Trafik- och samhällsplaneringsnämndens

Transkript

1 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan 2018 Fastställd av regionfullmäktige Budget fastställd av trafik- och samhällsplaneringsnämnden Diarienummer:

2 Innehåll Vision... 1 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens uppdrag och styrningslogik 2 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhet Insatsområden för trafik- och samhällsplaneringsnämnden Planering och uppföljning Ekonomiska förutsättningar Trafik- och samhällsplaneringsnämndens årsbudget Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Bilaga 2: Styrkortskarta 2018 Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 4: Ersättning Östgötatrafiken 2018 Bilaga 5: Detaljbudget Samhällsplaneringsområdet

3 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1

4 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens uppdrag och styrningslogik Nedan beskrivs trafik- och samhällsplaneringsnämndens (:s) uppdrag enligt Reglementet för Region Östergötland. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling samt energi och klimat. Nämnden ska verka för att hålla samman övergripande fysisk planering med regional utveckling. Nämnden ska fullgöra regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) och har ansvar för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik som stöttar utvecklingen i regionen. Regional utvecklingsplanering Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för översiktlig planering/samhällsbyggnad och ska följa upp och aktualisera det regionala utvecklingsprogrammet, RUP. Nämnden ska också säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Analys och statistik Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska tillhandahålla analys och statistik för interna behov inom regionutvecklingsarbetet men även för vissa behov hos kommunerna samt behov regionen har tillsammans med andra aktörer. Infrastruktur och kollektivtrafik Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har i uppdrag att följa infrastrukturfrågor av övergripande art. I det arbetet ingår bland annat att utreda, utforma och bereda regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP) och länstransportplan (LTP). Nämnden ska också utreda, utforma och besluta om allmän trafikplikt. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska ta fram förslag till riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis inför beslut i regionfullmäktige och fastställa taxan för kollektivtrafiken utifrån de riktlinjer fullmäktige fastställer. Landsbygdsutveckling Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska bidra till landsbygdsutvecklingen i regionen genom att i samverkan med andra aktörer initiera, påverka och koordinera utvecklingsinsatser. 2

5 Energi och klimat Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska genomföra strategiska insatser för att samla och utveckla regionens samverkansformer och handlingsförmåga inom energi- och klimatområdet. Internationellt arbete Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har i uppdrag att driva internationella frågor som rör nämndens sakområde. I detta sammanhang ska också möjligheten till internationella projekt och kunskapsutbyten prövas. Beredningar och utskott Nämnden har inga beredningar eller utskott. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium ska planera och förbereda nämndens arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ansvarar också för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Samverkan och samråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett särskilt ansvar för att samråd hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde minst två gånger per år. I samråden bereds olika sakfrågor. Samråden är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samråden. Styrningslogiken för Kollektivtrafik Regionfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för kollektivtrafiken. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) är också ett viktigt styrande dokument för trafik- och samhällsplaneringsnämndens arbete. I RTP fastställer nämnden, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, plattformen för den regionala kollektivtrafiken i form av vision, strategiska prioriteringar och mål med en längre planeringshorisont än den strategiska planens treårsperspektiv. De strategiska riktlinjer som fastställs av regionfullmäktige och de strategiska målen som fastställs i RTP är övergripande utgångspunkter för trafik- och samhällsplaneringsnämndens åtgärder och beslut. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. I verksamhetsplanen redovisas förutsättningar, uppdrag och framgångsfaktorer. Framgångsfaktorer markerar viktiga utvecklingsområden att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. I verksamhetsplanen redovisar nämnden även särskilda uppföljningsområden som kommer vara i fokus under verksamhetsåret. Innehållet i verksamhetsplanen som rör kollektivtrafik ska gå väl i linje med det som beskrivs i RTP. 3

6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden fastställer årligen en trafik- och verksamhetsbeställning som anger omfattning och innehåll för uppdraget till Östgötatrafiken under det närmaste året, vilket återspeglas i nämndens verksamhetsplan och budget. Samhällsplanering Regionfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för området samhällsplanering. Utöver är det Regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) ett viktigt styrande dokument för :s arbete avseende samhällsplaneringsfrågor. I RUP har Region Östergötland, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, beslutat om plattformen för den strategiska regionala utvecklingen i form av vision, övergripande mål, strategier och rekommendationer med en längre planeringshorisont än den strategiska planens treårsperspektiv. De strategiska mål som fastställs av regionfullmäktige och de övergripande målen som fastställs i RUP är övergripande utgångspunkter för :s åtgärder och beslut. :s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. Verksamhetsplanen tar avstamp i de strategiska mål som regionfullmäktige i den strategiska planen med treårsbudget har beslutat att ska ansvara för. Verksamhetsplanen tydliggör framgångsfaktorer som nämnden ska verkställa genom åtgärder och beslut. Uppföljningsbehov kopplat till framgångsfaktorerna förtydligas också. CEMR-deklaration för jämställdhet Under 2014 beslutade dåvarande landstinget att ansluta sig till CEMR-deklarationen, en europeisk deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen innehåller ett antal artiklar som täcker flertalet av Region Östergötlands ansvarsområden. Samtliga nämnder och styrelsen har under 2017 gjort insatser i enlighet med deklarationens artiklar som bidragit till ett stärkt jämställdhetsarbete. Under verksamhetsåret 2018 ska trafik- och samhällsplaneringsnämnden göra en bedömning av hur väl CEMR-deklarationen implementerats vad gäller de för nämnden relevanta artiklarna. I de fall där brister identifieras ska förslag på åtgärder presenteras. Artiklarna beskrivs närmare i Region Östergötlands handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen. 4

7 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhet 2018 I regionens strategiska plan med treårsbudget , anges Region Östergötlands strategiska mål och framgångsfaktorer med mer utförliga beskrivningar. I denna verksamhetsplan tydliggörs framgångsfaktorer, insatser, målsättningar och inriktning inom trafik- och samhällsplaneringsnämndens ansvarsområden som ska bidra till att de regionövergripande strategiska målen uppnås. Samhällsperspektivet Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Nedan beskrivs strategiska mål för Östergötlands fortsatta utveckling som ägs gemensamt av alla samhällsaktörer. Region Östergötlands ansvar inom respektive mål beskrivs i framgångfaktorerna. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Hållbart nyttjande av naturens resurser Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som trafik- och samhällsplaneringsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål - Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Framgångsfaktor: Skapa strukturer och samverkan med relevanta aktörer Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna utgör grund för det långsiktiga arbetet i länet som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Dessa samhällsaktörer är bland annat kommuner, andra offentliga myndigheter, företag med särskilt intresse för socialt ansvarstagande (CSR) samt den sociala ekonomins aktörer. Region Östergötland har en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. En gemensam förståelse mellan samhällsaktörerna av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland ska fortsatt verka för en bred samverkan i folkhälsofrågorna, bland annat genom arbete med den deklaration för folkhälsa som tagits fram tillsammans med länets kommuner. 5

8 Framgångsfaktor: Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningar för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks Region Östergötland samordnar utvecklingsfrågor för landsbygd och skärgård i länet. Som grund för de utvecklingsinsatser som genomförs ligger det partsgemensamma regionala Landsbygdsprogrammet och LLU-programmet (lokalt ledd utveckling), Regional Besöksnäringsstrategi samt den regionala livsmedelsstrategin. Region Östergötland ska fortsatt ta initiativ till att gemensamma regionöverskridande utvecklingsprogram tas fram i likhet med det programarbete som skett inom ramen för det östgötska skärgårdsrådet. Region Östergötland samordnar insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygden och i skärgården förstärks. En förutsättning för att säkra en långsiktigt hållbar utveckling på landsbygden och i skärgården är att infrastruktursatsningar bidrar till ökad tillgång till digitala tjänster. Att utveckla det internationella utbytet med övriga regioner kring Östersjön är också en viktig del i arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Nr Nyckelindikator 1 Andel hushåll som har tillgång till bredband -30 Mbit/s -100 Mbit/s -Hushåll inom 50 meter från fiber Ingångsvärde 2016: 92,1 % 74,6 % 83,7 % Strategiskt mål Hållbart nyttjande av naturens resurser Framgångsfaktor: Näringslivsutveckling med miljönytta De samhällsutmaningar som är kopplade till omställningen till en resurseffektiv och fossilfri region skapar goda möjligheter till både miljönytta och till näringsutveckling. Företagen inom områden som gröna näringar, miljöteknik, energisystem, hållbara transporter och biobaserad ekonomi bildar tillsammans med universitet och offentliga organisationer till ett av de styrkeområden, där Östergötland har bäst förutsättningar att växa och utvecklas. Att området identifierats och lyfts fram är ett resultat av ett flerårigt arbete med strategin för Smart specialisering. En skogsstrategi ska tas fram i syfte att lyfta Östergötlands styrkor i omställningen till en biobaserad ekonomi. Region Östergötland ansvarar för att vara strukturbyggare för styrkeområdet, genom att svara för att det finns grundläggande resurser för nätverksarbete och till utvecklingsinsatser både nationellt och internationellt. Framgångsfaktor: Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor Region Östergötland har framförallt en viktig roll när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering i länet. Riktade insatser till främst kommuner och företag görs genom det av Region Östergötland helägda bolaget Energikontoret. Region Östergötland ska också initiera och utveckla samverkan utifrån regionala strategier inom området. Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Ska öka Ska öka PTS ÅR s.se/bredband 6

9 Nr Nyckelindikator Utsläpp av växthusgaser i Östergötland (1000-tals ton totalt utsläpp koldioxidekvivalenter) Omställningstakten till fossilfritt i transportsektorn andel fossilfria drivmedel Ingångsvärde Avseende 2014: Körsträcka i bil per invånare Avseende 2015: 652 Framgångsfaktor: En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Region Östergötlands arbete med att utveckla kollektivtrafiken i Östergötland för att möta nya och förändrade behov hos resenärer och invånare kommer att fortsätta. Målsättningen är att skapa ett sammanhållet kollektivtrafiksystem som kan ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt för att på så sätt minska belastningen på miljön och även ge minskade köer och trängsel. Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Ska minska Ska minska Länsstyrelsen/RUÅR S Avseende 2015: 10,7% Ska öka Ska öka Beräknade värden utifrån SCB:s körsträckestatisti k ÅR Ska minska Ska minska Länsstyrelsen/RUÅR S Nr Nyckelindikator 5 6 Andelen tätorter i länet där restidskvoten mellan en resa med kollektivtrafiken till Linköping eller Norrköping och motsvarande resa med bil är högst 1,5 Utsläpp av klimatpåverkande ämnen i förhållande till antalet resande i kollektivtrafik Ingångsvärde 2016: 35,8% 2016: 10g/personkilometer Mål 2018 Mål 2020 Källa Ska öka Ska öka Östgötatrafiken ÅR Ska minska Ska minska Ska minska ÅR Period Framgångsfaktor: Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturens resurser Region Östergötland samordnar den rumsliga planeringen i Östergötland och ska därför verka för att det finns ett brett förankrat ramverk för samordnad fysisk planering i Östergötland. Utgångspunkten för arbetet är det kommunala planuppdraget och den långsiktiga nationella planeringen. Den regionala rumsliga planeringen är ett viktigt instrument för den regionala infrastrukturplaneringen. Med Strukturbild Östergötland samlar Region Östergötland alla relevanta aktörer för att skapa en gemensam plattform för ett långsiktigt och hållbart resursnyttjande. Nr Nyckelindikator 7 Antal kilometer cykelbana per 1000 invånare Ingångsvärde 2016: 2,4 km/1000 invånare Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Ska öka Ska öka Ledningsstaben ÅR 7

10 Medborgarperspektivet Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål inom medborgarperspektivet: Goda och hållbara res- och transportmöjligheter Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som trafik- och samhällsplaneringsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål Goda och hållbara res- och transportmöjligheter Framgångsfaktor: En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Region Östergötland ska verka för att ändamålsenliga och hållbara transport- och kommunikationslösningar utvecklas och upprätthålls i Östergötland. Region Östergötlands roll som upprättare för länsplanen kombinerat med möjligheterna att främja samverkan kring rumslig planering ger förutsättningar att påverka utbyggnad av infrastrukturen för person- och varutransporter i länet. I detta arbete ska målen för regionens utveckling (i Regionalt utvecklingsprogram, RUP) vara vägledande. En central uppgift är att verka för god nationell infrastruktur inom länet, samt att nationell, regional och lokal infrastruktur utgör ett system som på bästa sätt motsvarar Östergötlands behov. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 8 Andelen regionala infrastrukturstråk 1 : -med en genomförbar 2 förbättringspotential 3 Andelen av ovanstående stråk som omfattas av nationella eller regionala genomförandeplaner inom: - 4 år år - inte finns i planeringen 2016: 9 av 12 5 av 9 2 av 9 2 av 9 Följa Ska öka Ska öka Ska inte öka Följa Ska öka Ska öka Ska inte öka Ledningsstaben ÅR Framgångsfaktor: En väl fungerande kollektivtrafik En väl fungerande kollektivtrafik är en viktig del av strävan att koppla samman Östergötlands olika delar. Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ och komplement till bil för daglig arbetsoch studiependling. Kollektivtrafiken ska också knyta ihop Östergötland med omkringliggande län 1 I enlighet med Länstrafiksplan. 2 Baserat på en nytto-kostnadskalkyl där kostnaderna inte ska vara orimliga i förhållande till den förväntade nyttan. 3 Avseende tids- och säkerhetsvinster. 8

11 genom att underlätta pendling för arbete och studier över länsgränserna. Kollektivtrafiken är viktig för människor utan tillgång till bil och ska erbjuda rimliga möjligheter att resa till allmän service såsom affär och vårdcentral. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Nöjd kundindex, NKI Ny mätmetod punkt jämfört med 2017 Antal påstigande i kollektivtrafiken Jan-apr 2017: Årlig ökning Jan-sep 2016: med 3 % Jan-dec 2016: punkter jämfört med 2017 Årlig ökning med 3 % Östgötatrafiken ÅR Östgötatrafiken DÅ 04, 08, ÅR Kollektivtrafikens marknadsandel 2016: 23 % Ska öka Ska öka Östgötatrafiken ÅR 9

12 Processperspektivet Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål inom processperspektivet: Ett starkt regionalt ledarskap En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som trafik- och samhällsplaneringsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål Ett starkt regionalt ledarskap Framgångsfaktor: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. En samverkansstruktur med strategiskt samråd och saksamråd har utarbetats tillsammans med kommunerna och parterna har ett gemensamt ansvar för att använda samverkansplattformen på bästa sätt för att främja Östergötlands utveckling. Samverkan bygger på öppen och direkt kommunikation och en respekt för aktörernas olika ansvar och förutsättningar. Framgångsfaktor: God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter också en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Samverkansformerna kommer att variera eftersom samverkansaktörerna har olika roller och funktioner. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar. Samverkan över gränser och samordnande insatser från flera aktörer i olika delar av välfärdssystemet för grupper eller enskilda invånare med sammansatta behov kan vara samhällsekonomiskt lönsamt. Region Östergötland har en viktig funktion för samordningen genom att skapa möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling. Samverkan ska under året fokusera på bland annat den sociala sektorn, näringslivet och omsättningen av Agenda Framgångsfaktor: Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och genom en god förmåga att implementera sådana erfarenheter i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Ett nationellt eller internationellt engagemang skapar också goda utvecklingsförutsättningar genom påverkansmöjligheter och möjligheter till samarbeten för 10

13 forskning samt verksamhets- och kompetensutveckling. Region Östergötland ska bedriva strategiskt och systematiskt påverkansarbete såväl nationellt som internationellt för utökad regional handlingsförmåga med ambitionen att öka Östergötlands attraktivitet och konkurrenskraft. Region Östergötlands internationella strategi ska vara vägledande i frågor som rör omvärldsbevakning och påverkansarbete internationellt. Strategiskt mål En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Framgångsfaktor: Digitalisering inom kollektvitrafiken Kollektivtrafiken i Östergötland har under de senaste åren utvecklats digitalt inom flera kanaler, såväl gällande biljettköp, avgångstider, driftstörningar, kontakter som kartor. Region Östergötland och Östgötatrafiken behöver fortsatt följa den tekniska utvecklingen och trenderna inom digitalisering och anpassa arbetssätt och kompetenser för att möta resenärernas förväntningar på information, service och digitala tjänster Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 12 Andel digitala biljetköp av alla biljettköp -Andel av alla köp -Andel av försäljningsbelopp Jan-juli % 22 % Ska öka Ska öka Östgötatrafiken DÅ 04, DÅ 08, ÅR 13 Östgötatrafikens leverans av öppna data Tidtabellsdata, prisinformation Realtidsdata om pågående trafik samt störningsinformation Leverans av öppna data ska öka Östgötatrafiken ÅR 11

14 Ekonomiperspektivet Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som trafik- och samhällsplaneringsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål - Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktor: Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska anpassa sin verksamhet/beställning utifrån beslutad ram och ha en ekonomi i balans. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 14 Det ekonomiska resultatet för trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2016: 0 mkr 0 mkr 0 mkr BI DÅ 04, DÅ 08, ÅR Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Inriktningen är att utveckla ersättningssystem, både internt inom Region Östergötlands verksamhet och gentemot privata leverantörer, som är utformade för att stödja måluppfyllelsen i uppdraget och främja en god effektivitet. Framgångsfaktor: Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem Genom att fler reser med kollektivtrafik kan en större del finansieras av resenärerna, vilket i sin tur skapar utrymme för satsningar. Målsättningen på kort sikt är därför att andelen av kollektivtrafiken som finansieras med skattemedel successivt ska minska. Den långsiktiga målsättningen är att resenärernas andel av finansieringen blir lika stor som det offentliga. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Subventionsgrad (avser allmän kollektivtrafik) 2016: 61 % Kostnadstäckningsgrad kollektivtrafik Kostnadstäckningsgrad kollektivtrafik* *exkluderat Kustpilen, MälAB, Närtrafiken och skärgårdstrafik 2016: 43 % 2016: 45 % 58 % 57 % Östgötatrafiken ÅR 45 % 47 % 46% 48 % Östgötatrafiken ÅR 12

15 Insatsområden för trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2018 Kollektivtrafikens koppling till nya resecentrum i Norrköping och Linköping Det kontinuerliga arbetet för den regionala utvecklingen gällande Ostlänken och nya resecentrum i länets två största städer ska intensifieras. Nämnden ska verka för ökad samverkan med trafikverket, länets och omgivande läns kommuner. En framgångsfaktor för nya resecentrum är i första hand att kommunernas översikts- och detaljplanearbeten har en inriktning som stöder behoven av infrastruktur och vägnät. Nämnden ska under verksamhetsåret bidra till förankringsarbete och dialog med länets kommuner och Trafikverket för en effektiv och hållbar trafikförsörjning till nya resecentrum. Hållbarhetslyft för Östergötland Ökade insatser ska under året göras för att uppmärksamma och driva på hållbarhetsarbetet i Östergötland, som inkluderar såväl universitet, kommuner, näringsliv och allmänhet. Utgångspunkten är det klimatpolitiska ramverket med bland annat en ny klimatlag, Sveriges åtaganden för implementeringen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 samt den inledande processen med att ta fram ny regional utvecklingsstrategi för Östergötland. I detta inkluderas även ett särskilt fokus på jordbrukets roll vad gäller omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle där målsättningen för nämnden är att bygga kunskap som leder till att olika typer av stöd för förändring kan utvecklas. Region Östergötland ska ta initiativ till samverkan med andra regionala aktörer för att hållbarhetsarbetet kan ske samordnat och med stor kraft, ett lyft för hela Östergötland. När det gäller kunskapsbyggandet kring fossilbränslefritt jordbruk är Vreta kluster och andra gröna intresseorganisationer självklara samarbetspartners. Sammantaget innebär ett arbete av denna karaktär också att åtgärder behöver göras i den egna organisationen, som då på ett bra sätt kan driva utvecklingen och vara en förebild. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska samordna det regionala hållbarhetsarbetet, övriga nämnder ska utifrån sina ansvarsområden bidra till att de globala hållbarhetsmålen kan uppnås. Regional planering Regionen fattade i december 2016 beslut om att anta Regional strukturbild för Östergötland. Under 2018 ska ett regionalt planeringsunderlag tas fram som lägger grunden för Region Östergötlands egen samhällsplaneringsverksamhet och som samtidigt utgör ett planeringsunderlag för länets kommuner. Planeringsunderlaget ska bygga på det regionala utvecklingsprogrammet, och i stort utgå från den process som beskrivs i strukturbilden. En metod för att återkommande aktualitetspröva och vid behov uppdatera planeringsunderlaget ska arbetas fram. Planeringsunderlaget ska vara utgångspunkten för de rumsliga aspekterna på planering av regionens egen verksamhet (kollektivtrafik och hälso- och sjukvård) och är avsett att fördjupas med tematiska tillägg (till exempel om kollektivtrafik, bostadsförsörjning eller andra områden som anses relevanta). Planeringsunderlaget ska även ligga till grund för regionens yttranden över de kommunala planerna enligt Plan- och bygglagen och/eller andra strategiska dokument i den 13

16 kommunala planeringen. Med planeringsunderlaget som grund ska det säkerställas att den regionala planeringen är transparent, identifierar och hanterar målkonflikter i lämplig omfattning samt i möjligaste mån är förutsägbar. 14

17 Planering och uppföljning 2018 Planering Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan Utifrån de övergripande strategiska riktlinjer och ekonomiska ramar som beslutas i den strategiska planen fattar beslut om nämndens verksamhetsplan som även inkluderar en trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken för nästkommande år. Östgötatrafikens strategiska plan med ekonomisk treårsprognos Östgötatrafiken skall i mars lämna underlag till avseende strategiska verksamhetsfrågor under den kommande treårsperioden. Till detta ska Östgötatrafiken lämna underlag till budget för nästkommande treårsperiod, varav underlaget för det första året (år 1) i perioden skall vara mer i detalj och de två därpå följande åren mer i översikt. Dessa underlag används i arbetet med regionens strategiska plan och nämndens trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Uppföljning Trafik- och samhällsplaneringsnämnden () gör en uppföljning inom de målområden som beskrivs i denna verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Vid delårsrapporterna 04 och 08 får RS en redovisning av det samlade resultatet för RS, HSN, RUN och. Delårsrapport 08 redovisas även till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, RUN och till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. För övrigt sker TNS:s uppföljning under år 2018 i form av olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammansträden. Uppföljning av framgångsfaktorerna kompletteras med resultat av de nyckelindikatorer som beslutats i samband med framgångsfaktorerna. I tabellen på nästa sida framgår viktiga besluts- och uppföljningstillfällen för under verksamhetsåret. 15

18 Tidpunkt Planering under 2018 Uppföljning under 2018 Januari Delårsrapport Februari Mars Östgötatrafikens strategiska plan med ekonomisk treårsprognos Delårsrapport Årsredovisning 2017 April Kunskapssammanträde: Året som gått Maj Delårsrapport 03/ inkl. helårsbedömning Juni Strategisk plan Juli Augusti Delårsrapport 05/ September Verksamhetsplan 2019 Delårsrapport Kunskapssammanträde Oktober Delårsrapport inkl. helårsbedömning November Finansplan Delårsrapport December Budget 2019 Delårsrapport Figur 1 Viktiga planerings- och uppföljningsaktiviteter under år 2018 (prel.) Formella samråd med kommunerna, hålls minst två gånger per år då kollektivtrafikens utveckling och identifierade behov diskuteras. Dessa utgör underlag för nämndens verksamhetsplanering. I övrigt sker uppföljning av i form av olika dialoger med Östgötatrafiken, kommuner, andra myndigheter, trafikbolag och andra organisationer. Östgötatrafiken lämnar en årsuppföljning, som underlag till Region Östergötlands årsredovisning. 16

19 Ekonomiska förutsättningar 2018 De ekonomiska förutsättningarna för trafik- och samhällsplaneringsnämndens beslutas av regionfullmäktige. De ekonomiska ramarna för kommande treårsperiod anges i Region Östergötlands strategiska plan med treårsbudget där fullmäktige tog beslut i juni I treårsbudget finns beslut om förändrat Regionbidrag på kronor. I november 2017 antog fullmäktige en finansplan som är en aktualisering av den strategiska planen, främst när det gäller totalekonomin för Region Östergötland. I finansplanen finns beslut om indexuppräkning 2018 för de delar inom nämnden som ej ingår i avtalet med östgötatrafiken, i övrigt är regionbidraget oförändrat jämfört med beslutad treårsbudget. Den totala ekonomiska ramen för trafik- och samhällsplaneringsnämnden år 2018 är 793 miljoner kronor enligt nedan tabell. Sammanställning av Regionbidrag 2018 Regionbidrag år 2018 (enligt Finansplan ) Utökning av ram 2018 (enligt Treårsbudget ) Index 2018 (ej Östgötatrafiken) Totalt Regionbidrag år tkr tkr tkr tkr 17

20 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens årsbudget 2018 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska redovisa ett resultat i balans för det uppdrag som åligger nämnden. Nämnden erhåller regionbidrag för kollektivtrafik, samhällsbyggnad, infrastruktur, landsbygdsutveckling, energi och klimat. Nämndens ekonomiska ram för 2018 är 793 miljoner kronor. Den ekonomiska ramen för område kollektivtrafik är 784 miljoner kronor och avser beslutad trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken samt medel för prioriterade frågor, samverkan med kommunerna och oförutsedda kostnader. Den ekonomiska ramen för område samhällsplanering är 9 miljoner kronor och avser regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, infrastruktur, landsbygdsutveckling, energi och klimat. Total ekonomisk ram år 2018 Kollektivtrafik varav Östgötatrafiken varav övrigt (prioriterade frågor, samverkan med kommunerna samt oförutseda kostnader) tkr tkr tkr tkr Samhällsplanering tkr Resultat +/- 0 tkr 18

21 Bilaga 1: Den regionövergripande styrningen Struktur och ansvar Region Östergötland är en politiskt styrd organisation. Det innebär att det är invånarna i Östergötland som vart fjärde år, i allmänna val, väljer vilka politiker som ska sitta i regionfullmäktige. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker och verksamhet ska vara tydlig. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för verksamheten. Därutöver beslutar fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport efter augusti och årsredovisning. Figur 2: Den regionövergripande styrningen 2018 Regionstyrelsen är styrelse för Region Östergötlands samlade verksamheter och ansvarar för att dessa uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen och tillsynen över Region Östergötlands egna bolag, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Regionstyrelsen har samordningsansvar mellan 1

22 nämnder och beredningar inför fullmäktige och ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi följs, samt se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder. Detta ansvar brukar benämnas regionstyrelsens uppsiktsplikt. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Hälso- och sjukvårdsnämndens styrning utgår från en beställar-utförarmodell. Nämnden ska i sin beställarroll verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt stöd och service till vissa funktionshindrade, med fokus på medborgarnas behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska via överenskommelser med regionens produktionsenheter, samt via avtal med privata vårdgivare, fastställa vilken hälso- och sjukvård som ska utföras. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. Detta innebär också att styrelsen och de övriga nämnderna kan närma sig samma mål från olika håll och därmed dela ansvaret för måluppfyllelsen. Detta genom att exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnden tar sitt ansvar utifrån ett beställarperspektiv samtidigt som styrelsen, för samma mål, tar sitt ansvar genom sin ägarstyrning av produktionen. Styrningslogiken Region Östergötlands politiska organ och dess produktionsenheter använder en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen utgör ramen för den samlade övergripande styrningen och strukturen löper som en röd tråd i Region Östergötlands samlade styrdokument. Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). Där redovisas regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål inom fem olika perspektiv: Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. 2

23 Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Här har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden ett ansvar vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Den samlade styrningens övergripande dokument är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till Region Östergötlands samlade planerings- och uppföljningsprocess som i sin helhet följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. Figur 3: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 4, och ekonomiska ramar. 4 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 3

24 Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner framgångsfaktorer 5. Därefter tydliggörs uppföljningsparametrar utifrån de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 6. Tillsammans ska dessa bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. Verksamhetsplanerna med dess indikatorer och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN utgör i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner/handlingsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 5 Framgångsfaktorer är utvecklingsområden för en önskvärd och gynnsam utveckling kopplade till varje strategiskt mål. 6 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 4

25 Framgångsfaktorer Strategiska mål Bilaga 2: Styrkortskarta 2018 Styrkortskarta 2018 Samhälle Medborgare Process Medarbetare Ekonomi (A) Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare (RS, RUN, HSN, ) (B) Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning (RUN) (C) Hållbart nyttjande av naturens resurser () (D) Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet (RS, RUN) (A) Skapa strukturer och samverkan med relevanta aktörer (RS, HSN,, RUN) (A) Östgötar är delaktiga i samhällets utveckling (RS) (A) Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks () (A) Goda resultat i länets gymnasieskolor (RUN) (A) Tillit och demokratiskapande processer (RUN) (A) Östgötar är digitalt delaktiga i samhällets utveckling (RUN) (A) Den sociala ekonomin och inkludering på arbetsmarknaden (RUN) (B) Ett samlat utbildningsutbud i länet som matchar arbetslivets behov av kompetens (RUN) (B) Främja miljöer för innovation och företagsutveckling (RUN) (A) Trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet (HSN) (B) Sjukdomsförebyggande insatser med hälsofrämjande förhållningssätt (HSN) (C) Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv (RUN) (D) Goda och hållbara res- och transportmöjligheter () (A) Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården (HSN) (A) Nära vård (HSN) (A) Trygg och ändamålsenlig hälsooch sjukvård (HSN) (A) Jämlik hälso- och sjukvård (HSN) (A) Medskapande och nöjda patienter (HSN) (B) Insatser för att förebygga ohälsa och främja goda levnadsvanor (HSN) B) Hälsofrämjande möten med fokus på utsatta grupper (HSN) (C) God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande (RUN) (C) Ett levande fritt kulturliv utanför institutionerna (RUN) (A) Ett starkt regionalt ledarskap (RS, RUN, ) (B) Effektiv och säker verksamhet (RS) (C) En aktiv och strategisk forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (RS) (D) En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential (RS, RUN, HSN, ) (E) Klimatneutral och giftfri verksamhet (RS) (A) Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner (RS, RUN, ) (A) God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer (RS, RUN, ) (A) Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete (RS, RUN, ) (B) Kunskapsbaserad verksamhet (RS) (B) Effektiva processer (RS) (B) Stark patientsäkerhetskultur (RS) (C) En sammanhållen struktur inom Life Science med fokus på gränssnittet mellan människa och teknik (RS) (C) Konkurrenskraftig klinisk forskning (RS) (C) Universitetssjukvården leder utvecklingen av hälso-och sjukvården (RS) (A) Hållbar kompetensförsörjning (RS) (B) Hälsofrämjande arbetsplats (RS) (A) En arbetsgivare som är attraktiv (RS) (A) Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning (RS) (A) Rätt använd kompetens (RS) (B) Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling (RS) (B) Ett engagerat medarbetarskap (RS) (B) Tydligt och hållbart chefoch ledarskap (RS) (A) Långsiktigt hållbar ekonomi (RS, RUN, HSN, ) (B) Kostnadseffektiv verksamhet (RS, HSN, RUN, ) (A) Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget (RS) (A) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (RS, HSN,, RUN) (A) Avsättningar för framtiden (RS) (B) Kostnadseffektivitet i hälsooch sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse (RS) (B) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (RS, HSN, ) (B) Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem () (B) Aktivt arbete och sökning av projektstöd (RUN) (B) En regional/lokal plattform som samlande kraft för näringslivets utveckling (RUN) (C) God tillgång till natur-och friluftsliv (RUN) (C) Stark innovationsförmåga (RS) (B) Samverkan och dialog med akademin (RUN) (D) En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov () (D) Digitalisering inom hälso- och sjukvården (RS, HSN) (C) Näringslivsutveckling med miljönytta (, RUN) (C) Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor () (C) En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil () (C) Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturens resurser () (D) Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland (RS, RUN) (D) En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet (RUN) (D) En väl fungerande kollektivtrafik () (D) Digitalisering inom kollektivtrafiken () (D) Digitalisering inom kulturen (RUN) (E) Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet (RS) (E) Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet (RS) 1

26 Bilaga 3: Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Resultaträkning (tkr) Budget 2018 HÅ Bokslut 2016 Intäkter Landstingsbidrag ) Statsbidrag Övriga bidrag Summa Intäkter Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Lämnade bidrag ) Övriga verksamhetskostnader ) Summa Övriga kostnader Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Beslutat regionbidrag till enligt finansplan, totalt tkr 2) Lämnade bidrag Östgötatrafiken tkr samt lämnade bidrag inom samhällsplanering tkr 3) Avser tkr inom område kollektivtrafik för övriga prioriterade frågor, samverkan med kommunerna samt oförutsedda kostnader 1

27 Bilaga 1 Kassaflödesanalys Budget 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar 0 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde 0 Likvida medel vid årets början 0 Likvida medel vid årets slut 0 2