Bostäder inom fastigheten Utby 20:1 m.fl. Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1 Bostäder inom fastigheten Utby 20:1 m.fl.

2 Beställare: SEFA AB Karlavagnsgatan GÖTEBORG Beställarens representant: Daniel Ericsson Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: u:\anbud\ale\w-gamla busstomten\busstomten dagvatten.doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 3 (27) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintlig dagvattenhantering Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenflöden Exempel på system för dagvattenhantering Öppen dagvattenhantering Genomsläppliga beläggningar Gröna öar Kassettmagasin Översilningsytor Makadamdiken Gröna tak Höjdsättning Förslag till hantering av förorenat dagvatten Omläggning av ledningar Rallatébäcken Risk för översvämning Miljö Utrymme Slutsats Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering

4 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 4 (27) 1 Orientering På uppdrag av SEFA AB har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för bostäder inom fastigheten Utby 20:1 m.fl. i Älvängen. Utredningsområdet är beläget i centrala Älvängen och begränsas av Starrkärrsvägen i öster, Göteborgsvägen i nordväst och Hövägen i väster. I söder avgränsas utredningsområdet av en mindre skogsdunge. Genom utredningsområdet rinner en bäck, Rallatébäcken, som är kulverterad större delen av sträckan. Huvudrecipient för dagvattnet är Göta älv, som är belägen ca 400 meter nordväst om utredningsområdet. Enligt uppgift hyser Rallatébäcken ett bestånd av havsöring. Av figur 1 framgår utredningsområdets läge översiktligt. Grönån Figur 1. Av rödmarkeringen framgår utredningsområdets ungefärliga läge

5 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 5 (27) Utredningsområdet, som omfattar ca 0,8 ha, utgörs idag mestadels av relativt flacka, till största delen, asfalterade ytor. De norra delarna har tidigare använts som busshållplats vilken nu har flyttats. Intill Göteborgsvägen finns en grill och i södra delen en pendelparkering. I nordvästra delen av utredningsområdet finns en nyanlagd parkering på en grusplan. Starrkärrsvägens vägslänt i öster är ca 1-5 m hög i förhållande till övriga delar av utredningsområdet. Marken sluttar norrut med nivåer som varierar mellan ca + 23 m i söder till ca + 16 m i norr. I södra delen av utredningsområdet tar ett höjdområde vid och ytterligare söderut tar ett bostadsområde vid. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av omkring 50 nya lägenheter i form av flerbostadshus samt mindre lokaler. Föreliggande PM syftar till att redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom utredningsområdet och i dess närhet, samt presentera principförslag på åtgärder som kan implementeras för att få till stånd fördröjning, rening och avledning av dagvatten.

6 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 6 (27) 2 Befintlig dagvattenhantering För att erhålla en så bra bild som möjligt av områdets befintliga dagvattenförhållanden har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Inventeringen genomfördes den 7 september Befintliga dagvattensystem beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 1. En geoteknisk undersökning har genomförts för det aktuella området (Norconsult, ). Enligt undersökningen utgörs jordlagren under ett täcke med mulljord och fyllning av lera. Lerans mäktighet uppges uppgå till ca 6 24 m. Den fria grundvattenytan i leran (torrskorpan) är belägen ca 0,5 till 1,6 m under markytan. Sammantaget bedöms möjligheterna till infiltration vara starkt begränsade i området. Inom området finns ett utbyggt dagvattenledningssystem, se bilaga 1. Från söder tillkommer ett flöde i Rallatébäcken som leds in i en kulvert inom utredningsområdet, se figur 2, till vilken områdets övriga dagvatten även leds. Dagvattenledningsnätet i området utgörs huvudsakligen av betongledningar. Dimensionen på kulverten som avleder dagvattnet från området är 1000 mm. I samband med väg- och järnvägsutbyggnaden genom Ale kommun lades Rallatébäcken om i ny kulvert och en dagvattendamm anlades för rening av vägdagvatten. Efter omläggningen mynnar nu Rallatébäcken först i Grönån strax innan dess mynning i Göta Älv. Grönåns mynning är belägen i norra delen av Älvängen, se figur 1. För Göta älv och Grönån gäller miljökvalitetsnormer för laxfiskevatten med riktvärden för bl.a. ph, uppslammade fasta substanser, ammoniak, ammonium och zink. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är det främsta hotet mot att vattenkvalitetsnormerna i Grönåns nedre del inte skall uppnås övergödning. Avrinning och avledning av dagvatten sker generellt norrut mot Göteborgsvägen. Mindre svackpunkter finns längs områdets östra sida i de gräsbevuxna delarna, se bilaga 1. Dessa avvattnas dels via gallerförsedd brunn samt genom infiltration eller överdämning. Svackpunkterna bedöms vara så pass ringa till djup och utbredning att de ej utgör hinder för exploateringen.

7 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 7 (27) Figur 2. Rallatébäcken vid intaget till kulvert. Till höger ses Hövägen Inom utredningsområdet finns även spill- och vattenledningar. Från spillvattenledningsnätet finns en bräddledning med utlopp i ovan nämnd bäck, se figur 3.

8 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 8 (27) Figur 3. Bräddutlopp till Rallatébäcken strax uppströms intaget till kulvert Recipient för dagvattnet är Göta älv. Utloppet i Göta älv är beläget ca 1,5 km uppströms intaget till Dösebacka infiltrationsvattenverk och ca 18 km uppströms råvattenintaget till Göteborgs ytvattenverk. 2.1 Befintliga dagvattenflöden Hela utredningsområdet omfattas av ett enda avrinningsområde, som avrinner åt norr. Den befintliga dagvattenavrinningen har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104. Den dimensionerande varaktigheten har ansatts till 10 min, vilket bedöms motsvara koncentrationstiden för området. Regnintensiteten för ett regn med varaktigheten 10 min och en återkomsttid om 10 år har beräknats uppgå till ca 228 l/s, ha. Vid flödesberäkningen har en avrinningskoefficienter bestämts för olika ytor enligt Svenskt Vattens publikation P90. Dessa redovisas nedan: Tak 0,9 Asfalt 0,8 Grusplan 0,2 Natur/gräs 0,1 Totalt har det befintliga dagvattenflödet från utredningsområdet i samband med ett s.k. 10-årsregn beräknats uppgå till omkring 100 l/s.

9 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 9 (27) Som tidigare nämnts, begränsas utredningsområdet i söder av en skogsdunge. Eftersom Rallatébäcken skär av avrinningen söder om planområdet är ytavrinningen som belastar utredningsområdet söderifrån försumbar. En mer betydande ytlig avrinning till utredningsområdet kan dock ske från Starrkärrsvägen via dess vägslänt. Detta bör utredas närmare i senare skede genom inmätning eller observation av avrinningen vid nederbördstillfälle. En större tillrinning till utredningsområdet sker via Rallatébäcken och de dagvattenledningar som är anslutna till denna och dess kulvertering. Det har dock inte ingått i denna utredning att bestämma vattenföringen i hela Rallatébäcken. Det kan dock vid en översiktlig inventering av bäckens avrinningsområde konstateras att stora delar av detta utgörs av exploaterade ytor. Avrinningsförloppen är därmed troligtvis snabba och flödesvariationerna stora.

10 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 10 (27) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. Dessutom kan nya verksamheter och förändrat utnyttjande av området ändra föroreningsbelastningen på dagvattnet. I aktuellt utredningsområde planeras att ett bostadskvarter skall ersätta det tidigare busstorget. Detta kommer att innebära en förbättring av dagvattensituationen, dels då området sannolikt blir mindre eller oförändrat hårdgjort och dels för att trafiken minskar på dess ytor. Eftersom dagvattnet avleds till Göta älv som är dricksvattentäkt för ett stort antal människor och då avledningen sker via vattendrag som innehar värdefulla laxfiskbestånd föreslås förorenat dagvatten renas innan det avleds vidare från fastigheten. Dagvattensystem föreslås i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104 dimensioneras med avseende på ett 10-årsregn med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar. Dagvatten inom utredningsområdet föreslås omhändertas så nära källan som möjligt. Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD, bör följas så långt som möjligt och anläggande av hårdgjorda ytor bör undvikas i så stor utsträckning som möjligt. På så vis minimeras påverkan på den naturliga grundvattenbalasen i området samtidigt som behovet av utjämning av dagvatten reduceras. Nedan presenteras föreslagna åtgärder för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom utredningsområdet samt dimensioneringsförutsättningar. Föreslagna system illustreras även i bilaga 2. Genom föreslagna åtgärder minimeras påverkan på recipienterna. 3.1 Framtida dagvattenflöden Den slutliga illustrationsskissen är i skrivande stund inte framtagen för detaljplaneområdet. Beräkningar har baserats på skiss redovisad för vinnande bidrag i markanvisningstävligen för detaljplanen, daterad

11 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 11 (27) På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom utredningsområdet beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med 10 års återkomsttid. Den planerade exploatering bedöms inte förändra dagvattnets koncentrationstid (utan fördröjning) och den dimensionerande regnintensiteten bedöms fortsättningsvis vara ca 10 min. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar uppgår den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn. Vid flödesberäkningarna har avrinningskoefficienter antagits enligt beräkningen av befintliga flöden, se ovan. Dock har inga grusytor antagits förekomma, istället har gångar mm inom kvarteret antagits utföras med en något högre avrinningskoefficient om 0,7. Enligt Svenskt Vattens publikation P90, motsvarar detta en stensatt yta med grusfogar. Det totala framtida dagvattenflödet från utredningsområdet efter exploatering har beräknats uppgå till ca 120 l/s vid ett 10-årsregn, se tabell 1. Med befintlig regnintensitet, 228 l/s,ha, beräknas flödet vara oförändrat efter exploateringen. Genom att begränsa andelen hårdgjorda ytor, t.ex. genom att välja genomsläppliga beläggningar framför asfalterade ytor, kan flödet dock reduceras. Tabell 1. Redovisning av beräknade framtida ytor och flöden Total yta, m 2 Reducerad yta, m 2 Flöde, l/s Asfalt Tak Gångar Natur/gräs Summa Ale kommun har för närvarande inget generellet kvantifierat krav på fördröjning av dagvatten från fastigheter. Eftersom andelen hårdjord yta förväntas minska något eller vara oförändrat efter exploateringen är det inte heller nödvändigt att fördröja dagvattnet för att inte öka belastning på dagvattenledningsnätet vid befintliga flöden. Flödena i biflödena till Göta älv har en försumbar effekt på vattenståndet i Göta älv, som främst styrs av tappningen från Värnen och havsvattenståndet (upp till Lilla Edet). Det bedöms därmed inte heller motiverat med större fördröjningsinsatser för att motverka höga vattenstånd i Göta Älv. Med hänsyn till framtida eventuellt intensivare korttidsnederbörd kan dock en viss fördröjning av dagvattnet vara motiverad för att inte öka belastningen på

12 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 12 (27) ledningsnätet. En fördröjning av ovan redovisat framtida flöde, 120 l/s, till befintligt flöde, 100 l/s, skulle kräva en effektiv magasinsvolym om ca 20 m Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på åtgärder som kan implementeras för att fördröja, reducera, rena och avleda dagvatten inom utredningsområdet Öppen dagvattenhantering För att erhålla en tillfredsställande dagvattenhantering med avseende på områdets beskaffenhet föreslås dagvatten i första hand omhändertas ytligt och avledas till recipient. I figur 4 t.o.m. 6 visas exempel på utformning av system med utkastare och anlagda rännor för ytlig uppsamling och avledning av dagvatten till naturmark. För att förhindra bortspolning av jord och vegetation bör fördelningsstråk med erosionsskydd anläggas vid utlopp till naturmark. Figur 4. Stuprören ansluter till rännor för avledning av takvatten

13 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 13 (27) Figur 5. Exempel på ränna för avledning av takvatten Figur 6. Exempel på ränna för avledning av takvatten

14 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 14 (27) I figur 7 t.o.m. 9 visas exempel på utformning av öppna fördröjningsanordningar för dagvatten. Figur 7. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten Figur 8. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten

15 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 15 (27) Figur 9. Exempel på ytlig magasinering av dagvatten Genomsläppliga beläggningar Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 10. I figur 10 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 10. Yta med hålsten av betong, makadambelagd gång, samt gångstig med gräs och ett fåtal gångplattor

16 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 16 (27) Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser eller asfalterade gator, se figur 11. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Figur 11. Exempel på gröna öar, observera utformning av kantsten Varje grönyta föreslås förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Gröna öar kan utformas så att de fyller fler syften än att verka för en god dagvattenhantering. De kan bl.a. ha en hastighetsdämpande funktion för förbipasserande trafik.

17 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 17 (27) Kassettmagasin Fördröjningsmagasin kan utgöras av s.k. dagvattenkassetter, se figur 12. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Figur 12. Kassettmagasin för fördröjning av dagvatten

18 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 18 (27) Översilningsytor Genom att avleda vatten från vägar och andra hårdgjorda ytor till s.k. översilningsytor finns möjlighet till såväl utjämning som rening av dagvatten. Översilningsytor är vegetationsytor i relativt svag lutning, maximalt omkring 15 %, där vattnet bromsas upp och infiltreras till underliggande mark. Sådana ytor kan utgöras av grönytor eller mer skogslik terräng och anläggs med fördel så nära källan som möjligt. För bästa effekt bör dagvattnet spridas ut över översilningsytans bredd, hellre än släppas i en enda punkt. Spridningen kan ske med hjälp av en spridningsledning, genom makadam eller över ett avvägt skibord. För att ytterligare reducera risken för erosion vid höga flöden kan översilningsytor förses med erosionsskydd, t.ex. kokosnät som vegetationen kan etableras i. Direkt nedströms en översilningsyta bör ett avskärande dike anläggas, för omhändertagande av dagvatten som inte infiltrerat. Översilningsytor kan även seriekopplas med avskärande diken med jämna mellanrum för uppbromsning och fördelning av dagvatten innan nästkommande yta. Rening uppnås genom att partiklar ackumuleras på växtligheten samt sedimenteras på ytan. Reningsprocesserna påverkas av kontakttiden mellan dagvattnet och vegetationsytan, ytans storlek samt markens infiltrationsegenskaper. I Trafikverkets publikation 1998:009 föreslås en arbetsgång för dimensionering av översilningsytor och gräsbevuxna diken. Med rätt utformning kan översilningsytor utgöra estetiska värden i ett område och jämfört med många andra system för utjämning av dagvatten är anläggningskostnaderna som förknippas med översilningsytor relativt låga. I figur 13 visas en skiss över utformningen av en översilningsyta. Figur 13. Principskiss för översilningsyta (Peter Lindwall).

19 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 19 (27) Makadamdiken Ett alternativ till traditionella öppna vägdiken är makadamfyllda diken, s.k. makadamdiken. Makadammagasin har främst fördröjande förmåga men de har även en renande effekt. I samband med ett examensarbete vid Chalmers Tekniska Högskola (Pollutant Removal Efficiencies and Flow Detention of Infiltration Trenches, Nilsson och Stigsson, 2012) har fördröjnings- och reningseffektiviteten hos ett makadammagasin likt det föreslagna undersökts. Resultaten av undersökningen påvisar en reningseffekt om % för metaller vid fem undersökta regntillfällen och % reduktion av halterna suspenderade partiklar. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller utjämningsvolymen, i makadamen utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt dräneringssystem. För utredningsområdet, där möjligheterna för infiltration är minimala, föreslås makadamdike anläggas med dräneringsledning i botten, se figur 14. Figur 14. Skiss över makadamdike med dräneringsledning En fördel med makadamdiken är att de kan anläggas under t.ex. gräs- eller asfaltsytor. Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom de kan sätta igen sig. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil, som omsluter diket enligt skissen i figur 14, ökar dikets livslängd. Notera att geotextildukens ändar överlappar varandra där de möts i den övre delen av diket. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant.

20 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 20 (27) Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se Figur 155. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 15. Bostadshus med gröna tak. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling m.m. för att bibehålla sin funktion och karaktär.

21 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 21 (27) 3.3 Höjdsättning Höjdsättningen av utredningsområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en högre nivå än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dräneringsvatten samt spillvatten skall kunna erhållas. Lägsta golvnivå bör enligt Svenskt Vattens publikation P105 inte understiga 0,5 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det föreslås även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader. Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Vid ett sådant scenario föreslås höjdsättningen medge ytlig avledning (och utjämning/ magasinering) av dagvatten. Vid höjdsättning skall hänsyn även tas till rådande geotekniska förhållanden. 3.4 Förslag till hantering av förorenat dagvatten Den främsta föroreningskällan inom utredningsområdet förväntas vara uppställning av fordon utomhus. Även erosionsprodukter från byggnadsmaterial kan utgöra en föroreningskälla, varvid dessa bör väljas så att påverkan på recipienten minimeras. Inom utredningsområdet planeras preliminärt en större parkeringsyta, se bilaga 2. Kommunen håller på att ta fram en dagvattenpolicy och i denna kommer enligt preliminära uppgifter inte oljeavskiljare att förordas för rening av dagvatten från parkeringsplatser av aktuell storlek. Istället kommer det att föreslås att parkeringsytorna anläggs med fall mot översilningsytor där föroreningar kan fastläggas. Nedanför översilningsytorna anläggs svackdiken med kupolbrunnar för avledning av överskottsvatten till dagvattenledningsnätet. Enligt gällande förslag till utformning och lokalisering av parkeringsytan (markanvisningstävling ) finns inget lämpligt utrymme för en fullstor översilningsyta inom kvarteret, speciellt om avledning skall ske med självfall. Storleken på erfoderlig yta för översilning är beroende av en rad faktorer såsom lutning, markens infiltrationsförmåga, växtlighet etc., varvid detta inte kan

22 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 22 (27) specificeras här. Som en riktlinje för att erhålla en god avskiljning brukar det rekommenderas att översilningsytan utförs med en längd om ca 20 m i flödesriktningen. Som ett alternativ till en fullstor översilningsyta föreslås istället att avrinningen från parkeringsytan avleds till en mindre översilningsyta. Överskottsvattnet föreslås vidare samlas upp i ett makadamdike där dagvattnet tillförs via infiltration genom en bevuxen markyta, se bilaga 2. För att samla upp vattnet och öka infiltrationsytans storlek föreslås denna utformas som ett svackdike, med så flacka slänter som utrymmena medger. Vid kraftigare nederbördstillfällen, då svackdikena fylls upp, föreslås vatten kunna bräddas till ledningsnätet via kupolbrunnar, se figur 14. Figur 16. Skiss över föreslagen princip för makadamdike med infiltrationsskikt och kupolsil. Vid lokalisering av byggnader nära Starrkärrsvägen bör extra hänsyn tas till avledningen av eventuell tillrinnande vägdagvatten från Starrkärrsvägens vägslänt för att inte detta skall orsaka skada på byggnaderna. Avledning kan förslagsvis göras med ett avskärande dike i släntfoten alternativt med kantsten längs vägkanten. Nackdelen med det senare alternativet är att reningseffekten som fås vid översilningen över vägslänten inte erhålls.

23 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 23 (27) 3.5 Omläggning av ledningar Den planerade nyexploateringen kommer att innebära att flera ledningar behöver läggas om. Detta gäller både dagvattenledningar liksom spill- och renvattenledningar, se bilaga 2. Lutningsförhållandena i området är relativt goda varvid omledning av självfallsledningar inte bör utgöra något problem med avseende på ledningsfall. Eventuellt kan delar av befintliga ledningar inom kvarteret utnyttjas även efter exploateringen. 3.6 Rallatébäcken Med föreslagen exploatering behöver även kulverteringen av Rallattébäcken ändras. Det finns en idé, i samband med detta, om att öka den öppna andelen av Rallatébäckens sträckning för att främja fiskvandring samt öka den estetiska upplevelsen av området. Den utökade sträckning av Rallattébäckens öppna del föreslås förläggas längs Hövägen, se bilaga 2. Alternativet är att lägga om bäckens kulvertering (BTG 1000 mm), vilket då förslagsvis även utförs längs Hövägen. Konsekvenserna av en utökad öppen avledning bedöms vara överlag positiva. Nedan redovisas olika aspekter av alternativen Risk för översvämning Vid ett stopp eller uppdämning av flödet nedströms kommer de framtida konsekvenserna inte att skilja principiellt mot de befintliga vid samma händelse. Med befintligt system, dvs kulvertering med påkopplade rännstensbrunnar, kommer en uppbyggnad av vattentryck i ledningen ge upphov till att vatten trycks upp genom den lägst lokaliserade brunnen (-arna). Om brunnarna utrustas med backventiler och/eller täta lock kommer tryckuppbyggnad ske tills överdämning sker vid inloppet till kulverten. Trycknivån då detta sker är vid nivån +17 till +18 m. Vid föreslagen avledning i öppen bäck kommer tryckuppbyggnad att kunna ske till nivå ca +16 m. Beroende på utormningen av diket (tvärsnittets storlek och bottenlutning) kan eventuellt en större volym vatten dämmas upp innan överdämning sker. Stort bäcktvärsnitt i kombination flack lutning före kulverteringen främjar magasineringsvolymen i bäckfåran innan överdämning sker.

24 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 24 (27) För att undvika avledning av vatten mot de planerade byggnaderna, vid en uppdämning av flödet, bör höjdsättningen av marken intill bäcken anpassas så att avledning vid en eventuell översvämning sker via Hövägens asfalterade yta, se avsnitt Höjdsättning ovan. För att reducera risken för igensättningar i kulverteringen bör ett galler installeras vid kulvertintaget, likt den vid befintligt kulvertintag Miljö En öppen avledning ger generellt en ökad fördröjning av flödet och möjliggör även en reningseffekt på vattnet. Förutsättningarna för fiskvandring förbättras generellt med öppen avledning då bottensubstrat kan anpassas och underhållas lättare samt då ljusinsläppet normalt gynnar fiskars vandringsbenägenhet. Flödessektionens form kan även anpassas lättare i en bäck än i en kulvert, så att vattennivåns variation reduceras vid flödesfluktuationer, vilket gynnar den akvatiska miljön. Befintlig bräddpunkt i bäcken är utformad med en lucka som skall självsluta efter avslutad bräddning. På grund av erosion i bäcken har denna funktion blockerats, se figur 3. Vid inventeringstillfället kunde en avloppslukt konstateras längs hela den öppna bäcksträckan till kulvertintaget. Det är oklart om detta beror på den blockerade funktionen på luckan eller generellt, för att eventuell bräddning skett/sker till bäcken. Vid de erforderliga ledningsomläggningarna bör det även övervägas att flytta eller bygga bort bräddningen till bäcken, speciellt om en utökad öppen avledning planeras. Detta är motiverat både av dricksvattensäkerhetsmässiga och miljömässiga skäl samt för att förhindra luktolägenheter i centrala Älvängen Utrymme Nackdelen med en öppen avledning är att det tar i anspråk utrymme. I stadsmiljön är det även nödvändigt att erosionssäkra bäcktvärsnittet för att undvika erosion. Även eventuell skredrisk kan behöva beaktas.

25 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 25 (27) 4 Slutsats Föreslagen exploatering kommer att leda till en minskad eller oförändrad dagvattenavrinning från utredningsområdet. Även föroreningsbelastningen på dagvattnet från utredningsområdet kan förväntas minska. Potentiellt förorenat dagvatten från den parkeringsplats som planeras föreslås dock renas för att minska belastningen på recipienterna Rallatébäcken och Göta Älv. Båda dessa recipienter hyser bestånd av laxfisk och Göta Älv har flera råvattenintag nedströms utsläppspunkten vilka försörjer ett stort antal människor med dricksvatten. Fördröjning av dagvattnet bedöms inte vara nödvändigt då andelen hårdgjord yta inte bedöms öka. Om gröna tak enligt förslag i markanvisningstävligen för detaljplanen tillämpas kommer detta dock medföra en viss fördröjningseffekt på avrinningen. Även föreslagen rening av dagvatten från planerad parkeringsyta kommer att fördröja dagvattenavrinningen. Exploateringen kommer att medföra behov av ett antal ledningsomläggningar. Omläggningen av kulverten för Rallatébäcken kan med fördel utföras delvis som en öppen bäck. En eventuell avrinning av dagvatten från Starrkärrsvägen mot planområdet bör undersökas närmre. Detta föra att tillräckliga åtgärder för att skydda planerad garagebyggnad längs vägsläntens fot från vattenskador skall kunna utformas på optimalt sätt. Norconsult AB Mark och Vatten Jaan Kiviloog jaan.kiviloog@norconsult.com Åsa Malmäng Pohl asa.malmang@norconsult.com

26 n:\103\10\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\busstomten dagvatten.doc 26 (27)

27 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

28 D 225 BTG Beteckningar Bilaga 1 D 225 BTG Utredningsområdesgräns för dagvattenutredningen Befintlig dagvattenledning Befintlig spillvattenledning Befintlig vattenledning D 1200 BTG D 400 BTG Befintligt dike/vattendrag D 90 PVC Svackpunkt D 200 PVC D 300 BTG D 300 BTG D 200 PVC D 400 BTG D 225 BTG D 225 BTG D 300 BTG D 1000 BTG D 300 BTG D 225 BTG Befintlig dagvattenhantering, Ale kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Skala 1:1000 (A3)

29 S 400 BTG V 200 SEG Beteckningar Bilaga 2 V 90 PVC S 400 PVC D 225 BTG S 225 BTG Utredningsområdesgräns för dagvattenutredning Befintlig dagvattenledning Befintlig spillvattenledning Befintlig vattenledning D 1200 BTG 90 PVC D 400 BTG S 225 BTG V 110 PE Befintligt dike/vattendrag Preliminärt planerad byggnad D 200 PVC D 300 BTG S 400 BTG D 300 BTG S 160 PVC V 110 PE S 300 BTG Föreslagen dagvattenledning D 200 PVC D 400 BTG D 225 BTG S 225 BTG Dagvattenledning slopas Spillvattenledning slopas D 225 BTG Vattenledning slopas Föreslaget dike D 300 BTG S 225 BTG D 1000 BTG V 110 PE V 110 PVC Föreslagen översilningsyta D 300 BTG S 225 BTG Avledning till infiltrationsyta kan ske med kantsten D 225 BTG D 225 BTG P-platser och garage V 150 GJJ Föreslagen dagvattenhantering, Ale kommun Uppdragsnummer: S 225 BTG S 300 BTG Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn Skala 1:1000 (A3) GJJ V 50 GALV