Om IT- fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan:

Transkript

1 Kallelse Fakultetsstyrelsen IT- fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde torsdagen 6 februari, kl i UNIVAC, hus Patricia, plan 4, Forskningsgången 6, (ingång till vänster från hissen och trapporna. Hitta hit: Om IT- fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan: Förfall meddelas till sekreteraren per telefon , eller per e- post, marjatta.rehnquist@itfak.gu.se. Välkomna! Enligt uppdrag Marjatta Rehnquist Utbildningsledare Föredragningslista 1. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut 2. Protokollsjusterare 3../. Anmälan av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna.

2 4. Dekanus informerar Information 5../. Dekanusbeslut Information 6. Tillsättning av ny prefekt vid institutionen för data- och informationsteknik Information Föredragande Jan Smith 7. Dnr V2012/671./. 8. Dnr Återrapportering av verksamhetsplan för 2013 Föredragande Jan Smith Bokslut 2013 Föredragande Margaretha Jansson Information Information 9. Dnr V2013/886./. Remiss om karriärvägar och pedagogisk akademi. Yttrandet ska vara inlämnat Föredragande Jan Smith 10. Kvalitetsarbete på fakultetsnivå Föredragande Dick Stenmark 11. Nästa sammanträde (onsdag) kl Övriga frågor 2

3 PROTOKOLL IT-fakultetsstyrelsen Sammanträde 2013: Tid och plats Kl , rum UNIVAC, plan 2, hus Patricia, Forskningsgången 6 Närvarande Frånvarande Jan Smith, dekan, ordförande Urban Kristiansson, strateg och forskningsledare, Volvo Cars Ulrika Lundh-Snis, universitetslektor, Högskolan Väst Michel Maciej Dzienis, studentrepresentant Yingjuan Mao, studentrepresentant Agneta Ranerup, universitetslektor, inst. tillämpad IT Dick Stenmark, prodekan, vice ordförande Niklas Wahlberg, VD, Lindholmen Science Park Johan Karlsson, professor, inst. för data- och informationsteknik, Chalmers Övriga Margaretha Jansson, kanslichef, 7 Marjatta Rehnquist, utbildningsledare, 8 Ärende Beslut/Åtgärd 1 Fastställande av föredragningslista Styrelsen beslutar att fastställa föredragningslistan enligt förslag. 2 Protokollsjusterare Styrelsen utser Ulrika Lundh-Snis att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 3 Anmälan av föregående protokoll, Protokollet från föregående per capsulam protokollet läggs till handlingarna. 4./. Dekanus informerar a) Sahlgrenska Akademin kommer, tillsammans med GU och Chalmers, att vara part i visualiseringscentrum. b) En gemensam centrumbildning för Chalmers och Göteborgs universitet.

4 planeras inom E-vetenskap. Ett förslag har presenterats att biblioteket i Patricia skall flyttas till entréplanen i Kuggen. Inga beslut finns i dagsläget, men förslaget har diskuterats för att få bättre användning av lokalerna. I samband med lokaldiskussionen uppmärksammar studenterna att det utrymmet som finns för grupparbeten och föreläsningar är inte tillfredsställande bland annat för studenterna i Software Engineering and Management. c) Följande anställningar är under tillsättande: två biträdande lektorat inom interaktionsdesign, tre lektorat inom informatik och ett lektorat i kognitionsvetenskap. 5./. Dekanusbeslut Dekanusbesluten läggs till handlingarna. 6./. Handlingsplan för 2014 och verksamhetsplan för Föredragande Jan Smith Förslaget skickades ut redan till mötet den 24 oktober. Mötet inställdes på grund av många ledamöter hade förhinder att delta i mötet. Fakultetsstyrelsen hade inte varit beslutsmässig. Handlingsplanen för 2014 och verksamhetsplanen för har utarbetas i nära samarbete med institutionerna. Planerna skickades till rektor i utan att vara fastställda av fakultetsstyrelsen. Sista datum att lämna in planerna var den 1 november. Styrelsen har dock inget att invända mot de planer som nu bearbetats. Styrelsen beslutar att fastställa handlingsplanen för 2104 och verksamhetsplanen för enligt bilaga. 7./. Budget 2014 Föredragande Margaretha Jansson Grundutbildningen genererar även 2014 ett överskott. Rekrytering av lärare pågår, men först 2015 räknar fakulteten att nå helårseffekt på kostnadssidan. 2

5 Fakulteten räknar att under 2014 använda drygt 10 miljoner kronor av det egna kapitalet till forskning och forskarutbildning. Medlen ska finansiera olika satsningar, såsom tid för forskning inom ramen för lektorstjänst, postdoktorer och/eller forskarassistenter. Prognosen för utgående balans för fakulteten blir +48,7 miljoner kronor varav 21 miljoner kronor avser grundutbildningen och 27,7 miljoner kronor avser forskning och forskarutbildning. Fakulteten bedömer att institutionernas budgetar är realistiska. En fortsatt hög studenttillströmning förväntas även Det föreslås att fakultetsstyrelsen tar initiativ till ett särskilt strategimöte arrangeras förutom styrelsen med andra deltagare. En ledamot i styrelsen föreslår att ett scenarioarbete påbörjas om utvecklingen på 5-10 års sikt samtidigt som frågan om kompetensutveckling lyfts upp som en viktig fråga. Informationen läggs till handlingarna. 8. Information om Universitets- och kanslersämbetets utvärderingar 2013 Föredragande Marjatta Rehnquist Universitets- och kanslersämbetet (UKÄ) har genomfört en utvärdering över teknik- och ingenjörsutbildningar i hela landet. Som bedömningsunderlag används i första hand självständiga arbeten, men även högskolornas självvärderingar och studenternas erfarenheter. UKÄ granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten som finns i högskoleförordningen. Externa bedömargrupper granskar 3

6 och UKÄ beslutar om vilket betyg som ges av de tre möjliga; mycket hög kvalitet, hög kvalitet eller bristande kvalitet. Följande utbildningar ur fakultetens utbud ingick i granskningen: Datavetenskapligt kandidatprogram som fick betyget mycket hög kvalitet. Resten av utbildningarna, som ingick i utvärderingen fick hög kvalitet; kandidatprogrammet Software Engineering and Management, masterprogrammen Computer Science och Software Engineering. I omdömena nämns ofta nära samarbete med industrin och hög andel disputerade lärare som utmärkande för utbildningarna. God internationell miljö såsom tydlig progression i studierna befrämjar den goda uppfyllelsen av de förväntade målen. 9 Sammanträdestider våren 2014 Styrelsen beslutar att fastställa följande sammanträdesdatum: , kl , kl , kl Nästa sammanträde Torsdagen den 6 februari, kl Övriga frågor - Vid protokollet Marjatta Rehnquist Justeras Justeras Jan Smith Ulrika Lundh-Snis 4

7 5

8 Ä5 ITFS Dekanusbeslut 1. Fördelning av fakultetsmedel avsatta för medfinansiering av EU- projekt 2013, dnr V 20/298, Fördelning av fakultetsmedel avsatta för visualiseringssatsningen 2013, dnr V2012/298, Lokal handläggningsprocess beträffande avvikelser från studieregler och regler för studier på forskarnivå, dnr V 2013/988, Examinator på kurser inom forskarutbildningen, institutionen för data- och informationsteknik 1

9 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 IT- FAKULTETEN DATUM: AVSÄNDARE: Jan Smith KONTAKTPERSON: Margaretha Jansson

10 FORSKNING SOM PÅVERKAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Vårt mål för 2013 detta har vi uppnått Vårt mål för 2013 Detta har vi uppnått Ökat stöd för koordinering av EU- projekt. Arbetet är påbörjat och fortsätter under Öka andelen EU- finansierade forskningsprojekt och samarbeten genom att komma med i konsortier. Ökat stöd av forskningsingenjörer för forskningsprogramvaror. Detta gäller Data- och informationsteknik. Förstärka forskargruppen i algoritmer och machine learning. Samarbeten har initierats med andra parter. Tillämpad IT kommer att vara med på ett par ansökningar under Medarbetare på institutionen har deltagit i informations- möten för Horizon Två av institutionens avdelningar diskuterar en gemensam anställning av en forskningsingenjör under Data- och informationsteknik har anställt tre personer relaterat till dessa områden, varav en på GU. Vår verksamhetsplan för 2013 så har vi gjort Vår verksamhetsplan för 2013 Under 2013 kommer ett flertal nya tjänster att tillsättas. Speciellt gäller för Tillämpad IT att innehavarna av dessa kommer att få medel för att komma igång med ansökningar om forskningsbidrag. Stärka den administrativa kompetensen för att öka möjligheterna till deltagande EU- finansierade i projekt. Tillämpad IT skapar möjligheter för gästforskare att vistas vid institutionen. Inventera tillgänglighet och kompetens hos nuvarande personal och ta fram rekryteringsbehov för koordinering av EU- projekt samt stöd för Så här har vi gjort Ett flertal tjänster har tillsatts under året. Några tillsättningar har gått långsammare än beräknat. Intervjuer har genomförts och förhandling pågår med de kandidater som erbjudits tjänster. De nya innehavarna kommer att vara på plats under första halvåret Arbetet är påbörjat och fortsätter under Tillämpad IT har under 2013 anställt två gästprofessorer, Sirkka Järvenpää och Lars Mathiassen. Två av institutionens avdelningar diskuterar en gemensam anställning av en forskningsingenjör under (7)

11 forskningsprogramvaror. Gäller Data- och informationsteknik. Strategisk satsning på biträdande lektorat i algoritmer samt postdoc i machine learning (i samarbete med Chalmers). Data- och informationsteknik har anställt två personer på Chalmers relaterat till dessa områden. Så har vi följt upp och återkopplat Så här sa vi att vi skulle följa upp Uppföljning av artikelpublicering sker vid avdelningarnas VP- dialoger och vid medarbetarsamtal med forskare. Så här har vi följt upp och återkopplat Publiceringsuppföljning har gjorts vid medarbetarsamtal och vid diskussioner med avdelningsföreträdare. 3 (7)

12 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Vårt mål för 2013 detta har vi uppnått Vårt mål för 2013 Ta fram strategier och konkreta åtgärder för rekrytering av internationella studenter. Rekrytera lektorer och biträdande lektorer. Detta har vi uppnått Fakulteten har 40% av universitetets betalande studenter antagna hösten Master in Communication och kandidatprogrammet i Software Engineering har fortsatt ett stort antal internationella studenter. Tillämpad IT startade ett flertal rekryterings- processer under Några av tjänsterna har tillsatts under 2013 men flertalet kommer dock att slutföras under Data- och informationsteknik rekryterade ett halvdussin lektorer under 2013 och samtliga var på plats under hösten. Nya tjänster utlyses och andelen lektorer ökar gentemot adjunkter, vilket i sin tur ökar forskningsanknytningen i grund- utbildningen. Detta gäller Tillämpad IT. Antalet adjunkter blir färre genom pensionsavgångar. Ersättningsrekrytering sker med universitetslektorer. Öka studentgenomströmningen. Projektet Genomströmning under ledning av viceprefekt för grundutbildning löper på enligt plan. Starta program för industridoktorander Har inte kommit igång enligt plan. inom e- hälsa Utvärdera en tentativ kostnadsmodell för grundutbildningen. Kostnadsmodellen infördes på Data- och informationsteknik under våren En uppföljning av effekterna av modellen planeras att genomföras under våren Öka kvaliteten på de kurser som under 2012 hade ett medelbetyg lägre än 3,5 på kursutvärderingarna. Institutionernas utbildningsråd följer upp och vidtar åtgärder för att säkra och höja kvaliteten i de kurser och program som visar på brister. Vår verksamhetsplan för 2013 så har vi gjort Vår verksamhetsplan för 2013 Ändring av kursinnehåll, byte av lärare etc vid behov (baserat på t ex kursenkäter), för att öka medelbetyget på svaga kurser. Så här har vi gjort För några enstaka kurser har byte av lärare gjorts, för att komma till rätta med låga betyg i kursutvärderingar. 4 (7)

13 Identifiera och koncentrera oss på målgrupper för våra utbildningar i andra länder. Engagera programledare, lärare och studenter i rekrytering av internationella studenter. Införande av en ansvarsmodell på Data- och informationsteknik för grundutbildningen utgående från avdelningsbaserat kursansvar (m a p ekonomi, personalplanering, kvalitet och kompetenssäkring). Sådan modell finns redan på Tillämpad IT Diskussioner pågår i institutionernas utbildningsråd. Diskussioner pågår i institutionernas utbildningsråd. Ansvarsmodellen infördes på Data- och informationsteknik under våren Pedagogisk fortbildning av medarbetare. Pedagogisk fortbildning rekommenderas alltid i samband med att befordran diskuteras med en anställd vid medarbetarsamtal. Så har vi följt upp och återkopplat Så här sa vi att vi skulle följa upp Följa upp söktryck och genomströmning. Följa upp varför det sker avhopp från utbildningarna. Så här har vi följt upp och återkopplat Söktryck till utbildningar och studenternas genomströmning har följts upp under året. Uppföljning av avhoppen har gjorts under året. 5 (7)

14 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Vårt mål för 2013 detta har vi uppnått Vårt mål för 2013 Kunskapsspridning genom en nationell uppdragsutbildning inom e- hälsa. Större synlighet för Data- och informationsteknik i Software Center Formera en initial gruppering av forskningsingenjörer för att handha forskningsprogramvaror. Detta har vi uppnått Har ännu inte startat. Data- och informationsteknik hade vid slutet av 2013 ökat sitt deltagande i Software Center med närmare 100% vad gäller forskares mantimmar. Planeras att genomföras våren Vår verksamhetsplan för 2013 så har vi gjort Vår verksamhetsplan för 2013 Genomföra uppdragsutbildningar inom e- hälsa. Etablera mötesplatsen Design- arena i Kuggen på plan 2 och koppla samman den med övriga arenor och mötesplatser på Lindholmen. Via associated projects i Software Center få ökat deltagande från fler forskargrupper på D&IT. Representanter för SC besöker institutionens avdelningar för att förklara SCs organisation samt pejla intresse från forskargrupperna. Inventera tillgängligheten hos nuvarande forskningsingenjörer och ta fram rekryteringsbehov för handhavande av forskningsprogramvaror. Stärka den populärvetenskapliga kommunikationen via webben. Så här har vi gjort Har ännu inte startat. Arbetet pågår tillsammans med företrädare för Challenge lab på Chalmers. Data- och informationsteknik hade vid slutet av 2013 ökat sitt deltagande i Software Center med närmare 100% vad gäller forskares mantimmar. Förutom deltagare från avdelningen i Software Engineering är nu även en forskare från avdelningen i Software Technology involverad. Planeras att genomföras våren Video har börjat användas som kanal på institutionernas/fakultetens web för att kommunicera pågående verksamhet och nyheter. 6 (7)

15 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. Vårt mål för 2013 detta har vi uppnått Vårt mål för 2013 Påbörja chefsutbildningar för personer med chefsuppdrag. 50% av vår fast anställda personal skall ha deltagit i institutionens medarbetarskapsprojekt. Detta gäller Data- och informationsteknik. Sammansvetsad ledningsgrupp på respektive institution. Detta har vi uppnått Större delen av de personer som har chefsuppdrag har genomfört chefsutbildning. Målet uppnått i december Arbetet fortgår för att stärka ledningsgruppen. Vår verksamhetsplan för 2013 så har vi gjort Vår verksamhetsplan för 2013 Varje avdelningschef skall tillse att två fast anställda från avdelningen anmäls till medarbetarskapsprojektet + proprefekt tillser att två doktorander anmäls. Detta gäller Data- och informationsteknik. Lunch- till- lunch möte med stöd från HR- avdelningen för att utveckla respektive institutions ledningsgrupp. Så här har vi gjort Strategin för att engagera de anställda till projektet ändrades under 2013 till att baseras på anmälningar via Doodle. Detta fungerade mycket bra, och strategin kommer att användas även under Genomfördes på Data- och informationsteknik tidig vår (7)

16 IT-fakulteten, Göteborgs universitet Ä /ITFS RESULTATRÄKNING BOKSLUT jämförelse utfall och budget Summa IT-fakulteten Grundutbildning Forskning/forskarutb Stödverksamhet Budget 12 mån Budget 12 mån Budget 12 mån Intäkter Anslag/förskott Uppdrag Försäljning varav försäljning till Chalmers GU interna bidrag Bidrag Finansiella intäkter Period. av påg. projekt Täckn avskr bidragsfin anl Avsättn bidragsfin anl Budget 12 mån Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Förändr semesterskuld Övr personalkostnader Doktorander/utbildningsbidrag Övriga driftkostnader varav handel med Chalmers GU interna kostnade Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erh medel fin av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets resultat Budget 12 mån et +4,7 mnkr jämfört med budgeten på -3,5 mnkr. Prognosen som gjordes efter 8 månader var +3,5 mnkr för helåret. Rekryteringarna har inte skett i den takt som var planerat. Rekryteringarna som planerades för 2013 är nu slutförda. Många har nu börjat, någon kommer senare under Externa bidrag Studieavgifterna uppgick till 3,6 mnkr. En dubblering jämfört med Studieavgifterna fanns inte med i budgeten för 2013.

17 BOKSLUT RESULTATRÄKNING jämförelse utfall och budget för fakultetens institutioner och gemensam verksamhet Data- och informationsteknik Tillämpad informationsteknologi IT-fakulteten gemensamt IT-universitetet (GU-delen) Budget 12 mån Budget 12 mån Budget 12 mån Budget 12 mån Intäkter Anslag/förskott Uppdrag Försäljning varav försäljning till Chalmers GU interna bidrag Bidrag Finansiella intäkter Periodisering av pågående projekt Täckn avskrivningar bidragsfin anläggningar Avsättning bidragsfin anläggningar Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Förändring semesterskuld Övriga personalkostnader Doktorander/utbildningsbidrag Övriga driftkostnader varav handel med Chalmers GU interna kostnade Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets resultat Summa Utgående balans (UB)

18 GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-fakulteten Ä Analys och kommentarer till årsbokslut per , IT-fakulteten Sammanfattning av fakultetens verksamhet Sammanfatta fakultetens verksamhet och resultat. Lyft även fram det som fakulteten bedömer som viktiga frågor för fakulteteten relaterat till planeringen av verksamheten, budgeten och utfallet. Omsättningen för fakulteten fortsätter att öka. Ökningen på intäktssidan är 4% medan kostnadssidan har ökat med 10% (överskottet är mindre 2013 än året innan). Glädjande är fördubblingen av intäkter från studieavgifter jämför med 2012, även om antalet studenter från tredjeland fortfarande är lågt jämfört med antalet när det var avgiftsfritt. Höstterminen 2013 började 70 betalande studenter (nyregistrerade) vid Göteborgs universitet, varav 28 studenter vid IT-fakulteten. Glädjande är också ökningen av externa forskningsbidrag, 20% jämfört med 2012 (från 17,4 mnkr till 20,9 mnkr). för året jämfört med prognos och budget Kommentera och ange orsaker till större avvikelser och förändringar mellan utfall, budget och prognos samt annat av väsentlig betydelse för fakultetsområdet. et för 2013 uppgår till +4,7 mnkr, vilket är 1,3 mnkr mer än prognosen och betydligt bättre än budgeten. Intäkterna från studieavgifter uppgår till 3,6 mnkr för året och de fanns inte med i budgeten (men delvis i prognosen). Lönekostnaderna ligger 4 mnkr under prognosen och ytterligare 1 mnkr under budget. Ett antal nyanställda lärare/forskare har börjat sina anställningar efter sommaren och några först efter nyår. I något fall har rekryteringsprocessen ännu inte avslutats. Övriga driftskostnader ligger 2,6 mnkr under prognosen och 5 mnkr under budget på grund av osäkerheter vid budgetarbetet. Lokalkostnaderna är 1,4 mnkr över prognosen och 2,6 mnkr över budget pga ombyggnadskostnader och en negativ avräkning från fastighetsenheten i bokslutet. Verksamhetsutfall jämfört med ekonomiskt resultat Kommentera verksamhetsutfallet (utfall i förhållande till takbelopp) och jämför med det ekonomiska resultatet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Har en pågående över- eller underproduktion i förhållande till uppdraget påverkat det ekonomiska resultatet? Kommentera och ange orsaker till över- eller underskott inom anslagsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå samt vilka åtgärder som kommer att vidtas för att åtgärda eventuellt underskott. et för grundutbildningen är 811 hst och 633 hpr för ordinarie utbildning exkl studieavgifter, jämfört med prognos 801 hst och 610 hpr. Takbeloppet var beräknat på 765 hst och 536 hpr för ordinarie utbildning i budgeten. Någon påverkan på det ekonomiska resultatet innebär inte överproduktionen. Det ekonomiska resultatet för 2013 uppgår till +6,7 mnkr. Den goda prestationsgraden på 78% är glädjande. Forskning/forskarutbildning: Resultat är -1,9 mnkr jämfört med prognos -4,8 mnkr och budget -4,9 mnkr. De främsta orsakerna till detta är att rekryteringen av två biträdande lektorer i visualisering drog ut på tiden och kostnaderna för dessa tjänster kommer först under Inom software engineering har fler GU-anställda än budgeterat knutits till Software center och delfinansierats via den verksamheten. och ekonomisk ställning per jämfört med bokslut 2012 Ange orsaker till väsentliga förändringar i utfallet i resultaträkningens poster mellan åren. Analysera och förklara även större förändringar avseende väsentliga poster i balansräkningen, särskilt gäller detta oförbrukade/upplupna bidrag. Utgå från redovisningen enligt blanketten Uppföljning av utfall mot budget, prognos och föregående år. Resultaträkningen: Försäljningen av tjänster till Chalmers har ökat med 5,2 mnkr jämfört med föregående år och kostnaderna har ökat med ungefär lika mycket. Intäkterna från studieavgifterna har fördubblats från 1,8 mnkr 2012 till 3,6 mnkr Forskningsbidragen har ökat med 3,6 mnkr. Ökningen är dock mindre än budget. Lönekostnaderna har ökat med 6,2 mnkr till en följd av nyrekryteringar, dock 5,0 mnkr lägre än budget. Det är en naturlig följd av att de externa forskningsbidragen ökat mindre än budgeterat. Lokalkostnaderna har ökat med 1,4 mnkr pga ombyggnadskostnader för undervisningslokaler. Balansräkningen: Värdet på anläggningarna fortsätter att minska och är nu nere i 1,8 mnkr. De oförbrukade bidragen har ökat från 12,0 mnkr till 19,7 mnkr under perioden. Ökningen kan framförallt hänföras till två projekt; ett EU-projekt med en inbetalning på 5 mnkr samt en medfinansiering på 1,3 mnkr i augusti 2013 och ett nytt VR-projekt (rambidrag) som är i uppstartsskedet. De upplupna bidragsintäkterna har ökat med 1 mnkr. 1(2)

19 GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-fakulteten Ä Analys och kommentarer till årsbokslut per , IT-fakulteten Redovisning av forskarutbildning Kostnader för forskarutbildningen redovisas separat i verksamhet 21 och på fritt fält AAAA2199 för externa verksamheter på institutionsnivån. Kommentera kostnadsutfallet jämfört med föregående år samt mot budget i förekommande fall. Kostnaderna för forskarutbildningen uppgår till 12,6 mnkr för 2013 (varav 50% anslagsfinansierat och 50% bidragsfinansierat). Det är en ökning med 1,8 mnkr jämfört med bokslutet föregående år, varav 20% av ökningen avser anslagsfinansierad verksamhet och 80% bidragsfinansierad verksamhet. Plan för balanserat kapital Analysera och kommentera det egna kapitalets fördelning på verksamhetsgrenar och gör en jämförelse mellan åren. Utgå från redovisningen enligt blanketten Uppföljning av bundet och fritt kapital. Beskriv också hur den planerade förbrukningen av balanserat kapital ser ut. Hur har förbrukningen sett ut under året? Vad har hänt relaterat till verksamhetsplan och ursprunglig plan för disposition av balanserat kapital? Vilka aktiviteter ha verkställts, vad har inte hänt, har något ytterligare tillkommit o s v? Hur påverkas den kommande treårsperioden (jämfört med verksamhetsplan och inlämnad plan för disposition av balanserat kapital)? Fakulteten har ett balanserat kapital på 49,9 mnkr vid utgången av 2013 varav 20,0 mnkr avser grundutbildningen och 29,9 mnkr avser forskning/forskarutbildning. Kapitalet ligger främst på institutionerna och avser i första hand forskning/forskarutbildning. Kapitalet är bundet för finansiering av forskningstid för nyrekryterade forskare/lärare, satsningar på postdoktorer samt doktorander. Stora rekryteringar görs nu för att klara undervisningen i kompletta miljöer. Kostnaderna vid rekryteringen belastar initialt fakultetsmedlen i stor utsträckning. Detta har skett under 2013, men i något mindre utsträckning än planerat då nya projektmedel tillkommit. Vi räknar med att personernas forskning senare i hög utsträckning finansieras med externa medel. Kostnaderna för undervisningen kommer också att öka då dessa rekryteringar innebär att personalen blir mer kvalificerad. Under 2013 började fakulteten ta i anspråk överskottet på forskning/forskarutbildning (underskott 1,9 mnkr). För grundutbildningen blev resultatet ett överskott med 6,6 mnkr då nyrekryteringen inte kommit i kapp behovet av lärare. Under perioden räknar vi med att ta 15 mnkr i anspråk och ytterligare 1 mnkr under D&IT I den planerade dispositionen av D&IT:s kapital ingår satsningar enligt bemanningsplanen: En lektorstjänst på Datavetenskap. En lektor med fokus på pedagogik inom Software Engineering. Fyra nya tjänster på Software Engineering har tillträtts under Forskningen: Satsningar på forskningen med nyanställningar medför underskott kommande år. Vi räknar med att externa bidrag skall öka i takt med att de nyrekryterade söker och får projektbidrag. Vi räknar med att rekrytera doktorander till dessa projekt. På prefektens medel planeras en satsning på senior forskare med doktorand inom energi, life-science. Fram till år 2017 räknar vi med underskott på forskningen. Grundutbildningen: Under 2013 och 2014 anställer institutionen mer personal till grundutbildningen för att bemanna tidigare luckor. De tidigare luckorna har bidragit till det överskott som finns på grundutbildningen. En förstärkning med en tjänst görs på studievägledning och studieadministration, med start 2014 ITIT Prefekten tog under 2013 ett beslut om en strategisk satsning på 8,7 mnkr. Satsningarna utgörs bla av tidsbegränsade anställningar och verksamhetsutveckling. Satsningen slutförs I det bundna kapitalet finns också en avsättning på 2,3 mnkr för en postdoktor inom visualisering (inkl kringkostnader). Investeringar Ange orsaker till större avvikelser mot tilldelad investeringsram. Investeringsramen för innevarande år var satt till 200 tkr. Investeringar har gjort till ett värde av 165 tkr under Margaretha Jansson, kanslichef 2(2)

20

21 Utbildningsnämnden Vicerektor Mette Sandoff FÖRSLAG 1 / dnr V 2013/886 Universitetsgemensam pedagogisk karriärväg och pedagogisk akademi I strategidokumentet Vision 2020 uttrycks att engagerande högskolepedagogik är avgörande för att kunna möta framtidens studenter. Göteborgs universitet ska pröva möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg samt skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd. Bakgrund I förarbetet till Vision 2020 genomfördes många seminarier i syfte att belysa centrala aspekter för universitetets utveckling. Ett av dessa tillfällen är tydligt förknippat med frågan om pedagogisk excellens, pedagogisk akademi och lärares karriärvägar. Under temat Hur kan vi skapa förutsättningar för ökad pedagogisk kvalitet? redogjorde kollegor från Uppsala universitet och Lunds universitet hur de valt att arbeta. Synliggörande av pedagogiska meriter samt lärares karriärvägar och incitament för pedagogisk meritering var teman som löpte genom såväl presentationerna som den efterföljande diskussionen. 1 Erfarenheterna från det öppna samtalet i Vasaparken den 28 september år 2011 var en av de tematiska trådar som kom att infogas i det som slutligen blev Vision 2020, där det i anslutning till de strategiska formuleringarna om pedagogisk excellens framgår att universitetet ska skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd. Dessutom framgår att universitetet ska pröva möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg. 2 I universitetets handlingsplan för perioden konkretiseras detta under rubriken pedagogisk excellens, nämligen att en pedagogisk akademi ska ha etablerats och att tydliga kriterier för pedagogiska meritportföljer ska ha utvecklats. 3 Utbildningsnämnden gav PIL-enheten i uppdrag att under år 2013 ansvara för ett riktat utvecklingsprojekt med syfte att bereda förslag till hur en pedagogisk akademi och pedagogiska karriärvägar skulle kunna utformas. 4 PIL-enheten informerade om det pågående Universitetsledningens stab Vasaparken (Universitetsplatsen 1), Box 100, SE Göteborg

22 2 / 10 beredningsarbetet, bland annat genom att ge lägesrapporter på den öppna PIL-webben. 5 Vicerektor Mette Sandoff tog upp frågorna om en pedagogisk akademi och en särskild pedagogisk karriärväg på ett av universitetets chefs- och prefektmöten i december Dessa frågor diskuterades även i den så kallade think-tank gruppen, som var ett initiativ mellan universitetsledningen och kårerna, i början av våren 2013 och vid en återträff i mitten av september. 6 På Utbildningsnämndens möte i mars 2013 presenterade Bengt Petersson, chef för PIL-enheten, en PM där några av beredningsarbetets centrala frågeställningar synliggjordes. I en efterföljande intervjurunda med nämndens ledamöter diskuterades dessa och andra frågor om verksamhetsutveckling av undervisning och lärares kompetensutveckling. I promemorian problematiserades begreppet pedagogisk akademi i syfte att initialt bredda diskussionen till frågor om kompetens- och verksamhetsutveckling, det vill säga utöver det individuella perspektivet med en pedagogisk akademi formad för och enbart bestående av excellenta lärare. PIL-enheten gav Åsa Ryegård i uppdrag att som pedagogisk utvecklare inventera hur lärosäten i Sverige hanterar pedagogiska karriärvägar, pedagogisk excellens och pedagogisk akademi. Resultatet från den nationella inventeringen, och den lokala dialogrundan med fakulteternas ledamöter i nämnden, presenterades och diskuterades på Utbildningsnämndens ordinarie möte i maj En föredragning av resultaten gjordes även i ledningsrådet i juni. I PIL-enhetens rapport, som publicerades i slutet av september 2013, beskriver Ryegård resultatet från den nationella inventeringen mer i detalj och redogör även för de bedömningskriterier som lärosäten använder vid bedömning av pedagogisk skicklighet. I rapporten konstateras att begreppet pedagogisk akademi används på ett varierat sätt. Däremot är en slags normalisering på väg att växa fram angående hur skickliga och pedagogiskt medvetna lärare premieras genom pedagogiska karriärsteg vid lärosätena. 7 I mitten av oktober var PIL-enheten värd för en högskolepedagogisk konferens öppen för alla lärare vid Göteborgs universitet. De inbjudna talarna kom även denna gång från Lunds universitet och Uppsala universitet. De delgav erfarenheter från implementering av pedagogisk akademi och karriärvägar för lärare. Frågor om forskning om högre utbildning togs också upp och relaterades till pedagogiska processer, organisation och styrning samt kunskapsproduktion. Presentationerna dokumenterades på video och utgör på så sätt en del av beredningsarbetet. 8 PIL-enheten lämnade i början av november ett förslag till organisering av en pedagogisk akademi samt utformning av en pedagogisk karriärväg. Förslaget diskuterades på Utbildningsnämndens respektive Utskottet för utbildning på forskarnivås möten den 14 november Förslaget presenterades för universitetsledningen den 18 november och därefter på ett visionsseminarium i Vasaparken den 20 november, på rektors ledningsråd den 25 november samt på rektors chefs- och prefektmöte den 4 december Jfr Utbildningsnämndens protokoll, , 4 Think-tank 7 Ryegård, Å. (2013) Inventering av pedagogiska karriärvägar på Sveriges högskolor och universitet. PILrapport 2013:04 (jfr november/ Universitetsledningens stab Vasaparken (Universitetsplatsen 1), Box 100, SE Göteborg

23 3 / 10 På Utbildningsnämndens möte den 12 december presenterades och diskuterades ett till vissa delar modifierat förslag avseende pedagogisk karriärväg och pedagogisk akademi. Utbildningsnämnden beslutade att förslaget, efter några smärre justeringar, skulle remitteras i syfte att inhämta yttrande från samtliga fakulteter, från samtliga institutioner samt från Universitetsbiblioteket innan det slutliga förslaget läggs fast från Utbildningsnämndens sida. Därefter kommer förslaget att lämnas till rektor för beslut. Den långa beredningsprocessen har möjliggjort att frågorna om en universitetsgemensam pedagogisk karriärväg och en pedagogisk akademi har uppmärksammats under Många synpunkter har också framförts till PIL-enheten, som haft ansvar för beredningsarbetet, och till Utbildningsnämnden. Lyhördhet för inkomna synpunkter har väglett beredningsarbetet men som alltid när många, och ibland divergerande, synpunkter framförs kan inte alla hörsammas i ett och samma förslag. När så varit fallet har beredningsarbetet tagit vägledning i förarbetet till och de slutliga formuleringarna i Vision 2020, som utgör grund för hela beredningsarbetet, samt tagit fasta på den nationella utvecklingen på området och andra lärosätens erfarenheter. Med förslagets tydliga förankring i Vision 2020 utgör det exempel på en konkretisering av styrdokumentet dvs hur Göteborgs universitet kan gå från ord till handling avseende pedagogisk excellens, pedagogisk akademi och lärares karriärvägar. Beaktandet av den nationella utvecklingen på området och andra lärosätens lärdomar borgar dels för att förslaget är realiserbart, dels att det bidrar till en universitetsgemensam strävan att lyfta fram de pedagogiska frågornas betydelse. I bilaga 1 inkluderas några av synpunkterna avseende pedagogiska karriärvägar med förtydligande ställningstaganden i förhållande till formuleringarna i Vision 2020 och till den nationella utvecklingen på området. 11 Förslag Utbildningsnämnden föreslår att Göteborgs universitet från och med 1 juli 2014 inrättar en universitetsgemensam pedagogisk karriärväg samt från och med 1 januari 2015 etablerar en pedagogisk akademi med följande utformning. Pedagogisk karriärväg Vad gäller de principiella frågorna om att pröva en särskild pedagogisk karriärväg föreslås att 1. universitetet inför två skicklighetsnivåer, meriterad lärare respektive excellent lärare bedömningskriterierna för pedagogisk skicklighet är universitetsgemensamma anställda som anser sig uppfylla kriterierna ges möjlighet att ansöka om att bli inplacerad på meriterad eller excellent nivå 4. i den av rektor beslutade handläggningsordningen framgår att den sökande ska inlämna en pedagogisk portfölj utformad i enlighet med universitetsgemensamma riktlinjer 5. pedagogiskt sakkunniga avger ett skriftligt utlåtande baserat på den sökandes pedagogiska portfölj vilken sammanställs i enlighet med universitetsgemensamma instruktioner 6. två externa pedagogiskt sakkunniga, varav en även bör vara ämnes-/professionssakkunnig, avger var sitt utlåtande som motiveras och sammanfattas med ett av följande omdömen: a) excellent lärare, b) meriterad lärare, c) inplaceras inte. 11 Jfr bilaga 1 avseende olika överväganden från PIL-enheten som beredande instans 12 Uttrycket lärare innefattar universitetsanställda med omfattande undervisande uppgifter 13 Jfr bilaga 2 avseende bedömningskriterier för pedagogisk skicklighet Universitetsledningens stab Vasaparken (Universitetsplatsen 1), Box 100, SE Göteborg

24 4 / dekanus anmodas ge lärarförslagsnämnd eller motsvarande i uppdrag att i enlighet med en särskild handläggningsordning för prövning av pedagogisk skicklighet besluta i ärendet antagning som meriterad eller excellent lärare inkluderas i universitetets lönekriterier och uppmärksammas av chef i anslutning till lönesättande samtal 9. excellenta lärare ges tidsmässiga förutsättningar av universitetet att, under ett antal månader efter utnämningen, engagera sig i pedagogisk kompetens- och verksamhetsutveckling för kollektiv nytta Vidare föreslås att Utbildningsnämnden tillsätter en kommitté med uppdrag att 10. fastställa tidplan för genomförande av den första omgången 11. fastställa omfattning av antal sökande som kan beredas prövning den första omgången 12. i samverkan med prövande instanser vid fakulteterna följa och utvärdera den första bedömningsomgången samt till Utbildningsnämnden föreslå eventuella ändringar på basis av gjorda erfarenheter Vidare föreslås att PIL-enheten snarast utarbetar förslag till 13. handläggningsordning 14. introducerande utbildning om pedagogisk portfölj 15. instruktioner för pedagogisk portfölj 16. bedömningsinstruktioner för pedagogiskt sakkunniga 17. bedömningskriterier för pedagogiskt sakkunniga Pedagogisk akademi Vad gäller de principiella frågorna om att skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling en större tyngd och att bidra till utveckling av utbildningen föreslås att 18. den pedagogiska akademin ska förstås som ett aktivt kollegialt nätverk för pedagogisk utveckling vid universitetet 19. den pedagogiska akademins nätverk formas av excellenta lärare som, under ett antal månader efter utnämningen, getts tidsmässiga förutsättningar av universitetet för att engagera sig i pedagogisk utveckling för kollektiv nytta 20. ett universitetsgemensamt pedagogiskt program används för att strukturera dialogen inom den pedagogiska akademin det kollegiala nätverket stöds av PIL-enheten som arrangerar möten för pedagogisk analys och diskussion över ämnes-, fakultets- och institutionsgränser 22. alla anställda inbjuds att delta i det vidgade pedagogiska samtalet, där excellenta lärare har i uppgift att bidra med välgrundad pedagogisk reflektion 23. excellenta lärare knutna till nätverket för pedagogisk utveckling bör ses som en resurs även långsiktigt, bland annat som pedagogiskt sakkunniga och som mentorer för lärare 14 Överbibliotekarie ges motsvarande ansvar för prövning av undervisande bibliotekspersonal. 15 Ett riktat utvecklingsprojekt för framtagning av ett förslag till pedagogisk program pågår sedan hösten 2013 vid PIL-enheten. Förslaget till pedagogiskt program ska presenteras för Utbildningsnämnden hösten Universitetsledningens stab Vasaparken (Universitetsplatsen 1), Box 100, SE Göteborg

25 5 / 10 Bilaga 1 Exempel på överväganden under beredningsprocessen Meriter för fortsatt pedagogisk utveckling. Utbildningen vid Göteborgs universitet ska kännetecknas av att vara forskningsanknuten. Detta är naturligtvis även fortsättningsvis en grundbult för genomförande och utveckling av universitetets kurser. Men forskningsanknuten utbildning är varken avhängigt eller liktydigt med att enskilda lärare själva har meriterat sig forskningsmässigt. Ett framgångsrikt universitet behöver excellenta insatser inom såväl forskning, utbildning och samverkan tillsammans kan olika individers excellenta förmågor och kunskaper skapa en komplett miljö. Lärare som är djupt engagerade i studenters lärande, och som under lång tid tagit ett betydande ansvar för att undervisningen ska motsvara högt ställda krav från ledning, studenter och avnämare, bör få bekräftat att universitetet uppskattar dessa insatser på motsvarande sätt som forskningsinsatser. Ett syfte med att premiera pedagogiskt skickliga och utvecklingsorienterade lärare är att alla anställda ska se att universitetet värderar och aktivt tillvaratar goda pedagogiska insatser. Ett lärosätes pedagogiska excellens karaktäriseras bland annat av ett vidgat pedagogiskt samtal över institutions- och ämnesgränser, intressanta utbildningar som attraherar studenter, ett kreativt prövande arbetssätt i undervisningen och ett betydande engagemang i studenters lärande. En universitetsgemensam pedagogisk karriärväg: Synliggörandet av goda pedagogiska insatser är något som berör alla universitetets lärare, oavsett meriteringsgrad. Därutöver, att erbjuda incitament för ett extra djupt engagemang i universitetets utbildningsverksamhet bidrar även till en stimulerande arbetsmiljö, vilket i sin tur stärker förutsättningarna för universitetet att fullgöra utbildningsuppdragen långsiktigt. Av detta skäl bör en universitetsgemensam pedagogisk karriärväg införas som stimulerar och premierar särskilt berömvärda insatser av lärare, oavsett om man är anställd som universitetsadjunkt, universitetslektor eller som professor och oavsett undervisningsämnets karaktär som vetenskapligt eller konstnärligt grundat. Pedagogisk skicklighet vinns över tid. Att som lärare delta i flera olika sammanhang lägger grunden för pedagogisk skicklighet. Den pedagogiska skickligheten vinns bland annat i möten med studenter, i kurser på grund- och avancerad nivå där undervisningen planeras tillsammans i lärarlag, i kvalificerade innehållsliga samtal som examinator, i handledning av examensarbeten, i utformning av undervisning med digitala verktyg, i författandet av läromedel, i kollegiala möten där studenters förutsättningar för lärande diskuteras, i praktik- och fältarbeten där universitetets utbildningar möter verksamhetsföreträdare, eller i rollen som kursansvarig och andra sammanhang där lärare möter administrativ personal och företrädare för universitetets ledning och förvaltning. Det tar helt enkelt tid att skaffa sig ett helikopterperspektiv. Pedagogisk skicklighet innefattar sådan erfarenhetsbaserad kunskap, men även teoretiska kunskaper om högskolepedagogik. Därför är det också bra om en pedagogisk karriärväg innebär fler än ett steg. Det indikerar värdet av bredd och djup i erfarenhets- och kunskapsdimensionerna. Det stödjer tanken på kontinuitet som en del av kvalitetsarbete och kompetensuppbyggnad. Det ger incitamentet längre verkanstid att pedagogisk skicklighet är något att sträva efter samtidigt som det är en kvalitetsindikator på arbetet läraren redan bedriver. Pedagogisk skicklighet och pedagogisk utveckling: I en akademisk värld där forskning både är eftersträvansvärd och belönande, vore det beklagligt om en titel som exempelvis excellent lärare innebär slutmålet för den pedagogiska ambitionen. Därför bör bedömningar av pedagogisk skicklighet i lärares pedagogiska portföljer innefatta kriterier som belyser förmågan Universitetsledningens stab Vasaparken (Universitetsplatsen 1), Box 100, SE Göteborg

26 6 / 10 och viljan att även framöver ta aktiv del i universitetsgemensamma strävanden mot pedagogisk excellens. Universitetsgemensamma bedömningskriterier: För att antas som docent ställs krav på vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet m.m. När vi granskar fakulteternas skrivningar om kriterier och indikatorer för bedömning av pedagogisk skicklighet, så möts vi av en betydande variation. Även hur den pedagogiska skickligheten ska dokumenteras inför bedömning samt vem som ska agera sakkunnig vid bedömning av den pedagogiska skickligheten varierar. Det skulle förenkla för den sökande, för de sakkunniga och för den prövande instansen, om de sökandes pedagogiska skicklighet hanterades på ett likartat sätt inom universitetet vid bedömning av meriterade lärare och excellenta lärare. Universitetsgemensamma bedömningskriterier förbättrar också möjligheten till en rättvis och likvärdig bedömning fakulteter/ämnesområden emellan samt bidrar till ambitionen om ett sammanhållet universitet. En pedagogisk akademi: Den pedagogiska akademin bör förstås som det samlande uttrycket för olika fora där analyser görs och diskussioner förs om den undervisande och utbildande verksamheten. Dessa möten om pedagogiska frågor arrangeras på en universitetsgemensam arena, men anordnas rimligen även på fakultets- och institutionsnivåerna. Det faller sig naturligt att excellenta lärare vid universitetet är kollegor som ges möjlighet till och tar initiativ till det vidgade pedagogiska samtalet över institutions- och ämnesgränser, bland annat i syfte att uppmärksamma, analysera och diskutera intressanta pedagogiska idéer och erfarenheter samt att som mentorer stödja andra lärare i deras strävan att utveckla handledning, undervisning och utbildning. Strukturellt i kombination med individuellt. För en gynnsam utveckling av den utbildande verksamheten bör inte endast individuella aspekter beaktas, utan även de strukturella villkoren. Den institutionella förankringen påverkar de pedagogiska processerna (Ramsden et al 2007). 16 Det kollegiala erfarenhetsutbytet utmanar den egna praktiken. Tillgång till vägledande utgångspunkter kan vara ett verktyg som underlättar samtalet om undervisning mellan utbildningsansvariga, lärare och studenter på institutionerna och dialoger om utbildning på gemensam nivå. Ett universitetsgemensamt pedagogiskt program är ett konkret uttryck för sådana vägledande utgångspunkter. När tillgänglig tid för det pedagogiska engagemanget minskar, till exempel på grund av förändrade förutsättningar för institutionernas undervisningsuppdrag, ställs krav på omvärdering och förändring av existerande undervisningspraktik. De organisatoriska formerna att framföra kollegialt förankrade kvalitetskrav på studenters lärande bör säkras och tilliten till lärarkollektivets förmåga att lägga ribban stärkas. Kompletta akademiska miljöer: Det har uttryckts oro för att en särskild pedagogisk karriärväg kan leda till negativa konsekvenser för universitetets ambition med att forma kompletta miljöer. Ett bekymmer ur pedagogisk synvinkel är snarare att lärare, som enligt prefekter har begränsade möjligheter att nå framgång i forskningssammanhang, ändå manas att skriva på forskningsansökningar istället för att ägna tid för ämnes- och professionsfördjupning eller kompetensutvecklingstid för institutionernas undervisningsuppdrag. En komplett akademisk miljö kan förstås som lärare med djup kunskap inom forskning, utbildning och samverkan och som tillsammans formar ett team med respekt för varandras akademiska professionella färdigheter och specialiseringar. Detta är en central ledarfråga i en akademisk verksamhet och 16 Ramsden, P., Prosser, M., Trigwell, K. & Martin, E. (2007). University teachers' experiences of academic leadership and their approaches to teaching, Learning and Instruction, 17, Universitetsledningens stab Vasaparken (Universitetsplatsen 1), Box 100, SE Göteborg