Känsla av Sammanhang (KASAM) och Stress Bland Arbetslösa Daniel Kristiansson och Erik Morén

Transkript

1 Känsla av Sammanhang (KASAM) och Stress Bland Arbetslösa Daniel Kristiansson och Erik Morén Självständigt arbete i Psykologi poäng, VT 2008 Handledare: Lillemor Adrianson Examinator: Peter Appel

2 2 D. Kristiansson & E. Morén Abstract Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang (KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder och arbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personer över 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi. Fortsatt forskning på sociala och ekonomiska faktorers påverkan på arbetslöshet föreslås samt hur stressupplevelsen påverkas av KASAM beroende på kön.

3 D. Kristiansson & E. Morén 3 Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det förekommer något samband mellan Känsla av sammanhang (härefter benämnt KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i relation till kön, ålder och arbetslöshet. Livet i samhället är mycket dynamiskt, i synnerhet i den tidsepok vi är i nu, då teknik och forskning leder till ökad förändringshastighet. Många förändringar kan vara positiva och ha goda effekter på människan i hennes förutsättningar och förmågor. Alla människor hanterar dock inte alla förändringar på ett positivt sätt. En person som uppvisar ett högt mått av KASAM antas kunna hantera stress bättre än individer som uppvisar ett lågt mått av KASAM. Uppsatsen fokuseras på KASAM i samband med upplevd stress under arbetslöshet. Känsla av Sammanhang Antonovsky (1991) är grundare till begreppet KASAM. Utgångspunkten är ett så kallat salutogent synsätt, vilket innebär att man studerar orsak till hälsa snarare än orsak till ohälsa (patogent synsätt). Antonovskys definition av KASAM lyder: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (s. 41). Citatet ovan visar de tre dimensionerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som utgör kärnan i begreppet KASAM. Upplevelser av förutsägbarhet lägger grunden för begriplighet. För att kunna hantera problem på rätt sätt så gäller det att kunna identifiera problemet i fråga och bedöma vilka resurser som finns till hands för att lösa det. En bra belastningsbalans lägger grunden för hanterbarhet eftersom både över- och underbelastning i arbetet eller på fritiden innebär negativ effekt för människor. Delaktighet i resultat, eller att ha inflytande över vad man gör, är viktigt för komponenten meningsfullhet, som Antonovsky (1991) menade är begreppets motivationskomponent, alltså grunden för att vilja förstå och hantera stressorer. Vad som bestämmer, eller formar en individs KASAM beskrev Antonovsky (1991) som att varje individ befinner sig på ett kontinuum, där det i den ena ytterligheten finns något som kallas "generella motståndsresurser" (härefter benämnt GMR). GMR är alla de resurser såsom pengar, jagstyrka, kulturell stabilitet och socialt stöd för att nämna några. Det gemensamma för alla GMR är att de bidrar till att göra de stressorer vi bombarderas av begripliga. Vid den andra ytterligheten finns generella motståndsbrister" (härefter benämnt GMB). GMB är så kallade kroniska stressorer, livssituationsstressorer. GMB innebär alltså som det låter; brist på motstånd mot stress och resurser som motverkar stress. Livssituationsstressorer har negativa konsekvenser för individens erfarenheter medan den andra sorten, livshändelsestressorer, inte går att förutsäga vilken konsekvens de får för människor. Ju högre upp, eller ju mer mot GMR en individ placerar sig på detta kontinuum, desto troligare är det att man kommer att göra den typ av livserfarenhet som bidrar till att bygga upp en stark KASAM. Ju fler och starkare GMR en individ har tillgång till, desto större är sannolikheten att individen utvecklar en stark KASAM och fortsättningsvis gör positiva erfarenheter i sitt hanterande av stressorer. Detta innebär också att en individ som befinner sig längre ner, eller närmare GMB

4 4 D. Kristiansson & E. Morén på detta GMR-GMB-kontinuum, kommer mera sannolikt att göra negativa erfarenheter i sitt hanterande av stressorer och utveckla en svagare KASAM, enligt Antonovsky. KASAM och ålder. Antonovsky (1991) menade att KASAM mot slutet av en människas tio första år i vuxenlivet, stabiliserar sig. Den som lyckats stabilisera en stark KASAM kommer sannolikt att fortsätta att behålla den, medan tvärtom, en person som stabiliserar en svag KASAM vid slutet av sina tio första år i vuxenlivet kommer sannolikt att fortsätta leva med en svag KASAM. Det finns dock olika åsikter om huruvida KASAM förändras med åldern. Enligt Antonovsky (1991) kan en individs KASAM variera med 10 % då det uppstår svåra perioder i individens liv. Dock återgår individens KASAM till samma nivå som tidigare när perioden väl löpt ut. Nilsson (2002) påpekade att KASAM även påverkas av samhälleliga och sociologiska faktorer, varför KASAM inte alltid behöver stiga och stabiliseras med högre ålder. Enligt Nilsson visade de högre åldersgrupperna i Sverige på hög KASAM och dessa grupper hade det, generellt, ganska bra och gott ställt. Feldt, Leskinen, Kinnunen och Ruoppila (2002) jämförde två åldersgrupper, en yngre och en äldre, som testats två gånger under ett femårsintervall. De ville undersöka Antonovskys (1991) hypotes om att KASAM stabiliseras vid 30 års ålder. Resultatet av studien visade sig inte gå i samma riktning som Antonovskys hypotes. Man kunde inte visa någon starkare stabilitet i KASAM hos den äldre gruppen i undersökningen. Borglin (2005) har i sina studier visat att äldre människor som fortfarande har förmågan att kunna röra sig och utöva motion har en påtagligt högre KASAM än de som har drabbats hårdast av åldern och är både sjuka och orörliga. Detta stämmer in i dimensionen hanterbarhet i KASAM, dvs. en individs förmåga att hantera och kontrollera sin tillvaro. Även Starrin, Jönsson och Rantakeisu (2001) berörde diskussionen kring KASAMs stabilitet och antyder att en persons KASAM kan påverkas av de stressfulla situationer som uppstår vid arbetslöshet. Starrin m.fl. ansåg att om KASAM skulle vara stabilt och inte påverkas av arbetslösheten, så har personer med låg KASAM lättare att bli av med sina jobb då de arbetslösa personerna i deras undersökning hade signifikant lägre medelvärde på KASAM än det genomsnittliga värdet i Sverige. I en studie av Ratner, Richardson och Zumbo (2007) mättes tre åldersgruppers KASAM med fem års mellanrum för att undersöka hur stabiliteten hos KASAM utvecklades. De fann att även om stabiliteten, i enlighet med Antonovskys (1991) hypotes, utvecklades mer i yngre ålder så utvecklades den igenom hela livet upp till den äldsta åldersgruppen de undersökte ( 60 år). Liknande resultat kom Feldt, Kivimäki, Koskenvuo, Lintula, Suominen och Vahtera (2006) fram till i en studie på (4 682 under 30 år och över 30 år) personer i Finland. I båda undersökningarna fann man att KASAM ökade ju äldre respondenterna blev. KASAM och kön. Antonovsky (1991) nämnde inte explicit något om könsskillnader i KASAM. Pallant och Lae (2002) menade att trots att män och kvinnor i deras studie visar överlag lika värden i undersökningen, så kan det tänkas att de utvecklar sin KASAM på helt olika sätt. De föreslår en fortsatt forskning på olikheter hos könen i fråga om KASAM. Mauritzon-Billgren och Eckerström (1999) undersökte KASAM i en tonårsgrupp och fann att flickor tenderade att visa ett lägre genomsnittsvärde i mätningarna av KASAM än pojkar. De framhöll att denna skillnad kan vara av intresse. Hansson och Olsson (citerad i Nilsson, 2002) visade i sin undersökning att män hade högre KASAM än kvinnor. Feldt, Kivimäki, Vahtera och Nurmi (citerad i Nilsson, 2002) utförde en undersökning på arbetslöshet i Finland där kvinnor uppvisade högre värden av KASAM än män. Larsson och Kallenberg (citerad i Nilsson, Holmgren, Stegmayr & Westman, 2003) visade i sin studie att män har signifikant

5 D. Kristiansson & E. Morén 5 högre KASAM än kvinnor. Anson, Chernichovsky, Neumann och Paran (citerad i Nilsson m.fl., 2003) kom även de fram till att män hade signifikant högre KASAM än kvinnor. Kritik mot KASAM KASAM-begreppet. Larsson och Kallenberg (2000) hävdade att det råder en psykometrisk (mätteknisk) oklarhet i KASAM. Oklarheten består av en otydlighet om KASAM-skalan verkligen mäter KASAM-begreppets tre komponenter. Dessutom ifrågasatte de också om de tre komponenterna verkligen utgör byggstenarna i KASAM-begreppet. Larsson och Kallenberg (1999, 2000) menade att KASAM-begreppet innehåller två av varandra oberoende faktorer eller dimensioner, social förståelse och engagemang samt olustkänslor och inre spänning. Vid en jämförelse menade de att Antonovskys hanterbarhetskomponent ej ryms i deras föreslagna modell, utan hänvisar denna komponent till coping dvs. teori om stresshantering. Larsson och Kallenberg ansåg dock att trots denna begreppsliga oklarhet i Antonovskys KASAM kvarstår det faktum att KASAM starkt samvarierar med hälsa, och att detta är tillräcklig grund för att öka både förståelsen av begreppet och hur man bäst mäter det. Mätinstrumentet. En del av föreliggande studies enkät består av Antonovskys (1991) SOC-13-enkät. SOC-13 är en förkortad version på 13 frågor som är baserad på Antonovskys originalenkät på 29 frågor. Enkäten är förkortad av Antonovsky. Nilsson (2002) tyckte att den kortare versionen av enkäten är jämförbar med den längre på 29 frågor med avseende på validitet och reliabilitet. Larsson och Kallenberg (2000) menade dock att det kan finnas risk att den förkortade versionen mäter något annat än den längre och att den längre versionen är så pass komplex att den inte går att ersättas med den kortare. De påpekade dessutom att den korta versionen snarare mäter negativ affekt i stället för KASAM. Geyer, liksom Siegrist (citerade i Nilsson, 2002) tyckte inte att Antonovskys mätinstrument tog hänsyn till känslors betydelse samt att olika sociologiska och psykologiska variabler kan spela oklara roller som påverkar en individs KASAM. Stress En definition av stress är enligt Egidius (2005) Tillstånd som uppkommer när människor blir utsatta för påfrestningar av olika slag som de får problem med att hantera. Stress innefattar yttre händelser (stressorer) som innebär en påfrestning och reaktioner på dessa (stressreaktioner) från personens sida (s. 666). Egidius skriver vidare: Förmågan att hantera stress kallas coping. Till de faktorer som ökar copingförmågan hör möjligheten att förutse och kontrollera händelseförlopp, konsten att se nya situationer som utmaningar, tron på den egna förmågan och de resurser man har till hands samt det sociala stöd som omgivningen kan ge. (s. 667) Kopplingen mellan förmågan att hantera stress och KASAM blir tydlig om man återgår till Antonovskys (1991) definition av KASAM: Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (s. 41).

6 6 D. Kristiansson & E. Morén Graden av stressreaktion beror på personens tolkning av en händelse. Detta innefattar en bedömning av händelsens innebörd och en bedömning av den egna förmågan att hantera situationen (Egidius, 2005). Kronisk stress leder enligt Egidius till utveckling av fysiska sjukdomar, som t.ex. hjärtinfarkt, samt att det ökar sårbarheten för infektionssjukdomar på grund av att stressen orsakar en nedsättning av immunförsvaret. Enligt Perski (1999) så kan stressreaktioner, om de blir långvariga och kroniska, framkalla en rad stressjukdomar, t.ex. kranskärlssjukdomar och utmattningsdepression. I situationer där det krävs mer av människan än människan har resurser för att klara av ökar hastigheten i kroppens funktioner, vilket om det pågår för länge, skadar kroppens funktioner. Tvärtom också om det krävs för lite av oss, kan stressreaktioner uppstå vilket ger en följd av att kroppens funktioner bromsas in just för att kroppen försöker anpassa sig till de nya livsvillkoren. Ett av Perskis exempel på stressorer är just arbetslöshet. Stress och KASAM Livssituationsstressorer och livshändelsestressorer. Antonovsky (1991) menade att arbetslöshet är en negativ erfarenhet, men för den som har stark KASAM kan den vara mindre skadlig och möjligen ge positiva effekter. Arbetslöshet innebär ju någon form av underbelastning och kan också innebära en ekonomisk påfrestning. Det krävs en viss begriplighet för hur den skall hanteras. En person med stark KASAM som därmed också har en viss förmåga till begriplighet för hur situationen skall hanteras, borde förstå hur och vilka resurser som skall mobiliseras, bättre än en person med svag KASAM. Dessutom ger upprepningar av stressorn individen en chans att utveckla handlingsmönster som gör att man hanterar samma typ av stressor bättre ju fler gånger en individ utsätts för den. När människor utsätts för en förändring i sin livssituation, så ställs de inför en stressor som måste hanteras på något sätt. Det som är avgörande för hur vi hanterar de stressorer vi ständigt bombarderas av i vardagen är enligt Antonovsky (1991) styrkan hos vår KASAM. Grunden till utvecklingen av begreppet KASAM, var för Antonovsky studiet av faktorerna av sättet att hantera spänning och stress, inte studiet av själva sjukdomarna. Antonovsky (1991) gör en beskrivning av stress ur det salutogena perspektivet och menar att om man bortser från de stressorer som har en direkt negativ och nedbrytande effekt på människa och dennes kropp, så går det inte att förutsäga vilka konsekvenser de får för människans hälsa. Antonovskys förklaring är alltså här som tidigare redovisats att personer som uppvisar en hög KASAM hanterar alltså stressorer bättre än de personerna som uppvisar låg KASAM. Ratner och Richardson (2005) undersökte samband mellan KASAM och stressituationer i en studie på 6505 invånare i Kanada och de fann att KASAM fungerar som en buffert i stressituationer. De menar att då man har en högre KASAM så får individen ett skydd då meningsfullheten och hanterbarheten hjälper till att ge en individ fler GMR vid stresssituationer. Vid en uppföljningsstudie av upplevd livskvalité efter magoperationer gjord av Karlsson (2003) så drogs slutsatsen att patienter som uppvisade hög grad av KASAM också överlag uppvisade minskade, eller låga, värden för depressivt humör, nervositet och stress. Det omvända sambandet kunde också påvisas i denna studie. Karlssons studie verkar dock inte klargöra några skillnader i KASAM mellan män och kvinnor i fråga om samband mellan KASAM och stress. Hon betonade dock ett starkt samband mellan KASAM och allmän livskvalité. I en studie av Starrin, m.fl. (2001), studerades relationen mellan besvär under arbetslöshet och KASAM. De samlade in data från 1249 arbetslösa personer från 33 olika kommuner i södra Sverige. Resultaten visade att ju högre känsla av sammanhang en individ

7 D. Kristiansson & E. Morén 7 uppvisade, ju mindre besvär upplevdes under arbetslösheten. Även det omvända förhållandet gällde. Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka samband mellan Känsla av sammanhang (KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i relation till kön, ålder och antal gånger respondenterna varit arbetslösa. Nedan kallas de som besökte Arbetsförmedlingen för första gången förstagångsarbetslösa och de som varit arbetslösa två eller fler gånger för flergångsarbetslösa. Den tredje gruppen bestod av respondenter som arbetade eller studerade och kallas nedan för sysselsatta (kontrollgrupp). Följande antagande ställs i relation till litteraturen: 1a. Män förväntas uppvisa högre grad av KASAM än kvinnor (Nilsson m.fl., 2003). 1b. Ju äldre respondenterna är desto högre KASAM förväntas de uppvisa i enlighet med Feldts m.fl. (2006) samt Ratners m.fl. (2007) resultat. 2. Det förväntas att gruppen förstagångsarbetslösa upplever lägre grad av KASAM än gruppen flergångsarbetslösa. Gruppen sysselsatta förväntas visa en högre grad av KASAM än arbetslöshetsgrupperna. 3a. Det förväntas att gruppen flergångsarbetslösa upplever lägre grad av stress än gruppen förstagångsarbetslösa eller de respondenter som varit arbetslösa få gånger (Antonovsky, 1991). Gruppen sysselsatta förväntas inte skilja sig från arbetslöshetsgrupperna. 3b. Det förväntas att individer som varit arbetslösa en eller flera gånger upplever lägre grad av upplevd energi än förstagångsarbetslösa. Gruppen sysselsatta förväntas uppleva högre grad av energi än de övriga grupperna. 4. Individer med låg grad av upplevd stress förväntas ha högre känsla av sammanhang och individer med hög grad av upplevd stress förväntas ha lägre känsla av sammanhang (Antonovsky, 1991; Karlsson, 2003; Ratner & Richardson, 2005; Starrin m.fl., 2001). Metod Metoden är kvantitativ och deskriptiv. För de statistiska bearbetningarna användes The Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version Deltagare Respondenterna i denna undersökning bestod av arbetslösa personer som besökte två olika arbetsförmedlingar samt en grupp bestående av heltidsarbetande och/eller studerande personer. Den första datainsamlingen genomfördes då 181 enkäter delades ut till personer som var arbetslösa för första gången i sitt liv. Av dessa svarade 30 personer (13 män och 15 kvinnor) varav två enkäter var ofullständigt ifyllda och uteslöts. Svarsfrekvensen var således oacceptabelt låg, 15 %. En komplettering gjordes på en arbetsförmedling (2008) med 21 personer som var arbetslösa för första gången (totalt 49 personer) samt 69 personer som varit arbetslösa mer än en gång. Dessutom lades en grupp till bestående av 50 personer som inte var arbetslösa. Totalt bestod respondenterna av 97 män och 71 kvinnor. Den totala svarsprocenten för den första och den andra datainsamlingen är totalt 45 %. Svarsfördelningen visas i Figur 1.

8 8 D. Kristiansson & E. Morén Förstagångare Flergångare Sysselsatta Antal män Antal kvinnor Figur 1. Fördelning i kön och grupp, antal Instrument Instrumentet som användes i föreliggande studie består av dels en enkät utformad av Antonovsky (1991) kallad SOC-13, och dels ett Stress/Energi-formulär (härefter kallat SEformulär), utarbetat av Kjellberg och Iwanowski (1989). Det förekom mindre skillnader i enkäterna till de tre grupperna (förstagångsarbetslösa, flergångsarbetslösa och sysselsatta) främst avseende bakgrundsfaktorer och instruktioner till SE-formuläret (Bil.1, Bil. 2 och Bil. 3). SOC-13 är en förkortad version av originalenkäten med 29 frågor. Den förkortade enkäten består av 13 frågor som är baserade på KASAMs tre huvudbegrepp, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Exempel på frågor är Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (meningsfullhet), Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? (begriplighet) och Har det hänt att människor som du litade på gjort dig besviken? (hanterbarhet). SOC-13 är graderad på en sjugradig Likertskala med ändpunkterna mycket ofta till mycket. Poängen på fråga ett, två, tre, sju samt tio vänds och totalpoängen varierar mellan poäng. En hög poängsumma utmärker en individ med hög KASAM och omvänt. Alphavärde för KASAM är.85 Den andra delen i enkäten består av SE-formuläret som är konstruerat på så vis att respondenten får ta ställning till hur man känner sig i förhållande till 12 adjektiv. Den sexgradiga Likertskalan sträcker sig från Inte alls till. Exempel på adjektiv som man ska ta ställning till är t.ex. Spänd, Stressad och Pressad (stressadjektiv) samt Aktiv, Energisk och Skärpt (energiadjektiv). Totalt sex ord vänds vid beräkning. Tre stressadjektiv (Avslappnad, Avspänd och Lugn) och tre energiadjektiv (Slapp, Ineffektiv och Passiv). SE-formuläret utvecklades av Kjellberg och Iwanowski (1989) med intentionen att skapa ett formulär som gick snabbt att fylla i samt att skapa ett formulär med bestämd neutralpunkt (dvs. det skalvärdet som i relation till testpersonens värde bestämmer om testpersonen hamnar över eller under medel ). Orden valdes noggrant ut av totalt 98 adjektiv som till slut reducerades till 12, sex ord till stress och lika många till energi. Alfakoefficienten för Stress är.88 och för Energi.80. Totalt alphavärde för SE-testet är.61. Procedur Datainsamlingen skedde i två steg ( samt 2008). Kontakt togs med Arbetsförmedlingarna och efter godkännande av ansvarig för respektive förmedling delades

9 D. Kristiansson & E. Morén 9 enkäterna ut till besökarna. Under utdelandet klargjordes att studien avsåg en C-uppsats, att undersökningen var anonym samt endast gällde personer som var arbetslösa. Om de tillfrågade personerna upplevde att de inte hade tid att delta i undersökningen eller på annat vis inte var intresserade så tackades de och man gick vidare till nästa person. Vid det andra insamlingstillfället delades två enkäter ut; en avseende förstagångsarbetslöshet och en avseende flergångsarbetslöshet och respondenterna kunde därmed välja den enkät som bäst stämde in på deras situation. Enkäten till de sysselsatta delades ut på tre arbetsplatser och en högskola (studerande) där personerna valdes ut slumpvis. Vid problem eller oklarheter under tiden enkäten fylldes i såg utdelaren till att finnas tillgänglig för att svara på frågor. Det tog ungefär 4-7 minuter att fylla i enkäten. Resultat Antagande 1a, att män uppvisar högre grad av KASAM än kvinnor, bekräftades inte i denna studie (t-test med oberoende mätning). Antagande 1b, att ju äldre respondenterna var desto högre KASAM uppvisade de, bekräftades i flervägs variansanalys med åldersgrupp (<30 och >30) och kön som oberoende variabler, F (1,167) =5.78, p=.02. Figur 2 visar grad av känsla av sammanhang fördelat på kön och ålder. KASAM medelvärde 65,00 62,50 60,00 57,50 62,85 57,65 65,87 63,96 Kön man kvinna under 30 Ålder over 30 Figur 2. KASAM fördelat över kön och ålder, 5 % nivå Figur 2 visar att respondenter äldre än 30 år eller äldre (M=64.6, s=11.4) upplevde sig ha en högre känsla av sammanhang än respondenter som var yngre än 30 år (M=60.2, s=12.6). Det fanns en svag (icke-signifikant) interaktionseffekt som visade att kvinnor över 30 år skiljde sig från kvinnor under 30 år de äldre kvinnorna upplevde högre grad av KASAM än de yngre. Det fanns ingen sådan skillnad mellan männen. Antagande 2, att gruppen förstagångsarbetslösa upplevde lägre grad av KASAM än gruppen flergångsarbetslösa och att gruppen sysselsatta visade en högre grad av KASAM än arbetslöshetsgrupperna bekräftades i flervägs variansanalys, F (2,167) =7.09, p=.001. Tabell 1 visar KASAM fördelat över de oberoende variablerna grupper och kön.

10 kasam 10 D. Kristiansson & E. Morén Tabell 1 Grad av KASAM fördelat på grupp och kön, medelvärde, standardavvikelse och antal Grupper Kön M s N Förstagångsarbetslösa man 59,35 13,58 23 kvinna 57,42 13,85 26 total 58,33 13,61 49 Flergångsarbetslösa man 60,74 11,28 38 kvinna 60,23 13,47 31 total 60,51 12,22 69 Sysselsatta man 68,89 7,41 36 kvinna 65,86 9,54 14 total 68,04 8,08 50 Total man 63,43 11,37 97 kvinna 60,31 13,13 71 total 62,11 12, post hoc-test är Tukey Tabell 1 visar att de förstagångsarbetslösa hade en lägre nivå av KASAM än de flergångsarbetslösa och sysselsatta. Männens KASAM-värde låg något över kvinnornas i samtliga grupper med en liten övervikt för gruppen sysselsatta, dock inte signifikant. Spridningen var lägre i gruppen sysselsatta än i de övriga grupperna. Antagande 3, att respondenter som varit arbetslösa tre eller fler gånger skulle ange (a) lägre grad av upplevd stress och (b) lägre grad av upplevd energi, än gruppen förstagångsarbetslösa eller de varit arbetslösa få gånger, bekräftades inte i flervägs variansanalys med kön och grad av arbetslöshet som oberoende variabler. Det förelåg inga skillnader mellan arbetslöshetsgrupperna och sysselsättningsgruppen med avseende på SE-energi och SE-stress. Antagande 4, att individer med låg grad av upplevd stress har högre känsla av sammanhang än individer med hög grad av upplevd stress, fick stöd i undersökningen. Pearsons korrelation visade en negativ korrelation mellan KASAM och stress, r (166) = -0.19, p =.01, vilket innebär att ju högre grad av stress respondenterna uppgav desto lägre grad av sammanhang upplevde de, och vice versa. Figur 2 visar plottning av KASAM och stress. 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 ö ny_kasam = 77, ,36 * old_stress R-Square = 0,29 Linear Regression 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Stress Fig.2. KASAM och Stress, medelvärden med regressionslinje Övriga Resultat

11 D. Kristiansson & E. Morén 11 Det förelåg en skillnad mellan arbetslöshetsgrupperna och upplevd KASAM, F (2,167) =6.4, p =.001. De som varit arbetslösa vid få tillfällen upplevde lägre känsla av sammanhang än de som varit arbetslösa vid fler tillfällen eller var förstagångsarbetslösa. Tabell 2 visar skillnaderna mellan kön, grad av arbetslöshet och KASAM. Tabell 2 Arbetslöshetsgrupp och kön, KASAM, medelvärde, standardavvikelse, antal Kön Arblöshetsgrupp M s N man förstagång 72,15 7,15 20 en eller två ggr 60,76 11,40 38 fler än 2 ggr 61,56 11,13 39 Total 63,43 11,37 97 kvinna förstagång 65,08 10,15 12 en eller två ggr 58,64 13,35 31 fler än 2 ggr 60,11 13,91 28 Total 60,31 13,13 71 Total förstagång 69,50 8,94 32 en eller två ggr 59,81 12,26 69 fler än 2 ggr 60,95 12,29 67 Total 62,11 12, signifikansnivå 1 % Tabell 2 visar att gruppen förstagång hade högre KASAM än båda de andra grupperna och hade även en lägre standardavvikelse än både en eller två ggr och fler än 2 ggr. Gruppen en eller två gånger hade i genomsnitt lägst KASAM av de tre grupperna Gruppen sysselsatta (M=67.4, s=1.8) visade på betydligt högre KASAM än den sammanslagna gruppen (dvs. förstagångsarbetslösa och flergångsarbetslösa) arbetslösa (M=59.6, s=1.07), F (1,167) =14.45, p=.00. Det fanns inga skillnader med avseende på SE Stress eller Energi. Diskussion Tre av 6 antaganden fick stöd i analys av arbetslöshet i relation till känsla av sammanhang och stress. Det fanns ingen könsskillnad med avseende på KASAM (antagande 1a) och vi kunde därmed inte bekräfta resultat från Larsson och Kallenberg samt Anson m.fl. (båda citerade i Nilsson, m.fl., 2003) där män uppvisade högre KASAM än kvinnor. Resultaten är dock motstridiga då Feldt m.fl. (2006) fann att kvinnor hade högre KASAM än män. Möjligen kan arbetslöshet påverka resultatet i denna studie jämfört med övrigas. Personer över 30 år hade signifikant högre KASAM än personer under 30 år i enlighet med antagande 1b. Detta går emot Antonovskys (1991) resultat där en person stabiliserar sin KASAM vid slutet av sina 10 första år i vuxenlivet och att det är svårt att utveckla sin känsla av sammanhang efter denna gräns. I denna studie verkar det som om en individs KASAM utvecklas och förbättras med åren vilket också ligger i linje med de resultat som Ratner m.fl. (2007) och Feldt m.fl. (2006) presenterat. För de äldre respondenterna kan det vara som Nilsson (2002) föreslagit levnadsstandarden i Sverige är tämligen hög även då man är äldre och därför kan de äldre bibehålla kontroll över sina liv längre och därmed ha en högre KASAM jämfört med om standarden inte hade varit lika hög. Dock består vår åldersgrupp av personer som är över 30 till stor del av individer mellan år. En annan sak som kan tala emot våra resultat är att åldergruppen under 30 sträcker sig ner till tonåren där Antonovsky

12 12 D. Kristiansson & E. Morén hävdade att en individs KASAM fortfarande är under utveckling. Det fanns en tendens till att kvinnor över 30 år hade en högre genomsnittlig KASAM än kvinnor under 30 år. Denna tendens fanns inte bland männen och detta kan bero på att kvinnor utvecklar sin KASAM annorlunda än vad män gör. Det finns inte mycket forskning på hur män och kvinnor utvecklar sin KASAM, enligt Pallant och Lae (2002), något som framtida studier bör ta fasta på. Förstagångsarbetslösa upplevde lägre grad av KASAM än gruppen flergångsarbetslösa och gruppen sysselsatta visade en hög grad av KASAM (antagande 2). Detta tyder på att en individs KASAM antingen sjunker när man är arbetslös eller höjs när man är sysselsatt. Ett annat alternativ är att individer med låg KASAM tenderar att bli arbetslösa i högre grad än individer med hög nivå av KASAM såsom Starrin m.fl (2001) spekulerade. Att skillnaden mellan de båda grupperna av arbetslösa och gruppen sysselsatta var så stor kan tyda på att sysselsatta kan sätta in sig själva i ett sammanhang och känna större hanterbarhet än individer utan arbete. Antagande 3, att respondenter som varit arbetslösa tre eller fler gånger skulle ange (a) lägre grad av upplevd stress och (b) lägre grad av upplevd energi, än de som aldrig varit arbetslösa eller varit arbetslösa få gånger, bekräftades inte. Detta går emot litteraturen som säger att ju fler gånger man stöter på en stressor av samma sort desto lättare blir det att handskas med stressorn när man väl upplever den på nytt (Antonovsky, 1991), detta är dock under förutsättningen att man handskas med stressorn på ett sätt som gör att man vinner över den. En möjlig förklaring till detta kan vara att det ibland kan gå lång tid mellan arbetslöshetstillfällena vilket gör att det man har lärt sig i tidigare stresssituation gått förlorat. Sen kan det troligtvis även bero på hur väl förberedd man är på arbetslösheten samt hur de ekonomiska och sociala faktorerna ser ut, varav de sistnämnda faktorerna inte undersöktes i föreliggande studie. Vad gäller energi så kan det finnas tider då man känner sig mer energisk än andra. När enkäterna delades ut till gruppen sysselsatta så var dessa respondenter inne i en hektisk period då det var väldigt mycket att göra för både de som studerade och de som arbetade. Det är möjligt att deras energinivå påverkades av detta. Antagande 4 fick stöd i studien och visade att individer som upplevde en lägre grad av stress har en signifikant högre KASAM än individer som upplever en högre grad av stress. Antonovsky (1991) menade att individer med hög KASAM ser stressorer som utmaningar till större del än vad individer med låg KASAM gör. Personer med hög KASAM lättare kan mobilisera resurser för att hantera stressen och det är vår åsikt att det är just detta som är den stora skillnaden mellan personer med hög KASAM och personer med låg KASAM. I linje med Ratners och Richardsons (2005) spekulationer så är det möjligt att KASAM fungerar som en slags buffert, ett skydd som gör att en individ kan finna rätt resurser för att hantera en stressituation. Samtidigt så bör man vara försiktig med att dra paralleller med Ratners och Richardsons arbete då det är svårt att få grepp om vad det egentligen innebär att KASAM fungerar som en buffert. Det finns flera variabler och faktorer som inte har tagits hänsyn till i denna under-sökning, t.ex. social status, som kan påverka den egna personens KASAM. Enligt Antonovsky (1991) är det bristen på dessa generella motståndsresurser som ger upphov till den upplevda stressen. Inte heller den ekonomiska frågan som Starrin, m.fl. (2001) tar upp, berörs. De tar förutom detta upp att skammen kan påverka de arbetslösas KASAM. Deras resultat pekade på ett samband mellan ekonomiska brister och KASAM samt shaming experiences och KASAM. Andra variabler av betydelse är respondenternas yrke och utbildning före de blev arbetslösa.

13 D. Kristiansson & E. Morén 13 Man kan spekulera i att olika socioekonomisk bakgrund kan ha betydelse för de olika sambanden i resultatet av undersökningen. Även etnicitet är något som inte togs hänsyn till och kan även det tänkas ha visst inflytande över hur en människa utvecklar sin KASAM. Till exempel så är vissa kulturer, vad gäller individpsykologi, grupporienterade medan majoriteten av väst-länderna är individorienterade. Valet av metod har naturligtvis betydelse för resultatet. Arbetsförmedlingen är kanske inte en avslappnad miljö för att fylla i enkäter och att man besöker Arbetsförmedlingen av olika skäl. Vissa hade bokade besök hos handläggare, vissa var där för att sitta vid en datorterminal och söka jobb och vissa var där av andra orsaker. Sedan kan arbetslöshetsupplevelsen påverkas om man valt att säga upp sig eller om man fått ett avgångsvederlag som kan komma att påverka den ekonomiska situationen under arbetslöshetstiden. Ett bättre tillvägagångssätt hade varit att antingen lägga in enkätundersökningen i Arbetsförmedlingens datorer så den fylls i när den arbetssökande registrerar sig, eller antingen att en handläggare delar ut enkäten i samband med det första mötet som bokas in då den arbetssökande har registrerat sig. Detta hade möjligtvis gjort att man hade fått upp svarsfrekvensen som även efter kompletteringen var anmärkningsvärt låg. För framtida forskning kan det vara av intresse att undersöka de sociala och ekonomiska faktorerna samt deras samband med KASAM. Även etnicitet, utbildning och tidigare yrke är av intresse för att få en klar bild över hur en individs KASAM påverkas av arbetslösheten. Det är även intressant att undersöka hur stressen och dess påverkan på KASAM påverkas av kön samt ifall man hanterar stress på olika sätt beroende på kön.

14 14 D. Kristiansson & E. Morén Referenser Antonovsky A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Borglin, G. (2005). Quality of life among older people. Their experience, need of help, health, social support, everyday activities and sense of coherence. Lunds Universitet:Medicinska Fakulteten. Egidius, H. (2005). Natur och Kulturs Psykologilexikon. Stockholm: Natur & Kultur. Feldt T., Leskinen E., Kinnunen, U., & Ruoppila, I. (2002). The stability of sense of coherense: comparing two age groups in a 5-year follow-up study. University of Jyväskylä: Department of Psychology. Personality and Individual Differences, 35, Feldt T., Kivimäki, M., Koskenvuo M., Lintula H., Suominen, S., & Vahtera, J. (2006). Structural validity and temporal stability of the 13-item sense of coherence scale: Prospective evidence from the population-based HeSSup study. University of Jyväskylä: Department of Psychology. Quality of Life Research, 16, Karlsson, I. (2003). Studies on sense of coherence, experienced chest pain, psychological well-being, and social support in coronary artery bypass grafting patients A longitudinal and cross-sectional study. Göteborg University: Sahlgrenska Hospital, Department of cardiothoracic surgery. Kjellberg A., & Iwanowski, A. (1989). Stress/energi formuläret: Utveckling av en metod för skattning av sinnesstämning i arbetet. Undersökningsrapport, 26. Solna: Arbetslivsinstitutet. Larsson G., & Kallenberg, K. (1999). Dimensional Analysis of Sense of Coherence Using Structural Equation Modelling. European Journal of Personality, 13, Larsson G., & Kallenberg, K. (2000). Människans hälsa: livsåskådning och personlighet. Stockholm: Natur & Kultur. Mauritzon-Billgren, J., & Eckerström, A-L. (1999). Personlighet, känsla av sammanhang och självuppfattning En jämförande studie mellan tre test. Lunds universitet. Institutionen för tillämpad psykologi. Nilsson, B. (2002). Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? Aspekter på stabilitet, kön, hälsa och psykosociala faktorer. Umeå Universitet: Institutionen för Allmänmedicin. Nilsson, B., Holmgren, L., Stegmayr, B., & Westman, G. (2003). Sense of coherence Stability over time and relation to health, disease, and psychosocial changes in a general population: A longitudinal study. Umeå University: Department of Public Health and Clinical medicine. Public Health, 31: Pallant, J. F., & Lae, L. (2002). Sense of coherence, well-being, coping and personality factors: further evaluation of the sense of coherence scale. Personality and Individual Differences, 33, Perski, A. (1999). Det stressade hjärtat: att förstå stress och hur vi hanterar livskriser. Stockholm: Bromberg. Ratner, P. A., & Richardson, C. G. (2005). Sense of coherence as a moderator of the effects of stressful life events on health. Vancouver: University of British Columbia. Ratner. Community Health, 59, Richardson, C. G., Ratner, P A, & Zumbo, B. D. (2007). A Test of the Age-Based Measurement Invariance and Temporal Stability of Antonovsky s Sense of Coherence Scale. Educational and Psychological Measurement, 67(4), Starrin, B., Jönsson, L. R., & Rantakeisu, U. (2001). Sense of coherence during unemployment. International Journal of Welfare, 10,

15 D. Kristiansson & E. Morén 15 Bilaga 1 Livsfrågeformulär Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer med det som står under 1, så ringa in 1:an, om du instämmer med det som står under 7, så ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje fråga. Man: Kvinna: Ålder: 1. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? sällan 2. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? Har aldrig hänt Har hänt ofta 3. Har det hänt att människor som du litade på gjort dig besviken? Har aldrig hänt Har ofta hänt 4. Hittills har ditt liv: Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening 5. Känner du dig orättvist behandlad? 6. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? 7. Är dina dagliga sysslor en källa till: Glädje och djup tillfredsställelse Smärta och leda

16 16 D. Kristiansson & E. Morén 8. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? 9. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? 10. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en olycksfågel. Hur ofta har du känt det så? Aldrig 11. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: Du över- eller undervärderade dess betydelse Du såg saken i dess rätta proportion 12. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? 13. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? 14. Hur lång tid innan du blev arbetslös fick du reda på att du skulle bli det? Upp till 1 månad innan Över 1 månad upp till 3 månader Över 3 månader upp till ett halvår Över ett halvår innan Var vänlig gå vidare till sista sidan.

17 D. Kristiansson & E. Morén 17 Dessa frågorna riktar sig till hur du känt dig generellt sett sen du blev arbetslös. Svara genom att ringa in siffran under det svarsalternativ som bäst motsvarar hur du känner dig. Svara snabbt utan att tänka efter allt för mycket. Inte alls Knappt alls Något Ganska, mycket Avslappnad Aktiv Spänd Slapp Stressad Energisk Ineffektiv Avspänd Skärpt Pressad Passiv Lugn

18 18 D. Kristiansson & E. Morén Bilaga 2 Livsfrågeformulär Denna enkät vänder sig till dig som varit arbetslös mer än en gång. Alla svar behandlas anonymt. Man: Kvinna: Ålder: Här följer några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer med det som står under 1, så ringa in 1:an, om du instämmer med det som står under 7, så ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje fråga. 1. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? sällan 2. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? Har aldrig hänt Har hänt ofta 3. Har det hänt att människor som du litade på gjort dig besviken? Har aldrig hänt Har ofta hänt 4. Hittills har ditt liv: Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening 5. Känner du dig orättvist behandlad? 6. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra?

19 D. Kristiansson & E. Morén Är dina dagliga sysslor en källa till: Glädje och djup tillfredsställelse Smärta och leda 8. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? 9. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? 10. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en olycksfågel. Hur ofta har du känt det så? Aldrig 11. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: Du över- eller undervärderade dess betydelse Du såg saken i dess rätta proportion 12. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? 13. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? 14. Uppskatta så väl du kan. Hur många gånger har du varit arbetslös? 1 gång 4 gånger Fler än 6 gånger (ange hur många 2 gånger 5 gånger gånger du uppskattar att du varit 3 gånger 6 gånger arbetslös): Var vänlig gå vidare till sista sidan.

20 20 D. Kristiansson & E. Morén Följande frågor riktar sig till hur du känt dig generellt sett sen du nu blev arbetslös. Svara genom att ringa in siffran under det svarsalternativ som bäst motsvarar hur du känner dig. Svara snabbt utan att tänka efter allt för mycket. Inte alls Knappt alls Något Ganska, mycket Avslappnad Aktiv Spänd Slapp Stressad Energisk Ineffektiv Avspänd Skärpt Pressad Passiv Lugn Tack för din medverkan!

21 D. Kristiansson & E. Morén 21 Bilaga 3 Livsfrågeformulär Denna enkät vänder sig till personer som just nu har arbete eller studerar. Alla enkätsvar behandlas anonymt. Man: Kvinna: Ålder: Här är några frågor som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på ditt svar. Siffran 1 eller 7 är svarens yttervärden. Om du instämmer med det som står under 1, så ringa in 1:an, om du instämmer med det som står under 7, så ringa in 7:an. Om du känner annorlunda, ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din känsla. Ge endast ett svar på varje fråga. 1. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? sällan 2. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? Har aldrig hänt Har hänt ofta 3. Har det hänt att människor som du litade på gjort dig besviken? Har aldrig hänt Har ofta hänt 4. Hittills har ditt liv Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening 5. Känner du dig orättvist behandlad? 6. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra?

22 22 D. Kristiansson & E. Morén 7. Är dina dagliga sysslor en källa till: Glädje och djup tillfredsställelse Smärta och leda 8. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? 9. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? 10. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en olycksfågel. Hur ofta har du känt det så? Aldrig 11. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: Du över- eller undervärderade dess betydelse Du såg saken i dess rätta proportion 12. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? 13. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? 14. Om du har varit arbetslös tidigare så ange i så fall hur många gånger du uppskattar att du varit arbetslös. Jag har aldrig varit arbetslös 4 gånger 1 gång 5 gånger 2 gånger 6 gånger 3 gånger Fler än 6 gånger (ange hur många gånger):

23 D. Kristiansson & E. Morén a. Vilken är din nuvarande huvudsysselsättning? Studerar: Arbetar: Arbetar och studerar samtidigt: 15 b. Vilken form av anställning/studietakt beskriver bäst din nuvarande situation? Heltid (tillsvidareanställning): Halvtid: Projektanställning (gäller endast vid arbete): Vikariat (gäller endast vid arbete): Timanställning (gäller endast vid arbete): Annan (ange nedan vad du känner passar din situation bäst): Dessa frågor riktar sig till hur du känt dig generellt den senaste veckan. Svara genom att ringa in siffran under det svarsalternativ som bäst motsvarar hur du känner dig. Svara snabbt utan att tänka efter allt för mycket. Inte alls Knappt alls Något Ganska, mycket Avslappnad Aktiv Spänd Slapp Stressad Energisk Ineffektiv Avspänd Skärpt Pressad Passiv Lugn