Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning 2017 för regionstyrelsen

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: RS Delårsrapport 08 inklusive helårsbedömning 2017 för regionstyrelsen Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 08 innehåller uppföljning av Region Östergötlands strategiska plan, regionstyrelsens verksamhetsplan och regionens mål- och uppföljningsdokument, samt delårsbokslut med resultat till och med augusti, inkluderande en ekonomisk helårsbedömning. föreslås tillstryka regionfullmäktige BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning för Region Östergötland som helhet, föreslås BESLUTA a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 8 Krister Björkegren Regiondirektör Åsa Hedin-Karlsson Ekonomidirektör

2 Delårsrapport 08 Januari augusti Datum: Diarienummer: RS

3 Sammanfattning Samhällsperspektivet och nämnderna arbetar intensivt med att stärka den regionala handlingsförmågan genom samverkan med länets kommuner och andra samhällsaktörer som länsstyrelsen, Linköpings universitet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, andra regioner och landsting samt civilsamhällesorganisationer och internationella nätverk. I arbetet med att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet har Region Östergötland deltagit i Almedalen och internationell marknadsföring av besöksnäringen i Östergötland har genomförts. Arbete fortgår också aktivt för att utveckla det östgötska näringslivets styrka och dynamik. Region Östergötland arbetar för att skapa goda och jämlika villkor för invånarna genom att lyfta och främja förutsättningarna för hälsans bestämningsfaktorer i olika arenor. Genom att fokusera på en effektiv och välfungerande kollektivtrafik samt genom främjande av energieffektiviserande satsningar i länet bidrar Region Östergötland till ett miljömässigt hållbart Östergötland. Förutsättningarna för måluppfyllelse vid årets slut inom samhällsperspektivet är varierande. Målen är ofta ambitiösa och i hög grad beroende av att även andra aktörers insatser. Medborgarperspektivet Under årets första åtta månader har en rad aktiviteter har genomförts för att uppnå målen i medborgarperspektivet. Allt fler verksamheter analyserar sin vård utifrån kön men arbetet behöver intensifieras då frågan fortfarande är eftersatt på flera områden. Fortfarande drabbas en hög andel patienter av undvikbara vårdskador och bristande tillgänglighet och ökade köer till framförallt behandling inom vissa delar av den specialiserade vården föreligger. Utvecklingen inom området e-hälsa går fort och det kommer på sikt påverka både möjligheten till besök och behandling samt förbättra tillgängligheten till vård. Måluppfyllelsen förväntas under året i varierande grad uppnås. Medborgarperspektivet relaterar, förutom till att erbjuda en god vård av hög kvalitet, även till ett tillgängligt och rikt kulturliv samt kollektivtrafik och goda res- och transportmöjligheter. Inom dessa områden är måluppfyllelsen god och insatser pågår i enlighet med plan. Processperspektivet Det pågår en bred verksamhet för att förbättra processerna och arbetssätten för att bidra till en mer säker och effektiv vård. Dock finns brister när det gäller tillgång till vårdplatser, och som följd av detta många utlokaliserade patienter och en hög beläggningsgrad. För att förbättra situationen görs satsningar inom bland annat nära vård, hållbar verksamhet, operationsprocessen och produktionsplanering som på olika sätt skall öka effektiviteten i vården. Som ett led i att förbättra effektiviteten intensifieras också arbetet med standardiserade vårdförlopp för cancer där fler förlopp nu inkluderas. Även inom miljöområdet finns det utrymme för förbättringar, men framsteg har gjorts bland annat genom arbete med miljöledningssystem, utveckling av arbetet med upphandling samt bättre beskrivna insatser från produktionsenheternas miljöarbete. Inom forskningsområden finns goda strukturer men förbättringspotential finns i arbetet med innovation och forskning inom nya områden. Medarbetarperspektivet Det pågår inom ramen för medarbetarperspektivet ett intensivt arbete med ett antal långsiktiga strategier och aktiviteter som bland annat handlar om att tydligare profilera Region Östergötland som arbetsgivare genom att skapa en förbättrad kompetens- och karriärutvecklingsmodell för alla yrkeskategorier. Arbetet med att skapa hållbara processer

4 för olika delar i verksamheten, som också har bäring på säkerställandet att rätt person gör rätt sak i rätt tid pågår också intensivt. Det berör alla nivåer i verksamheten, såväl på övergripande nivå genom arbetet med utökad vårdnära service (UVNS) som inom olika produktionsenheter genom att åstadkomma uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier. Dock är förändringsarbete förknippat med risk för osäkerhet, vilket kräver arbete som främjar medarbetarnas möjlighet att vara delaktiga i utvecklingsarbetet och förutsättningar för chefer att vara goda chefer och ledare. Under perioden har resultatet från medarbetaruppföljningen redovisats och arbete pågår nu inom varje produktionsenhet med att ta fram handlingsplaner. Årets svarsfrekvens ligger lika högt som de senaste fyra åren på åttiosex procent. Positivt är att Region Östergötland har en fortsatt måluppfyllelse av medarbetarnas upplevelse av samarbete på den egna arbetsplatsen. Likaså upplever medarbetarna hög arbetsglädje och motivation. Trots höga index inom många områden på medarbetaruppföljningen bedöms inte måluppfyllelsen bli helt tillfredsställande vid åretsslut. Ekonomiperspektivet Region Östergötlands samlade resultat förväntas vid årets slut uppgå till 128 miljoner kronor, vilket motsvarar budget. Årsresultatet för produktionsenheterna sammantaget förväntas avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Arbetet med åtgärdsprogram och arbetet med att nå en hållbar verksamhet syftar till att ge goda förutsättningar för att det strategiska målet ska kunna uppnås. Ett antal olika aktiviteter pågår inom främst vårdplats- och och operationsområdet. Under 2017 har arbetet utvecklat arbetsformer för de gemensamma resurserna, och fokus har legat framför allt på operationskapacitet och vårdplatser. Vårdverksamheten befinner sig i en situation där flera faktorer påverkar varandra i oönskad riktning och där även ekonomin påverkas. Dels är det ett ökat patientflöde över tid inom framför allt den akuta vårdverksamheten och dels rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper. Dessa faktorer har medfört en brist på vårdplatser och minskat operationsutrymme. En ansträngd personalsituation gör det svårt för flera produktionsenheter att genomföra sitt uppdrag, vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt och gör att fler patienter står i kö till sjukvård. Åtgärdsområdena inom programmet Hållbar verksamhet är komplexa processer och gör att arbetet tar mer tid. För att klara målsättningen både med programmet och med det strategiska målet fordras kompletterande åtgärder. Utvecklingen för vissa regiongemensamma poster är bättre än budget vilket under året har gjort det möjligt att reservera medel till engångsinsatser En svagare ekonomi efter augusti har dock medfört att en del av de reserverade medlen har fått användas för att täcka upp för att produktionsenheternas resultat ytterligare försämrats och 40 miljoner kronor föreslås reserveras för ökade kostnader för bland annat cancerläkemedel. Dessa åtgärder innebär att det inte finns utrymme för några ytterligare satsningar Regionens samlade resultat för 2017, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, förväntas motsvara det budgeterade finansiella målvärdet på 1,0 procent och det egna kapitalet förväntas vid årets slut uppgå till 918 miljoner kronor. Detta gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet Långsiktigt hållbar ekonomi är tillfredsställande, trots en bekymmersam ekonomisk obalans inom sjukvårdsverksamheten. Målet om en Kostnadseffektiv verksamhet är efter augusti delvis uppfyllt och har goda förutsättningar att uppnås på några års sikt. Under 2017 är insatsområdet Vårdens effektivitet och produktivitet ett av de områden som ges särskilt fokus.

5 Sammanfattande analys Region Östergötland har en tradition av att arbeta med ständiga förbättringar och det pågår ett stort antal utvecklinsarbeten för att förbättra och effektivisera vårdprocesserna, patientmöten och vårdkvaliteten. Måluppfyllelsen ser i många områden ut att bli god vid årets slut. Det finns till exempel ett mycket positivt arbete i utvecklingen av det regionala ledarskapet, främjande av goda levnadsförhållanden i länet, stärkande av Region Östergötlands attraktivitet, näringsliv och hållbarhet, utvecklingen av digitalisering och e- hälsa, samt i främjandet av primärvårdens roll i sjukvårdssystemet. Region Östergötland står dock inför ett antal utmaningar. Vårdplatssituationen är ansträngd och de disponibla vårdplatserna har minskat. En rotorsak till vårdplatssituationen är sannolikt ökad vårdtyngd på avdelningarna. Ett tecken på ökad vårdtyngd är att de patienter som vårdas på akutvårdsavdelningarna är mer vårdkrävande än tidigare. En allt större andel av inneliggande patienter upplevs också ha ökade behov av omvårdnad. Det innebär att slutenvårdsavdelningarna behöver bemannas på annat sätt än tidigare. Brist på sjuksköterskor är ett faktum vilket innebär att arbetssätt som frigör så mycket sjuksköterskeoch underskötersketid som möjligt för direkt patientomvårdnad behöver utvecklas. Arbetet med att skapa hållbara processer för olika delar i verksamheten, som också har bäring på att säkerställa att rätt person gör rätt sak i rätt tid pågår intensivt. Det berör alla nivåer i verksamheten, såväl på övergripande nivå genom arbetet med utökad vårdnära service (UVNS) som inom olika produktionsenheter genom uppgiftsväxling mellan olika yrkeskategorier. Allt sker utifrån ett medborgar-/patientfokus, där det också pågår ett mer långsiktigt arbete kring säkerställande av ett personcentrerat förhållningssätt. Vidare behöver metoder utvecklas som minskar den tid som vårdavdelningens personal behöver lägga på administrativa uppgifter. Nuvarande vårdplatssituation innebär många utmaningar för Region Östergötland, med tillexempel många utlokaliserade patienter och påverkan på patientsäkerheten och det elektiva vårdflödet som inte kan hanteras inom öppenvård. Det innebär att Region Östergötlands möjligheter att klara sitt sjukvårdsregionala och nationella vårduppdrag kan påverkas, vilket i vissa fall redan börjat ske. Patientsäkerheten äventyras vid utlokaliseringar och vid hög arbetsbelastning. Andelen patienter som har undvikbara vårdskador som till exempel vårdrelaterade infektioner och trycksår är också högt i Region Östergötlands verksamheter. För att säkerställa att östgötarna får den vård de behöver i rätt tid har den köpta utomlänsvården ökat, men trots det är tillgängligheten försämrad och fler patienter får inom vissa områden vänta för länge på att få nybesök eller behandling. Flera förbättringsarbeten pågår dock när det gäller bland annat digitalisering och ökad tillgänglighet, patientsäkerhetsarbete samt effektivisering av arbetsätt och processer. Region Östergötland uppvisar totalt sett ett positivt resultat samt bättre nettokostnadsutveckling och lönekostnadsutveckling än Det finns dock en fortsatt obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Årsresultatet för produktionsenheterna sammantaget förväntas avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Ekonomin de närmaste åren förväntas bli ansträngd. Sveriges kommuner och landsting prognosticerar ett gap mellan behov och intäkter som vida överstiger de gap hälso- och sjukvården mött tidigare.

6 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Läsanvisningar... 1 Samhällsperspektivet... 2 Utvecklad regional handlingsförmåga...3 Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet...3 Goda och jämlika livsvillkor...4 Dynamiskt och robust näringsliv...7 Östergötland ska vara miljömässigt hållbart...8 Medborgarperspektivet Jämlik hälso- och sjukvård Delaktiga och nöjda patienter Trygg och ändamålsenlig vård Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv Goda res- och transportmöjligheter Processperspektivet Kunskapsbaserad verksamhet Effektiv verksamhet Säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet Medarbetarperspektivet Ett engagerat medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Tydligt och hållbart chef- och ledarskap Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Investeringar och balanskravs-utredning Sammanställd redovisning Uppföljning av insatsområden CEMR-deklarationen

7 Bilagor 1. Tillgänglighet per specialitet patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 2. Basfakta processperspektivet 3. Basfakta medarbetarperspektivet 4. Resultat och eget kapital per nämnd/enhet 5. Kostnadsutveckling lön 6. Kostnadsutveckling läkemedel 7. Intäkts- kostnadsutveckling 8. Omfördelningar 9. Investeringar 10. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning fullfondering av pensioner, regionen och sammanställd redovisning 11. Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning blandmodell vid redovisning av pensioner, regionen och sammanställd redovisning 12. Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 13. Vårdval

8 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer och resultatmått får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen finns redovisade i rapporten. Samtliga strategiska mål och framgångsfaktorer som finns i Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument 2016 (MUD) finns med i denna delårsrapport. Dock följs, i enlighet med MUD, inte alla nyckelindikatorer och resultatmått upp. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt i alla avseenden, exempelvis om det har inträffat problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål/ framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer/resultatmått Målet är uppnått Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse, men utveckling sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller har inte utvecklats enligt plan Inte möjlig att värdera Målet är inte uppnått, men resultatet har förbättrats Målet är inte uppnått och resultat har försämrats eller är oförändrat Måluppfyllelse är inte möjligt att värdera eftersom underlag saknas 1

9 Samhällsperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Utvecklad regional God samverkan och samordning handlingsförmåga med andra samhällsaktörer Strategisk omvärldsbevakning Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Främja demokrati och delaktighet Goda och jämlika livsvillkor Främja den sociala ekonomin Dynamiskt och robust näringsliv Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Näringslivsutveckling med miljönytta En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser 2

10 I Region Östergötland ansvarar nämnderna och regionstyrelsen i varierande för de strategiska målen. har uppsiktsplikt, vilket bland annat innebär ansvar att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen följs. Denna rapport innehåller därför redovisning av måluppfyllelse av strategiska mål och framgångsfaktorer inom samhällsperspektivet baserat även på nämndernas delårsrapporter. Utvecklad regional handlingsförmåga Regionalt ledarskap är en viktigt för en regions tillväxt och utveckling. Det regionala ledarskapet handlar i korthet om att ta initiativ till och kunna fatta strategiska och snabba beslut, samt leda, samordna och koordinera utvecklingsprocesser i länet. Det handlar också om långsiktig och strategisk planering och att samla aktörer från olika delar av samhället för att uppnå långsiktiga regionala mål och visioner. En del i Region Östergötlands arbete med att stärka den regionala handlingsförmågan handlar om att bygga starka relationer med omvärlden. Region Östergötland arbetar därför tillsammans med länets kommuner för att utveckla och stärka de samverkansformer som finns med länets kommuner, näringslivet, universitetet och statliga myndigheter. Region Östergötland ingår också i en mängd nätverk med kontakter såväl nationellt som internationellt. Bedömningen är att det strategiska målet kommer vara tillfredsställande uppfyllt vid årets slut. Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner Under 2017 har två strategiska samråd för regionstyrelsen, med representanter mellan Region Östergötland och länets kommuner planerats. Hittills har ett möte genomförts. Vid dessa samråd deltar såväl majoritets- som oppositionsföreträdare från kommunerna. Eftersom endast två strategiska samråd är planerade för året är målet att genomföra fler än fyra inte tillämpbart. Utöver de stratetiska samråden genomförs även samverkan mellan regionstyrelsen och kommuner i andra formeringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden samverkar med kommunerna i samverkansorganet samråd vård och omsorg, SVO. Samrådet består av hälso- och sjukvårdsnämndens presidium samt socialnämndsordförande eller motsvarande i de 13 kommunerna i Östergötland. Region Östergötland och kommunerna samverkar även på tjänstemannanivå genom Ledningsgrupp Vård och Omsorg, LGVO, som består av länets social- och omsorgschefer/motsvarande, Region Östergötlands närsjukvårdsdirektörer, produktionsenhetschef för primärvårdscentrum, hälso- och sjukvårdsdirektör samt tjänstemän från Region Östergötlands ledningsstab. Efter en översyn av samrådsstrukturen ansvarar regionutvecklingsnämnden sedan årsskiftet för tre samråd med länets kommuner. Dessa är det sedan tidigare etablerade samrådet för kultur och de två nya samråden; samrådet för näringslivsutveckling respektive samrådet för utbildning och kompetensförsörjning. Trafik och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för samrådet för samhällsplanering som är inom området är den främsta plattformen för samverkan och samordning med kommunerna i Östergötland. Under perioden har fokus legat på att utveckla formerna för samrådet för samhällsplanering. Ett arbetsutskott har tillsatts och ett förslag till arbetsplan har beslutats under perioden. 3

11 Nyckelindikator Antal genomförda strategiska samråd och sakområdessamråd Föregående utfall 2017 jan-apr: 4 (RS: 0 HSN: 2 RUN: 1 TSN: 1) God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Målvärde Utfall Måluppfyllelse 4 per nämnd jan-aug 2017: 10 (RS: 1 HSN: 3 RUN: 4 TSN: 2) Region Östergötlands internationella nätverk har skapat goda möjligheter till samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande över gränserna både inom regional utveckling och hälso- och sjukvårdsområdet. Detta beskrivs närmare i respektive nämnds delårsrapport. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden samverkar Region Östergötland till exempel i Integrationsrådet med länets kommuner, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och länsstyrelsen med fokus på nyanländas etablering. Region Östergötland har också etablerat ett så kallat idéburet offentligt partnerskap med Linköpings stadsmission. Syftet är att stödja och lotsa utsatta EU-migranter att tillgodogöra sig hälso- och sjukvård i ett tidigt skede och därigenom stärka målgruppens hälsostatus. Ideella organisationer och föreningar är viktiga samarbetspartners inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden. Region Östergötland, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har enats om att utveckla samarbetet inom rehabiliteringsprocessen. Region Östergötland samarbetar också med Försäkringskassan och länets kommuner i en finansiell samordning genom tre samordningsförbund. Målgruppen för samarbetet är personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inom området hälsa och demokrati finns nätverk och utvecklingsforum där förtroendevalda och tjänstemän kan utbyta erfarenheter och utveckla sin kompetens som befolkningsföreträdare och uppdragsgivare. Inom den Sydöstra sjukvårdsregionen, där Region Östergötland samverkar med Landstinget i Kalmar län och Region Jönköping, samordnas insatser för att möta upp behov av insatser för kunskapsstyrningsområdet. Den Sydöstra sjukvårdsregionen är också till exempel representerad i en nationell samverkansplattform för kunskapsstyrning (NSK). Regionutvecklingsnämnden (RUN) har under årets första åtta månader fortsatt att möta ett stort antal aktörer i länet, på storregional, nationell och internationell nivå. Liksom tidigare är det ämnen som exempelvis kultur, civilsamhälle, natur- och friluft, näringsliv, kompetensförsörjning och folkhälsa som varit i fokus. Nämnden har också träffat representanter för företag och andra näringslivsaktörer där stort fokus legat på de styrkeområden som identifierats i Smart specialiseringsstrategi. En stor del av den internationella samverkan har skett inom ramen för EU:s nuvarande och framtida strukturfonder och Central Baltic-programmet. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har fortsatt samverka med ett stort antal aktörer, bland annat inom ramen för samarbeten i Östra Mellansverige där det transportpolitiska samarbetet i En bättre sits kan nämnas som ett exempel. Nämnden har också deltagit i Mälarrådets arbete. På den europeiska arenan har nämnden bland annat deltagit i AER:s (Assembly of European Regions) arbete och ett särskilt fokus har lagts på påverkansarbete när det gäller biogas där samverkan med andra regioner i Sverige och Europa har etablerats. Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Region Östergötlands internationella nätverk är en viktig plattform för erfarenhetsutbyte och strategisk omvärldsbevakning. Region Östergötland har medverkat aktivt i de nätverksmöten 2

12 som ägt rum under året, bland annat vid AER 1 :s vårmöte där Region Östergötland arrangerat ett seminarium på temat urban mobilitet, samt årsmötet. Engagemanget i flera nätverk har växlats upp vilket resulterat i en styrelsepost och mer aktivt deltagande i ERRIN 2 och dess arbetsgrupper, mer framträdande roll inom EUREGHA 3 samt ett formaliserat medlemskap i ERIAFF 4. Inom området bioekonomi har EU-kontoret verkat för att skapa strategiska allianser med andra regioner i Europa för erfarenhetsutbyte och lärande, men också för att samverka operativt med det regionala utvecklingsarbetet med de gröna näringarna. En mer framskjuten roll i detta nätverk har resulterat i att Östergötland bjudits in som partner i ett Interreg-projekt som leds av Toscana och som syftar till att frigöra resurser för regional nivå att uppmuntra användningen av ny teknik i jordbrukssektorn. När det gäller strategiskt påverkansarbete har Region Östergötland fortsatt att utveckla arbetsmodellen för hur organisationen kan bedriva strategiskt påverkansarbete på ett strukturerat sätt med en påverkansplan som omfattar bland utbildningsinsatser för ansvarig nämnd, tillsättandet av en arbetsgrupp med politiker och tjänstepersoner, insatser i Bryssel och samverkan med övriga aktörer i regionen och i Bryssel. Denna arbetsmodell kan tillämpas för påverkansarbete inom andra sakfrågor framöver. Region Östergötland har ansvarat för framtagandet av Östra Mellansveriges position om EU:s framtida sammanhållningspolitik, samt representerat Östra Mellansverige på EUkommissionens sammanhållningsforum i Bryssel i juni. Som ett led i påverkansarbetet arrangerade Östra Mellansverige ett möte med företrädare för EU-kommissionen för att överlämna och diskutera Östra Mellansveriges synpunkter på EU:s framtida sammanhållningspolitik. Påverkansarbetet har bedrivits i nära samarbete med Region Östergötlands EU-kontor i Bryssel. Region Östergötland har även ansvarat för ett strategiskt påverkansarbete vad gäller EU:s förnybarhetsdirektiv vilket genomförts i bred samverkan med bransch, kommuner, akademi i Östergötland i syfte att påverka framförallt ledamöter i Europaparlamentet. Region Östergötland har tagit fram ett positionspapper, ett antal debattartiklar, medverkat på seminarium i Bryssel och i Sverige och slutligen tagit fram detaljerade ändringsförslag vad gäller den nya lagstiftningen. Region Östergötland har även medverkat i positioner framtagna av de internationella nätverk där Region Östergötland är medlem, bland annat REVES 5 och AER 6. EU-kontoret har löpande bevakat och återrapporterat om Sveriges ståndpunkt och förhandlingar på EU-nivå både vad gäller strategiska frågor av stor betydelse för länets utveckling som EU:s kommande långtidsbudget och sammanhållningspolitiken men även specifika sakområden. Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Det pågår en mängd aktiviteter för att utveckla och tillvarata Östergötlands attraktivitet. Region Östergötlands pågående och planerade aktiviteter driver mot målet, men eftersom mycket arbete initieras under hösten bedöms målet inte vara helt uppfyllt. Bedömningen är dock att måluppfyllelsen kommer vara tillfredställande vid årets slut. 1 Assembly of European Regions 2 European Regions Research and Innovation Network 3 European Regional and Local Health Authorities 4 European Regions for Innovation in Agriculture Food and Forestry 5 Réseau Européen des Villes & Régions de l Économie Sociale / European Network of Cities & Regions for the Social Economy 6 Assembly of European Regions 3

13 Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för framgångsfaktorn där arbetet i grunden syftar till att utveckla olika faktorer som ökar medborgarnas möjligheter till ett gott liv. Utgångspunkten är att det som bidrar till ett gott liv också gör att Östergötland upplevs attraktivt. RUN:s verksamhet syftar därmed i sin helhet till att på olika sätt utveckla länets attraktivitet inom olika områden. Under årets första åtta månader har RUN bland annat beslutat om följande som direkt eller indirekt bidrar till Östergötlands attraktivitet: Inventering av tysta platser längs Östgötaleden Översyn av den regionala arrangörsgarantin Utvecklingsplattform för miljöteknikföretag i Östergötland Genomförande av Östgötadagarna 2017 Kursutbud Lunnevads folkhögskola för läsåret 2017/2018 Deklaration om folkhälsa i Östergötland Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland Region Östergötland ansvarar för att driva den regionala marknadsföringen av Östergötland. och regionutvecklingsnämnden ansvarar för framgångsfaktorn. Under 2017 har engångsmedel avsatts för att utveckla nya arbetsformer och starta om marknadsföringsarbetet, rekrytering av marknadsföringsansvarig för varumärket East Sweden har under perioden slutförts. Region Östergötland, Östsvenska handelskammaren, Linköpings universitet, Linköpings kommun och Norrköpings kommun genomförde en gemensam satsning i Almedalen under varumärket East Sweden. Utvärderingen visade goda resultat med ett stort antal besökare under flera seminariepunkter som profilerade regionen. Under hösten kommer en marknads- och kommunikationsplan arbetas fram i syfte att strukturera kommunikationsarbetet kring Östergötlands attraktivitet, under varumärket East Sweden. Samtidigt planeras olika marknadsföringsaktiviteter både i och utanför Östergötland. En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Regionutvecklingsnämnden ansvarar för Region Östergötlands besöksnäringsfrämjande arbete. Under perioden har Region Östergötland genom Visit Östergötland producerat Magasin och marknadsföringsmaterial som sprids på hotell, boendeanläggningar, turistbyråer, arbetsplatser och hushåll. Planering har gjorts för Östgötadagarna, där landsbygden håller öppet hus första helgen i september. Ett hundratal aktörer har bjudits in och anmält sig. Under perioden har även Besöksnäringens dag genomförts, en branschdag som lockade över 130 deltagare. Spridning har gjorts i länet av Besöksnäringsstrategi för Östergötland och ett antal projekt pågår som syftar till att stärka besöksnäringen i Östergötland samt för att öka det internationella intresset för Östergötland. Goda och jämlika livsvillkor Region Östergötland har initierat olika aktiviteter, främst inom folkhälsoområdet, som verkar i målets riktning. Region Östergötlands bidrag till utjämning och förbättring av invånarnas livsvillkor är en ständigt pågående process och kommer så att vara under överskådlig tid. 4

14 Trots detta råder fortfarande ojämlikhet i hälsa i länet och måluppfyllelsen anses inte vara helt tillfredsställande. Bedömningen är att den inte heller kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut. Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Inom Region Östergötland pågår flera olika aktiviteter som syftar till att utjämna skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper och för att stärka en mer jämlik vård. Arbetet med att implementera och sprida strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu har fortsatt under sommaren. Mycket av arbetet sker via webbsidan samt tillföljande sida på Facebook. Under årets första åtta månader har det samlats in och spridits drygt 20 olika goda exempel på arbete i länet som syftar till att främja fysisk aktivitet på olika sätt och på olika arenor. Dessa exempel har fått bra spridning i såväl Region Östergötlands egna kanaler och i några fall även i traditionell media. Under våren och sommaren har det varit ett extra fokus på barn och unga och rörelse i skolan vilket också varit fallet i den allmänna debatten. Målgruppen för strategin är framförallt samhället och samhällets aktörer, där ett av målen är att öka den samlade förståelsen av hur viktigt fysisk aktivitet är för såväl hälsa som utveckling i Östergötland. Det är av stor vikt att fler aktörer arbetar tillsammans för att åstadkomma verkningsfulla förändringar som håller på lång sikt. Resultatet från den senaste ungdomsenkäten Om mig visade att de allra flesta ungdomar i länet mår bra, har goda relationer och är trygga. Under de tre år som undersökningen har genomförts framgår att andelen ungdomar som uppgav att de dricker alkohol, använder tobak eller missbrukar narkotika minskar. Dock uppvisades ökningar av stress och psykisk ohälsa. En fördjupad rapport av enkäten publiceras i september. Region Östergötland deltar även i den regionala narkotikakartläggningen. Kartläggningen görs i samverkan med polisen, Länsstyrelsen och länets kommuner. Resultatet av enkäten kommer att redovisas i en rapport i slutet av året samt presenteras på ett seminarium i mitten av december. Hittills i år har ett antal interna och externa aktiviteter genomförts för att öka kunskapen om hälsans bestämningsfaktorer. Flera kommunbesök har genomförts under årets första åtta månader i arbetet med att implementera den regionala ANDT-strategin där sambandet med hälsans bestämningsfaktorer ingått som en del. I arbetet för att nå en stärkt och mer jämlik hälsa hos befolkningen är det viktigt att involvera fler aktörer än endast offentliga, exempelvis civilsamhället och näringslivet. Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa har därför fått i uppdrag av nämnden att under året förbättra samverkan med civilsamhället och näringslivet samt stödja processer mellan aktörerna. Beredningen har fram till och med augusti ökat sina kunskaper angående samverkan med civilsamhället och näringslivet. Med ambitionen om en närmare samverkan mellan natur- och friluftsfrågorna och beredningens uppdrag gjordes ett studiebesök tillsammans med politiker från natur- och friluftsrådet på Östgötaleden. Beredningen har under våren gjort studiebesök samt ökat sina kunskaper om överenskommelsearbete. I Region Östergötland har flera beslut tagits som har bäring på hälsan i befolkningen. Ett förslag till beslutsstöd gällande jämlik hälsa har tagits fram med syfte att vara ett stöd vid politiska beslut samt att underlätta framtagandet av beslutsunderlag inför beslut. Beslutsstödet är ute för att prövas i verksamheterna till och med augusti för eventuellt ställningstagande till beslut om införande i september. 5

15 Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel beslut där hälsans benämningsfaktorer har beaktas Skapa nulägesbild Apr 2017: RUN:2/17 TSN:4/26 HSN:6/24 RS:6/77 Totalt: 13 % Främja demokrati och delaktighet RUN:5/33 TSN:6/46 HSN:11/41 RS:8/109 Totalt: 13 % Region Östergötland har under året deltagit i aktiviteter på nationell nivå med fokus på EU på hemmaplan som syftar till ökad delaktighet i EU. Detta har resulterat i att Region Östergötland tillsammans med några av länets kommuner i maj genomförde ett EU-handslag på EU-ministerns initiativ, vilket innebär särskilda åtaganden för att bidra till ökad delaktighet och kunskap när det gäller EU-frågor. Som ett led i arbetet med EU på hemmaplan har Region Östergötlands EU-kontor i Bryssel lanserat en EU-årsöversikt ur ett östgötskt perspektiv. Syftet är att bidra till att öka kunskapen om EU-frågor inom områden som är av intresse för Region Östergötland och Östergötlands aktörer generellt. EU årsöversikten har varit mycket efterfrågad av länets aktörer vilket visar på behovet av lättillgänglig EU-information. Till följd av positiv respons och en hög efterfrågan, både internt och externt, kommer årsöversiken att bli ett permanent inslag i EU-kontorets arbete. EU-kontoret har en nyckelroll i arbetet med att skapa delaktighet och insyn i EU:s arbete och svarar på frågor om EU från Östergötlands medborgare. Kommunikationen sker löpande via hemsida, nyhetsbrev och Facebook. Inom ramen för regionutvecklingsnämndens ansvarsområde har diskussioner om att arrangera medborgardialoger inletts inom kultur- och fritidssektorn, men inriktning, tidplan och ambitionsnivåer är ännu ej fastställda. Regionbiblioteket har under perioden genomfört flera aktiviteter för att stärka demokrati och delaktighet i länet. Bland annat erbjuds samhällsorientering för nyanlända på modersmål. Dessutom erbjuds extra tid för Internetoch e-tjänster för dem som saknar datorvana. Ett antal biblioteksprojekt kring digital kompetens inom Götabiblioteken har startats. Projekten följs av forskare från Linköpings universitet. En central målgrupp för arbetet med att utveckla demokrati och delaktighet är barn och ungdomar. Under mars genomfördes en kulturvaneundersökning för barn och unga som Myndigheten för Kulturanalys genomför på uppdrag av och i samverkan med Region Östergötland, Region Jämtland-Härjedalen, Region Skåne, Region Västergötland, Region Jönköping och Stockholms läns landsting. En enkät har skickats ut till cirka 150 skolor per region utifrån ett specifikt urval. Enligt tidplan beräknas studien att vara färdig hösten Resultatet kommer att utgöra ett kunskapsunderlag för både tjänstemän och politiker för hur demokrati- och delaktighetsaspekter tydligare kan riktas mot målgruppen. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har det strategiska ansvaret för länets bredbandsinfrastruktur. En kartläggning av mobil bredbandstäckning i hela länet genomförs och en revidering av den regionala bredbandsstrategin är påbörjad. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden beslutade i augusti att skicka ut ett utkast till strategi på remiss till länets kommuner och andra intressenter. Samtidigt kommer arbetet att påbörjas med att revidera Regional Digital Agenda då en ny nationell digital strategi ska publiceras. Inför starten av arbetet med ny upphandling av skärgårdstrafiken genomförde Region Östergötland och Östgötatrafiken under våren dialogmöten med medborgare i skärgårdskommuner. Det som framkom vid medborgardialogen gör att Östgötatrafiken kommer att göra en översyn av trafikupplägg och tidtabeller redan till hösten

16 Hälso- och sjuvårdsnämnden arbetar aktivt med delaktighet genom de många brukar- och medborgardialoger som genomförs varje år. Hittills under året har 50 brukardialoger och 8 medborgardialogtillfällen genomförts inom områdena inflammatoriska tarmsjukdomar, psykisk ohälsa hos äldre, ögonsjukdomar, strokeinsjuknande personer i yrkesverksam ålder samt delaktighet kring hälsa och levnadsvanor. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal genomförda medborgardialoger April 2017: RUN: 0 TSN: 3 HSN: 7 Samma nivå som 2016 Jan-aug 2017: RUN: 0 TSN: 3 HSN: 8 Främja den sociala ekonomin Under årets första månader påbörjades en förankringsprocess i arbetet med en överenskommelse med den sociala ekonomins aktörer. Regionutvecklingsnämnden beslutade i juni att ge regionutvecklingsdirektören i uppdrag att senast våren 2018 ta fram ett förslag på överenskommelse samt föreslå hur en politisk samverkan med idéburen sektor kan utformas. Ambitionen är att ett politiskt beslut om överenskommelsen ska kunna fattas under hösten Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Trafik-och samhällsplaneringsnämnden ansvarar i Region Östergötland för att främja förutsättningarna på landsbygden. Under perioden har planering gjorts för en förstudie av möjligheterna till ett gränsöverskridande utvecklingsprogram i länets nordvästra del, mot Örebro län. Planen är att under hösten bjuda in till en dialog med företrädare för region och kommuner i gränsområdet för en första dialog. Därefter bedöms förutsättningarna att gå vidare. Ett sätt att främja landsbygden är de så kallade Östgötadagarna vilket innebär att det under en helg organiseras aktiviteter på och uppvisning av landsbygdens potential och näringsidkare. Planering för Östgötadagarnas genomförande i september har gjorts under perioden. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden och regionutvecklingsnämnden har gett regionutvecklingsdirektören i uppdrag att innan årets slut återkomma med ett förslag på hur Östgötadagarna ska utformas från och med Dynamiskt och robust näringsliv Region Östergötland tar många initiativ för att stödja det östgötska näringslivets styrka och dynamik. Aktivt arbete bedrivs via ALMI, ESBR och kompetensplattformen. Målet bedöms nå tillfredställande måluppfyllelse vid årets slut. Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen ansvarar för denna framgångsfaktor. Under perioden har arbetet genom ALMI samt med nätverket East Sweden Business Region och samverkan med relevanta aktörer fortsatt. Ett samverkansavtal med Linköpings universitet avseende bland annat regional tillväxt har tecknats. Gemensamma fokusområden leder till ett mer fokuserat arbete. 7

17 Region Östergötland driver ett internationellt utbyte och partnerskap med Food Valley i Nederländerna för att stimulera tillväxt och konkurrenskraft i små och medelstora företag i Östergötland. Ett samarbete har inletts även inom EU-kommissionens tematiska smart specialiseringsplattform jordbruk. Region Östergötland har stärkt sitt ledarskap genom att ytterligare skärpa sitt arbete med att skapa synergier och genom tydligare erbjudanden till företag och innovatörer. Fokus har varit på uppdragslogik och att prioritera satsningar på Östergötlands styrkeområden. Prioritet har även varit satsningar i linje med samhällsutmaningar inom framtidens livsmedelsförsörjning, framtidens välfärdssystem, industrins modernisering och miljöomställning för hållbar produktion. Arbetet med smart specialisering har fortgått, framför allt genom en formalisering kring Miljöteknik på Ebbe Park, delatighet i ett nationellt initiativ inom flygteknik samt upprättandet av en logistiknod kring kompetens och innovationsutveckling. Region Östergötland genomför också en förstudie inom Life Science för ökad innovation och koppling till regionala förmågor. Före sommaren kom ett positivt beslut från Vinnova som innebär att Region Östergötland tillsammans med Linköpings kommun under två år kommer att driva ett så kallat Verklighetslabb (Living Lab) för effektiva vårdövergångar. Region Östergötland verkar för att öka näringslivets möjlighet till involvering, bland annat med hjälp av innovationsupphandlingar. Projektet är en del av arbetet som bedrivs inom Life Scienceområdet. Vinnväxtinitiativet Visual Sweden har under perioden intensifierat och växlat upp sitt arbete. Visual Sweden fick mycket uppmärksamhet i Almedalen och utsågs av Dagens Opinion till Innovativast i Almedalen med sin app Olof Palmes tal från Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Inom ramen för regionutvecklingsnämndens ansvarsområde driver Region Östergötland projektet Smart Industri som har aktiviteter i fem län i Östra Mellansverige. Projektet syftar till att stärka kompetensförsörjningen av industrin genom nya modeller för kompetensbehovsanalyser samt dialog mellan skola och arbetsliv. Projektet har nu gått in i en genomförandefas. Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Det genomförs ett stort antal aktiviteter för att bidra till att Östergötland blir miljömässigt hållbart. Att skapa ett hållbart samhälle förutsätter dock ett långsiktigt arbete som dessutom är beroende av att andra aktörer bidrar med samma ambitionsnivå. Målet bedöms därmed inte vara tillfredsställande uppfyllt och bedöms av samma anledning heller inte vara det vid årets slut. Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för Region Östergötlands arbete med att främja energieffektivisering i länet. Under perioden har insatserna främst relaterat till medverkan i att utvecklingsprojekt kommer till stånd och drivs. Det egna bolaget Energikontoret Östra Götaland AB har flera uppdrag som syftar till detta. Flera av projekten drivs i samverkan med de övriga länen i Östra Mellansverige. Energikontoret, Cleantech Östergötland och det Finspångsbaserade nätverket Energiriket bildar tillsammans ett nav 8

18 utifrån vilket Region Östergötland agerar för ökad samverkan, i vilken också Länsstyrelsen, universitetet och länets kommuner ingår. En viktig källa till finansering av utvecklingsprojekten är europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Region Östergötland har under 2017 tagit på sig ordförandeskapet för den arbetsgrupp som samordnar insatsområdet koldioxidsnål ekonomi inom ERUF. Arbetsgruppen har strukturfondspartnerskapets uppdrag att genom en mobiliseringsprocess få fram flera projekt som gör att de i fonden avsatta pengarna kan användas till det de är till för. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) har tagit initiativ till ett påverkansarbete för att lyfta upp de samhällsvärden som skapas genom användningen av förnybar energi. Framför allt handlar det om biogas som behöver placeras in i en systemanalys för att dess fulla potential ska förstås. Påverkansarbetet sker i och genom de nätverk som bildats i länet, med Region Östergötland som en pådrivande regional aktör. I den egna verksamheten startar ett omställningsprojekt för transportsektorn i Östergötland, med syftet att samordna infrastruktur och strukturbildsplanering med insatser som är mera inriktade på drivmedelsval, beteendefrågor och val av transportslag. Projektet leds av Region Östergötland, men genomförs i nära samverkan med Biogas Research Center (LiU) och Biogas Öst. Då arbetet varit ett pilotprojekt har en utvärdering påbörjats. Återrapportering kommer ske innan årets slut. Nyckelindikator Utsläpp av växthusgaser i Östergötland (1000-tals ton totalt utsläpp koldioxidekvivalenter) Näringslivsutveckling med miljönytta Föregående utfall Målvärde Utfall 2014: Ska minska Mäts på årsbasis Måluppfyllelse Trafik- och samhällsplaneringsnämnden och regionutvecklingsnämnden ansvarar för att främja miljönytta genom näringslivsutveckling. Som en del av arbetet med strategin för smart specialisering finns styrkeområdet Miljönytta som affär vars uppdrag är att samla kunskap och affärsmöjligheter kopplade till miljöteknik, gröna näringar, energisystem, hållbara transporter och bioekonomi. Den samordningsgrupp som bildats med representanter från universitet, länsstyrelse, Energikontor och näringslivsfrämjare har fortsatt att precisera uppdraget och utveckla de nätverk som är grunden för insatserna. Bland annat har en plattform för miljöteknik etablerats tillsammans med det kommunala fastighetsbolaget Sankt Kors. Plattformen är ett sätt att ge Cleantech Östergötland en förnyad roll som nätverksbyggare inom detta område. Den årliga samlingen Eweek som har utvecklats till en tvådagarskonferens genomfördes under våren, där aktörer samlats kring fördjupningar av styrkeområdets olika delområden. Under Eweek väcktes i år bland annat frågan om hur EU:s kommande bioenergidirektiv kan komma att påverka företagen i Östergötland och hur Region Östergötland kan agera för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Detta har lett vidare till ett påverkansarbete på nationell och EU-nivå, där Region Östergötland tagit en tydlig ledarroll. Under konferensen lanserades också en handlingsplan för utvecklingen av bioekonomin i Östergötland, en plan som kommer att följas av flera konkreta initiativ till utvecklingsprojekt för de tre värdekedjor (skogen, jordbruket och organiskt avfall), som lyftes fram där. Parallellt sker en uppbyggnad av Region Östergötlands interna samarbeten, eftersom det är viktigt inte minst för trovärdigheten att de frågor som drivs externt återfinns i den egna verksamheten. Region Östergötland har också positionerat sig i Bryssel inom smart specialisering med ett tydligt fokus på de gröna näringarna, inte minst genom att inta en allt mer framträdande roll i nätverket ERIAFF 7. 7 European Regions for Innovation in Agriculture Food and Forestry 9

19 En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för att fullgöra Region Östergötlands uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet. Syftet med ett sammanhållet kollektivtrafiksystem är att kunna ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. Östgötatrafiken lägger fokus på att öka kollektivtrafikens marknadsandel jämfört med bil i de stråk där många invånare pendlar. Från och med 2017 mäts kollektivtrafikens marknadsandel (anger hur stor del av de motorburna resorna som sker med kollektivtrafik) i Östergötland via den branschgemensamma kollektivtrafikbarometern. Bytet av undersökningsmetodik innebär att jämförbara värden för kollektivtrafikens marknadsandel saknas från tidigare år. Medverkan i kollektivtrafikbarometern innebär däremot att marknadsandel kommer att kunna redovisas löpande under året. Under den aktuella perioden januari-augusti hade kollektivtrafiken en marknadsandel på 23 procent vilket är i paritet med fjolårets 23 procent. Eftersom undersökningsmetodiken är ny samt att mätperioden inte speglar fjolårets årsvärde, skall resultatet ses med försiktighet. Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser I december 2016 antog trafik- och samhällsplaneringsnämnden Regional strukturbild för Östergötland. Som en del i beslutet gavs regionutvecklingsdirektören i uppdrag att organisera genomförandet av rekommendationerna i strukturbilden. En viktig del i genomförandet är att stärka rollen för Samrådet för samhällsplanering som forum för att samordna den rumsliga planeringen i länet. Erfarenheterna från arbetet med Strukturbild för Östergötland har studerats och arbetet med en genomförandeplan har fortlupit enligt plan. En återrapportering kommer ske till nämnden innan årets slut. 10

20 Medborgarperspektivet Strategiska mål Måluppfyllelse Framgångsfaktorer Bedömning Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans Jämlik hälso- och sjukvård värdighet Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Delaktiga och nöjda Hälso- och sjukvård där patienter närstående är medskapare Personcentrerad hälso- och sjukvård God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan Trygg och ändamålsenlig Patienter ska inte behöva drabbas vård av undvikbara vårdskador Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården God tillgänglighet till besök och Hög tillgänglighet till behandling i hela vårdprocessen Region Östergötlands Utvecklade möjligheter för verksamheter patienten att använda e- Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv hälsolösningar God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Ett levande fritt kulturliv God tillgång till natur- och friluftsliv 11

21 Goda res- och transportmöjligheter En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov En väl fungerande kollektivtrafik I Region Östergötland ansvarar nämnderna för medborgarperspektivet. har uppsiktsplikt, vilket bland annat innebär ansvar att övervaka att de av fullmäktige fastställda målen följs. Denna rapport innehåller därför redovisning av måluppfyllelse av strategiska mål och framgångsfaktorer inom medborgarperspektivet utifrån nämndernas delårsrapporter. Jämlik hälso- och sjukvård För att vård- och behandling ska erbjudas på lika villkor och alla patienter bemötas utifrån deras behov och förutsättningar krävs ett långsiktigt arbete inom Region Östergötland. Det är fortfarande många verksamheter som inte analyserar sina resultat utifrån jämställdhetsperspektiv och det finns ett behov av kompetensutveckling, samordning och metodstöd när det gäller arbetet med att säkerställa en jämlik vård. Samtidigt pågår utveckling av rehabiliteringen för att bättre möta olika patienters behov av stöd och satsningar har gjorts för att bättre möta patienternas behov av stöd och behandling avseende psykisk ohälsa. Utifrån framgångsfaktorernas utfall och den förväntade utvecklingen, är bedömningen att måluppfyllelsen för jämlik hälso- och sjukvård inte kommer bli helt tillfredställande vid årets slut. Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet Möjligheterna till god rehabilitering och habilitering är central för den enskilda människans upplevelse av värdighet. Det finns ett ökat behov av rehabiliteringsinsatser för patienter i Region Östergötland. För att möta patienternas ökade rehabiliteringsbehov genomförs en utredning kring framtidens rehabilitering i Östergötland. Utredningen ska vara klar i december. Ett flertal olika utvecklingsarbeten pågår inom flera produktionsenheter för att lyfta fram rehabiliteringsinsatser i olika kvalitetsregister. En översyn gällande rehabilitering utifrån de nya nationella riktlinjerna för multipel skleros (MS) har genomförts länsgemensamt. Denna översyn har bland annat lett till att en större utbildningsinsats för länets rehabiliteringsaktörer kommer att inledas under hösten. Samtliga av länets 42 vårdcentraler genomför pågående utvecklingsarbeten, vilka bland annat handlar om utveckling av äldremottagning, stegvis vård på samtalsmottagning, mobilt team för de mest sjuka äldre och förbättrat omhändertagande av mångbesökare. Extra uppmärksamhet riktas också till insatser för sjukskrivna för att stimulera tidig kontakt mellan sjukvård och arbetsgivare. För att öka möjligheten till fysisk aktivitet för personer med astma-, KOL- och hjärtsviktsdiagnos har tilläggsuppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden att öka möjligheten till fysisk aktivitet för ovanstående som diagnosgrupper inkluderats i ordinarie uppdrag från och med Region Östergötland har som mål att verksamheterna på sikt ska hbtq-diplomeras som ett led i att ge hbtq-personer ett likvärdigt bemötande och omhändertagande. Inom Region Östergötland har nu 13 enheter diplomerats. 12

22 Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som upplever ett respektfullt och värdigt bemötande vid: -Akutmottagningar -Vårdcentraler -Rehabilitering Ny mätmetod införd : 89 % Ingångsvärde saknas 87 % 91 % Skapa nuläges-bild Jan-aug 2017: Inget utfall Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andelen nyanlända asylsökande i Östergötland som: -erbjuds tid för hälsoundersökning inom 60 dagar från ankomst till länet, -har genomgått en hälsoundersökning Jan-aug 2016: 80 % 79 % Inte minska, 87 % Jan-aug 2017: Utfall saknas 89 % Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården Vid uppföljning av avtal och överenskommelser efterfrågas numera könsuppdelad statistik för ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården. Andelen vårdenheter som använder könsuppdelad statistik för att analysera den vård som ges är dock låg i förhållande till uppsatt mål. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som Jan-apr 2017: 29 % 75 % Jan-aug 2017: använder könsuppdelad statistik för att identifiera, 25 % analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos unga människor och personer i arbetsför ålder. Psykisk ohälsa är också en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Det är därför viktigt att utforma och sätta in hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och deras närstående för att undvika en fördjupad problematik i ett senare skede. Primärvården i Region Östergötland erbjuder traditionell samtalsbehandling, både enskilt och i grupp, för att fånga upp och stötta personer med psykisk ohälsa. Även internetbaserad behandling är en viktig satsning inom primärvård vid psykisk ohälsa. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal personer som fått samtalsbehandling inom primärvård för personer med psykisk ohälsa fördelat på -ålder -kön 2016 Jan-Aug Kvinna 0-18 år: år: år: 201 Skapa nulägesbild Jan-aug 2017: Kvinnor 0-18 år: år: år: 283 Man 0-18: : :77 Delaktiga och nöjda patienter Män 0-18 år: år: : 110 Att patienten får vara delaktig i sin behandling och mötas utifrån sina egna unika förutsättningar är viktigt för att få en hög tillfredställelse med vården. Även närstående spelar en stor roll i vården. De kan bidra med många viktiga aspekter både till patienten och till hälso- och sjukvården, dels vad gäller att ge stöd till patienten men även som resurs för att bidra med kunskap kring personen och dess styrkor. Flera förbättringsarbeten har genomförts med delaktighet från patienter och närstående, men detta kan ske i ännu större 13

23 utsträckning och på ett mer systematiskt sätt. Bedömningen är att måluppfyllelsen för delaktiga och nöjda patienter inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Genom att göra patienterna delaktiga i planering och genomförande av vården förbättras ofta resultatet. För att göra patienterna till medskapare behöver vårdgivaren ge information och kunskap om sjukdomen som är lätt att förstå. I verksamheterna finns en stor vilja att utveckla medverkan från patienter vilket också visar sig då 36 procent av vårdenheterna genomfört förbättringsarbeten med patientmedverkan till och med augusti. Ett sätt att stärka patienternas roll som medskapare är att ge patienterna verktyg att följa sin egen vård. Exempel på detta är Vårdguidens e-tjänster, där möjligheten att se sin egen journal via internet utgör en viktig del. I dagsläget besöker ungefär 2200 unika individer per dag sin journal via nätet. Drygt unika personer har använt sig av tjänsten sedan starten i december För att få delaktiga och nöjda patienter behöver patienternas upplevelse av vården kartläggas. En del enheter arbetar aktivt med sådana kartläggningar, och arbetar på en bredare front än analys av de nationella patientenkäterna Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som Inget utfall finns upplever sig delaktiga i besluten om sin egen 84 % att få för jan-aug 2016: vård och behandling inom: % (Primärvård) -Akutmottagningar 89% (Somatisk öppenvård) -Vårdcentraler 93% (Somatisk slutenvård) -Rehabilitering Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som Aug 2016: 40 % 70 % Jan-aug 2017: har genomfört strukturerade förbättringsarbeten 36 % med patientmedverkan Andel av alla öppenvårdsbesök där läkemedelsgenomgång har ingått: -enkel läkemedelsgenomgång -fördjupad läkemedelsgenomgång 2016: Enkel: Totalt: 6,3 % Kvinnor:7,3 % Män: 5,1 % Öka 10 % jfr 2016 Jan-aug 2017: Enkel: Totalt:6,8 % Kvinnor: 7,6 % Män: 5,6 % Andel av vårdcentralernas äldre (>75 år) som har en namngiven fast vårdkontakt Fördjupad: Totalt: 0,2 % Kvinnor: 0,2 % Män: 0,2 % Ny indikator 2017 Skapa nulägesbild Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Fördjupad: Totalt: 0,2 % Kvinnor: 0,2 % Män: 0,2 % Bristande underlag Närstående spelar en stor roll i vården och kan bidra med många viktiga aspekter både till patienten och till hälso- och sjukvården, dels vad gäller att ge stöd till patienten men även som resurs för att bidra med kunskap kring personen och dess styrkor. Det är dock av yttersta vikt att närstående även får stöd för egen del, samt blir mer delaktiga i vården. Verksamheterna är generellt positivt inställda till utvecklingsarbeten där närstående är delaktiga. Flera utvecklingsarbeten där närstående är involverade pågår eller är i uppstartsfas. Detta återspeglas bland annat genom att andelen vårdenheter som genomfört förbättringsarbeten med medverkan av närstående har ökat. 14

24 Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som Jan- Apr 2017: 22 % 20 % Jan- Aug 2017: har genomfört förbättringsarbeten med medverkan 26 % av närstående Personcentrerad hälso- och sjukvård En personcentrerad vård innebär att vården ska utgå från patienten. Vården behöver fortsätta utveckla det personcentrerade arbetssättet och ge ett bemötande som sätter patientens unika behov i centrum. För att mäta patienternas delaktighet och nöjdhet genomförs återkommande patientenkäter inom olika delar av hälso- och sjukvården. Under hösten kommer patienter på vårdcentraler, akutmottagningar, rehabiliteringsenheter och psykiatriska enheter att tillfrågas. Enkäter för somatisk slutenvård respektive öppenvård genomförs nästa gång hösten Resultaten av höstens mätningar blir tillgängliga i slutet av året och i början av år Hälso- och sjukvården ska också vara lyhörd för barnens behov. Kommunikationen med barnpatienter och anhöriga ska vara anpassad till den utvecklingsnivån som barnen befinner sig på. 63 procent av Region Östergötlands vårdenheter som vårdar barn har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov. Under sommaren har riktlinjen om barn som anhöriga reviderats. Riktlinjen syftar till att uppfylla hälso- och sjukvårdens lagstadgade skyldighet att uppmärksamma barn som anhöriga och närstående så att de får den information, råd och stöd de är i behov av. Andelen äldre som har en samordnad individuell plan, SIP, är låg men har ökat något jämfört med motsvarande period Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter (kvinnor, män, totalt) som är nöjda med sin vårdkontakt som helhet. -Akutmottagningar -Vårdcentraler Ny indikator % Inget utfall Janaug Rehabilitering Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andelen av vårdcentralernas äldre patienter (>75 år) Jan-aug 2016: 0,1% Skapa nulägesbild Jan-aug 2017: som har en samordnad individuell plan (SIP) 0,3 % Andel vårdenheter (klinker och vårdcentraler) som vårdar barn som har sett över sitt kommunikationsmaterial riktat till barn och vid behov vidtagit åtgärder för att anpassa det för barnens behov Jan-april 2017: 68 % Skapa nulägesbild Jan-aug 2017: 63 % Trygg och ändamålsenlig vård Trygg och ändamålsenlig vård innebär att patienterna ska få ett professionellt bemötande och vård på rätt nivå som utgår från deras behov. Genom ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete kan dessutom flera sjukdomstillstånd förebyggas. De medicinska resultaten för Region Östergötlands verksamheter är generellt sett goda. Inom vissa områden finns dock behov av fortsatta förbättringar till exempel gällande undvikbara vårdskador och områden som rör befolkningens levnadsvanor. För framtiden är det avgörande att det hälsofrämjande arbetet får effekt i befolkningen. Bedömningen är att målet inte kommer vara helt tillfredställande vid årets slut. 15

25 God kvalitet i vårdens alla dimensioner i hela vårdkedjan För vård av god kvalitet är olika aspekter viktiga. Den goda medicinska kvaliteten är grundläggande för att patienterna får god vård. Sjukvården behöver systematiskt värdera och utveckla den medicinska kvaliteten och säkerställa att patienterna inom alla vårdområden får god kvalitet i alla dimensioner. Under perioden har barnskyddsfrågor varit i starkt fokus. Region Östergötland har som mål att erbjuda fler patienter ett omhändertagande i hemmet och utveckling av nära vård beskrivs framförallt av närsjukvården där de genomförda satsningarna på mobila insatser/mobila ALMA-team ger ökad effekt. Allt fler patienter med komplex sjukdomsbild och med andra diagnoser än cancer kan få vård i hemmet jämfört med tidigare. Digitaliseringens möjligheter lyfts här fram som en viktig framtida utvecklingsmöjlighet. Till och med augusti har drygt 1200 unika individer fått insatser från närsjukvårdens mobila team i hemmet, vilket är en ökning med drygt 200 personer sedan samma period Regionala cancercentrum (RCC) arbetar på regional och nationell nivå för att patienter ska kunna kommunicera med vården på ett så lätt sätt som möjligt samt vara delaktiga i och välinformerade under hela sjukdomsprocessen genom att digitalisera Min Vårdplan Cancer. För att underlätta överlämningar mellan vårdgivare men även för att få patienten mera delaktig i sin vård ska patient få en skriftlig vårdplan. Den skriftliga vårdplanen utformas tillsammans av vårdgivare och patient. Min vårdplan (MVP) är en standardiserad modell för skriftlig vårdplanering som innehåller både behandling och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar årligen fram behovsanalyser som belyser behov inom en viss sjukdoms- eller befolkningsgrupp. De arbetas fram i dialog med patienter, närstående och verksamhetsföreträdare. Behovsanalyserna är en del i arbetet med att säkerställa att vården är jämlik och god i alla dimensioner. Under 2017 är områdena spelberoende, plastikkirurgi och somatisk hälsa hos psykiskt sjuka i fokus, vilka var föremål för behovsanalys under Andra områden, som också behöver utvecklas är bland annat tillgängligheten till operationer i dagkirurgi och mobila specialistvårdsinsatser. Arbetet med detta beskrivs mer i hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport. Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal anmälningar till socialtjänsten om oro för barn 2016 jan-aug: 156 Skapa nulägesbild Jan-aug 2017: 180 som far illa Antal patienter som genomför peritonealdialys i Dec 2016: Jan-aug 2017: 26 hemmet Antal individer som har varit sjukskrivna över 180 dagar Antal unika individer från länssjukvården som i samverkan fått insatser från närsjukvårdens mobila insatser i hemmet* Andel berörda kliniker som använder vårdplan för cancerpatienter Jan-apr 2017 totalt: 4007 Kvinnor: 2668 Män: Jan-apr: 814 st Skapa nulägesbild Ska minska Jan-aug 2017: totalt: 3844 Kvinnor: 2479 Män: 1305 Jan-aug 2017: 1263 st Jan-apr 2017: 71 % 80 % Jan-aug 2017: 61 % *Det som följts upp är antalet unika individer som fått insatser från närsjukvården via insatser från LAH och mobila ALMA. Primärvårdens insatser i hemsjukvården är inte medräknade och inte heller insatser från rehab eller psykiatri. Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador. Säker vård innebär att patienten ska få en vård utan vårdskador och inte drabbas av onödigt lidande som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. 16

26 Vid den nationella punktprevalensmätningen våren 2017 hade 11,9 procent av de inneliggande patienterna i Region Östergötland en vårdrelaterad infektion. Vårdrelaterade infektioner orsakar mycket lidande hos patienterna och driver på kostnaderna i sjukvården. För hela Sverige var siffran 9,3 procent. Det förebyggande arbetet mot trycksår är också ett mycket angeläget område för Region Östergötland. Vid punktprevalensmätningen hade 20,1 procent av inneliggande patienter ett eller flera trycksår. Det är en ökning jämfört med 2016 års mätning. En framgångsfaktor för att minska andelen trycksår, är att så fort som möjligt vid inskrivning på sjukhus utföra en bedömning för hur stor risken är att drabbas av trycksår. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdrelaterade infektioner (VRI) 2016: Punkt-prevalensmätning: 10,3 % 11,9 % <6% Mars 2017: Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter med trycksår 2016: 15,4 % 7 % Mars 2017:20,1 % Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Patienter och invånare ska garanteras en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård, vilket innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Inom Region Östergötland pågår många aktiviteter för att stärka folkhälsan genom olika förebyggande insatser. I närsjukvården finns särskilda hälsoprocessledare som under året bland annat arbetat med rökfria utomhusmiljöer som gynnar både patienter, besökare och medarbetare. Många av Region Östergötlands vårdcentraler erbjuder också hälsosamtal till ett slumpvis urval av kvinnor och män i åldrarna 40, 50, 60 och 70 år, som är listade på de vårdcentraler som väljer att arbeta med Hälsosamtal. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- kärlsjukdom. Under perioden januari till augusti 2017 har vårdcentralerna sammanlagt utfört hälsosamtal. Flickor och kvinnor som har blivit eller riskerar att bli utsatta för könsstympning är en utsatt grupp i samhället. För att bättre möta denna grupp har ett vårdprocessprogram färdigställts under sommaren. För att säkerställa ett gott omhändertagande av barn och unga med övervikt och fetma har Barnhälsovårdsenheten har under våren tagit fram indikationsgränser och gränser för hur regionen skall arbeta med dessa barn. Inom befolkningsansvaret ska samtliga barn vid 18 månaders ålder erbjudas besök på Folktandvården för riskbedömning. Hittills i år har stycken barn erhållit en riskbedömning vilket motsvarar 40 procent av samtliga 18 månaders barn. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel unika patienter som har besökt vården som fått råd eller rådgivande samtal angående levnadsvanor: -tobak, -alkohol, -fysisk aktivitet, -mat Underlag saknas 25 % 2017 jan-aug: Andel saknas. Levnadsvanor har registrerats i Cosmic för patienter rådgivande samtal har genomförts under perioden. 17

27 Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel invånare som har genomgått hälsosamtal i Jan-apr 2017 * Skapa Jan-aug 2017 * åldersgrupperna: nulägesbild -40 år -50 år K:3,0 %, M:2,3% K:3,4 %, M:2,8% K:5,4 %, M:3,9% K:5,5 %, M:4,6% -70 år -60 år K:6,5%, M: 5,4% K:4,5 %, M:4,6% K:9,4%, M: 8,1% K:6,9%, M:7,2% Jan-aug 2017: Utfall saknas Andelen kariesfria -6-åringar -19-åringar *K = Kvinnor, M = Män Jan-apr 2017 Utfall saknas 75 % 35 % Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Medborgarna i Östergötland har sammantaget en relativt god tillgänglighet till vård, jämfört med övriga landet, även om det förekommer skillnader mellan vårdområden. Tendensen är dock att resultaten försämras inom flera områden, vilket även kan observeras inom flertalet andra regioner och landsting. Tillgängligheten till vårdcentralerna, både vad gäller telefonoch besökstillgänglighet, har under året uppvisat en svag tendens till försämringar. Samma gäller för tillgängligheten till nybesök och behandling inom den somatiska specialiserade vården. Patienterna erbjuds fler och fler möjligheter att utnyttja e-tjänster i sina kontakter med vården. Bedömningen är att det strategiska målet Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter, inte kommer bli helt tillfredsställande vid årets slut. En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvården ska utgöra basen i sjukvården i Östergötland. God tillgänglighet, samlad medicinsk kompetens och hälsofrämjande uppdrag är viktiga komponenter för att primärvården ska vara patienternas förstahandsval. Primärvårdens andel av alla besök i öppenvården har hittills i år varit 57 procent vilket motsvarar utfallet under I primärvård ingår bland annat verksamheterna för barnhälsa, ungdomsmottagning, kvinnohälsa och rehabilitering. Vårdcentralernas andel av alla besök i öppenvården var under perioden 43 procent. För att förbättra tillgängligheten och säkerställa en jämlik vård för invånare i hela länet har ett nytt primärvårdscentrum bildats under året. Det övergripande målet för den nya produktionsenheten är att tänka nytt och satsa på verksamhetsutveckling, folkhälsa, prevention och digitala e-hälsolösningar. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Primärvårdsandel av all sjukvård: Andel av alla besök 63 % Primärvårdens ersättning (exkl. ersättning för allmänläkemedel och hemsjukvård) 2016 jan -aug: PV: 57% 2017 jan-apr: Kvinnor: 58% Män: 55% VC: Totalt: 43 % Kvinnor: 41 % Män: 46 % Jan-aug 2017: 802 mkr Ska öka 2017 Jan-aug: PV: Totalt 57 % Kvinnor: 59 % Män: 55 % VC: Totalt: 43 % Kvinnor: 41 % Män: 46 % Jan-aug 2017: 847 mkr 18

28 Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel patienter med kroniska diagnoser som har god Ny indikator 2017 Ska öka Jan-aug 2017: kontinuitet i sina vårdkontakter 79 % Andel unika patienter inom primärvården som fått råd eller rådgivande samtal angående alkoholvanor Antal remitteringar till beroendekliniken från primärvården Jan-apr 2017: 5% har tillfrågats om alkoholvanor av dessa har 9% fått rådgivande samtal 2016 Jan-aug: 119 Jan-apr 2017: 67 st 25 % Jan-aug 2017: 4 % har tillfrågats om alkoholvanor av dessa har 11 % fått rådgivande samtal Ska öka Jan-aug 2017: 135 st God tillgänglighet till besök och behandling i hela vårdkedjan Tillgänglighet till hälso- och sjukvården och möjligheten att komma i kontakt med vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende för vården. Region Östergötland har som mål att erbjuda god tillgänglighet till besök och behandling för patienter i hela vårdprocessen. Telefon- och besökstillgänglighet på vårdcentraler Tillgänglighetsmålen för vårdcentralerna är att minst 95 procent av inkommande telefonsamtal ska besvaras samma dag som patienten ringer. Det andra målet är att minst 95 procent ska erbjudas besök hos läkare inom sju dagar för nya medicinska problem. Under senhösten 2016 ersattes talsvarssystemet för telefoni på vårdcentralerna med ett helt nytt system. Övergångssvårigheter gjorde att resultat för förra årets sista kvartal inte är tillgängliga. Kvalitetssäkrade resultat finns att tillgå från januari Under årets två första kvartal försämrades telefontillgängligheten något, se figur 1. Under juni och under de inledande månaderna av kvartal 3 vände dock telefontillgängligheten uppåt, se figur 2. Det har under åren varit relativt vanligt att telefontillgängligheten stiger något under kvartal 3 jämfört med kvartal 2 och det är ännu för tidigt att dra slutsatser om vad uppgången betyder för helårets resultat. Figur 1: Telefontillgänglighet andel av inkommande samtal som besvara samma dag,

29 Figur 2: Telefontillgänglighet andel av inkommande samtal som besvaras samma dag, jan-aug 2017 Besökstillgängligheten på vårdcentralerna uppvisar en svagt negativ tendens över tid, se figur 3. Tillgängligheten försämrades i linje med denna trend något under kvartal 2, men har under de första månaderna i kvartal 3 förbättrats något, se figur 4. I augusti månad genomfördes 92 procent av nybesöken inom sju dagar. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om vad förbättringen i juli och augusti månad betyder för helårets resultat. Under andra kvartalet 2017 tog 20 vårdcentraler emot mindre än nittio procent av patienterna inom sju dagar. Motsvarande siffra under samma kvartal 2016 var 14 vårdcentraler och under samma kvartal vårdcentraler. För augusti månad var motsvarande siffror 16 (2017), 9 (2016) och 10 (2016). Figur 3: Genomförda nybesök hos läkare inom sju dagar år

30 Figur 4: Genomförda nybesök hos läkare inom sju dagar år, jan-aug 2017 Två av tre patienter tas emot samma dag som de ringer till vårdcentralen. Siffran för kvartal 2 är 67 procent, vilket är den högsta på två år, se figur 5. Det återstår att se om det är en tillfällig ökning. Figur 5: Genomförda nybesök hos läkare på vårdcentral samma dag man ringer år Akutmottagningars tillgänglighet För akutmottagningarna är målet att beslutsgrundande läkarbedömning ska ske inom en timma och att den totala vistelsetiden inte ska överstiga fyra timmar. Figur 6 visar att 52 procent av patienterna fick läkarbedömning inom en timma i augusti månad, och att andelen ökat något under sommarmånaderna jämfört med våren. Samma mönster kan ses för den totala vistelsetiden på akuten. I augusti månad kunde drygt 2 av 3 patienter, 68 procent, lämna akuten inom 4 timmar. Trenden över tid är dock att resultaten för båda dessa mått försämras, och även om augusti 2017 har något bättre resultat än de föregående två årens augustimånader är det för tidigt att tala om ett trendbrott. 21

31 Figur 6: Andel patienter som bedömdes av läkare på akutmottagningarna inom en timma respektive lämnade mottagningarna inom högst fyra timmar år Antalet patienter som söker vård på länets akutmottagningar har över tid ökat. Under perioden jan-aug 2017 vårdades i genomsnitt 9800 personer på länets akuter per månad. Ökningen jämfört med motsvarande period två år tidigare (2015) var drygt 3 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 300 patienter. Bilden är dock komplex och vissa akutmottagningar har större procentuella ökningar än de 3 procenten på länsnivå, medan en inte har någon ökning alls under den nämnda perioden. En annan viktig orsak till de, sett över tid, allt längre vistelsetiderna på akutmottagningarna, framförallt på US, är vårdplatsbristen som innebär att många patienter måste vänta på att få komma till en avdelning. Vidare så försöker patienterna i så hög utsträckning som möjligt utredas och behandlas på akutmottagningen för att undvika inläggning om detta är möjligt. Dels är det ofta nödvändigt utifrån vårdplatsläget men det är också ofta ett mervärde att kunna undvika slutenvård. Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till nybesök och behandling i specialiserad vård tenderar att försämras i Östergötland. Samtidigt som Östergötland uppvisade den bästa tillgängligheten i landet under år 2016, ökar antalet patienter som väntar mer än två månader på besök eller behandling en trend som gäller flertalet övriga regioner och landsting. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på nybesök hos läkare i specialiserad vård kan följas upp på två olika sätt. Antingen redovisas en andel baserad enbart på de enheter som ingår den nationella uppföljning som det ställs krav på från SKL:s håll, eller så baseras andelen på de enheter som ingår i region Östergötlands egna månatliga uppföljning. I denna uppföljning ingår fler enheter än i den nationella uppföljningen. I denna rapport redovisas andelen baserad på Region Östergötlands egna uppföljningar. Av kurvan i figur 7 framgår att andelen som väntat högst 60 dagar på nybesök hos läkare i specialiserad vård i slutet av augusti var 69 procent. De blå fälten i figuren visar att totalantalet väntande till nybesök i Östergötland successivt har ökat. Antalet ökade med drygt 20 procent under perioden augusti 2016 augusti 2017 (från cirka till patienter). Samtidigt ökar antalet patienter som väntat mer än 60 dagar till nybesök successivt (mörkblå fält). Det största antalet patienter som väntat mer än 60 dagar återfanns augusti 2017 inom hudsjukvården, ögonsjukvården och öron-näsa-halssjukvården. Dessa tre specialiteter svarade för 61 procent av samtliga patienter som väntat mer än 60 dagar på besök. 22

32 Figur 7: Antal väntande på besök högst respektive mer än 60 dagar inom specialiserad vård, (PVV = Patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan. Diagrammet bygger på Region Östergötlands egen uppföljning, vilken innehåller fler specialiteter än den nationella uppföljningen. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på behandling i specialiserad vård kan också mätas på två sätt. I region Östergötlands egen månatliga uppföljning mot 60-dagarsgränsen ingår BUP, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering, även om de också följs upp mot en 30-dagarsgräns. Dessa enheter ingår inte i den nationella uppföljningen eftersom de från nationellt håll endast följs upp mot 30-dagarsgränsen. Andelen patienter som väntat högst 60 dagar på behandling enligt regionens egen uppföljning var i augusti 2017 drygt 55 procent, se kurva i figur 8. Siffran i den nationella uppföljningen är högre, 61 procent. Augustisiffran är alltid lägre än andra månader på grund av semestrar under sommaren. Oavsett detta så har andelen som väntat högst 60 dagar minskat något över tid. Motsvarande månad 2017 har med få undantag något sämre resultat än samma månad under Totalantalet väntande på behandling, inklusive väntande till BUP, vuxenpsykiatri, beroendevård och habilitering, ökade med cirka 23 procent under perioden augusti 2016 augusti 2017, från cirka 6000 till patienter, se figur 8. Även antalet väntande mer än 60 dagar på behandling ökar successivt. I augusti 2017 svarade fem specialiteter för knappt hälften av alla patienter som har väntat mer än två månader (handkirurgi, hjärtsjukvård, plastikkirurgi, ögonsjukvård och öron-näsa-halssjukvård). 23

33 Figur 8: Antal väntande på behandling högst respektive mer än 60 dagar inom specialiserad vård, (PVV = Patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan. Diagrammet bygger på regionens egen uppföljning, vilken innehåller fler specialiteter än den nationella uppföljningen. I figur 12 och 13 visas tillgängligheten per centrum avseende väntande patienter vid månadsskiftet (exklusive psykiatrin) i förhållande till varje centrums individuella målvärden, som har beslutats i överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte, se figur Observera att för HMC relaterar uppsatt målvärde till hud exkluderat, men i andelen som presenteras finns hud inkluderat. Tabell 1. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på besök fördelat per centrum. Tabell 2. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på behandling fördelat per centrum. 24

34 Tillgänglighet till psykiatriska verksamheter För vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och beroendevård tillämpas målgränsen högst 30 dagar till nybesök, fördjupad utredning eller behandling. Samma tidsgräns tillämpas för flyktingmedicin. Det har uppmärksammats brister i registreringen av väntande patienter inom det psykiatriska området. En översyn av registreringsrutinerna pågår tillsammans med berörda kliniker. Redovisning av detaljerade tillgänglighetsresultat bör därför avvakta pågående översyn. Hälso- och sjukvårdsdirektören uppdrogs av hälso- och sjukvårdsnämnden vid dess sammanträde den 29 augusti 2017 att framöver återkomma till nämnden med en redovisning och analys av tillgänglighetsproblematiken inom området. Genomförda återbesök inom planerad tid i specialiserad vård En viktig aspekt i tillgänglighetsfrågan är huruvida patienter får komma på återbesök hos läkare i specialiserad vård inom den tid som planerats. Figur 9 visar hur stor andel av återbesöken som genomfördes inom planerad tid från januari 2015 till augusti Resultatet för Östergötland var det femte bästa i landet under perioden jan-aug Under denna period genomfördes 76 procent av återbesöken i Östergötland i tid. Motsvarande siffra för riket var 65 procent. För augusti 2017 hade Östergötland landets tredje bästa resultat, 77 procent. Figur 9: Genomförda återbesök inom bevakningsdatum år Genomförda undersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neuroradiologi Region Östergötland deltar i nationell uppföljning av väntetiden till elva olika öppenvårdsundersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neuroradiologi, datortomografi, magnetkameraundersökning, ultraljudsundersökning, EKG, PET-CT med flera. Uppföljningen sker med målet att undersökningarna ska genomföras inom högst 60 dagar. Andra kvartalet 2017 undersöktes 87 procent av alla patienter inom högst 60 dagar jämfört med riksgenomsnittet på 80 procent. Som framgår av figur 10 har Östergötland under en längre tid haft ett bättre resultat än riksgenomsnittet. Östergötlands resultat för det andra kvartalet 2017 är landets tredje bästa resultat. 25

35 Figur 10: Andel undersökningar inom radiologi, klinisk fysiologi och neuroradiologi som genomförts inom 60 dagar, Elva olika typer av undersökningar ingår i mätningen. Canceroperationer Målgränsen för patienter med cancersjukdom är att behandling ska genomföras inom 21 dagar räknat från beslut om behandling. Figur 11 visar att utvecklingen sett över längre tid (sedan 2014) är positiv. Denna utveckling har skett samtidigt som antalet genomförda planerade cancerbehandlingar har ökat. Med detta sagt har andelen patienter som fått behandling inom 21 dagar från beslut minskat under de två senaste kvartalen. Under andra kvartalet 2017 var andelen fall där behandlingen startade inom 21 dagar 75 procent, se figur 11. Trots minskningen jämfört med föregående två kvartal är resultaten för det andra kvartalet 2017 ungefär detsamma som resultatet för motsvarande kvartal 2015 och Bilden är således komplex med en långsiktig förbättring kombinerat med något fallande resultat under de två senaste kvartalen. Efter beslutet om behandling kan olika typer av åtgärder följa. En av dessa är strålbehandling. Under andra kvartalet 2017 påbörjades 99 procent av strålbehandlingarna inom 21 dagar. Detta är det hittills högsta uppmätta resultatet. Figur 11: Andel cancerbehandlingar som genomförts inom 21 dagar från beslut om behandling, Cancersjukvården har infört så kallade standardiserade vårdförlopp för olika cancersjukdomar. För varje vårdförlopp har experter fastställt en tidsgräns i dagar räknat från välgrundad misstanke om cancersjukdom till första behandling. Dessa tidsgränser varierar mellan olika cancersjukdomar. Resultatet av ledtiderna för vårdförloppen kommer efterhand att ersätta nuvarande generella 21-dagarsuppföljning. 26

36 Andra typer av tillgänglighetsmätningar Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan också om olika sätt att komma i kontakt med vården, såsom telefontillgänglighet till mottagningar och Vården behöver ständigt jobba med att förbättra och förnya detta. Region Östergötland har som mål att medelväntetiden för att komma fram till 1177 på telefon ska vara 5 minuter. I augusti 2017 var medelväntetiden för att få kontakt med minuter och 15 sekunder. Under månaderna jan-april var medelväntetiden mellan 25 och 30 min, och mellan maj och juli mellan 20 och 25 min. Resultatet har således förbättrats. Även andelen samtal som besvaras inom 9 minuter mäts. Under augusti 2017 besvarades 36,7 procent av alla samtal inom nio minuter. Andelen lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad uppgår för närvarande till 49 procent vilket är över målet. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel väntande patienter som väntat: - högst 60 dagar på nybesök i specialiserad vård - högst 60 dagar på behandling i specialiserad vård - högst 30 dagar inom det psykiatriska vårdområdet Aug 2016: Besök: 69 % Behandling: 61 % 2016: Besök 91 % Behandling: Underlag saknas 85 % 85 % 85 % 95 % Aug 2017: 69 % Aug 2017: 55 % Redovisas ej på grund av bristande underlag 2017 jan-aug: 92 % Andel patienter som har tagits emot av läkare inom 2016: 92 % högst sju dagar på vårdcentral (genomförda nybesök) Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Tillgängligheten på akutmottagningen: - Andel som har träffat läkare för beslutsgrundande bedömning inom en timme - Andel som har lämnat mottagningen inom fyra timmar Andel patienter med cancersjukdom som har påbörjat sin behandling inom högst tre veckor Tillgänglighet till sjukvårdsrådgivningen (1177): -medelväntetid för besvarade samtal 2017 Jan-mars 48 % 2016: 50 % 2017 Jan-mars: 64 % 2016: 64 % 2016: Canceroperation: 67 % Strålbehandling: 97 % April min 26 sekunder 60% 60% Jan-aug 2017:52 % Jan-aug 2017: 68 % >80% Jan-aug 2017: 75 % Jan-aug 2017: 99 % 5 min Augusti min 15 sekunder Telefontillgänglighet till kliniker/ enheter: - Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller CallMe för återuppringning samma dag Andel patienter som inom 14 dagar från remissankomst/beslut om åtgärd har erbjudits tidpunkt för: - besök/undersökning Augusti 2016: Må-to 62 % Fre 52 % 60 % Augusti 2017: Må-Fre 61 % Må-To 68 % April 2016: må-to: 58% fre: 41% Bristande underlag 70 % Bristande underlag - operation/åtgärd Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar Region Östergötland har som mål att e-hälsotjänster ska nyttjas i kontakter med invånare och patienter. Tjänsterna ska uppmuntra invånarna att vara medskapande och delaktiga i sin vård och hälsa. Arbete med att öka användningen av e-hälsotjänster inom Region Östergötland fortgår. Det är fortsatt stort fokus på implementering av e-hälsotjänster inom 27

37 primärvården där vårdcentralerna Mjölby och Cityhälsan centrum är modellvårdcentraler för både olika e-hälsotjänster och nya arbetssätt. Implementering av fler e-tjänster i hela Region Östergötland har intensifierats och flera enheter/centrum efterfrågar stöd för att utveckla arbetet. Implementering av webbtidbok omfattar hela Region Östergötland och här pågår också ett intensivt arbete med att öka webbtidbokningarna för alla mottagningar. Flera standardiserade webbtidböcker har införts, bland annat för suturtagning, blodtryck, bedömning av hudförändringar och EKG inför operation. Dessa webbtidböcker kommer att införas i hela primärvården. Antalet användare av Journalen via nätet ökar ständigt. Vid den senaste mätningen i juli hade drygt unika användare loggat in i sin journal. Dagligen tittar drygt användare i sin journal. Projektet Digitala besök som drivs av Primärvårdscentrum kommer erbjuda medborgaren möjlighet till bokning av digitala besök för vissa symtom/kontaktorsaker, är igång med förberedelsearbete. Drift av verksamheten beräknas vara igång under oktober/november Inom området e-hälsa genomförs också projektet Vård på distans där två pilotprojekt pågår för att utvärdera vård på distans. Patienten genomför olika mätningar, som ordinerats av läkare, resultaten bedöms och eventuella åtgärder genomförs. Det ger en möjlighet att på ett tidigt skede se förändringar i patientens tillstånd och ge möjlighet att justera behandlingen. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel mottagningar (vårdcentraler och kliniker) som Augusti 2016: 80 % Augusti 2017: via 1177 Vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, 38% 50 % kopplad till patientjournalen Jan-apr 2017: 50 % Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal ärenden i 1177 vårdguidens e-tjänster per 2017 jan-apr: Jan- aug 2017 månad 2016: (medel): 2015: Antal bokade tider via webbtidbok direkt kopplad till patientjournalen Jan- Apr 2017 genomsnitt per månad: 1667 (avser nybokningar) 1500/ månad Jan- aug 2017 genomsnitt per månad: 1488 (avser nybokningar) God tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter för personer med funktionsnedsättningar Alla regionens verksamheter ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, inom hälso- och sjukvård. Detta mål gäller även tillgängligheten till Region Östergötlands webbplatser. I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till samtliga vårdleverantörer förutsätts att patienterna får en vård av hög kvalitet som är säker och tillgänglig. Det innebär bland annat att Region Östergötlands lokaler ska vara funktionella för alla oavsett nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i form av exempelvis nedsatt syn, hörsel, läs- och skrivsvårigheter, psykisk eller i övrigt nedsatt funktionsförmåga. Exempel på åtgärder som genomförts i Region Östergötland är att lokaler är anpassade med kontrastmarkeringar kring dörrar och på glaspartier. Andra exempel på insatser som genomförts är att ledstråk i lokalerna har markerats, hissar har utrustats med teknik så de talar och vändmått för rullstol har säkrats. 28

38 För att göra innehåll och tjänster på Region Östergötlands webbplatser tillgängliga för en bred mottagargrupp, inklusive personer med olika typer av funktionsnedsättningar följer Region Östergötland den internationella riktlinjen WCA 2.0 AA. Den beskriver hur Region Östergötland som offentlig verksamhet bör förehålla sig till tillgänglighet på webbplatser. När ny- eller ombyggnad av webbplatser upphandlas ska krav ställas på att leverantören följer och kan tillämpa riktlinjen. Ett mer tillgängligt webbinnehåll innebär ofta fördelar även för personer utan funktionsnedsättningar. Region Östergötlands webbplatser har idag utvecklade funktioner för bland annat översättning, lättlästa sidor på svenska och lyssningsfunktion. Sedan 2013 ska alla kulturinstitutioner som får statligt stöd ha tillgänglighetsplaner för sina verksamheter. Alla regionala uppdragstagare i Östergötland har sådana planer. Inför 2016 kompletterades detta med planer för enkelt avhjälpta hinder och att de, som har publik verksamhet, har tillgängliga webbplatser. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete pågår därutöver. Inom kollektivtrafiken relaterar hög tillgänglighet till såväl fordon, hållplatser som information. Tillgänglighetsanpassningen av hållplatser sker succesivt men fortsatt i låg takt i länet kommer inte bli något undantag, endast ett fåtal hållplatser kommer att tillgänglighets- anpassas på det kommunala vägnätet under året. Även på det statliga vägnätet kommer endast ett fåtal hållplatser att omfattas av tillgänglighetsåtgärder. Positivt är dock att planering ligger långt fram kring nya pendlarhållplatser längs det statliga vägnätet och som vid byggandet kommer att bli fullt tillgänglighetsanpassade samt förses med planskilda förbindelser. För i år har en ny modell för mätning av tillgängligheten på hållplatser tillämpats. Den nya bedömningen av tillgängligheten kommer att utgå från hållplatser kopplade till ställda krav i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet, det vill säga endast utgå från de hållplatser som ingår i kollektivtrafikens stomlinjenät samt hållplatser med 20 påstigande eller fler per dygn. Av dessa hållplatser uppfyllde 50 procent kraven för tillgänglighet i december Inga hållplatser har rapporterats färdigställda av årets planerade hållplatsåtgärder. Byggperioden pågår med start i april till november. Andel anpassade hållplatser redovisas därav endast årsvis i december månad. De fordon som används i den allmänna kollektivtrafiken är till stor del tillgänglighetsanpassade enligt Sveriges Kommuner och Landstings definition. Hållplatsutrop med ljud, låggolv, ramp eller lift samt rullstolsplats finns i samtliga fordon. De allra flesta fordon har en informationsskärm för visuella hållplatsutrop. Det finns fortfarande ett fåtal fordon som saknar detta och arbete pågår med att installera detta i de kvarvarande fordonen. Östgötatrafikens webbplats är tillgänglighetsanpassad. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Omfattningen av regionala verksamheters webbplatser som är tillgängliga och innehåller 2017 apr: Utfall kan ej mätas se Skapa nulägesbild Aug 2017: Utfall tillgänglighetsinformation för personer med funktionsnedsättning -Hälso- och sjukvård beskrivning i text kan ej mätas se beskrivning i text -Kultur -Kollektivtrafik Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Målupp -fyllelse Anpassningsgrad för hållplatser i stomtrafik eller med mer än 20 påstigande per dygn Apr 2017: 50 % 2016: 50 % Ska öka 50 % Anpassningsgrad, fordon Apr 2017: 94,4 % 2016: 70,8 % 100 % 99 % 29

39 Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv Regionutvecklingsnämnden ansvarar för Region Östergötlands främjande av kultur i Östergötland. Kultur- och friluftslivet i Östergötland är utbrett och Region Östergötland arbetar aktivt med att främja ett brett kulturutbud. Bedömningen av måluppfyllelsen är tillfredställande och bedöms vara så även vid årets slut. God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Ett stort antal aktiviteter har under perioden genomförts för att stärka tillgången till kulturupplevelser och eget skapande inom områden som film, dans, teater och nycirkus. Bland annat har danstävlingen Danskarusellen i Östergötland genomförts. Danskarusellen riktar sig till alla åldrar och dansstilar och möjliggör för de tävlande att under flera tillfällen stå på scen inför en publik men även få feedback från en jury för att kunna utvecklas som dansare. När det gäller strukturen och initiativen för att spegla och öka mångfalden i Östergötlands kulturliv, och då särskilt de nationella minoriteterna, har en process påbörjats i samverkan med Regionbiblioteket för att finna nya former att erbjuda kunskapstillfällen för de regionala kulturverksamheterna och kulturinstitutionerna. En översyn av den regionala arrangörsgarantin har påbörjats för att bland annat se om den kan användas på ett mer effektivt sätt och främja mer kultur till barn och unga. En utbudsdag för personal inom äldreomsorgen i Östergötland genomfördes under våren med ett stort antal deltagare. Där hade kulturaktörer från olika genrer möjlighet att visa upp sitt kulturutbud som är anpassat till målgruppen äldre inom omsorgen. Efter utbudsdagen har intresset att boka kulturaktiviteter varit väldigt stort från äldreomsorgens sida. Under fem dagar i maj månad stod Östgötateatern/Scenkonstbolaget som värd för Scenkonstbiennalen där föreställningar genomfördes av scenkonstgrupper från hela landet samt internationella grupper. En gatuteaterfestival hölls också. Stöd till amatörteaterproduktioner har delats ut till sju amatörteaterproduktioner. De sökande var från hela länet. Vid bedömningen av produktionerna togs hänsyn till att beviljade medel skulle bidra till en geografisk spridning, olika genrer samt målgrupper. En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Efter fem år under kommunalt huvudmannaskap i Norrköpings kommun, är Film i Öst från och med 2017 en del av Region Östergötland. Förändringen i huvudmannaskap stärker strukturerna på filmområdet och ökar möjligheterna att arbeta med det regionala filmuppdraget i hela Östergötland. Förändringen har inneburit ett stort praktiskt omställningsarbete och en ny hemsida håller på att tas fram. Ett arbete är inlett med syfte att skapa en nod för klassisk sång i Östergötland med Vadstenaakademien, Norrköpings Symfoniorkester och Stenhammarstiftelsen som parter för att binda samman insatser som görs i Vadstena och Norrköping. Under perioden har också en struktur kring de olika nätverk där Region Östergötland är sammankallande tagits fram. Syftet är att utifrån den sedan kunna planera var de olika nätverken dockar i varandra och hur arbetet kan drivas framåt. Danssatsningen DansARR Öst med syfte att stärka arrangörer har inträtt i en ny fas där offentliga professionella föreställningar arrangeras. DansARR Öst är ett samarbete mellan Riksteatern Östergötland, Dans i Öst och fyra riksteaterföreningar i regionen. De fyra riksteaterföreningarna har under det första kvartalet tillsammans arrangeras fyra föreställningar för en vuxen publik. DansARR Öst vill sprida och stärka danskonsten i regionen och få fler invånare att upptäcka den professionella dansen. 30

40 Ett levande fritt kulturliv utöver institutionerna Ett av Region Östergötlands uppdrag är att stödja och stärka förutsättningarna för professionell scenkonst utanför institutionerna. Under perioden har flera olika medel utlysts och delats ut för att stärka detta. Andra aktiviter som genomförts i syfte att stärka strukturerna för professionella kulturskapare är fördjupat samarbete med ett antal organisationer i länet samt arrangerande av dansresidens. God tillgång till natur- och friluftsliv Region Östergötlands landskapsled, Östgötaleden, har under perioden fått sex nya sträckor i Motala kommun. Detta har genomförts i ett samarbete mellan Region Östergötland, kommunens tillväxtbolag och föreningslivet. En manual för märkning och information på leden har tagits fram. Den används av skötselföreningarna och är en del i arbetet med att skapa trygghet. Ett arbete har inletts där alla Östgötaleden sträckor ska läggas in på en gemensam GIS-sida. Detta för att Lantmäteriets karta över hela Östgötaleden ska vara korrekt. En nationell konferens för politiker och tjänstepersoner inom natur och friluftsliv genomfördes i maj med deltagare från Västra Götaland, Skåne, Stockholm, Uppsala och Västmanland. Deltagarna fick ta del av de satsningar som görs på Östgötaleden. Arbete med inventering av Tysta platser har inletts och kommer att slutföras under året. Nya skyltar till sopmajorna i skärgården har tagits fram tillsammans med länsstyrelsen och de har under sommaren satts upp. Goda res- och transportmöjligheter Förändringar inom infrastruktur är långsiktiga processer och det kan gå många år mellan satsningar och verkliga förändringar. Ett sådant exempel är ombyggnationer av landsvägar för att skapa mötesseparering, som pågår under många år innan hela sträckor är färdigställda. Inom kollektivtrafiken erbjuder Östgötatrafiken genom sitt pågående arbete och utveckling av verksamheten invånarna i Östergötland goda res- och transportmöjligheter. Förutsättningarna för tillfredsställande måluppfyllelse vid årets slut bedöms som goda. En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Region Östergötland har under året arbetat vidare med att ta fram ett förslag till ny Länstransportplan Under början av året har ett brett politiskt samråd genomförts. Den politiska referensgrupp som trafik- och samhällsplaneringsnämnden utsett har bistått arbetet. På grund av att direktiven från regeringen försenats har även arbetet regionalt påverkats varför den ursprungliga tidplanen inte har kunnat hållas. Utifrån en justerad tidplan beslutade trafik- och samhällsplaneringsnämnden i augusti att skicka ut en samrådsversion av planen på remiss. Remisstiden sträcker sig fram till och med november. Efter vidare beredning och beslut skickas länstransportplanen till regeringen i januari

41 Nyckelindikator Andelen regionala infrastrukturstråk 8 : -med en genomförbar 9 förbättringspotential 10 Andelen av ovanstående stråk som omgattas av nationella eller regionala genomförande planer inom: - 4 år år - inte finns i planeringen En väl fungerande kollektivtrafik Föregående utfall Apr 2017: 9 av 12 Apr 2016: 9 av 12 Apr 2017: 4 år: 5 av år: 2 av 9 Ej i plan: 2 av 9 Apr 2016: 4 år: 5 av år: 2 av 9 Ej i plan: 2 av 9 Följa Målvärde Öka Öka Inte öka Utfall Aug 2017: 9 av 12 4 år: 5 av år: 2 av 9 Ej i plan: 2av 9 Resandeutvecklingen i kollektivtrafiken för årets åtta första månader är positiv jämfört med samma period Resandeökningen på 2,4 procent för perioden är något över målvärdet för helåret på 2,3 procent. Antal resenärer i den regionala busstrafiken samt stadstrafiken i Motala och Norrköping har ökat något. Linköpings stadstrafik uppvisar en ökning på sex procent under perioden och har tillsammans med Östgötapendeln den största procentuella ökningen. Värt att notera är att resandeökningen under det första tertialet var 0,8 procent, medan ökningen under andra tertialet var 4,7 procent. En viktig faktor för att underlätta köp av biljetter infördes under perioden. Införandet av betalsättet Swish ökade både nedladdning av Östgötatrafikens app samt biljettköp i den kanalen Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Antal påstigande i kollektivtrafiken Jan-aug 2016: ,3 % Måluppfyllelse Måluppfyllelse Jan-aug 2017: , +2,4 % 8 I enlighet med Länstrafikplan 9 Baserat på en nytto-kostnadskalkyl där kostnaderna inte ska vara orimliga i förhållande till den förväntade nyttan. 10 Avseende tids- och säkerhetsvinster 32

42 Processperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och Kunskapsbaserad verksamhet Effektiv verksamhet Säker verksamhet En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet resultat Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Effektiva processer Optimal dimensionering av vårdplatser Standardiserade vårdflöden Nya effektiva former för yttäckande trafik Stark patientsäkerhetskultur Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Konkurrenskraftig klinisk forskning Effektiv forskning inom nya områden Främjandet av innovationer och ökat utnyttjande av innovationsupphandlingar Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet God hushållning med energi och naturresurser 33

43 Kunskapsbaserad verksamhet har det övergripande ansvaret för kunskapsbaserad i Region Östergötland. För att uppnå detta krävs systematisk kunskapsinhämtning, implementering, uppföljning och analys. Hälso- och sjukvården ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. För att nå full måluppfyllelse krävs ett mycket systematiskt arbete. Bedömningen är att verksamheterna rör sig mot god måluppfyllelse vid årets slut. Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens Region Östergötland inledde för ett par år sedan ett arbete med att ta fram Östgötafakta, ett kunskapsunderlag för kliniskt beslutsstöd främst för primärvården. Arbetet är nu en del av det nationella arbetet med kliniska kunskapsstöd för primärvården där Region Östergötland har ansvar för ett medicinskt område. Anpassningar av framtagna riktlinjer till Region Östergötlands lokala förutsättningar och behov kommer att göras. Utöver detta deltar Region Östergötland i arbetet med medicinska programgrupper på nationell nivå, som har i uppgift att skapa likvärdiga vårdriktlinjer även på specialiserad nivå. Även arbetet med att implementera det nya dokumenthanteringssystemet (Dokumenta) går vidare. Det är väsentligt för att säkerställa tillgång till organisationens olika styrande dokument. Region Östergötlands internationella samverkan genererar också kunskap och erfarenhetsutbyte som omsätts och implementeras i Region Östergötlands interna verksamhet och kommer östgötska aktörer till del. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdområden där det finns publicerade Ej relevant efter start av Ej relevant efter Östgöta-FAKTA-dokument nationellt arbete 25/27 start av nationellt arbete Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel giltiga/uppdaterade medicinska riktlinjer April 2017: 81 % 95 % Aug 2017: 76 % Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Samtliga produktionsenheter har ett uppdrag att systematiskt arbeta med uppföljning av analys av verksamheten. På den övergripande nivån sker det bland annat i form av delårsrapporter och årsredovisning och på den mer detaljerade nivån exempelvis genom uppföljning av enskilda verksamheternas resultat, som medicinska resultat inom hälso- och sjukvården. Inom vårdverksamheterna är nationella kvalitetsregister och vården i siffror som bygger på nationella kvalitetsregister och andra nationella uppföljningar viktiga underlag för att analysera sin verksamhet. Region Östergötlands internationella nätverk är också en viktig plattform för kunskapsinhämtning och benchmarking med andra internationella regioner. Engagemanget i internationella nätverk utvärderas kontinuerligt för att anpassas efter verksamheternas 34

44 behov, och nya engagemang har utvecklats även utanför hälso- och sjukvården, inom bland annat livsmedelsområdet samt EU-kommissionens tematiska plattformar. Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Vården ska alltid erbjudas på lika villkor till alla patienter och ska utgå från personcentrerat förhållningssätt. Region Östergötland ska arbeta för att utveckla värdegrundsfrågor för ökad delaktighet och jämlikhet samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete. Det har påbörjats ett regionalt arbete med att sprida kunskap om personcentrerad vård och att implementera förhållningssättet. Det är dock ett långsiktigt arbete som kommer att kräva ett mångårigt arbete. Ett sätt att till del försöka följa arbetet med att arbeta personcentrerat är att använda PROM- och PREM- mått (patientrapporterade mått som relaterar till patientens skattning av sitt eget hälsotillstånd samt till patientens upplevelse av vården). Cirka 70 procent av verksamheterna uppger att de använder sig av dessa uppföljningar i sin verksamhet. Under våren genomfördes vid tre tillfällen en tvådagarsutbildning för hälsokommunikatörer om tobak, stress, sömn och hur de bäst förmedlar och når ut med sin kunskap för att hjälpa patienter till en bättre hälsa (genom motiverande samtal, MI). Arbetet med Hälsosamtal har under perioden fortgått enligt plan. Hälsosamtal är hälso- och sjukvårdens satsning på hälsoundersökningar med tillhörande samtal om hälsa. Målet med satsningen är att främja hälsa och förebygga sjukdom, särskilt hjärt- kärlsjukdom. Hälsosamtal erbjuds till ett slumpvis urval av kvinnor och män i åldrarna 40, 50, 60 och 70 år på vårdcentralerna. Satsning görs på komplementära metoder i den kliniska verksamheten (med tanken att utveckla en mer integrativ hälso- och sjukvård där konventionell vård och behandling kombineras) för att försöka främja hälsa och förebygga sjukdom. De komplementära inslagen består bland annat av mindfulness, yoga, taktil massage samt djur och natur med målgrupper som barn och mödrar, personer med psykisk ohälsa/stress, tidigare intensivvårdspatienter, närstående till dementa och LAH-patienter. Att identifiera och omhänderta patienter som blivit utsatta för våld i nära relationer är en viktig aspekt i det förebyggande arbetet. Under våren har en större utbildningsdag kring våld i nära relation genomförts inom Region Östergötland för ett hundratal deltagare från hälsooch sjukvården. Vidare har arbetet fortgått med att sprida kunskap och kompetens genom att delta på arbetsplatsträffar och informera om våld i nära relationer. Samverkan har även skett med Linköpings kommun, Stadsmissionen, Åtvidabergs kommun, Länsstyrelsen och i referensgrupp kring människohandel och prostitution. Under året togs nya riktlinjer fram och 68 procent av Region Östergötlands enheter har nu fastställda lokala rutiner för hur de ska hantera våld i nära relationer. Under året har också nya riktlinjer för kvinnlig könsstympning tagits fram och kunskap om detta område skall under kommande år spridas till alla berörda verksamheter. Under år 2017 har barnskyddsfrågor varit i starkt fokus. En revidering av Region Östergötlands rutin för hur medarbetare ska hantera misstankar om att barn far illa har gjorts. I maj skapades en ny dokumentationsmall i Cosmic som bidrar till att öka patientsäkerheten vid misstanke om brott mot barn. En ny fråga om patientsäkerhet finns i riskhanteringsinstrumentet RH check, som gäller medarbetarnas kunskap om sin anmälningsskyldighet till socialtjänsten. 35

45 En viktig strategi för att stärka ett jämlikt förhållningssätt är att genomgå HBTQdiplomeringar/certifieringar eller motsvarande. 13 enheter uppger att de genomgått en sådan utbildning (en ökning jämfört med våren 2017). Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som Aug 2016: Aug 2017: på ett systematiskt sätt arbetar för att säkerställa att patienterna får jämlik vård genom: -analys av den egna vården, samt jämförelse med motsvarande enheter i länet, regionen och landet, 85 % 93 % 42 % -värdegrundsarbete och vid behov handlingsplan 61 % 95 % 59 % Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel kliniker som använder PROM- och/eller 2017 April: 75 % Aug 2017 PREM-mått i sin uppföljning PROM:81 % PROM: 75 % PREM: 78 % PREM: 69 % Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som är HBTQ-diplomerade alt. certifierade eller som har genomgått likvärdig utbildning Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer Andel indikatorer inom området Levnadsvanor i Vården i siffror som har förbättrats jämfört med föregående år 2017 April: 5 % (8 enheter) 2017 April: 66 % 2015: 5 av 8 Effektiv verksamhet 25 % Aug 2017: 9 % (13 enheter) 80 % Aug 2017: 68 % 6 av 8 Aug 2017: Redovisas till årsredovisning har det övergripande ansvaret för effektiv verksamhet Även hälso- och sjukvårdsnämnden har ett visst ansvar för det strategiska målet, utifrån de överenskommelser och avtal som nämnden tecknar med vårdleverantörer. Stor kraftsamling pågår för att stärka effektiviten i Region Östergötlands verksamheter och bemöta utmaningarna som finns gällande dimensionering av vårdplatser och effektivisering av flöden. Trots intensiva insatser är bedömningen att måluppfyllelse inte kommer vara uppnådd vid årets slut. Effektiva processer Produktion Den ackumulerade sjukvårdsproduktionen avseende antal läkarbesök i öppenvård samt sjukvårdande behandlingar har ökat något sedan perioden förra året, medan slutenvårdstillfällen har minskat marginellt jämfört med motsvarande period föregående år, se tabell 3 och mer utförligt i bilaga 2. Sett över en längre period ligger produktionen dock i princip konstant sedan flera år, se figur 12. Medelvårdtiden på cirka 4,5 dagar under årets åtta första månader är i nivå med motsvarande period föregående år. Den största förklaringen till minskningen av slutenvård är sannolikt att bristen på disponibla vårdplatser främst tränger undan planerad vård. Region Östergötland arbetar samtidigt för att öka den öppna vården och minska slutenvård som går att undvika. 36

46 Tabell 3. Produktion i Region Östergötland jämfört med samma period föregående år Vårdtillfälllen Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Vårdtid Figur 12. Sjukvårdsproduktionen Region Östergötland under jan-aug Ett mått som kan ge viss fingervisning om vårdens effektivetet är att värdera den genomförda produktionen i förhållande till de resurser som går åt för att genomföra den. I Region Östergötland görs den analysen med hjälp av DRG. DRG-vikten i slutenvården har minskat jämfört med samma period förra året, medan DRG-vikten i öppenvård ökat något. Minskningen av DRG i slutenvård är rimligen kopplad till minskningen av vårdtillfällen. Eftersom fler patienter vårdas som utlokaliserade patienter kan det innebära minskad effektivitet i vården, samt även öka risker för vårdskador som också leder till ökade kostnader. Mer om DRG-analysen finns att läsa under ekonomiavsnittets strategiska mål Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse. Hållbar verksamhet Hållbar verksamhet är ett program som initierades under Målet är att skapa effektivare flöden i vården. Inom operationsplanering startar i höst ett pilotprojekt inom robotkirurgin på Universitetssjukhuset i Linkköping (US) som syftar till ett mer effektivt utnyttjande av operationsresurser. Vad gäller vårdplatser kommer samverkan kring vårdplatser inom specifika kompetensområden att påbörjas under hösten. Detta för att undvika att patienter utlokaliseras samt att sårbarheten med alltför små vårdplatsenheter minskas. Hållbar verksamhet hänger ihop med flera andra satsningar, som Nära vård och Rätt använd kompetens. Dessa satsningar genomförs internt i organisationen men har som mål att förse medborgarna i Östergötland med en god och säker vård av hög kvalitet. För att uppnå en robustare vårdplatssituation krävs ett brett arbete. I detta arbete pågår diskussioner för att utveckla samverkan mellan närliggande medicinska verksamheter som 37

47 har gemensamma vårdprocesser och/eller samverkar inom ett geografiskt avgränsat område för bättre resursutnyttjande (så kallade vårdkluster). Som ett led i att effektivisera flöden har det inom ramen för Hållbar verksamhet också startats upp kortidsboenden i samverkan med Linköpings och Motalas kommuner för att minska antalet utskrivningsklara patienter som upptar vårdplatser (läs mer under optimal dimensionering av vårdplatser ). Produktionsplanering Arbetet med att införa en modell för produktionsplanering fortskrider. Målet är effektivare resursutnyttjande och en förbättrad arbetsmiljö. Implementering av arbetssätt och IT-stöd planeras ske under 2017 på flera kliniker. Många kliniker har arbetat med produktionsplanering men för det fortsatta arbetet krävs en större samstämmighet i hur detta sker. Det är speciellt viktigt då den viktigaste produktionsplaneringen måste ske gemensamt över klinikgränser. 112 enheter uppger att de använder produktionsplanering. Produktionsplanering är en pivotal del av programmet Hållbar verksamhet. Tillgänglighet till vården En effektiv vård innebär även att tillgängligheten till de diagnostiska processerna är god. Region Östergötland har under längre tid haft problem att uppnå tillräcklig god tillgänglighet inom delar av det här området, då svarstiderna för patologi- (PAD) 11 och cytologiundersökningar 12 har varit långa. Region Östergötland har därför särskilda krav för PAD och cytologiundersökningar. Diagnostikcentrum har i år som mål att inom en vecka klara svarstiderna för gynekologisk cytologi, vilket också har uppnåtts under de första åtta månaderna. Diagnostikcentrums lokaler för patologi och cytologi har under lång tid varit ofuntkionella och negativt påverkat arbetsmiljön. Detta har påverkat tillgängligheten. Nu pågår en del förbättringsarbeten som förhoppningsvis kommer att skapa bättre förutsättningar även om arbetet kommer att påverka verksamheten under renoveringstiden. För att skapa en sammanhållen och effektiv vårdkedja för patient och närstående inom cancervården ska den som har ansvaret för patienten ha god kontakt och tät samverkan med nästa instans. För att underlättaen effektiv vård men även för att få patienten mera delaktig i sin vård sker nu en utveckling av en vårdplan för patienten samtidigt som vårdplaner inom professionerna ses över. Regionala cancercentrum (RCC) arbetar på regional och nationell nivå för att patienter ska kunna kommunicera med vården på ett så lätt sätt som möjligt samt att vara delaktiga i och välinformerade under hela sjukdomsprocessen. Det pågår därför ett nationellt arbete för att digitalisera Min vårdplan som tidigare samordnades av SKL och nu har lämnas över till 1177 Vårdguiden. I detta arbete har både patient- och verksamhetsperspektivet tagits tillvara. Den tekniska plattformen för Min vårdplan blev klar 2016 och testas nu i en förstudie. I förstudien ingår urologmottagningarna i Linköping och Norrköping. Särskilt prioriterade områden och andra vårdprocesser Standardiserat vårdförlopp för cancer (SVF). I bröstprocessen har det gjorts ett utvecklingsarbete i den inledande patientkontakten och utredningsfasen som resulterat i att färre kvinnor behövde mammografieras och punkteras samt att patienterna fått en bättre upplevelse av utredningen. I prostataprocessen har utvecklingsarbetet intensifierats för att ännu bättre kunna hantera det ökade inflödet av män där det finns en välgrundad misstanke om prostatacancer. Enheten för samordnad cancerutredning bedömer samtliga remisser som remitteras enligt SVF och tar primärt utredningsansvar för patienter med oklara symtom eller tecken på 11 Med PAD menas patologisk-anatomisk diagnos, en diagnos som ställs av en patolog efter mikroskopisk undersökning av vävnadsprov eller obduktion. 12 Cytologi betyder cellprov för mikroskopisk undersökning. 38

48 spridd sjukdom vid remisstillfället. Detta har lett till ökad effektivitet och ökad trygghet för patienterna. Digitaliseringen och e-hälsotjänster. Region Östergötland har en målsättning att det på sikt ska genomföras fler virtuella besök än faktiska besök i hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Under januari-augusti 2017 har besök över telefon och internet ökat i jämförelse med tidigare år men har sedan april legat konstant. Utvecklingen inom området är intensivt och under 2017 kommer fokus främst ligga på att öka utnyttjandet av e-hälsotjänster och utvecklingen av det nya arbetssätt som det medför e- hälsotjänster genom fortsatt implementering av webbtidbok, besök via video och vårdplanering på distans. Dagkirurgi Ett sätt att effektivisera vården är göra mer operationer i dagkirurgi. Av de operationer som genomförts under januari-augusti var 55 procent dagkirurgiska operationer. Andra områden där hälso- och sjukvården utvecklar arbetssätt för att effektivisera vårdprocesserna är till exempel: utveckling av hälsosamtal samt direktbokningar till psykolog eller kurator direkt i CallMe utvecklade arbetssätt på vårdcentraler som till exempel multiprofessionellt team för ett effektivare flöde både för patienter och för medarbetare personcentrerad vård genom mobilt team för de mest sjuka äldre akutteam för förbättrad och mer effektiv handläggning av akuta patienter sjusköterskeledd bedömningsmottagning för att skapa en bättre logistik för patienter teambaserad vård för mångbesökare och kroniskt sjuka för att säkerställa en effektiv och tidig vård för kvinnor med förändringar i bröstet erbjuder Bröstenheten på Universitetssjukhuset i Linköping möjlighet för kvinnor från hela länet att söka vård direkt utan att gå via sin vårdcentral. Idag genomförs 94 procent av alla bröstcanceroperationer som dagkirurgi. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal vårdverksamheter (kliniker och vårdcentraler) April 2017: 66 Skapa nulägesbild Aug 2017: 112 st, som använder produktionsplanering 76 % Resultatmått/processmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel lediga tider för tandvårdsbehandling inom en månad April 2017: 53 % 60 % Aug 2017: 49 % Svarstider inom diagnostiken: - PAD inom 14 dagar - Cytologi inom 14 dagar April 2017: Cytologi 90 %* 70 % 95 % Aug 2017: Andel saknas. Cytologisvar ges inom 5 dagar, andra PAD-svar ges mellan 5 och 46 dagar. Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler och kliniker) som har en funktion för koordinering för effektiv samverkan med Försäkringskassan Apr 2017: 45 % 75 % Aug 2017: 70 % Andel kliniker som använder SMS-påminnelser Apr 2017: 82 % 90 % Aug 2017: 88 % Medelvårdtid Jan-april 2017 Totalt: 4,5 dygn Kvinnor: 4 dygn Män:5,1 dygn 2016: Totalt 4,4 dygn Kvinnor 4,8 dygn Män 4,0 dygn Skall vara oförändrad /minska Jan-aug 2017: Totalt: 4,6 dygn Kvinnor: 4,2 dygn Män: 4,9 dygn 39

49 Andel dagkirurgiska operationer av alla operationer Jan-april 2017 T:56 % K:58 % M: 53 % Andel strukna operationer 2016: Totalt 55 % Kvinnor 57 % Män 54 % 2016: jan-aug 5,3 % Andel virtuella besök i förhållande till faktiska besök Jan-april 2017: 2,4% Jan-aug 2015: 1,6 % 2016: 1,8 % *Underlag saknas för andelen PAD svar inom 14 dagar Optimal dimensionering av vårdplatser Ska inte minska Jan-aug 2017: Totalt: 55 % Kvinnor:56 % Män: 53 % 4,5 % Jan-aug 2017: 5,4 % Ska öka Jan-aug 2017: 2,5 % Utlokalisering av patienter och beläggningsgrad Vårdplatssituationen har fortsatt att vara en stor utmaning under året. Hos flertalet produktionsenheter finns brist på sjuksköterskor, vilket har lett till reduktion av antalet disponibla vårdplatser. Antalet vårdplatser minskade under sommaren med cirka 10 procent sedan Detta avspeglar sig också i beläggningsgraden som för akutflödet var cirka 110 procent i juli på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och mellan 95 och 90 procent för Vrinnevisjukhuset respektive Lasarettet i Motala. Även antalet utlokaliserade patienter fortsätter att öka på US, antal patientdygn var i juli 426 vilket motsvarar 14 vårdplatser per dag i snitt. Vissa dagar var dock antalet betydligt högre. Förutom att vården blir mer ineffektiv och risken för vårdskador ökar så innebär många utlokaliseringar en hög belastning på de avdelningar och medarbetare som behöver ta emot många utlokaliserade patienter. Det ökar risken för att fler medarbetare lämnar vilket kan medföra att verksamheter hamnar i en ond cirkel. Figurerna visar beläggningsgrad, antal vårdplatser och antal utlokaliserade patienter (dygn). Figur 13. Genomsnittligt antal vårdplatser i Region Östergötland

50 Figur 14. Akutvårdsflöde för Region Östergötlands sjukhus. Figur 15. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset. Som ett led i att bättre dimensionera vårdplatserna på sjukhusen har det på Universitetssjukhuset i Linköping (US) och på Lasarettet i Motala öppnats kortidsboenden som drivs på kommunalt uppdrag. De nya boendena har avlastat Region Östergötland då antalet utskrivningsklara patienter har minskat, vilket innebär att fler vårdplatser kan utnyttjas av de som bättre behöver dem. På US har konceptet daglig styrning fortsatt under året vilket innebär att vårdenhetschefer, chefsjuksköterskor och andra funktioner träffas två gånger i veckan för att diskutera problem kopplat till bland annat vårdplatssituationen. Varje vecka, eller oftare vid behov, sker också gemensamma vårdplatsmöten som innefattar länets samtliga sjukhus. Under sommaren har det genomförts dagliga möten på sjukhusen och daglig kontakt har hafts mellan regionens länsdelar. Detta har varit en viktig del i den dagliga styrningen. En rotorsak till vårdplatssituationen är sannolikt den allt ökade vårdtyngden på avdelningarna. Region Östergötland saknar dock en löpande vårdtyngdsmätning varför detta utgår från mera subjektiva upplevelser. Det finns dock andra tecken på att de patienter som vårdas på akutavdelningarna är betydligt mera vårdkrävande än tidigare. Exempelvis att patienter som genomgår mycket omfattande kirurgi i det närmaste kommer direkt till vårdavdelning istället för att, som tidigare var fallet, vårdas en period på intensivvårdsavdelning. En allt större andel av inneliggande patienter upplevs ha ökade 41

51 behov av omvårdnad. Det innebär att slutenvårdsavdelningarna behöver bemannas på annat sätt än tidigare och att arbetssätt som frigör så mycket sjuksköterske- och underskötersketid som möjligt för direkt patientvård behöver utvecklas. Vidare behöver metoder utvecklas som minskar den tid som vårdavdelningens personal behöver lägga på administrativa uppgifter. Återinläggningar Återinläggningar är ett mått som kan indikera om patienter skrivs ut för tidigt från sjukhusen. Måttet kan även indikera hur väl samverkan fungerar med andra huvudmän, samt hur goda möjligheter kommunerna har att ta emot färdigbehandlade äldre. Återinläggningsfrekvensen synes vara oförändrad under året men ligger högre än det önskvärda målvärdet vilket kan tala för att en del patienter skrivs ut tidigare än vad som skulle vara optimalt. Utveckling av köer Utifrån ovan så kan konstateras att antalet disponibla vårdplatser inte är tillräckliga. Brist på vårdplatser påverkar i hög grad det elektiva vårdflödet som inte kan hanteras inom öppenvård. Det innebär att Region Östergötlands möjligheter att klara sitt sjukvårdsregionala och nationella vårduppdrag kan påverkas vilket i vissa fall redan börjat ske. Köerna till nybesök och behandling tenderar att öka och både antalet och andelen personer som väntat för länge har ökat. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Beläggningsgraden av vårdplatser: - Totalt <90 % - Akutvårdsflödet -Aug 2016:94 % Jan-aug 2016: 95 % -Aug 2016: 97 % Jan-apr 2016: 97 % -Aug 2017: 97 % Jan-aug 2017: 97 % -Aug 2017: 102 % Jan-aug 2017: 101 % Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Utlokaliserade patienter - Antal vårddygn/månad Aug 2016: 391 < 100 Aug 2017: 463 Jan-aug genomsnitt/mån: 2016: : 374 Jan-aug 2017: Genomsnitt 464/mån Minskade återinläggningar inom 30 dagar för: - samtliga patienter - fokuspatienter 2016: Totalt: 11 % Kvinnor: 10% Män:12 % 2016: Totalt: 20 % Kvinnor:20 % Män: 19 % - patienter 65 år 2016: Totalt: 16 % Kvinnor: 15 % Män:17 % Antal disponibla vårdplatser Augusti 2016: 751 Augusti 2015:788 Standardiserade vårdflöden Minska från 2016 års resultat med 10 % Jan-aug 2017 Totalt:11 % Kvinnor:10 % Män: 11 % Totalt: 15 % Kvinnor:15 % Män: 14 % Totalt: 15 % Kvinnor: 15 % Män: 16 % Ska inte minska Augusti 2017: 717 I samband med utgången av 2017 ska 28 standardiserade vårdförlopp (SVF) för cancer vara införda. Antalet patienter inom de olika flödena (i förhållande till totalantalet förväntade patienter) varierar fortfarande. Det tar tid innan ett nytt vårdflöde uppnår en adekvat täckning av behovet och det tar tid innan adekvat registrering kan ske ute på klinikerna. Region Östergötland har valt att ha en ingång till samtliga flöden (undantag hudtumörer och till del bröstcancer där den befintliga bröstprocessen har det största ansvaret) för att tidigt kunna identifiera patienter med behov av ett mera anpassat vårdflöde och för att säkerställa att alla patienter får rätt information och erhåller en kontaktsjuksköterska även i det 42

52 inledande utredningsförloppet. Fokus har främst legat på att utveckla nya vårdprocesser men kommer nu att successivt flyttas till att också uppnå stipulerade ledtider. De cancerflöden med störst utmaningar är för patienter med misstanke om tjock- och ändtarmscancer (bland annat på grund av brist på resurser för koloskopi) och hudtumörer (på grund av den mycket stora volymen). Se tabell 4 för utfall. I den fortsatta utvecklingen måste större fokus ligga på att effektivisera multidiciplinära konferenser vilka är mycket resurskrävande, samt att effektivare planera cancerkirurgin och den fortsatta uppföljningen. Även bättre samverkan med den palliativa vården är ett viktigt utvecklingsområde. Det pågår ett sjukvårdsregionalt arbete för att försöka effektivisera de multidiciplinära konferenserna vilket förhoppningsvis kan frigöra en del resurser. Samtidigt föreligger stora utmaningar när det gäller att uppnå fastställda ledtider. Ett område är tillgängligheten till vävnadsanalyser där bland annat arbetsmiljön som följd av dåliga lokaler och pågående ombyggnation påverkar. Det saknas även adekvat kapacitet för en del endoskopiska undersökningar. Region Östergötland saknar tillräcklig kompetens i form av erfarna läkare inom flera områden vilket också negativt påverka tiden till diagnos och behandling. Det har genomförts en nationell patientenkät avseende hur patienterna som utreds enligt SVF upplever vården och där hamnar Sydöstra sjukvårdsregionen och Region Östergötland bland de med bäst resultat. Standardiserat vårdförlopp Kön Antal flöden som avslutats med Start av behandling Antal flöden inom ledtid Andel flöden som är inom ledtid SVF huvud- och halscancer Kvinnor % Män % SVF matstrupe- och magsäckscancer Kvinnor % Män % SVF tjock- och ändtarmscancer Kvinnor % Män % SVF cancer i bukspottkörtel och periampullärt Kvinnor % Män % SVF lungcancer Kvinnor % Män % SVF hudmelanom Kvinnor % Män % SVF bröstcancer Kvinnor % Män % SVF livmoderkroppscancer Kvinnor % Män 0 0 SVF äggstockscancer Kvinnor % Män 0 0 SVF prostatacancer Kvinnor 0 0 Män % SVF cancer i urinblåsan och urinvägarna Kvinnor % Män % SVF lymfom Kvinnor % Män % SVF cancer med okänd primärtumör - CUP Kvinnor % Män % Tabell 4. Andel flöden i respektive standardiserat vårdförlopp januari-augusti 2017 som genomförts inom ledtid Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel uppfyllda tillgänglighetsmål för SVF avseende alla vårdförlopp där valida resultat kan erhållas. Tid från välgrundad misstanke till start av behandling april: Totalt: 41 % Kvinnor: 42 % Män: 38 % 60 % Jan-aug 2017: Totalt: 41 % Kvinnor: 37 % Män: 46 % 43

53 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Responstid ambulans vid prio 1 larm: 2016: Jan-juni 2017: -Genomsnittlig, 10:24 min Ska inte öka 10:29 min -Andel av livshotande tillstånd där befolkningen nås 76% 75 % 78 % inom 10 minuter 2015: 10:54 min 75 % Nya effektiva former för yttäckande trafik Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. För att hantera denna målkonflikt krävs att kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och nya former prövas. Det är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. I glesbygd med ett litet resandeunderlag utspritt över större ytor kan aldrig traditionell kollektivtrafik bli effektiv. För att ändå tillgodose medborgarnas behov av kollektivtrafik finns Närtrafiken. Under året har det skett en uppföljning av Närtrafiken. Inkomna kundsynpunkter har analyserats och Östgötatrafiken har lämnat förslag på några mindre förändringar, som också fastslagits av trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Förändringarna trädde även i kraft under juni Bland förändringarna kan nämnas att tiden för Närtrafiken har utökats och mindre förändringar i områdesindelningen har gjorts. Östgötatrafiken har i anslutning till förändringarna gjort en insats för att informera allmänheten om Närtrafiken. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal resande i Närtrafik Jan-april 2017: Dimensionering efter Jan-aug 2017: 2806 kapacitet och behov 6882 Säker verksamhet För att uppnå Region Östergötlands vision om att minska antalet vårdskador behövs en stark patientsäkerhetskultur. Flera arbeten pågår för att förbättra säkerheten och minska antalet vårdskador. Bland annat genomförs nya insatser för att minska vårdrelaterade infektioner, trycksår och andra vårdskador samt för att främja en hållbar användning av antibiotika. Vidareutveckling görs även av kontinuitetshantering i verksamheterna. Patientsäkerhet är på många sätt svårt att följa upp. Ju noggrannare mätningar desto mer risker upptäcks och mer arbete krävs. Det är ett arbete som aldrig kommer att nå fullständig måluppfyllelse då ny kunskap tillkommer och nya metoder också ger nya risker. En viktig riskfaktor för vårdskador är exempelvis vårdplatsbrist och många utlokaliserade patienter liksom brister i städning och bemanning av vårdpersonal. Utmaningarna är således många och bedömningen är att målet inte kommer att uppnås under året. Stark patientsäkerhetskultur En organisation med en stark patientsäkerhetskultur kännetecknas av att den har en förmåga att hantera förväntade risker och en anpassningsförmåga till oväntade händelser. En rad aktiviteter pågår, bland annat genomförs olika utbildningar både inom hälso- och sjukvården och för kommunernas chefer och medarbetare. Region Östergötland deltar också i ett nationellt utvecklingsarbete tillsammans med Norrlands Universitetssjukhus och Karolinska 44

54 sjukhuset. Syftet är att förbättra det proaktiva arbetet med vårdrelaterade infektioner (VRI) och hitta nya arbetssätt. Genombrottsprojekt (för att minska VRI) genomförs av flera kliniker varav de flesta från Vrinnevisjukhuset. För att komma tillrätta med vårdrelaterade infektioner krävs att alla aktörer inom vården tar ansvar, därför har också avtal tagits fram och flera utbildningar har genomförts för att stärka externa entreprenörer som bygg-, städ- och serviceföretag som arbetar i vården och en ny form av hygienrond för att säkra hygienarbetet på klinikerna är framtagen. Det förebyggande arbetet mot trycksår är ett mycket angeläget område för Region Östergötland. Under 2017 års punktprevalensmätning hade 20,4 procent av deltagande patienter trycksår. Det innebär en ökning jämfört med Under 2017 ska fokus på trycksår och flera aktiviteter bidra till att förbättra resultatet. Flera vårdavdelningar arbetar dagligen förebyggande och systematiskt genom att använda kvalitetsregistret Senior alert och arbetet med registeret har intensifierats. Hittills under 2017 har cirka riskbedömningar registrerats i Senior alert. Bedömningarna visade att 86 procent av dessa var i risk att utveckla trycksår, undernäring, ohälsa i munnen eller falla under vårdtiden. Många gånger fanns risk för flera områden hos samma patient. Av de patienter som bedömdes vara i risk, fick 78 procent förebyggande åtgärder genomförda under sin vårdtid. Antalet vårdskador ligger fortfarande på en för hög nivå, trots alla olika åtgärder som vidtagits. Fortfarande är vårdrelaterade infektioner, trycksår och kirurgiska skador de vanligaste vårdskadorna. Orsaken till den noterade nivån är inte helt klar men bristen på vårdplatser och den stora belastningen inom den akuta slutenvården är sannolikt en stor bidragande faktor då det finns evidens för att exempelvis utlokaliserade patienter löper nästan 50 procent högre risk att drabbas av en vårdskada. Som ett led i det systematiska arbetet med att minska vårdskador införde Region Östergötland under 2016 metoden Gröna korset som innebär att medarbetare dagligen identifierar risker/tillbud samt vårdskador på enheterna. Målet är att konceptet med Gröna korset skall användas inom alla enheter där det är lämpligt. Medarbetarnas följsamhet till kläd- och hygienregler indikerar hur väl verksamheten har tagit till sig och tillämpat kunskapen om smittspridning i vården och den kan också vara en indirekt indikator på patientsäkerhetskulturen då en starksäkerhetskultur innebär en självklarhet att följa olika hygienriktlinjer. Resultatet ligger tämligen stabilt. Region Östergötland har dock bland den bästa följsamheten i landet vilket talar för att hygienregler bara är en del i arbetet med att minska VRI. Tabell 5. Följsamhet till hygienriktlinjer 45

55 Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel verksamhetsenheter (kliniker eller vårdcentraler) som uppnår index 70 i medarbetar/patientsäkerhetskulturenkäten avseende frågan gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats 2016: 51 % 55 % 2017: 25 % Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: April 2017: 98 % - klädregler Aug 2016: 98 % > 95 % Aug 2017: 98 % - hygienregler Andel kliniker som har fastställd rutin och samordnare för samordnad vård- och omsorgsplanering Andel patienter som vid utskrivning har en registerad kvå-kodad läkemedelsberättelse Andel patienter i risk för trycksår, undernutrition och fall som fått registrerade förebyggande åtgärder som finns registrerade i Senior Alert April 2017: 87 % Aug 2016: 88 % > 95 % Aug 2017: 89 % Ny indikator % Aug 2017: 52 % Jan-aug 2016: Totalt: 39 % Kvinnor: 37 % Män: 42 % 60% Jan-aug 2017: Totalt 44 % Kvinnor:41 % Män: 48 % Ny indikator % Jan-aug 2017: Planerad åtgärd 90 % Utförd åtgärd 78 % Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Verksamheterna redovisar vid valfri tidpunkt under året, via kvalitetsverktyget RH-check, om de har en kontinuitetsplan eller inte. Till och med augusti har 63 av 70 av de samhällsviktiga verksamheterna angett att de har en eller flera kontinuitetsplaner. Under våren genomfördes stickprov i 25 av de 70 verksamheterna med syfte att undersöka hur dessa kontinuitetsplaner fungerar i praktiken och hitta eventuella förbättringsområden. Bland annat framkom att nära hälften av verksamheterna saknar reservrutiner i något av de tre undersökta områdena samt att flertalet verksamheter inte övat eller kommunicerat sina planer med stödverksamheter. Under hösten ska därför ett övningskoncept tas fram som kan underlätta för verksamheterna. Uppföljning ska även genomföras för att kunna intensifiera och anpassa stöd till verksamheterna. Det är angeläget också utifrån inträffade händelser som påverkat verksamheters leveransförmåga och därmed även ökat risken för konsekvenser för patienter. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andelen samhällsviktiga verksamhetsenheter(kliniker/motsvarande) som har kontinuitetsplanering för sitt arbete/uppdrag 2016: 71 % 95 % Aug 2017: 90 % Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Rationell antibiotikaanvändning är mycket viktigt då det minimerar risken för resistensutveckling och minskar risker för biverkningar. Förskrivningen av antibiotika minskar i Region Östergötland och även om minskningstakten inte är lika hög som tidigare så har kvaliteten på antibiotikaförskrivningen förbättrats vilket också är lika viktigt. Det planerade Sepsisprojektet har startat och har som mål att tidigt upptäcka och förbättra handläggning av patienter med sepsis, det vill säga blodförgiftning. Redan nu har många patienter med risk för sepsis identifierats. Det kräver dock betydligt längre uppföljning innan det går att se om antalet patienter som avlider av sepsis påverkas. Planering pågår för att göra en satsning på Staf.aureus (gula stafylokocker) bakteremier (SAB) vilket är en allvarlig infektion med en dödlighet på 7-39 procent. Antalet SAB har ökat 46

56 från 142 fall i Region Östergötland år 2000 till 258 fall år 2013, det vill säga en 77 procentig ökning. Projektet innebär att infektionsläkare larmas när en positiv blododling av staf aureus påvisas. Internationella studier har visat att om patienten bedöms på plats av infektionsläkare så hittas och åtgärdas fler komplikationer och patienterna får en mer adekvat, oftast längre, intravenös antibiotikabehandling med minskad mortalitet som följd. En annan viktig aspekt i antibiotikahantering är den inom djurhållning. Region Östergötland arbetar med dessa frågor genom att i avtalet som hanterar måltidsservice ställda höga miljökrav, till exempel att alla inköp av animaliska produkter skall följa svensk djurskyddslagstiftning. Det innebär bland annat att antibiotika inte ges i tillväxtfrämjande syfte utan enbart för behandling av sjukdom hos djuren. Uppföljning görs gentemot upphandlade måltidsleverantörer och underlag krävs in gällande till exempel ursprungsland för de animaliska produkter som används i produktion. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antibiotikaförskrivning i öppenvård Sept 2016-aug 2017: 310 Ej öka jämfört med 2016 Sept 2016-aug 2017: (recept/1000 invånare) helår 2016: 310 (Nationellt mål 250/ invånare) En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Sedan begreppet universitetssjukvård blivit etablerat har ett gediget arbete genomförts för att utse universitetssjukvårdsenheter och uppfylla kraven inför de nationella utvärderingarna. Lednings- och stödstrukturer för forskning har setts över och en ny organisation har beslutats. Flera initiativ har tagits för att stärka innovationsområdet och påbörja arbete med innovationsupphandlingar. Innan den nationella ALF- och Universitetssjukvårdsutvärderingen är slutförd är det dock svårt att bedöma Region Östergötlands forsknings- och utvecklingsverksamhet i nationell konkurrens och efter årets första åtta månader är det strategiska målet ännu inte uppnått. Det uppdaterade samarbetsavtalet LINDA mellan Region Östergötland och Linköpings universitet förmodas stärka hälso- och sjukvården och andra regionala utvecklingsområden och bidra till en positiv samhällsutveckling. Baserat på det noggranna förarbetet med att utse universitetsjukvårdsenheter och att ta fram uppgifter till den kommande ALF-utvärderingen bör dock Region Östergötland delvis uppnå sitt mål för en aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet vid årets slut. Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoUverksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Till följd av det nya ALF-avtalet 13 har begreppet universitetssjukvård (USV) införts nationellt för att stärka kopplingen mellan akademi och hälso- och sjukvård samt för att fördjupa och vidga samarbetet kring forskning, utbildning och utveckling. USV-enheternas kärnverksamhet ska, jämte hälso och sjukvård, utgöras av klinisk forskning och utbildning liksom kunskapstillämpning och kunskapsspridning för hälso och sjukvårdens utveckling. De utses av Universitetsjukvårdsberedningen och i Region Östergötland uppfyller 39 verksamheter kraven. Av dessa återfinns 37 i centrala länsdelen (varav två tillhör primärvården) samt en i västra och en i östra länsdelen. Universitetsjukvårdsberedningen är 13 ALF är ett avtal mellan staten och vissa landsting för utbildning av läkare, klinisk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. 47

57 ett samverkansorgan sammansatt av representanter från Linköpings Universitet, Region Östergötland, Region Jönköpings län och Kalmar läns landsting. Socialstyrelsen har det nationella uppdraget att utvärdera universitetssjukvården med start I januari 2017 undertecknade Region Östergötland och Linköpings universitet ett anknytningsavtal, avseende Sydöstra sjukvårdsregionen, till det regionala avtalet om läkarutbildning och forskning för Östergötland (RALF 2015). Avtalens syfte är att långsiktigt skapa en gemensam struktur för ALF-medlens användning för att främja en hög effektivitet och kvalitet avseende läkarutbildning, klinisk forskning samt omsättning av ny kunskap och innovationer i praktisk sjukvård. Inom gällande nationella ramvillkor ska, senast 2021, ett gemensamt RALF-avtal ingås för hela Sydöstra sjukvårdsregionen. Årets medarbetarenkät indikerar fortsatt goda möjligheter till verksamhetsutveckling, men att det behövs fortsatt utveckling avseende kompetensutveckling och systematiskt förbättringsarbete. Fortfarande finns god utvecklingspotential när det gäller att förbättra forskningsklimatet i Region Östergötland. Konkurrenskraftig klinisk forsking Lednings- och stödstrukturerna för forskning inom Region Östergötland har setts över och en ny organisation har beslutats. De nya organisatoriska strukturerna består av: 1. Enheten för forskningsstöd skapas genom att forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården och enheten för forskning och utveckling inom Ledningsstaben i september slås samman till en gemensam struktur. 2. Forum Östergötland är fortsatt organiserad under Linköpings universitet, men med skillnaden att kliniska prövningsenheten kan komma att flytta till klinisk farmakologi på Diagnostikcentrum. För att stärka forskningen i Region Östergötland finns idag forskningschefer vid varje centrum som ingår i ett nätverk som leds av forskningsdirektören. Strategiska forskningsfrågor hanteras via denna grupp för vidare implementering i linjeverksamheten. Inom satsningen Från student till docent ingår de regionfinansierade kliniska forskarbefattningarna. Syftet är att stärka universitetssjukvården och öppna för fler framtida forskningsledare. Under våren 2017 förändrades befattningarna för läkarna till att gälla två nivåer: 1. Klinisk forskarbefattning nivå 1 som gäller för disputerad, med anställning i Region Östergötland 2. Klinisk forskarbefattning nivå 2 som gäller för docent med anställning i Region Östergötland Nytt för 2017 är dessutom att tilldelning av befattningarna sker efter ansökan och bedömning i konkurrens. Medarbetare inom övriga legitimerade vårdyrken och med naturvetenskaplig/annan examen har ännu kvar systemet med äskande av befattning till specifikt centrum. Från 2018 ska samtliga yrkeskategorier ha samma gransknings- och hanteringsprocess som läkarna. Klinisk forskarbefattning på nivå 1 har tilldelats åtta personer och för nivå 2 en person och motsvarande befattningar för legitimerade vårdyrken har tilldelats åtta personer. Inom enheten för forskningsstöd har en person projektanställts för att driva och utveckla karriärutvecklingsprogrammet Från student till docent och på så sätt öka verkningsgraden. Kursen Regional kurs i forskningsmetodik, den så kallade FORSS-kursen, riktar sig till kliniskt verksam vårdpersonal i landsting/regionfinansierade verksamheter inom 48

58 Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg. Höstens kursomgång startar i september med fullt antal deltagare (30st). Under våren startade de nationella ALF- och USV-utvärderingarna på uppdrag av Vetenskapsrådet och Socialstyrelsen och samtliga USV-enheter inom Region Östergötland besvarar nu Socialstyrelsens och Vetenskapsrådets enkäter. Dessutom arbetar enheten för forskningsstöd tillsammans med Forskningsrådet, Universitetssjukvårdsberedningen och Forum Östergötland för att tillmötesgå informationsbehovet i de regionövergripande utvärderingarna. ALF-medlen för Region Östergötland år 2017 beräknas uppgå till 223 miljoner kronor att användas till forskning och utbildning, vilket då är en ökning med 9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av 189 inkomna ansökningar har 137 ansökningar beviljats med totaltsumman 54,6 mkr. Mellan vårterminen 2016 och 2017 har Forskningsrådet i sydöstra Sverige (FORSS) noterat ett ökat söktryck, vilket är positivt. Se tabell 6. Typ av medel sökt beviljat sökt beviljat Regionala nätverksbidrag 8 3 (37 %) 5 0 (0 %) Startbidrag (52 %) (52 %) Forskningstid för disputerade 6 3 (50 %) 12 4 (33 %) Tabell 6. Fördelning mellan olika typer av medel inom FORSS Universitetssjukvårdsberedningen har beslutat att ge samtliga anställda inom Region Östergötland möjlighet att få så kallat LiU-ID som behövs för tillgång till bibliotekens databaser. Därutöver har Linköping University Electronic Press numera en tjänst LiU Journal Inspiration till stöd för forskarna när de ska välja vetenskaplig tidskrift för sin publikation. För år 2016 har 621 ALF-poänggrundande vetenskapliga artiklar publicerats, vilket är en liten ökning jämfört med 598 artiklar för Effektiv och relevant forskning inom nya områden Region Östergötland och Linköpings universitet har sedan många år en etablerad struktur för samarbete kring utbildning, forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården. I april undertecknade Region Östergötland och Linköpings universitet även ett nytt samarbetsavtal kallat LINDA. Med det nya avtalet förstärks samarbetet på motsvarande sätt för andra regionala utvecklingsområden. LINDA är resultatet av ett gemensamt visionsarbete för att stärka det regionala ledarskapet, fördjupa samverkan och därigenom bidra till en positiv samhällsutveckling. Främjandet av innovationer och ökat utnyttjande av innovationsupphandlingar Arbetet med innovationsupphandlingar inom Region Östergötland befinner sig i ett tidigt stadium. Flera initiativ har dock tagits och ett arbete kring arbetssätt pågår för att främja utveckling och innovation av nya lösningar. Företag har till exempel lämnat förslag på innovationsupphandling av hjälpmedel som nu hanteras av innovationsrådgivare tillsammans med Hjälpmedelscentrum i Östergötland. En förstudie inom Life Science i Östergötland startade under våren Utvecklingsenheten för effektivare vårdövergångar är ett så kallat verklighetslabb, där det kan uppstå behov som enbart kan tillfredställas via innovationsupphandling. Inom enheten som stöttas av medel från Vinnova kommer innovativa arbetssätt och teknik testas 49

59 tillsammans med patienter och närstående. Ett första möte mellan Region Östergötland och Linköpings kommun har genomförts där bland annat förhållningssätt till upphandling och innovationsupphandling diskuterats. Som en del i Vinnova-projektet Innovationsledning i offentliga organisationer, så stöttar Region Östergötlands innovationsrådgivare Valdemarsviks vårdcentral med innovationsledning i deras pågående projekt Vårdcentrum Valdemarsvik. Det projektet syftar till att vidareutveckla Valdemarsviks vårdcentral till ett modernt vårdcentrum med inspiration från det glesbygdsmedicinska konceptet vad gäller telemedicinska lösningar och kompetensutveckling. Målet är ett vårdcentrum som kan erbjuda medborgarna en jämlik vård trots stort avstånd till sjukhus och bidra till att Valdemarsvik blir en ort där människor vill leva och arbeta. Inom programmet Hållbar verksamhet utformas en nätverksutbildning i innovationsledning som en fortsättning på en uppstartskurs i innovation för alla vårdande centrums utvecklingsledare. Därutöver planeras fler projekt där kliniker får testa nya lösningar inom distribuerad vård (e-hälsa). Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Antal genomförda innovationsupphandlingar enligt definition i Den nationella innovationsstrategin Ny indikator 2017 Ska påbörjas Jan-aug 2017: 1 pågående Klimatneutral och giftfri verksamhet Bedömningen är att det strategiska målet inte kommer att uppnås vid årets slut men att arbete pågår för att på längre sikt kunna göra stora steg för att nå uppsatta miljömål. Införandet av miljöledningssystem går enligt plan, däremot används inte verktyget Vårda miljön på varje avdelning i den utsträckning som behövs för att få ett aktivt miljöarbete i hela verksamheten. Fler produktionsenheter än tidigare rapporterar om insatser som genomförts och i många fall ger vinster även inom andra områden. Mätetalen som används behöver dock utvecklas för att tydligare visa på miljöarbetets framsteg i relation till de betydande miljöaspekter som produktionsenheten har. Arbetet med att använda upphandling som ett verktyg för att bli en mer resurseffektiv, giftfri och klimatneutral verksamhet har utvecklats och organiserats under året och lett till att miljökrav ställs allt oftare. Genomförda analyser visar att förbrukning av engångsmaterial har ökat kraftigt och att en bristfällig kunskap råder om våra produkters innehåll av farliga ämnen. Steg för steg bidrar varje ny upphandling till en klimatneutral och giftfri verksamhet, men arbetet är tidskrävande och måste ses som långsiktigt. Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Genom införandet av certifierat miljöledningssystem säkerställs att verksamheterna planerar och genomför miljöförbättringar, utbildar medarbetarna och kontinuerligt följer upp och förbättrar verksamheterna med hänsyn till miljön. På det sätt som miljöledningssystemet införs tryggas även att miljöarbetet integreras med ordinarie verksamhetsstyrning. Införande av miljöledningssystem genomförs i bred samverkan med andra berörda områden såsom säkerhet, lean, patientsäkerhet, kvalitetsledning och numera även strålskyddssäkerhet. Miljöledningsprojektet knyter samman och tar fram gemensamma effektiva och kvalitetssäkrade arbetssätt och verktyg som kan användas oavsett ledningssystemområde. Aktiviteter som har genomförts är bland annat framtagande av 50

60 hållbarhetspolicy, rutiner och mallar för revision och uppföljning samt planering för certifieringsrevision. Ny riktlinje för systematiskt miljöarbete hos såväl privat som intern vårdgivare är gällande sedan september Kommunikation och utbildning är en viktig del och arbete pågår med ny struktur för miljöinformation på intranätet och tre workshops har anordnats med tema grönare verksamhetsplanering, årsplanering och revisioner. Vårda miljön är det arbetssätt som ska användas för att få ökad medvetenhet om Region Östergötlands miljöarbete och är ett stöd till ständig förbättring i miljöarbetet på avdelningsnivå. Endast tre centrum klarar minst 50 procents genomförande. Underlag för läkemedelsstrategi ur miljöhänseende har arbetats fram och arbete pågår med att förankra idéerna med berörda verksamheter. Liksom i delårsrapport 04 har miljöhänsyn i större beslut tagna i regionstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden bedömts. har tagit tolv beslut som bedöms relevanta. I sju av dem har miljöhänsyn inte tagits eller inte beskrivits i underlaget för beslut, flera av dessa är fastighetsinvesteringar. Vid dialog med bygg- och fastighetsavdelningen så framgår att miljö- och energihänsyn tas i beslut genom upparbetade riktlinjer, rutiner och verktyg. Arbete pågår för att utveckla hur detta bättre kan kommuniceras. Det finns flera sätt att ta miljöhänsyn i upphandling, till exempel relaterat till transporter och resor, design, forskning, utveckling och utbildning. Stort utvecklingspotential finns inom området. Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Andel verksamhetsenheter (vårdcentraler, kliniker eller 2015: 33 % 75 % Aug 2017: motsv.) som har utfört miljö-förbättrande åtgärder i enlighet 20 % med fastställd plan Vårda miljön Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel RÖ-/ centrumövergripande beslut där konsekvens för Apr 2017: 75 % Jan-aug: 36 % miljö och klimat har bedömts och dokumenterats 29 % 5 av 14 4 av 14 Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet Målsättningen i upphandlingar har överträffats då specifika miljökrav har ställts i fler upphandlingar än vad som planerats för. Hittills i år har 55 upphandlingar genomförts varav fem bedömdes vara prioriterade för att ställa specifika miljökrav utöver de generella miljökrav som alltid ställs. Miljökrav har ställts i tio av de 55 upphandlingarna. En strategi för hållbar upphandling har fastställts som även innehåller utfasningslista för farliga ämnen och vilka produktgrupper som ska prioriteras för att nå målet giftfri verksamhet. En uppföljningsplan har också tagits fram för att säkerställa att ställda miljökrav följs. Användningen av engångstextilier har kartlagts och dialog har skett med berörda verksamheter om korrekt användande och hur användningen kan minskas. Användningen av engångstextilier har ökat kraftigt och genom insatsen har detta synliggjorts och verksamheterna kommer vidta åtgärder. Ytterligare insatser behöver ske för att komma till rätta med andra produktområden med hög klimatpåverkan. Arbete pågår för att utveckla dialog, uppföljning och rapportering inom måltidsservice för att nå mål om ekologiska och närproducerade livsmedel. Arbete pågår för att säkerställa att Region Östergötland ställer om till en fossilfri fordonsflotta. 51

61 Nyckelindikator Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag Resultatmått Strategi framtagen för utbyte av produkter med hög klimatpåverkan och innehåll av miljö- och hälsofarliga ämnen Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Förbättringspotential föreligger Föregående utfall Ny indikator 2017 God hushållning med energi och naturresurser 75 % Jan-aug 2017: Specifika miljökrav har ställts i fler fall än planerat. Se text ovan. Målvärde Utfall Måluppfyllelse Strategi framtagen Jan-aug 2017: Strategi delvis framtagen (framtagen för hälsofarliga ämnen) I stort sett alla produktionsenheter beskriver i sina delårsrapporter vilka mål de har med miljöarbetet och vilka väsentliga insatser som genomförts för att nå miljömålen. Det är en positiv utveckling. För flera behövs en tydligare koppling till de miljöaspekter som bedömts viktigast att arbeta med. Fler än tidigare har sett sambanden till mål och åtgärder som genomförs av andra anledningar såsom läkemedelsgenomgångar och e-hälsa. För att öka återvinning av matavfall från avdelningarna på sjukhusen pågår samarbete med entreprenörerna ISS och Sodexo samt Tekniska verken för att hitta lösningar för inre logistik, kärl och kommunikation. Pilotvårdavdelningar på Vrinnevisjukhuset (VIN) och Universitetssjukhuset i Linköping (US) har vägt matavfallet och testat hur hanteringen av det kan fungera på avdelningarna. Arbetet fortsätter under hösten. Energiminskningen ligger i fas till och med augusti månad. Investeringar krävs för att nå fortsatt minskning och flera projekt står i startgroparna. Under första kvartalet driftsattes Region Östergötlands första solcellsanläggning på Naturbruksgymnasiet. Detta medför 80 kw installerad effekt. En plan för utbyggnad av solceller är framtagen och byggnader som är planerade för solceller är VC Brinken, VC Lyckorna, Uranus, Lunnevad, VC Kolmården, VC Marieberg och VC Skärblacka. Vad som återstår är att besluta om finansiering, då investeringens kapitalkostnad i viss omfattning överstiger energibesparingen. Inom IT pågår arbete för att kunna leverera statistik kring användning av distansmötesteknik per produktionsenhet. Vid tillgängliggörande av Skype för företag kostnadsfritt för medarbetare ökade användningen av distansmöten initialt och användningen har överträffat det mål som satts för Målet är 2300 timmar per månad för året och utfallet till och med augusti är 3082 timmar per månad. Marknadsföring av distansmötenas möjligheter förväntas blir klart under året och genomförs som ett samarbete mellan IT och miljöenheten. Arbete pågår med att minska antalet lokala skrivare. Under 2018 kommer priserna sedan att höjas på lokala skrivare i syftet att få ner antalet. Åtgärden väntas ge minskad pappersförbrukning, ökning av säkra utskrifter och minskad elanvändning. Folktandvården har påbörjat arbetet med att erbjuda patienterna möjlighet till nybokning via 1177 genom pilotprojekt på två kliniker. Förutom den ökade kundnyttan gynnas även miljön till följd av minskad brevhantering. Vidare har samtliga åtta berörda kliniker inom Folktandvården som hanterar CMR-klassade (cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska) kemiska produkter och blekmedel bytt ut dessa till andra produkter, vilka är bättre ur både hälso- och miljösynpunkt. Under året har Sinnescentrums inköpsstrateg deltagit i arbete för att ta fram en regionövergripande riktlinje gällande antibakteriella behandlingar. Arbetet sker i samverkan med miljö- och säkerhetsenheten samt vårdhygien. Syftet är att vården ska få stöd i val av produkter med antibakteriell funktion. Inom Närsjukvården i västra Östergötland sker samordnad vårdplanering på distans i stor utsträckning och distansronder har genomförts. 52

62 Diagnostikcentrum har infört mobil röntgen för att minska resandet för äldre patienter och minska patientens behov av att besöka sjukhusen. Röntgenkliniken på US har gjort framsteg med distanskommunikation med patienterna vilket ger minskade patientresor. Diagnostikcentrum har även genomfört en utredning kring sina CMR-produkter i syfte att minska eller ersätta dem med bättre alternativ. Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Andel produktionsenheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i sin verksamhet April 2017: 58% 75 % Aug 2017: 86 % 53

63 Medarbetarperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Medarbetare som är delaktiga Ett engagerat Möjligheter att delta i förbättringsmedarbetarskap och utvecklingsarbete Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling Strategisk En arbetsgivare som är attraktiv kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida Strukturerat och långsiktigt arbete utmaningar med kompetensförsörjning Rätt använd kompetens Tydligt och hållbart chef- God kommunikation och dialog och ledarskap Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Ett engagerat medarbetarskap Region Östergötland verkar för att det ska finnas förutsättningar för ett engagerat medarbetarskap. Återigen nådde Region Östergötland en mycket hög svarsfrekvens, 86 procent, i årets medarbetaruppföljning. Svarsfrekvensen visar att medarbetarna är engagerade och vill ta ansvar för att utveckla sin egen arbetsplats och verksamheten. Flera aktiviteter och arbetssätt främjas för att bidra till engagerade medarbetare. Region Östergötland har högt ställda ambitioner med utmanande målnivåer inom området för engagerade medarbetare. Sammanfattningsvis bedöms att målet kommer vara delvis uppnått vid årets slut. Medarbetare som är delaktiga Att skapa förutsättningar för att medarbetare ska känna sig delaktiga är en bas för alla aktiviteter i chefens utövande av sitt ledarskap. Ett exempel är handlingsplanerna som tas fram på varje arbetsplats i samband med att resultatet av medarbetaruppföljningen presenteras. I årets medarbetaruppföljning ställdes återigen frågan om medarbetare är delaktiga i planeringen av arbetet. Resultatet i årets medarbetaruppföljning på frågan har samma höga värde som föregående år, på grund av ett högre målvärde i år uppnås inte målet. Resultatet visar också ett något lägre värde på medarbetarnas upplevelse av ett öppet klimat på arbetsplatsen men upplevelsen av ett gott samarbete och arbetsglädje på arbetsplatsen ligger på samma höga nivå som förra året. Dock har Region Östergötland en fortsatt måluppfyllelse för hur medarbetarna upplever samarbetet för att uppnå verksamhetens mål samt upplevelsen av att det finns arbetsglädje på arbetsplatsen. 54

64 Ett annat exempel på aktivitet som i hög grad är beroende av medarbetarnas delaktighet är arbetsplatsträffarna. Region Östergötland har under några år arbetat med ett material som är framtaget med syfte att få en god kvalitet på arbetsplatsträffarna, men det har ännu inte riktigt fått fäste. Därför sker fortsatta insatser inom det området. Detsamma gäller för utbildning i samverkan, där några produktionsenheter har intensifierat arbetet med utbildning för samverkansgrupper, däribland Sinnescentrum. Resultatet visar att de insatser som understödjer delaktighet måste fortleva och förhoppningsvis medverka till att medarbetare inom Region Östergötland upplever en hög grad av kontroll i sitt arbete. Ett gott exempel på hur former för ökad delaktighet har skapats finns inom Diagnostikcentrum där en klinik har startat ett projekt med syfte att öka medarbetarnas delaktighet i beslutprocessen. Genom strukturerade cafémöten skapas återkommande forum där medarbetarna i mindre grupper ges förutsättningar att diskutera och komma med förslag kring aktuella verksamhetsfrågor. Målet är att öka medarbetarnas engagemang och kunskap om verksamheten. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som är delaktiga i hur arbetet planeras 2016: : 80 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som upplever att det är ett öppet klimat på 2016: : 73 arbetsplatsen Medarbetare som inom arbetsplatsen samarbetar för att uppnå verksamhetens mål 2016: : 79 Medarbetare som upplever att det finns arbetsglädje på arbetsplatsen 2016: : 75 Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Region Östergötland gör kontinuerligt satsningar som syftar till att skapa förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbeten I början av året startade ett utvecklingsprogram i förbättringskunskap och förändringsledning för chefer. Cirka 20 chefer deltar och varje chef ska under programmet genomföra ett förbättringsarbete inom sin verksamhet tillsammans med sina medarbetare. Detsamma gäller för de nya utvecklingsprogrammen för första linjechefer som startade i december 2016 och april Under programmet genomför deltagande chefer ett mindre utvecklingsarbete tillsammans med sina medarbetare med utgångspunkt från verksamhetsplanen. Dessa satsningar på utvecklings- och förbättringsarbeten i chefsprogrammen syftar till att rusta cheferna för att i ännu högre grad involvera medarbetarna i det strategiska utvecklingsarbetet. Närsjukvården i centrala Östergötland genomför tillsammans med Hjärt- och medicincentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård utbildningar i förbättringskunskap. Utbildningarna bidrar till kompetensutveckling och lärande genom att deltagarna genomför konkreta förbättringsprojekt. 55

65 Diagnostikcentrum har under våren samlat alla medarbetare under två halvdagar med tydligt fokus på framtiden där kliniknära projekt presenterades och diskuterades. Under dagarna presenterades också aktuell forskning som bedrivs inom Diagnostikcentrum. Resultatet från medarbetaruppföljningen visar att medarbetarna i hög grad upplever att de själva medverkar aktivt i att utveckla verksamheten. Resultatet på frågan är för och det är en ökning jämfört med 2016 med en punkt. Däremot är resultatet när det gäller medarbetarnas syn på hur chefer ger förutsättningar till det oförändrat. Det betyder att målet inte fullt ut nåddes. Resultatet visar att de insatser som understödjer förbättrings- och utvecklingsarbete måste fortleva trots och framförallt på grund av de utmaningar som finns gällande bemanning och vårdplatsproblematik. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som medverkar aktivt i att utveckla verksamheten 2016: :80 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som upplever att närmaste chef skapar 2016: : 74 förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling Det pågår olika aktivititer för att aktualisera innehållet i Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö. Varje produktionsenhet har fått ett material att konsultativt arbeta vidare med tillsammans med cheferna i verksamheten. HR leder det arbetet. De begrepp som föreskriften lyfter fram är arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling och att dessa aspekter skall finnas med som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats. Många produktionsenheter, bland annat Centrum för verksamhetsstöd och utveckling och Sinnescentrum har haft workshops för chefer i dessa frågor. Frågor rörande arbetsbelastning och möjligheter till återhämtning har även tagits med som enkätfrågor i den årliga medarbetaruppföljningen. Resultatet på frågan Jag har möjlighet till återhämtning mellan arbetspassen resulterade i värdet 72, vilket bedöms som ett gott resultat. Likaså gäller värdet på frågan På min arbetsplats har vi en struktur för att prioritera arbetsuppgifter. Av signaler från verksamheten att döma aktualiseras dessa frågor på arbetsplatserna, till exempel har barn- och ungdomspsykiatrin i Norrköping arbetat med frågeställningen arbetsbelastning som en del av en utvecklingsdag. Verksamheterna behöver ha tillgång till stöd med kunskap inom området. En partsgemensam arbetsgrupp ser över innehåll och form av arbetsmiljöutbildningen, ett arbete som beräknas vara klart till årsskiftet. Andra insatser som gjorts med anledning av lagförändringen i Arbetsmiljöverkets författningssamling är att en ny rutin tagits fram tillsammans med företagshälsovården som tydliggör hur Region Östergötland ska hantera kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Implementering av rutinen sker lokalt av HR under året. Andelen medarbetare som upplever att de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbing är högre än satt målvärde, vilket visar att dessa frågor är viktiga att fortsatt arbeta med. 56

66 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgick under augusti till 4,4 procent, vilket är i linje med samma period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron (över 30 dagar) var i augusti 1,3 procent vilket är i linje med samma månad föregående år. Målen för framgångsfaktorn Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling är högt satta med anledning av att Region Östergötland anser det viktigt att utvecklingen av sjukskrivningstalen stagnerar. Ökningen av sjukfrånvaron har stagnerat, men målet att färre än 1,3 procent ska ha en sjukskrivningsperiod på mer än 30 dagar nås inte. Flera olika insatser görs för att minska andelen långtidssjukskrivna, bland annat ges insikter och verktyg till chefer i utbildningen arbetslivsinriktad rehabilitering. I utbildningen kommuniceras vikten av att ha en tidig kontakt med en medarbetare som blivit sjukskriven och tidigt möjliggöra att individen kommer åter i arbete. Tabell 7. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier (avrundningsfel kan förkomma) Hälsopedagogerna inom Region Östergötland arbetar med det förebyggande perspektivet och erbjuder verksamheterna stöd i form av föreläsningar som till exempel the Healthy mindplatter, mindfulness-kurser och stresshanteringsgrupper för chefer. Det finns också hälsoinspiratörer på många arbetsplatser. Ett annat arbete som pågår är att ta fram arbetssätt för att upptäcka tidiga signaler på psykisk ohälsa bland medarbetarna, erbjuda förebyggande stöd men även belysa organisatoriska förutsättningar som påverkar. Under året tas en e-utbildning fram som syftar till att öka kunskapen om sambandet mellan arbetstider och hälsa. Uppföljning av verksamheternas systematiska arbete för en hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö görs senare under året i form av att följa andelen enheter som genomfört RH-check arbetsmiljö. Det lokala, kontinuerliga systematiska arbetsmiljöarbetet med att främja, förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljö behöver fortsätta så att trenden med en ökning av medarbetare som upplever att de utsätts för kränkande särbehandling och mobbing vänds, att andelen medarbetare med lång frånvaro minskar och att fler medarbetare tar ut sitt friskvårdsbidrag. Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel medarbetare som upplever att de utsatts för 2016: 3,7 % 3,5 % Jan-aug 2017: 4,1 % kränkande särbehandling eller mobbing Andel medarbetare med sjukfrånvaro > 30dgr Jan-aug 2016: 1,36 % 1,30 % Jan-aug 2017: 1,36 % Jan-april 2017: 1,4 % Andel medarbetare som nyttjar friskvårdsbidraget 2015: 50,3 % 52 % Jan-aug 2017: 38 % 57

67 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Ett av de viktigaste strategiska målen i Region Östergötland är att säkerställa en god kompetensförsörjning för att kunna erbjuda en säker vård och goda livsvillkor till medborgarna. Region Östergötland är länets största arbetsgivare och är därmed en av flera centrala aktörer som tillsammans bygger och sprider bilden av Östergötlands attraktivitet. Det finns idag ett välutvecklat strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning inom Region Östergötland och utvecklingen av insatser sker enligt plan. Däremot har detta arbete ännu inte uppnått de resultat som eftersträvas, vilket bland annat märks genom stängda vårdplatser inom de sjukvårdande verksamheterna. Positivt är däremot att kostnaderna för bemanningsföretag har minskat kraftigt under året. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen för en strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar inte kommer vara helt tillfredsställande vid årets slut. En arbetsgivare som är attraktiv Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. De viktigaste ambassadörerna är de egna medarbetarna. Medarbetarnas upplevelse av Region Östergötland som en attraktiv arbetsgivare följs årligen upp i medarbetaruppföljningen. Sedan mätningen startade 2010 har det skett en ökning av resultatet för varje år, men årets utfall blev för första gången något lägre än föregående år. Vid jämförelse av yrkesgrupperna inom Region Östergötland kan konstateras att sjuksköterskor i lägre utsträckning än regionsnittet, upplever att Region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare, medan andra stora yrkesgrupper som läkare, undersköterskor och administrativ personal upplever Region Östergötland vara mer attraktiv än regionsnittet. Anledningarna till årets lägre värde är många, men en bidragande faktor är den ansträngda vårdplatssituationen som har funnits under en längre tid och påverkar inte minst sjuksköterskornas upplevelse. I jämförelse med andra regioner/landsting ligger Region Östergötland dock fortsatt över branschindex. Samtliga sjukhus i Region Östergötland har klättrat i den årliga AT-rankingen gjord av Sveriges yngre läkares förening (Sylf). Sylf undersöker varje år var i landet allmäntjänstgörande läkare är mest respektive minst nöjda med sin allmäntjänstgöring (AT). I förra årets mätning rankades Universitetssjukhuset i Linköping till plats 57 och i år till plats 32. Samtidigt har Lasarettet i Motala klättrat från plats 25 till 13 och Vrinnevisjukhuset i Norrköping har gått från plats 31 till 23. Det totala antalet platser i årets ranking är 67. Region Östergötland hade i augusti anställda omräknat i heltidsmått vilket innebär en ökning med 188 heltidstjänster sedan årsskiftet. Vid årsskiftet genomfördes en förändring av medarbetarnas kategorikoder i personalsystemet. Detta innebär att medarbetare nu kan återfinnas i en annan yrkeskategori än tidigare. Ändringen har framför allt inneburit att chefer som inte arbetar kliniskt kodas i gruppen administrativ personal och inte i sin grundprofession längre. Det förklarar den stora förändringen i vissa yrkeskategorier. Om januari 2017 används som jämförelsemånad visar statistiken att den yrkesgrupp som hittills har ökat mest under året är sjuksköterskor, motsvarande en ökning med 79 medarbetare omräknat i heltidsmått. I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet medarbetare på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet medarbetare sedan årsskiftet. Under första 58

68 kvartalet detta år har även nya primärvårdcentrum bildats vilket påverkar antal medarbetare på närsjukvårdscentrumen. Tabell 8. Antal anställda i heltidsmått per yrkesgrupp (avrundningsfel kan förkomma) Region Östergötland vill vara en arbetsgivare som är öppen för mångfald och bidra till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla. Som en del i arbetet att vara en attraktiv arbetsgivare erbjuder Region Östergötland årligen sommarjobb för gymnasieungdomar i Östergötland. Detta är en återkommande satsning som finansieras av medel från regionstyrelsen. Sommaren 2017 anställde regionen 88 gymnasieungdomar för sommarjobb. Även denna sommar reserverades några sommarjobbsplatser för ungdomar med funktionsnedsättning. Detta är ett led i Region Östergötlands arbete att bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som upplever att region Östergötland är en attraktiv arbetsgivare 2016: total: 60 Kvinnor: 60 Män: 63 Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning Region Östergötland har strategiska utmaningar när det gäller kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Att bredda rekryteringen, tillhandahålla en fördjupad introduktion samt använda befintlig kompetens rätt är viktiga delar i att klara framtida kompetensförsörjning inom flera yrkesgrupper. Resultatet i årets medarbetaruppföljning visar att målvärdet inte fullt ut nås för medarbetarnas upplevelse av närmaste chefens stimulans till komptensutveckling. Utfallet har sänkts från 76 till 75 jämfört med föregående års mätning. Förändringen är mycket liten, men resultatet kan eventuellt förklaras av ett i övrigt ansträngt bemanningsläge inom flera verksamheter. Positivt i sammanhanget är att medarbetare upprätthåller en fortsatt hög nivå på kompetensutveckling för framtida medarbetare, det vill säga studerande. Studenternas sammanlagda upplevelse av den verksamhetsförlagda utbildningen i Region Östergötlands sjukvårdande verksamheter är oförändrad i jämförelse med föregående års resultat i den enkät som besvaras av studenter vid Linköpings universitet. Region Östergötlands aktivitet att långsiktigt stimulera till kompetensutveckling genom att erbjuda specialistutbildning för sjuksköterskor med bibehållen grundlön där det finns behov ger positiva resultat. Antalet sökande till de utannonserade tjänsterna är fortsatt stort och inför hösten beräknas målet (60 tjänster) att uppnås. Den stora volymen medarbetare som är tjänstlediga för studier innebär samtidigt betydande utmaningar för verksamheterna i att hitta ersättningslösningar och att samtidigt erbjuda en god handledning. Eftersom 59

69 specialistsjuksköterskeutbildningarna bedrivs av universitet och högskolor är samarbetet med de tre lärosätena i Sydöstra sjukvårdsregionen av avgörande betydelse för att hitta innovativa lösningar för regionens långsiktiga kompetensförsörjning. En annan utmaning är det strategiska arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag. Det långsiktiga arbetet med utfasning av bemanningsföretag fortsätter under 2017 med målet att vara oberoende av hyrpersonal och ha en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare. I juni tog regionstyrelsen beslut att anpassa tidplanen till det nationella projektet som innebär nationellt oberoende av inhyrd personal senast Detta ger Region Östergötland bättre möjlighet att ta tillvara analyser och återgärder från det nationella projektet. Kostnaderna för bemanningsföretag har minskat för både inhyrda läkare och sjuksköterskor, och uppvisas både i primärvården och i specialistvården. Inhyrda läkare står för den högsta andelen av kostnaderna. Kostnaderna för hyrläkare är 19 procent lägre och för inhyrda sjuksköterskor 43 procent lägre än samma period föregående år. Till och med augusti månad minskade de totala kostnaderna för köp från bemanningsföretag med 25 procent jämfört med samma period förra året. Region Östergötlands utfasning har kommit långt även i en nationell jämförelse. Se figur 16. Figur 16: Kostnader för inhyrd personal, nationell jämförelse Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som upplever att närmaste chef stimulerar till kompetensutveckling 2016: total: 75 Kvinnor: 75 Män: 76 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Kostnader för bemanningsföretag 2016 jan-aug: 70 mkr 2017 jan-aug: 85 mkr 63,5 mkr 2016 helår: 129 mkr Rätt använd kompetens Att ta tillvara och använda rätt kompetens utifrån verksamhetens behov är en viktig framgångsfaktor för att kunna leverera god vård till medborgarna och samtidigt skapa en 60

70 attraktiv och god arbetsmiljö för medarbetarna. Medarbetare ska själva uppleva att den egna kompetensen används och kommer till nytta för att känna engagemang och vilja stanna i verksamheten. Resultatet i årets medarbetaruppföljning indikerar att Region Östergötlands chefer, liksom föregående år, uppfattas tillvarata sina medarbetares kunskaper och färdigheter utifrån verksamhetens uppdrag. Inom ramen för Region Östergötlands utbildningstjänster görs en specifik uppföljning av hur arbetet genomförs lokalt för att ta tillvara de nyutbildade specialistsjuksköterskornas kompetens i patientvården. Region Östergötlands arbete med att inventera goda exempel på åtgärder för att täcka verksamheternas kompetensbehov tar nu nästa steg. Under hösten kommer deltagare från en partsgemensam arbetsgrupp att intervjua ett urval verksamhetsföreträdare med syftet att skapa en användbar verkstygslåda för kunskapsspridning om hur uppgiftsväxling och rätt använd kompetens genomförs bäst. Verktygslådan planeras vara klar och finnas tillgänglig på intranätet under vintern. En annan åtgärd som vidtagits är att höstens ledarutvecklingsprogram för verksamhetschefer och enhetschefer har innehållit moment med erfarenhetsutbyten kring rätt använd kompetens. Vårdnära service är en av flera strategiska insatser för rätt använd kompetens. Målet är att uppnå hållbara och kostnadseffektiva arbetssätt och en långsiktig kompetensförsörjning. Genom vårdnära service ska vårdmedarbetare avlastas i serviceuppgifter som inte rör vård, såsom måltidshantering och förrådshantering. Därmed öppnas nya möjligheter för uppgiftsväxling och kompetensmix i vårdlagen. Pilotavdelningarnas erfarenheter har resulterat i att den tidigare projektledaren har getts ett fortsatt uppdrag att presentera ett förslag för ett stegvis införande av utökad vårdnära service i hela regionen. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som upplever att närmaste chef tar tillvara kompetens 2016: total: 76 Kvinnor: 76 Män: 76 Tydligt och hållbart chef- och ledarskap Under året har flera aktiviteter genomförts på organisatorisk nivå i Region Östergötland, till exempel flera omorganisationer samt start av större verksamhetsprojekt såsom programmet Hållbar verksamhet. Detta ställer stora krav på kommunikation och förändringsledning i organisationen där cheferna är nyckelpersoner vilket ökar betydelsen av dialog mellan chefer samt mellan chef och medarbetare. Flera insatser har gjorts under året för att ge tillfälle till ökad dialog mellan Region Östergötlands ledning och chefer i verksamheten. Det finns fortfarande utmaningar i tillgången till administrativt stöd för chefer samt krävande uppdrag utifrån den bemannings- och vårdplatssituation som råder. Mot bakgrund av detta bedöms målet gällande tydligt och hållbart chef- och ledarskap delvis vara uppfyllt vid årets slut. God kommunikation och dialog Region Östergötlands förtroendevalda revisorer gav Pricewaterhouse Cooper (PwC) i uppdrag att under 2016 genomföra en granskning avseende verksamhetschefers förutsättningar att ta sitt ledningsansvar ur ett arbetsmiljöperspektiv. Resultatet av granskningen presenterades under våren och den satte fokus på betydelsen av att Region Östergötland ytterligare förbättrar förutsättningar för Region Östergötlands verksamhetschefer att kunna ta sitt ledningsansvar. Revisionsrapporten belyser flera av de svårigheter som är realitet för många chefer idag. Trots väl definierade chefsuppdrag och goda ambitioner i organisationen att skapa förutsättningar för hållbart chefskap så krockar det med den enskilda chefens vardag som har blivit allt mer komplex. Viktigt redskap för detta är ständigt pågående dialog mellan chefer och deras överordnade chefer samt Region 61

71 Östergötlands ledning. Flera åtgärder har vidtagits under året för att öka dialogen, till exempel införande av regelbundna möten mellan verksamhetschefer och regiondirektören. Resultatdialogerna mellan regiondirektör, ekonomidirektör och produktionsenhetschefer där både verksamhetschefer och stabsmedarbetare deltar har återupptagits och genomförs nu regelbundet under året. Ett omarbetat ledarutvecklingsprogram för verksamhetschefer där också företrädare från ledningen och ledningsstöd medverkar har startat. Inför programmet har deltagande chef en dialog med sin chef om målsättningar för programmet. Resultatet i årets medarbetaruppföljning visar något lägre värde än föregående år avseende andel medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling. Detta trots att många verksamheter har gjort satsningar på uppdragsdialoger mellan medarbetare och chef samt att andelen medarbetare som har utvecklingssamtal med sin chef är oförändrat hög, 89 procent. Möjligen är det chefernas upplevelse av en pressad tillvaro som revisionsrapporten lyfter fram som också påverkar utrymmet för dialog med medarbetarna. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de presterat i förhållande till verksamhetens mål 2016: total: 71 Kvinnor: 71 Män: 71 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Medarbetare som bidrar till dialog med sin närmaste 2016: total: 84 chef Kvinnor: 84 Män: 83 Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Något som både Pricewaterhouse Coopers (PwC) revisionsrapport och forskningen lyfter fram är betydelsen av rimligt antal medarbetare per chef. Många produktionsenheter genomför under året översyn av chefsstrukturen och chefsuppdragen vad gäller innehåll och antal medarbetare, så kallat chefspann. Detta har utmynnat i organisatoriska förändringar och minskade chefsspann. I princip alla biträdande chefsfunktioner har avvecklats och ersatts med första linjechefer med fullt chefsmandat. Några kliniker har även utökat chefsgrupperna med läkarchefer. Fortsatt översyn görs också under året av introduktionen för nya chefer med syfte att kvalitetssäkra introduktionen både vad gäller introduktionen på regionnivå och den introduktion som ges inom produktionsenheten. Målsättningen är att oavsett var en ny chef börjar inom organisationen så ska den få en bra introduktion. Detta gäller även tydlighet i uppdraget genom uppdragsdialog med överordnad chef. Chefers upplevelse av återkoppling från sin chef nådde i medarbetaruppföljningen i år inte upp till målvärdet. Utvecklingsinsatser behöver göras för att tydliggöra hur chefsuppdraget värderas och följs upp. Föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar även chefernas arbetssituation. En aktivitet som pågår är en översyn av ledarmodul arbetsmiljö med syfte att säkerställa att den ger chefen kunskaper och goda verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2017 gjordes ett utvecklingsarbete gällande fokus och innehåll i de olika utvecklingsprogrammen för chefer. Ett genomgående tema i programmen är nu hållbart chef- och ledarskap. Både vad gäller organisatoriska och personliga förutsättningar för chefskapet. De första utvecklingsprogrammen startades i december 2016 och avslutas i november Halvtidsutvärdering av programmet under sommaren visar bland annat på att programmet bidrar till stöd och utveckling av det egna ledarskapet samt att cheferna har fått med sig verktyg och modeller som de har nytta av i sitt dagliga arbete. I programmen ska 62

72 också deltagarna genomföra någon typ av förbättrings- eller utvecklingsarbete. Utvärderingarna visar dock på svårigheter för deltagarna att hinna med detta utanför de seminarietillfällen som programmet innehåller vilket är något som behöver utvecklas inför nya program. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Chefer som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i förhållande till verksamhetens mål 2016: : 72 Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Chefer som upplever att närmaste chef ger stöd och 2016: : 80 vägledning i arbetet när det behövs Andel chefer som har en individuell utvecklingsplan 2016: 85 % 85 % 2017: 87 % 63

73 Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Framgångsfaktorer Bedömning Ekonomi som ger handlingsfrihet Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Avsättningar för framtiden Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Ekonomi som ger handlingsfrihet Trots ett positivt resultat, bättre nettokostnadsutveckling och lönekostnadsutveckling än 2016 totalt sett är det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet endast delvis uppfyllt på grund av en fortsatt obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Måluppfyllelsen förväntas endast vara delvis uppfylld också vid årets slut. Årsresultatet för produktionsenheterna sammantaget förväntas avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Vårdverksamheten befinner sig i en situation där flera faktorer påverkar varandra i oönskad riktning och där även ekonomin påverkas. Dels är det ett ökat patientflöde över tid inom framför allt den akuta vårdverksamheten och dels rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper. Dessa faktorer har medfört en brist på vårdplatser och minskat operationsutrymme. En ansträngd personalsituation gör det svårt för flera produktionsenheter att genomföra sitt uppdrag, vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt och gör att fler patienter står i kö till sjukvård. Dagens situation är inte ny och redan hösten 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett åtgärdsprogram för inbromsning av kostnadsutvecklingen med ett långsiktigt ansvarstagande (RS ). Verksamheten har arbetat och arbetar utifrån åtgärdsprogrammet med både befintliga och nya åtgärder. För att möta utmaningarna startade ett arbete 2016 med inriktning att nå en hållbar verksamhet. En hållbar verksamhet i sin tur fordrar en hållbar ekonomi. I det ligger också att skapa förutsättning för att bibehålla en ekonomi som ger handlingsfrihet, där balans mellan intäkter och kostnader är en förutsättning. Åtgärdsprogram och arbetet med att nå en hållbar verksamhet syftar till att ge ge goda förutsättningar för att det strategiska målet ska kunna uppnås. Under 2017 har arbetet utvecklat arbetsformer för de gemensamma resurserna, och fokus har legat framför allt på operationskapacitet och vårdplatser. Ekonomin de närmaste åren förväntas bli ansträngd. Sveriges kommuner och landsting prognosticerar ett gap mellan behov och intäkter som vida överstiger de gap hälso- och sjukvården mött tidigare. I långtidsbedömningen inför nästkommande strategiska treårsbudget har Region Östergötland definierat sitt gap. Samtidigt aviserar staten ökade statsbidrag, både generella och riktade för perioden. 64

74 Utvecklingen under året, vad gäller främst skatteintäkter och det generella statsbidraget, har varit bättre än budget. Detta har gjort det möjligt att reservera medel till engångsinsatser Ekonomin är dock betydligt svagare nu än efter april. En del av de reserverade medlen har fått användas för att täcka upp för produktionsenheternas ytterligare försämrade resultat och 40 miljoner kronor föreslås reserveras för ökade kostnader för bland annat cancerläkemedel. Översyn pågår och beslut om eventuellt nyttjande av medel fattas av regionstyrelsen. Dessa åtgärder innebär att det inte finns utrymme för några ytterligare satsningar I den strategiska planen är samtliga av de utökade intäkterna inräknade. En ny skatteprognos från Sveriges kommuner och landsting har kommit efter att helårsbedömningen gjordes i detta delårsboklut. Skatteprognosen visar på ökade skatteintäkter med cirka 10 miljoner kronor för 2017, samtidigt som det finns indikationer på att en viss del av läkemedelsstatsbidraget kommer att behöva betalas tillbaka utifrån en vinst och förlustklausul. Region Östergötlands resultat Region Östergötlands totala resultat till och med augusti är 406 miljoner kronor och förväntas vid årets slut uppgå till 128 miljoner kronor, vilket motsvarar budget. Regiongemensamma poster bidrar till att totalresultatet bedöms nå den budgeterade nivån trots att produktionsenheternas helårsresultat förväntas avvika negativt från budget, se tabell 9. Tabell 9. Ekonomiskt resultat och helårsbedömning (mkr) Mer detaljerad information om helårsbedömning och resultat efter augusti finns i bilaga 4. Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till 24 miljoner kronor. Det är 24 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på ett större underskott för de sjukvårdande produktionsenheterna. Se även avsnitt Obalans i sjukvården. Regiongemensamma poster bidrar positivt till regionens resultat med 382 miljoner kronor. De regiongemensamma posterna är 150 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år och det förklaras främst av att utvecklingen för placerade medel är 78 miljoner 65

75 kronor lägre än under samma period De regiongemensamma posterna ska även enligt budget vara lägre än föregående år. Se även avsnitt Regiongemensamma poster. 350 Utfall finansnetto 2015 Utfall finansnetto 2016 Utfall finansnetto 2017 Budget Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec -100 Figur17. Diagram Utveckling finansnetto, ackumulerat (mkr). Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Helårsbedömningen är minus 246 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor sämre än senaste helårsbedömning och beror på en obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Sammanfattningsvis är resultatet sämre efter augusti 2017 jämfört med samma period föregående år. Kostnadsutvecklingen är dock lägre än 2016 och det är även intäktsutvecklingen, därav det försämrade resultatet för produktionsenheterna. Den ekonomiska utvecklingen inom sjukvårdsverksamheten är fortsatt bekymmersam och är inte hållbar för att klara ekonomin komma år. Samtidigt är situationen inom slutenvården ansträngd med bland annat färre vårdplatser och försämrad tillgänglighet, se avsnitten medborgar- och processperspektivet. Insatser behöver vidtas för att förbättra resultatet under året, men framför allt för att skapa förutsättningar för att 2018 klara målet att produktionsenheternas resultat ska vara i balans. Regiondirektören har resultatdialoger med produktionsenheterna för att bland annat diskutera åtgärder samt effekter av åtgärdsprogrammet och arbetet med att nå en hållbar verksamhet. Helårsbedömningen beaktar effekterna av åtgärder och aktiviteter som sker på produktionsenhetsnivå och övergripande nivå Obalans i sjukvården Sjukvårdsverksamheten visar efter augusti ett resultat på minus 97 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 102 miljoner kronor. En trendanalys baserad på årets åtta första månader visar ett årsresultat på minus 249 miljoner kronor, se figur 18. Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnat är minus 256 miljoner kronor. Detta är en försämring med 26 miljoner kronor jämfört med helårsbedömingen i delårsrapport 04 och 154 miljoner kronor sämre jämfört med godkänd budget. Försämringen förklaras av lägre intäkter än förväntat, i tid förskjutna effekter av åtgärder och ökade kostnader, bland annat på grund av ett ökat patientflöde över tid inom framför allt den akuta vården samt rekryterings- och bemanningsproblem inom vissa yrkesgrupper som medfört en brist på vårdplatser. Den rådande situationen med bristande 66

76 operationsutrymme och brist på tillgängliga vårdplatser har i sin tur inneburit att kostnaderna för köpt vård av externa vårdgivare ökat. Figur 18. Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) Nuvarande situation visar fortfarande att det är av största vikt att vidtagna åtgärder och pågående aktiviteter inom arbetet med att nå en hållbar verksamhet leder till att de samlade resurserna används mer effektivt och sänker kostnaderna om sjukvårdsverksamheten ska kunna nå en ekonomi i balans. Åtgärder och aktiviteter som genomförs under 2017 och som leder till en mer effektiv användning av resurser och sänkta kostnader skapar också bättre förutsättningar för kommande år. Exempel på genomförda aktiviteter är satsningar på STläkare och sjuksköterskor, samverkan kring vårdplatser inom universitetssjukhuset via klusterbildning och mobila team. Under 2017 har arbetet med Hållbar verksamhet fokuserat särskilt på två områden: vårdplatser och operationskapacitet. Båda områdena är komplexa och omfattar minst två centrum och flera kliniker. Komplexiteten fordrar att det finns tydliga strukturer kring beslut i det vardagliga arbetet. Under första halvåret har arbetet varit inriktat på att skapa de strukturer som krävs. De åtgårder som genomförs har som syfte att skapa möjligheter att jobba mer effektivt i vården och därmed ge förutsättningar att bidra till dämpad kostnadsutveckling. Vårdplatsarbetet har lett till ett förslag om att skapa kluster för att minska sårbarheten och gällande operationskapacitet har arbetet inriktats på den så kallade robotpiloten. Komplexiteten gör också att arbetet tar mer tid. För att klara målsättningen både med programmet Hållbar verksamhet och med det strategiska målet fordras kompletterande åtgärder. Syftet med hållbar verksamhet och de ingående processerna är att skapa förutsättningar till ökad effektivitet och bidra till ekonomi i balans. Av de sjukvårdande produktionsenheterna gör sju enheter efter åtta månader bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Närsjukvården i centrala Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Närsjukvården i västra Östergötland, Hjärt- och medicincentrum, Barn- och kvinnocentrum, Sinnescentrum och Diagnostikcentrum. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har ett resultat som efter augusti pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget. När det gäller övriga produktionsenheter är det fyra enheter som efter åtta månader gör bedömningen att årsresultatet kommer avvika negativt mot uppsatt budgetmål. Övriga 67

77 enheter har efter augusti ett resultat som pekar mot ett resultat i nivå med budget eller bättre. Figur 19. Helårsbedömning 08 per centrum (mkr) Nedan följer en presentation av utvalda produktionsenheter. Primärvårdscentrum redovisar ett resultat på 19 miljoner kronor, vilket framför allt förklaras av många vakanta tjänster under första halvåret. Resultatet kommer successivt att minska under hösten och helårsbedömningen är ett resultat på 2,7 miljoner kronor, vilket är 2,7 miljoner kronor bättre än senaste helårsbedömning 14. I helårsbedömningen ingår arbetet med ändamålsenlig provtagning, i samarbete med Laboratoriemedicin får förväntad effekt. Vårdcentralsverksamheten går med underskott och förväntas, enligt produktionsenheten, nå ett resultat på cirka minus 8 miljoner kronor Det negativa resultatet inom vårdcentralsverksamheten är främst en konsekvens av inhyrda läkare och ökade kostnader för läkemedel. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 17 miljoner kronor. Det är klinikerna med huvudsakligen akut verksamhet som fortfarande genererar underskott. Produktionsenheten anger flera orsaker till obalansen. Exempelvis ett ökat patientflöde under lång tid, mer omfattande röntgenundersökningar och provtagningar samt ökade kostnader för satellitpatienter, uteblivna utomlänsintäkter för barnpsykiatri och ett kraftigt ökat antal besök inom psykiatrin, vilket resulterat i att besöken inte genererat full kostnadstäckning när uppsatta taknivåer för ersättningen passerats. Samtidigt råder det en hög beläggning och ökat besökstryck hos Neurologiska kliniken. Utebliven ersättning för neurologiska läkemedel kan, enligt produktionsenheten, försämra den ekonomiska situationen ytterligare. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 25 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor sämre än senaste helårsbedömning. Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 35 miljoner kronor. Helårsbedömningen är minus 45 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor sämre än senaste helårsbedömning och 40 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Det är det somatiska akuta flödet som tillsammans med psykiatriska kliniken har en obalans i 14 Primärvårdscentrum bildades 1 mars Helårsbedömningen inkluderar det resultat som finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna

78 ekonomin. Orsaken till att helårsresultatet förväntas bli betydligt sämre än godkänd budget är, enligt produktionsenheten, främst att kostnader för medicinsk diagnostik och kostnaden för inhyrd personal blir högre än förväntat, samt att intäkterna för utomlänsvård och asylsjukvård blir lägre än budgeterat. Till följd av att förra årets prognos visade ett sämre resultat än budget finns handlingsplaner för att styra verksamheten än mer kostnadseffektivt. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett resultat på 14 miljoner kronor. Helårsbedömningen är ett nollresultat för 2017, vilket är 4 miljoner kronor sämre än senaste helårsbedömning. Försämringen förklaras bland annat med höga lönekostnader inom ATverksamheten. Översyn görs av bemanningsplaneringen på detta område för att antalet anställda AT-läkare i framtiden bättre ska stämma överens med den ersättning som erhålls. Utbetalda sommarersättningar, köpta vårdplatser, röntgenkostnader på akuten på grund av fortsatt höga besöksvolymer är ytterligare exempel på faktorer som bidragit till försämringen. Närsjukvården i Finspång redovisar ett resultat på 4 miljoner kronor. Helårsbedömningen är 1,5 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor bättre än senaste helårsbedömning och godkänd budget. Samtidigt som vidtagna åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen har börjat ge effekt är det av största vikt, understryker produktionsenheten, att fortsätta arbeta med upprättade handlingsplaner för att nå uppsatta mål. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 15 miljoner kronor. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 40 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor sämre än godkänd budget. På samma sätt som i delårsrapport 04 är lägre rörliga intäkter en viktig förklaring till resultatet. Samtidigt har kostnaderna ökat i en lägre takt än tidigare, dels genom medvetna åtgärder men också genom lägre produktion orsakad av brist på nyckelkompetens och vårdplatser. Lägre intäkter, oförändrade kostnader inom hudkliniken, förändrad patientmix, ansträngd vårdplatssituation och utebliven tillgänglighetsbonus gör att helårsbedömningen ligger kvar på tidigare nivå. Barn- och kvinnocentrum i Östergötland redovisar ett resultat på minus 4 miljoner kronor. Enligt produktionsenheten är minskade intäkter för neonatalvården en viktig förklaring till resultatet. Samtidigt ökar kostnaderna för asylsjukvården, utbildningstjänster, hyrpersonal och köpt utomlänsvård inom kvinnosjukvården. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 15 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Helårsbedömningen förutsätter ökade intäkter, återhållsamhet kring kostnader och att Hälso- och sjukvårdsnämnden liksom tidigare år täcker underskottet för köpt utomlänsvård till barn. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 19 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Det förbättrade resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, framför allt av minskad produktion. En ansträngd personalsituation har medfört minskat operationsutrymme och stängda vårdplatser, vilket i sin tur ger lägre kostnader. Det ekonomiska resultatet har förbättrats men fler patienter står i kö. Helårsbedömningen är att produktionsenheten kommer att klara godkänd budget och nå ett resultat på minus 50 miljoner kronor. Om kapaciteten återgår till mer stabilt läge och produktionen ökar kommer dock inte kostnaderna kunna hållas på dagens nivå enligt produktionsenheten. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är nuvarande utredning kring hur kostnadsökningar för cancerläkemedel inom ordnat införande ska finansieras. Samtidigt pågår ett arbete med att effektivisera och att bromsa tidigare års kostnadsökningar inom ramen för det regionövergripande arbetet Hållbar verksamhet där centrumet deltar och/driver flertalet insatser. Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 42 miljoner kronor. Helårsbedömningen är oförändrad, minus 80 miljoner kronor, vilket är cirka 28 miljoner kronor sämre än godkänd budget. De ekonomiska effekterna av pågående strukturarbete, vilket är en del av det regionövergripande programmet för hållbar verksamhet, förväntas endast ge begränsade 69

79 effekter under Det tillsammans med att tillgänglighetsmålen inte förväntas vara möjliga att nå 2017 samt att kostnaderna för köpt vård, hyrpersonal, läkemedel och verksamhetsnära materiel är högre än beräknat gör att helårsbedömningen ligger kvar på tidigare nivå. Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 2 miljoner kronor. Utfallet visar, trots avvikelse mot budget, enligt produktionsenheten, på en fortsatt positiv trend med ökad produktion och kostnadskontroll. Helårsbedömningen är minus 5 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor sämre än senaste helårsbedömning och 10 miljoner kronor sämre än godkänd budget på 5 miljoner kronor. De största utmaningarna avseende en ekonomi i balans finns inom Klinisk genetik, mikrobiologi, patologi och röntgen på Universitetssjukhuset. Detta beror, enligt produktionsenheten, dels på lägre intäkter än förväntat och dels på höga kostnader rörande ny teknik och oerfaren kompetens. De ökade behoven kan inte, enligt produktionsenheten, enbart mötas med effektiviseringar utan måste kompletteras med investeringar och rekryteringar. Folktandvården redovisar ett resultat på 19 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Folktandvårdens ekonomiska situation är, enligt produktionsenheten, fortsatt stabil. Alla klinker arbetar på ett ansvarsfullt sätt för att vara kostnadseffektiva. Helårsbedömningen är ett resultat på 14 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor bättre än godkänd budget. Naturbruksgymnasiet redovisar ett resultat på minus 5 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Helårsbedömningen är ett resultat på minus 7,5 miljoner kronor, vilket är 2,5 miljoner kronor sämre än föregående helårsbedömning. Produktionsenheten har under året arbetat med att reducera sina kostnader och minskat antalet anställda inom delar av verksamheten. Denna personalminskning har dock, enligt produktionsenheten, inte ännu genererat önskad effekt. Samtidigt har inte intäkterna från försåld utbildning uppnått budgeterad nivå. Ett fortsatt arbete med ytterligare kostnadsreduktion, samt noggrann analys av vilka delar av verksamheten som genererar över- respektive underskott med åtföljande beslut om adekvata åtgärder kommer att fortskrida. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, en sammanslagning av fem stödcentrum, redovisar sammantaget en helårsbedömning i nivå med budget. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 58 miljoner kronor. Områdena länssjukvård, närsjukvård samt smittskyddsverksamhet redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Detta överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. Prognosen innehåller en osäkerhet på grund av ökade läkemedelskostnader inom cancerområdet där nämnden ersätter berörda enheter för deras kostnader. Det pågar en utredning kring hur dessa ökade kostnader ska finansieras, vilket kan påverka nämndens årsresultat. Medel finns reserverade på finansförvaltningen i avvaktan på utredningen. Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 15 miljoner kronor efter augusti. Överskottet förklaras till största del av ett bättre resultat för uppdraget till Östgötatrafiken tack vare ökade biljettintäkter. Högre intäkter har hittills även kunnat kompensera för en högre indexutveckling i trafikavtalen än förväntat. Ett mindre överskott motsvarande cirka 4 miljoner kronor finns inom området samhällsplanering. Nämndens överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. 70

80 Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämndens resultat är 10 miljoner kronor efter augusti. Resultatet beror dels på att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid terminsslut och dels på lägre kostnader i övrigt. Nämndens överskott beräknas inte vara bestående och helårsbedömningen är ett nollresultat. Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 Utfall Måluppfyllelse Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl. styrelse, nämnder samt finans och pension) 2017 apr: -221 mkr (helårsbedömning) 2016: -198 mkr -89 mkr 2017 aug: -256 mkr (helårsbedömning) 2015: -249 mkr 2014: -229 mkr Det ekonomiska resultatet för: Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2017 apr: 0 kr (helårsbedömning) 2016: 5 mkr 2015: 37 mkr 2014: 20 mkr 2017 apr: 0 kr (helårsbedömning) 2016: 4 mkr 2015: 19 mkr 2014: 105 mkr 0 mkr 0 mkr 2017: 0 kr (helårsbedömning) 2017: 0 kr (helårsbedömning) Regionutvecklingsnämnden 2017 apr: 0 kr (helårsbedömning) 2016: 0 mkr 2015: 0 mkr 0 mkr 2017: 0 kr (helårsbedömning) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Lönekostnadsutveckling Lönekostnaderna beräknas utifrån trend öka med 4,4 procent 2017 jämfört med föregående år. Lönekostnadsutvecklingen efter augusti är 4,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år, en något lägre utvecklingstakt än för motsvarande period 2016 (4,9 procent). Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har efter sista december 2016 ökat med 188 anställda. Lönekostnadsutvecklingen har varit hög under flera år (runt 6 procent) och nu är helårsvärdet (rullande 12), med start augusti 2017 och 11 månader bakåt, 4,8 procent. Samtidigt förklaras den lägre utvecklingstakten till viss del av vakanta tjänster och en högre frånvaro. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för medarbetare fortfarande inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar utan behöver dämpas ytterligare. År 2015 köpte Region Östergötland tjänster från bemanningsföretag motsvarande 142 miljoner kronor. Under 2016 minskade kostnaden till 129 miljoner kronor efter att grundutbildade sjuksköterskor från bemanningsföretag inte längre anlitades och specialistläkare inom allmänmedicin, med några få undantag, fasats ut. Till och med augusti 2017 uppgår kostnaden till 63 miljoner kronor, vilket är 25,5 procent lägre än motsvarande period föregående år. Målsättningen är att Region Östergötland inte ska vara beroende av bemanningsföretag Se även medarbetarperspektivet. Region Östergötland tillhandahåller även vård till östgötar genom att köpa vård externt. Kostnaden för detta har efter augusti ökat med 11,3 procent (motsvarande 74 miljoner kronor) jämfört med samma period föregående år. För helåret 2016 ökade kostnaden för köpt vård med 8,2 procent. 71

81 Läkemedelskostnader Läkemedelsenhetens samlade bedömning är att kostnaderna för läkemedel kommer att öka med 3,8 procent jämfört med Produktionsenheternas bedömning är en ökning med 4,0 procent. Nuvarande utveckling inom nedan nämnda läkemedelsgrupper förväntas fortsätta. Kostnaderna för allmänläkemedel förväntas öka med 3 procent jämfört 2016, främst på grund av att teststickor för blodglykos klassades om till allmänläkemedel Övriga händelser såsom exempelvis nya riktlinjer och rekommendationer för diabetesstickor från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket samt nytt avtal för tjänsten dosdispenserade läkemedel förväntas inte sammantaget öka kostnaderna för allmänläkemedel. Kostnaderna för läkemedel har efter augusti ökat med 3,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Det är främst kostnader för läkemedel inom området blod och blodbildande organ som bidrar till att kostnaderna inte ökat i samma omfattning som motsvarande period 2016 (7,7 procent). Ökade kostnader för läkemedel som används inom cancervården, vid inflammatoriska sjukdomar, för prevention av stroke samt vid ögonsjukdomar har bidragit till nuvarande kostnadsökning 15. När det gäller allmänläkemedel ökar kostnaderna för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel till barn. Detta samtidigt som nytt avtal rörande dispensering av läkemedel, till och med augusti, inneburit en besparing motsvarande cirka 5 miljoner kronor. Av alla allmänläkemedel som förskrevs till östgötar under perioden januari till augusti 2017 var 53 procent utskrivna till kvinnor och 47 procent till män. En fördelning som är i parietet med tidigare år 16. Volymen läkemedel har ökat med 1,1 procent jämfört med motsvarande period Nettokostnadsutveckling Nettokostnadsutvecklingen förväntas bli 4,3 procent för helåret, vilket är en lägre kostnadsökning än mellan 2015 och Den är ändå för hög för att vara hållbar över tid. Skatter och generella statsbidrag förväntas öka med 4,6 procent. Efter augusti är nettokostnadsutvecklingen 4,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. En jämförelse med övriga landsting och regioner visar att Region Östergötlands nettokostnad i år ökar i samma takt som för riket som helhet. Genomsnittlig nettokostnadsutveckling för samtliga landsting och regioner är 4,9 procent efter augusti. Regiongemensamma poster De regiongemensamma posterna svarar för 382 miljoner kronor av resultatet till och med augusti. Helårsbedömningen är att dessa poster kommer att uppgå till 372 miljoner kronor, vilket är 156 miljoner kronor högre än budget. Positiv avvikelse på bland annat skatteintäkter, statsbidrag och pensionskostnaderna bidrar till att totalresultatet bedöms nå den budgeterade nivån på 128 miljoner kronor trots att produktionsenheternas helårsresultat avviker negativt från godkänd budget. Det är samma totalresultat som budget och föregående helårsbedömning men ekonomin är betydligt svagare än i föregående helårsbedömning. I tabellen nedan beskrivs de större posterna som förklarar resultatet på de regiongemensamma 15 Främst monoklonala antikroppar, TNF-hämmare, nya antikoagulantia och medel vid kärlsjukdomar i ögat. 16 För läkemedel som rekvireras till klinik/mottagning saknas uppgift om kön. 72

82 posterna. Regiongemensamma poster Utfall jan - aug 2017 Utfall jan - aug 2016 Helårsbedömning Helårsbedömning Budget 2017 Differens helårsbedömning 08 jämfört budget 2017 Bokslut 2016 Finansiellt netto exkl. pensioner och försäljning aktier (Inera AB) Pensionskostnader inkl löneskatt Skatteintäkter Generella statsbidrag Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse Tabell 10. Resultat och helårsbedömning för regiongemensamma poster Det finansiella nettot (exklusive pensionskostnader och försäljning av aktier i egna bolag) är 98 miljoner kronor till och med augusti Utveckling på den finansiella marknaden var positiv fram till och med maj för att därefter försämras till och med augusti. Under den första delen av september har marknaden återhämtat sig något. Helårsbedömningen för det finansiella nettot är att det kommer att motsvara den budgeterade nivån på 169 miljoner kronor. Det är normalt med svängningar på den finansiella marknaden och det brukar inte föranleda förändrade helårsbedömningar under året. I samband med årsskiftet tecknades nya placeringsavtal med en inriktning mot mer ansvarsfulla placeringar och ett särskilt fokus på att minimera fossila bränslen. Särskild uppföljning kommer att göras efter årsskiftet. En ny pensionsprognos från KPA under augusti visar på lägre kostnader än budgeterat för pensioner, även om de blev något högre än bedömningen i april. Skatteintäkterna, enligt senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting i augusti, bedöms bli 57 miljoner kronor högre än budgeterat men 11 miljoner kronor lägre än bedömningen i april. Avtalet avseende statsbidrag för läkemedelskostnader ökade intäkterna med 86 miljoner kronor jämfört med budget. Samtliga av dessa intäktsökningar är intecknade i nästa års budget. Posten övrigt inom finansförvaltningen bedöms ge ett underskott på 60 miljoner kronor och framgår av tabellen nedan. Tabell 11. Specifikation av övrigt inom regiongemensamma poster. Utfallet för specialdestinerade statsbidrag inklusive användning förväntas bli 5 miljoner kronor högre än budget. Nya ökade statsbidrag under året för främst kvinnors hälsa och psykisk ohälsa bedöms dock användas 2017 och påverkar därmed inte resultatet. 73

83 Fastighetskostnaderna avviker sammantaget negativt med 18 miljoner kronor. Kapitalkostnaden, som FM centrum betalar till finansförvaltningen, bedöms bli högre än budgeterat medan kostnader för tomma lokaler och nedskrivningar inte förväntas räcka till. Återföringen av utbetalt regionbidrag beräknas uppgå till minus 4 miljoner kronor. Beloppet är ett netto av återförda medel som lämnades tillbaka i bokslut 2016 och ny bedömning av återlämnade medel i kommande bokslut för Utvecklingen under året, vad gäller främst skatteintäkter och läkemedel inom det generella statsbidraget, har varit bättre än budget. Detta har gjort det möjligt att reservera 81 miljoner kronor till engångsinsatser i förra helårsbedömningen. Av dessa avsattes 64 miljoner kronor för olika satsningar under hösten. Beslut skulle fattas i denna delårsrapport under förutsättning att de positiva prognoserna kvarstod. Ekonomin är dock betydligt svagare nu än efter april. En del av de reserverade medlen har fått användas för att täcka upp att produktionsenheternas resultat ytterligare försämrats och 40 miljoner kronor föreslås reserveras för att täcka kostnader för bland annat cancerläkemedel. Hälso- och sjukvårdsnämnden har signalerat att de inte har möjlighet att ersätta dessa läkemedelskostnader utan att gå med ett underskott. Det pågår en översyn och denna måste bli klar innan regionstyrelsen eventuellt kan besluta om ett ökat regionbidrag till HSN. Dessa åtgärder innebär att det inte finns utrymme för ytterligare satsningar I den strategiska planen är samtliga av de utökade intäkterna inräknade. Regiongemensamma intäkter och kostnader har under ett antal år genererat ett överskott på grund av att intäkterna ökat. I budgeten bedömdes ett överskott på 40 miljoner kronor och det utökas i denna helårsbedömning med 7 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med föregående helårsbedömning med 17 miljoner kronor jan-aug: 4,9 % 2017 apr: 3,9 % (helårsbedömning) 2016: 5,2 % 2015: 5,4 % 2014: 6,0 % <3,0 % 2017 jan-aug: 4,4 % (4,4 % helårsbedömning) Resultatmått Föregående utfall Målvärde 2017 Läkemedelskostnadsutvecklingen -Allmänläkemedel 2016 jan-aug: 1,3 % 0 % apr: 0 % (helårsbedömning) 2016: 1,1 % 2015: -1,3 % 2014: - 3,5 % -Totalt 2016 jan-aug: 7,7 % 2017 apr 4,8 % (helårsbedömning) 2016: 5,7 % 2015: 4,6 % 2014: 6,7 % 3 % Utfall 2017 jan-aug: 4,2 % (3 % helårsbedömning) 2017 jan-aug 3,4 % (3,8 % helårsbedömning) Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 Utfall Måluppfyllelse Regionens totala lönekostnadsutveckling (löneoch personalförändringar) Måluppfyllelse 17 Målvärde exklusive omklassning av blodglukosstickor till allmänläkemedel. 74

84 Långsiktigt hållbar ekonomi Regionens samlade resultat för 2017, i förhållande till skatter och generella statsbidrag, förväntas ligga i nivå med det budgeterade finansiella målvärdet på 1,0 procent och det egna kapitalet förväntas vid årets slut uppgå till 918 miljoner kronor. Detta gör att måluppfyllelsen för det strategiska målet Långsiktigt hållbar ekonomi är tillfredsställande, trots en bekymmersam ekonomisk obalans i sjukvårdsverksamheten. Avsättningar för framtiden Region Östergötlands resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag förväntas ligga i nivå med det nya målvärdet på 1 procent (sänkt från 2 procent till 1 procent 2017). Det ekonomiska överskottet ska ge en buffert att möta framtida behov såsom utveckling av nya medicinska metoder, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning. Överskottet ska även göra det möjligt att hantera konjunktursvängningar. Om värdeförändringen av Region Östergötlands placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet minus 0,3 procent, vilket är på samma nivå som budget. För att uppnå målet är det viktigt att produktionsenheternas ekonomi är i balans och har ett positivt eget kapital. Målvärdet är att 14 av produktionsenheter ska ha positivt eget kapital. Helårsbedömningen är att 11 av 20 produktionsenheter kommer ha ett positivt eget kapital vid årsbokslut. Det är de regiongemensamma posterna som bidrar till att det totala egna kapitalet sammantaget ligger på målvärdet. Soliditeten (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) bedöms även öka till 5,6 procent och uppfyller målvärdet. En annan viktig förutsättning för en hållbar ekonomi är att Region Östergötland under alla år fullt ut gjort avsättningar för framtida pensionsutbetalningar enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det egna kapitalet per bedöms bli 918 miljoner kronor, vilket är i nivå med budgeterat målvärde (efter uppdatering av budgeterat eget kapital efter bokslut 2016). Nyckelindikator Föregående utfall Målvärde 2017 Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och bidrag 2017 apr: 1,0 % (helårsbedömning) 2016: 3,2 % 2015: 3,0 % Utfall 1 % 2017 aug: 1 % (helårsbedömning) Måluppfyllelse Resultatmått Föregåendeutfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Antal produktionsenheter som har ett positivt eget kapital 2017 aug: 11 av 20 (helårsbedömning) Regionens samlade resultat före avkastning på placerade medel i förhållande till skatter och bidrag Soliditet (Eget kapital i förhållande till totala tillgångar) 2017 apr: 11 av : 11 av : 10 av : 12 av apr: -0,3 2016: 1,1 % 2015: 1,4 % 2014: 3,5 % 2017 apr: 5,7 % 2016: 5 0 % 2015: 2,6 % 2014: 0,3 % 14 av 20 (anpassat till organisationsföränd ring) -0,4 % 2017 aug: -0,3 (helårsbedömning) 4,6 % 2017 aug: 5,7 % (helårsbedömning) 18 I mars 2017 flyttades primärvårdsdelen inom närsjukvården till en egen ny produktionsenhet, därav numera 20 produktionsenheter inom Region Östergötland. 75

85 Regionens egna kapital 2017 apr: 918 mkr 2016: 790 mkr 2015: 391 mkr 2014: 40 mkr 751 mkr (enl. budget) 2017 aug: 918 mkr (helårsbedömning) Kostnadseffektiv verksamhet Målet om en Kostnadseffektiv verksamhet är delvis uppfyllt och har goda förutsättningar att uppnås på några års sikt. Produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, har minskat under senare tid till följd av att kostnadsutvecklingen är högre än ökningen av utförd verksamhet. Samtidigt pågår flera aktiviteter som är positiva för produktivitetsutvecklingen. Till exempel arbetet kring operationskapacitet och vårdplatser inom projektet hållbar verksamhet och ständiga förbättringar i form av exempelvis processutveckling och standardiserade vårdflöden. Även ersättningar i Region Östergötlands ersättningssystem kan motivera till effektivitet och kostnadskontroll. Under 2017 är insatsområdet Vårdens effektivitet och produktivitet ett av de områden som ges särskilt fokus. Se även avsnitt insatsområden. Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid som står sig väl i nationell jämförelse Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med sig själv över tid och med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Under 2017 har Region Östergötland valt att följa medarbetarkostnaden per DRG-poäng. Målsättningen är att denna kostnad ska vara oförändrad jämfört med Produktiviteten, mätt som kostnad per DRG, har minskat under en period till följd av att kostnadsutvecklingen är högre än ökningen av utförd verksamhet. Samtidigt pågår flera aktiviteter som är positiva för produktivitetsutvecklingen. Till exempel arbetet kring operationskapacitet och vårdplatser inom projektet hållbar verksamhet samt ständiga förbättringar i form av exempelvis processutveckling och standardiserade vårdflöden. Effekten av dessa arbeten förväntas främst få genomslag efter Tabell 12. Kostnad per DRG-poäng 76

86 Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Personalkostnad per DRG poäng (kostnadsproduktivitet) 2017 apr (rullande 12): 3,8 % Oförändrad 2017 aug (rullande 12): 2,9 % 2016: (Ny indikator fr o m 2017) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Olika former av ersättningar kan användas för att påverka utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Beroende på vilken effekt som efterstävas kan ersättningsmodeller skapas som premierar den önskade utvecklingen. Den vanligaste ersättnigen är fast ersättning men Region Östergötland använder bland annat också produktionsbaserad, målrelaterad och processorienterad ersättning. I och med att alla ersättningssystem har både för- och nackdelar är det vanligt att ersättningsmodeller innehåller en mix av olika ersättning för att inte de negativa effekterna ska få genomslag. Ersättningsmodellerna följs upp och utvärderas löpande eller i samband med större förändringar i verksamheten, exempelvis vid nya uppdrag, upphandlingar eller vårdval. En förändring som gjordes för flera produktionsenheter inför 2017 är att den målrelaterade ersättningen kopplad till god tillgänglighet justerades så att det är en bonus istället för ett vite. Det verkar dock inte som att denna förändring har bidragit till en förbättrad tillgänglighet. Måluppfyllelsen för tillgänglighet är 59 procent för perioden januari - juli, vilket är betydligt lägre än fastställt målvärde och en försämring jämfört med föregående år. Det är framför allt länssjukvården och områdena hudsjukvård, ögonsjukvård, öron- näsa- halssjukvård, handkirurgi, hjärtsjukvård och plastikkirurgi som har svårt att nå sina tillgänglighetsmål. Verksamheterna arbetar på olika sätt för att förbättra situationen och köper bland annat vård från externa vårdgivare. Trots ett utfall som är lägre än målvärdet för nyckelindikatorn bedöms målet för framgångsfaktorn vara delvis uppfyllt i och med att Hälso- och sjukvårdsnämndens överenskommelser med vårdgivarna till övervägande del innehåller ersättningar som motiverar till effektivitet och kostnadskontroll Inom kollektivtrafiken eftersträvas ersättningssystem som på bästa sätt främjar en förbättrad effektivitet i trafiken. Avtalet med trafikentreprenören i Linköpings stadstrafik består av en incitamentsdel utöver den rena bruttoersättningen för producerad trafik. Incitamentet innebär att entreprenören får en del av den högre intäkten som en resandeökning ger. Syftet är att få entreprenören att arbeta med åtgärder i sin verksamhet som ger drivkrafter för ett ökat resande och större kundnöjdhet. I framtida avtal, då närmast i samband med upphandling av trafiken i Norrköpings och Linköpings stad 2020 samt expressbusstrafiken i hela länet 2021, är målet att avtalet ska vara utformat så drivkraften för entreprenören är ännu större än i dagens avtal. Trafikavtalen innehåller enligt dagens avtalsmodell såväl tydliga kvalitetskrav som ekonomiskt kännbara viten (kvalitetsavdrag) vid bristande kvalitet i leveransen. Nyckelindikator Föregående utfall Mål 2017 Utfall Måluppfyllelse Andel utbetalda tillgänglighetsersättningar vård i rimlig tid i enlighet med målen i överenskommelserna 2017 jan-mar: 56 % 2016: 72 % 2015: 76 % 100 % 2017 jan-aug: 59 % Resultatmått Föregående utfall Målvärde Utfall Måluppfyllelse Andel utbetalda ersättningar för strokevården i enlighet Utfall saknas 100% Utfall saknas med processmålen i överenskommelserna 77

87 Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Östgötatrafiken har ett uppdrag att minska samhällsfinansieringsgraden/subventionsgraden av den allmänna kollektivtrafiken. En lägre finansiering via skattemedel indikerar att utförd trafik möter östgötarnas behov av kollektivtrafik på ett effektivt sätt. Lägre samhällsfinansieringsgrad uppnås dels av ett ökat resande som ger nya intäkter dels av att en större andel av trafiken har tillräckligt hög kostnadstäckningsgrad. Östgötatrafiken jobbar kontinuerligt för att öka resandet genom att exempelvis förenkla betalsystem och utveckla trafiken där det finns goda resandeunderlag. Samtidigt sker en kontinuerlig översyn av trafik med lägre resandeunderlag för att kunna styra resurserna till mer efterfrågad trafik. Stråk och trafikområden där biljettintäkterna understiger 20 procent ses över enligt den process som påbörjades under

88 Investeringar och balanskravsutredning Investeringar Investeringarna beräknas 2017 bli cirka 300 miljoner kronor lägre än godkänd budget (se bilaga 9). Den lägre nivån beror till stor del på att fastighetsinvesteringar förskjutits. Dessa investeringar beräknas bli cirka 205 miljoner kronor lägre än budgeterad nivå. Det är endast tidpunkten då projekten får påverkan på investeringsnivån som har förskjutits. Projekten beräknas vara färdigställda enligt fastställda tidplaner. Investeringsvolymerna de nästkommande åren beror främst på genomförandet av Framtidens universitetssjukhus (FUS), byggnation för Rättspsykiatri i Vadstena, upprustning av Vrinnevisjukhuset (Vision 2020) samt Finspångs vårdcentrum. Projektet Framtidens universitetsjukhus pågår till och med Etapp 1, som innehåller de olika nybyggnationerna som ska anslutas till huvudblocket, färdigställdes till största del 2015 och inflyttning pågår. Etapp 2, med ombyggnationer i huvudblocket, pågår. Gällande etapp 3 arbetas det i nuläget med bergschakt och sprängningsarbeten. Upprustningen av Vrinnevisjukhuset har börjat och det nya akuthuset håller på att växa fram med inflyttning under våren Byggnationen för Rättspsykiatrin i Vadstena pågår och delar av verksamheten har flyttat in i nya lokaler. Under hösten 2017 förväntas ytterligare verksamhet flytta in i de nya lokalerna. Även i Finspång har rivningar genomförts och schaktarbeten startats. Balanskravsutredning Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. För regionen är huvudalternativet fullfonderingsmodellen vid beräkning av balanskravsresultatet, men även lagens krav på blandmodell presenteras. Blandmodellen innebär att endast pensioner som intjänats från och med 1998 ingår i pensionsskulden. Balanskravet uppfylls enligt fullfonderingsmodellen men inte enligt blandmodellen. Pensionskostnaderna blir sedan några år tillbaka högre i blandmodell än i fullfonderingsmodellen. Anledningen är att medel finns avsatta i balansräkningen till samtliga utbetalningar i fullfonderingsmodellen medan utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 belastar resultaträkningen i blandmodellen. Det är inte ett mål att ha ett resultat som även är positivt enligt blandmodellen eller att återställa negativa balanskravsresultat enligt blandmodellen. Det gäller så länge det egna kapitalet är positivt när hela pensionsskulden redovisas. Fullfondering helårsbedömning Blandmodell helårsbedömning Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar -3-3 Årets resultat efter balanskravsjustering Resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat Tabell 13. Balanskravsresultat 79

89 Sammanställd redovisning I samband med delårsrapport 08 lämnar de bolag som regionen har ett betydande ägarinflytande i ett delårsbokslut och en helårsbedömning (inklusive en förvaltningsberättelse). Bolagens resultat konsolideras i utfall till och med augusti. I helårsbedömningen har dock konsolidering gjorts utifrån bedömt resultat och preliminära justeringar av interna poster har även gjorts i resultaträkning och i balansräkning. Koncernföretagens delårsrapporter finns samlade på Region Östergötlands webbplats under planering och uppföljning där övriga produktionsenheters delårsrapporter finns och nedan kommenteras resultaten kortfattat. Resultat och helårsbedömning är före bokslutsdispositioner och skatt när det gäller utfall till och med augusti. Påverkan från bolagen i den sammanställda redovisningen per sista augusti är 8,5 miljoner kronor, medan påverkan på helårsbedömningen är 10,3 miljoner kronor. Det innebär att helårsbedömningen av årets resultat för 2017 enligt den sammanställda redovisningen uppgår till 138 miljoner kronor. AB Östgötatrafiken redovisar endast så mycket intäkter från regionen att resultatet blir noll. I samband med både delårsbokslut och helårsbedömning informerar Östgötatrafiken om aktuellt belopp att boka upp/ta hänsyn till och därmed redovisas det korrekta resultatet inom regionen. Helårsresultatet bedöms av Östgötatrafiken bli ett överskott på 5,1 miljoner kronor, vilket påverkat regionens resultat men förändrar inte resultatet i den sammanställda redovisningen. Detta eftersom överskottet redovisas under Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Ett ökat resande över länsgränserna bidrar positivt till ökade biljettintäkter, medan trafikkostnaderna för buss- och spårvagnstrafik är högre än budgeterat beroende på indexutvecklingen i trafikavtalen. Trafikkostnaderna för tågtrafik är lägre än budgeterat då fordonsrevisioner inträffar senare under året. Bolaget följer ägardirektiv. TvNo Textilservice AB redovisar ett resultat på 5,0 miljoner kronor. Det positiva resultat förklaras främst av ökad efterfrågan på cirkulationsplagg, vilket till viss del beror på utfasning av kundunika plagg. Även hårdare hygienkrav bidrar till den ökade efterfrågan. Helårsbedömningen är ett resultat på 4,9 miljoner kronor, varav 2,4 miljoner kronor avser Region Östergötland. Bolaget följer ägardirektiv. ALMI Företagspartner Östergötland AB Bolaget upprättar sitt delårsbokslut per sista juni, i enlighet med moderbolaget, ALMI Företagspartner AB:s direktiv. Verksamheten, finansiering ligger över budget, medan affärsrådgivning följer budget. Resultat efter juni är ett underskott på minus 0,3 miljoner kronor. Helårsbedömningen är ett underskott på minus 0,2 miljoner kronor, varav minus 0,1 miljon kronor avser Region Östergötland, som efter upplöst negativ goodwill med 4,1 miljoner kronor i regionen blir ett överskott på 4,0 miljoner kronor. Bolaget följer ägardirektiv. Energikontoret Östra Götaland AB redovisar ett resultat i form av ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Verksamhet bedrivs i huvudsak i projektform och nära sammarbete med samarbetspartner. Under perioden har fem nya ansökningar tagits fram och skickats till stödgivarorganisationer. Helårsbedömningen är ett överskott på 0,1 miljon kronor, vilket även avser Region Östergötland. Bolaget följer ägardirektiv. Scenkonstbolaget i Östergötland AB redovisar ett resultat i form av ett överskott på 4,3 miljoner kronor, Helårsbedömningen är ett underskott på minus 2,5 miljoner kronor, varav minus 1,3 miljon kronor avser Region Östergötland. Bolagets resultat är försämring jämfört med budgeterat resultat med minus 1,8 miljoner kronor. Bolaget följer ägardirektiv. 80

90 Koncernföretag Not Påverkan på Utfall janaug 2017 aug 2016 Utfall jan- koncernresultat 2017 Budget 2017 Ägarandel Påverkan på koncernresultat aug 2017 Påverkan på koncernresultat aug 2016 AB Östgötatrafiken % 0 0 TvNo, Textilcentrum AB % ALMI Företagspartner Östergötland AB % Energikontoret Östra Götaland AB % Scenkonstbolaget i Östergötland AB % Noter: 1) Det bedömda helårsresultatet för ÖTRAF, tkr före bokslutsdispositioern och skatt, nollställs genom avskrivningar utöver plan. 2) Resultatet för ALMI avser perioden januari-juni, i enlighet med moderbolagets krav på redovisningsperioder. 2) I helårsbedömning på koncernresultat från ALMI ingår upplösning av negativ goodwill med tkr och i utfall tkr (2 900 tkr 2016). Tabell 14. Konsoliderade koncernföretag, resultat före bokslutsdispositioner och skatt (tkr). 81

91 Uppföljning av insatsområden I regionstyrelsens verksamhetsplan beskrivs ett antal insatsområden där insatser ska göras under verksamhetsåret. Nedan beskrivs verksamheten för dessa mellan januari-augusti. Digital Agenda Digitaliseringen är en viktig ledningsfråga. Idag är digital transformation aktuellt, det vill säga att digitaliseringens möjligheter tillvaratas genom att utveckla organisation, arbetssätt och medborgarnas digitala förmåga. Östergötland har stor potential inom området då digitalisering upplevs som om en attraktionskraft för Östergötland! Region Östergötland ansvarar för koordineringen av Regional Digital Agenda för Östergötland. Vid årsskiftet anställdes en digitaliseringsstrateg och en bredbandskordinator för att stärka vår förmåga inom området. I den digitala agendan pekas följande prioriterade insatsområden ut: Bredbandsinfrastruktur Digital kompetens och delaktighet Digitala tjänster för allmänheten Digitalt stöd inom offentlig sektor IT för företagande och entreprenörskap Under året har 4,5 miljoner kronor beviljats i engångsmedel av politiken för satsningar inom området. En handlingsplan har tagits fram för att genomföra insatser inom alla fem områden. Exempel på aktiviteter är en satsning på ett digitalt center på Motala Bibliotek för att medborgarna ska få förutsättningar att öka sin digitala delaktighet. Ett annat projekt handlar om att digitalisera kulturavet där syftet är att utveckla interna strategier inom området samt delta i ett pilotprojekt gällande digital gestaltning. En annan viktig del är e- Hälsoområdet där flera satsningar genomförs, bland annat möjligheten för medborgare och patienter att kontakta Region Östergötland med hjälp av digitala möten. Arbetet med att revidera den digitala agendan har påbörjats i ljuset av den nya nationella digitala strategin som publicerades innan sommaren. Arbetet kommer att intensifieras i slutet av året. Ett första utkast till en ny regional bredbandsstrategi har arbetats fram och har remitterats till i början av november. Planen är att strategin ska antas i början av Internationell samverkan Region Östergötland har gjort en rad olika insatser för att bidra till att öka kunskapen om EU:s beslutsprocess och påverkansmöjligheter. Insatserna baseras på utredningen EU på hemmaplan och avser både delaktighet, informationsspridning och kunskapande. Region Östergötland har tillsammans med några av länets kommuner under året genomfört EU-handslag på EU-ministerns initiativ, vilket innebär särskilda åtaganden för att bidra till ökad delaktighet och kunskap när det gäller EU-frågor. För att öka delaktigheten har Region Östergötland utvecklat en arbetsmodell för hur organisationen kan bedriva strategiskt påverkansarbete på ett strukturerat sätt inom olika sakområden. Konkreta exempel är EU:s direktiv för främjande av förnybar energi samt EU:s sammanhållningspolitik efter Internt har Region Östergötland skapat en rutin för hur samråd/konsultationer från EU ska hanteras vad gäller politiska beslut samt återkoppling till politiken. 82

92 När det gäller informationsspridning erbjuder Region Östergötland olika arenor för information om EU-relaterade frågor, bland annat internationella dagen, regionala EUnätverket samt regionala nätverket för skolambassadörer för EU. För att öka kunskapen generellt om EU har EU-kontoret lanserat EU-årsöversikten som innehåller aktuella EU-frågor under året ur ett östgötskt perspektiv. Årsöversikten har fått mycket god respons vilket visar på att det finns ett behov av denna typ av lättillgänglig EUinformation. Den stora efterfrågan både internt och externt har resulterat i att årsöversikten kommer att bli ett permanent inslag i EU-kontorets arbete. EU-kontoret publicerar dessutom löpande information om EU-aktuella frågor på hemsida och i nyhetsbrev som är tillgängliga för alla medborgare. Rätt använd kompetens Att ta tillvara och använda rätt kompetens utifrån verksamhetens behov är en viktig framgångsfaktor för att kunna leverera god vård till medborgarna och samtidigt skapa en attraktiv och god arbetsmiljö för medarbetarna. Under årets första månader engagerades chefer och HR i att inventera goda exempel på insatser och åtgärder för att täcka verksamheternas kompetensbehov. Över 100 exempel på uppgiftsväxling identifierades. Huvuddelen av exemplen rörde växling av arbetsuppgifter från vårdpersonal till administrativ och servicepersonal samt uppgiftsväxling från sjuksköterskor till andra yrkesgrupper. Region Östergötlands arbete tar nu nästa steg. Under hösten intervjuar deltagare från en partsgemensam arbetsgrupp ett urval av verksamhetsföreträdare för att fördjupa kunskapen om erfarenheter och hur uppgiftsväxling går till i praktiken. Syftet är att skapa en användbar verkstygslåda för kunskapsspridning om hur man lyckas med uppgiftsväxling och rätt använd kompetens. Verktygslådan planeras vara klar och finnas tillgänglig på intranätet Lisa under vintern. En annan åtgärd som har vidtagits inom insatsområdet är att höstens ledarutvecklingsprogram för verksamhetschefer och enhetschefer har innehållit moment med erfarenhetsutbyten kring rätt använd kompetens. Vårdnära service är en av flera strategiska insatser inom insatsområdet Rätt använd kompetens. Målet är att uppnå hållbara och kostnadseffektiva arbetssätt och en långsiktig kompetensförsörjning. Genom vårdnära service ska vårdmedarbetare avlastas i serviceuppgifter som inte rör vård, såsom måltidshantering och förrådshantering. Därmed öppnas nya möjligheter för uppgiftsväxling och kompetensmix i vårdlagen. Ett antal pilotavdelningar har arbetat med vårdnära service och deras erfarenheter har resulterat i att den tidigare projektledaren har givits ett fortsatt uppdrag att presentera förslag för ett stegvis införande av utökad vårdnära service i hela organisationen. Vid uppstarten av arbetet genomfördes en så kallad work breakdown structure (WBS) tillsammans med verksamhetsföreträdare som innebar att en tidsplan för nödvändiga aktiviteter och hur de hänger ihop med varandra arbetades fram. Vårdens effektivitet och produktivitet Insatsområdet om effektivitet och produktivitet är ett av de områden som ges särskilt fokus under verksamhetsåret. Effektivitet betyder att göra rätt saker och relaterar till prestationsförmåga, det vill säga förhållandet mellan insatserna i en verksamhet och verksamhetens resultat. Produktivitet, eller inre effektivitet, däremot innebär att göra saker rätt och relaterar till optimal resursanvändning. Produktiviteten i dess enklaste form räknas ut genom att den totala 83

93 kvantiteten insatsfaktorer divideras med den totala produktionen. Produktivitetsmåttet kan förenklat anses redovisa en dimension medan effektivitetsmåttet ger ytterligare en dimension. I arbetet med produktivitets- och effektivitetsmått kommer ett särskilt resonemang under året att föras om i vilken mån dessa mått kan målsättas på ett för sjukvården rimligt sätt. För att åstadkomma ökad produktivitet och förbättrad kvalitet fordras konkreta åtgärder. Arbetet med programmet Hållbar verksamhet fokuserar på ett antal områden som är delar av navet i sjukvården. Hittills under året har arbetet fokuserat mest på operationskapacitet och vårdplatser. Sviktande kapacitet och ineffektivt nyttjande av kapacitet inom de områdena riskerar att bli flaskhalsar och leda till försämrad produktivitet och i slutänden även försämrad effektivitet, det vill säga sämre resultat. Det operationskapacitet och vårdplatser har gemensamt är att de sträcker sig över flera verksamheter och flera centrum, vilket fordrar ett annat sätt att leda och styra än enbart den decentraliserade centrumstyrningen. Under 2017 pågår ett skapande av en modell för ledning och styrning av de gemensamma resurserna. Modellen sorteras in i strategisk ledning och styrning, taktisk ledning och styrning samt operativ nivå. 84

94 CEMR-deklarationen Under 2014 beslutade dåvarande landstinget att ansluta sig till CEMR-deklarationen, en europeisk deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen innehåller ett antal artiklar som täcker flertalet av Region Östergötlands ansvarsområden. ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete utifrån; Artikel 5 att säkerställa implementering av den under 2016 framtagna jämställdhetsstrategin och att det finns en regional stödstruktur och bra samverkansformer för nå satta målsättningar. Artikel 6 att under 2017 säkerställa att kommunikation från Region Östergötland är fri från könstereotyper och att medarbetare i regionens verksamheter är medvetna om det pågående jämställdhetsarbetet. Artikel 11 att analysera medarbetarnas anställningsgrad och faktiskt arbetade tid ur ett jämlikhetsperspektiv. Artikel 12 att säkerställa så jämställda upphandlingar som möjligt. Artikel 14 att säkerställa en jämställd sjukskrivningsprocess och att sjukskrivningstal redovisas könsuppdelat. ska även genomföra en jämställdhetsutbildningsdag sam säkerställa att det på Ledningsstaben finns permanenta strategiska resurser för att leda och utveckla jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsutbildningsdagen är planerad till den 3 oktober och inom ledningsstaben finns strategiska resurser som ansvarar för att inom sitt ansvarsområde beakta jämställdhetsperspektivet i sitt arbete. Status för verksamheten relaterat till artikel 5: På grund av ändrade statliga direktiv är arbetet med en gemensam länsstrategi förskjutet ett år och skall vara klart vid årsskiftet 2017/-18. Regionen är fortsatt representerad i strategiarbetet Status för verksamheten relaterat till artikel 6: I medarbetarenkäten finns ett antal frågor som knyter an/omfattar detta mål men det finns i nuläget ingen specifik fråga som endast avser denna del. Status för verksamheten relaterat till artikel 11: Ledningsstaben har genomfört en kartläggning och analys och kan konstatera att det råder en viss skillnad mellan män och kvinnor i de här avseendena och man rekommenderar därför att insatserna för en ökad jämställdhet fortsätter. Status för verksamheten relaterat till artikel 12: Centrum för verksamhetsstöd och utveckling har fått i uppdrag att under hösten 2017 kartlägga området. Status för verksamheten relaterat till artikel 14: Det finns tvingande krav på att verksamheten ska sammanställas och analyseras utifrån bland annat skillnader mellan könen och att handlingsplaner för mer jämställda sjukskrivningar ska tas fram vid behov. 85

95 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 1 Bilaga 1. Tillgänglighet per specialitet patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling 2017 Väntande till besök Väntande till behandling Andel inom 60 dagar Allergologi 88% 91% 94% 89% 95% 98% 93% 93% Barnmedicin 89% 93% 96% 96% 95% 97% 88% 84% Endokrinologi 93% 98% 100% 95% 89% 96% 93% 83% Gastroenterologi 67% 63% 83% 88% 90% 93% 84% 81% Geriatrik 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hematologi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Hudsjukvård 49% 56% 65% 65% 66% 72% 63% 62% Infektionssjukvård 100% 90% 100% 100% 94% 88% 74% 96% Kardiologi 88% 94% 94% 91% 93% 94% 88% 81% Koagulationsmottagning 88% 87% 91% 87% 92% 93% 78% 73% Lungmedicin 80% 85% 86% 85% 87% 88% 76% 71% Medicin 97% 98% 100% 95% 92% 91% 89% 76% Neurologi 93% 96% 97% 88% 93% 93% 94% 93% Njurmedicin 91% 95% 100% 100% 91% 95% 85% 85% Onkologi 93% 95% 100% 100% 98% 96% 100% 94% Rehabiliteringsmedicin 81% 83% 76% 75% 86% 86% 75% 64% Reumatologi 90% 97% 97% 97% 89% 96% 85% 83% Smärtverksamhet 100% 91% 100% 88% 87% 84% 77% 84% S:a medicinska specialiteter 73% 77% 82% 81% 82% 85% 76% 72% Gynekologi 95% 97% 95% 95% 94% 95% 91% 93% 94% 95% 91% 95% 92% 98% 94% 87% Handkirurgi 73% 75% 73% 71% 78% 75% 58% 52% 76% 75% 73% 71% 74% 72% 63% 61% Hjärtsjukvård 79% 77% 77% 78% 71% 73% 60% 55% Kirurgi 88% 87% 91% 87% 92% 93% 78% 73% 84% 80% 89% 90% 85% 84% 76% 75% Kärlkirurgi 100% 98% 97% 98% 98% 100% 95% 92% 91% 89% 94% 74% 86% 76% 64% 54% Neurokirurgi 88% 93% 94% 90% 91% 95% 86% 76% 74% 89% 91% 84% 79% 65% 53% 64% Ortopedi 97% 98% 99% 100% 99% 100% 96% 94% 81% 82% 84% 88% 86% 85% 76% 74% Ryggkirurgi 94% 85% 90% 88% 86% 94% 88% 65% 62% 67% 69% 70% 64% 62% 49% 42% Plastikkirurgi 74% 83% 78% 75% 84% 87% 70% 69% 58% 57% 59% 60% 70% 68% 56% 57% Urologi 71% 71% 94% 89% 89% 88% 77% 70% 85% 93% 92% 97% 94% 87% 68% 58% Ögonsjukvård 49% 50% 50% 47% 46% 60% 54% 56% 78% 77% 83% 76% 72% 68% 54% 45% Öron-näsa-halssjukvård 74% 71% 73% 69% 60% 55% 47% 41% 67% 63% 67% 64% 61% 62% 46% 45% Hörselvård** 99% 80% 88% 87% 80% 77% 65% 64% 65% 90% 97% 97% 95% 80% 59% 55% S:a kirurgiska specialiteter 72% 71% 73% 72% 70% 76% 67% 65% 79% 78% 81% 81% 78% 76% 64% 60% Beroendevård* 80% 82% 95% 82% 88% 88% 88% 88% 24% 9% 27% 33% 6% 9% 0% 31% Barn- o ungdomspsykiatri* 99% 100% 108% 97% 96% 96% 90% 99% 74% 45% 33% 36% 18% 24% 11% 13% Flyktingmedicin* 100% 90% 100% 96% 86% 95% 58% 87% 50% 100% 0% 100% Habilitering* 92% 100% 100% 94% 95% 95% 90% 95% 18% 28% 28% 23% 27% 20% 4% 20% Ungdomshälsa/ungd.mottagn* 99% 96% 96% 96% 97% 95% 97% 97% Vuxenpsykiatri* 90% 88% 85% 75% 68% 76% 69% 88% 39% 38% 63% 45% 17% 19% 13% 24% Ätstörningsverksamhet* 100% 100% 33% S:a psyk specialiteter* 94% 93% 95% 87% 85% 86% 84% 94% 38% 41% 42% 36% 24% 23% 12% 20% Totalt 74% 75% 77% 76% 75% 80% 71% 69% *Andel som väntat mindre än 30 dagar **Behandlingar inom Hörselvård består uteslutande av Fördjupad hörapparatutprovning Grön markering visar resultat över målnivå, 85% Röd markering visar resultat under målnivå, 85% 1

96 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 2 Bilaga 2. Basfakta processperspektivet Antal totalt Augusti 2017 Förändring - jämfört Augusti 2016 Antal kvinnor Augusti 2017 Förändring - jämfört Augusti 2016 Antal män Augusti 2017 Förändring - jämfört Augusti 2016 Läkarbesök öppenvård Länsövergripande centra Medicinsk service Närsjukvård varav akutmottagning Privata vårdgivare Sjukvårdande behandling Länsövergripande centra Medicinsk service Närsjukvård Privata vårdgivare Slutenvårdstillfällen Vårdtid-slutenvård (dagar) Medelvårdtid 4,5 0,1 4,2 0,2 4,9 0,1 DRG-vikt slutenvård DRG-vikt öppenvård

97 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 3 Bilaga 3. Basfakta medarbetarperspektivet Avrundningsfel kan förekomma 1

98 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 4 Bilaga 4. Resultat och eget kapital per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-aug 2017 Resultat jan-aug 2016 Helårsbedömning Helårsbedömning Godkänd budget 2017 Resultat bokslut 2016 Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 58,3 90,3 0,0 0,0 0,0 4,6 7,5-1,4 2,0 1,0 1,0-0,2 Regionutvecklingsnämnden 9,7 2,5 0,0 0,0 0,0 0,2 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 15,3 3,0 0,0 0,0 0,0 3,9 Sjukvård Primärvårdscentrum 1) 19,0-2,7 0,0 - - Närsjukvården i centrala Östergötland -17,4 6,7-25,0-15,0 5,0-14,6 Närsjukvården i östra Östergötland -34,7-21,9-45,0-35,0-5,0-33,8 Närsjukvården i västra Östergötland 14,2 32,3 0,0 4,0 4,0 17,6 Närsjukvården i Finspång 3,9 0,4 1,5 0,5 0,5 0,0 Hjärt- och medicincentrum -15,2-2,2-40,0-40,0-14,0-10,2 Barn- och kvinnocentrum -4,0 10,8-15,0-15,0 5,0 1,3 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -18,7-46,9-50,0-50,0-50,0-61,9 Sinnescentrum -41,9-50,5-80,0-80,0-52,5-97,3 Diagnostikcentrum -2,0-4,7-5,0 0,0 5,0-9,0 Summa sjukvård -96,8-76,0-255,8-230,5-102,0-207,9 Tandvård Folktandvården 19,4 15,1 14,0 11,0 11,0 13,3 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1,1 0,6 0,0 0,0 0,0 0,4 Naturbruksgymnasiet -4,6-8,3-7,5-5,0-3,0-11,0 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -3,8-1,4-1,5-1,8 0,0-1,5 FM centrum 5,7 13,2-1,7 0,5 0,5 3,9 Centrum för medicinsk teknik och IT 0,8 1,0 2,0 0,7 2,0 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 2,4 7,9 0,5 1,0 1,0 1,4 Upphandlingscentrum 3,4 1,8 2,0 1,3 0,0 1,4 Resurscentrum 5,4 0,2 2,2 1,5 1,5 2,2 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten 23,8 48,5-243,8-220,3-88,0-189,3 Finansförvaltningen 382,5 531,5 371,8 348,3 216,0 587,5 Summa Region Östergötland 406,3 580,0 128,0 128,0 128,0 398,2 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling 17,7 24,1 5,0 5,0 5,0 8,9 1) Primärvårdscentrum bildades 1 mars Helårsbedömningen inkluderar det resultat som finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna

99 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 5 Bilaga 5. Kostnadsutveckling lön 1

100 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 6 Bilaga 6. Kostnadsutveckling läkemedel 1

101 Delårsrapport 08 regionstyrelsen Bilaga 7 Bilaga 7. Intäkts- kostnadsutveckling 1