Kallelse Fakultetsstyrelsen

Transkript

1 Kallelse Fakultetsstyrelsen IT- fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde torsdagen 12 februari, kl i seminarierum 342, Kuggen, plan 3 (det inglasade rummet mitt emot entrén), Lindholmsplatsen 1. Hitta hit: Om IT- fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan: Förfall meddelas till Cecilia Ihse per telefon , eller per e- post, cecilia.ihse@itfak.gu.se Välkomna! Enligt uppdrag Cecilia Ihse Utbildningsledare

2 Föredragningslista 1. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut 2. Protokolljusterare 3../. Anmälan av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna. 4. Dekanus informerar Information 5../. Dekanusbeslut Information 6. Dnr V 2015/143./. Examinators roll vid licentiatuppsats vid IT- fakulteten Föredragande Dick Stenmark, prodekan Styrelsen beslutar enligt förslag till beslut. 7. Betygsskalor vid IT- fakulteten Policydiskussion./. Föredragande Dick Stenmark, prodekan 8. Ansökningsstatistik Nominering till kvalitetsutskott, till hösten 2014 utbildningsnämnden Information Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten 9. Remiss från UKÄ om kommande utvärdering av utbildning på forskarnivå Information Föredragande Dick Stenmark, prodekan 10. Handlingsplan för bättre möjligheter till samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten Information 11../. Bokslut Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, IT- fakulteten Information 2

3 12. Återrapportering av verksamhetsplanen 2014 Information Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, IT- fakulteten 13. Kår- och studentverksamhet Information Föredragande Michal Maciej Dzienis, studentrepresentant 14. Övriga frågor 3

4

5

6

7

8

9

10 Dnr G 2014/566 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Examensbenämning (svensk): Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap Examensbenämning (engelsk): Degree of Bachelor of Science with a major in Cognitive Science 1. Fastställande Examensbeskrivning för kandidatprogram i kognitionsvetenskap vid Göteborgs universitet är fastställd av fakultetsstyrelsen för IT-fakulteten Denna lokala examensbeskrivning gäller från och med höstterminen Krav för kandidatexamen 2.1. Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 150 hp med successiv fördjupning inom kognitionsvetenskap Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

11 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (Högskoleförordningen, examensordning, bilaga 2) 2.3. Lokala mål för kandidatexamen Målet är en student med integrerade kunskaper och färdigheter i fråga om kognitiva och kommunikativa processer och deras biologiska, psykologiska och sociala förutsättningar. Dessutom ska studenten ha förvärvat kunskap om området artificiell kognition och kommunikation, grundläggande färdigheter inom programmering och förmåga att använda programmeringsverktyg för olika uppgifter, till exempel kognitiv modellering eller applikationer för artificiell intelligens (AI). Studenten utrustas med en uppsättning verktyg för att tolka, klassificera, beskriva, analysera och förklara kognitiva och kommunikativa företeelser i olika sammanhang. Kunskap och förståelse För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet kognitionsvetenskap ska studenten kunna redogöra för vedertagna teorier om kognitiva processer utifrån de vetenskapliga perspektiv som ämnet kognitionsvetenskap innehåller, kunna redogöra för kognitivt relevanta modeller av social interaktion, beskriva kognitiva förutsättningar för kommunikation och förstå kommunikationens betydelse för kognitiva processer, kunna förklara hur artificiell intelligens relaterar till biologisk intelligens, och kunna redogöra för kognitionens roll i samspelet mellan människa och teknik. Färdighet och förmåga För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet kognitionsvetenskap ska studenten kunna undersöka kognition och interaktion med vedertagna metoder inom kognitionsvetenskap, 2

12 skriva enkla program och använda sig av enkla programapplikationer för kognitionsvetenskapliga syften, kunna analysera hur informationssystem bäst ska utformas för att passa individ och organisation utifrån kognitiva förutsättningar, och kunna undersöka individuella och kollektiva besluts- och problemlösningsprocesser i syfte att påverka tekniska eller sociala förutsättningar för att underlätta och effektivisera beslut och problemlösning på individuell eller kollektiv nivå. Värderingsförmåga och förhållningssätt För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet kognitionsvetenskap ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen, kognitionsvetenskap, göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens 2.4. Självständigt arbete För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp inom huvudområdet kognitionsvetenskap Kurser inom huvudområdet kognitionsvetenskap 1 Följande obligatoriska kurser ingår i huvudområdet kognitionsvetenskap Introduktion till kognitionsvetenskap 1, 15 hp (TIG101) 2 Introduktion till kognitionsvetenskap 2, 15 hp (TIG 102) Kognitionsvetenskap, Språk, kommunikation och tänkande, 7,5 hp (TIG042) Programmeringsverktyg för kognitionsvetare, 7,5 hp (TIG050) Artificiell intelligens: Artificiell intelligens och mänskligt tänkande, 7,5 hp (TIG105) Neurokognition, 7,5 hp (TIG106) Metod 1, 7,5 hp Kognitiva perspektiv på människa-teknikinteraktion, 15 hp Metod 2 och projekt, 15 hp Information, beslut och teknologi, 15 hp Kognitionsvetenskaplig kandidatuppsats, 15 hp Övriga obligatoriska kurser ingår som valbara kurser i en omfattning om minst 22,5 hp i huvudområdet kognitionsvetenskap 1 Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 hp startades höstterminen Av de kurser som anges som obligatoriska och valbara inom huvudområdet kognitionsvetenskap är många kursplaner ännu preliminära och kommer att fastställas efter hand som programmet fortlöper. Det medför att lokal examensbeskrivning för filosofie kandidatexamen inom huvudområdet kognitionsvetenskap kommer att preciseras. 2 Kurser som anges med kurskod är fastställda av Institutionen för tillämpad informationsteknologi, övriga kurser kommer att fastställas efter hand. 3

13 Evolutionära perspektiv på kognition, 7,5 Social kognition, 7,5 hp Multimodal interaktion, 7,5 hp Kognition och retorik, 7,5 hp Lärande och minne, 7,5 hp Perception och visualisering, 7,5 hp Kognitionsvetenskapliga problem och teorier, 7,5 hp 2.6. Kurser förutom huvudområdet Valfria kurser, 30 hp 3. Övergångsregler Äldre kurser som får ingå i huvudområdet kognitionsvetenskap Kognitionsvetenskap: Introduktion till kognitionsvetenskap, 15 hp (TIG041) Kursen motsvarar delkurs 1, 7,5 hp, i kursen Introduktion till kognitionsvetenskap 1, 15 hp (TIG101). Resterande 7,5 hp i kursen TIG041 svarar inte mot någon enskild kurs i kandidatprogrammet. Kognitionsvetenskap: Neurokognition, 7,5 hp (TIG043) Kursen motsvarar kursen Neurokognition, 7,5 hp (TIG106). Kognitionsvetenskap: Psykologiska aspekter på människa-dator-interaktion, 7,5 hp (TIG044) Kursen motsvarar delkurs 1, 5 hp, i kursen Kognitiva perspektiv på människa-teknikinteraktion, 15 hp. Kognitionspsykologi för kognitionsvetare, 7,5 hp (TIG045) Kursen motsvarar delkurs 2, 5 hp, och delkurs 3, 2,5 hp, i kursen Introduktion till kognitionsvetenskap 1, 15 hp (TIG101). Kognitionsvetenskap, Artificiell intelligens och mänskligt tänkande, 7,5 hp (TIG047) Kursen motsvarar kursen Artificiell intelligens: Artificiell intelligens och mänskligt tänkande, 7,5 hp (TIG105). Kognitionsvetenskap, Kognitionsvetenskaplig metod, 7,5 hp (TIG048) Kursen motsvarar Metod 1, 7,5 hp. Kognitionsvetenskap: Medvetandefilosofi, 7,5 hp (TIG049) Kursen kan ersätta någon av de obligatoriska valbara kurserna inom programmets kurser i huvudområdet. Uppsatskurs för kognitionsvetare (TIG046) Kursen motsvarar kursen Kognitionsvetenskaplig kandidatuppsats, 15 hp 4

14 Ä5 ITFS Dekanusbeslut 1. Resultatbudget 2015 för IT-fakulteten, E 2014/616, Fördelning av fakultetsmedel avsatta för visualiseringssatsningen 2011, 2012 och 2013, E 2013/428, Doktorsdisputation i ämnet Tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap avseende Martin Tallvid, U 2015/2, Doktorsdisputation i ämnet datalogi, avseende Rakesh Rana, U 2015/14, Tilläggsbeslut angående övergångsbestämmelser för lokal examensbeskrivning för kandidatexamen med huvudområdet kognitionsvetenskap 180 hp, G 2014/566,

15 Cecilia Ihse Utbildningsledare IT-fakultetens kansli FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / dnr V 2015/143 IT-fakultetsstyrelsen Ä6 ITFS Examinators roll vid licentiatuppsats Ärendebeskrivning IT-fakultetsstyrelsen har att ta ställning till om betyg på licentiatuppsats i normalfallet ska beslutas av doktorandexaminator. Bakgrund Enligt Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna (dnr V 2013/370) ska betyg på licentiatuppsats beslutas antingen av en betygsnämnd enligt bestämmelserna för doktorsavhandling eller av examinator som utses av dekanus. Dekanus roll när det gäller att fatta beslut om examinator vid licentiatuppsats framgår också av rektors delegationsordning. Varje doktorand ska ha en doktorandexaminator. Doktorandexaminatorns huvudsakliga uppgift är att säkerställa att doktoranden uppfyller de för utbildningen uppställda målen. Doktorandexaminatorn ska också vara delaktig i uppföljningen av doktorandens studier och i arbetet med doktorandens individuella studieplan. För att tydliggöra doktorandexaminators roll och förenkla processen av utseende av examinator vid licentiatuppsats föreslås att den person som utses av dekanus till doktorandexaminator i normalfallet är den som fattar beslut om betyg vid licentiatuppsats. Vidare föreslås att doktorandexaminators roll att sätta betyg vid licentiatuppsats skrivs in i allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. I de fall som doktorandexaminator av något skäl inte kan vara betygssättande kan dekanus antingen utse annan examinator eller en betygsnämnd enligt bestämmelserna för doktorsavhandling. En fördel med denna förenkling är att det blir tydligt för doktorand och institution vad som gäller. Doktorandexaminator får därmed inte bara en kvalitetssäkrande funktion utan också en examinerande funktion. IT-fakulteten SE Göteborg Besöksadress: Lindholmsplatsen , (fax) Org. Nr:

16 Förslag till beslut IT-fakultetsstyrelsen föreslås besluta att doktorandexaminator i normalfallet fattar beslut om betyg vid licentiatuppsats, att ovanstående beslut skrivs in i allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. Kopia av beslutet ska expedieras till Urban Nuldén Jan Smith Gordana Dodig Crnkovic Jan Jonsson Pär Meiling Eva Axelsson Ellen Fernell Foufa Registrator/arkiv

17 GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-fakulteten Ä11 ITFS IT-fakulteten analys av och kommentarer bokslut per Analysområde 1. Sammanfattning av fakultetens verksamhet Uppföljningsrapporten inleds med en sammanfattning av de olika avsnitten (punkterna nedan) där det viktigaste i varje avsnitt lyfts fram. Lyft även fram det som är specifikt för fakulteten, d v s det som bedöms som viktiga frågor för fakulteteten relaterat till planeringen av verksamheten, budgeten och utfallet. Fakultetens omsättning fortsätter att öka. Ökningen är drygt 10% jämfört med föregående år både på kostnads- och intäktssidan. Det är lönekostnaderna och de externa intäkterna som står för omsättningsökningen. Rekryteringarna av nya lärare/forskare har fortsatt. Antalet anställda har ökat med ca 10% (december 2013 jämfört med december 2014). 2. för året jämfört med budget och prognos Kommentera och ange orsaker till större avvikelser och förändringar mellan utfall, budget och prognos samt annat av väsentlig betydelse för fakultetsområdet. Resultatet för 2014 är +5,6 mnkr. Prognosen efter tertial 2 var +3,3 mnkr. Främsta anledning till avvikelsen mellan utfall och prognosen är missbedömning av antalet betalande studenter hösten 2014 (svårt att ta fram underlag), lägre medfinansiering av EU-projekt än beräknat under tredje tertialet, överföring av centralt beslutat bidrag till visualiseringscentrum. Avvikelsen jämfört med budget beror, utöver ovanstående, främst på ökad externfinansiering, återföring av medfinansiering i ett EU-projekt på drygt 1 mnkr, obudgeterade kvalitetsmedel på grundutbildningen samt underskattning av studieavgifter från tredjelandsstudenter. 3. Verksamhetsutfall jämfört med ekonomiskt resultat Kommentera verksamhetsutfallet (utfall i förhållande till takbelopp) och jämför med det ekonomiska resultatet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Har en pågående över- eller underproduktion i förhållande till uppdraget påverkat det ekonomiska resultatet? Kommentera och ange orsaker till över- eller underskott inom anslagsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå samt vilka åtgärder som kommer att vidtas för att åtgärda eventuellt underskott. Grundutbildningen: Fakulteten överproducerade med 71 hst under Det ekonomiska utfallet för 2014 är 2,7 mnkr bättre än budget och 0,5 mnkr sämre än prognosen.+7,8 mnkr. En del kurser är fortfarande underbemannade och det är svårt att hinna med utvecklingsprojekt. Forskning/forskarutbildning: et i bokslutet är -2,2 mnkr. Underskottet är 8,6 mnkr mindre än budgeterat, främst beroende på ökad externfinansiering. Underskottet är en planerad användning av eget kapital. 4. och ekonomisk ställning per senast avslutad period jämfört med motsvarande period föregående år Ange orsaker till väsentliga förändringar i utfallet i resultaträkningens poster mellan åren. Analysera och förklara även större förändringar avseende väsentliga poster i balansräkningen, särskilt gäller detta oförbrukade/upplupna bidrag. Utgå från redovisningen enligt blanketten Uppföljning av utfall mot budget, prognos och föregående år. Omsättningen har ökat med drygt 10% jämfört med föregående år. Den stora förändringen på intäktssidan är ökade externa medel (inkl uppdrag) med drygt 30% jämfört med Försäljning av tjänster till Chalmers och grundutbildningsanslag har också ökat. På kostnadssidan är det främst lönekostnaden som ökat, 20% jämför med föregående år. Handeln med Chalmers inom den egna institutionen har ökat även under 2014, dock inte lika mycket som under Försäljningen till Chalmers ökar mer än vad de köpta tjänsterna från Chalmers gör. Fortfarande är försäljningen till Chalmers inom den egna institutionen mindre än köpta tjänster från Chalmers (ca 30%). 1(3)

18 GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-fakulteten Analysområde Balansräkningen: Värdet på anläggningstillgångarna fortsätter att minska och är nu nere i 1 mnkr. De oförbrukade bidragen har minskat med 5,2 mnkr till 14,6 mnkr. Minskningen kan framförallt hänföras till ett EU-projekt där inbetalningen 2013 på 5 mnkr upparbetats under De upplupna bidragsintäkterna har ökat med 2,7 mnkr. Det kan hänföras till ett antal projekt nya projekt där bidragen rekvireras i efterskott och ett par EU-projekt som ska slutredovisas. 5. Redovisning av forskarutbildning Kostnader för forskarutbildningen redovisas separat i verksamhet 21 och på fritt fält AAAA2199 för externa verksamheter på institutionsnivån. Kommentera kostnadsutfallet jämfört med föregående år samt mot budget i förekommande fall. Kostnaden för forskarutbildning uppgår till 14,9 mnkr varav 44% finansieras av externa medel. Kostnaderna för forskarutbildningen har ökat med 18% jämfört med föregående år. Ökningen är i samma nivå som fakultetens lönekostnader. 6. Plan för balanserat kapital Analysera och kommentera det egna kapitalets fördelning på verksamhetsgrenar och gör en jämförelse mellan åren. Utgå från redovisningen enligt blanketten Uppföljning av bundet och fritt kapital. Beskriv också hur den planerade förbrukningen av balanserat kapital ser ut. Hur har förbrukningen sett ut under året? Vad har hänt relaterat till verksamhetsplan och ursprunglig plan (budget) för disposition av balanserat kapital? Vilka aktiviteter ha verkställts, vad har inte hänt, har något ytterligare tillkommit o s v? Hur påverkas den kommande treårsperioden (jämfört med verksamhetsplan och inlämnad plan för disposition av balanserat kapital)? Fakulteten har ett eget kapital på 55,6 mnkr vid utgången av 2014, varav hälften avser grundutbildningen och hälften forskning/forskarutbildning. Kapitalet ligger främst på institutionerna. IT-fakulteten gemensamt disponerar 5,8 mnkr, varav 3,2 mnkr avser en särskild satsning på visualisering. Av visualiseringsavsättningen finns dekanbeslut på 2,1 mnkr som kommer att föras till institutionen för tillämpad informationsteknologi under D&IT Institutionens eget kapital per är 30,7 mkr, varav 17,4 mkr är på grundutbildning och 13,3 mkr avser forskning/forskarutbildning. Under året har mer personal anställt. Hösten 2014 har två lektorer börjat på avdelningen för Software Engineering. Bristen på lärare har bidragit till det överskott som finns på grundutbildningen. En satsning på förstärkning av studievägledarfunktionen och studieadministration, med start 2014, görs under en tvåårsperiod. Ytterligare en satsning är en pågående rekrytering av en person för stöd till utveckling av till MOOC-baserade kurser under en tvåårsperiod. Grundutbildningen beräknas gå med överskott även 2015 och 2016, för att därefter gå i 0-resultat. Vi har gjort många satsningar men det har ännu inte gett genomslag på helårsbasis. Det finns planer på att starta ett nytt mastersprogram inom Data Science (Big data etc), vilket kommer att kräva en del utvecklingsresurser. Intäkter för studieavgifter från studenter från tredjeland bidrar varje år med ca 2,2 mkr. En översyn av hur av lärarnas arbetsinsatser beräknas, kommer också att göras. Beträffande forskningen har satsningar genomförts och flera personer har anställts och därmed har delar av det egna kapitalet bundit upp och det medför ett underskott kommande år. Vi räknar dock med att externa bidrag ska öka i takt med att de nyrekryterade söker och får projektbidrag och att verksamheten långsiktigt kommer i balans. Doktorander kommer att rekryteras och finansieras med medel från projektbidrag. Perioden fram till 2017 räknar vi med underskott på forskningen och därmed använda det egna kapital. ITIT Institutionens eget kapital per är 18,3 mkr. Det balanserade kapitalet inom grundutbildningen uppgår efter bokslut till 8,8 mnkr varav 0,2 mnkr beräknas vara bundet. Det fria kapitalet utgör 21 % av grundutbildningens omslutning Diskussioner pågår inom institution och fakultet vad kapitalet, utöver det som bedöms behövas som buffert, ska användas till var det totala kapitalet inom grundutbildningen 5,7 mnkr, varav 0,3 mnkr var bundet. Institutionen har därmed under året ökat det fria kapitalet inom verksamhetsgrenen med 3,2 mnkr. 2(3)

19 GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-fakulteten Analysområde Inom forskningen är den utgående balansen ,6 mnkr, varav bundet kapital uppgår till 8,6 mnkr. Det fria kapitalet inom verksamhetsgrenen uppgår således till 0,9 mnkr eller 3% av 2014 års omslutningen för forskning/forskarutbildning. Prefekt tog under 2013 ett beslut om en strategisk satsning på 8,7 mnkr. Satsningarna utgörs bl a av tidsbegränsade anställningar och verksamhetsutveckling. Satsningen slutförs Kvar av denna satsning efter 2014 finns 7,0 mnkr. En annan stor post av bundet kapital, 2,5 mnkr, är visualiseringssatsningen som bekostas av fakultetsanslag via fakulteten var det totala kapitalet inom forskningen 14,8 mnkr, varav 12,2 mnkr var bundet. Institutionen har därmed under året minskat det fria kapitalet inom verksamhetsgrenen med 1,7 mnkr. Totalt uppgår det fria kapitalet på institutionen till 9,5 mnkr, 12 % av 2014 års omslutning. 7. Investeringar Ange orsaker till större avvikelser mot tilldelad investeringsram. Investeringsramen 2014 var satt till 0,2 mnkr. Investeringar har gjorts till ett värde av 50 tkr under Övrig information Lägg gärna till övrig information som är av betydelse för fakultetens ekonomiska situation och investeringsverksamhet. Margaretha Jansson kanslichef 3(3)

20 IT-fakulteten, Göteborgs universitet Ä /ITFS RESULTATRÄKNING jämförelse utfall och budget per Summa IT-fakulteten Grundutbildning Forskning/forskarutb Stödverksamhet Budget 12 mån Prognos Budget 12 mån Prognos Budget 12 mån Prognos Intäkter Anslag/förskott Uppdragsutbildning/uppdragsforskning Försäljning tjänster (främst Chalmers) varav försäljning till Chalmers GU interna bidrag Bidrag Finansiella intäkter Periodisering av pågående projekt Täckn avskrivningar bidragsfin anläggningar Avsättning bidragsfin anläggningar Budget 12 mån Prognos Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Förändring semesterskuld Övriga personalkostnader Doktorander lönekostnader Övriga driftskostnader varav handel med Chalmers GU interna kostnader Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets resultat Budget 12 mån Prognos Externa bidrag Årets resultat +5,5 mnkr är 2,3 mnkr bättre än prognosen. Främsta anledningen till avvikelsen: fler betalande studenter, lägre medfinansiering EU-projekt och GU-interna intäkter. Omsättningen fortsätter att öka, främst externa medel och institutionsintern handel med Chalmers. På kostnadssidan är det främst ökande lönekostnader och institutionsintern handel med Chalmers

21 RESULTAT för fakultetens institutioner och gemensam verksamhet per Data- och informationsteknik Tillämpad informationsteknologi IT-fakulteten gemensamt IT-universitetet (GU-delen) Budget 12 mån Prognos Budget 12 mån Prognos Budget 12 mån Prognos Intäkter Anslag/förskott Uppdragsutbildning/uppdragsforskning Försäljning tjänster (främst Chalmers) varav försäljning till Chalmers GU interna bidrag Bidrag Finansiella intäkter Periodisering av pågående projekt Täckn avskrivningar bidragsfin anläggningar Avsättning bidragsfin anläggningar Budget 12 mån Prognos Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Förändring semesterskuld Övriga personalkostnader Doktorander lönekostnader Övriga driftskostnader varav handel med Chalmers GU interna kostnader Lokalkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets resultat Utgående balans (UB) Summa