadspriset på järnmalm, och faktorer där kommunerna har större möjligheter att påverka, som t.ex. lokal infrastruktur, kompetensförsörjning och attraktivitet som boendeort. En naturlig strävan i kommuner som har ambitionen att växa är att röra sig mot Hög-scenarierna, med stor omfattning på näringslivsexpansionen. Dock kan denna dimension endast i begränsad omfattning styras av enskilda kommuners agerande. Det är istället främst inom delar av integrationsdimensionen som kommunen har chansen att påverka. Resultaten av effektberäkningarna visar på att det finns tydliga vinster i termer av ökad sysselsättning och befolkningstillväxt i flera av scenarierna. Men framför allt de mer omfattande scenarierna med stor integration innebär också belastningar på kommunens verksamheter, främst vad gäller bostäder och kompetensförsörjning. Vad kommunen väljer att fokusera sin planering mot får därför ses som en avvägning mellan de kostnader som uppstår med expansionen och de vinster man kan se i form av tillväxt. Samtidigt är det viktigt att påpeka att scenariernas effektberäkningar inte utgör fastslagna sanningar. Den typ av exakta beräkningar som görs i denna studie kan ge ett falskt intryck av precision, när det i själva verket handlar om utfall givet vissa standardiserade antaganden. De viktigaste resultaten är istället: fokus på de olika scenariernas inbördes relation (inte de exakta värdena för en prognos femton år framåt i tiden) fokus på vad kommunerna har för möjligheter påverka utvecklingen i riktning mot önskat utfall att effektberäkningarna ger en beredskap för att långsiktigt planera för olika tänkbara utfall.