INTRESSE FÖR SERVICEHUS. Hemtjänsttagare och de som sökt men fått avslag på servicehusansökan

Transkript

1 USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET INTRESSE FÖR SERVICEHUS Hemtjänsttagare och de som sökt men fått avslag på servicehusansökan

2 .

3 INNEHÅLL Innehåll... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 5 Uppdraget...5 Hemtjänsttagarnas önskemål... 5 De som sökt servicehusboende men fått avslag... 6 Några slutsatser... 7 Uppdrag och syfte... 8 Servicehusens och seniorboendenas historia Lagstiftningen Servicehuset Historisk tillbakablick Seniorboende...12 Äldreboendedelegationens förslag Metod Enkät till hemtjänsttagare i ordinärt boende Registergenomgång av avslag Intervjuer bland personer med avslag på servicehusansökan Hemtjänsttagarna i ordinärt boende Hemtjänsttagarna Nuvarande boende Önskemål om annan bostad Flyttskäl Önskad bostadstyp Var vill man bo?...26 Storlek Hyra Tidigare intresse för äldreboende Vad är viktigt i ett boende för äldre? Sammanfattning Avslag på ansökan till servicehusboende Boende i staden Beslutsmotiveringar Insatser före och efter avslaget Boende i annan kommun Sammanfattning Intervjuer bland personer med avslag på servicehusansökan

4 Hur bor man?...36 Varför vill man flytta? Vad vill man flytta till?...36 Reaktioner på avslaget Några exempel Makar som bor med mycket god tillgänglighet Makar, maken vårdar sjuk hustru Ensamboende kvinna med permobil Ensamboende kvinna som varit van gå till servicehuset Dam som vill flytta till sin födelsebygd Sammanfattning Diskussion Bilagor Bilaga 1; Tabellbilaga enkätundersökning bland hemtjänsttagare Bilaga 2; Enkätformulär till hemtjänstagare Bilaga 3; Sammanställning av intervjuerna Bilaga 4; Intervjumall

5 Förord Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen genomföra en efterfrågeanalys och förnyad genomgång av servicehusens status. Utredas ska också förutsättningarna för flera olika typer av äldreboenden samt förutsättningarna för att införa en boendegaranti för alla över en viss ålder. Denna rapport är sammanställd på uppdrag av Äldreförvaltningen. En del i efterfrågeanalysen är att undersöka intresset för servicehusboende bland dem som idag har hemtjänst. Det är en undersökning i en personkrets som har ett dokumenterat biståndsbehov. Utgångspunkten är att merparten av de som flyttar till servicehus också har behov av hemtjänst och att det i grunden är i stort sett samma vård- och omsorgsbehov som ska tillgodoses. En grupp som har ett uttalat intresse för ett servicehusboende är de som ansökt men fått avslag på en servicehusansökan. En genomgång har gjorts av dessa avslag för att urskilja beslutsmotiveringarna. Intervjuer har gjorts med vissa av dessa personer. Robert Fried (projektledare) och Gunnar Lindqvist har genomfört intervjuundersökningen bland hemtjänsttagare i ordinärt boende. Registerstudien avseende avslagen på en servicehusansökan har Birgitta Ljungdahl genomfört tillsammans med Eva Ahlgren. Intervjuerna bland personer med avslag samt historisk tillbakablick har Sven-Erik Wånell Äldrecentrum och Lotta Henrikson Socialhögskolan ansvarat för. Sammanfattning och slutsatser står USK och Äldrecentrum gemensamt för. Stockholm den 18 januari 2008 För Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB Direktör Christian Rockberger 3

6 4

7 SAMMANFATTNING Uppdraget Stockholms stads utrednings- och statistikkontor har tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum på uppdrag av stadens Äldreförvaltning kartlagt efterfrågan på servicehusboende. Kartläggningen har skett dels genom en enkätundersökning till personer som har hemtjänst, dels en studie av ett urval personer som fått avslag på ansökan om servicehusboende. Denna del har genomförts dels via genomgång av avslagsskäl, dels via intervjuer med de äldre själva. Enligt de riktlinjer för biståndsbedömningen som gällt ska insatser i det egna hemmet normalt sett ha prövats innan servicehusboende beviljas. Skäl för att bevilja servicehusboende är att man har ett omvårdnadsbehov som inte kan tillgodoses i den nuvarande bostaden, och/eller att man pga. bostadens otillgänglighet hotas av social isolering med påföljande sjukdomstillstånd, och/eller att man av medicinska skäl har behov av närhet till personal och larm. Nya riktlinjer gäller från Hemtjänsttagarnas önskemål Av stadens hemtjänsttagare i ordinärt boende bor två tredjedelar i flerfamiljshus med hiss, en fjärdedel i flerfamiljshus utan hiss och ett mindre antal i villa/radhus (7 %). Drygt hälften av hemtjänsttagarna måste gå i trappa för att kunna komma ut. Den stora majoriteten är ensamboende, och snittåldern är hög (drygt hälften är 85 år eller äldre). Flertalet är nöjda med hur de bor, men en betydande minoritet, knappt en fjärdedel, anser att deras vardagsliv troligen eller helt säkert skulle förbättras om de fick möjlighet att flytta till en annan bostad. Ytterligare några procent, drygt en fjärdedel, säger sig för närvarande vara intresserade av att flytta till en annan bostad om möjlighet ges. Var tionde anger att de helt säkert skulle flytta om möjlighet ges, ytterligare 18 procent att de troligen skulle flytta. Intresset är lägst bland dem som bor i innerstaden. Intresset är lika stort bland dem som har lite som bland dem som har mycket hemtjänst. Vanligaste skälen bland dem som är intresserade av att vilja flytta till servicehus är att känna större trygghet och säkerhet och att få mer hjälp och omvårdnad, cirka hälften har angett dessa motiv. Nästan lika vanliga skäl är att slippa trappor och få mer trygghet, som att få närhet till vårdpersonal och att få bättre möjlighet att träffa andra. Yngre hemtjänsttagare prioriterar i högre grad än de äldre trivseln i området och att komma närmare släkt och vänner. En majoritet av de servicehusintresserade vill ha ett eller två rum och kök, och helst i den del av staden där man redan bor. Drygt hälften kan inte tänka sig att betala en hyra som överstiger kr per månad. Hyresnivån och bostadens storlek kommer dock inte högst när hemtjänsttagarna ombads markera vad som är viktigt med en ny bostad. Mest betydelsefullt visade sig vara att det finns en 5

8 balkong eller uteplats. Nästan lika viktigt är närhet till apotek och vårdcentral, affärer, närhet till vårdpersonal och kommunikationer. Många ser det också som angeläget med matservering/restaurang i huset (60 % stor betydelse, 34 % viss betydelse). Bostadens storlek och socialt umgänge med grannar kom lägst på listan (29 % resp 30 % anger stor betydelse). Av dem som säkert eller troligen skulle flytta om de får möjlighet angav hälften, dvs cirka av hemtjänsttagarna varav 1/3 helt säkert, intresse för servicehus. En femtedel av dessa kan även tänka sig seniorboende, och 14 procent vård- och omsorgsboende. Vanligaste motivet att vilja flytta till servicehus var att få känna större trygghet och säkerhet, därnäst få mer hjälp och omvårdnad, slippa trappor, få bättre möjlighet att träffa andra och att få närhet till vårdpersonal. Det är dock bara 13 procent av de som är intresserade av att flytta som faktiskt ansökt om att få flytta till servicehus. Sex procent har ansökt om vårdoch omsorgsboende, och tio procent står i kö till eller har ansökt om seniorboende eller annan typ av boende för äldre. Intresset för servicehus och vård- och omsorgsboende är större bland de äldre än de yngre pensionärerna. Det är vanligare bland dem som har relativt få timmar hemtjänst att ange intresse för att flytta till servicehus. De som sökt servicehusboende men fått avslag Uppskattningsvis sker cirka 100 ansökningar varje månad om servicehusboende. Av dessa kan i snitt cirka 40 personer/hushåll beräknas få avslag på sin ansökan. Under den studerade perioden augusti-september 2007 var de som sökt men fått avslag på sin servicehusansökan i åldern år. Av dem som bodde i Stockholm hade 70 procent någon form av äldreomsorgsinsats. Det vanligaste avslagsmotivet var att behoven kan tillgodoses med utökad insats i hemmet. Andelen som fick hemtjänst ökade också efter avslaget på servicehusboende, till 81 procent. I ett par fall ansågs behovet kunna tillgodoses genom lägenhetsbyte. I en del fall bedömdes den äldre inte ha behov av äldreomsorg, och i några fall att behovet var vård- och omsorgsboende. Den sökandes ålder verkar inte ha haft någon betydelse, vilket helt är i överensstämmelse med riktlinjerna. Sexton hushåll (14 ensamboende och två gifta par) som fått avslag på sin ansökan om servicehusboende intervjuades. Medianåldern var 86 år. Trots sina hälsoproblem hade de flesta liten eller i några fall ingen hemtjänst. Man vill klara sig själv så långt möjligt. Endast ett par av de intervjuade klarade dock att handla eller tvätta, men några fick hjälp av barn med detta. Livssituationen och motiv att flytta var olika för de intervjuade. Vissa gemensamma drag fanns dock för de allra flesta. Ett är att ha svårt att ta sig någonstans pga. gångsvårigheter, yrsel och/eller allmän svaghet förorsakat av olika sjukdomar. De flesta av dem hade tidigare varit aktiva men kom nu ingen vart. Deras nätverk hade tunnats ut. Några hade barn och barnbarn nära, andra hade ingen släkt och få vänner kvar i livet. Dagarna blir långa och flera berättade om detta som deprimerande. 6

9 Även om problemet för flera av dem är att de bor i en fastighet som inte är tillgänglig så är lösningen för denna grupp inte att få flytta till en modern bostad. Deras grundläggande behov är mer av existentiell art, de har ett behov av närhet och trygghet. Att slippa den påtvingade isoleringen och att kunna klara sig själv bättre är två delar i det som dessa äldre ser som vägar till ett bättre välbefinnande, och de ser servicehuset som medlet för detta. Bilden av servicehuset är samstämmig ett hus där det finns restaurang, viss service, gemensamma utrymmen där aktiviteter ordnas ibland och att det finns personal i huset. Några slutsatser Motiven bland de intervjuade för att flytta var ofta att man har svårt att gå och förflytta sig vilket begränsar ens livsutrymme och gör vardagen besvärlig. Avslagsskälet var vanligen att behovet kan tillgodoses med ökad hemtjänst. Problemet med denna lösning är att det inte är det viktigaste svaret på dessa äldres önskan och livssituation. Det har framkommit att de äldre inte alltid vill ha mer hjälp utan bo så att de kan klara mer själva. Däremot vill de ha tryggheten att det finns personal lätt tillgänglig, så att de kan få hjälp när de behöver. Det handlar inte heller bara om att få ett tillgängligt boende, även om det skulle underlätta. De vill ha något mer. Man tänker sig att servicehuset ska kunna ge det. Där ska det finnas restaurang och annan service som fot- och hårvård. Vidare ser man fram emot gemensamma aktiviteter som ordnas i gemensamma utrymmen och att det finns personal tillgänglig. Man vill möta andra människor. Intervjuerna ger ett stöd för Äldreboendedelegationens antagande att det behövs en mellanform mellan det ordinära boendet och vård- och omsorgsboendet. Tanken att ett sådant boende inte ska vara biståndsbedömt ligger också i linje med de känslor flera av de intervjuade ger uttryck för att man själv vill besluta när man ska flytta. Man har svårt att förlika sig med att någon annan ska bedöma vad som är bäst för en. Det är svårt att utifrån kartläggningen säkert bedöma hur stor den faktiska efterfrågan skulle kunna bli av trygghetsboende eller servicehus om biståndsbedömning avskaffades. Med ledning av denna studie skulle inflyttningen till servicehuslägenhet initialt kunna antas öka med personer/hushåll om ingen biståndsbedömning skedde och förutsatt att det finns lägenheter nog att flytta till. Hur efterfrågan kan se ut när det första, uppdämda, behovet är löst är svårt att uttala sig om. Det kan sjunka, men det kan också öka om servicehus, eller trygghetsboende, blir en mer fri och öppen resurs. Fler kan då tänkas få upp ögonen för och se detta boendealternativ som en möjlighet. Betalningsviljan är dock låg, i vart fall om man ställer den i relation till nyproduktionshyror. De servicehus som idag finns kan därför vara en god resurs som trygghetsboende eftersom hyresnivåerna i dagsläget hyggligt svarar mot den betalningsvilja som finns. 7

10 UPPDRAG OCH SYFTE Kommunfullmäktige har gett äldrenämnden i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen genomföra en efterfrågeanalys och förnyad genomgång av servicehusens status. Utredas ska också förutsättningarna för flera olika typer av äldreboenden samt förutsättningarna för att införa en boendegaranti för alla över en viss ålder. En del i efterfrågeanalysen är att undersöka intresset för servicehusboende bland dem som idag har hemtjänst. Det är en undersökning i en personkrets som har ett dokumenterat biståndsbehov. Utgångspunkten är att merparten av de som flyttar till servicehus också har behov av hemtjänst och att det i grunden är i stort sett samma vård- och omsorgsbehov som ska tillgodoses som i det ordinarie boendet. Servicehusen kan, jämfört med ordinärt boende, därutöver t ex i varierande grad erbjuda bättre boende för funktionshindrade och bättre möjligheter till sociala kontakter. En grupp som har ett uttalat intresse av en annan boendeform än den ordinarie är de som sökt ett servicehusboende med fått avslag på sin ansökan. Dessa personer kan redan ha en insats i form av hemtjänst och behovet i ansökan kan eventuellt tillgodoses med utökad hemtjänst i det ordinarie boendet. Hur förhållandena ser ut i denna grupp belyses särskilt. Om det bland äldre i allmänhet finns intresse för kollektiva boendeformer med olika slags service får belysas med andra undersökningar. Detta ingår inte i detta uppdrag. Ett exempel på en mer allmän undersökning är Micasas undersökning om intresset för seniorboende bland äldre i bostadsförmedlingens kö. För att kunna ge bild av efterfrågan bland äldre med omsorgsbehov har information hämtats in på olika sätt. Det har dels genomförts en undersökning bland hemtjänsttagare i ordinärt boende för att fånga upp intresset för olika boendeformer, dels genomförts undersökningar bland de personer som fått avslag på en servicehusansökan. Den senare delen omfattar en registergenomgång av avslag och intervjuer bland dessa personer. Undersökningens olika delar har följande syften. Undersökning bland hemtjänsttagare Undersöka vilken mån hemtjänsttagarna har önskemål om att flytta och i synnerhet till servicehusboende Belysa vad det är i det ordinarie boendet eller i hemtjänsttagarens situation som gör att servicehusboende önskas. Dvs skäl att flytta. Belysa vad som upplevs som viktigt i ett eventuellt servicehusboende i övrigt (lägenhetsstorlek, hyra, balkong mm) Ta reda på i vilken utsträckning hemtjänsttagarna anmält intresse för servicehusboende 8

11 Avslag till servicehusboende De sökandes önskemål avseende boendet och vilka behov servicehusboendet skulle tillgodose Skälet till avslaget Den registergenomgång som genomförts av personer med avslag under perioden mitten av augusti till slutet av september 2007 ger en översiktlig bild av skälen till avslagen och indirekt de behov den sökande har. För att få en grundligare beskrivning av de sökandes biståndsbehov och förväntningar på servicehusboendet har intervjuer genomförts bland ett urval av personerna med avslag. Intervjuerna ska belysa hur ett servicehusboende kan innebära högre livskvalitet för den sökande. Bland annat följande faktorer och önskemål ingår: Vad är det den enskilde ser som problematiskt i sitt nuvarande boende? Hur ser önskemålen om annat boende ut? Vilka krav ställs på det? Vad förväntade sig den enskilde att ett boende i servicehus skulle kunna ge? 9

12 SERVICEHUSENS OCH SENIORBOENDENAS HISTORIA Lagstiftningen I socialtjänstlagen betonas socialnämndens ansvar för att äldre människor kan leva och bo självständigt under trygga förhållanden. I sitt hem ska man kunna få stöd och hjälp. För äldre som behöver särskilt stöd ska kommunen inrätta särskilda boendeformer. De särskilda bestämmelserna avseende äldre människor återfinns i 5 kap Socialtjänstlagen: 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 5 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 6 Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Servicehuset Historisk tillbakablick Under 1970-talet skedde en relativt snabb utbyggnad av olika former av servicebostäder, där den enskilde kunde hyra en modern och funktionell bostad. Benämningarna var olika, som servicehus, pensionärshotell och bostadshotell. De boende hade oftast tillgång till hobbylokaler, matsal/restaurang och läsrum/bibliotek i huset. Syftet var att ge en god boendestandard för äldre som inte hade så stora behov av service och vård. Genom att flytta till ett hus med god tillgänglighet, lättskött bostad och med matsal och annan service i huset skulle den äldre kunna klara sig själv. Den dagen man behövde hjälp med serviceinsatser eller personlig omvårdnad så fanns personalen nära, i huset. Detta skulle ge den äldre trygghet och spara pengar för kommunen. I ett generellt lokalprogram som Stockholms stad antog i februari 1978 betonas individens självständighet och självbestämmanderätt, och att samhällets insatser ska inriktas mot en allmän service som utformas enligt pensionärernas egna önskemål. Trygghet skulle förenas med frihet och självständighet. Den äldre som flyttade till ett bostadshotell skulle kunna använda den enbart som bostad, för att sedan med stigande ålder och behov ta i anspråk de i hotellet inbyggda serviceanordningarna. Det som skulle finnas i ett bostadshotell var möjlighet 10

13 dygnet runt att få kontakt med personal, få hjälp i bostaden, läkarvård, tillgång till restaurang, klubblokal och fritidssysselsättning. När den nya socialtjänstlagen kom 1982 definierades servicehusen som en del av det bistånd den äldre ska kunna få inom ramen för kommunens äldreomsorg. Servicehuset blev det gemensamma begreppet för olika former av boende med gemensam service. I 19 SoL stadgades att Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. För äldre människor med behov av särskilt stöd skall kommunen inrätta bostäder med gemensam service (servicehus). Det nya namnet servicehus introducerades i Stockholm. Den äldre kunde inte längre ställa sig i en bostadskö till dessa hus, utan fick vända sig till hemvårdsassistenten, och kunde då få ett biståndsbeslut om plats i servicehus. Nästa lagstiftningsändring som påverkade servicehusen, möjligen ännu mer dramatiskt, genomfördes 1992, den så kallade ädelreformen. Kommunen fick ansvaret för allt boende, och i lagstiftningen talas enbart om särskilda boendeformer. Samlingsbegreppet särskilt boende för äldre omfattar vad som traditionellt benämnts sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboende. Huvudlinjen var att äldre skulle ges möjlighet bo kvar i sitt hem. Det särskilda boendet tänktes för omsorgsbehövande äldre, inte för de grupper som varit bostadshotellets/servicehusets ursprungliga målgrupp. Tidigare praxis att man flyttade från servicehuset till en högre omvårdnadsnivå när behoven av omvårdnad ökade stred mot lagstiftarens intentioner att man skulle kunna bo kvar i det särskilda boendet till sin död. Hösten 1993 införde Stockholms stad nya riktlinjer för servicehus. Enligt de nya riktlinjerna skulle den sökande ha ett påtagligt tillsyns- och servicebehov samt behov av tillgång till personal dygnet runt och/eller behov av de aktiveringsmöjligheter som servicehuset erbjuder. Under 1994 genomfördes en beställar-utförarmodell för servicehusen, där biståndsbeslutande socialdistrikt fick ett betalningsansvar för alla personer som beviljades bistånd med lägenhet i servicehus. Betalningsansvaret tydliggjorde baskostnaderna för att bo i servicehus. Även för personer som flyttade in i servicehus utan att ha hemtjänst och/eller hemsjukvård fick socialdistriktet en kostnad, om i 1994 års nivå cirka kr för gemensamma utrymmen, vaktmästare, aktiviteter och subvention av lokalkostnader för restaurang, hårvård, fotvård och i vissa fall kiosk. Denna förändring bidrog till att biståndsbeslut till servicehus i mindre utsträckning skedde för att lösa problem med brister i boendet. Biståndsbesluten kom även för servicehus mer och mer fokusera på den äldres omvårdnadsbehov. Nya riktlinjer för bistånd i servicehus tydliggjorde detta. Utvecklingen har således gått mot att servicehusen i ökande utsträckning förbehållits personer som har ett vård- och omsorgsbehov som inte kan tillgodoses i hemmet. Denna utveckling är inte unik för Stockholm, utan har skett i hela landet, och lagligheten har bekräftats i en rad domar i kammarrätt. 11

14 Seniorboende Seniorbostäder har växt fram successivt vid sidan om det lagreglerade äldreboendet. Stiftelserna Blomsterfonden och Isac Hirschs minne t.ex. har erbjudit denna form av boende sedan 1920-talet. Med seniorboende avses vanliga bostäder för äldre som inte förmedlas efter behovsprövning och biståndsbeslut. Det finns ingen fastställd definition vad som ska anses vara ett seniorboende. Vissa gemensamma nämnare finns dock för de olika typer av bostäder som går under detta samlingsnamn. Ett är att bostäderna är reserverade för äldre, en vanlig nedre åldersgräns är 55 år. Ett annat är att där erbjuds tillgängliga och bekväma bostäder. Oftast finns gemensamhetsutrymmen. Det kan ibland finnas särskild service knuten till boendet. Under de senaste 20 åren har seniorboende blivit allt vanligare, främst i storstadsregionerna. Detta kan delvis ses som ett svar på att servicehusen i flertalet kommuner efter ädelreformen inte längre ses som ett boendealternativ utan som ett vård- och omsorgsalternativ. Seniorbostäder finns i ungefär hälften av landets kommuner. Eftersom definitionen av seniorboende är vid och oklar finns det inte någon säker statistik över antal och former av seniorbostäder. Sveriges Kommuner och Landsting gör regelbundna kartläggningar, och av dessa framgår att antalet seniorbostäder ökat från dryga år 2000 till närmare år Ökningen ligger främst på de allmännyttiga bostadsföretagen, från 25 procent av seniorbostäderna år 2000 till hälften år 2007, vilket innebär att andelen seniorbostäder med hyresrätt ökat kraftigt. Ungefär var femte seniorbostad är bostadsrätt. Seniorboendet i Sverige utgör dock bara en liten del av det totala bostadsbeståndet, knappa två procent av de bostäder där det bor seniorer. Äldreboendedelegationens förslag Äldreboendedelegationen lämnade i december 2007 ett delbetänkande, Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder (SOU 2007:103). Delegationen förordar att det skapas ett varierat utbud av bostäder som tar hänsyn till äldres behov av social gemenskap och trygghet. Äldreboendedelegationen föreslår att seniorbostäder ska få vara ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende som utmärks av god tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. Viss uppnådd ålder krävs för att få flytta in. Utbudet styrs i huvudsak av byggansvarigas bedömningar av efterfrågan och betalningsförmåga hos den äldre befolkningen, men kan också påverkas genom enskilda personers och gruppers initiativ. Det är den enskildes eget ansvar att ordna med seniorbostad, på sedvanligt sätt genom bostadskö, köp av bostadsrätt, medlemskap i en kooperativ hyresrättsförening, kontakt med byggare eller liknande. Delegationen myntar ett nytt begrepp, trygghetsbostäder för bostäder som ska uppfylla höga krav på tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler och servicevärd/värdinna eller motsvarande. En tänkt målgrupp är de som känner 12

15 sig oroliga och otrygga i sin bostad, och ofta passerat 80-årsdagen. Bostäderna ska upplåtas med hyresrätt, och besittningsskyddet ska begränsas vad gäller rätten att överlåta bostaden. Gemensamhetslokalerna kan finansieras via hyran, och disponeras då fullt ut av de boende, eller subventioneras av kommunen och kan då vara tillgängliga även för andra. I gemensamhetslokalerna ska det vara möjligt att äta tillsammans. Behovet av hemtjänst och hemsjukvård prövas på samma sätt som i ordinärt boende. Vissa tider ska personal finnas tillgänglig för alla som bor i huset, för gemenskapsbefrämjande och aktiverande insatser. Kostnaderna för personal som är en resurs för alla hyresgäster bekostas av kommunen som en förebyggande och stödjande insats. Delegationen föreslår endera en ny lag som ger kommunerna möjlighet men inte skyldighet att erbjuda trygghetsbostäder eller en ändring i socialtjänstlagen så att kommunerna får en skyldighet att erbjuda sådana bostäder, men att bostäderna upplåts utan biståndsbeslut. Delegationen ser det som önskvärt med ett kommunalt engagemang för att underlätta byggande av senior- och trygghetsboenden, och statlig subvention för t.ex. hissinstallation. Vidare krävs en anpassning av BTP, så att taket för BTP bättre återspeglar nyproduktionshyrorna så att även äldre med låga inkomster kan efterfråga de bostäder som byggs. Delegationens bedömning är att ett ökat utbud av senior- och trygghetsbostäder kan minska behovet av vård- och omsorgsboende, som delegationen föreslår att det särskilda boendet ska benämnas. 13

16 METOD En del i den efterfrågeanalys som ska genomföras är att undersöka intresset för servicehusboende bland dem som idag har hemtjänst. Det är en undersökning i en personkrets som har ett dokumenterat biståndsbehov. Dessutom finns de som ansökt om en servicehuslägenhet men fått avslag på sin ansökan. Där finns både ett upplevt biståndsbehov och ett uttalat intresse just för ett boende på servicehus. Enkät till hemtjänsttagare i ordinärt boende Undersökningen har genomförts som postenkät. Till enkätens styrkor hör att den kan besvaras i lugn och ro. Metoden ger tid för eftertanke. Den svarande kan genom att bläddra i frågeblanketten se vad undersökningen konkret handlar om. Svarsalternativen framgår av frågorna. Kritiskt i gruppen äldre är att förmågan att läsa och förstå skriftigt material många gånger kan svikta. Problem med syn, nedsatt rörelseförmåga och motorik kan göra att uppgiftslämnandet försvåras och uppfattas som arbetsamt. Vi har därför understrukit att de svarande om de behöver kan ta hjälp av anhöriga eller vänner (dock inte av personal). Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning. Urvalet stratifierades och utformades så att det med god och ungefär samma säkerhet går att uttala sig om önskemålen i vart och ett av de fem samplaneringsområden som etablerats inom äldreomsorgen. För att vi ska kunna uttala oss om vart och ett av samplaneringsområdena med samma säkerhet har urvalen i de olika områdena varit proportionellt olika. Urvalssannolikheten har varit något större i de mindre områdena än i de större. Varje svarande har tilldelats en vikt som gör att resultaten återvägs till korrekta proportioner. Generaliseringar till och uttalanden om alla hemtjänsttagare i staden blir korrekta. Vid återvägningen och uppräkningen kompenseras för bortfallet i respektive stratum vilket minskar bortfallets negativa effekter på undersökningens tillförlitlighet totalt sett. I tabeller anges samtidigt antal svarande som underlag för bedömningar av säkerhet. Undersökningspopulationen avgränsades i Paraplyet (Stadens centrala ITsystem för bl.a. äldreomsorgen) under september 2007 till att gälla personer med hemtjänstinsatser 65 år och äldre i ordinärt boende. Totalt kvarstod brukare i undersökningspopulationen den 24 september 2007 när en rensning gjorts för registerfel såsom dubbletter och servicehusboende. 14

17 Population och urval fördelade sig på områden enligt följande: Område Population Urval Västerort (Rinkeby-Kista, Spånga- Tensta, Hässelby-Vällingby, Bromma) Centrala staden (Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm) Södermalm Östra Söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta) Västra Söderort (Hägersten- Liljeholmen, Skärholmen) Summa Undersökningen påbörjades med enkätutskick vecka 41 och avslutades under vecka 48 år Utöver första utskicket gjordes tre brevpåminnelser en påminnelse med ett kort och två påminnelser med ny frågeblankett. Ett antal brukare med synproblem etc. besvarade enkäten per telefon. Telefonuppföljning användes även för att säkerställa en god svarsandel i samtliga områden. Resultaten i denna rapport baseras på svar från brukare. Det motsvarar en svarsfrekvens på 79 %. 15

18 Svarsresultat Antal % Bruttourval Därav: Flyttat 48 2 Uppger sig sakna hjälp 3 0 Personlig ass. /anhörigvård Registerfel, döda, intervju ej genomförbar, senilitet mm 27 1 Netto Därav: Svar Vägran, ej ifylld blankett 57 2 Ej svar, ej kontakt Bland de svarande har flertalet besvarat enkäten helt själva. 39 % uppger dock att de besvarat den tillsammans med anhörig, vän eller annan person. I det senare fallet är det säkerligen inte ovanligt att svaret helt och hållet kommer från någon annan. Genom att undersökningen är en urvalsundersökning och inte en totalundersökning finns en statistisk osäkerhet, ett slumpfel, inbyggd i resultaten. När man uttalar sig om hela populationen måste skattningarna omges med en viss felmarginal. Procenttalsskattningar om 50 procent måste t.ex. omges med en osäkerhetsmarginal på +2 procentenheter (95-procentigt konfidensintervall). Den statistiska osäkerheten i procenttal för samplaneringsområdena är på motsvarande sätt + 5 procentenheter. En jämförelse för några centrala bakgrundsvariabler visar att de svarande tycks representera undersökningspopulationen mycket väl. Inte oväntat finns det en viss men relativt blygsam underrepresentation av brukare som har mer omfattande hjälp och många timmar beviljade. Underrepresentationen är så svag att den bedöms ha obetydlig inverkan på resultaten av undersökningen. 16

19 Jämförelse svarande - undersökningspopulationen Population % Svarande % Svarande antal Ålder Total Kön Kvinnor Män Total Beviljade timmar <= 9, ,00-49, , Total Regi Kommunal Privat regi Total Registergenomgång av avslag En genomgång har gjorts av de avslag på ansökan till servicehusansökan som fattats under 15 augusti till 30 september De äldreomsorgsansvariga på de 14 stadsdelsförvaltningarna ombads via brev att fylla i en enkät om vilka personer som fått avslag på ansökan till servicehusansökan denna period. Uppgift lämnades om 43 st avslag på ansökan om servicehusboende. En av dessa visade sig gälla ett vård- och omsorgsboende varför undersökningen omfattar 42 avslag. De äldreomsorgsansvariga lämnade uppgift om den sökande (personuppgifter som namn och adress mm) och handläggare (biståndsfattande stadsdelsförvaltning, namn och telenummer till arbetet). Dessutom gavs tillstånd till projektdeltagarna i denna del av undersökningen att inhämta ytterligare information om de sökande ur Paraplyet. Observera att uppgifter om avslag finns registrerat i Paraplyet men det finns ingen sökväg till vad avslaget avser. 17

20 När väl information givits om vilka som fått avslag kunde följande information hämtas från Paraplyets Äo-modul (beslutsbild) om: Antal sökande till servicehusboendet Avslagets beslutsmotivering Insatser från äldreomsorgen före och efter avslaget Det var dock knapphändigare information om de önskemål som de sökande hade avseende boendet än förväntat. I beslutsbilden ska motiveringen vara kort men tillräckligt tydlig för att det ska framgå varför det sker ett avslag. Dessutom ska det framgå vilka insatser socialtjänsten tänker föreslå för att tillgodose eventuella fastlagda behov. I de fall beslutsmotiveringen inte var fullständig i beslutsbilden eller otydlighet fanns i annat avseende kontaktades handläggaren. Detta skedde i en majoritet av de 42 avslagen. Det visades sig att motiveringen oftast fanns mer fullständigt dokumenterad i Äo-modulens utredningsbild och alltid i akten. Handläggarna uppgav att ett problem var att motiveringen måste skrivas in i varje bild det beror dock på bristande kunskap om de kopieringsmöjligheter som finns. Fullständig beslutsmotivering kunde inhämtas för alla de 42 avslagen. Intervjuer bland personer med avslag på servicehusansökan Intervjuerna med dem som sökt men fått avslag på plats i servicehus syftade till att få en grundligare beskrivning av de sökandes biståndsbehov och förväntningar på servicehusboendet. På vilket sätt skulle ett servicehusboende innebära större livskvalitet för den sökande? Intervjun skulle också fånga in de faktorer och önskemål som ledde fram till ansökan om att få flytta till servicehus; vad är det den enskilde ser som problematiskt i sitt nuvarande boende, hur ser önskemålen om annat boende ut, vilka krav ställs på det, och vad förväntade sig den enskilde att ett servicehus ska kunna ge? Urvalet skedde inom den grupp som under augusti och september 2007 fått avslag på sin ansökan om plats i servicehus. Totalt fanns uppgift om 39 hushåll varav sex bodde i annan kommun och ville flytta till Stockholm. Av dem som bodde i Stockholm valdes 20 personer i sex stadsdelsförvaltningar ut för intervju. Urvalet skedde så att stadsdelar i västerort, innerstad och söderort skulle bli representerade, och att personer boende både i äldre och nyare flerbostadshus och villor skulle finnas med i studien. Av de uppgifter stadsdelarna lämnat framgick inte alltid om det rörde sig om makar eller ensamboende varför det inte gick att ta hänsyn till hushållstyp och civilstånd vid urvalet. Intervjuerna var semistrukturerade. En samtalsguide användes som stöd för samtalet (bilaga 2). Intervjuer genomfördes i den äldres bostad med 11 personer, telefonintervju genomfördes med fem personer (sammanställning i bilaga 1). Fyra personer avböjde att bli intervjuade eftersom de ansåg att de inte orkade. 18

21 HEMTJÄNSTTAGARNA I ORDINÄRT BOENDE Hemtjänsttagarna Flertalet, eller drygt tre fjärdedelar av de brukarna, är kvinnor. Åldersmässigt är spridningen dock stor, från 65 år till drygt 100 år. Den typiske brukaren, den vanligaste åldersklassen, är 87 år. 24 % är yngre än 80 år och drygt hälften 52 % är 85 år eller äldre. Antal brukare i olika åldrar sept (registeruppgift) Antal ÅLDER Drygt var tredje 37 % med hemtjänst i det ordinarie boendet får mindre än 10 timmar per månad i hjälp. Drygt var femte 21 % får mindre än 5 timmar i månaden. Drygt var femte har beviljats minst 60 timmar i månaden vilket motsvarar ca 2 timmar per dag. Beviljade timmar enligt biståndsbeslut (Registeruppgift sept. 2007) 40% 30% Procent 20% 10% 0% Antal beviljade timmar per månad 19

22 Nuvarande boende Drygt nio av tio hemtjänsttagare bor i dag i flerfamiljshus. I innerstaden är det ovanligt att hiss saknas. I ytterstaden däremot, och då särskilt i Söderort, saknar nästan varannan hiss i flerbostadshusen. Hur bor du idag? (% av samtliga) Västerort Centrala staden Södermalm 9 89 Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Villa/radhus Lgh flerfamiljshus med hiss Lgh flerfamiljshus utan hiss Annat Att hiss finns i fastigheten säger dock inte allt om tillgängligheten för den enskilde. Mer intressant är kanske om man kan ta sig till sin bostad utan att gå i trappor. 45 % kan komma in i sin bostad utan att behöva gå i trappor. Andelen varierar en del mellan områdena. Är det möjligt att komma in eller ut i din bostad utan att behöva gå i någon trappa? (% av samtliga) Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Ej trappa Trappa 85 % av hemtjänsttagarna bor ensamma. Här skiljer sig våra undersökningsområden obetydligt från varandra. Ensamhushållen är något vanligare i centrala staden och något mindre vanliga i Västerort. Bor du ensam? (% av samtliga) Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Bor ensam Bor ej ensam 20

23 Omfattningen av hjälpen spänner som vi nämnde inledningsvis över ett brett timspann, från enstaka timmar i månaden till över 100. Drygt fyra av tio av de hemtjänsttagare som besvarat enkäten har beviljad hjälp färre än 10 timmar i månaden. Bland dem som är intresserade av att flytta in i servicehus finner vi jämförelsevis fler med få timmars hjälp och färre med omfattande hjälpbehov. Beviljade timmar per månad (% av samtliga) Väster- Ort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga därav intresse för servicehus 1-4 timmar timmar timmar timmar timmar timmar Hur stor del av de svarande som har hjälp av kommunal respektive privat utförare varierar påtagligt mellan undersökningens fem områden. Högst andel med privat utförare finns i centrala staden och i västra söderort där drygt varannan har privat utförare. Lägst är andelen i östra söderort. Kommunal Privat regi (% av samtliga) Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Kommunal Privat Önskemål om annan bostad Enkätundersökningen fokuserade i allt väsentligt på behovet av och intresset för att byta bostad och då särskilt på intresset för servicehus. Färre än var fjärde anser att deras vardagsliv skulle förbättras om de fick möjlighet att flytta till en annan bostad. I Söderort är det flest som ser förbättringar med ett byte av bostad. Bland dem som senare i enkäten uttrycker intresse för att flytta till servicehus är svarsmönstret av naturliga skäl ett helt annat. Här svarar närmare tre av fyra att deras vardagsliv skulle förbättras av ett bostadsbyte. 21

24 Skulle ditt vardagsliv förbättras om du fick möjlighet att byta till en annan bostad? (% av samtliga) Västerort Centrala staden Södermalm Ö Söderort V Söderort Samtliga Intresse servicehus Ja, helt säkert Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, helt säkert inte Vet ej Drygt var fjärde (27 %) skulle helt säkert eller troligen vara intresserade av att flytta till en annan bostad om möjlighet gavs. Det motsvarar ca hemtjänsttagare i undersökningspopulationen. Intresset för att flytta är mindre bland boende i innerstaden än i ytterstaden. Är du för närvarande intresserad av att flytta till en annan bostad om möjlighet ges? (% av samtliga) Västerort Centrala staden Södermalm Ö Söderort V Söderort Samtliga Intresse servicehus Ja, helt säkert Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, helt säkert inte Yngre hemtjänsttagare är mer intresserade av att flytta än äldre. Däremot är flyttintresset varken större eller mindre beroende på hur många timmars hjälp per månad de svarande har. Flyttskäl För de som inte var intresserade av att flytta för närvarande avslutades enkäten efter den nyss redovisade frågan. Övriga fick besvara ett antal frågor om sina bostadsönskemål. 22

25 Vilka skäl har då de som vill byta bostad? Att slippa gå i trappor anges av många. Som vi redovisat tidigare är trappor ett större problem i ytterstaden än innanför tullarna. Detta är också det oftast angivna skälet för boende i ytterstaden. Att känna större trygghet och säkerhet är en annan flyttorsak som många kryssat för. Här finns ingen påtaglig skillnad mellan områdena. Bland dem som vill flytta till servicehus är detta skäl oftast angivet. Två ganska närliggande orsaker hamnar långt upp i tabellen över flyttorsaker; att få mer hjälp och omvårdnad och att få närhet till vårdpersonal. Till de mest angivna skälen finns även önskemål om att få bättre möjlighet att träffa andra människor och finna mer gemenskap. Brister i närservice lyfts fram av var tredje i ytterstaden, men är mindre centralt för boende i innerstaden. Varför är du intresserad av att flytta? (% av dem som är intresserade av att flytta) Väster- Ort Centrala Staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga därav intresse för servicehus Känna större trygghet, säkerhet Få mer hjälp och omvårdnad Vill slippa trappor Få bättre möjlighet att träffa andra människor, gemenskap Få närhet till vårdpersonal Har inte den närservice jag behöver här, långt till butiker, banker etc. Min nuvarande bostad är inte handikappanpassad Bostaden är för stor Vill bo närmare släktingar, vänner För att få billigare bostad Få bättre möjligheter att utöva fritidsaktiviteter Bostaden är för liten För att få hyresrätt Vill flytta från småhus/villa Trivs inte i området Annat skäl

26 Kvinnor gör inga andra prioriteringar än män. Äldre önskar oftare än yngre trygghet och att få omvårdnad och närhet till vårdpersonal. De äldre lyfter oftare fram möjligheten att träffa andra människor. Yngre prioriterar mer än äldre trivseln i området och att komma närmare släktingar och vänner, men även att få en större bostad. Att slippa trappor är viktigt för såväl äldre som yngre i undersökningen. De som är intresserade av att flytta till servicehus anger som viktigaste flyttorsaker: Känna större trygghet, säkerhet Få mer hjälp och omvårdnad Vill slippa trappor Få bättre möjlighet att träffa andra människor, gemenskap Få närhet till vårdpersonal Önskad bostadstyp I enkäten fanns en kort beskrivning av seniorboende, servicehus och vård- och omsorgsboende. Alla hemtjänsttagare som var intresserade av att byta bostad fick kryssa för ett eller flera bostadstyper som de skulle vilja bo i. Störst var intresset för servicehus. Jämnt varannan skulle vilja bo så. Det motsvarar för närvarande cirka personer. Intresset för servicehus var störst i västra Söderort med 61 %. I östra Söderort kryssade knappt hälften (47 %) för detta alternativ. Minst var intresset i Västerort med 43 %. En del av de hemtjänsttagare som vill bo i servicehus kunde även tänka sig andra boendeformer. T ex skulle 21 % även vilja bo i seniorbostad med hyresrätt och 14 % i vård- och omsorgsboende. Seniorbostäder med hyresrätt kryssades för av 27 %. Variationen mellan stadsdelarna var obetydlig. Betydligt färre ville ha en seniorbostad med bostadsrätt. 24 % ville bo i vård- och omsorgsboende, medan 14 % ville ha en lägenhet i flerbostadshus. 24

27 Vilken typ av bostad skulle du vilja bo i? (% av dem som är intresserade av att flytta) Villa/ radhus/ kedjehus Lägenhet flerfamiljshus Seniorboende, hyresrätt Servicehus Seniorboende, bostadsrätt Vård- och omsorgsboende Annat Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Räknat på samtliga hemtjänsttagare ser andelen och antalet ut så här. Vi ser t ex att 13 % av samtliga hemtjänsttagare är intresserade av att flytta till servicehus. Det motsvarar ca personer för närvarande. 4 % vill helt säkert flytta och 9 % har angett att de troligen vill flytta. % Vill troligen flytta Vill helt säkert flytta Servicehus Seniorboende, hyresrätt Vård- och omsorgsboende 450 Lgh flerfamiljshus 270 Seniorboende, bostadsrätt 100 Annat 40 Villa/ radhus/ kedjehus Skiljer sig valet av boendeform beroende på vilka andra bakgrundsvariabler som vi väljer att titta på? Män och kvinnor gör inte påfallande olika val. Möjligen väljer män oftare vård- och omsorgsboende. Ålder betyder förstås en del. Servicehus och vård- och omsorgsboende intresserade äldre i högre grad än yngre, medan de yngre oftare kryssat för lägenhet i flerfamiljshus och seniorboende. 25

28 Var vill man bo? I vilken del av staden eller eventuellt andra kommuner föredrar man att bo? Huvudsakligen vill man bo där man redan bor. En del boende i ytterstaden vill gärna flytta till innerstaden och en del södermalmsbor vill flytta till söderort. Var skulle du vilja bo? (% av dem som är intresserade av att flytta) Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Intresse för servicehus Innerstaden Västerort Söderort Annan stad/kommun Storlek Som vi redan påpekat är de flesta hushåll i undersökningen ensamhushåll. 86 % vill ha en en- eller tvårumsbostad, varav det stora flertalet föredrar en lägenhet med två rum. Bland dem som är specifikt intresserade av servicehus är andelen som vill ha tre rum eller mer endast 9 %. Hur stor lägenhet skulle du vilja ha? (% av dem som är intresserade av att flytta) Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga rum 2 rum 3 rum 4+ rum Uttryckt i kvadratmeter ser önskemålen ut så här: Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Intresse för servicehus 1-29 m m m m m m m Medelvärde 77 m 2 48 m 2 53 m 2 51 m 2 50 m 2 57 m 2 55 m 2 26

29 Hyra De som uttryckt intresse för att flytta är i genomsnitt beredda att betala kr per månad i hyra kr är också genomsnittsvärdet för den mest efterfrågade lägenhetsstorleken en tvårummare. För en etta är man beredd att betala och för en trerummare kr. Vilken hyra är du som mest beredd att betala för en sådan bostad? (% av dem som är intresserade av att flytta) Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Intresse för servicehus kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån Ett bättre eller åtminstone mer överskådligt mått på betalningsviljan är kvadratmeterhyra per år. Västerortsborna, som efterfrågar lite större bostäder än boende i övriga områden, är beredda att betala ett något lägre kvadratmeterpris. Kr Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Tidigare intresse för äldreboende Knappt var tredje har tidigare anmält intresse för, eller aktivt sökt, boende för äldre. 13 % har ansökt om plats på servicehus, 6 % har ansökt om plats på vård- och omsorgsboende, 4 % står i kö för seniorboende och 6 % har aktivt sökt någon annan typ av boende för äldre. 27

30 Det kan vara värt att notera att endast 19 % av dem som är intresserade av seniorboende aktivt har sökt sådant. Har du tidigare anmält intresse för eller aktivt sökt boende för äldre? (% av dem som är intresserade av att flytta) Ja, ansökt om plats i servicehus för äldre Ja, ansökt om plats i vård- och omsorgsboende Ja, står i kö för seniorboende Ja, annan typ av boende för äldre Nej Västerort Centrala staden Södermalm Östra Söderort Västra Söderort Samtliga Vad är viktigt i ett boende för äldre? Hemtjänsttagare som var intresserade av att flytta ombads att ta ställning till en rad faktorer av olika slag och bedöma hur stor betydelse de hade. Vissa faktorer rörde kvaliteter i själva bostaden som storlek planlösning, hyra etc. Andra handlade om området närhet till service av olika slag, men även sådant som närhet till grönområden och närhet till släktingar och vänner. Ytterligare andra aspekter behandlade önskad service i själva boendet. Dessa olika kvalitetskategorier återfinner vi såväl högt upp som långt ned i de flyttbenägnas prioriteringar. Tydligt är väl att de rent sociala aspekterna som gemensamma aktiviteter och arrangemang och socialt umgänge med grannar inte bedöms ha lika stor betydelse som annat på listan. Till de mest betydelsefulla kvaliteterna med bostaden och faktiskt mest betydelsefulla faktor totalt sett är att det finns balkong eller uteplats. Även god ljudisolering är viktigt. Däremot är hyresnivån och bostadens storlek mindre betydelsefull i valet av bostad. Närhet till vårdpersonal och matservering i huset bedöms som betydelsefull service av många. Fotvård och hårvård hamnar längre ned på listan. Just fotoch hårvård i huset är klart viktigare för kvinnor än män och viktigare för äldre än yngre. Ett flertal aspekter som har med servicen i bostadsområdet att göra tillhör de mest betydelsefulla. Det handlar främst om närhet till vårdcentral och apotek, närhet till affärer och goda kommunikationer. 28

31 Hur stor betydelse har följande förhållanden för ditt intresse? (% av dem som är intresserade av att flytta) Att det finns balkong eller uteplats Närhet till vårdpersonal Närhet till vårdcentral och apotek Närhet till affärer Att det finns bra kommunikationer Matservering/restaurang i huset Att bostaden har bra ljudisolering Närhet till grönområde, park, vatten Närhet till släktingar och bekanta Bostadens geografiska läge Möjlighet till fotvård i huset Möjlighet att bo kvar i samma område som idag Bostadens planlösning Möjlighet till hårvård i huset Hyresnivån Bostadens storlek Gemensamma aktiviteter och arrangemang Socialt umgänge med grannar Stor betydelse Viss betydelse Ingen betydelse Sammanfattning Nästan var fjärde 23 % anser att deras vardagsliv skulle förbättras om de fick möjlighet att flytta till en annan bostad. Brister i boendet rapporteras något oftare från Söderort än från övriga staden. Något som bl a hänger samman med avsaknad av hissar och nödvändigheten av att gå i trappor för att komma ut. Drygt var fjärde (27 %) skulle helt säkert eller troligen vara intresserade av att flytta till en annan bostad om möjlighet gavs. Det motsvarar ca hemtjänsttagare i undersökningspopulationen. Intresset för att flytta är mindre bland boende i innerstaden än i ytterstaden. Störst är intresset för servicehus. Jämnt varannan av de som är intresserade av att flytta skulle vilja bo så. Det motsvarar för närvarande ca personer. Minst är intresset i Västerort med 43 %. 29