SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENVERKSAMHET

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VATTENVERKSAMHET Gång- och cykelväg Åbyn-Sundbrogatan Skellefteå kommun, Västerbottens län Ärendenummer: TRV 2014/61653

2 TMALL 0092 Mall 1.0 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådsunderlag för vattenverksamhet, Gång- och cykelväg Åbyn-Sundbrogatan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Författare: Tyréns AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/61653 Kontaktperson: Frida Snell 2

3 Innehåll 1 INLEDNING Administrativa uppgifter Sökande Kontakt Bakgrund och syfte Samråd 6 2. ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH NOLLALTERNATIV 7 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Tidigare beslut och tillstånd Rådighet Gällande planer Befolkning och boendemiljö Trafik Miljöförutsättningar Riksintressen, Natura 2000 och strandskyddade områden Miljökvalitetsnormer Hydrologiska uppgifter UTFORMNING OCH GENOMFÖRANDE Generell utformning Utformning vid Kamviken, Lisahålet och Porrhålen Ny gång- och cykelbro över Lillån Utformning vid Nedre Hamptjärnen FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN PROJEKTETS FORTSÄTTNING REFERENSER 24 3

4 BILAGA 1. PLANRITNINGAR BILAGA 2. BROSKISS 4

5 1 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Sökande Trafikverket Region Nord Box Luleå Organisationsnummer: Kontakt Projektledare: Anna Lundqvist Telefonnummer: E-post: Kontaktperson: Frida Snell Telefonnummer: E-post: 1.2 Bakgrund och syfte Väg 805, Kamvägen, i Skellefteå kommun, Västerbottens län utgör den enda förbindelsen mellan byarna Åbyn och Burträsk. Längs den aktuella vägsträckan saknas idag möjlighet för oskyddade trafikanter att färdas på ett trafiksäkert sätt. Gång- och cykeltrafikanter färdas i blandtrafik längs Kamvägen för att röra sig mellan bebyggelse och målpunkter som skola och fritidsaktiviteter. Trafiken och vägens utformning idag gör att trafiksituationen för oskyddade trafikanter upplevs som osäker. Trafikverket har för avsikt att anlägga en gång- och cykelväg längs med Kamvägen som förbinder byarna Åbyn och Burträsk med varandra. Projektet syftar till att skapa en bättre trafikmiljö för oskyddade trafikanter så att gång- och cykeltrafiken kan öka. Gång och cykelvägen planeras att gå på den västra sidan av Kamvägen där den bland annat kommer att följa längs med sjöarna Nedre Hamptjären, Porrhålen, Kamviken och vattendraget Lillån. Där gång- och cykelvägen passerar Lillån kommer en ny gång- och cykelbro att anläggas (se figur 1). I samband med anläggande av gång- och cykelvägen kommer arbeten att utföras på en yta överstigande 3000 m 2 i aktuella vattenområden vid högsta högvatten. Arbetena i vattenområdena innebär att en tillståndsansökan för vattenverksamhet ska upprättas enligt 11 kap 9 miljöbalken. Ansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen, Umeå tingsrätt. För åtgärden kommer en vägplan att upprättas och de åtgärder som vidtas ligger inom vägområdet. Fastställelsen av planen omfattar även dispens från strandskydd. Denna handling utgör underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. 5

6 Figur 1. Översiktskarta. Aktuellt arbetsområde/vägområde är markerat i kartan. 1.3 Samråd I samband med upprättandet av ansökan ska Trafikverket samråda med de som berörs av projektet. Samrådet innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter 6

7 inför kommande planering, projektering och byggande. Samråd sker med Länsstyrelsen, Skellefteå kommun, Malå sameby, Bureälvens övre fiskevårdsområde, fastighetsägare och andra som kan vara särskilt berörda. Annons kommer även att ske i lokalpress och samrådsmöte kommer att hållas i Burträsk. Informationen i detta samrådsunderlag utgör en del av underlaget för den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför ansökan om tillstånd till mark- och miljödomstolen. 2. Alternativa lokaliseringar och nollalternativ Nollalternativet innebär att inga åtgärder vidtas för att förbättra trafiksäkerheten i området. Trafikmiljön för oskyddade trafikanter kommer även fortsättningsvis att vara otrygg. En alternativ lokalisering som studerats är att anlägga gång- och cykelvägen på den befintliga östra sidan om Kamvägen. Lokalisering av gång- och cykelvägen på den östra sidan av Kamvägen bedöms som sämre ur trafiksäkerhetssynpunkt. Detta eftersom antalet utfarter från fastigheter med bostadshus är högre på östra än på västra sidan, vilket innebär att risken för olyckor vid utfarternas korsning med cykelbanan totalt sett är högre på östra sidan än på västra sidan. När det gäller tillgänglighetsaspekten bedöms lokalisering av gång- och cykelvägen på östra sidan av Kamvägen vara sämre. Lokalisering på östra sidan medför att gång- och cykeltrafikanter måste korsa Kamvägen för att nå de viktiga målpunkterna i Burträsk (skola, idrottsplan etc.), anslutning till kommunens planerade gång- och cykelväg samt badplatsen vid Nedre Hamptjärnen. Vid val av lokalisering bedöms aspekterna trafiksäkerhet och tillgänglighet vara de viktigaste att ta hänsyn till. Övriga aspekter (påverkan på miljöaspekter, markintrång, landskap och upplevelsevärde) bedöms inte vara av alternativskiljande karaktär. Avseende kulturmiljö görs bedömningen att undersökningar kommer att behöva genomföras och negativa konsekvenser bedöms uppstå oavsett val av alternativ. Anläggande av gång- och cykelvägen på den västra sidan ökar tillgängligheten till de strandskyddade områdena samtidigt som det medför ett ökat intrång i de strandnära miljöerna. Anläggande av gång- och cykelvägen på den östra sidan medför att naturstigar tillgängliggörs samtidigt som det medför ett ökat intrång i skogsmark. När det gäller påverkan på vatten innebär nivåerna för högsta högvatten förbi Lisahålet, Porrhålen, Lillån och Kamviken att arbete i vatten skulle ske oavsett val av alternativ. För rennäringen innebär gång- och cykelvägen små intrång som inte bedöms vara av alternativskiljande karaktär. Sammantaget bedöms lokaliering av gång- och cykelvägen längs den östra sidan av Kamvägen ge sämre måluppfyllelse än lokalisering längs den västra sidan. Trafikverket har därför valt bort detta alternativ. 7

8 3. Förutsättningar 3.1 Tidigare beslut och tillstånd Det finns inga tidigare meddelade beslut och tillstånd. 3.2 Rådighet Trafikverket har i egenskap av väghållare rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg enligt 2 kap. 4 lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812). 3.3 Gällande planer Aktuellt område ingår i Skellefteå kommuns översiktsplan, antagen Delar av vägsträckan, från Porrhålen och söderut, ligger inom Skellefteå kommuns fördjupade översiktsplan för Burträsk, antagen I planen anges att det befintliga gång-, cykel- och mopednätet i Burträsk är osammanhängande och att cykeltrafikanter till stor del är hänvisade till vägnätet med blandtrafik. Det finns en efterfrågan på en gång-, cykel- och mopedväg till Åbyn då många ungdomar idrottar där. I den fördjupade översiktsplanens riktlinjer anges det att för att öka trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter bör en ny gång-, cykel- och mopedväg mot Åbyn planläggas. Planerad gång- och cykelväg är belägen inom följande detaljplaner: Byggnadsplan för nedre Åbyn, antagen Stadsplan för Åsmyranområdet, antagen Byggnadsplan för del av fastigheten Åbyn 2:2 m.fl., antagen Stadsplan för Svedjeområdet inom Burträsk kommun, antagen Detaljplaner i nära anknytning till planerad gång och cykelväg: Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 106:8, antagen Skellefteå kommun planerar att anlägga en anslutande gång- och cykelväg från korsningen Sundbrogatan-Kamvägen till målpunkter som Björnåkerskolan, sporthall och ishall i Burträsk. Byggande av väg får enligt väglagen inte ske i strid med gällande detaljplan. Av denna anledning kan nya detaljplaner behöva upprättas. I samband med upprättande av vägplanen kommer samråd att ske med Skellefteå kommun gällande detaljplanerna samt i vilken omfattning som de kan komma att behöva ändras. 3.4 Befolkning och boendemiljö Burträsk har 1600 invånare (2013) i en attraktiv boendemiljö. Tätortsbebyggelsen ligger intill sjön Burträsket. Åbyn är en småort med spridd bebyggelse kring sjön Neboträsket och efter Bureälven ned mot Burträsket. 8

9 Bebyggelsen längs aktuell vägsträcka är koncentrerad till Åbyn. Merparten av bebyggelsen ligger relativt nära Kamvägen. Trafiken kan medföra otrygghet och orsaka störningar i form av buller och vibrationer för boende i området. Avsaknaden av gång- och cykelväg innebär att vägen utgör en barriär för boende längs vägen. 3.5 Trafik Trafiken längs Kamvägen uppgår till 1351 fordon/dygn, där 7 % är tung trafik. Trafiken och vägens utformning idag gör att trafiksituationen för oskyddade trafikanter upplevs som osäker. 3.6 Miljöförutsättningar Aktuell sträcka för gång- och cykelväg ligger invid ett system av sjöar som sammanbinds med Bureälven och mynnar i havet i Bureå. Öster om befintlig väg breder sjön Burträsket ut sig. Sjön har en yta på 12,9 km 2. Vattensystemet är reglerat av bland annat en nedströms belägen damm. Strandlinjen längs Burträsket är vegetationsrik och kan hysa ett visst värde för fågel och fisk. Mellan Burträsk och Åbyn går vägen genom ett naturområde med sjön Kamviken samt tjärnarna Porrhålen och Lisahålet. Kamviken, Lisahålet och Porrhålen utgör närings- och vegetationsrika sjöar som tillsammans bildar en mosaik av vegetationsrika vattenområden. Figur 2. Kamviken vid Burträsk. Fotot taget söder om bron över Lillån. 9

10 Figur 3. Porrhålen, strax norr om Lillån. Vägen korsar på bro vattendraget Lillån som förbinder Kamviken med Burträsket. Figur 4. Befintlig vägbro över Lillån. 10

11 Figur 5. Lillån. I den nordligaste delen av sträckan passerar vägen intill Nedre Hamptjärnen. Tjärnen saknar in- och utlopp och avvattnas via grundvattenbildning. Badplatsen vid tjärnen är en viktig målpunkt längs den planerade gång- och cykelvägen. Figur 6. Nedre Hamptjärnen, vägslänt mot sjön. 11

12 Figur 7. Nedre Hamptjärnen, badplats. Vattenområdena utgör rast- och häckningsplats för flertalet fågelarter. Fiskgjuse, fisktärna, gråhakedopping, kricka, tofsvipa, storlom, sångsvan och trana är några av de arter som påträffats enligt Svalan. Fiskbeståndet i Nedre Hamptjärnen utgörs av abborre, gädda och mört enligt genomförda elfisken. I övriga vattenområden utgörs fiskebeståndet av bland annat öring, gädda och abborre. Vid elfisken i Lillån (uppströms Kamviken) har även elritsa och stensimpa påträffats. Utter har observerats i Lillån uppströms Kamviken. Uttern är rödlistad och klassas som sårbar (VU). Uttern är listad i artskyddsförordningens bilaga 1. Enligt 4 Artskyddsförordningen är det förbjudet att skada, störa eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Utöver utter finns inga skyddade arter inrapporterade enligt Artportalen och Musselportalen. Vattenområdena har betydelse för fritidsfisket och ingår i Bureälvens övre fiskevårdsområde. Vid Lillån finns en båtplats som utgör målpunkt för gående och cyklister. Aktuell sträcka för gång- och cykelväg ligger invid ett system av sjöar. Under förhistorisk tid utgjorde skyddade vikar invid sjöar och vattendrag ekologiskt optimala lägen och här lokaliserades även boplatser. I Riksantikvarieämbetets Fornsök (FMIS) finns vid Åbyn tre lämningar registrerade, två utgör boplatser och en fyndplats. En av boplatserna är belägen i 12

13 direkt anslutning till vägen. Den andra boplatsen och fyndplatsen är belägna ca 140 respektive ca 300 meter från vägen. Samtliga registrerade lämningar ligger meter över havet. Fornlämningarna som redovisas som boplatser i FMIS, saknar synlig avgränsning och har därmed även okänd utbredning. Framför allt antas dessa ha ett kunskapsvärde. Aktuell sträcka av Kamvägen ingår i Kyrkstigen, som utgör ett skog och historia -objekt. Kyrkstigen utgjorde en vandringsled mellan kyrkorna i Burträsk och Skellefteå. Stigen uppstod när människor under medeltiden vandrade från och till kyrka och marknadsplats i Skellefteå. Stigen är ca 40 km lång och kan idag nyttjas till fots eller cykel. Kyrkstigen har ett upplevelsevärde och ett bruksvärde. Den planerade gång- och cykelvägen är belägen inom Malå samebys vinterbetesmarker. Vågmästarvägen/Kamvägen som ligger i anslutning till flyttleden är utpekad som svår passage av riksintresse för samebyn. I övrigt finns inga riksintressanta områden eller strategiska platser för samebyn finns inom området enligt Sametingets kartunderlag. En skoterled följer längs med vägen och passerar över Porrhålen och Kamviken. Skoterleden korsar vägen strax norr om korsningen Kamvägen/Sundbrogatan (se figur 8). Området för den planerade gång- och cykelvägen ligger längs en ås av isälvssediment huvudsakligen av sand (Burträskåsen). Bitvis överlagras sanden av sjösediment troligtvis med relativt hög inblandning av finjord. Då området ligger under högsta kustlinjen kan delar av jordlagerföljden vara sulfidhaltig. Det finns i dagsläget stora osäkerheter kring de byggnadstekniska förutsättningarna eftersom inga geotekniska undersökningar genomförts. Burträskåsen är en vattenförande sand- och grusförekomst ur vilken grundvattenuttag görs. Burträskåsen omfattas av skydd för dricksvattenförsörjning enligt artikel 7 i Vattendirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG). Den befintliga vägens belastning avseende grundvattenförekomsten bedöms vara liten. För vägar med trafik <2000 ÅDT varav <200 tung trafik bedöms den kontinuerliga dagvattenpåverkan vara ringa. Delar av Burträskåsen utgör vattenskyddsområde. Södra Åbyns vattenskyddsområde är beläget ca 400 m nordväst om den planerade gång- och cykelvägen. Inga registrerade brunnar finns i området enligt SGU:s brunnsarkiv. Arkivet är inte dock inte heltäckande och det kan finnas brunnar som inte registrerats i arkivet. Strax norr om korsningen Kamvägen/Sundbrogatan, på den östra sidan om Kamvägen, finns ett snickeri som identifierats som potentiellt förorenat område i Länsstyrelsens inventering. Objektet har inte riskklassats. Risk för tjära i beläggningen finns längs hela vägsträckan enligt Trafikverkets beläggningsliggare. Enligt Trafikverkets åtgärdsliggare har en infräsning av gammal beläggning genomförts för omkring 5 år sedan. Detta skulle kunna innebära att den eventuella tjärhaltiga beläggningen inte längre finns kvar eller uppblandats med grus till låg koncentration. 13

14 Figur 8. Förutsättningar. Aktuellt arbetsområde/vägområde är inringat. 3.7 Riksintressen, Natura 2000 och strandskyddade områden Öster om Kamvägen passerar en flyttled av riksintresse för Malå sameby. Korsningen 14

15 Vågmästarvägen/Kamvägen som ligger i anslutning till flyttleden är utpekad som svår passage av riksintresse för samebyn. I övrigt finns inga riksintressen eller Natura 2000 områden i området. De aktuella sjöarna och vattendraget Lillån omfattas av det generella strandskyddet. Syftet med det generella strandskyddet är att ge allmänheten tillgång till stränder samt bevara växt- och djurliv. 3.8 Miljökvalitetsnormer Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. Burträsket, Nedre Hamptjärnen samt Lillån har fastställda miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster. Kvalitetskravet för Burträsket är god ekologisk ytvattenstatus och god kemisk ytvattenstatus till år Den ekologiska och kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är god (fastställd 2009). Kvalitetskravet för Nedre Hamptjärnen och Lillån är god ekologisk ytvattenstatus till år 2021 och god kemisk ytvattenstatus till år Den ekologiska statusen är dålig för Nedre Hamptjärnen och måttlig för Lillån (fastställd 2009). Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) är god för båda vattenförekomsterna (fastställd 2009). Enligt VISS finns risk att den ekologiska statusen inte uppnås för vattenförekomsterna till år Inom området finns även grundvattenförekomsten Burträskåsen, Burträskområdet (SE ) med kvalitetskravet god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ grundvattenstatus till år Den kemiska och kvantitativa statusen är god (fastställd 2009). Enligt VISS finns ingen risk att kvalitetskraven inte uppnås. 3.9 Hydrologiska uppgifter För Kamviken och Lillån har dimensionerande vattennivåer beräknats (se tabell 1). Utifrån dessa nivåer har nivåkurvor tagits fram med linjer för högsta högvatten (se figur 9). Tabell 1. Dimensionerande ytnivåer (SMHI, 2014) Flödesfall Vattenföring Lillån (m 3 /s) Vattenföring Burträskets utlopp (m 3 /s) Beräknad ytnivå i Lillån (m RH2000) Beräknad ytnivå i Kamviken (m RH 2000) HQ , ,96 82,00 HQ ,75 81,79 MHQ 10, ,04 81,06 MQ 0,85 4,8 80,10 80,10 MLQ 0,1 0,65 79,41 79,41 LQ 50 0,02 0,3 79,28 79,28 15

16 Figur 9. Nivåkurvor för högsta högvatten förbi Kamviken, Lillån, Porrhålen och Lisahålet. Nedre Hamptjärn saknar in- och utlopp och avvattnas genom grundvattenbildning. Dimensionerande ytnivå för Nedre Hamptjärnen har inte kunnat beräknas genom ythydraulisk modellering utan måste istället bestämmas genom vattenståndsmätningar eller grundvattenmodellering. Grundvattenmodellering kan vara förknippat med stora osäkerheter. Det saknas parallella mätningar för tjärnen och grundvattennivån, vilket gör 16

17 det svårt att uppskatta hur nivåerna samvarierar. Av denna anledning görs bedömningen att beräkning av högsta tänkbara ytnivåer med hjälp av grundvattenmodellering medför för stora osäkerheter. En teoretiskt högsta tänkbara nivå har uppskattats till den nivå som är tillräcklig för att medföra ytavrinning. Denna nivå skulle inträffa ungefär vid nivån ca + 94,4 (RH 2000). 4. Utformning och genomförande 4.1. Generell utformning Gång- och cykelvägen förläggs på den västra sidan av väg 805, Kamvägen. Gång- och cykelvägen kommer att starta vid korsningen Kamvägen/Sundbrogatan och avsluta vid korsningen Kamvägen/Vågmästarvägen i Åbyn. Genom bebyggelsen i Åbyn kommer gång- och cykelvägen att gå i direkt anslutning till vägen, separerad med kantsten. Detta för att begränsa markintrång i de närliggande fastigheterna. Kantstensseparerad gång- och cykelväg genom Åbyn tydliggör vägrummet och bidrar till att göra vägens karaktär som bygata tydligare. Detta bedöms bidra till bättre hastighetsefterlevnad genom byn. På övriga delar av sträckan, där det finns mer utrymme, kommer en dikesseparerad gång- och cykelväg anläggas. Bredden kommer att bli 2 meter genom Åbyn där kantstensseparerad gång- och cykelväg anläggs. Från och med Åbyn och söderut, där dikesseparerad gång- och cykelväg anläggs, kommer bredden att bli 2,5 meter. Där gång- och cykelvägen går med räcke kommer dock denna bredd att utökas till 3 meter för att underlätta framkomligheten för snöröjningsfordon. Genom Åbyn är befintlig väg 6,3 meter bred. Denna vägbredd avses behållas så långt som möjligt. För att få plats med den nya gång- och cykelvägen kommer därför vägen att breddas. Breddningen av vägen kommer att ske både enkelsidigt och dubbelsidigt. Enkelsidig breddning begränsar markintrånget till en sida av vägen, vilket innebär att färre fastigheter påverkas medan dubbelsidig breddning ökar möjligheten till anpassningar längs vägen eftersom intrånget inte begränsas till den ena sidan av vägen. Breddning av vägen genom Åbyn kommer att ske enkelsidigt på den västra sidan av vägen mellan Vågmästarvägen och Betesvägen. Mellan Betesvägen och Forvägen kommer dubbelsidig breddning att ske. Den dubbelsidiga breddningen görs för att kunna göra anpassningar för att minska intrånget på den västra sidan av vägen. I Tjärnbacka finns en befintlig busshållsplats där bussen stannar direkt på vägen. Denna busshållplats kommer att bytas ut mot en timglashållplats. En timglashållplats innebär en dubbelsidig avsmalning av vägen i en punkt som ger en hastighetsdämpande effekt. Utformningen har valts med hänsyn till att den begränsar markintrånget samtidigt som det ger en hastighetsdämpande effekt. Eftersom gång- och cykelvägen anläggs med kantsten genom Åbyn och utrymmet längs med vägen är begränsat kommer avvattningen av vägen i huvudsak att ske genom brunnar och dagvattenledningar. Merparten av vattnet som samlas upp i dagvattenledningarna kommer att avledas till ett område söder om Forvägen. Där dikesseparerad gång- och cykelväg anläggs mellan Åbyn och Burträsk kommer vattnet att avledas genom öppna, gräsklädda 17

18 diken. Öppna, gräsklädda diken är att föredra ur ett miljömässigt perspektiv eftersom vattnet omhändertas lokalt och fastläggning av föroreningar kan ske vilket minskar risken för påverkan på recipienter. Vid Sundbrogatan, Vågmästarvägen, Betesvägen och Forvägen sänks kantstenen för att underlätta passage över vägen. Kantstenen kommer även att sänkas där gång- och cykelvägen passerar utfarter. På sträckan mellan Sundbrogatan och Forvägen kommer gång- och cykelvägen att förses med ny belysning. Befintlig belysning längs Kamvägen behålls. Söder om gång- och cykelbron över Lillån görs en anslutning av gång- och cykelvägen ut till bilvägen. Detta för att underlätta för gående och cyklister att ta sig till båtplatsen på den andra sidan av vägen. Beskrivna arbeten planeras att genomföras under Arbetena med att anlägga gång- och cykelvägen beräknas ta ca ett år att genomföra. 18

19 Figur 10. Generell utformning 4.2. Utformning vid Kamviken, Lisahålet och Porrhålen Vid Kamviken och Porrhålen kommer gång- och cykelvägen i huvudsak att gå med en släntlutning på 1:3. För en del av sträckan, förbi en förrådsbyggnad, kommer gång- och 19

20 cykelvägen att anläggas med en stödmur och släntlutning på 1:2. Detta för att säkerställa att byggnaden inte påverkas. Längs sträckan där släntlutningen är 1:2 anläggs räcke. I anslutning till Kamviken och Porrhålen kommer gång- och cykelvägen att anläggas separerad från fordonstrafiken med längsgående dike. Bredden på gång- och cykelvägen kommer att uppgå till 2,5 meter. Där gång- och cykelvägen går med räcke kommer gång- och cykelvägens bredd att utökas till 3 meter. Detta för att underlätta för snöröjningsfordon. Vid Kamviken och Porrhålen innebär anläggande av gång- och cykelvägen att fyllning kommer att ske i sjöarnas vattenområde. Arbetsområdet i vattnet (det område som berörs av schaktning och fyllning) förbi Kamviken och Porrhålen beräknas uppgå totalt ca m 2 vid högsta högvatten (6600 m 2 från start fram till Lillån och 4900 m 2 från Lillån till och med Porrhålen). Skillnaden i vattennivå i Kamviken och Porrhålen varierar mycket mellan höga och låga vattenflöden. Vattenytan är ca två meter lägre vid medelvattenstånd än vid högsta högvatten, vilket medför att ytan för utfyllnad är avsevärt mycket lägre vid medelvatten än vid högsta högvatten. Skillnaden i vattennivå mellan höga och låga vattenflöden innebär att det är av vikt att arbetet styrs i tid för att minimera påverkan på Kamviken (se avsnitt 5). Eftersom gång- och cykelvägen förläggs på den västra sidan av vägen kommer inga arbeten att ske inom Lisahålets vattenområde. Utformning förbi aktuella vattenområden redovisas i figur 11. För planritning, se bilaga Ny gång- och cykelbro över Lillån Över Lillån föreslås en separat gång- och cykelbro anläggas. Den nya bron föreslås bli en plattbro i limträ med en total längd på ca 25,5 meter, spännvidd på ca 19 meter och en fri brobredd på ca 3,5 meter. Gång- och cykelbrons körbana kommer att ligga något högre än befintlig körbana på väg 805. Utformningen med ett långt brospann medför att bron till stor del kan grundläggas i torrhet en bit bort från Lillån vid medelvattenstånd. Mindre länspumpning kan komma att bli aktuell. Vid högsta högvatten kommer dock schakt att ske i vattendragets vattenområde. Ytan för schakt vid bron uppgår till ca 160 m 2 vid högsta högvatten. Strandpassage för småvilt kommer att finnas tillgänglig under bron på båda sidor om vattendraget vid medelvattenstånd. För broskiss, se bilaga 2 (Ritning 141K2001). 20

21 Figur 11. Utformning av gång- och cykelväg vid Kamviken, Lillån, Lisahålet och Porrhålen Utformning vid Nedre Hamptjärnen I anslutning till Nedre Hamptjärnen kommer gång- och cykelvägen att gå med stödmur och räcke. Utformningen har valts med hänsyn till det begränsade utrymmet förbi sjön samt för att minimera påverkan på vattenområdet och badplatsen. 21

22 Ingen schakt eller utfyllnad kommer att ske i Nedre Hamptjärnens vattenområde. Utformning förbi Nedre Hamptjärnen redovisas i figur 12. För planritning, se bilaga 1. Figur 12. Utformning av gång- och cykelväg vid Nedre Hamptjärnen. 22

23 5. Förutsedd miljöpåverkan Den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder vid anläggande av gång- och cykelvägen. Väsentliga frågor att hantera i MKB:n är direkt och indirekt påverkan på aktuella vattenmiljöer. Den största påverkan på vattenområdet bedöms kunna uppstå under byggtiden då grumlande arbeten utförs. Grumling kan påverka växt- och djurliv genom förändrade ljusoch syrgasförhållanden. Grumling kan ha en negativ inverkan på lekbottnar för fisk. I närområdet finns inga kända lekbottnar för laxfiskar eller lämpliga bottensubstrat för flodpärlmussla. Den grumling som uppstår bedöms till stor del kunna begränsas om skyddsåtgärder vidtas och styrning av tidpunkt för åtgärden sker. Gång- och cykelvägen kommer att innebära intrång i strandnära mark. Strandmiljön kommer att vara förändrad när gång- och cykelvägen anlagts. Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka förutsättningarna för utter. Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka fågellivet negativt. Bullerstörningar för naturmiljö bedöms vara desamma före som efter åtgärden eftersom trafikflödena inte påverkas av åtgärden. Störningar kan emellertid att uppstå under byggtiden. Under byggtiden kan boende och trafikanter påverkas negativt av störningar som exempelvis ökad trafik, försämrad framkomlighet, buller, vibrationer och damning. Anläggande av gång- och cykelvägen innebär små intrång och bedöms inte påverka Malå samebys möjligheter att nyttja sina marker. Störningar kan dock komma att uppstå under byggtiden. I kommande miljökonsekvensbeskrivning bör påverkan på möjligheterna för vattenförekomsterna att nå fastställda miljökvalitetsnormer beskrivas. En ökad risk för grumling samt olyckor och utsläpp av miljöfarliga ämnen bedöms finnas under byggtiden. Några lämpliga försiktighetsåtgärder som behöver beskrivas närmare i kommande MKB är bland annat: Styrning av åtgärden i tid Åtgärder för att minimera grumling: Åtgärder som minimerar risken för läckage och miljöolyckor i samband med att arbetet utförs 6. Projektets fortsättning Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen. Därefter tar Länsstyrelsen beslut om verksamheten antas leda till betydande miljöpåverkan, vilket påverkar omfattningen av den fortsatta processen med 23

24 framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Samrådskretsen kan komma att utökas med statliga myndigheter, allmänheten och övriga intressenter. Efter länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan färdigställs tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och lämnas in till mark- och miljödomstolen. 7. Referenser Artportalen. (2014). URL: Hämtat Länsstyrelserna. (2014) Länsstyrelsernas GIS-tjänster. URL: Hämtat Musselportalen. (2014). URL: Hämtat NVDB på webb. URL: Start Hämtat Naturvårdsverket. (2014). Skyddad natur. URL: Hämtat Riksantikvarieämbetet. (2014). Fornsök. URL: Hämtat Sametinget. (2014). Markanvändning. URL: Hämtat Skogsstyrelsen. (2014). Skogsdataportalen. URL: Hämtat Skellefteå kommun. (2011). Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Skellefteå kommun. (2011). Program fördjupning av översiktsplanen. Burträsk. Samrådshandling Dnr SMHI. (2014). Dimensionerande ytnivåer vid Kamviken, bro över Lillån och Nedre Hamptjärn. Svalan. (2014). URL: Hämtat VISS VattenInformationsSystem Sverige. (2014). URL: Hämtat Vägverket, Banverket. (2005). Vilda djur och infrastruktur. Banverket Miljösektionen rapport 2005:5, Vägverket publikation 2005:72. 24

25 Trafikverket, Box 809, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: , Texttelefon: