Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

Transkript

1 Dnr 2018/00911 Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd Regeringsuppdrag N2018/00721/DL LIVSMEDELSVERKET

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Sammanfattning av regeringsuppdraget... 4 Bakgrund till regeringsuppdraget... 4 Förbättringsområden för dricksvattensamordningen... 4 Genomförande... 6 Tidigt arbete och workshop för Dricksvattenrådets medlemmar... 6 Information till aktörer inom sektorn... 6 Rapportering av regeringsuppdraget... 6 Dricksvattenrådets syfte och organisation... 7 Dricksvattenrådets syfte... 7 Dricksvattenrådets fokusområden... 7 Organisation av Dricksvattenrådet... 7 Dricksvattenrådet Kansli Arbetsgrupperna Avgränsningar Agenda Styrning och finansiering Förändringar i myndigheternas instruktioner Grundfinansiering Särskilda medel för projektarbete Fortsatt arbete Bilagor

3 Sammanfattning Regeringen har givit Livsmedelsverket i uppdrag att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd. I uppdraget ingår att identifiera vilka uppgifter som rådet ska ha, hur arbetet ska organiseras och hur kunskapsutveckling inom ramen för dricksvattenrådet kan bedrivas. Livsmedelsverket ska också föreslå formen för återrapportering av Dricksvattenrådets arbete till regeringen. Dricksvattenrådet leds av generaldirektören för Livsmedelsverket och i rådet ska Havsoch vattenmyndigheten, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket och en länsstyrelserepresentant ingå. I rådet bör också Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt två företrädare för kommuner ingå. Livsmedelsverket anser att även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Svenskt Vatten och en Vattenmyndighet bör utses till medlemmar av Dricksvattenrådet. Livsmedelsverket förslår också att det i verkets förordning med instruktion införs att Livsmedelsverket ska leda ett nationellt dricksvattenråd. För andra centrala förvaltningsmyndigheter i Dricksvattenrådet föreslås ett instruktionsenligt ansvar att bidra till och medverka i Dricksvattenrådets arbete. Företrädare i Dricksvattenrådet är generaldirektören eller den som denne utser i sitt ställe. Livsmedelsverket föreslår vidare att rådet i sitt arbete utgår från de utmaningar som identifierats i betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning, men Dricksvattenrådet ska även ha förmåga att omhänderta nya frågeställningar inom sitt ansvarsområde. Dricksvattenrådet ansvarar för att regeringen har kännedom om aktuell lägesbild och de behov som finns för att säkra dricksvattenförsörjningen nationellt. Livsmedelsverket förordar en organisation med Dricksvattenrådet som exekutiv nivå med tre arbetsgrupper därunder: Vattenförsörjningsgruppen, Dricksvattenkvalitetsgruppen och Gruppen för civilt försvar och krisberedskap. Dricksvattenrådet sammanträder fyra gånger årligen och prioriterar, beslutar, resursätter och stämmer av arbetsgruppernas arbete. Dricksvattenrådet kan också besluta att tillsätta arbetsgrupper ad hoc för att omhänderta frågor utan tydlig hemvist eller som behöver hanteras skyndsamt. Ett kansli bör inrättas på Livsmedelsverket. Kansliet ska främja de ständigt pågående samarbetena mellan Dricksvattenrådets medlemmar, som ingår i respektive myndighets ordinarie uppdrag. Kansliet ska också vara ett stöd för Dricksvattenrådet, arbetsgrupperna och en kontaktyta gentemot andra plattformar som hanterar dricksvattenfrågor. Livsmedelsverket uppskattar att kostnaden för ett kansli uppgår till 3 miljoner kr/år. Livsmedelsverket bedömer att en organisation med särskilda medel är ett kraftfullare verktyg för att uppnå kunskapsutveckling inom ramen för Dricksvattenrådet, jämfört med det Kunskapscentrum som föreslås i betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning. På så sätt kan Dricksvattenrådets samtliga medlemmar bidra till att bedriva kunskapsuppbyggande verksamhet inom prioriterade områden. Livsmedelsverket äskar därför projektmedel om 20 miljoner kr/år att fördela mellan Dricksvattenrådets medlemmar. 3

4 Bakgrund Sammanfattning av regeringsuppdraget Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd. Livsmedelsverket ska identifiera vilka uppgifter som rådet ska ha, hur arbetet ska organiseras och hur kunskapsutveckling inom ramen för dricksvattenrådet kan bedrivas. Arbetet ska utgå från vad som föreslås i Dricksvattenutredningens betänkande En trygg vattenförsörjning (SOU 2016:32). I uppdraget ingår också att lämna förslag på lämplig form för rapportering av rådets verksamhet till regeringen. Dricksvattenrådet ska ledas av generaldirektören för Livsmedelsverket, som också är ordförande. I Dricksvattenrådet ska även Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Trafikverket och en länsstyrelse representant ingå. Myndigheterna företräds av generaldirektör eller den som generaldirektören utser i sitt ställe. I rådet bör även en ledamot som företräder SKL samt två ledamöter som företräder kommuner ingå. Om Livsmedelsverket finner det lämpligt kan myndigheten bjuda in andra berörda organisationer att utse adjungerade ledamöter. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda myndigheter och de övriga aktörer som berörs. Livsmedelsverket ska redovisa arbetet med att inleda arbetet att inrätta ett nationellt dricksvattenråd till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 december Regeringsuppdraget återfinns i sin helhet i bilaga 1. Bakgrund till regeringsuppdraget Dricksvatten är en samhällsfråga som berör flera aktörer och kommunerna är ytterst ansvariga för den allmänna dricksvattenförsörjningen. Livsmedelsverket har sedan 2009 ett instruktionsenligt ansvar att samordna dricksvattenfrågorna med särskilt fokus på klimatanpassning samt kris- och beredskapsplanering för dricksvatten. Bakgrunden till detta var regeringens proposition (prop. 2008/09:162) om en sammanhållen klimat- och energipolitik där det noterades att dricksvattenfrågor hanteras av ett stort antal myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Detta samordningsansvar omhändertogs på Livsmedelsverket genom Nationellt nätverk för dricksvatten. Med regeringsuppdraget och det nya Dricksvattenrådets bildande följer också ett förtydligat ansvar för Livsmedelsverket att samordna dricksvattenfrågorna från grund- och ytvattentäkt till kran. Uppgifterna kring dricksvattnet, dess produktion och distribution, är omfattande och i betänkandet En trygg vattenförsörjning betonas behovet av samordning på lokal och regional nivå (SOU 2016:32). Förbättringsområden för dricksvattensamordningen Ansvaret för dricksvattenfrågorna är splittrat på flera myndigheter. Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning definierar samordning som koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet. Vidare beskriver betänkandet att i de fall särskilda

5 samordningsuppdrag utdelas, åtföljs de ofta av att mål, ansvarsfördelning, resurser och återrapporteringskrav anges (SOU 2016:32, sid 791). Nedan sammanfattas betänkandets samlade bedömning av Livsmedelsverkets samordningsarbete med avseende på de senaste fem åren (SOU 2016:32, sid 791). Det nationella dricksvattennätverket har fungerat ur ett nätverksperspektiv, men har inte på ett mer systematiskt sätt inneburit att olika myndigheter och administrativa nivåer samordnats, dvs. koordinerats för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet i gemensamma resurser och samlat arbete. Det har saknats övergripande och av regeringen fastställda mål för samordningsarbetet. Utpekade ansvar, återrapporteringskrav och anvisade långsiktiga resurser för arbetet saknas i betydande grad i styrdokumentet och övrig myndighetsstyrning. Dagens arbetsmodell för samordning av dricksvattenfrågor genom Livsmedelsverket saknar med nuvarande utformning nödvändiga strukturella förutsättningar för drivkraft och kontinuitet arbetet kännetecknas av snäva fasta resurser samt omfattande, och tidsbegränsad, extern projektfinansiering. En rad resultat och effekter kan trots detta redovisas de bygger dock främst på medverkande myndigheters parallella verksamheter inte på en systematisk och väl resurssatt myndighetssamordning. Enligt betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning har tydliga mål, resurssättning, ansvarsfördelning och återrapportering i betydande grad saknats i Livsmedelsverkets hittillsvarande samordningsarbete (SOU 2016:32, sid 792). Vidare anförs i betänkandet att en tydligare styrning kan skapa förutsättningar för koordinering av resurser och arbetsinsatser för att höja kvalitet och effektivitet i verksamheten (SOU 2016:32, sid 792). 5

6 Genomförande Tidigt arbete och workshop för Dricksvattenrådets medlemmar Regeringsuppdraget Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd tolkades av en bred grupp chefer och experter på Livsmedelsverket. I ett andra steg, har den kritik betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning riktat mot Livsmedelsverkets tidigare dricksvattensamordning genom Nationellt nätverk för dricksvatten analyserats. En intervju med utredningens huvudsekreterare Folke K. Larsson, genomfördes också för att nå fördjupad insikt. Med ovanstående, och med regeringsuppdraget som bakgrund, arrangerades en workshop för Dricksvattenrådets medlemmar och Svenskt Vatten. Till workshopen kallades generaldirektör, landshövding, verkställande direktör eller motsvarande. Målsättningen med workshopen var att besvara tre av de fyra frågorna som utgör regeringsuppdraget. 1) Vilka arbetsuppgifter ska rådet ha? 2) Hur ska arbetet organiseras? 3) Hur ska dricksvattenrådet rapportera tillbaka till regeringen? Under workshopen ventilerades myndigheternas ståndpunkter i olika frågor med bäring på Dricksvattenrådet. Samsyn uppnåddes om Dricksvattenrådets organisation och rapporteringsform. Resultaten från workshopen sammanställdes och utvecklades därefter vidare av en intern projektgrupp på Livsmedelsverket. Information till aktörer inom sektorn Under 2018 har Livsmedelsverket informerat om hur arbetet med regeringsuppdraget fortskridit på Vattenstämman, Konferens Vattenbristuppdragen, Klimatanpassning Sverige, och Nationell dricksvattenkonferens. Livsmedelsverket har även fortlöpande informerat koordineringsgruppen i Nationell nätverk för dricksvatten. Rapportering av regeringsuppdraget Med grund i det tidiga arbetet, heldagsworkshopen och de synpunkter som inkommit då projektgruppen informerat i olika forum har rapporten sammanställts. Rapporten har sedan skickats för synpunkter till Dricksvattenrådets aktörer. Värdefulla synpunkter har inkommit från Dricksvattenrådets aktörer, vilka har lett till förändringar av det ursprungliga förslaget. Livsmedelsverkets bedömning är att rapporten är väl förankrad hos Dricksvattenrådets aktörer.

7 Dricksvattenrådets syfte och organisation Dricksvattenrådets syfte Det nationella Dricksvattenrådet verkar för en trygg och säker dricksvattenförsörjning för att värna samhällets funktioner och konsumenterna. Dricksvattenrådet ger tydligt stöd i regionala och lokala dricksvattenfrågor som omfattar vattnets väg från grund- och ytvattentäkt till kran i en föränderlig omvärld. Vidare ansvarar Dricksvattenrådet för att regeringen har kännedom om aktuell lägesbild och de behov som finns för att säkra dricksvattenförsörjningen nationellt. Dricksvattenrådets fokusområden Dricksvattenrådet ska i sitt arbete utgå från de utmaningar som identifierats i betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning, men Dricksvattenrådet ska även ha förmåga att omhänderta nya frågeställningar inom till exempel civilt försvar och vattenbrist. Arbetet omfattar så väl kommunal som enskild dricksvattenförsörjning. Organisation av Dricksvattenrådet Dricksvattenrådet föreslås organiseras i enlighet med figur 1. Livsmedelsverket bedömer att en organisation som stödjer projektarbete kan koordinera gemensamma resurser och samla arbeten mellan Dricksvattenrådets myndigheter och de olika administrativa nivåerna mer effektivt. I betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning har just koordinering av resurser och samlade arbetsinsatser utpekats som en brist i den tidigare nätverksmodellen (SOU 2016:32, sid 791). Projektmodellen hämtas från Den strategiska gruppen i livsmedelskedjan. De projekt som drivs inom Dricksvattenrådets organisation har en utvecklings- eller utredningsfas som sedan med tydlighet övergår till en implementeringsfas för projektets avnämare. Dricksvattenrådet bör sammanträda fyra gånger per år varav ett tillfälle avsätts för avrapportering till regeringen. För att underlätta det praktiska arbetet bör Dricksvattenrådets arbete inrättas i årscykler med en process som är anpassad efter respektive myndighets verksamhetsplanering, se figur 2. På detta sätt ökar möjligheten att koordinera resurser för att nå ökad effektivitet och kvalitet i Dricksvattenrådets arbete. 7

8 CIVILT FÖRSVAR KRISBEREDSKAP Ordförande Livsmedelsverket AD HOC Ordförande Kansli/Livsmedelsverket DRICKSVATTENRÅDET Ordförande Livsmedelsverket DRICKSVATTENKVALITET Ordförande Livsmedelsverket VATTENFÖRSÖRJNING Ordförande Havs- och vattenmyndigheten KANSLI Livsmedelsverket Figur 1. Dricksvattenrådet och dess organisation, inklusive arbetsgrupper och kansli.

9 KALENDER PROJEKTFAS REDOVISNING TILL DRICKSVATTENRÅDET År 1 FEB MAJ AUG NOV Förarbete Behovsanalys År 2 FEB Projektidéer och beslutsunderlag MAJ Prioritering + Beslut om vilka projekt som ska starta AUG NOV Prioritering Planering Resurssättning År 3 FEB Projektstart MAJ Uppföljning 1 AUG Genomförande Uppföljning 2 NOV Uppföljning 3 År 4 FEB Uppföljning 4 MAJ Uppföljning 5 AUG Genomförande Uppföljning 6 NOV Uppföljning 7 År 5 FEB Uppföljning 8 MAJ Uppföljning 9 AUG Genomförande Projektavslut och redovisning NOV Uppföljning Återrapportering och utvärdering Figur 2. Figuren beskriver ett projekts väg genom Dricksvattenrådets arbetsprocess. Kalender avser Dricksvattenrådets möten, projektfas avser projektets arbete inklusive utredning- /utvecklingsfas och implementeringsfas medan redovisning till Dricksvattenrådet avser projektets rapportering till Dricksvattenrådet vid de schemalagda mötena. I modellen finansieras de aktörsgemensamma projekten genom särskilda medel om 20 miljoner kr/år som anslås Livsmedelsverket och som efter beslut i Dricksvattenrådet fördelas mellan medlemmarna. 9

10 Dricksvattenrådet Dricksvattenrådet leds av Livsmedelsverkets generaldirektör. De centrala förvaltningsmyndigheterna föreslår själva företrädare till Dricksvattenrådet liksom SKL och Svenskt Vatten, de kommunala företrädarna föreslås av SKL och länsstyrelserna utser sin representant på ett landshövdingemöte. Livsmedelsverket beslutar sedan i frågan. Representationen i Dricksvattenrådet ska vara väl förankrad i de organisationer som företräds och arbetet i Dricksvattenrådet ska ses som ett stöd till respektive aktörs huvuduppdrag. Dricksvattenrådet inriktar organisationens arbete och är ansvarigt för den långsiktiga strategin. Särskilt viktiga frågor som framkommit genom den omvärldsbevakning som bedrivits av kansli och arbetsgrupper kanaliseras till departement och regeringen av Dricksvattenrådet. Rådet kan då också välja att lämna åtgärdsförslag. Dricksvattenrådet är också ansvarigt för att bevaka processer inom EU med bäring på dricksvattenfrågan och vid behov informera ansvarigt departement. I organisationen är Dricksvattenrådet ansvarigt för att prioritera bland projektförslag, ta fram projektdirektiv till de aktörsgemensamma projekten, samt att följa upp dessa genom att agera styrgrupp. Det är Dricksvattenrådets ansvar att resurssätta de projekt som ska genomföras. Den som är företrädare i Dricksvattenrådet bör vara en högre chef och måste ha sin aktörs mandat att prioritera mellan de aktörsgemensamma projektförslagen samt att resurssätta dessa med personal från den egna organisationen. Bristande mandat för styrande nivåers delegater har framförts som kritik mot den tidigare samordningsformen, Nationellt nätverk för dricksvatten. Vid behov, kan Livsmedelsverkets generaldirektör som är ordföranden i Dricksvattenrådet, kalla till ett sammanträde för den högsta ledande nivån för Dricksvattenrådets medlemmar. Sannolikt kommer Dricksvattenrådet också att hantera frågor som behöver skyndsam hantering och i dessa fall måste processerna kunna accelereras. I den tidigare samordningen genom Nationellt nätverk för dricksvatten fanns en svårighet i att hantera frågor som behöver skyndsam hantering (SOU 2016:32, sid 793). För att säkerhetsställa att Dricksvattenrådet också kan hantera frågor utan tydlig hemvist i arbetsgrupperna kan Dricksvattenrådet vid behov starta tillfälliga arbetsgrupper, i figur 1 refererat till som ad hoc arbetsgrupp. I de fall det av tidsskäl inte är möjligt att invänta ett av Dricksvattenrådets ordinarie sammanträden, kallar Livsmedelsverkets generaldirektör till ett särskilt sammanträde. Gällande Dricksvattenrådets sammansättning förordas att de kommunala representanterna företräder producent- respektive kontrollperspektivet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna är viktiga aktörer inom vattenförsörjning och dricksvattensäkerhet varvid de bör tillfrågas om de vill delta i Dricksvattenrådet som fullvärdiga medlemmar. Mot bakgrund av att dricksvatten även är ett av de sju prioriterade områden som myndigheten identifierat som kritiska för civilt försvar, anses Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som särskilt viktig. Kansli Ett kansli behöver inrättas. Kansliet ska stödja Dricksvattenrådets arbete och placeras på Livsmedelsverket. Ett starkt och väl resurssatt kansli är avgörande för Dricksvattenrådets framgång. Kansliet ska vara den naturliga kontaktpunkten i frågor som rör Dricksvattenrådet och dess struktur. Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning bedömer också att Dricksvattenrådets verksamhet bör hållas samman genom ett kansli (SOU 2016:32, sid 818).

11 Kansliet ska ha en helhetsbild över det arbete som pågår i Dricksvattenrådet och dess underliggande struktur och bedriva egen omvärldsbevakning. Det finns ständigt pågående samarbeten mellan Dricksvattenrådets medlemmar som i sin karaktär kan liknas vid linjearbete och ingår i respektive myndighets ordinarie uppdrag. Dessa samarbeten ska kansliet känna till och främja. Därmed kan kansliet även föreslå nya områden där samarbeten mellan Dricksvattenrådets medlemmar krävs eller behöver intensifieras, som sedan beslutas av Dricksvattenrådet. Kansliet stödjer arbetsgrupperna i beredning av de frågor som ska hanteras av Dricksvattenrådet. I de projekt som Dricksvattenrådet beslutar att genomföra ska kansliet också vara ett stöd genom att delta i projektens styrgrupper och följa upp hur arbetet fortlöper. För att få en sammanhållen bild av arbetet inom Dricksvattenrådets struktur deltar kansliet i både Dricksvattenrådets och arbetsgruppernas sammanträden. Kansliet ska också verka för en effektiv hantering av regeringsuppdrag och remisser som rör flera aktörer på dricksvattenområdet. Kansliet ansvarar också för administration, dokumentation och ekonomiadministration inom Dricksvattenrådets verksamhet. Gemensam kommunikation inom Dricksvattenrådets ansvarsområde genomförs av kansliet efter beslut av Dricksvattenrådet. Dricksvattenfrågan skär igenom flera sakområden och därför bör Dricksvattenrådet samverka med andra nationella råd och nätverk, till exempelvis PFAS-nätverket, SamTox, Miljömålsrådet, Plattform för Naturolyckor och Expertrådet för Klimatanpassning för att öka effektivitet och undvika dubbelarbete. Kansliet ska identifiera vilka nationella råd som har en signifikant kontaktyta mot dricksvattenfrågan och möjliggöra samverkan med dessa råd. Gällande kunskapsspridning till regional och lokal nivå har kansliet ett ansvar att genomföra detta på ett målgruppsanpassat sätt, efter beslut av Dricksvattenrådet. Till sin hjälp att formulera budskapen har kansliet arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna Inom arbetsgrupperna verkställs de projekt som Dricksvattenrådet beslutar att genomföra, och inom dessa utses också projektledaren. Företrädare i arbetsgrupperna bör vara handläggare med kompetens inom området. Det råder samsyn mellan Dricksvattenrådets medlemmar att den nya strukturen ska innefatta arbetsgrupper. Arbetsgrupperna ska vara drivande i omvärldsbevakning och behovsanalys inom sina områden. Arbetsgrupperna ska också utveckla projektidéer och ta fram beslutsunderlag inom de områden där tydliga behov har identifierats. Till stöd har arbetsgrupperna en process för Dricksvattenrådets arbete (figur 2). Arbetsgrupperna träffas vid behov och i sin helhet minst en gång per år. Till de projekt som arbetsgrupperna driver kallas de medlemmar vars kompetens och förskrivningsrätt behövs för att genomföra arbetet. Arbetsgrupperna kan också arbeta med extern finansiering från till exempelvis Anslag 2:4 krisberedskap från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I de fallen behöver Dricksvattenrådets arbete anpassas till ansökningstillfällena. Vattenförsörjningsgruppen Vattenförsörjningsgruppen ska verka för att det finns tillräckligt med vatten för att producera dricksvatten av god kvalitet utan inverkan på vattenförsörjningen av jordbruket, industrin eller 11

12 påverkan på ekologisk mångfald och andra naturvärden. Det ingår också i Vattenförsörjningsgruppens uppgifter att stärka det viktiga arbetet med skydd av grund- och ytvattentäkter. Vattenförsörjningsgruppen leds av Havs- och vattenmyndigheten och medlemmarna är företrädare för Boverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, länsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SKL, Svenskt Vatten och en vattenmyndighet. Dricksvattenkvalitetsgruppen Dricksvattenkvalitetsgruppen ska verka för att dricksvattnet håller god kvalitet och uppfyller kvalitetskraven i lagstiftningen. Arbetsgruppen leds av Livsmedelsverket och medlemmarna är företrädare för Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, en länsstyrelse, SKL, Svenskt Vatten, Sveriges geologiska undersökning och en vattenmyndighet. Gruppen för civilt försvar och krisberedskap Gruppen för civilt försvar och krisberedskap ska verka för att det finns relevant kompetens, expertstöd, kunskapsunderlag och stödmaterial för att bygga en god krisberedskap hos dricksvattenproducenterna och för att vidta förberedelser och åtgärder som gagnar arbetet med civilt försvar. Arbetsgruppen leds av Livsmedelsverket och medlemmarna är företrädare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en länsstyrelse, Sveriges geologiska undersökning, SKL, Trafikverket och Svenskt Vatten. Adjungerande i gruppen bör vara Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och minst tre stora dricksvattenproducenter med ett utvecklat säkerhets- och krisberedskapsarbete. Ad hoc arbetsgrupper Ad hoc arbetsgrupper leds av kansliet tillsammans med den aktör som står frågan närmast. Kansliets uppgift är att bidra med kunskap om formerna för arbetet. Ad hoc arbetsgrupper upprättas när kompetensbehovet inte täcks av Dricksvattenrådets permanenta struktur eller om arbetet i en fråga behöver skyndsam hantering (SOU 2016:32, sid 793). Vidare kan ad hoc arbetsgrupper användas för att hantera frågor som ligger i utkanten av myndigheternas ansvarsområde eller när ingen tydlig sakägare är identifierad. På så sätt minskar risken att viktiga frågor faller mellan stolarna. Ad hoc arbetsgrupperna ska arbeta strategiskt och kunskapsuppbyggande på kort och lång sikt och inte ha en operativ funktion i akuta kriser. För de dricksvattenfrågor som redan är omhändertagna i andra strukturer ska inga ytterligare ad hoc arbetsgrupper tillsättas. Avgränsningar Regeringsuppdraget Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt drickvattenråd ger för handen att Dricksvattenrådet ska samordna dricksvattenfrågorna från grund- och ytvattentäkt till kran.

13 Dricksvattenrådets medlemmar har lyft att en helhetssyn på vattenresursen saknas vid en sådan avgränsning. Det finns dock stöd i Dricksvattenrådet att avgränsa rådets arbete för att skapa ett tydligare fokus. Därför avgränsas arbetet till att endast innefatta färskvattenuttag som är kopplade till dricksvattenförsörjning i den mån de är styrande för kvantiteten eller kvaliteten på det dricksvatten som ska produceras. Även avlopps- och recipientfrågorna är viktiga för Dricksvattenrådet men bör omhändertas i ett annat forum, med vilket Dricksvattenrådet samverkar. I regeringsuppdraget utpekas inte Naturvårdsverket till medlem av Drickvattenrådet vilket Livsmedelsverket tolkar som en avgränsning. Agenda 2030 I dokumentet handlingsplan Agenda 2030, redovisar regeringen ett urval av åtgärder som ska få fortsatt effekt vad det gäller genomförandet av agendans mål under de kommande åren. Inrättandet av ett nationellt Dricksvattenråd är en sådan åtgärd som ligger under Mål 6, Säkerhetsställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Agenda 2030 och miljökvalitetsmålen utgör grund för Dricksvattenrådets syfte och arbete. 13

14 Styrning och finansiering Ett gott samarbete inom Regeringskansliet är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med dricksvattenfrågorna och ett väl fungerande Dricksvattenråd. Förändringar i myndigheternas instruktioner Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning förordar att ansvaret för och deltagandet i Dricksvattenrådet skrivs in i myndigheternas instruktioner (SOU 2016:32, sid ). För Livsmedelsverket kan det innebära att det i verkets förordning med instruktion framgår att Livsmedelsverket ska leda ett nationellt dricksvattenråd samt vilka aktörer som förväntas ingå i rådet. Vidare anslår betänkandet att de i Dricksvattenrådet ingående centrala förvaltningsmyndigheterna också ska få ett instruktionsenligt ansvar för att bistå i arbetet och lydelsen som föreslås är Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde bistå i det nationella samordningsarbetet av dricksvattenfrågor som leds av Livsmedelsverket. Myndigheten ska också medverka i Dricksvattenrådets arbete. För att stärka stödet till regional och lokal nivå bör en sådan instruktionsförändring genomföras för de centrala förvaltningsmyndigheter som ingår i Dricksvattenrådet. Grundfinansiering De funktioner som ett kansli ska utföra beräknas kräva 3 miljoner per år i finansiering. Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning förordar också finansiering av ett kansli till Dricksvattenrådet som placeras på Livsmedelsverket (SOU 2016:32, sid 892). Särskilda medel för projektarbete Erfarenheten visar att de myndighetsgemensamma flerårsprojekt inom dricksvattensektorn som finansierats via Anslag 2:4 krisberedskap från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varit framgångsrika och skapat mervärde på regional nivå. Dessa har en volym på ca 5 miljoner kronor per år och pågår i allmänhet i tre år. Bedömningen är att Arbetsgruppen för krisberedskap och civilt försvar har verksamhet som passar innanför ramen för Anslag 2:4 krisberedskap, medan Vattenförsörjningsgruppen och Dricksvattenkvalitetsgruppen får svårare att beviljas sådan finansiering. Anslag 2:4 krisberedskap tillåter inte heller upprepning av kunskapsutvecklande utbildningar riktade mot regional och lokal nivå, samtidigt som de regionala och lokala aktörerna i stor utsträckning saknar medel för att själva täcka sådana kostnader. Därför bedöms även Arbetsgruppen för krisberedskap och civilt försvar få svårigheter att finansiera delar av sin verksamhet. Ett kansli med en grundfinansiering om 3 miljoner kronor per år samt finansiering med särskilda medel för projektarbete om 20 miljoner per år skapar ett starkt Dricksvattenråd och sätter dricksvatten i fokus hos Dricksvattenrådets medlemmar. Med särskilda medel för projektarbete kan dricksvattenfrågorna drivas framåt i snabbare takt än idag och omfatta mer komplexa frågeställningar. Dricksvattenrådet styr då långsiktigt inriktningen på arbetet och

15 kunskapsupputvecklingen och stödet till central, regional och lokal nivå är behovsprövad utifrån ett dricksvattenperspektiv. Det kan ta sig uttryck i myndighetsgemensamma vägledningar, utbildningar, stödmaterial och handböcker inom Dricksvattenrådets ansvarsområde. Särskilda medel gör det möjligt för Dricksvattenrådet att vara proaktivt genom att starta ad hoc arbetsgrupper inom identifierade kritiska områden i ett så tidigt skede som möjligt. Exempel på detta kan vara nya rön i likhet med mikroplaster och PFAS där samordning mellan aktörer och kunskapsutveckling krävs. På så sätt kan också frågor omhändertas som ligger i utkanten av flera myndigheters ansvarsområden och där det inte finns en tydlig ägare. I betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning fastslås att den hittills varande samordningen av dricksvattenfrågan kännetecknats av snäva fasta resurser samt omfattande tidsbegränsad extern projektfinansiering (SOU 2016:32, sid 791). Erfarenheten från Nationellt nätverk för dricksvatten visar att de arbetsgrupper som kunnat finansiera sitt arbete genom externa bidrag är de som levererat mest resultat. Det kan exemplifieras genom att Arbetsgruppen för krisberedskap som förlitat sig på Anslag 2:4 från krisberedskap från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att finansiera utveckling av välrenommerade krisberedskapsutbildningar för dricksvattenproducenter på regional- och lokal nivå. Vidare har Arbetsgruppen för forskning och utveckling genom finansiering från Vinnova initierat arbetet med en forsknings- och utvecklingsstrategi för vattentjänster i Sverige och Koordineringsgruppen har utvecklat en regional utbildning för klimatanpassning av dricksvattenproduktion som också är finansierad av Anslag 2:4 krisberedskap från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De arbetsgrupper vars arbete inte faller inom ramen för till exempel Anslag 2:4 krisberedskap eller utlysningar från forskningsråd, det vill säga Planeringsgruppen och Kontrollgruppen, har inte kunnat driva sina aktiviteter framåt med samma kraft. Konsekvenserna är att tyngdpunkten inom Nationellt nätverk för dricksvatten är skiftad mot krisberedskap och i tidigare skede även mot forskning och utveckling. Särskilda medel för projektarbete om 20 miljoner kr/år skulle säkerställa att Dricksvattenrådets kan inrikta och styra verksamheten. Dricksvattenrådet beslutar hur projektmedlen ska fördelas mellan arbetsgrupperna eller ad hoc arbetsgrupper. För att ett projekt ska tilldelas medel krävs en genomförd behovsanalys och att projektet prioriterats och beslutats av Dricksvattenrådet (figur 2) eller att ett beslut om skyndsam hantering fattats av Dricksvattenrådet. För en effektiv kunskapsutveckling inom ramen för Dricksvattenrådets verksamhet anser Livsmedelsverket att särskilda medel om ca 20 miljoner kronor/år som kan fördelas mellan Dricksvattenrådets medlemmar, skulle vara mer effektivt än det kunskapscentrum som föreslogs av betänkandet En trygg Dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32, sid 892). Utan särskilda medel till projekt riskerar Dricksvattenrådet att bli tandlöst och till karaktären och likna Nationellt nätverk för dricksvatten, vars främsta förtjänst är utbyte av information. Det så viktiga stödet till lokal- och regional nivå riskerar i ett sådant läge att bli svagt. 15

16 Fortsatt arbete Dricksvattenrådet grundades under våren 2018 och i samband med det fick Livsmedelsverket regeringsuppdraget Att inleda arbetet med att inrätta ett dricksvattenråd. Genom denna rapport redovisas regeringsuppdraget. Livsmedelsverket avvaktar nu en förändring i regleringen av instruktionen och finansiering för Dricksvattenrådets arbete. Verket bedömer att det i förordningen med instruktion för Livsmedelsverket bör framgå att Livsmedelsverket ska leda ett dricksvattenråd och vilka aktörer som förväntas ingå i rådet. Efter det kan arbetet med Dricksvattenrådet övergå i en implementeringsfas.

17 Bilagor Bilaga 1. Uppdrag att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd. Regeringens beslut N2018/00721/DL. 17