Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

Transkript

1 Delårsrapport 03/04 Januari -april Datum: Diarienummer: TSN

2 Sammanfattning Samhällsperspektivet (TSN) stärker genom sin verksamhet utvecklingsförutsättningarna i Östergötland på en mängd områden. En god samverkan finns med flera aktörer inom områden som skärgårdsutveckling, infrastrukturutveckling samt kollektivtrafik. Inom området för landsbygdsutveckling undersöks nu möjligheterna till utvecklingsprogram i nordöstra delarna av länet. TSN arbetar även med att stärka arbetet med digital agenda vilket i sin tur kan främja den digitala delaktigheten i länet. TSN verkar även för att göra Östergötland miljömässigt hållbart genom arbete på olika strukturnivåer och stöttning av flera energieffektiviserande initiativ samt genom främjande av kollektivtrafik i länet. Måluppfyllelse vid årets slut inom samhällsperspektivet bedöms generellt inte vara helt tillfredsställande. Det är dock viktigt att poängtera att målen är ambitiösa och i hög grad beroende av även andra aktörers insatser. Medborgarperspektivet s ansvarsområden inom medborgarperspektivet relaterar framför allt till en väl fungerande och tillgänglig kollektivtrafik. Under perioden har Östgötatrafiken fortsatt arbeta med anpassning av fordon och information till personer med funktionsnedsättning. Under perioden har möjlighet att betala biljetter med Swish införts vilket inneburit enklare hantering för resenärerna, och har bidragit till ökat biljettköp genom Östgötatrafikens app. Antalet personer som nyttjar kollektivtrafiken har fortsatt att öka. Arbetet med en ny länsportalplan som ska möjliggöra för prioriteringar, investeringar och förbättringsåtgärder i länets infrastruktur har fortsatt. Processperspektivet För att hålla kollektivtrafiken effektiv infördes närtrafik under juni 2016, vilket innebär att kollektivtrafik erbjuds till och från alla adresser som ligger mer än två kilometer från en hållplats i linjetrafik. Under perioden har beslut tagits för att utvidga närtrafiken något relaterat till tider och geografiskt område. Ekonomiperspektivet Det samlade ekonomiska resultatet för innevarande år till och med april för trafik- och samhällsplaneringsnämnden visar ett överskott på 17,9 miljoner kronor och är en förbättring jämfört med mars på 6,3 miljoner kronor. Nämnden har en budget på totalt 791,8 miljoner kronor. Helårsbedömningen för nämnden är +/- 0 kronor, det vill säga balans mellan intäkter och kostnader.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 3 Läsanvisningar... 4 Samhällsperspektivet... 5 Utvecklad regional handlingsförmåga... 5 Goda och jämlika livsvillkor... 6 Östergötland ska vara miljömässigt hållbart... 7 Medborgarperspektivet Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter...10 Goda res- och transportmöjligheter...11 Processperspektivet Effektiv verksamhet...13 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet...14 Kostnadseffektiv verksamhet...17 Uppföljning av insatsområden Bilaga 1 Helårsbedömning

4 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2016 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/ framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppnått Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Inte möjlig att värdera Målet är inte uppnått och resultatet har försämrats eller är oförändrat Måluppfyllelse är inte möjligt att värdera eftersom underlag saknas 4

5 Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Utvecklad regional handlingsförmåga God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Goda och jämlika livsvillkor Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Främja demokrati och delaktighet Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Näringslivsutveckling med miljönytta En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Utvecklad regional handlingsförmåga har fast etablerade samverkansformer med länets kommuner och deltar i flera nätverk såväl nationellt som internationellt. Detta är en viktig förutsättning för Region Östergötlands regionala handlinsförmåga. Bedömningen är att det strategiska målet inte är helt tillfredsställande uppfyllt efter årets fyra första månader, men förväntas vara det vid årets slut. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Under 2016 genomfördes en utvärdering av formerna för samråd mellan Region Östergötland och kommunerna. Baserat på denna beslutades inför 2017 om ett antal förändringar av samrådsstrukturen. Syftet var att tydliggöra uppdragen och arbetsformerna för samråden. Trafik och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för samrådet för samhällsplanering. Under perioden har ett möte med samrådet för samhällsplanering genomförts. 5

6 Nyckelindikator Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd Föregående utfall DÅ : 2 ÅR 2016: 4 Måluppfyllelse Målvärde Utfall >4 1 God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer har fortsatt samverka med ett stort antal aktörer, bland annat inom ramen för samarbeten i Östra Mellansverige där det transportpolitiska samarbetet i En bättre sits kan nämnas som ett exempel. Nämnden har också deltagit i Mälarrådets arbete. Inom Östergötland har fokus legat på att förändra formerna för samrådet för samhällsplanering som är regionens främsta plattform för samverkan och samordning med kommunerna i Östergötland. Ett arbetsutskott har tillsatts och ett förslag till arbetsplan har tagits fram. På den europeiska arenan har nämnden bland annat deltagit i AER:s (Assembly of European Regions) arbete och ett särskilt fokus har lagts på påverkansarbete när det gäller biogas där samverkan med andra svenska regioner har etablerats. Kontakter har också tagits med bland annat europaparlamentariker som initierats i syfte att värna östgötska intressen inom biogasområdet. Goda och jämlika livsvillkor Inom sitt ansvarsområde initierar och driver trafik- och samhällsplaneringsnämnden olika aktiviteter som bidrar till bättre och mer jämlika livsvillkor för invånarna i Östergötland. Livsvillkoren i Östergötland är dock långt ifrån jämlika och måluppfyllelsen är därmed inte helt tillfredsställande. Bedömningen är att den heller inte kommer vara det vid årets slut. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa bidrar genom sitt grunduppdrag till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa genom exempelvis insatser för invånare på landsbygden samt tillhandahållande av kollektivtrafik och infrastruktur. I arbetet med strukturbild Östergötland är samhällsplaneringens betydelse för att skapa jämlika förutsättningar för hälsa i befolkningen beskriven. Nyckelindikator Andel beslut där hälsans bestämningsfaktorer har beaktats Föregående utfall DÅ 04: 0 % ÅR % Målvärde Skapa nulägesbild Utfall Måluppfyllelse 15 % (4/26) Främja demokrati och delaktighet Digitaliseringen är en viktig ledningsfråga och digital transformation är ett aktuellt område. Det innebär att ta digitaliseringens möjligheter tillvaras genom att utveckla organisation, arbetssätt och medborgarnas digitala förmåga. Digitalisering kan stärka delaktigheten hos medborgarna genom att underlätta och tillgängliggöra information och samhällsservice. har det strategiska ansvaret för länets bredbandsinfrastruktur. En kartläggning av mobil bredbandstäckning i hela länet genomförs och en revidering av den regionala bredbandsstrategin är påbörjad. Samtidigt kommer 6

7 arbetet att påbörjas med att revidera Regional Digital agenda då en ny nationell digital strategi ska publiceras. Inför starten av arbetet med ny upphandling av skärgårdstrafiken har Region Östergötland och Östgötatrafiken under våren genomfört dialogmöten med medborgare i skärgårdskommuner. Det som framkom vid medborgardialogen gör att Östgötatrafiken kommer att göra en översyn av trafikupplägg och tidtabeller redan till hösten Nyckelindikator Antal genomförda medborgardialoger Föregående utfall DÅ : 3 ÅR 2016: 3 Målvärde Samma nivå som 2016 Måluppfyllelse Utfall 3 Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Planering har under perioden gjorts för en förstudie av möjligheterna till ett gränsöverskridande utvecklingsprogram i länets nordvästra del, mot Örebro län. Planen är att bjuda in till en dialog med företrädare för region och kommuner i gränsområdet för en första dialog. Därefter bedöms förutsättningarna att gå vidare. Genomförande har ännu inte startat. Dialogmötet planeras till efter sommaren. Region Östergötland har dessutom inom ramen för landsbygdsmedlen i trafik- och samhällsplaneringsnämndens budget beviljat medel till ett projekt i Sommenbygden som syftar till att undersöka utvecklingspotentialen i gränsområdet. Detta projekt kan vara ett bra underlag för bedömning av hur insatser i detta område kan utvecklas. Östgötadagarna ska genomföras under 2017 med utgångspunkt i hur programmet tidigare sett ut. och regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingsdirektören i uppdrag att innan årets slut återkomma med ett förslag på hur Östgötadagarna ska utformas från och med Redan under 2017 kommer ett seminarium hållas i anslutning till Östgötadagarna som ett första steg i ett breddat uppdrag i linje med nämndernas beslut. Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Det genomförs ett stort antal insatser inom ramen för trafik- och samhällsplaneringsnämndens ansvarsområde för att främja Östergötland som miljömässigt hållbart. Detta är dock långsiktiga processer som dessutom är beroende av att andra aktörer bidrar med samma ambitionsnivå. Målet bedöms därmed inte vara tillfredsställande uppfyllt och bedöms av samma anledning heller inte vara det vid årets slut. Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Region Östergötland har under perioden bidragit till omställning och ökad energieffektivisering främst genom medverkan i att utvecklingsprojekt kommer till stånd och drivs. Det egna bolaget Energikontoret Östra Götaland AB har flera uppdrag som syftar till detta. Flera av projekten drivs i samverkan med de övriga länen i Östra Mellansverige. Energikontoret, Cleantech Östergötland och det finspångsbaserade nätverket Energiriket bildar tillsammans ett nav utifrån vilket Region Östergötland agerar för ökad samverkan, i vilken också Länsstyrelsen, universitetet och länets kommuner ingår. En viktig källa till finansering av utvecklingsprojekten är europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). 7

8 Region Östergötland har under 2017 tagit på sig ordförandeskapet för den arbetsgrupp som samordnar insatsområdet koldioxidsnål ekonomi inom ERUF. Arbetsgruppen har strukturfondspartnerskapets uppdrag att genom en mobiliseringsprocess få fram flera projekt som gör att de i fonden avsatta pengarna kan användas till det de är till för. En plan för detta har upprättats och kompletterande medel har tillskjutits till mobiliseringsprocessen. (TSN) har tagit initiativ till ett påverkansarbete för att lyfta upp de samhällsvärden som skapas genom användningen av förnybar energi. Framför allt handlar det om biogas som behöver placeras in i en systemanalys för att dess fulla potential ska förstås. Påverkansarbetet sker i och genom de nätverk som bildats i regionen, med Region Östergötland som en pådrivande regional aktör. I den egna verksamheten startar ett omställningsprojekt för transportsektorn i Östergötland, med syftet att samordna infrastruktur och strukturbildsplanering med insatser som är mera inriktade på drivmedelsval, beteendefrågor och val av transportslag. Projektet leds av Region Östergötland, men genomförs i nära samverkan med Biogas Research Center (LiU) och Biogas Öst. Näringslivsutveckling med miljönytta Som en del av arbetet med strategin för smart specialisering finns styrkeområdet Miljönytta som affär vars uppdrag är att samla kunskap och affärsmöjligheter kopplade till miljöteknik, gröna näringar, energisystem, hållbara transporter och bioekonomi. Den samordningsgrupp som bildats med representanter från universitet, länsstyrelse, Energikontor och näringslivsfrämjare har fortsatt att precisera uppdraget och utveckla de nätverk som är grunden för insatserna. Bland annat har en plattform för miljöteknik etablerats tillsammans med det kommunala fastighetsbolaget Sankt Kors. Plattformen är ett sätt att ge Cleantech Östergötland en förnyad roll som nätverksbyggare inom detta område. Den årliga samlingen Eweek som har utvecklats till en tvådagarskonferens har genomförts, där aktörerna samlas kring fördjupningar av styrkeområdets olika delområden. Under Eweek väcktes i år bland annat frågan om hur EU:s kommande bioenergidirektiv kan komma att påverka företagen i Östergötland och hur Region Östergötland kan agera för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Detta har lett vidare till ett påverkansarbete på nationell och EUnivå, där Region Östergötland tagit en tydlig ledarroll. Under konferensen lanserades också en handlingsplan för utvecklingen av bioekonomin i Östergötland, en plan som kommer att följas av flera konkreta initiativ till utvecklingsprojekt för de tre värdekedjor (skogen, jordbruket och organiskt avfall), som lyftes fram där. Parallellt sker en uppbyggnad av Region Östergötlands interna samarbeten, eftersom det är viktigt inte minst för trovärdigheten att de frågor som drivs externt återfinns i den egna verksamheten. En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Syftet med ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är att kunna ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. Östgötatrafiken lägger fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. I den regionala trafiken handlar det främst om Östgötapendeln samt expressbusstrafiken, som är den trafik som bäst kan konkurrera tidsmässigt med motsvarande resa med bil. En viktig aspekt är även att kopplingen mellan stadstrafik och regional trafik vid utvalda knutpunkter fungerar väl för att minimera den totala restiden. En viktig faktor för att öka framkomligheten för busstrafiken och hålla nere restiderna i kollektivtrafiken jämfört med bil är att utveckla kollektivtrafikkörfält i städerna. Även utveckling av trafikljusprioritering är en faktor som tillsammans med kollektivtrafikkörfält är viktiga för den regionala expressbusstrafiken och för den lokala stadstrafiken. När det gäller 8

9 framkomlighet pågår ett kontinuerligt arbete med Linköpings respektive Norrköpings kommun både vad gäller infrastrukturfrågor och tekniska lösningar som trafikljusprioritering. Från och med 2017 mäts kollektivtrafikens marknadsandel (anger hur stor del av de motorburna resorna som sker med kollektivtrafik) i Östergötland via den branschgemensamma kollektivtrafikbarometern. Bytet av undersökningsmetodik innebär att jämförbara värden för kollektivtrafikens marknadsandel saknas från Medverkan i kollektivtrafikbarometern innebär däremot att marknadsandel kommer att kunna redovisas löpande under året. Under årets fyra första månader hade kollektivtrafiken en marknadsandel på 26 procent vilket vore en stor ökning från fjolårets 23 procent. Eftersom undersökningsmetodiken är ny samt att mätperioden inte speglar fjolårets årsvärde, skall resultatet ses med stor försiktighet. Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser I december 2016 antog trafik- och samhällsplaneringsnämnden Regional strukturbild för Östergötland. Som en del i beslutet gavs regionutvecklingsdirektören i uppdrag att organisera genomförandet av rekommendationerna i strukturbilden. En viktig del i genomförandet är att stärka rollen för Samrådet för samhällsplanering som forum för att samordna den rumsliga planeringen i länet. 9

10 Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Goda res- och transportmöjligheter funktionsnedsättningar En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter För trafik- och samhällsplaneringsnämnden relaterar målet om Hög tillgänglighet för Region Östergötlands verksamhet till kollektivtrafiken. Fordonen i den allmänna kollektivtrafiken är i hög grad tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning. Utifrån framgångsfaktorns utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att en hög tillgänglighet till kollektivtrafiken har förutsättningar för att uppnå måluppfyllelse vid årets slut. God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar Tillgänglighetsanpassningen av hållplatser sker succesivt men fortsatt i låg takt i länet. I samband med att ett stort antal lågeffektiva landsbygdslinjer lades ned under 2016 utgick ett stort antal hållplatser som inte var tillgänglighetsanpassade. Det påverkade utfallet i positiv riktning i procent räknat utan att det faktiska antalet tillgänglighetsanpassade hållplatser blev nämnvärt fler under För i år har en ny modell för mätning av tillgängligheten på hållplatser tillämpats. Den nya bedömningen av tillgängligheten kommer att utgå från hållplatser kopplade till ställda krav i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet, det vill säga endast utgå från de hållplatser som ingår i kollektivtrafikens stomlinjenät samt hållplatser med 20 påstigande eller fler per dygn. Av dessa hållplatser uppfyllde 50 procent kraven för tillgänglighet i december Inga hållplatser har rapporterats färdigställda av årets planerade hållplatsåtgärder. Byggperioden pågår med start i april till november. De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken är till stor del tillgänglighetsanpassade enligt Sveriges Kommuner och Landstings definition. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. De allra flesta fordon har en informationsskärm för visuella hållplatsutrop. Det finns fortfarande några fordon som saknar detta och arbete pågår under våren 2017 med att installera detta i de kvarvarande fordonen. Trafikverket och länets kommuner är de största väghållarna i länet. Som väghållare åligger det Trafikverket och kommunerna att ansvara för såväl tillkomst av nya, som underhåll av 10

11 befintliga hållplatser utmed dessa vägnät. Detta ansvar omfattar även utformningen av hållplatserna. Då flertalet av hållplatser med stort resande eller vid viktiga målpunkter ligger på det kommunala vägnätet, blir samarbetet med kommunerna en viktig framgångsfaktor för ökad tillgänglighetsanpassning av hållplatser. En stor del i samarbetet med kommunerna är att avsätta medel ur Länstransportplanen till medfinansiering till tillgänglighetsanpassning av kommunala hållplatser. Medfinansieringen kan stimulera till en något ökad takt på tillgänglighetsanpassningsarbetet genom minskade kostnader för kommunerna. För utvecklingen av Östgötatrafikens nuvarande webbplats och under det dagliga redaktionella arbetet är strävan att alltid följa E-delegationens webbriktlinjer för offentlig sektor. Östgötatrafikens mål är att erbjuda en webbplats som är tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning. På finns även möjligheten att lyssna på det redaktionella innehållet. Under perioden har även en ny webbplats lanserats med ett helt nytt grafisk utseende och med en ny enklare sidstruktur. Östgötatrafikens nuvarande webbutik är ett separat system jämfört med övrig webbplats. Möjligheterna att påverka tillgängligheten i webbutiken är begränsade och den kan i dagsläget därför inte följa riktlinjerna. Ett arbete pågår internt kring hur ett bra och tillgängligt alternativ i framtiden ska kunna erbjudas. Nyckelindikator Omfattningen av regionala verksamheters webbplatser som är tillgängliga och innehåller tillgänglighetsinformation för personer med funktionsnedsättning Föregående utfall Ny indikator 2017 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Anpassningsgrad för hållplatser i stomtrafik eller med mer än 20 påstigande per dygn Måluppfyllelse Målvärde Utfall Skapa nulägesbild 1/1 webbplats Måluppfyllelse 50 % Ska öka 50 % Anpassningsgrad, fordon 70,8 % 100 % 94,4% Goda res- och transportmöjligheter Förändringar inom infrastruktur är långsiktiga processer och det kan gå många år mellan satsningar och verkliga förändringar. Ett sådant exempel är den kommande höghastighetsjärnvägen Ostlänken, som sträcker sig från Linköping upp mot Stockholm. Inom kollektivtrafiken erbjuder Östgötatrafiken genom sitt pågående arbete och utveckling av verksamheten invånarna i Östergötland Goda res- och transportmöjligheter. Förutsättningarna för tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut bedöms som goda. En väl fungerande kollektivtrafik Resandeutvecklingen i kollektivtrafiken för årets fyra första månader är svagt positiv jämfört med samma period Resandeökningen var 0,7 procent för perioden, mycket beroende på en mild vinter då resande i främst städerna väljer cykeln framför bussen. Antal resenärer i den regionala busstrafiken samt stadstrafiken i Motala har ökat något, medan det i Norrköpings stadstrafik minskat något. Linköpings stadstrafik uppvisade tillsammans med Östgötapendeln de största procentuella ökningarna. Under mars månad gjordes resor med Östgötapendeln, vilket är det högsta uppmätta antalet resor per månad i Östgötapendelns historia. 11

12 En viktig faktor för att underlätta köp av biljetter infördes under perioden. Införandet av betalsättet Swish ökade både nedladdning av Östgötatrafikens app samt biljettköp i den kanalen Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal påstigande i kollektivtrafiken Jan-april 2016: (ändrad officiell siffra) 2016: ,3 % En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov ,7 % Region Östergötland har under året arbetat vidare med att ta fram ett förslag till ny Länstransportplan Under början av året har ett brett politiskt samråd genomförts. Den politiska referensgrupp som trafik- och samhällsplaneringsnämnden utsett har bistått arbetet. På grund av att direktiven från regeringen försenats har även arbetet regionalt påverkats varför den ursprungliga tidplanen inte har kunnat hållas. Enligt plan skulle trafik- och samhällsplaneringsnämnden ha fattat inriktningsbeslut i mars. Det var dock inte möjligt, utan detta blir föremål för behandling i juni. En justerad tidplan har arbetats fram och kommer också att föreläggas nämnden i juni. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andelen regionala infrastrukturstråk 1 : -med en genomförbar 2 förbättringspotential 3 Andelen av ovanstående stråk som omgattas av nationella eller regionala genomförande planer inom: - 4 år år - inte finns i planeringen DÅ : 9 av 12 DÅ : 4 år: 5 av år: 2 av 9 Ej i plan: 2 av 9 Följa Öka Öka Inte öka 9 av 12 4 år: 5 av år: 2 av 9 Ej i plan: 2 av 9 1 I enlighet med Länstrafikplan 2 Baserat på en nytto-kostnadskalkyl där kostnaderna inte ska vara orimliga i förhållande till den förväntade nyttan. 3 Avseende tids- och säkerhetsvinster 12

13 Processperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Effektiv verksamhet Nya effektiva former för yttäckande trafik Effektiv verksamhet Närtrafiken möjliggör kollektivtrafik i hela länet, även där resandeunderlaget är för lågt för att motivera tidtabellsstyrd linjetrafik. Närtrafiken körs med befintliga fordon från den särskilda kollektivtrafiken, och även samplaneras med särskild kollektivtrafik för bästa resursanvändning. Målet för effektiv verksamhet bedöms nå måluppfyllelse vid årets slut Nya effektiva former för yttäckande trafik Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. För att hantera denna målkonflikt krävs att kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och nya former prövas. Det är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. I glesbygd med ett litet resandeunderlag utspritt över större ytor kan aldrig traditionell kollektivtrafik bli effektiv. För att ändå tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik finns Närtrafiken. Under perioden har det skett en uppföljning av Närtrafiken. Inkomna kundsynpunkter har analyserats och Östgötatrafiken har lämnat förslag på några mindre förändringar, som också fastslagits av trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Förändringarna träder i kraft i juni Bland förändringarna kan nämnas att tiden för Närtrafiken och det görs också några mindre förändringar i områdesindelningen. Östgötatrafiken kommer i anslutning till förändringarna att göra en insats för att informera allmänheten om Närtrafiken. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Antal resande i Närtrafik Juli-dec 4216 Dimensio nering efter kapacitet och behov Måluppfyllelse Jan-april

14 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger Verksamhet anpassad till handlingsfrihet intäktsutvecklingen Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Kostnadseffektiv verksamhet Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans i den löpande ekonomin är en förutsättning för att klara ändrade förutsättningar i verksamheten. Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För trafik- och samhällsplaneringsnämnden innebär detta att nämnden ska ha en ekonomi i balans. De ekonomiska förutsättningarna för trafik- och samhällsplaneringsnämndens beslutas av regionfullmäktige och uppföljning sker kontinuerligt av nämndens ekonomiska utveckling. Nämnden bedöms för helåret uppnå en balans mellan intäkter och kostnader inom den ekonomiska ram som beslutades av regionfullmäktige i november Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Resultat för perioden och helårsbedömning Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Jan-apr 2017 Jan-apr 2016 Helårsbedömning Bokslut 2016 Jan-mar 2017 *) Kollektivtrafik 16,2 4,1 0,0 3,8 11,3 varav trafik- och 15,4 3,4 0,0 0,0 10,7 verksamhetsbeställning varav övrigt 0,8 0,7 0,0 3,8 0,6 Samhällsplanering 1,7-0,4 0,0 0,1 0,2 Totalt 17,9 3,7 0,0 3,9 11,6 Tabell 1. Resultat avvikelse mot budget (miljoner kronor). *)resultat för period jan-mar 2017 anges då delårsrapport för mars är sammanslagen med delårsrapport för april Det samlade ekonomiska resultatet för innevarande år till och med april för trafik- och samhällsplaneringsnämnden visar ett överskott på 17,9 miljoner kronor och är en förbättring jämfört med mars på 6,3 miljoner kronor. Nämnden har en budget på totalt 791,8 miljoner kronor. Helårsbedömningen för nämnden är +/- 0 kronor, det vill säga balans mellan intäkter och kostnader. Område kollektivtrafik har en budget på 783 miljoner kronor och resultatet är 16,2 miljoner kronor bättre än budget för årets första fyra månader. Den positiva avvikelsen förklaras av ett överskott motsvarande 15,4 miljoner kronor för beställningen till Östgötatrafiken och 0,8 miljoner kronor i momskompensation. 14

15 Område samhällsplanering har en budget på 8,8 miljoner kronor och inkluderar 3 miljoner kronor i politiska satsningar och är en utökning för året. Resultatet för årets första fyra månader är 1,7 miljoner kronor bättre än budgeterat. Överskottet förklaras av att intäkten via regionbidraget fördelar sig jämt under året, medan kostnaderna bokförs då de faktiskt uppstår. Hittills i år är intäkterna större än faktiska kostnader. Område kollektivtrafik För området kollektivtrafik är resultatet efter perioden ett överskott på 16,2 miljoner kronor (15,4 miljoner kronor trafik- och verksamhetsbeställning och 0,8 miljoner kronor momskompensation). Helårsbedömningen är +/- 0 kronor. Nedan följer resultatet för perioden januari-april avseende Östgötatrafikens uppdrag från, därefter kommentarer till de väsentligaste avvikelserna jämfört med budget. Trafik- och verksamhetsbeställning Östgötatrafiken Jan-apr 2017 Jan-apr 2016 Helårsbedömning Bokslut 2016 Jan-mar 2017 *) Kollektivtrafik 7,8 0,7-5,4 3,2 4,7 Verksamhetskostnader 7,9 2,7 5,4-1,1 6,0 Länsfärdtjänst -0,3 0,0 0,0-2,1-0,04 Totalt 15,4 3,4 0,0 0,0 10,7 Tabell 2. Resultat avvikelse mot budget (miljoner kronor). *)resultat för period jan-mar 2017 anges då delårsrapport för mars är sammanslagen med delårsrapport för april För perioden januari-april är regionens budgeterade kostnad för allmän och särskild kollektivtrafik 257,6 miljoner kronor och utfallet för samma period är 242,2 miljoner kronor. Detta ger ett resultat på 15,4 miljoner kronor. Kollektivtrafik (+7,8 mkr) - Biljettintäkter (+4,6 mkr) - Trafikkostnader för buss- och spårvagnstrafik (-3,1 mkr) - Trafikkostnader för tågtrafik (+6,3 mkr) Verksamhetskostnader (+7,9 mkr) Länsfärdtjänst (-0,3 mkr) Kollektivtrafik (inklusive verksamhetskostnader) Den totala budgeten för kollektivtrafik 746,6 miljoner kronor för Kostnaden är för perioden 15,7 miljoner kronor bättre än budgeterat. Biljettintäkterna är högre än budget vilket framförallt förklaras av ett ökat resande. Trenden inom resandet följer väl tidigare redovisad utveckling. Östgötapendeln uppvisar ett ständigt ökat resande och tätortstrafiken har en positiv utveckling. Trafikkostnaderna för buss- och spårvagnstrafiken är högre än budgeterat. Kostnadsökningarna orsakas av att indexutvecklingen i trafikavtalen har varit betydligt högre än förväntat i budgeten vilket antas hålla i sig under hela året. Trafikkostnaderna för tågtrafik är lägre än budget med anledning av att fordonsrevisioner inträffar senare än planerat under året samt att kostnader för Kustpilen i april saknas. 15

16 Lägre verksamhetskostnader beror främst på projekt som förändrats i utförande eller reducerats i sin omfattning och försenade återrekryteringar. Länsfärdtjänst Den totala budgeten för länsfärdtjänst är 34,9 miljoner kronor för Kostnaden är för perioden 0,3 miljoner kronor högre än budgeterat. Länsfärdtjänsten har en marginell avvikelse jämfört med budget. Helårsbedömning Årets första prognos ger ingen förändrad bild gentemot budgeten totalt sett, däremot sker en intern förskjutning från verksamhetskostnader till trafikkostnader. Denna förändring sker med anledning av ökande indexkostnader i trafikavtalen samt en förändring i planerade projekt, enligt samma resonemang som för ekonomiskt utfall för april. Område samhällsplanering För området samhällsplanering är resultatet efter perioden ett överskott på 1,7 miljoner kronor. Helårsbedömningen är +/- 0 kronor. Nedan följer resultatet för perioden januari-april avseende område samhällsplanering per verksamhetsområde. Samhällsplanering Jan-apr 2017 Jan-apr 2016 Helårsbedömning Bokslut 2016 Jan-mar 2017 *) Landsbygds- och 0,9 0,0 0,0 0,0 0,5 skärgårdsutveckling Övrigt 0,8-0,4 0,0 0,1-0,2 Totalt 1,7-0,4 0,0 0,1 0,3 *)resultat för period jan-mar 2017 anges då delårsrapport för mars är sammanslagen med delårsrapport för april Tabell 3. Resultat avvikelse mot budget (miljoner kronor) För perioden januari-april är den budgeterade kostnaden för samhällsplanering 2,9 miljoner kronor och utfallet för samma period är 1,2 miljoner kronor. Detta ger ett resultat på 1,7 miljoner kronor. Landsbygds- och skärgårdsutveckling (+0,9 mkr) Övriga kostnader (+0,8 mkr) Landsbygds- och skärgårdsutveckling Den totala budgeten för landsbygds- och skärgårdsutveckling är 4,0 miljoner kronor för Kostnaden är för perioden 0,9 miljoner kronor bättre än budgeterat. Medel inom detta verksamhetsområde är avsedda att medfinansiera projekt, där beslut tas i enlighet med politiska styrdokument för regional utveckling. Beslut att medfinansiera ett projekt, innebär att en kostnad bokförs som påverkar resultatet och att en skuld uppstår till projektägaren, som betalas vid ett senare tillfälle när projektägaren rekvirerar projektmedlen mot upparbetade kostnader. Övriga kostnader Övriga kostander avser områden inom kommunikationer, Östra Mellansverige, Energi och miljö. Den totala budgeten för nämnda områden är 1,7 miljoner kronor. Kostnaden är för perioden 0,8 miljoner kronor bättre än budgeterat. Medel inom detta verksamhetsområde är avsedda att bidra till organisationer och bolag med uppgift att verka för utveckling och förverkligande av kommunikationsstråk som exempelvis Ostlänken. Regionenens ansvar för att främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor, sker via det 16

17 helägda bolaget Energikontoret Östra Götaland AB som finansieras från denna post. Övriga kostnader inkluderar medel för oförutsedda behov. Helårsbedömning Överskottet inom område samhällsplanering beror på att intäkterna är jämt fördelat under året och kostnaderna följer inte samma linjära utveckling. Verksamhetsområdet samhällsplanering bedöms göra ett nollresultat i förhållande till godkänd budget. Bedömningen bygger på antagandet att avsatta medel för projektfinansiering liksom att avsatta medel för oförutsedda behov tas i anspråk fullt ut då beslut om nyttjandet av dessa medel kan fattas ända fram till årsskiftet. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 Utfall Måluppfyllelse s 2016: 4 mkr 0 mkr 2017: 0 kr resultat 2015: 19 mkr (helårsbedömning) 2014: 105 mkr Kostnadseffektiv verksamhet Redovisningen nedan fokuserar på uppföljning av insatser kopplade till framgångsfaktorer. Förutsättningarna för tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut bedöms som goda. Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Östgötatrafiken strävar efter att ha ett ersättningssystem som på bästa sätt främjar en förbättrad effektivitet i trafiken. Idag såsom tidigare år består avtalet med trafikentreprenören i Linköpings stadstrafik av en incitamentsdel utöver den rena bruttoersättningen för producerad trafik. Incitamentet innebär att entreprenören får en del av den högre intäkten som en resandeökning ger. Syftet är att få entreprenören att arbeta med åtgärder i sin verksamhet som ger drivkrafter för ett ökat resande och större kundnöjdhet. Incitamentsdelen är i detta avtal relativt låg i förhållande till den totala ersättningen till entreprenören, men i framtida avtal och då närmast i samband med upphandling av trafiken i Norrköpings och Linköpings stad 2020 samt expressbusstrafiken i hela länet 2021, är målet att avtalet ska vara utformat så drivkraften för entreprenören är större än i dagens avtal. Trafikavtalen innehåller enligt dagens avtalsmodell såväl tydliga kvalitetskrav som ekonomiskt kännbara viten (kvalitetsavdrag) vid bristande kvalitet i leveransen. I första hand är det kundpåverkande brister samt säkerhets- och intäktsrelaterade brister som är föremål för kvalitetsavdrag, till exempel försenad/inställd trafik, felaktigt skyltat fordon, uteblivet hållplatsutrop, ej fungerande alkolås, ej fungerande biljettmaskin. Kvalitetsavdragen ingår i den interna avtalsuppföljningen och är även en punkt på agendan vid avstämningsmöten med respektive trafikentreprenör. Vid kvalitetsavdrag överstigande fem procent av entreprenörsersättningen under en enskild månad ska trafikentreprenören inkomma med en handlingsplan och överstiger kvalitetsavdragen tre procent av entreprenörsersättningen under ett (1) avtalsår äger Östgötatrafiken rätt att säga upp avtalet i förtid. Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att utförd trafik möter östgötarnas behov av kollektivtrafik på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger nya intäkter dels av att en större andel av trafiken 17

18 har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken jobbar kontinuerligt för att öka resandet genom att exempelvis förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt sker en kontinuerlig översyn av trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Stråk och trafikområden där biljettintäkterna understiger 20 procent ses över enligt den process som påbörjades under

19 Uppföljning av insatsområden Klimat, energi och miljö Region Östergötland fortsätter att agera för att utveckla samverkan mellan de stora regionala aktörerna på strategisk nivå kring frågor som rör klimat, energi och miljö. Framför allt har den samplanering som sker med Länsstyrelsen, fördjupats. Här finns nu en samsyn om att FN:s globala hållbarhetsmål ska få ta större plats i båda organisationernas planeringsprocesser och att det är en gemensam uppgift att implementera målen i Östergötland. Konkret handlar det om att, utöver den gemensamma agendan, också ge ömsesidig plats att delta i varandras nätverk och aktiviteter. Miljönytta och affärsutveckling I den regionala strategin för smart specialisering finns kompetenser i miljöteknik, gröna näringar, bioekonomi och energissystem med som ett av de utpekade styrkeområdena. Att koppla samhällsnytta med möjligheter till affärsutveckling inom detta område lyfts tydligt fram i arbetet med regional utveckling. En samordningsgrupp ledd av Region Östergötland har bildats för att förankra och driva på arbetet. Hela området samlades i februari under tvådagars-konferensen Eweek för en gemensam uppdatering av läget. En handlingsplan har lanserats för bioekonomin i Östergötland, till vilken ett femtontal viktiga aktörer från näringsliv, forskning och offentlighet har bidragit. Med handlingsplanen som stöd kommer fortsatta satsningar att göras på tre prioriterade värdekedjor: skogen, jordbruket och organiskt avfall. Ytterligare en handlingsplan ska tas fram, nu omfattande hela frågan om hur miljö- och klimatåtgärder kan bidra till regional tillväxt och attraktivitet. Region Östergötland har fått uppdraget att ta fram en sådan i villkorsbrevet från Näringsdepartementet. Arbetet har påbörjats och ska redovisas till Tillväxtverket i oktober. Två mera konkreta satsningar är en fortsatt utveckling av kommunikationsplattformen Vi gör t, som lyfter fram goda exempel med företag som lyckats, och företagsnätverket Östgötautmaningen, som driver på omställningen till fossilfria transporter. Internationellt samarbete De internationella insatserna och bevakningen inom trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN) ansvarsområde har intensifierats med anledning av Region Östergötlands strategiska och systematiska påverkansarbete gentemot EU:s direktiv för främjande av förnybar energi (gröna sektorn). Arbetet har bedrivits i nära samarbete mellan TSN, EU-kontoret i Bryssel och tjänstemän på ledningsstaben och har har genomförts i bred samverkan med andra aktörer i Östergötland. Arbetet har resulterat i en påverkansplan och ett positionsdokument med bred förankring i regionen. Inom transportområdet har TSN:s presidium deltagit i Assembly of European Regions (AER) vårmöte och arrangerat ett seminarium på temat urban mobilitet. Arbetsgruppen har också bevakat utvecklingen i frågan om EU-kommissionens översyn av statligt stöd till regionala flygplatser. Region Östergötland har också anmält intresse för att ingå i AER:s Byrå. EUkontoret bedriver särskild bevakning inom området hållbara transporter för att initiera möjligheter till internationellt utbyte. Inom nätverket BSSC har Region Östergötland via EU-kontoret deltagit på styrelsemötet i mars, samt beslutat att deltagande på nätverkets årsmöte i september sker av representant för TSN:s presidium. Syftet med Region Östergötlands deltagande i nätverket är främst nätverkande och relationsbyggande. 19

20 Region Östergötland deltar kontinuerligt i nätverket för Östersjöstrategin som arrangeras av Tillväxtverket. Syftet med deltagandet är att bevaka Östersjörelaterade frågor för Region Östergötlands räkning, samt att nätverket ger möjligheter till nya partnerskap, finansiering samt relevant omvärldsbevakning. Utvecklande av landsbygds- och skärgårdstrafik För att skapa attraktiva boendemiljöer innanför och utanför tätort krävs hållbara resemöjligheter och yttäckande trafik på landsbygd och skärgård. Att bedriva linjetrafik på fasta tider och samtidigt erbjuda en trafik som snabbt tar resenären till sin destination är svårt på delar av landsbygden som är glest befolkad. Nya former av kollektivt resande behöver prövas, som till exempel mobil samåkning. Det börjar dyka upp initiativ från civilsamhället när det gäller utveckling av den här typen av tjänster. Regionen ska under verksamhetsåret ta en aktiv del i utvecklingen och stötta de initiativ som startas. Regionen ska följa upp och ytterligare utveckla närtrafikkonceptet så att alla östgötar oavsett bostadsort får tillgång till kollektivtrafik i någon form. Inför starten av arbetet med ny upphandling av skärgårdstrafiken har Region Östergötland och Östgötatrafiken under våren genomfört dialogmöten med medborgare i skärgårdskommunerna. Nuvarande trafikavtal pågår till Dialogmöten kommer också att hållas med kommuner och entreprenörer. Det som framkom vid medborgardialogen gör att Östgötatrafiken kommer att göra en översyn av trafikupplägg och tidtabeller redan till hösten Bredbandstrategi För att följa och stödja arbetet med att ta fram en regional bredbandsstrategi, har en politisk referensgrupp bildats med representation från såväl trafik- och samhällsplaneringsnämnden, som regionutvecklingsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor. Ett första möte med referensgruppen genomfördes i april, där information lämnades om planerna för strategiarbetet, samt om de nationella målen på området. Gruppen ska i augusti ta del av ett förslag till strategi som sedan ska ut på remiss. 20

21 Bilaga 1 Helårsbedömning Bilaga Helårsbedömning 04 Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Föregående helårsbedömning Ack utfall 04 Budget 2017 Bokslut 2016 Not Intäkter Landstingsbidrag Statsbidrag Övriga bidrag Summa Intäkter ) 2) Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader ) 4) Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Landstingsbidrag/regionbidrag avser total ekonomisk ram för trafik- och samhällsplaneringsnämnden motsvarande tkr samt 775 tkr som periodiserats från ) Statsbidrag avser 6%-ig momsersättning, hänförlig till länsfärdtjänsten enligt Lag (2005:804) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommunder och landsting. 3) Lämnade bidrag avser trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken ( tkr) samt bidrag inom samhällsplanering (9.169 tkr). 4) Övriga verksamhetskostnader avser oförutsedda kostnader samt kostnader inom samhällsplanering (442 tkr). 21

22 Bilaga Bilaga 1 Kassaflödesanalys Aktuell helårsbedömning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Bidrag materiell anläggningstillgång (långfristig skuld) Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 0 Likvida medel vid årets slut 0 22

23 Bilaga Bilaga 1 Balansräkning (tkr) UB Aktuell helårsbed 2017 IB Bokslut 2016 Not TILLGÅNGAR Förutbet kostn upplupna intäkt ) Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Årets resultat Justering årets resultat ) Summa verksamhetens eget kapital 0 0 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Upplupna kostn förutbet intäkt Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Förutbetalda kostnader avser utbetalning till Östgötatrafiken januari ) Bosklut 2016, justering av årets resultat är utfört i enlighet med regionons ekonomiska styrprinciper. 23