FOI Miljöredovisning 2016

Transkript

1 Projekt/Project Sidnr/Page no FOI Miljöledning 1 (29) Projektnummer/Project no Kund/Customer G970 FoT-område Handläggare/Our reference Datum/Date Jan Sjöström FOI Memo 6015 FOI Miljöredovisning 2016 Jan Sjöström, Kristoffer Darin Mattsson, Linda Eriksson, Rose-Marie Karlsson, Eva Lundmark, Ioana Rodhe, Erik Zdansky Foto: FOI

2 (29) Sammanfattning FOI:s totala utsläpp av koldioxid (CO 2 ) från energiförbrukning och tjänsteresor (taxi och bilresor medräknat) uppgick 2016 till motsvarande ca 2090 ton CO 2 eller 2,4 ton per anställd (2,6 per årsarbetskraft), vilket är en reduktion jämfört med Antalet flygresekilometer totalt och per anställd har minskat under Samtidigt var antalet bokade videomötestimmar under 2016 lägre än 2015 vilket kan bero på användning av andra digitala kommunikationslösningar. Den totala elförbrukningen på FOI under 2016 uppgick till knappt MWh, vilket är högre än fjolårets förbrukning på MWh. Myndighetens interna miljöarbete under det gångna året har bedrivits i form av två detaljerade myndighetsövergripande mål, varav det ena har uppfyllts. Investeringen i FOI:s interna miljöarbete under 2016 kostade ca 1,1 Mkr. Myndighetens största positiva miljöpåverkan kommer av den miljöforskning som FOI bedriver. Myndighetens miljökompetens har under 2016 medverkat i åtta miljöprojekt beställda av försvarssektorn på totalt ca 7,7 Mkr. Den civila miljöforskningen omfattade totalt ca 2,1 Mkr. Därutöver har miljöforskning bedrivits i sex EU-projekt för motsvarande ca 4,2 Mkr. Sammanlagt har FOI därmed bedrivit miljörelaterad forskning för 14,0 Mkr under Summary FOI s overall release of carbon dioxide (CO 2 ) are lower compared to The total amount of emissions of CO 2 from energy consumption and business travel (including taxi and car transport) amounted to the equivalent of approximately 2090 tons of CO 2 in 2016 or 2.4 tons per employee. The number of kilometers of air travel decreased in At the same time the amount of booked video meeting hours in 2016 was lower than the year before, which can be due to the use of other digital communication solutions. The total electricity consumption at FOI in 2016 amounted to MWh, which is higher than the consumption in 2015 that was MWh. Two detailed environmental goals have been set by the institute, whereof one has been achieved. The total invested costs in FOI s internal environmental work in 2016 amounted to SEK 1.1 million. FOI contributes significantly to reducing environmental impacts through its environmental research programs. Thus, in 2016, eight environmental projects at a total of SEK 7.7 million were conducted for the defence, while the civilian environmental research comprised a total of SEK 2.1 million. In addition to this, FOI has performed environmental research in six EU projects to a total of SEK 4.2 million. In all, FOI has carried out SEK 14.0 million worth of environmentally-related research.

3 (29) Innehåll 1 Redovisning av resultat från FOI:s miljöarbete Miljöutredningen/betydande miljöaspekter Miljöpolicy Övergripande miljömål FOI övergripande miljömål för Redovisning av detaljerade miljömål Indirekt miljöpåverkan Direkt miljöpåverkan Miljöledningsarbetets organisation Direkt miljöpåverkan och detaljerade miljömål Övrigt om miljöarbetet Tillståndsprövning och redovisning enligt miljöbalken Intern miljörevision Utbildningsinsatser under året Videokonferenssystemet Målkonflikter och hinder Kostnader Miljösamarbete Utvecklingstendenser... 8 Bilaga 1a. Redovisning av miljöledningsarbetet Del 1 Miljöledningssystemet Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Bilaga 1b. Åtgärder i myndighetens miljöledningssystem som bedöms ha gett positiva miljöeffekter Bilaga 2. FOI:s och Försvarssektorns miljöpolicy Bilaga 3. Exempel på FOI:s miljöforskning Bilaga 4. Redovisning av nyckeltal för betydande miljöaspekter... 24

4 (29) 1 Redovisning av resultat från FOI:s miljöarbete FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning samt metod- och teknikutveckling till nytta för försvar och säkerhet. FOI ger kunderna tillgång till ledande expertis inom ett stort antal tillämpningsområden, såsom säkerhetspolitiska studier och analyser inom försvar och säkerhet, bedömning av olika typer av hot, system för ledning och hantering av kriser, skydd mot och hantering av farliga ämnen, IT-säkerhet och nya sensorers möjligheter. Uppdragsgivare är bl.a. Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt andra uppdragsgivare och civila kunder både inom och utom Sverige. Verksamheten bedrivs i projektform och arbetet resulterar vanligen i forskningsresultat som publiceras i öppna rapporter. Organisationen hade tillsvidareanställda per sista december 2016 (817 årsarbetskrafter), varav ca 85 % är forskare. FOI bedriver verksamhet i Stockholmsområdet, Linköping och Umeå. Den totala lokalytan 2016 har varit oförändrad från föregående år. I bilaga 1 sammanfattas FOI:s miljöarbete under 2016 enligt regeringsbeslut avseende riktlinjer för statliga myndigheters miljöredovisning. 1.1 Miljöutredningen/betydande miljöaspekter I den miljöutredning som färdigställdes i december framträder att flyg- och bilresor samt transporter är de mest betydande miljöaspekterna avseende direkt miljöpåverkan. Dessa aspekter har uppmärksammats även i tidigare miljöutredningar från , och Indirekt miljöpåverkan uppkommer till följd av FOI:s forskning och kan vara svårbedömd. I FOI:s miljöutredningar har identifierats ett antal positiva indirekta miljöaspekter. De är kopplade till de civila och militära miljöprojekt som genomförts. Civilt handlar det t.ex. om att hjälpa kommuner eller myndigheter att genomföra klimatanpassning. Militärt inriktas forskningen mot att dels förstå och åtgärda, dels förebygga miljöskador från försvarets verksamhet och materiel såväl inom som utom landet. Viktiga indirekta miljöaspekter är FOI:s deltagande i internationella samarbeten inom försvarsmiljöområdet och miljöinriktade utbildningsinsatser för exempelvis FN-personal. FOI deltar också i ett sektorsgemensamt miljöarbete inom försvarssektorn med Försvarsmakten som sammanhållande myndighet. Sammanfattningsvis är den negativa miljöpåverkan störst från flyg- och bilresor samt transporter. Den indirekta miljöpåverkan av FOI:s forskningsverksamhet är positiv. 1.2 Miljöpolicy FOI:s styrelse har fastställt en miljöpolicy för myndigheten. Styrelsen har också godkänt att myndigheten ska arbeta efter den miljöpolicy som Miljödelegationen för försvarsmyndigheterna antagit Försvarssektorns miljöpolicy. Dessa redovisas i bilaga 2. 1 Avser tillsvidareanställda exklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal. 2 Sjöström, J. Ban, S., Dagersten, M., During, C., Eriksson, L., Heimdal, L-G., Karlsson, R-M., Lundmark, E., Darin Mattsson, K., Sagerfors, E. & Sjödin, L., 2015: FOI Miljöutredning FOI Ahlberg, M., Lindell, S., Tryman, R., Backlund, U., Sjöström, J., Ihreskog, M., Dahlén, M., Sundström, A., Söderqvist, I., & Lodehed, T., 1999: FOA Miljöutredning FOA-R SE. 4 Ahlberg, M., Gustafsson, E., Johansson, J., Linde, M., Ohlsson, C. & Widell, S., 2001: Miljöutredning FOI Bromma FOI-R SE. 5 Sjöström, J., Johansson, J., Heimdal, L-G., Karlsson, R-M, Nedgård, I., Wulff, P. & Thorpsten, J., 2009: FOI Miljöutredning FOI-R SE.

5 (29) 1.3 Övergripande miljömål FOI övergripande miljömål för FOI ska ge personalen kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos uppdragsgivarna och inom myndigheten. 2. Synliggöra energieffektivisering i FOIs dagliga verksamhet. Som exempel på arbete inom ramen för de övergripande målen hänvisas till bilagorna 1 och 3 samt kapitel 3.3 Utbildningsinsatser under året. 2 Redovisning av detaljerade miljömål Den forskning och utredningsverksamhet som bedrivs på FOI är uppdragsorienterad och projekten drivs ofta med olika kompetenser från flera avdelningar. Detaljerade miljömål för den direkta miljöpåverkan är fastställda på myndighetsnivå. På avdelningsnivå kan mer konkret miljöarbete också bedrivas genom lokala aktivitetsplaner eller via ortsvisa miljögrupper. 2.1 Indirekt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan uppstår till följd av FOI:s myndighetsuppgift att bedriva forskning för totalförsvaret. Arbetet med att driva den indirekta miljöpåverkan i positiv riktning sker på tre olika sätt genom att: 1) utföra miljöforskningsprojekt för försvarssektorn, 2) integrera miljöaspekter i övrig försvarsforskning, 3) utföra civilt inriktade miljöforskningsprojekt. I bilaga 3 redovisas kortfattat de miljöprojekt som FOI har genomfört under Under året har försvarssektorn lagt ut uppdrag inom miljöområdet till FOI på totalt 7,7 Mkr. År 2015 var motsvarande siffra 7,4 Mkr. Den miljökompetens som finns på FOI har också nyttjats i miljöuppdrag för den civila sektorn (bilaga 3). År 2016 omfattade den civila miljöforskningen 2,1 Mkr fördelat på 15 uppdrag. FOI-medarbetare har därtill bidragit med miljökompetens i sex EU-projekt motsvarande en sammanlagd volym om 4,2 Mkr. Sammanlagt betyder det att myndigheten utfört miljöforskning för totalt 14,0 Mkr under Direkt miljöpåverkan Miljöledningsarbetets organisation Ansvaret för myndighetens miljöarbete är ett linjeansvar. Som stöd för miljöarbetet finns ett FOIövergripande miljöråd vars ordförande har ansvar för myndighetens ledningssystem och tillika är FOI:s miljöhandläggare. I miljörådet ingår miljöhandläggarna på de olika avdelningarna. Avdelningarnas eget miljöarbete samordnas ortsvis, t.ex. i särskilda miljögrupper. På FOI:s intranät finns hemsidor för det övergripande och ortsvisa miljöarbetet.

6 (29) Direkt miljöpåverkan och detaljerade miljömål De betydande miljöaspekterna avseende direkt miljöpåverkan är drift av anläggningar och lokaler samt resor och transporter. För hela FOI har generaldirektören fastställt följande detaljerade miljömål för år 2016: 1. Genomföra ett seminarium på FOI inom området miljö och hållbar utveckling som når minst hälften av all personal. 2. Genomföra en informationskampanj på Intranät som syftar till att öka personalens medvetenhet och engagemang kring energianvändning/-besparing i den dagliga verksamheten. Handlingsplaner knutna till de detaljerade miljömålen har tagits fram. Det första målet har inte uppfyllts eftersom mindre än hälften av personalstyrkan tagit del av seminariet. Det andra målet har uppfyllts. Under 2016 har det lokala ortsvisa miljöarbetet inte bedrivits i formen av planerade och definierade mål eller aktiviteter. Fortlöpande miljöarbete har bedrivits integrerat i den lokala verksamheten och med finansiering från de olika avdelningarna. 3 Övrigt om miljöarbetet Tillståndsprövning och redovisning enligt miljöbalken Myndigheten har, som beskrivits i tidigare redovisningar, för avsikt att utöka verksamheten på gevärsskyttebanan inom Grindsjöns forskningsanläggning då bl.a. Polismyndigheten och Försvarsmakten önskar nyttja skjutbanan för utbildning och träning. Den ökade användningen av skjutbanan avses bli permanent. FOI ska bl.a. ta fram en miljökonsekvensbeskrivning avseende den utökade verksamheten på skjutbanan. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår i den ansökan som FOI ska lämna in till Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Arbetet med ansökan har fortsatt under FOI rapporterar årligen tillståndspliktig verksamhet i Umeå och Grindsjön till Umeå kommun respektive Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (via Länsstyrelsens i Stockholms län och Svenska Miljörapporteringsportalen). 3.2 Intern miljörevision En miljörevision av myndighetens inköpsavdelning har genomförts på uppdrag av FOI Miljöråd. Revisionen var en komplettering till den som gjordes 2014, och inkluderade inköp av kemikalier med koppling mot Försvarssektorns kriteriedokument - för kemiska ämnen, kemiska produkter och varor och EUs regelverk REACH. I detta syfte intervjuades inköpare som hanterat FOI:s kemikalieinköp. De rekommendationer som framkom sammanfattas nedan: Myndigheten behöver fortsatt sträva efter att minska antalet transporter av personal och varor, genom bättre samordning. Miljörådet skulle kunna stödja inköpsavdelningen när det gäller vilka miljökrav som bör ställas. Innehållet i FOI:s miljöpolicy och miljömål behöver kommuniceras bättre både av FOI:s ledning och Miljörådet. 3.3 Utbildningsinsatser under året Den 21 december hölls ett miljöseminarium för hela myndigheten via videolänk. Förste forskaren Annica Waleij föreläste om den miljöforskning som bedrivits på FOI/FOA sedan mitten på 1990-talet och hur forskningsresultaten kan sättas in i ett större sammanhang. Uppföljande statistik visar att ca 11 % av personalen har tagit del av seminariet, antingen vid föreläsningstillfället eller via en inspelning som kunnat ses på intranätet. Den låga siffran kan delvis förklaras med att seminariet, pga. interna utbildningar,

7 (29) förlades sent på året och att videoupptagningen på Intranätet därför varit tillgänglig under en relativt kort period. Miljöseminariet 2016 hölls av Annica Waleij där hon sammanfattade innehåll och betydelse av mer än tjugo års miljöforskning på myndigheten (foto: FOI). 3.4 Videokonferenssystemet Myndighetens utbyggnad och förbättring av videokonferenssystemet har gett miljövinster och inte minst förbättrade möjligheter till samverkan mellan de olika orterna. Nu finns totalt 14 videorum 6 fördelade på FOI:s lokaliseringsorter: Umeå (3), Kista (4), Grindsjön (3) och Linköping (4). Exempelvis genomförs så gott som samtliga FOI:s Miljörådsmöten via videolänk. Under 2016 har 2067 videomötestimmar bokats på myndigheten. Antalet är således lägre än föregående års toppnotering på 3025 timmar, men utgör den näst högsta under den åttaårsperiod som statistik sammanställts. Alla FOI:s medarbetare kan idag använda kommunikationsapplikationen Lync internt och med begränsad funktionalitet. Under 2016 har IT-enheten fortsatt arbetet med att aktivera ytterligare funktioner. Den under senare år accelererande utvecklingen med ökade möjligheter att kunna kommunicera digitalt inom staten och i övrigt, är ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle. FOI har i regleringsbrevet 2016 fått ett direktiv om att använda den metodik som Trafikverkets projekt Resfria möten i myndigheter (REMM) tagit fram. Uppgiften ligger i linje med myndighetens eget arbete med att förbättra och utöka teknik och möjligheter till resfria möten i den dagliga verksamheten. REMM-arbetet på FOI drivs i projektform med stöd från Miljörådet och i samordning med försvarssektorns miljösamverkan. 3.5 Målkonflikter och hinder Myndigheten har under ett antal år genomgått omställningar vilka resulterat i en minskad personalstyrka och avvecklade kunskapsområden. Under perioder med finansiella reduktioner, uppsägningar och ökad arbetsbelastning på kvarvarande personal kan det upplevas svårt att avsätta tid för internt miljöarbete eller miljöutbildning. 3.6 Kostnader Den totala kostnaden för miljöarbetet vid FOI uppgick år 2016 till 1101 tkr, varav 606 tkr för det myndighetsövergripande miljöarbetet och 495 tkr för miljöarbete vid avdelningarna inklusive externa tjänster kopplade till tillståndsprövning och miljötillsyn. 6 Varav fyra rum för särskilt stora åhörarantal.

8 (29) En jämförelse mellan kostnaderna i tusen kronor (tkr) för åren ses i tabellen nedan Myndighetsövergripande miljöarbete Miljöarbete på avdelningarna Myndighetens externa kostnader förenade med tillståndsprövning och miljötillsyn Totalt tkr Miljösamarbete FOI har tillsammans med de andra fem myndigheterna inom försvarssektorn ett väl etablerat miljösamarbete genom Försvarssektorns Miljödelegation 7. Bland annat har man enats om en gemensam miljöpolicy (bilaga 2) och övergripande miljömål med fokusområden för perioden Det sektorsgemensamma samarbetet är ett komplement och stöd till det miljöledningsarbete som redan idag genomförs på respektive myndighet. Vartannat år anordnas Försvarssektorns miljödag en tematisk dag med seminarier och diskussioner om aktuella frågor inom försvarsmiljöområdet. I april 2016 genomfördes miljödagen med temat ekosystemtjänster och försvarssektorn. 4 Utvecklingstendenser Som nämnts ovan har 2015 års stora ökning i antalet bokningar i FOI:s interna videokonferenssystem inte fortsatt under Möjligen avspeglar detta en användning av andra IT-baserade kommunikationsmöjligheter. I diagrammet nedan ses dock att antalet videomötesbokningar 2016 är det näst högsta sedan Besätts av GD/motsvarande från de olika försvarsmyndigheterna med sakkunnigstöd från respektive miljöchef/motsvarande. Försvarsmaktens GD är ordförande. 8 Försvarsmakten, 2014: Försvarssektorns övergripande miljömål och fokusområden 2014 till FM :1.

9 (29) Med utgångspunkt från de nyckeltal som redovisas i bilaga 4 kan några iakttagelser göras: Myndighetens elförbrukning har ökat under 2016 både totalt och per anställd. (Det kan noteras att antalet anställda minskats med ett femtiotal personer under 2016.) Diagrammet nedan visar hur den totala elanvändningen sett ut perioden Olje- och pelletsförbrukningen på anläggningen i Grindsjön har ökat under Numera används emellertid förnybar eldningsolja av REM-typ (rapsolja). Den under senare år generellt uppåtgående tendensen med ökad energianvändning i form av fjärrvärme totalt verkar ha stabiliserats. Användningen per anställd följer en ökande trend som till del kan bero på att antalet anställda minskat under ett antal år. Den totala användningen framgår av diagrammet nedan. Energinyttjandet för fjärrkyla har fortsatt ökat och uppvisar en uppåtgående trend från 2012.

10 (29) Vattenförbrukningen totalt och per anställd följer en minskande trend för myndighetens vattenkonsumtion sett över en tioårsperiod (diagrammet nedan visar totalförbrukningen). Under 2016 framträder en minskande förbrukning av kopieringspapper totalt sett, medan förbrukningen per anställd ligger i nivå med föregående år. Efter framträder en sjunkande trend över mängden papper som använts på myndigheten (se diagrammet nedan som visar användningen per anställd).

11 (29) Mängden returpapper under 2016 är högre än föregående år - total och per anställd (diagrammet nedan visar förbrukningen per anställd). Mängden wellpapp under 2016 är den lägsta sedan fulltaliga sammanställningar för detta avfallsslag startade Under 2016 har det kasserats mer elektronikskrot (vikt totalt och per anställd) än året innan. Det bör påpekas att viss variation i ovanstående avfallsmängder kan bero på t.ex. olika tidpunkt för avhämtning eller lokala städinsatser. Under perioden har myndighetens totala antal flygresekilometer minskat, som framgår av diagrammet nedan. Även antalet resta kilometrar per anställd är något lägre än föregående år.

12 (29) Sammantaget har myndighetens samlade koldioxidutsläpp en fortsatt nedåtgående trend sedan Utsläppsvärdet för 2016 är det lägsta sedan 2007 (diagrammet nedan).

13 (29) Bilaga 1a. Redovisning av miljöledningsarbetet 2016 Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Miljöpolicy för Totalförsvarets forskningsinstitut. Fastställd av FOI:s styrelse (FOI STYRDOK ). Ambitionen är att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrar till en varaktig hållbar utveckling och hushållning med resurser genom att aktivt praktisera miljöhänsyn i all verksamhet. Miljöarbetet bedrivs systematiskt. FOI bidrar till en varaktig hållbar utveckling genom att: * miljöhänsyn integreras i all verksamhet inklusive resor och transporter, * målmedvetet sträva efter att minimera utsläpp, minska energiförbrukningen samt hushålla med resurser. FOI:s miljöarbete bygger på att: * personalen har kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten, * goda erfarenheter och personalens kompetens och engagemang tillvaratas. FOI Miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Direkt, negativ påverkan: Flyg- och bilresor samt transporter. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Indirekt, positiv påverkan: Miljöforskning, samarbeten och utbildning som utförs av FOI. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Övergripande miljömål 1. FOI ska ge personalen kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten. Övergripande miljömål 2. Synliggöra energieffektivisering i FOIs dagliga verksamhet. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? I Övergripande mål 1 ovan, ingår indirekta komponenter som t.ex. att personalen ska få ökad kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället och hos uppdragsgivare och inom försvarssektorn - en kunskap som i sin tur får effekt i det som levereras, att personalens kompetens tillvaratas i det interna och externa miljöarbetet.

14 (29) Under 2016: aktiv medverkan i försvarssektorns Arbetsgrupper (Ag): Miljödelegationen (AgMD), Ag Energi, Ag Kemi, Ag Miljödag, Ag Miljömål, genomförande av miljöföreläsning, genomförande av miljöforskning och miljöuppdrag. 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Myndigheten har under ett antal år systematiskt förbättrat, utökat och uppgraderat videokonferenssystemet, för att på så sätt kunna öka bl.a. möjligheten att ersätta tjänsteresor. Under 2016 har FOI deltagit vid ett antal webbinarier i REMM:s regi (Resfria Möten i Myndigheter). FOI ingår dessutom i ett uppstartat nätverk bestående av försvarsmyndigheter. Gruppen ska samverka och utbyta erfarenheter inom REMM och för FOI:s del är målet att det ska skapa möjligheter att genomföra resfria möten med våra huvuduppdragsgivare. Information har lagts ut på Intranätet om användning av energi i den dagliga verksamheten med koppling till energieffektivisering. Arbete med kemikalier sker enligt kemikaliesystemet KLARA. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? Miljöhänsyn finns med i projektplanering. FOI medverkar i ett samarbete med övriga försvarsmyndigheter i Försvarssektorns Miljödelegation. FOI är aktiv i arbetet med Försvarssektorns Kriteriedokument som syftar till att begränsa sektorns användning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier och kemiska produkter. Utöver själva dokumentationen ingår där t.ex. utbildning eller dialoger med industri. Aktiv medverkan i Avsiktsförklaring om Försvarssektorns övergripande miljömål och fokusområden för åren har skett. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Av två detaljerade miljömål har ett uppfyllts. (Det andra uppfylldes till ca 35 %.) 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Övergripande mål 1 - Målet uppfyllt. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? FOI har under året arbetat med att utveckla formerna för och sprida insikten om de tydliga fördelarna med resfria möten. Bakgrunden är REMM-projektet som sedan 2011 drivs av Trafikverket på regeringens uppdrag. FOI följer REMM:s tiostegsmodell, som syftar till att öka andelen resfria möten. FOI Miljöråd har på uppdrag av myndighetsledningen arrangerat ett miljöseminarium som tillgängliggjorts för samtliga anställda på via videolänksystem. Miljörådet har genomfört informationsinsats på Intranätet om energianvändning och energieffektivisering. Fortlöpande uppdatering av miljösidor på Intranätet, bl.a. med valda statistikuppgifter från miljöredovisningen, har skett. Publicering och distribution av FOI Miljöredovisning i populärversion. Genomförande av intern miljörevision och kommunikation av slutsatser och kommentarer i myndighetens miljöredovisning.

15 (29) Inbjudan till Försvarssektorns Miljödag, där FOI medverkat med föredrag och varit medarrangör. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Information på Intranät om pappersförbrukning och kopplingen till bl.a. energianvändning. Detta utgör fortsättning på tidigare informationskampanj om hur mycket elenergi som åtgår vid användning av vardagselektronik i standby-läge. Exempelvis DUC-styrning på ventilation, värme, belysning och motorvärmare, och att utebelysning styrs via lux-mätare och tidkanaler. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Som beskrivits ovan har FOI ett väl utbyggt system för videokonferenser där även viss möjlighet finns att genomföra möten med externa deltagare. FOI utvecklar kontinuerligt de tekniska förutsättningarna för att kunna bedriva resfria möten. För att kunna erbjuda fler resfria mötesformer, pågår ett arbete med att utöka nätkapaciteten. Det gör det möjligt för FOI att bland annat hålla interna möten via persondatorer. Dessutom skapas förutsättningar för resfria externa möten. Myndighetens anställda har idag möjlighet att använda kommunikationsapplikationen Lync - internt och med begränsad funktionalitet. FOI har genom internkommunikation uppmärksammat medarbetarna på REMM och på de tydliga fördelar resfria möten innebär avseende miljöpåverkan, arbetsmiljö och kostnadseffektivitet. Arbete har inletts med att på försök genomföra kortare interna utbildningsinsatser via videokonferens-anläggningarna. Deltagande i t.ex. försvarssektorns samarbetsgrupper och Naturvårdsverkets seminarier sker när så är möjligt via telefon eller webben.

16 (29) Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 817 Antal kvadratmeter lokalyta: Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor Kg CO 2 totalt Kg CO 2 /å.a. Kg CO 2 totalt Kg CO 2 /å.a. a) Flygresor under 50 mil b) Bilresor c) Tågresor ,00 0,004 3,00 0,003 d) Bussresor e) Maskiner och övriga fordon 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e Flygresor över 50 mil a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt). Till exempel uppskattad flygsträcka för årskort. Vissa schablonberäkningar har gjorts för bilresor.

17 (29) 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel kwh totalt Värme Kyla Totalt Verksamhetsel (avser lokaler) Fastighetsel kwh/årsarbetskraft kwh/m Värme Kyla Totalt Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt Energi 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) Verksamhetsel 100 % 100 % % Fastighetsel % % % Värme 92 % 89 % 75 % Kyla 92 % 92 % % Utanför lokaler % % % Totalt 96 % 94 % 27 %

18 (29) 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har inte ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Nej 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) FOI genomför kontinuerligt arbete för att åtgärda elförbrukningen. Till exempel arbetas det nu med att byta ut all belysning mot LED. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter. 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Upphandlingar och avrop med miljökrav Antal Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 8 % 16 % 56 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Fyra stycken, tre upphandlingar av lokalvård och en fruktupphandling. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Teknisk lämplighet, Annat: Vid fem upphandlingar över tröskelvärdet har energikrav inte ställts; tre beroende på teknisk lämplighet och två beroende på andra orsaker (konsulttjänster). 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Annat: Myndigheten har inte tecknat nytt avtal för fastigheter.

19 (29) 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Upphandlingar och avrop med miljökrav Värde kr Upphandlingar och avrop totalt Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 37 % 33 % 76 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt). Uppgifterna är framtagna genom studier i webdiarium och samtal med inköpare/upphandlare.

20 (29) Bilaga 1b. Åtgärder i myndighetens miljöledningssystem som bedöms ha gett positiva miljöeffekter Redovisning av olika nyckeltal för energiförbrukning i myndighetens årliga miljöredovisning (denna rapport) är en viktig kunskapsgrund som ger förutsättningar för att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Under året har nedan uppräknade åtgärder lett till positiva effekter på miljön. För hela myndigheten: Miljöseminarium har hållits för samtlig personal via videolänk. Information på Intranätet om användning av energi och resurshushållning i den dagliga verksamheten, exempelvis pappersanvändning. I Linköping: Fortsatt montering av LED-belysning och styrning av befintliga armaturer där lamporna ersatts med LED-lampor. I Kista: Under 2016 har utbyte till LED-belysning påbörjats i Kista. På anläggningen i Umeå: Uppgraderad ventilation med hjälp av luftväxling (inomhus/utomhus), vilket ger en energibesparing på ca 20-30%. Fortsatt översyn av belysning, byte till LED där det går. Energioptimering av värmekurvor har gjorts under året. Byte av defekta vattenventiler på varmvattencirkulationen. Tätning av samtliga ytterdörrar för bättre energieffektivitet och inomhusklimat.

21 (29) Bilaga 2. FOI:s och Försvarssektorns miljöpolicy Miljöpolicy för Totalförsvarets forskningsinstitut. Fastställd av FOI:s styrelse (FOI STYRDOK ). Ambitionen är att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bidrar till en varaktig hållbar utveckling och hushållning med resurser genom att aktivt praktisera miljöhänsyn i all verksamhet. Miljöarbetet bedrivs systematiskt. FOI bidrar till en varaktig hållbar utveckling genom att: miljöhänsyn integreras i all verksamhet inklusive resor och transporter målmedvetet sträva efter att minimera utsläpp, minska energiförbrukningen samt hushålla med resurser FOI:s miljöarbete bygger på att: personalen har kunskap om miljöfrågornas betydelse i samhället, hos kunderna och inom myndigheten goda erfarenheter och personalens kompetens och engagemang tillvaratas FOI Miljöpolicy ska förstås och tillämpas av alla medarbetare. Försvarssektorns miljöpolicy. FOI:s styrelse har den 18 februari 2010 godkänt att myndigheten ska arbeta efter den miljöpolicy som Miljödelegationen för försvarsmyndigheterna antagit. Försvarssektorns arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Miljökrav ska så långt möjligt även ställas på de aktörer som arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter.

22 (29) Bilaga 3. FOI:s miljöforskning 1. För försvarssektorn Projekten är genomförda på uppdrag av Försvarsmakten (FM) eller Försvarsdepartementet (Fö), om inget annat anges. FOI bedriver forskning i syfte att reducera hälsorisker för civil och militär personal i nationella och internationella insatser. FOI genomför miljöundersökningar på skärgårdsskjutfält i ett uppdrag från FM. På uppdrag av FMV/FM bedrivs ett långsiktigt lakningsförsök med ammunitionskulor i kulfångssand. FM har gett FOI i uppdrag att stödja med forskningsbaserad kunskap i frågor som rör ammunitionsmetaller i miljön. FOI genomför ett miljöforskningsuppdrag för FMV/FM där bl.a. olivins effekt på utlakning från ammunitionskulor studeras. På uppdrag av FM genomför FOI sårbarhets- och hälsohotbedömningar, vilka utgör underlag till FM:s insatsplanering avseende miljösäkring och skydd av insatspersonalens hälsa, varav analys av miljö- och klimatsårbarhet i insatsområden utgör en delkomponent. FOI har i uppdrag från FM att studera miljöpåverkan från fartygsbuller, sonarer och explosioner samt göra handlingsregler. FM har gett FOI i uppdrag att undersöka ljudmiljön under vatten för att karakterisera diverse ljud i tid och rum. För att kunna återställa områden där maskinella metoder är mindre lämpliga, har FM uppdragit åt FOI att studera alternativa stabiliserande åtgärdsmetoder för ammunitionsbly i mark. Den gamla militära skjutbanan i Axvalla är ett exempel på ett område där det blir svårt att använda vanliga saneringsmetoder (Foto: FOI). 2. För den civila samhällssektorn På uppdrag av Energimyndigheten arbetar FOI med kunskapsuppbyggnad angående klimat- och miljökonsekvenser i olika framtida energiscenarier. FOI genomför ett projekt som handlar om olika aktörer inom skogsindustrin och deras delvis skilda intressen och målsättningar för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i ett uppdrag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Som ett uppdrag från Länsstyrelsen i Jönköpings län har FOI föreläst om konsekvenser för samhället vid en långvarig värmebölja med fokus på hälsoaspekter för redan utsatta (sjuka/svaga) grupper.

23 (29) Utveckling av monitorering av dumpad kemisk ammunition, på uppdrag av Nato deltar FOI med utveckling av mobila laboratorier. FOI stödjer FortV med analys och kartläggning av lämpliga verktyg för myndighetens klimatanpassning. FOI har genomfört en föreläsning om klimatförändringar och försvarssektorn vid FHS;s medarbetardag. FOI genomför studie om konsekvenser vid inträffade extrema havsvattenstånd som underlag för MSB;s arbete med översvämningsdirektivet. FOI ger miljökompetensstöd till gruvindustrin i bl.a. miljöriskbedömningar och sanering. Miljöprovtagning på en civil skjutbana genomförs på uppdrag av Jägarförbundet. FOI medverkar i ett uppdrag som WSP genomför på ett civilt skjutfält. FOI fungerar som expertstöd för Havs- och vattenmyndigheten i frågor som rör undervattensbuller, samt sitter med i internationella expertgrupper inom OSPAR, HELCOM och på EU-nivå. I ett projekt för Havs- och vattenmyndigheten arbetar FOI med fortsatt datainsamling av undervattensbuller som tog vid efter BIAS inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet för havet. Energimyndigheten har gett FOI uppdraget via forskningsprogrammet Vindval att genomföra en litteratursammanställning och rekommendationer på gränsvärden när det gäller skadliga ljudnivåer under vattnet vid slagpålning i havet. FOI har genomfört en föreläsning för Länsstyrelsens Fiskeutredningsgrupp om undervattensbuller och påverkan på marina djur. Bureau of Ocean Energy Management (BOEM) i USA har uppdragit åt FOI att göra mätningar av elektromagnetiska fält från strömkablar för att studera effekterna på miljömarina organismer. 3. EU-projekt/uppdrag FOI analyserar inträffade händelser för att utveckla verktyg och expertnätverk för snabba bedömningar vid EU-insatser (EMETNET). FOI har tillsammans med Public Health England tagit fram två fallstudier om miljöhot och biologiska hot samt dess inverkan på folkhälsa för EU:s medlemsstater (CELESTE Chafae). I samarbete med Public Health England har FOI organiserat en workshop avseende implementering av EUbeslut 1092/2013 om klimatförändringars betydelse för allvarliga gränsöverskridande hälsohot (CELESTE Orion). FOI är koordinator och medverkar i Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape (BIAS), som är ett EU-projekt där sex Östersjöstater mäter buller, producerar ljudkartor och tar fram förvaltningsverktyg för en regional implementering i Östersjön av Havsmiljödirektivets deskripor 11. FOI stöttar HELCOM-sekretariatet inom EU-projektet Baltic Boost i arbetet med den regionala implementeringen av Havsmiljödirektivet relaterat undervattensljud i Östersjön och att ta fram åtgärdsbeskrivning samt en implementationsplan. Effekter av undervattensbuller, spridningen av mikropartiklar och påverkan på ekosystem från en mer intensiv sjöfart studeras i ett BONUS-projekt - Sustainable Shipping and Environment of the Baltic Sea region (SHEBA).

24 (29) Bilaga 4. Redovisning av nyckeltal för betydande miljöaspekter Obs: Antal anställda anger tillsvidareanställda exklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal (årsarbetskrafter anges inom parentes) 1 Lokalyta Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Lokalyta m 2 totalt 1) Tomma lokaler m Kista Grindsjön Umeå Linköping FOI totalt 991 (898) 968 (905) 1010 (895) 1) Kontor + laboratorier + övriga utrymmen 1012 (913) 923 2) 870 (896) 3) (817) 2) 958 tillsvidareanställda ( ) inklusive arbetsbefriad och tjänsteförenande personal 3) Inkl. timanställda fr.o.m Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Lokalyta m m 2 /anställd(m 2 /årsarbetskraft) Kontor Kontor Lab Totalt 1) Kista Grindsjön Umeå Linköping FOI totalt 991 (898) 968 (905) 1010 (895) 1) Kontor + laboratorier + övriga utrymmen 1012 (913) 923 (896) 870 (817 ) (19) 18 (20) 18 (20) 18 (19) 19 (20 20 (22)

25 (29) 2 Energianvändning 2.1 Elförbrukning Ort Antal anställda (Årsarbetskraft) Elförbrukning MWh kwh/anställd (kwh/årsarbetskraft) Kista Grindsjön Umeå Linköping FOI totalt 991 (898) 968 (905) 1010 (895) 1012 (913) 923 (896) 870 (817) (12 655) (13 040) (12 694) 2.2 Oljeförbrukning Ort Antal anställda Oljeförbrukning 1) MWh kwh/anställd (12 026) ) ) Grindsjön ) Eldningsolja 1 har använts med ett värmevärde på ca 10 MWh/ m 3 2) Endast bio-olja 3) Endast RME-olja 2.3 Pelletspanna Ort Antal anställda Pelletsförbrukning MWh kwh/anställd Grindsjön Fjärrvärme Ort Antal anställda Fjärrvärme, MWh kwh/anställd Kista Umeå Linköping Totalt ) Ej normalårskorrigerad = 1563 MWh (11 811) (14 304)

26 (29) 2.5 Fjärrkyla Ort Antal anställda Fjärrkyla, MWh kwh/anställd Kista Linköping Totalt Vattenförbrukning Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Vattenförbrukning m 3 m 3 /anställd (m 3 /årsarbetskraft) Kista 1) Grindsjön Umeå Linköping FOI totalt 991 (898) 968 (905) 1010 (895) 1012 (913) 923 (896) 870 (817) 1) FOI förbrukar ungefär 40 % av vattenförbrukningen i hela fastigheten (21) 17 (18) 15 (17) 14 (16) 16 (17) 15 (16) 4 Pappersförbrukning Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Kopieringspapper kg kg/anställd (kg/årsarbetskraft) Kista 1) Grindsjön 1) Umeå Linköping Repro 2) Totalt 991 (898) 968 (905) 1010 (895) 1012 (913) 923 (896) 870 (817) (28) 1) Papper till Grindsjön ingår i Kista förbrukning år ) Inkluderar även pappersförbrukning uppkommen vid tryckarbeten utförda för externa kunder 24 (26) 13 (15) 22 (24) 18 (19) 18 (19)

27 (29) 5 Avfall 5.1 Returpapper Ort Antal anställda Returpapper kg kg/anställd Kista Grindsjön Umeå Linköping * ----* Totalt *Linköping har lämnat ett värde på 3690 kg respektive 1652 kg som inte tagits med i beräkningarna i syfte att få jämförbarhet med tidigare år. 5.2 Wellpapp Ort Antal anställda (Årsarbetskrafter) Wellpapp kg kg/anställd (kg/årsarbetskraft ) Kista Grindsjön Umeå Linköping FOI totalt 991 (898) 5.3 Elektronikskrot Ort 968 (905) 1010 (895) 1012 (913) Antal anställda (Årsarbetskrafter) 923 (896) 870 (817) Elektronikskrot kg 11 (12) 13 (14) 14 (16) 12 (13) kg/anställd (kg/årsarbetskraft ) Kista Grindsjön Umeå Linköping FOI totalt 991 (898) 968 (905) 1010 (895) 1012 (913) 923 (896) 870 (817) (19) 13 (14) 18 (20) 10 (11) 13 (13) 17 (17) 9 (10) 20 (21)

28 28 (29) 6 Tjänsteresor 6.1 Flygresor Inrikes (In) och Utrikes (Ut). Tabellen visar personkilometer ) Km Km/anställd (km/årsarbetskraft) Totalt 870 (817) (15 006) 1) Antal anställda exkl. arbetsbefriad och tjänsteförenande personal. Inom parantes: årsarbetskrafter (12 324) (11 586) (10 771) (10 495) (9 811)

29 (29) 6.2 Tågresor FOI har totalt rest ungefär km med SJ under 2016, inkl. årskortsresenärernas resor. Utsläppen av dessa tågresor motsvarar utsläppen från ungefär en liter bensin. Åtta personer har årskort på SJ. Utsläpp av CO 2 från årskortens resor uppskattas till 0,35 kg. 6.3 Taxiresor Under 2016 har myndigheten åkt taxi för sammanlagt 1,2 Mkr eller uppskattningsvis km. Taxiresornas CO 2 -utsläpp beräknas till ca 4 ton enligt Naturvårdsverkets schablonmall. För 2015 var myndighetens kostnad för taxiresor ca 1,3 Mkr och det beräknade koldioxidutsläppet ca 5 ton. 6.4 Bilresor (delvis uppskattade värden) Under 2016 har bilresor inom myndigheten med tjänstebilar, hyrbilar och privata bilar totalt omfattat ungefär km enligt tabellen nedan. Där ingår 5500 km med elbil på Grindsjönanläggningen. Med hjälp av Naturvårdsverkets schablonmall har CO 2 -utsläpp från dessa bilresor beräknas till ca 91 ton. Ort/typ Km Kista Grindsjön; fältservice ingår ej Grindsjön; fältservice 1) Linköping 2) Hyrbil 3) Anställdas egna bilar Totalt ) Varav 5500 km med elbil under ) Varav km med miljöbilar under ) Varav km med miljöbilar under Koldioxidemission Energiförbrukning MWh Omvandlingsfaktor 1) Koldioxid ton Elförbrukning kg/mwh 573 Oljeförbrukning 378 (RME) 2) Pelletsförbrukning 2) Fjärrvärme kg/mwh 222 Fjärrkyla kg/mwh 224 Tjänsteresor Km Taxiresor NV schablonmall 4 Bilresor NV schablonmall 91 Flyg, under 50 mil 3) Leverantörsuppgifter 153 Flyg, över 50 mil 3) Leverantörsuppgifter 827 Tåg Leverantörsuppgifter 0,0025 Totalt för 870 anställda (817 årsarbetskrafter) 2094 Per anställd (per årsarbetskraft) 2,4 (2,6) 1) Omvandlingsfaktorerna är de som nyttjas inom försvarssektorn. 2) Nettoutsläpp av koldioxid (fossil) vid förbränning av pellets och RME-olja anses vara försumbar. 3) Person-km.