E6, Faunapassager vid Sandsjöbackområdet, Mölndal-Kungsbacka. Studiebesök 13 september 2017 kl

Transkript

1 E6, Faunapassager vid Sandsjöbackområdet, Mölndal-Kungsbacka Studiebesök 13 september 2017 kl Vad bygger vi och varför? -Nuläge och fortsatta arbeten, tidplan -Broincidenten -Kostnader och finansiering -Miljö- och faunauppföljning - Syn på plats

2 E6, Faunapassager vid Sandsjöbackaområdet, Mölndal-Kungsbacka Medverkande: Kristina Balot, projektledare Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog Mats Ölund, byggplatsuppföljare Mattias Olsson, biolog/forskare Kristina Norrman, projektingenjör Pär Aronsson, presskommunikatör Byggherre: TRAFIKVERKET Entreprenör: PEAB Anläggning AB

3 - Pilotprojekt - utveckla ett förbättrat angreppsätt/analysmetod för att skapa grön infrastruktur, hitta lägen för ekodukter i befintligt vägsystem. VAD BYGGER VI OCH VARFÖR? -E6 mellan Mölndal och Kungsbacka är en TEN-väg. -Trafikmängden är stor med ca ÅDT på sträckan, skapar ett stort vandringshinder och en barriär för djuren. -Projektet ska förbättra faunapassager för djuren längs E6 och minska barriäreffekten på sträckan genom att bygga: 1, 2 och 3 Faunaåtgärder Vid trafikplatser utfördes kompletterande viltstängsel, viltuthopp och färist. Färdigt 2016 december. 4 Ny större ekodukt: mått 32 x 64 m Ingen fordonstrafik tillåten. Extra körfält under bron är möjligt i en framtid. Färdig juni 2018, enligt tidplan. Mål och nyttor -Barriäreffekten minskar längs E6 och de ekologiska sambanden ökar över vägen för brett spektrum av djur. - Antalet viltolyckor minskar på E6, och därmed ökar trafiksäkerheten. -Grönområden binds samman och ökar tillgängligheten för friluftslivet. 158 Gamla E6

4 E6, FAUNAPASSAGER VID SANDSJÖBACKAOMRÅDET, Mölndal-Kungsbacka EKODUKT VILTUTHOPP VILTSTÄNGSLING FÄRIST FÄRIST

5 VARFÖR BYGGER VI? VAD KOSTAR DET? Miljörelaterat projekt Regeringsuppdrag 2012 där transportinfrastrukturen ska anpassas till en fungerande grön infrastruktur så att verksamheten bidrar till att Sveriges miljö- och kvalitetsmål nås, bl.a. genom minskad barriäreffekt, ökad biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster. Finansiering En speciell pott finns för detta i Nationell transportplan och heter åtgärdsområde Miljöinvesteringar i befintlig infrastruktur. Totalkostnad för alla faunaåtgärder: 80 mnkr (produktionskostnader, projektering, marklösen, miljö- och faunauppföljningskostnader), varav ca mnkr bedöms ligga på ekodukten och dess miljö- och faunauppföljningsåtgärder.

6 VAD ÄR EN EKODUKT? Ekodukt typ av faunapassage som leder hela ekosystem över vägen. Det är viktigt att landskapet flyter över vägen i en obruten kedja för att funktionen skall bli optimal för ett brett spektrum av arter. Kräver viss bredd, minst m. Ingen fordonstrafik. Djur Större: älg, rådjur, dovhjortar, rävar, grävlingar, vildsvin m.fl. -32 m bred och 64 m lång ekodukt med faunaskärm -Ekodukter fokuserar inte på någon specifik målart, vilket är en stor skillnad mot exempelvis viltbroar, småviltstrummor m.m., där fokus ligger på ett fåtal arter. -Unikt för projektet är att det är första gången en stor ekodukt byggs över en befintlig, starkt trafikerad väg (ca ÅDT). Åtgärder på ekodukten: Skapande av biotoper -Torräng, fuktäng och sandiga ytor -Stenpartier bra för kräldjur -Bihotell/sandpartier bra för bin/insekter/fjärilar -Buskar bra för hasselmus finns längs kraftledning -Vegetation, vedartade växter och träd bra för större och mindre däggdjur och fladdermöss Vegetationen och jordmån på en ekodukt är viktig, omgivande landskapsvegetation är utgångspunkt. Närområde viktigt att freda. Bild: TEMA AB

7 Hur kom man fram till ekoduktläget? Flera lägen studerades under projekteringsskedet utifrån bla GIS* data *( Grafisk information/ kartmaterial som läggs ihop vid analys för att se strukturer) Bästa läget för ekodukten har bestämts utifrån: -Studier av ekologiska samband -Djurens förekomster och rörelsemönster -Topografiska faktorer, vilken typ av skog mm -Möjligheter till god anpassning till landskapet -Byggnadstekniska förutsättningar -Hänsyn till miljöpåverkan och markanvändning -Samråd med länsstyrelser och kommuner om grönstråksplanering

8 NULÄGE och FORSATT ARBETE, TIDPLAN Fortsatta arbeten vid ekodukten -Uppbyggnad av formställningen i öster för gjutning av överbyggnaden sker fram till september Sedan arbeten med gjutform och armering. -V (28 augusti- 22 september) kör byggtrafik sporadiskt under lågtrafik jordmassor och avverkad skog in och ut från arbetsplatsen. -Gjutning av överbyggnaden bedöms ske i slutet av oktober Samtliga betongarbeten klara i december Gröna arbeten ovan och vid ekodukten -Hösten 2017 körs utvalda jordmassor till sidoområden för att förbereda för vårplanteringar. -Stor vikt på valet av arter som planteras och frösås samt på jordmånen. Skapa småbiotoper, bihotell, öppna sandytor m.m. -Faunaskärmen dras ut 20 m i terrängen och faunastängsel sätts upp. Gott samarbete Trafikverket och PEAB har ett gott samarbete och produktionen fortskrider enligt ursprunglig tidplan. Ekodukten blir klar juni x x x X x

9 NULÄGE Vy från nordost mot ekodukten. Västra sidan av Ekodukten är utbyggd och vi fortsätter med den östra sidan. Bild: Mats Ölund, Trafikverket Ölund, 12 september 2017

10 SÅ PÅVERKAS TRAFIKEN Etapp 2 Trafikomläggning i fyra körfält under västra brohalvan i mitten av juli 2017 och fram till mitten av november km/h gäller. Kompletterande bullerräfflor har fått ner hastigheten förbi arbetsplatsen på E6. Etapp 3 -Trafikomläggning i december 2017: två körfält under varje brospann och 70 km/h gäller. -Ingen mer påverkan på E6 från och med mars Trafiken går tillbaka in i ordinarie körfält och hastighet 100 km/h.

11 BROINCIDENTEN den 26 januari 2017 VAD HÄNDE? -Under gjutning av överbyggnaden började ett stort antal stöttor i formställningens mittparti att deformeras. -En 20 mm stor spricka parallellt med brostöd 1 uppstod, ca 25 m från E6. -Av säkerhetsskäl stängdes E6 av och trafik leddes temporärt om på andra vägar. E6 öppnades för trafik igen tidigt på morgonen den 27 januari INGEN DEL av ekodukten rasade. Inga personskador, ingen miljöpåverkan eller skador på trafik eller väg uppstod. -Den icke härdade delen av överbyggnaden närmast E6 revs för snabb trafiköppning. -Trafikverket rev under februari/mars 2017 resterande överbyggnad av kvalitets- och säkerhetsskäl. Stöden kunde bevaras. Bild: Mats Ölund, 25 januari Gjutning av överbyggnaden på västra sidan. Den gjutna betongöverbyggnaden vägde över ca 3000 ton innan fortsatt gjutningsarbete avbröts den 26 januari 2017.

12 ORSAK Vem betalar för återuppbyggnaden? Händelsen är ett försäkringsärende mellan entreprenör och dess underentreprenör och regleras mellan parterna enligt gällande avtal. Trafikverket har inga ökade kostnader för uppbyggnaden av ekodukten. Produktionskostnaden är densamma som tidigare för Trafikverket. Längsgående spricka ca 20 mm uppstod i betongen 11% 0 % H V Lutning på brons överbyggnad varierade mellan 0 11 % Deformation av formställningen p g a ovanligt hög horisontallast vid gjutning. Bild: Mats Ölund, 26 januari 2017

13 MILJÖ- och FAUNAUPPFÖLJNING AV FAUNAÅTGÄRDERNA Större däggdjur/vilt: Uppföljning via autokameror, drönare, via spårning i snö och sand. Älg, rådjur, dovhjort, vildsvin, och mindre däggdjur som räv m.m. finns i området och följs upp. Hasselmus, fladdermöss, bin/steklar och kräldjur: Följs upp inom ett närområde och specialboningar avsedda för dessa har/kommer att placeras ut. Kräldjuren inventeras och räknas utifrån mörka plattor i terrängen. Specifika miljöåtgärder inom Natura 2000-området I väster har ett litet, temporärt intrång på ca 300 m 2 gjorts i naturreservatet/natura området. En temporär flytt har under byggtiden gjorts av artskyddade skogsödlor, kräldjur och orkidén jungfru Marie nycklar. Dessa flyttas tillbaka eller släpps in på området igen efter byggnation. Viltolyckor Längs den aktuella sträckan på E6 och inom ett större angränsande område kommer viltolyckor att följas upp fem år före och fem år efter att faunaåtgärderna byggts. Uppgifter kommer bl.a. hämtas från Nationella viltolycksrådet samt från samråd med viltjägare/eftersöksjägare. Skötsel av vegetation och planteringar: Perioden sköter entreprenören plantorna. Plantorna vattnas under ca 1 2 år tills de tar sig. Det kommer att ta tid innan ekoduktens vegetation helt växt till sig och anpassat sig till naturområdet.

14 Är Sverige bra på att bygga EKODUKTER? FLER EKODUKTER KRÄVER BÄTTRE VILJESTYRD PLANERING PÅ LÅNG SIKT! Illustration av storleksordning av antal ekodukter.

15 Kan vi bygga fler ekodukter? Trafikverkets riktlinje Landskap -Trafikverket har format sina mål för påverkan på naturmiljö. Finns beskrivna i TDOK: 2015:0323 Riktlinje Landskap. -Riktlinjen ger stöd bra stöd för att motverka barriäreffekter och viltolyckor. -Beskriver när åtgärder skall genomföras, för vilket typ av infrastruktur som åtgärder skall genomföras -Ökat fokus på landskap/viltolyckor under planperiod Vägar vid nybyggnad och ombyggnad med trafik 4000 Ådt, hastighet 80km/h och stängslade vägar ska erbjuda faunapassager var 4 km.

16 Goda exempel på hur man tagit hänsyn till barriäreffekten/viltolyckorna på väg Ex Banff National Park Kanada Vägsträcka på ca 6 mil ca 20 st. faunaportar 6 st. ekodukter

17 Medverkande: Kristina Balot, projektledare Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog Mats Ölund, byggplatsuppföljare Mattias Olsson, faunaspecialist Kristina Norrman, projektingenjör Pär Aronsson, presskommunikatör Animering/Film - Informationsblad - Frågor och svar - Dokument/Bilder - Kontaktuppgifter