Handlingar. till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Tandvårdsstyrelsen

2 Föredragningslista Sammanträde med Tandvårdsstyrelsen den 22 mars. Plats: Folktandvårdens huvudkontor, Kämpegatan 3 Tid: kl Fika finns från 8.30 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Redovisning av uppdrag att utveckla Folktandvårdens verksamhet handling FTV Remissyttrande angående motion om räntefri delbetalning för tandvård dnr RS , FTV handling Anmälningsärenden enl lista handling Informationsärenden Ekonomiskt resultat Tema specialisttandvård parodontologi Lokalisering av specialisttandvård i Göteborgsområdet handling Rapport från möte med HSS presidium handling Rapport från uppföljningsmöten HSN Utlandsrekrytering tandhygienister handling Rapport tandvårdsdirektören Rapport kontaktmän Stig-Olov Tingbratt Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( )

3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FTV Västra Götalandsregionen Folktandvården Handläggare: Gunnar Eriksson Telefon: E-post: Till Tandvårdsstyrelsen Redovisning av Uppdrag att utveckla Folktandvårdens verksamhet Förslag till beslut Tandvårdsstyrelsen förslås besluta Godkänna rapport som slutrapport av uppdraget att utveckla Folktandvårdens verksamhet enligt TU FTV Att återkomma med eventuellt nytt uppdrag i processen för affärsplan 2018 Sammanfattning av ärendet Tandvårdsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den om Strategi för 2015 med utblick mot 2020 att uppdra åt tandvårdsdirektören att återkomma med en uppdragsbeskrivning med förslag om verksamhetsutveckling inom prioriterade områden för strategiområdet Hälsostyrd vård. Dessa områden är: Gränsöverskridande koncept inom Folkhälsoarbete Helhetslösning om tandvård för äldre Frisktandvård/ avtal för äldre Frisktandvården som generellt koncept Tandvårdsrädsla Roller i samverkan med andra aktörer Systematik för Hälsostyrning Finansiering, tidplan och fortsatt arbetet mm I strategin har Folktandvårdens vision kompletterats med ambitionen att Folktandvården ska bidra till ökad allmän hälsa i VGR. Utvecklingsarbetet ska anpassas till nationella och regionala riktlinjer och beslut. Utvecklingsarbetet kräver för flera av områdena en fördjupad dialog med ägare och beställare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

4 Datum Diarienummer FTV. 2 (2) Uppdraget formulerades i ett TU, och beslutades av styrelsen Uppdraget har haft stor betydelse för verksamhetens utveckling och fokusering och starkt påverkat arbetet med affärsplaner och inriktning i arbetet med verksamhetsöverenskommelser med Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Uppdraget och dess resultat redovisas i rapport Utveckling av Folktandvårdens verksamhet som biläggs detta TU. FOLKTANDVÅRDEN VÄSTRA GÖTALAND Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

5 Slutrapport FTV Folktandvården Handläggare: Anders Ljungné Telefon: E-post: Uppföljning av uppdrag från styrelsen att utveckla Folktandvårdens verksamhet Beslutat uppdrag 1. Gränsöverskridande koncept inom Folkhälsoarbete Uppdrag a) Beskriva de folkhälsoinsatser som gynnar munhälsa och allmänhälsa med utgångspunkt i Folktandvårdens befintliga verksamheter och föreslå lämplig utveckling. b) Aktivt verka för ökad och mer integrerad samverkan mellan olika hälsoaktörer, aktivt verka för samordning av budskap och möten samt skapa en dialog med aktuella samarbetspartners inom Västra Götalandsregionen(VGR) och med kommunerna. c) Utvärdera nuvarande försök med tandhygienist i kommunen d) Medverkan vid familjecentral och ge förslag till fortsatt inriktning och omfattning. e) Beskriva hur ett folkhälsouppdrag med inriktning på tobaksprevention och promotion av goda kostvanor med målgrupp ungdomar och unga vuxna kan genomföras. Resultat a) Beskrivningen de folkhälsoinsatser som gynnar munhälsa och allmänhälsa med utgångspunkt i Folktandvårdens befintliga verksamheter är inte genomförd i sin helhet. En rapport om förvaltningsgemensamt Folkhälsoarbete 2016 har tagits fram som en del i Folktandvårdens årsrapport VÖK Sammanfattande beskrivning av Folktandvårdens folkhälsoarbete och hälsopromotionsarbete lämnas också från 2016 i årsredovisningen. b) Aktivt verka för ökad samverkan, se punkt 6 nedan: Roller i samverkan med andra aktörer. c) Försöksverksamheten med tandhygienist i kommunen (Mariestad) som pågått under tre år utvärderas under kvartal Ett seminarium genomförs den 5 april Utvärderingen ska rapporteras i Tandvårdsstyrelsen som separat ärende och ska ligga till grund för överläggningar med HSN. Finansieringen av främst kommunens/kommunernas medverkan är dock oklar. d) Försöksverksamhet om Folktandvårdens medverkan vid 6 familjecentraler pågår i Borås (Boda) och Göteborg (Angered, Hjällbo, Bergsjön och Biskopsgården Södra respektive Norra). POSTADRESS: Folktandvården Ledningskontor Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

6 Tandvårdsstyrelsen (6) Samverkan för eventuell organiserad medverkan sker även i Tanum och Skövde (Södra Ryd). Fortsatt inriktning är att utöka och utveckla denna verksamhet. En naturlig fortsättning för såväl tandhygienist i kommunen och verksamhet i familjecentraler är att se dessa som viktiga komponenter i Folktandvårdens bidrag i omställningsarbetet av regionens Hälso- och sjukvård mot 2025 i Den Nära vården. e) Försöksverksamhet med Tandvård mot tobak pågår inom Vårgårda Kommun. Projektet kommer att utvärderas och rapporteras till Tandvårdsstyrelsen som ett separat ärende. 2. Helhetslösning om tandvård för äldre Uppdrag a) Fortsätta att vidareutveckla vårdorganisation och insatser för förbättrad munhälsa hos äldre på populations-, riskgrupps- och individnivå. b) Skapa dialog med ägare och beställare för att utveckla verksamheten, och i större utsträckning betona stödet och vardaglig omvårdnad till brukaren. c) Skapa förutsättningar för mobiltandvård för att komplettera munhälsobedömningen med nödvändiga åtgärder i den äldres hemmiljö. Skapa gränssnittet för vilka åtgärder ska utföras i hemmiljö respektive på klinik samt utveckla och anskaffa de hjälpmedel som behövs. d) Skapa en modell för att äldre sköra patienter kan hålla en god kontakt med Folktandvården. Resultat a-b) En sådan helhetslösning omfattar ett stort antal områden som: - politiska prioriteringar och beslut på nationell, regional och kommunal nivå - grund- och efterutbildning av tandvårdspersonal, vårdpersonal och omvårdnadspersonal - utveckling av organisation och vårdmodeller - utveckling av kliniska stöd och hjälpmedel - forskning samt - uppföljning och vårdanalys. Folktandvården VGR arbetar systematisk inom samtliga ovanstående områden. Tandvårdsledningen har en fortlöpande dialog med politiker på nationell, regional och kommunal nivå för att informera om munhälsosituationen hos äldre och uppmärksamma behovet av att prioritera insatser för äldre. Inom grund- och efterutbildning bedriver Centrum för äldretandvård (CÄT) en omfattande verksamhet. Under 2016 har utbildningar genomförts på såväl grund- som efterutbildnings nivå för samtliga personalkategorier inom tandvården, information och utbildning för pensionärsföreningar, anhörigföreningar, biståndshandläggare, gode män med flera. Dessutom har informations- och utbildningsmaterial framställts. Ett koncept för att kvalitetssäkra och utveckla munhälsa/munvård hos äldre inom kommunal omsorg har utvecklats. Konceptet har testats under 3 år i Mariestads kommun med mycket gott resultat. I korthet bygger konceptet på att en tandhygienist anställts i kommunen och arbetar i nära samarbete med kommunens personal. Viktiga uppgifter har varit utbildning, kvalitetssäkring av munvårdsrutiner och att verka för en regelbunden tandvårdskontakt hos de äldre.

7 Tandvårdsstyrelsen (6) En modell för att identifiera äldre som riskerar att förlora tandvårdskontakten (Ej avhörda äldre; EAÄ) har utvecklats och implementering pågår inom allmäntandvården. Rutinen är i full drift till halvårsskiftet c) För att utveckla konceptet hemtandvård har fyra bärbara tandvårdsutrustningarna införskaffats vid årsskiftet 2016/2017. Konceptutveckling pågår och utrustningarna kommer att knytas till de fyra befintliga samordnarna för Folktandvårdens uppsökande verksamhet (Färgelanda, Alingsås, Tidaholm och Göteborg). Utrustningarna kommer att lånas ut till de klinikteam som har behov av att använda dem, förutom att samordnarna själva i sin kliniska verksamhet använder dem. Utvecklingen av konceptet som genomförs 2017 inom ramen för ett projekt kommer att följas upp genom statistik på antal hembesök, vilka åtgärder som utförts, kostnader och intervjuer med äldre, anhöriga, vårdpersonal och tandvårdspersonal. d) CÄT har utvecklat ett hjälpmedel för terapiplanering av äldre (Gerioweb) samt videor och bildstöd som kliniska hjälpmedel. Fyra forsknings-rapporter har publicerats under 2016 och två ytterligare finns i manus. Ökad kontakt med privattandvården sker genom regelbundna och organiserade informationsmötet, utbildningsaktiviteter och dialoger med vårdbolag. Uppföljning och analys av bland annat äldretandvården görs med hjälp av Folktandvårdens Odontologiska bokslut. Sammantaget pågår ett flertal aktiviteter som syftar till att finna en sammanhållen tandvård för äldre, som är sköra eller beroende i daglig omvårdnad. Med hänsyn till det stora antal utvecklingsområden som påverkar uppdraget (se första punkten ovan) handlar kommande inriktning om att utveckla uppdraget med fortsatt bred ansats. Stort fokus kommer att ligga på att finna förutsättningar så att koncept som motsvarar tandhygienist i kommun kan etableras i regionen. 3 och 4 Frisktandvård/ avtal för äldre och frisktandvården som generellt koncept Uppdrag Anpassa Frisktandvårdskonceptet till behov i ett vidare perspektiv och även till olika äldregrupper. Ta fram och pröva ett Frisktandvårdssavtal /avtal som omfattar enbart tandhygieniståtgärder. Även hembesök genomförs vid behov/efterfrågan/om så önskas och ingår i Frisktandvårdsavtal. Utveckla Frisktandvården för alla åldersgrupper med olika behov, så att den i högre grad blir hälsofrämjande. I arbetet ska ny kunskap användas, vilken visar att modellens innehåll av ömsesidiga åtaganden mellan patient och vårdgivare är unikt och har stor betydelse för patienten. Resultat (punkt 3 och 4) Folktandvården har verkat för att patienter (generellt och för äldre) med Frisktandvårdsavtal ska ingå i det nationella tandvårdsstödets högkostnadsskydd. Detta har främst skett via Folktandvårdsföreningen. Syftet har varit att frisktandvårdspremien ska ingå i karensen för högkostnadsskyddet, och att Frisktandvård därmed erhåller samma villkor som tandvård som baseras på åtgärdsprislista. Vi har ännu inte nått framgång. Nuvarande regelverk är en nackdel för patienterna i de högre avgiftsklasserna och påverkar sannolikt efterfrågan.

8 Tandvårdsstyrelsen (6) En intern styrgrupp för Frisktandvård har etablerats. Gruppen har påbörjat arbetet med att integrera rön från forskningen i den interna utvecklingen av Frisktandvård inom VGR. 5. Tandvårdsrädsla Uppdrag Uppdraget innebär att utarbeta en regional medicinsk riktlinje avseende behandling av svår tandvårdsrädsla/fobi hos vuxna. Syftet med riktlinjen är att säkra att evidensbaserad behandling av svår tandvårdsrädsla finns tillgänglig i hela Västra Götalandsregionen. Dessutom förväntas riktlinjen bidra till patienters hälsomässiga vinster avseende förbättrad oral hälsa och psykosocial livssituation samt minskning av psykosomatiska besvär, sjukskrivning och eventuella missbruk. Riktlinjen skall förtydliga regionens grundläggande krav för behandling av tandvårdsrädsla hos vuxna, samt beskriva förutsättningar för implementering i allmän- och specialisttandvård. Resultat Ett förslag till medicinsk riktlinje är utarbetat av sektorsrådet i odontologi. Framtagande av konsekvensbeskrivning pågår varefter förslaget är klart för behandling i Program- och prioriteringsrådet. Förslaget till riktlinje innehåller/omfattar framför allt en beskrivning av den diagnostik, vårdplanering och behandling som ska följa regelverket för åtgärd S10. Behandlingen är kognitiv beteendeterapi (KBT), den psykologiska behandling av avgränsade ångesttillstånd, särskilt specifik fobi, som Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU) rekommenderar. KBT-behandlingen bör ske inom tandvården, utifrån de evidensbaserade rön som finns, med expert i beteendevetenskap (psykolog eller motsvarande). Efter avslutad behandling, som sker vid specialisttandvård, remitteras patienten till allmäntandvårdsklinik för fortsatt konventionell tandvård. 6. Roller i samverkan med andra aktörer Uppdrag Beskriva uppdrag och roller inom FTV för samverkan med andra vårdaktörer. Resultat Rollerna har definierats från nivåerna klinikchef till Tandvårdsstyrelse. Styrelsen har representanter i delregional Närvårdssamverkan. Tandvårdschef allmäntandvård och områdeschefer allmäntandvård ingår i delregional Närvårdssamverkan på tjänstemannanivå. Klinikchefer ingår i som representanter för Folktandvården i kommunernas Folkhälsoråd eller motsvarande. Omfattningen av representationen följs i styrelsens internkontrollplan. Generella riktlinjer för Samverkan på lokal nivå har utarbetats. Ett bildspel för information om Folktandvården för kommunala nivån har tagits fram. Folktandvården ingår på den lokala nivån i två regionala utvecklingsarbeten i Närsjukvårdssamverkan med kommunerna Mariestad, Töreboda och Gullspång och med Kommunerna runt Skene Lasarett. Rollbeskrivning: Klinikchefs uppdrag o Kommun: Ingå i Folkhälsoråd eller liknande. Ibland saknas Folkhälsoråd men ofta finns sanktionerad samverkans grupp. Fokus är samverkan med skola, socialtjänst och äldreomsorg som är starkt kopplade till Folktandvårdens uppdrag.

9 Tandvårdsstyrelsen (6) Målet är att skapa goda kontakter för att utveckla samarbetet och skapa bättre resultat i respektive verksamheter och samtidigt stärka Folktandvården som varumärke. o o Utveckla Folktandvårdens roll i den nära vården i kommunen: Samverkan med Primärvård/Närhälsan: Medverka tillsammans i familjecentraler Samarbete om enskilda patienter och övrigt samarbete anpassat till lokala förutsättningar. Övriga aktörer: Ingå i och samarbeta med företagarföreningar och andra föreningar/organisationer Områdeschefer i allmäntandvården o Ingå i delregional samverkansgrupp eller liknande. Målet är att skapa goda kontakter för att utveckla samarbetet och skapa goda förutsättningar för samverkan på lokal nivå och samtidigt stärka Folktandvården som varumärke. o Övergripande ansvar för att utveckla Folktandvårdens roll i den nära vården i respektive kommun Tandvårdschef för allmäntandvården o Ingå i Ledningsgruppen för samverkan Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland (LiSA) eller motsvarande sanktionerad samverkansgrupp. o Ingå i Ledningsgruppen för lokal samverkan i Göteborgsområdet (LGS). Målet är att skapa goda kontakter för att utveckla samarbetet och skapa goda förutsättningar för samverkan på förvaltnings- och lokal nivå och samtidigt stärka Folktandvården som varumärke. o Övergripande ansvar för att utveckla Folktandvårdens roll i den nära vården i kommunerna. o Samverkan med Närhälsan och andra externa aktörer Tandvårdsstyrelsen o Utsedd kontaktman ingår i delregional politisk vårdssamverkan. o Samverkan med styrelsen för Närhälsan och beställd primärvård och andra externa aktörer. Målet är att skapa goda kontakter för att utveckla samarbetet och skapa goda förutsättningar för samverkan och utveckla Folktandvårdens roll i den nära vården i kommunerna och samtidigt stärka Folktandvården som varumärke Befintliga uppdragsbeskrivningar uppdateras med ovanstående. Dessutom kompletteras uppdragsbeskrivningen för klinikchef med: - Att bidra till ökad allmänhälsa - Klinikchefskapet innehåller ett affärsmannaskap. 7. Systematik för Hälsostyrning Uppdrag Successivt utveckla hälsostyrning i alla delar av kärnverksamheten, såsom utveckling, implementering, analys och uppföljning. Resultat Förvaltningen har skapat en styrgrupp för Hälsostyrd vård som samordnar och styr utvecklingsaktiviteterna inom det vi kallar Hälsostyrd vår och som är en följd av styrelsens uppdrag. Samordningen och fokuseringen har ökat i förvaltningens olika utvecklingsinsatser för att öka

10 Tandvårdsstyrelsen (6) förmågan att förflytta sig från utvecklingsidé till genomförande av utvecklingsprojekt och koncept som kan ingå i verksamhetsöverenskommelse med HSN. I Folktandvårdens odontologiska bokslut beskrivs verksamheten med mått och mätetal relaterade till munhälsa, patientpopulationens sammansättning, behandlingspanorama samt behandlingsutfall. Den första utgåvan publicerades i mars 2016 och beskrev verksamhetsåret Bokslutet skall fortsättningsvis publiceras årligen. Det odontologiska bokslutet baseras på data tillbaka till basåret Trender över tid ger viktig information, exempelvis vid beslut rörande kompetensbehov och anpassning av verksamheten. Dessutom skapas förutsättningar att följa effekten av insatta åtgärder. I bokslutet redovisas i huvudsak resultat på förvaltningsnivå men, där så är relevant, även vissa spridningsmått. Det senare är exempelvis betydelsefullt när hälsan i regionen skall beskrivas. Slutsatserna från det odontologiska bokslutet är inte enbart till nytta för kärnverksamheten utan kan också ha följder för andra delar av förvaltningen, som exempelvis HR, ekonomi och i grundutbildningen på den Odontologiska Institutionen. För att optimera verksamhetsnyttan planeras årliga work-shops med förvaltningsledningen. Diskussioner om hur informationen från bokslut ska påverka framtida strategier och ligga till grund för klinikens utveckling har påbörjats. 8. Finansiering Denna punkt har endast varit aktuell för försöksverksamheterna. Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör Anders Ljungné Tandvårdschef

11

12

13 Yttrande motion Datum Diarienummer FTV RS Folktandvården Handläggare: Ulrika Söderberg Telefon: E-post: Till tandvårdsstyrelsen Yttrande angående motion om räntefri delbetalning för tandvård, Västra Götalandsregionen: dnr RS Förslag till beslut Tandvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Godkänna yttrandet om motion om räntefri delbetalning av tandvård 2. Föreslå att Regionfullmäktige avslår motionen Sammanfattning av ärendet Motion om räntefri delbetalning av tandvård är upprättad av Jessica Wetterling och Lars- Erik Hansson (v), RS Regionstyrelsen har remitterat denna motion till Tandvårdsstyrelsen för yttrande. Av motionssvaret ska framgå om och hur motionsförslaget kan genomföras, eventuell tidplan och kostnader. Tandvårdsstyrelsen uppfattning sammanfattas: Tandvård finns på en marknad med offentliga och privata utförare. Nationella beslut finns tagna som ska garantera konkurrensneutralitet mellan dessa utförare. Denna typ av subventioner rubbar konkurrensneutraliteten och skapar otydlighet mellan offentliga och privata utförare. Tandvårdsstyrelsen anser därför att motionsförslaget inte ska genomföras. POSTADRESS: Folktandvården Ledningskontor Göteborg BESÖKSADRESS: Kämpegatan 3 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: folktandvarden.se/vgregion E-POST: folktandvarden@vgregion.se

14 Tandvårdsstyrelsen 2(2) Yttrande om motion om räntefri delbetalning av tandvård Tandvård subventioneras i Sverige genom det statliga tandvårdsstödet. Därutöver har kund/patient finansieringsansvar. Inom tandvårdsbranschen finns en väl fungerande marknad med offentliga och privata utförare. För att säkerställa kostnadsneutralitet mellan offentliga och privata utförare har Statskontoret på regeringens uppdrag arbetat för att särredovisning av folktandvårdens olika verksamheter görs på ett tillfredsställande sätt. Från och med 2012 tillämpas en gemensam redovisningsmodell av huvudmännen för offentliga utförare av tandvård. I denna regleras bland annat att ekonomisk särredovisning ska ske mellan konkurrensutsatt och konkurrensskyddad verksamhet, att samtliga intäkter och kostnader hos offentliga utförare av tandvård ska hänföras till verksamheten och att samtliga ersättningar till den offentliga tandvården ska motsvaras av ett faktiskt uppdrag. Detta regleras även i den så kallade Insynslagen: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Lagen ställer krav på viss redovisning i offentliga företag, genom krav på öppen och separat redovisning. Intentionen är att motverka konkurrensproblem. Inom Västra Götalandsregionen är betalning mot faktura och en månads kredittid kostnadsfri för kunden. Motionen om räntefri delbetalning av tandvård berör möjligheten till att dela upp sin betalning utan kostnad, en möjlighet som skulle erbjudas alla patienter. Kostnadsfri delbetalning för alla som så önskar påverkar likviditet och kundförluster på ett negativt sätt. Baserat på en uppskattning om att 20 % av betalande kunder, exklusive frisktandvård och specialisttandvård, antar erbjudandet om kostnadsfri delbetalning, uppgår kostnaden till 60 mnkr, varav cirka hälften består av räntekostnader. Därtill ska läggas kostnaden för ökade kundförluster, vilket är en naturlig följd av en ökad kredittid. Utökad kredittid och administrativ hantering kring upprättande av avbetalningsplaner och delbetalningar är förknippat med kostnader. En subvention av dessa kostnader och förmodade ökade kreditförluster innebär att konkurrensneutraliteten rubbas och skapar olika villkor mellan offentliga och privata utförare. Med hänvisning till ovanstående, är Folktandvårdens åsikt att motion om räntefri delbetalning för tandvård ska avslås. FOLKTANDVÅRDEN Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör

15 Utbudspunkter för specialisttandvård (STV) i Göteborgsområdet Morgondagens specialisttandvård

16 Göteborgsområdet 1. Göteborg (Odontologen): komplett specialisthus 2. Mölndal: komplett specialisthus 3. Östra sjukhuset: pedodonti (barn) och sjukhustandvård 4. Kungälvs sjukhus: sjukhustandvård 5. Stenungsund: tandreglering Komplett specialisthus Specialistkliniker utanför specialisthusen Annex

17 Fakta att beakta 1. I dagsläget finns två kompletta specialisthus, med 4,5 km avstånd till varandra. Inget av husen uppfyller framtida lokalbehov eller har tillräckligt med specialister för uppdraget. 4,5 km

18 Specialisthus Mölndals sjukhus Fastigheter från och 60-talet. Yta: m² Plus: Specialistklinikerna nära varandra vilket möjliggör tätt samarbete Bra samarbete med sjukhuset God tillgänglighet (allmänna kommunikationer) Minus: Kompakt miljö Ingen expansionsmöjlighet För få specialister för uppdraget, flera en-specialist-kliniker

19 Specialisthus Odontologen Fastigheten uppförd ca m², varav m² brukbar (STV m²) Hyresavtalet är uppsagt av fastighetsägaren (Higab) uppsagt. Nuvarande villkor till Plus: Närhet mellan vård, grundutbildning och akademi Minus: Behov av kostsamma lokalanpassningar på grund av ålder och konstruktion Orationell yta med hänsyn till samarbete mellan specialistkliniker Samverkan med SU försvåras pga brist på fysisk kommunikationslänk Brister i tillgänglighet utifrån allmänna kommunikationer För få specialister för uppdraget

20 Fakta att beakta 1. I dagsläget finns två kompletta specialisthus, med 4,5 km avstånd till varandra. Inget av husen uppfyller framtida lokalbehov eller har tillräckligt med specialister för uppdraget. 2. Ökande befolkning. Enligt VGR:s prognoser kommer befolkningen i området under åren att öka med ca personer (13 %). 3. Ökat uppdrag. Av den totala befolkningen i området remitteras knappt 3 % personer varje år. Mot bakgrund av befolknings- och remissökning, finns anledning att anta att antalet remisser fortsättningsvis kommer att öka med ca per år. 4,5 km

21 Fakta att beakta 4. Brist på specialister. Antalet specialister beräknas inte öka inom en tioårsperiod, mot bakgrund av förväntade pensionsavgångar, nuvarande utbildningstakt samt små möjligheter att externrekrytera. 5. VGR:s finansiering av FTV förväntas inte öka. 4,5 km

22 Sahlgrenska Life, ett Life Science-projekt för VGR Samarbete mellan Västra Götalandsregionen (SU, Västfastigheter, FTV), Sahlgrenska Akademin (GU), näringslivet, Göteborgs stad, Akademiska hus och Vitartes AB m² lokaler för vård, forskning, utbildning och industri Mål: att skapa ökat värde för patienter och stärka VGR:s attraktions- och innovationskraft. Detta genom ett aktivt samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv och bygger på samlokalisering i moderna lokaler

23 Möjligheter i ett samlat specialisthus o o o Möjliggör ny-tänk. Koncentrera verksamheterna och dela moderna produktionsytor. Samla specialiteter som arbetar i samma vårdprocess för en effektiv, personcentrerad och patientfokuserad vård. Arbetsmiljö och kvalitet. Minskad sårbarhet, volym för ökad kvalitet Attraktiv arbetsgivare. Med närhet till forskning och näringsliv, utvecklande miljö, många kollegor, nära samarbete mellan specialiteter samt samverkan med grundutbildning, akademi och näringsliv skapar en attraktionskraft som lockar nya medarbetare, både nationellt och internationellt. 4,5 km

24 Möjligheter i ett samlat specialisthus o Ekonomiskt fördelaktigt. Ett komplett specialisthus inom Sahlgrenska Life bedöms som långsiktigt ekonomiskt fördelaktigt i förhållande till nuvarande lokaliseringar. 4,5 km

25 Förslag på inriktningsbeslut Inrättande av ett komplett specialisthus i Göteborgsområdet (Sahlgrenska Life). Innebär att nuvarande specialisthus i Mölndal och på Odontologen avvecklas och samlokaliseras i Sahlgrenska Life. Specialisthuset kompletteras med fler utbudspunkter för ff a tandreglering, pedodonti (Östra sjukhuset) och sjukhustandvård. Fortsatt arbete om de specialiteter som behöver finnas på flera utbudspunkter i Göteborgsområdet och geografisk placering av dessa. Process: beslut om antal specialisthus i Tandvårdsstyrelsen april maj 2017

26 Sida 1 av 5 Dokumentbeskrivning Rapport Diarienummer FTV Utfärdat av Thomas Jacobsen Lars Gahnberg Utf datum Godkänt av Anders Ljungné Godk. Datum Patienter 3 24 år behandlade inom Folktandvårdens allmäntandvård under 2016 analys av sambandet mellan revisionsintervall, kariesrisk och kariesstatus Syftet med denna analys är att beskriva sambandet mellan revisionsintervall, kariesrisk och kariesstatus hos patienter 3 24 år. Rapporten har skrivits på uppdrag av tandvårdschef Anders Ljungné i avsikt att bland annat belysa frågeställningar som är aktuella som följd av uppdateringen av Västra Götalandsregionens riktlinjer för tandvård till barn, ungdomar och unga vuxna. Sammanfattning och slutsats I nedanstående analys beskrivs sambandet mellan revisionsintervall, kariesrisk och kariesutveckling för barn och ungdomar (3 24 år) behandlade inom Folktandvårdens allmäntandvård under Inom barn- och ungdomstandvården har 98 procent ett revisionsintervall mellan 9 26 månader fördelat på två tydligt avgränsade grupper, 9 16 respektive månader. Av patienter som bedömts ha en låg kariesrisk undersöks 93 procent under det längre intervallet, månader. Individer med hög kariesrisk undersöks till 75 procent i det kortare intervallet, 9 16 månader. Individer med måttlig risk för karies fördelas mer jämnt mellan de två intervallen. Metoden att bedöma kariesrisk (R2) kan identifiera 79 procent av de individer som ej utvecklar sjukdom under ett revisionsintervall (specificitet). På motsvarande sätt kan metoden identifiera 59 procent av de individer som utvecklar sjukdom (sensitivitet). Av det totala antalet studerade individer var 80 procent fria från manifest karies i samband med den senaste undersökningen. Av de individer som undersöktes i intervallet 9 16 månader hade 62 procent ej utvecklat karies. Motsvarande andel för individer i det längre intervallet var 85 procent. Slutsats Denna analys visar att tandhälsan hos de barn och ungdomar som behandlas av Folktandvården är mycket god. Majoriteten (80 procent) av barn och ungdomar som undersöktes 2016 hade inte utvecklat karies sedan närmast föregående undersökning. Analysen visar också att barn och ungdomar som inte utvecklar karies, med hög säkerhet identifieras. Dessa individer undersöks - 1 -

27 vanligen månader efter riskbedömning. Analysen visar dessutom att individer som utvecklar karies vanligen undersöks inom 9 16 månader efter riskbedömning. Det bör poängteras att en undersökning i sig inte utgör en kariesbehandlande åtgärd, utan är ett tillfälle för utvärdering av både sjukdomens eventuella utveckling och effekten av insatta behandlingsåtgärder. Konklusionen är att Folktandvården har väl fungerande system och rutiner för riskbedömning och riskgruppering. Metod Data har extraherats av VGR-IT ur Folktandvårdens journalsystem, levererats som semikolonseparerade textfiler och analyserats med deskriptiv statistik (SPSS, IBM Corp.Version 24). Data är framtaget enligt rutiner i Folktandvårdens vårduppföljningsprojekt (VuF). Resultat och analys Undersökta patienter Under 2016 behandlades 1 totalt unika patienter 3 24 år inom allmäntandvården i Folktandvårdens Västra Götaland. Av dessa undersöktes patienter vid minst ett tillfälle under året av legitimerad personal. Av det totala antalet undersökta patienter saknade individer en tidigare undersökning inom Folktandvården Västra Götaland under perioden tillbaka till 2004, då det digitala journalsystemet infördes. Andelen individer med enbart en undersökning är störst i den allra yngsta åldersgruppen (66 procent). Eftersom syftet med denna analys är att studera sambandet mellan revisionsintervall, kariesrisk, och kariesförekomst exkluderas dessutom individer som haft två undersökningar långt utanför planerade intervall (s.k. outliers). Revisionsintervallet för dessa individer är antingen för kort, sannolikt beroende på felregistreringar i journalsystemet, eller längre än brukligt, exempelvis på grund av att dessa individer under en period inte haft möjlighet att komma på planerade besök eller kanske väljer bort tandvård. Hypotesen stödjs av att de flesta av dessa individer (68 procent) finns i åldersgruppen år, där många studerar på annan ort patienter med två utförda undersökningsåtgärder i intervallet 9 26 månader återstod därefter att analysera. Dessa motsvarar 98 procent av det totala antalet individer undersökta under 2016 som dessutom hade ytterligare en undersökning inom 36 månader. I den fortsatta beskrivningen betecknas den näst senaste undersökningen som Undersökning_1 och den senaste (under 2016) som Undersökning_2. 1 En individ anses behandlad om det i journalen finns minst en behandlingsåtgärd registrerad under aktuellt kalenderår, dock inte enbart ett uteblivande, sent återbud, frisktandvårdsåtgärd (NF1-10) eller annan statistikåtgärd. 2 En undersökning definieras med följande åtgärdskoder: 101, 102, 111 och 112 inklusive samtliga latituder - 2 -

28 Revisionsintervall Med revisionsintervall avses tiden mellan två undersökningar utförda av legitimerad personal. Resultatet som redovisas visar det faktiska utfallet av revisionsintervall och inte vad som planerats i samband med Undersökning_1. Utfallet är därför både påverkat av klinikernas förutsättningar och patienternas önskemål och möjlighet att komma på ett planerat besök. Frekvensen patienter per revisionsintervall (månader) fördelas enligt figur 1. Figur 1. Fördelning av revisionsintervall I figur 1 framgår att en majoritet (78 procent) av patienterna undersökts inom månader. Återstående individer (22 procent) finns inom intervallet 9 16 månader. I histogrammet i figur 1 motsvaras dessa intervall av två distinkta grupper, varför materialet dikotomiseras i individer med kortare respektive längre revisionsintervall. Bedömd kariesrisk och revisionsintervall Enligt Folktandvården Västra Götalands rutiner skall samtliga patienter riskbedömas i samband med varje undersökning som utförs inom allmäntandvård. Följsamheten till denna rutin i hela patientpopulationen ligger i nuläget kring 95 procent. Utfallet som redovisas nedan avser endast bedömning av risk för karies. Patienterna är uppdelade i låg, måttlig och hög kariesrisk. Utfallet av riskbedömningen utgör ett stöd vid beslut om lämpligt intervall till nästkommande undersökning men också till beslut om strategi för prevention och behandling. Det måste understrykas att tidsperioden mellan två undersökningar varken kan eller bör automatiskt korreleras till risk. En undersökning utgör i sig inte en kariesbehandlande åtgärd utan är ett tillfälle för utvärdering av både sjukdomens eventuella utveckling och effekten av insatta behandlingsåtgärder. I samband med Undersökning_1 riskbedömdes totalt unika patienter 3 24 år inom allmäntandvården. Följsamheten till rutinen var följaktligen 95 procent. Fördelningen av individer per revisionsintervall och riskgrupp presenteras i tabell

29 Tabell 1. Individer per revisionsintervall och andel per riskgrupp vid Undersökning_1 Revisionsintervall Antal Andel låg risk Andel måttlig risk Andel hög risk 9 16 månader % 44 % 75 % månader % 56 % 25 % Summa % 100 % 100 % Ej bedömda Totalt Tabell 1 visar att en den största andelen individer (93 procent) med låg risk för karies undersöks efter det längre revisionsintervallet. På motsvarande sätt undersöks individer med hög kariesrisk (75 procent) efter det kortare revisionsintervallet. Att samstämmigheten mellan kariesrisk och revisionsintervallen inte är fullständig beror på ett flertal olika faktorer. Dels kan andra riskfaktorer påverka intervallet så att tidsintervallet mellan två undersökningar inte motsvarar bedömd kariesrisk. Dessutom kan mellanliggande behandlingsbesök innehålla moment av kontroll av kariesutvecklingen, vilket i så fall minskar behovet av kortare revisionsintervall. Som tidigare beskrivet, utgör revisionsintervallen i denna kartläggning det faktiska utfallet och inte det planerade intervallet mellan två undersökningar. Patienternas önskemål och möjligheter är i detta avseende en viktig faktor. Sensitivitet och specificitet vid riskbedömning av karies Med sensitivitet menas andelen sjuka som metoden identifierar korrekt. Specificitet anger hur väl metoden lyckas identifiera friska individer. Om riskgrupperna dikotomiseras individer i låg risk eller förhöjd risk (måttlig och hög risk) och kariesutvecklingen i positiv kariesutveckling ( 1 tand med manifest karies) eller negativ/ingen kariesutveckling (0 tänder med manifest karies) kan man beräkna sensitivitet och specificitet i en fyrfältstabell. Kariesutveckling Ingen kariesutveckling Förhöjd kariesrisk n 1= n 2= Låg kariesrisk n 3= n 4= Sensivitet (%) = (n 1 / (n 1+ n 3)) x 100 Specificitet (%) = (n 2 / (n 2+ n 4)) x 100 Bland de individer som bedöms ha en förhöjd kariesrisk identifierar metoden 59 procent av de som har en kariesutveckling. På motsvarande sätt identifierar metoden 79 procent av de individer som inte utvecklat karies. Riskbedömningens sensitivitet är sålunda 59 procent och dess specificitet är 79 procent. Man bör vara medveten om att denna beräkning enbart baseras på ett enstaka revisionsintervall. Dessutom inkluderas individer som bedömts ha måttlig eller svårbedömd kariesrisk. Om man skulle göra motsvarande beräkning enbart baserat på ytterligheterna låg och hög risk så ökar metodens specificitet till 93 procent. Ovanstående beräkning tar inte hänsyn till att individer med olika risk får olika revisionsintervall. Låg sensitivitet eller specificitet kan delvis kompenseras med varierande revisionsintervall, även om detta i praktiken innebär att följsamheten hos revisionsintervall till riskgrupp inte är fullständig

30 För de individer som utvecklar karies under det kortare revisionsintervallet (9 16 månader) har 90 procent bedömts ha förhöjd kariesrisk. Motsvarande andel som ej utvecklat karies under det längre intervallet och som samtidigt bedömts ha låg kariesrisk är 88 procent. Revisionsintervall och kariesutveckling I figur 2 redovisas antal individer per kariesgrupp (0, 1, 2 3 respektive 4 tänder med manifest karies) vid Undersökning_2 i förhållande till tidsintervallet mellan Undersökning_1 och _2 (revisionsintervall) och åldersgrupp. Förekomsten av manifest karies tolkas som ett tecken på sjukdomsutveckling. Figur 2. Totalt var individer (80 procent) fria från manifest karies i samband med Undersökning_2. I figur 2 framgår att en majoritet av dessa individer (83 procent) undersöktes efter det längre revisionsintervallet. Sjukdomsutvecklingen är störst i gruppen med kortare revisionsintervall. 38 procent av individerna hade utvecklat manifest karies under det kortare revisionsintervallet, medan motsvarande andel inom gruppen med ett längre intervall endast var 15 procent