Uppdatering gällande avtal mellan Göteborgsregionens kommunalförbunds gymnasieantagning och fristående skolor

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen ÄRENDE 2 Till Utbildningsgruppen Förslag till Uppdatering gällande avtal mellan Göteborgsregionens kommunalförbunds gymnasieantagning och fristående skolor Vid Utbildningsgruppens sammanträde 2 december kommer att presenteras förslag till reviderat avtal gällande mellan Göteborgsregionens kommunalförbunds gymnasieantagning och fristående skolor. Uppdatering avser formulering gällande frågan om avtalets uppsägning. Som bilaga finns Etiska regler för gymnasieantagningen. Utbildningsgruppen föreslås besluta att godkänna förslag till avtal mellan Göteborgsregionens kommunalförbunds gymnasieantagning och fristående skolor. Göteborg 17 november 2010 Börje Rådesjö /Carl Heath

2 AVTAL Gällande mellan Gymnasieintagningen Göteborgsregionens kommunalförbund (utförare) och fristående gymnasieskolan (beställare) Avtalsperioden Avtalet gäller från datum för underskrift tillsvidare. Utförarens åtagande Utföraren åtar sig att årligen utföra preliminär-, definitiv- och reservintagning av elever till gymnasieskolan enligt gällande Arbetsordning för Gymnasieintagningens verksamhet samt i enlighet med de Etiska regler som gäller för Göteborgsregionens kommunalförbunds gymnasieintagning. Beställarens åtagande Beställaren åtar sig att följa gällande Arbetsordning för gymnasieintagningens verksamhet samt de Etiska reglerna omnämnda ovan. Dessa styrs i sin tur av respektive års gällande Tidsplan. Avgift Avgiften beräknas för närvarande på antalet förstahandsval och antalet platser i organisationen hos beställaren. Betalningsvillkor Beställaren skall erlägga betalning inom 30 dagar från fakturadatum. Debitering sker vid två tillfällen under året; den 1 december och den 1 juli. Vid utebliven betalning debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagens bestämmelser. Information om eleverna Utföraren ansvarar för att information om eleverna som överlämnas till beställaren är korrekt. Beställaren ansvarar för att informationen som tillhandahållits av utföraren behandlas i överensstämmelse med personuppgiftslagen i beställarens verksamhet. Informationen får av beställaren endast användas inom ramen för avtalet och får inte överlåtas till utomstående. Begränsning av ansvar Beställaren är medveten om och accepterar att det kan förekomma mindre fel eller dröjsmål i de tjänster som utföraren tillhandahåller och att sådana fel eller dröjsmål inte skall medföra skadeståndskyldighet för beställaren. Informationsskyldighet Om part får kännedom om fel, brist eller annat förhållande som kan antas vara av väsentlig betydelse för motparten skall part utan dröjsmål underrätta motparten om förhållandet. Etiska regler och Arbetsordning Dokumenten Arbetsordning för gymnasieintagningens verksamhet och Etiska regler kring gymnasieintagning biläggs. Uppsägning av avtal Vid uppsägning av Beställaren ska denna skriftligt meddela Utföraren senast 31 mars för nästkommande antagningsår (antagningsåret löper mellan 1 oktober 31 september). Uppsägningen träder i kraft när pågående intagning avslutats. 1

3 Vid uppsägning av Utföranden ska denna skriftligt meddela Beställaren senast 31 mars för nästkommande antagningsår (antagningsåret löper 1 oktober 31 september). Uppsägningen träder i kraft när pågående intagning avslutats. I det fall Beställaren allvarligt brutit mot Arbetsordning för gymnasieantagningens verksamhet samt mot de Etiska reglerna, omnämnda ovan, kan detta komma att innebära att nyttjande av tillkommande tjänster och erbjudanden från GR kan komma att inskränkas. Kontaktpersoner (Textas tydligt) Göteborgsregionens kommunalförbund Beställaren Telefon Telefon E-post E-post Underskrifter Underskrift utföraren Avdelningschef Göteborgsregionens kommunalförbund Underskrift beställaren Firmatecknare Namnförtydligande Namnförtydligande Datum Datum 2

4 Förslag till nytt avtal text som föreslås utgå är överstruken och föreslagen ny text är understruken AVTAL Gällande mellan Gymnasieintagningen Göteborgsregionens kommunalförbund (utförare) och fristående gymnasieskolan (beställare) Avtalsperioden Avtalet gäller från datum för underskrift tillsvidare. Vid uppsägning ska Beställaren skriftligt meddela Utföraren senast 31 mars för nästkommande intagningsår (intagningsåret löper mellan 1 oktober 31 september). Uppsägningen träder i kraft när pågående intagning avslutats. Utförarens åtagande Utföraren åtar sig att årligen utföra preliminär-, definitiv- och reservintagning av elever till gymnasieskolan enligt gällande Arbetsordning för Gymnasieintagningens verksamhet samt i enlighet med de Etiska regler som gäller för Göteborgsregionens kommunalförbunds gymnasieintagning. Beställarens åtagande Beställaren åtar sig att följa gällande Arbetsordning för gymnasieintagningens verksamhet samt de Etiska reglerna omnämnda ovan. Dessa styrs i sin tur av respektive års gällande Tidsplan. Avgift Avgiften beräknas för närvarande på antalet förstahandsval och antalet platser i organisationen hos beställaren. Betalningsvillkor Beställaren skall erlägga betalning inom 30 dagar från fakturadatum. Debitering sker vid två tillfällen under året; den 1 december och den 1 juli. Vid utebliven betalning debiteras dröjsmålsränta enligt räntelagens bestämmelser. Information om eleverna Utföraren ansvarar för att information om eleverna som överlämnas till beställaren är korrekt. Beställaren ansvarar för att informationen som tillhandahållits av utföraren behandlas i överensstämmelse med personuppgiftslagen i beställarens verksamhet. Informationen får av beställaren endast användas inom ramen för avtalet och får inte överlåtas till utomstående. Begränsning av ansvar Beställaren är medveten om och accepterar att det kan förekomma mindre fel eller dröjsmål i de tjänster som utföraren tillhandahåller och att sådana fel eller dröjsmål inte skall medföra skadeståndskyldighet för beställaren. Informationsskyldighet Om part får kännedom om fel, brist eller annat förhållande som kan antas vara av väsentlig betydelse för motparten skall part utan dröjsmål underrätta motparten om förhållandet. Etiska regler och Arbetsordning 1

5 Dokumenten Arbetsordning för gymnasieintagningens verksamhet och Etiska regler kring gymnasieintagning biläggs. Uppsägning av avtal Vid uppsägning av Beställaren ska denna skriftligt meddela Utföraren senast 31 mars för nästkommande antagningsår (antagningsåret löper mellan 1 oktober 31 september). Uppsägningen träder i kraft när pågående intagning avslutats. Vid uppsägning av Utföranden ska denna skriftligt meddela Beställaren senast 31 mars för nästkommande antagningsår (antagningsåret löper 1 oktober 31 september). Uppsägningen träder i kraft när pågående intagning avslutats. I det fall Beställaren allvarligt brutit mot Arbetsordning för gymnasieantagningens verksamhet samt mot de Etiska reglerna, omnämnda ovan, kan detta komma att innebära att nyttjande av tillkommande tjänster och erbjudanden från GR kan komma att inskränkas. Kontaktpersoner (Textas tydligt) Göteborgsregionens kommunalförbund Beställaren Telefon Telefon E-post E-post Underskrifter Underskrift utföraren Avdelningschef Göteborgsregionens kommunalförbund Underskrift beställaren Firmatecknare Namnförtydligande Namnförtydligande Datum Datum 2

6 GR Utbildning Utbildningsgruppen Etiska regler kring gymnasieintagningen Avser kommunala och fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. Marknadsföring Under hela intagningsperioden finns möjlighet att ta ut etiketter för eventuell direktinformation till enskilda elever. Det är dock inte tillåtet att skicka ut information efter definitivintagningen förutom till de elever som är intagna på den egna skolan. Organisation Sista dag att ändra gymnasieorganisationen inför definitivintagningen i juni fastställs varje år till ett visst datum. Det är tillåtet att ett visst överintag görs, därefter accepteras inte någon ökning av organisationen. Undantag är om Utbildningscheferna finner det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet elever som står utanför gymnasieskolan - allt enligt kommunernas uppföljningsansvar. Ansökan Valen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen ska registreras direkt i Indra eller Indranet. Egna ansökningsblanketter för de elever som är skrivna i regionen får inte användas. Det är mycket viktigt att det klargörs på vilken plats eleven vill ha sin utbildning. Kommer eleven från kommun utanför Göteborgsregionen ska ansökan och betyg skickas till GRs gymnasieintagning som registrerar eleven och dess val. Intagning Resultatet av preliminär- eller definitivintagning får inte delges eleverna förrän GRs Utbildningsgrupp (intagningsnämnd) fastställt intagningen för de kommunala skolorna. GRs gymnasieintagning skickar samtidigt ut besked till samtliga sökande. Omval Omval till kommunala och fristående gymnasieskolor godkänns fram till ett visst datum inför definitivintagningen i juni. Sker omvalet därefter läggs omvalet sist, dvs efter alla reserver, oavsett vilken poäng den sökande har. Reservintagning I början av augusti börjar reservintagningen och den håller på tills intagningen avslutas i september. Den enskilda gymnasieskolan är skyldig att rapportera om en elev avgår. Om ledig plats uppstår kommer GRs gymnasieintagning att ta in reserver i tur och ordning utifrån deras poäng - först därefter tas omvalen in. Detta innebär att den enskilda gymnasieskolan inte får ta in reserver från reservlistan eller från egen uppgjord lista. Uppföljningsansvar GRUUS Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i Skollagen i kraft angående kommunernas uppföljningsansvar. För att detta ska fungera är avlämnande kommunal eller fristående gymnasieskola skyldig att rapportera avhoppet till elevens hemkommun. Detta gäller även för år 2 och 3. För detta ändamål finns GRs UngdomsUppföljningsSystem GRUUS. Intagningens avslutande För att kommunernas uppföljningsansvar ska fungera optimalt måste kommunala och fristående gymnasieskolor avsluta intagningen vid samma datum. Orsaken till detta är att innehållet i databasen ligger till grund för själva uppföljningen.

7 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen ÄRENDE 3 Till Utbildningsgruppen Förslag till Rutiner för gymnasieantagning med fri kvot Utbildningschefsgruppen tillsatte en arbetsgrupp med uppdraget att ta fram förslag till rutiner för gymnasieintagning med fri kvot i Göteborgsregionen. Med anledning av GY 2011 behövs en korrigering genomföras för att tillgodose önskemål gällande antagning av elever med särskilda sociala och medicinska skäl. Föreliggande material, daterat , utgör ett förslag till sådana rutiner. Utbildningsgruppen föreslås under förutsättning av att Utbildningschefsgruppen ställer sig bakom förslaget att fastställa föreliggande förslag, daterat , till rutiner för gymnasieantagning med fri kvot i Göteborgsregionen för kommunala huvudmän. Göteborg 12 november 2010 Börje Rådesjö Carl Heath

8 GR Utbildning Rutiner för gymnasieantagning med fri kvot för kommunala huvudmän. Att söka i fri kvot är en rättighet för elever med vissa specifika behov eller förutsättningar. Den är förankrad i gymnasieförordningen, och ligger genom samverkansavtalet under gymnasieantagningen på GR. Frikvoten - elevgrupp Sökande med sociala och/eller medicinska skäl kan bedömas i den fria kvoten. Omdömeselever och utlandssvenskar bedöms ej på frikvotssammanträdena utan bedöms och handläggs administrativt inom den fria kvoten. Frikvot - hantering Frikvoten hanteras av Gymnasieintagningen. Deltagare skall vara representanter för Gymnasieintagningen, syv, kurator/skolpsykolog, skolsköterska och Gymnasierektorsgruppen. Observera att representanterna inte företräder sina egna elever eller gymnasieskolor utan deltar i gruppen som sakkunniga. Avlämnande skola skall ej närvara då alla skäl som åberopas skall vara inlämnade skriftligen i tid. Tidpunkt Skälen skall vara inlämnade senast den 1 februari (1 mars 2011). Om synnerliga skäl har uppstått efter den 1 februari prövas dessa av Gymnasieintagningen och kan godkännas om de bedöms som tillräckliga. För äldresökande och för skäl som uppkommit efter den 1 februari är 1 juni sista inlämningsdag. Avlämnade skola/uppföljning Det är rektor på avlämnade skola/uppföljningsenhet som ansvarar för att väl underbyggda särskilda skäl upprättas för aktuell elev och att berörd personal från skolan deltar i denna verksamhet. Förhållanden som kan ha betydelse för genomförandet av den sökta utbildningen ska dessutom beskrivas. Procentsats Ca 10 procent av platserna till en utbildning i en kommun får avsättas till fri kvot. Om ej heltal så höjs till närliggande heltal. Kommunal huvudman kan ansöka om undantag från 10%-regeln i särskilda fall, till exempel med anledning av nya elevgrupper i Gymnasieskolan, så som elever med autismspektrumstörningar och/eller Aspergers Syndrom. Bedömning Finns det sökande i fri kvot till en utbildning i en kommun görs en helhetsbedömning utifrån den sökandes möjlighet att klara av utbildningen och angivna skäl. Därefter rangordnas eleverna oavsett om de vid ansökningstillfället är behöriga eller ej. Observera att det enbart är de som är behöriga vid preliminär- och definitivantagningen som kommer att tas in. Förslag på preliminärt/definitivt antagna elever lämnas till UG för beslut. Enbart praktiktid eller omdöme från en Priv-utbildning är ej skäl för att tas upp i den fria kvoten 1

9 GR Utbildning Överlämnande I samband med preliminärantagningen översänder Gymnasieintagningen listor på de elever som är antagna i fri kvot till berörda gymnasieskolor. Förutom namn, personnummer skall det även framgå vilken skola och kontaktperson som har skickat in skälen. En kompletterande lista översändes vid definitivantagningen. Det är den mottagande gymnasieskolans ansvar att ta kontakt med avlämnande skola. Utvärdering Varje kommun ansvarar för att man gör en utvärdering av hur det gick för de elever som togs in i fri kvot och Gymnasieintagningen gör en sammanställning. Utvärdering sker i enlighet med föreslagen och beslutad ordning. 2

10 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen ÄRENDE 4 Till Utbildningsgruppen Förslag till Bemyndigande för Utbildningsgruppens presidium avs GY 2011 Med anledning av att alla villkor kring GY 2011 ännu inte är kända och att dessa förväntas bli kända först under de närmaste månaderna skulle det var en fördel för gymnasieverksamheten i Göteborgsregionen om Utbildningsgruppens presidium, under perioden från Utbildningsgruppens sista möte den 2 december fram till dess valwebben öppnar 10 januari, hade bemyndigande att fatta erforderliga beslut till förmån för regionens gymnasielever. GR Utbildning och Göteborgsregionens gymnasieskolor skulle då ges möjlighet att snabbare besluta om åtgärder för att hantera de regler och förordningar kring GY 2011 som lämnas av Skolverk och departement. Utbildningsgruppen föreslås besluta att bemyndiga Utbildningsgruppens tjänstgörande presidium att fatta erforderliga beslut för att ge GR Utbildning möjlighet att hantera de regler och förordningar kring GY 2011 som kommer att lämnas av Skolverk och departement. Göteborg 18 november 2010 Börje Rådesjö

11 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen ÄRENDE 5 Till Utbildningsgruppen Utvärdering av samverkansavtal kring yrkesvux En utvärdering av GRs och kommunernas arbete med den verksamhet som regleras av samverkansavtalet för yrkesvuxutbildning i Göteborgsregionen har genomförts av det fristående konsultbolaget Splitvision. Rapporten, daterad har översänts till Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppen föreslås besluta att i protokollet anteckna mottagandet av rapporten. Göteborg 25 november 2010 Börje Rådesjö /Kenneth Ardehed

12 KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningsgruppen ÄRENDE 6 Till Utbildningsgruppen Förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2012 Utbildningsgruppens presidium har uppdragit år Utbildningschefen att ta fram ett förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen Ett förslag till Inriktning, fördaterat , översänds. Utbildningsgruppens föreslås besluta att för sin del godkänna föreliggande förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2012, daterat Göteborg 25 november 2010 Börje Rådesjö

13 Förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2012 Verksamhet och framtidsperspektiv

14 2

15 Förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2012 Styrgruppens roll Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige. Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot utbildningsområdet. Ytterligare information om Utbildningsgruppen och GRs övriga styrgrupper redovisas i styrelsehandling GRs styrgruppers roller och mandat (dnr ), vilken bl.a. återfinns på Vision inriktning Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall sättas i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, teknisk, social eller kulturell art. Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, men också i avtal som reglerar samverkan kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares kompetensutveckling, skola/arbetslivskontakter samt avseende kostnads- och kvalitetsjämförelser. Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i förbundsordningen. Regionala samverkansavtal och överenskommelser kring interkommunala ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för. I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av ett hållbart välstånd. De ger människor bättre förutsättningar att möta vardags- och arbetslivets krav och skapar förutsättningar att hantera satsningar på integration, mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling. Det är mot denna fond som Utbildningsgruppens vision skall förstås. Med ökad global konkurrens måste utbildningsinsatserna med nödvändighet bli alltmer kvalificerade. Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företagsetableringar hårdnar väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att, inte bara jobb med låga förädlingsvärden flyttar utomlands, utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklingsverksamhet. Ska Sverige som ett litet, exportberoende land förhållandevis långt från de stora marknaderna klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest verkningsfulla åtgärden. Detta har blivit extra tydligt i den djupa konjunktursvackan, inte minst i 3

16 Västsverige. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet skall ses. Det bidrar sammantaget till både högre kvalitet och bättre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhällsoch arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet, vilken idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. En verksamhet som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 % av den samlade omsättningen. Ca studerande i alla åldrar, uppemot lärare och drygt skolledare omfattas av samarbetet. Det regiongemensamma arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes. Vid en jämförelse med de andra två storstadsregionerna kan sammanfattningsvis följande konstateras; Storstockholm har något större andel 90,2% elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan (jämfört med GRs 89,1% ). GR har lägst kostnad per elev i förskoleklass och grundskola. GR har lägst kostnad per elev i gymnasieskolan. Det är små skillnader mellan de olika storstadsregionerna ifråga om genomsnittligt betygsvärde i grund- och gymnasieskolan. Betr. grund- och gymnasieskolan så placerar sig GR på andra plats efter Storstockholm. GR har lägst andel folkbokförda elever på IV-program. GR har högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola. GR har högst andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år. En jämförelse med övriga storstadsregioner, ger vid handen att GRs medlemskommuner på årsbasis har 551 mkr lägre kostnader för sin grundskole- och förskoleklassverksamhet än Storstockholm. Motsvarande siffra för gymnasiet är drygt 235 mkr. Där är det Malmöregionen som har den högsta kostnaden. Detta trots att det regionala samarbetet möjliggjort att GR kunnat behålla yrkesförberedande program i större utsträckning än Stockholmsregionen. Sammantaget är således kostnaderna för ungdomsskolan i GRkommunerna uppemot 786 miljoner lägre årligen jämfört med övriga storstadsregioner. Mål Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt perspektiv, dels ett som skall verka för ett öppet utbildningslandskap. Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram; Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas 4

17 kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. 100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter. Verksamheterna skall omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer. Verksamheten skall medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna skall behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka. Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas; - av rationalitet exv. genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt samt - av framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling. Mål för Utbildningsgruppens arbete med det öppna utbildningslandskapet; Långsiktiga samverkansavtal avseende förskola samt vuxnas lärande skall slutas. Samverkansavtalen på gymnasie- och gymnasiesärskoleområdet skall förnyas. Generella mål för Utbildningsgruppens arbete; Utbildningsgruppen skall vara ledande i landet avseende samverkan på utbildningsområdet både avseende bredd och djup innebärande de mest långtgående samverkansavtalen och omfattande störst antal elever/studerande. Arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna. Som en följd av detta skall medlemskommunerna ha - högst genomsnittligt meritvärde efter utgången grundskola. - högst andel behöriga elever till gymnasieskolan. - högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola. - lägst kostnad för ungdomsskoleverksamheten och för vuxnas lärande. Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att därigenom optimera de kommunala utbildningssatsningarna ur både ett ekonomiskt och ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser skall utvecklas ytterligare. Strategier För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften. Samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar Utbildningsgruppens verksamhet regleras i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Den beslutskedja som krävs för detta samarbete skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp, Förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med 5

18 medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och beslutas om i Utbildningsgruppen, tas vidare till Förbundsstyrelsen för att slutligen tas ställning till i medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk integrerat Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Vid sidan av den fortlöpande kompetensutveckling som detta skapar såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet, så ger modellen en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande. Interorganisatorisk samverkan Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc. Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlemskommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel. Skalfördelar en arena för sambruk Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias. Katalysator ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet för att utveckla regionens skolor. Regional styrka en plattform för gemensamt agerande Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Här intar Utbildningsgruppens roll som remissinstans en särställning. Gruppens engagemang i lärarutbildningsfrågan är ett annat exempel. 6

19 Arena för innovation Den höga förändringstakten i samhället, som vilar på globalisering och en hög teknologisk utveckling, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. I detta har utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi särskild vikt. Utbildningsgruppens verksamheters framgång förutsätter att de är i framkant i denna fortlöpande process och kontinuerligt utvecklas för att bibehålla denna position. Behovsstyrda aktiviteter dominerar Utbildningsgruppens satsningar domineras av behovsstyrda aktiviteter tydligt accentuerade av medlemskommunerna. Detta har lett fram till kontinuerlig utveckling på samverkansarenan, där medlemsavgiftens relativa betydelse successivt minskar. Över tid kan en organisk tillväxt i det regionala samarbetet noteras innebärande att de s.k. övriga intäkterna idag dominerar stort. Fördelarna med ett sådant förhållningssätt överväger. Dock måste den ökade sårbarhet som detta medför beaktas. Tydlig målgruppsfokusering Över elever/studerande, drygt pedagoger och ca skolledare utgör Utbildningsgruppens målgrupper. Arbetet är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Utbildningsgruppen syns genom att verka och arbetar för djup, bred och framförallt långsiktigt hållbar förankring såväl bland politiker som tjänstemän i de 13 medlemskommunerna. Insikten att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete. Sektorsövergripande arbete Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra. Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever/ studerande från förskola till vuxenstuderande. Samspelet mellan Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska engagemanget för den regionala saken. Skall 13 kommuner åstadkomma resultatgivande samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett sådant förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker skall engagera sig regionalt förutsätts att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll. Av detta följer att konstruktionen med en stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett fruktbart regionalt samarbete. 7

20 Aktiviteter och löpande verksamhet Utbildningsgruppens aktiviteter och löpande verksamhet finns mer utförligt redovisade i olika underlag på Inom ramen för detta löpande arbete pekar Utbildningsgruppen ut nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga Aktiviteterna skall bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever/studerande som bor i GRs 13 medlemskommuner. De skall också stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget stödja arbetet med att verka i riktning mot Utbildningsgruppens vision. Läromedelssamverkan Via GR Läromedel får idag ca skolor, från förskola till vuxenutbildning, sin läromedelsförsörjning tillgodosedd. Att samverka kring gemensamma inköp ger ökade möjligheter till rabatter och ett brett utbud. Med en samlad kompetens kring frågor om läromedel i alla former är GR Läromedel en mötesplats för användarna i medlemskommunerna. Genom regional samverkan kan GR Läromedel under 2012 fortsatt arbeta för en effektivare läromedelsförsörjning genom: att erbjuda ett brett utbud och en ökad åtkomst för lärare och elever av s.k. strömmande media (åtkomst via Internet), att tillgängliggöra ett digitalt mediautbud och föra dialog med lärare och blivande lärare om IKT och media i lärandet, att tillgodose läromedelsförsörjningen för skolor som ännu inte nått en digital lärmiljö samt genom mediainformation biträda skolan i dess digitaliseringsprocess, att exponera och erbjuda skolan nya former av digitala läromedel, att kompetensutveckla inom IT- och media för pedagogisk personal, att synliggöra möjligheterna med den digitala tekniken för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Faktaruta Inom ramen för GR-samverkan inköps läromedel till ett ordervärde av ca 43 (41) miljoner kronor. Den regionala satsningen på GRs GRöna Läromedel genom gemensam distribution reducerar trafikarbetet med 80 %. Genom samverkan genereras tydliga rationaliseringsvinster bl.a. med samlade rabatter, minimering av fakturahantering, administrativt arbete och miljöstörande och kostnadsdrivande distribution. GRs mediebibliotek bestående av (22 000) artiklar till ett värde av drygt 20 miljoner, är upphovsrättligt friköpta för skolornas verksamhet. Av GRs medieutbud finns 80 % som s.k. strömmande distribution för åtkomst via Internet. Nära elever finns idag registrerade i SLI, (Svenska Läromedel på Internet) Skola-arbetslivssamarbete GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat hur viktigt det är med en nära och kvalitativt god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är dokumenterat i den Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter, som arbetslivets organisationer tillsammans med GR har antagit. Arbetet med kvalitetssäkring av arbetslivskontakterna kommer att fortsätta under 2012 genom: arbete med kvalitetsmärkning av praktik/apu-platser inom ramen för 8

21 vidareutveckling av handledarutbildningen, att via erbjuda medlemskommunerna samordning av alla former av praktik för grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola samt avseende arbetsmarknadspraktik och ungdomspraktik, utvecklande av lärarhandledning för förberedelse, genomförande, uppföljning, bedömning och dokumentation av praktik/apu, fortsatt arbetet med uppbyggnad av en webbaserad kunskaps- och idébank där skolor kan utbyta erfarenheter och få inspiration i skola-arbetslivsarbetet, fortsatt satsning på entreprenörskap i skolan. Faktaruta erbjuder samordning av praktikplatser för grundskola, gymnasieskola, gymnasial vuxenutbildning samt högskola. Arbetsmarknadspraktik för bl.a. SFI-studeranden kan förmedlas via webbplatsen som har ca årliga besök. Ca (5 000) privata och offentliga arbetsgivare samarbetar med Drygt 250 (125) handledare på arbetsplatserna utbildas årligen. Ungefärligen elever vid drygt 100 kommunala och fristående grundskolor samt ca gymnasieelever vid 16 gymnasieskolor och vuxenutbildningsenheter kan årligen söka praktikplats genom Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare Pedagogiskt Centrum på GR genomför kompetensutveckling, ledarskaps- och skolutvecklingsprojekt på uppdrag av GRs medlemskommuner. Detta genomförs kommunövergripande såväl som mer djupgående i enskild kommun och verksamhet, vilket innebär tydliga fördelar utifrån ett samordnings-, samverkans- och ekonomiskt rationalitetsperspektiv. Pedagogiskt Centrum bidrar till att tillgängliggöra insatser omnämnda ovan, vilka av omfattningsskäl inte naturligt kan återfinnas i enskilda verksamheter samt erbjuder klara samordningsfunktioner för mindre omfattande kompetensutveckling, ledarskaps- och skolutvecklingsinsatser i syfte att nå den kritiska massa som gör insatserna kostnads- och kvalitetsmässigt motiverbara. Pedagogiskt Centrum skall vidare vara en katalysator inom regionen för att skapa och tillgängliggöra utvecklingssatsningar och aktiviteter för regionens elever, lärare, skolledare, ledare och andra aktörer på skolans område som syftar till att utveckla och förbättra utbildningslandskapet i Göteborgsregionen. Inom ramen för verksamheten skall under 2012 följande områden särskilt beaktas: utveckling av metodik och pedagogik med upplevelsebaserat lärande, IT och andra liknande uttryck, vilka främjar en utveckling av digital kompetens och entreprenöriellt lärande, pedagogik och metodik kring Matematik, Naturvetenskap och Teknik, barn och ungas färdigheter kring att läsa och skriva, kvalitets- och verksamhetsutveckling av skolan och dess strukturer, satsningar kring betyg och bedömning, uppföljning och måluppfyllnad, bevaka och implementera aktuella reformer och förändringar på utbildningsområdet, utveckling av yrkesverksammas kunskaper, och förhållningssätt till IKT som pedagogiskt verktyg, samt utveckling av skolans strukturer rörandes IKT, 9

22 satsningar kring sex och samlevnad, demokrati, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter skall prioriteras, metodik och pedagogik för SFI, strategisk ledarförsörjning i alla chefsled, ledarskapsutveckling med hänsyn till generationsväxling, kommunala konkurrenssituationer och strategisk verksamhetsutveckling. Faktaruta Pedagogiskt Centrum möter årligen ca (28 000) deltagare på seminarier, vid längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra arrangemang som mässor och liknande. Den enskilt största kompetensutvecklingsinsatsen är Mötesplats Skola under vecka 44 som attraherar närmare (2 500) deltagare. Under 2009 och 2010 har det inom ramen för ESF-projektet GRowth genomförts ca utbildningstimmar med skolutveckling och entreprenöriellt lärande som metod och förhållningssätt. Pedagogiskt Centrum utvecklar, utbildar och genomför verksamhet och skolutveckling med upplevelsebaserat lärande, entreprenöriellt lärande och IKT som verktyg och utgör en kontaktyta mellan regionens utbildningslandskap och engagerade aktörer på området, såsom universitet, forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och andra organisationer. GRs spjutspetskompetens efterfrågas såväl nationellt som internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till skolans utveckling i regionen. Inom ramen för detta genomförs ca 30 större och mindre pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt årligen. Den elevorienterande delen av verksamheten möter varje år totalt ca (25 000) deltagande lärare och elever. Varav den största insatsen är Gymnasiedagarna med ca besökare varav är elever Det öppna utbildningslandskapet Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och pedagognätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum. För 2012 pekas nedanstående satsningsområden ut; utveckling av det kontinuerliga arbetet gällande skolformernas samverkansavtal, framtagande och implementering av utvecklat antagningssystem, fördjupat ungdomsuppföljningsarbete åtföljt av regiongemensamma åtgärder, utvecklad dialog med fristående skolor, regionsamverkan kring yrkesutbildningar, samarbete kring de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan, utveckling av nya verktyg för samverkan och nätverk. 10

23 Faktaruta I de 23 nätverk som finns inom GR Utbildning och som genomför omkring 6-8 möten årligen är samtliga kommuner representerade. Arbetet i dessa innebär för deltagarna ett ömsesidigt lärande till nytta för medlemskommunerna och GR. GRs gymnasieantagning hanterade 2010 drygt (15 000) ansökningar till 492 (443) utbildningar vid 78 (73) skolor, kommunala såväl som fristående. 83 % (80 %) av eleverna får sitt förstahandsval tillgodosett. Ser man enbart till sökt utbildning, och inte beaktar vilken skola eleverna sökt till, är värdet 88 % (84 %). GRs medlemskommuner som grupp har högst andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. 52 % av 30-åringarna inom GR har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för riket är 46. GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har drygt 1,3 miljoner besök årligen. Webbplatserna presenterar och tillhandahåller bl.a. gymnasieantagningen, kompetensutvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel, vuxenutbildningsutbud och jämförande statistik på utbildningsområdet Göteborg Helene Odenjung Ordförande i Utbildningsgruppen Marie Lindén Vice ordförande i Utbildningsgruppen 11

24 Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post gr@grkom.se 12

25 Nyhetsnotiser på webben sedan Utbildningsgruppens sammanträde OKTOBER GR Utbildning vinner tvist om upphandling av digitala helhetslösningar Under våren genomförde GR Utbildning en stor upphandling rörande digitala helhetslösningar för skolor i medlems- kommunerna och detta till stöd för de behov som uppstår i samband med satsningar på en dator per elev"-konceptet. De tre bästa leverantörerna i fyra olika kategorier fick tilldelning, men Atea Sverige AB, som inte fick tilldelning, valde att överklaga upphandlingen. Förvaltningsrätten har nu på samtliga punkter avvisat Atea Sverige ABs överklagan och fastställt att GR genomfört upphandlingen på ett korrekt, transparent och rättvist sätt. Såvida inte Atea Sverige AB överklagar till kammarrätten avser nu GR att skyndsamt teckna avtal i de tre kvarstående kategorierna, vilket innebär att kommunerna kan avropa från avtalet redan under november månad. Björn Flintberg GR Utbildning deltar i europeiskt nätverk om entrepenöriellt lärande i skolan! Den oktober startade projektet EE&WoW (Entrepeneurship Education and the World of Work) projektet är finansierat av Comenius Life Long Learning och pågår fram till GR Utbildning Pedagogiskt Centrum kommer inom projektet initialt att genomföra en kartläggning av alla entreprenöriella initiativ som riktar sig mot skolan inom i första hand Göteborgsregionen, men också att ta del av erfarenheter på en europeisk nivå. Dessutom kommer GR att sprida erfarenheter från det pågående ESF-finansierade GR-projektet GRowth och de många framgångsrika arbetssätt som regionens skolor arbetat fram inom ramen för denna satsning de senaste två åren. Per Ahrenberg NOVEMBER Mötesplats Skola! Mötesplats Skola arrangeras av GR Utbildning i samarbete med Svenska Mässan. Den 1-2 november öppnas dörrarna till Västsveriges största mötesplats för skolpersonal inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Ett gediget program serveras med över 60 seminarier och workshops, drygt 100 olika utställare och Göteborgs första "Teachmeet " presenteras måndag kväll. Tillfälle ges att mingla och nätverka. Drygt besökare är föranmälda till evenemanget. Sofia Larsson GRvux presenterar den hittills största startomgången Inom ramen för medlemskommunernas samverkan kring yrkesutbildningar för vuxna presenterar GRvux ett nytt utbud. GRvux erbjuder avgiftsfria och studiemedelsberättigade yrkesutbildningar för vuxna, på ett antal olika orter i Göteborgsregionen.

26 Den 1:a november släppte GRvux det hittills största utbudet då man publicerade närmare 60 olika utbildningar, inom en rad olika yrkesområden och fler kommer det att bli. Siktet är inställt på att arrangera mellan och utbildningsplatser med utbildningsstart i januari februari Just nu kan du hitta allt ifrån utbildningar inom hotell och restaurang till teknikintensiva utbildningar, validering, egenföretagande, förarutbildningar och mycket mer på hemsidan, se : Josefin Grahn Gymnasiedagarna För elfte året i rad arrangerade GR Utbildning Gymnasiedagarna, en av Sveriges största mötesplatser för gymnasieval och framtida yrkesliv. Den oktober öppnades dörrarna till Svenska Mässan i Göteborg och möjlighet gavs att nätverka och mingla bland elever, pedagoger, studie- och yrkesvägledare och rektorer från nästan alla gymnasieskolor i regionen. På plats fanns även skolor med riksintag, naturbruks- gymnasier och representanter från branschorganisationer. Tillfälle gavs för elever och föräldrar att samtala med studie- och yrkesvägledare från GR:s 13 medlemskommuner, vilka står till förfogande för eleverna och målsmän i deras funderingar inför valet av gymnasieprogram. Under tre dagar fick besökarna en möjlighet att kartlägga vilka utbildningar och skolor som kan vara av intresse inför framtida gymnasieval och Gymnasiedagarna är en av de viktigaste tillfällena, då elever och utbildningsanordnare kan mötas på en och samma arena! Gymnasiedagarna hyste 93 utställare och hade ca besökare. Wictoria Kovats GR tecknar upphandlingsavtal för digitala lösningar i skolan Efter avslutad upphandling, öppnar nu GR Utbildning dörren för ett mycket förmånligt avtal kring digitala helhetslösningar för skolan med potential att spara stora belopp åt medlemskommunerna. GR Utbildning fick under våren detta uppdrag för medlemskommunernas räkning. Efter en överklagan som avslogs av Kammarrätten har nu avtal tecknats i samtliga fyra delar av upphandlingen. De leverantörer som nu är avtalsparter är; Benzler, LIN Education, Macforum, Macsupport, samt Office IT-partner Väst (Alpha IT). GR kommer nu som en service till medlemskommunerna att ta fram en guide för att underlätta vid avrop från den omfattande upphandlingen. Björn Flintberg Årets upplaga av Utmärkelsen Den 12 november delas Utmärkelsen ut av ordförande i Utbildningsgruppen Helene Odenjung. Utmärkelsen går till grundskolor, gymnasieskolor och arbetsplatser som arbetar framsynt med kvalitativa skola-arbetslivskontakter. Genom Utmärkelsen får de uppmärksamhet för sina insatser och möjlighet att inspirera andra. Det är Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg (BRG), Företagarna, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO-distriktet i Västsverige, SACO, Svenskt Näringsliv, TCO och Västsvenska Industri- och Handelskammaren som står bakom aktiviteten som äger rum i samband med mässan Kunskap & Framtid. Theresa Carlsson GR Utbildning - Läromedel samverkar med Mediapoolen AB GR Utbildning Läromedel har tillsammans med Mediapoolen AB inlett ett samarbete med fokus på dagens och framtidens syn på läromedlens betydelse. Särskilt intressanta perspektiv i detta sammanhang är IT-Medieutvecklingen samt den pedagogiska utvecklingen, något som särskilt kommer att uppmärksammas inom ramen för samverkan. Rapporter inom områdena omnämnda ovan kommer att färdigställas första halvåret Utfallet av dessa rapporter kommer sedan att ligga till grund för det fortsatta samarbetet inom verksamheterna.

27 Redan idag har ett första steg inom marknadsföringsstrategi tagits gemensamt. Ett marknadsföringsmaterial riktat mot alla förskolor är under framtagande. Linda Andersson Utmärkta skolor I samband med mässan Kunskap & Framtid delades 2010-års Utmärkelse ut av Helene Odenjung, ordförande i Utbildningsgruppen, GRs politiska styrgrupp för livslångt lärande. Årets vinnare blev Smedingeskolan i Kungsbacka och Aniaragymnasiet i Göteborg. Tillsammans med samverkansföretagen delade skolorna med sig av sina framgångsfaktorer när de tog emot årets Utmärkelse. - Skola-arbetslivskontakter handlar om att bredda elevernas inlärningsyta, säger en av årets vinnare av Utmärkelsen kvalitet och samverkan i skola-arbetslivkontakter. Motiveringarna som legat till grund för premierade skolor i Utmärkelsen tar sin utgångspunkt i hur väl verksamheterna följer intentionerna i den avsiktsförklaring gällande skola-arbetslivskontakter som är undertecknad av Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg, Företagarna, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), LO, SACO, Svenskt Näringsliv, TCO och Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Theresa Carlsson Vägledarkonferens Samarbete mellan GR Utbildning och Arbetsförmedlingen För femte gången arrangerades en vägledarkonferens för regionens vägledare från både kommun och Arbetsförmedlingen. Syftet med dessa konferenser är att ge deltagarna förutsättningar för att bygga nätverk samt att erbjuda konkreta vägledningsverktyg att använda i det dagliga yrkesutövandet. Deltagarna bestod av vägledare för kommunal vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen, personer som i sitt yrke möte människor som står inför karriär- eller yrkesval. Dagen bjöd bland annat på aktuell information från GR Vux samt en pinfärsk arbetsmarknadsprognos. Dessutom delade Torild Carlsson (författaren till boken "Äntligen måndag") med sig av sina tips kring karriärstöd. Samtliga deltagare fick boken "Äntligen måndag" vid konferenstillfället. Denna samverkan tog sin början för några år sedan och är central i byggandet av långsiktiga relationer GR, dess medlemskommuner och Arbetsförmedlingen emellan. Theresa Carlsson