Det är inte bara ord som används

Transkript

1 Linus Lösegård Det är inte bara ord som används En studie av musiklärares sätt att kommunicera med sina elever i undervisning av ensemble "It's not just words used" A study of music teachers' way to communicate with their students in ensemble teaching Examensarbete 15 hp Musiklärarprogrammet Datum: Handledare: Ragnhild Sandberg- Jurström Musikhögskolan Ingesund Arvika Tfn Fax Info@imh.kau.se

2 Sammanfattning Examensarbete inom lärarutbildningen Titel: Det är inte bara ord som används Författare: Linus Lösegård Termin och år: VT-13 Kursansvarig instutition: Musikhögskolan Ingesund Handledare: Ragnhild Sandberg-Jurström Examinator: Olle Tivenius Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk. I diskussionen tar jag bland annat upp hur lärarna i undersökningen valt att designa sin undervisning utifrån situationerna om spel och i spel, samt vad detta ger för förutsättningar för dem själva och deras elever. Nyckelord: kommunikation, kommunikationsspråk, undervisning, ensemble och multimodal 2

3 Abstract Degree in Teacher Training Title: It's not just words used Author: Linus Lösegård Semester and Year: VT-13 Course Institution: Ingesund School of Music Supervisor: Ragnhild Sandberg-Jurström Examiner: Olle Tivenius The study focuses on how teachers communicate when teaching music ensembles in which they meet several students simultaneously. With the help of recorded video lessons of four teachers while teaching small ensembles at the high school level, I have analysed the means of communication and how these are applied. The results show that teachers use verbal as well as nonverbal communication in their teaching. They communicate with their students during the lesson via several multimodal semiotic resources. The language of communication that results is a social, humorous, authoritative, creative, knowledgeable and vivid language. In the chapter on discussion, I present among other things, how the teachers in the study chose to design their education based on the situations regarding performance and through performance, and the conditions thus created for themselves and their students. Keywords: communication, language of communication, language, teaching, ensemble and multimodal 3

4 Förord Inledning Inledande text Problemformulering och syfte med frågeställningar Bakgrund Tidigare forskning och litteratur Kommunikation inom instrumentalundervisning Beskrivning av musik Musikaliska gestaltningar av musik Lärares kommunikationssätt Olika gester i undervisningen Kommunikation mellan människor Vad kommunikation innebär Varför kommunicerar människor? Hur kommunicerar människan Kommunikationstraditioner Hur ser vi på kommunikation Bra och dålig kommunikation Kommunikation mellan lärare och elever Ett multimodalt designteoretiskt perspektiv Teckensystem Multimodalitet Didaktiskt perspektiv Design Metodologi och metod Metodologiska utgångspunkter Observation som forskningsmetod Metod och design av studien Val av metod Urval Datainsamling Bearbetning och analys Etiska förhållningssätt Reliabilitet och validitet Resultat Kommunikationsspråk Kommunikation om spel Målande språk Socialt språk Humoristiskt språk Auktoritärt språk Kunnigt språk Gestaltande språk Kommunikation i spel Målande språk Socialt språk Humoristiskt språk Auktoritärt språk Kunnigt språk Gestaltande språk

5 4.4 Sammanfattning av resultat i form av kortare lärarbeskrivningar Lärare John Lärare August Lärare Lena Lärare Olof Diskussion Hur lärarna designar sin undervisning Förutsättningar som skapas utifrån undervisningens design För läraren För eleverna Mönster om spel och i spel Arbetets betydelse Egna reflektioner Fortsatta studier inom området Referenser Litteratur Figurer Bilagor Bilaga

6 Förord Jag vill börja med att tacka alla de personer som medverkat för att göra denna studie möjlig. Ni frivilliga gymnasielärare som tagit er tiden att låta mig videoobservera era lektioner. Sen vill jag även tacka min goda handledare Ragnhild Sandberg Jurström för din motivation och ditt engagemang till intressanta diskussioner. Till sist är jag tacksam över att fortfarande ha kvar mina fina vänner även om jag under en längre tid befunnit mig i en bubbla utöver det vanliga så har ni trots detta alltid funnits där och stöttat mig. Tack. 6

7 1 Inledning 1.1 Inledande text Jag går i skrivande stund på min sista termin på Musikhögskolan Ingesund. Allt har gått fort och snart står jag där med mitt examensbevis. Ska jag vara lärare nu? Och inte bara lärare. Lärare i klassundervisning. Väldigt många elever att fokusera på samtidigt. Mina vänner säger: Bli inte klasslärare, det är inte värt det. Eller Aha, ska du bli klasslärare, LYCKA TILL! Leendet på mina läppar krymper sakta ihop till en mycket liten mun som saknar uttryck. Hur gör lärare där ute på fältet. Vad är det som borde placeras i fokus när jag nu tar mina stora kliv ut i lärarvärlden. Kanske mitt största någonsin. Elev har jag varit i nästan hela mitt liv nu. Kul. Nja snarare en frisk blandning av ångest och glädje, mixat tillsammans och upplagt på en bädd av stress. De lärare jag själv haft under mina studieår har präglat min studietid med de flertalet varierade lektioner. Vissa lektioner såg jag som intressanta och trevliga och ville bara ha mer. Andra lektioner önskade att jag stannade kvar i sängen och aldrig gick dit. Varför händer detta? Kan inte alla lektioner bidra med god stämning och intresse? Vänner har vi alla väldigt många och det är ingen brist på människor i vår omgivning. Dock finns det dem som vi tycker om att umgås med och dem som vi inte tycker om att umgås med lika mycket. Det är jättelätt att vara med sina bästa vänner och allt blir så enkelt och intressant medan andra personer knappt hinner öppna munnen innan mitt intresse för denna person och vad den tänker säga är som bortblåst. Här tänker jag att det finns en likhet med att vara lärare. Som klasslärare möter läraren ett stort antal elever på kort tid. Det gäller att vara på tårna direkt från början. Eleverna är väldigt snabba på att bedöma och jag som lärare vill absolut sträva efter att vara den läraren vars lektion inbjuder till trevlighet och intresse bland eleverna. I denna studie är jag intresserad av att undersöka hur lärare arbetar med kommunikation i sin undervisning. 1.2 Problemformulering och syfte med frågeställningar I föreliggande studie vill jag ta reda på vilka kommunikationssätt lärare använder sig av när de undervisar sina elever i mindre ensemble på gymnasienivå. Läraren utsätts i denna undervisningsform för en bredare kommunikationsutmaning då han/hon för kommunikation med fler än en elev åt gången och det är denna kommunikation som är av intresse att belysa. Syftet med undersökningen är att studera lärares sätt att kommunicera med elever i undervisning av mindre ensembler. Till min hjälp har jag valt ut följande forskningsfrågor: 1. Vilka olika kommunikationssätt använder sig musiklärare av vid undervisning av mindre ensembler? 7

8 2. I vilka sammanhang används dessa kommunikationssätt? Metoden är observation av lektionstillfällen där lärare integrerar tillsammans med sina elever i ensemblespel. Perspektivet är designteoretiskt multimodalt. 8

9 2 Bakgrund I detta kapitel presenteras tidigare forskning inom ämnesområdet, litteratur om kommunikation samt studiens teoretiska utgångspunkter som utgörs av ett designteoretiskt multimodalt perspektiv. Då min forskning inriktar sig på hur lärare kommunicerar med elever i undervisning av mindre ensemble har denna del av arbetet grundats på litteratur som behandlar kommunikation i allmänhet samt kommunikation som bedrivs i undervisning. 2.1 Tidigare forskning och litteratur I denna del presenterar jag tidigare studier inom forskningen med utgångspunkt gällande kommunikationssätt inom musikundervisning samt kommunikationssätt mellan lärare och elever Kommunikation inom instrumentalundervisning I en undersökning utförd av Anna-Lena Rostvall och Tore West bestående av 30 timmars video-observerande av instrumentallektioner där lärare och elever kommunicerar med varandra på olika sätt. Syftet med undersökningen är att öka kännedomen om hur mönster historiskt sätt formar samspelet mellan lärare och elever samt hur detta samspel påverkar elevernas möjligheter att utveckla kunskap. 1 Ett mönster i deras studie är att många av de verbalt språkliga yttrandena motsägs av det ickeverbala språket i form av blickar, gester eller positionering i rummet. Det var bra! säger läraren i ett av deras exempel samtidigt som han/hon vänder ryggen mot eleven och ställer sig och tittar ut genom fönstret. 2 Ett annat exempel som förekommer är att läraren då och då avbryter lärarna elevernas spel med korta kommentarer och genom att visa med sitt icke-verbala språk att de är missnöjda med hur eleverna spelar. De signaler som förmedlas via gester kan vara i form av en rynkning i pannan eller ett mer tydligt avståndstagande genom att läraren byter position och samtidigt suckar. 3 Rostvall och West menar att de lärare som använder fler semiotiska resurser parallellt med språket exempelvis genom att visa på instrumentet visuellt, och som ytterligare förstärker innebörden i instruktioner med tydliga gester och blickar ger eleverna mer och bättre information. 4 De skriver också att lärarens avsmak, gillande och avståndstagande kommuniceras genom blickar, tonfall, rörelse samt placering i rummet mer än genom tydligt kommentar om vad lärare värderar eller hur denne utför sin bedömning. 5 Då min studie inriktar sig på kommunikation mellan lärare och elever ser jag denna undersökning om instrumentalundervisning av Rostwall och West som intressant då det har sina likheter i min studie i hur lärarens ord kan påverka reaktionen hos en eller flera elever även i deras ensembleundervisning. 1 Rostvall & West, 2008, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s. 90 9

10 2.1.2 Beskrivning av musik I boken Design för lärande i musik diskuterar Kempe och West hur musik på olika sätt kan beskrivas och talas om samt hur musikundervisning kan designas utifrån de förutsättningar som finns. 6 För att analysera språkets olika kommunikativa funktioner utifrån den speciella didaktiska situationen kodade Kempe och West såväl lärares som elevers yttrande utifrån olika språkbruk såsom prövande, instruerande, beledsagande, analyserande, expressivt språkbruk. Notationer av små, näst intill betydelselösa, ord och gester, som att en elev hummade eller nickade jakande efter någon lärare skapade förutsättningar för hur läraren skulle gå vidare i sin undervisning. 7 En stor del av lektionens kommunikation bedrevs dessutom utan ord. Ögonkast eller en snabb inandning påverkade eleven mer direkt än vad den verbala kommunikationen gjorde under lektionen. Ett andetag eller en blick kunde räcka för att få en elev att börja spela. Om läraren vände ryggen åt eleven eller suckade kunde detta få dem att sluta lika snabbt. 8 Denna studie ser jag som relevant för min forskning då den tar upp flertalet av de kommunikativa funktioner som lärare kan tänkas använda sig av i sin undervisning Musikaliska gestaltningar av musik En avhandling vid namn Att ge form åt musikaliska gestaltningar, skriven av Ragnhild Sandberg Jurström fokuserar på körledares olika kommunikationssätt under deras körrepetitioner 9. Olika beskrivna handlingsrepertoarer visar hur körledare med olika materiella och kroppsliga resurser formar musikaliska gestaltningar samt hur dessa gestaltningar kommuniceras till körsångarna. Olika idéer kommuniceras på varierande sätt då användandet av gester och andra kroppsliga uttryck, tal, sång och pianospel varierar inom de respektive handlingsrepertoarerna. 10 Som exempel kan nämnas den Pantomimiska handlingsrepertoaren där körledarna framförallt använder hand- och armrörelser för att ge form åt och åskådliggöra olika musikaliska aspekter. Såväl händer som armar är ofta sammanlänkade med både blickar, andra kroppsuttryck samt även ibland tal. Handlingsrepertoaren är på så sätt helt ljudlös och därmed pantomimisk. 11 En annan handlingsrepertoar är den performativa handlingsrepertoaren där musikaliska uttryck konstrueras och formas med hjälp av tecken och teckensystem som illustrerar olika förekommande musikaliska förlopp i ljudande form. 12 I den prototypiska handlingsrepertoaren använder sig körledarna sig själva som förebilder och verktyg. Detta görs för att gestalta de olika möjliga sätt som sångarna kan sjunga och agera utefter. I jämförelse med den tidigare handlingsrepertoaren gestaltas musiken via handlingar byggda på tecken och teckensystem som tillsammans kommunicerar Kempe & West, 2010, s. 8 7 Ibid, s Ibid, s Jurström Sandberg, 2009 s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s

11 Den associerande handlingsrepertoaren bygger på att körledarna uttrycker och förhåller sig till musik som om musikalisk gestaltning handlar om uttryck i jämförelse med något känslofullt och upplevelsemässigt utanför själva musiken. 14 Inom den konceptuella handlingsrepertoaren synliggörs hur körledarna i sin kommunikation med körsångarna förhåller sig till det musikaliska materialet på ett sakligt och analytiskt sätt genom att använda traditionella musikaliska begrepp. Språket och uttrycken i denna handlingsrepertoar är faktainriktade och fokuserade på strukturen samt musikens innehåll, utan att använda sig av ändringar via pantomimiska handlingar, prototypiska ideal eller emotionella vädjanden. 15 Den evaluativa handlingsrepertoaren kan beskrivas likt idén att musikaliska uttryck kan stärkas eller variera i form av bekräftelse och beröm, värdering, jämförelser samt korrigeringar av de olika resurser som används 16 Gester är en stor del av alla människors kommunikation och jag ser det därför väsentligt att ha med detta som en god grund till denna studie som har sitt fokus på hur lärare kommunicerar i sin undervisning Lärares kommunikationssätt Elin Ljunggren har i sitt examensarbete studerat olika ämneslärares icke-verbala kommunikation. Avsikten är att studera hur lärare använder sitt icke-verbala språk i lärandesituationen samt vilka konsekvenser detta får läraren själv samt hans/hennes elever. 17 Den icke verbala kommunikation innebär i hennes studie ett flitigt användande av beskrivande gester. Lärarna använder sina händer för att visa sifferantal. De ger konkreta exempel på vad eleverna kan rita och lärarna symboliserar med hjälp av sina fingrar att något är litet. För att påkalla uppmärksamhet och tystnad i klassrummet använder lärarna i undersökningen en signalerande gest kombinerat med verbalt utryck. De hyschar lågt samtidigt som de placerar ett finger över munnen samtidigt som hon själv blir tyst. 18 Även en teatralisk sida visas via lärarnas användande av minspel och mimik kombinerad med kroppshållning som är rolig att iaktta. De använder sig ständigt av ögonkontakt med eleverna för att bekräfta deras närvaro. 19 Lärares användande av sin icke-verbala kommunikation i sin undervisning är enligt mig en intressant fråga som jag får lite hjälp att reflektera över med hjälp av Ljunggrens examensarbete Olika gester i undervisningen Julia Nafisi har i en studie observerat fem lärare som undervisar i sång. I hennes resultat framkommer flera olika former av gester som används i sånglärarnas undervisning. 20 De gester som Nafisi presenterar i sitt studieresultat var kopplade till att styrka en förklaring av en huvudsaklig fysiologisk mekanism samt den tekniska delen av lektionen namngavs som 14 Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ljunggren, 2006 s Ibid, s Ibid, s Nafasi, 2010, s

12 tekniska gester. Bland dessa tekniska gester fanns de psykologiska gesterna som speglar lärarens vetande och uppfattningsförmåga av det som osynligt händer inuti en sjungande kropp, eller när den håller på att förbereda sig på att börja sjunga. 21 Physiological Gesture 1 Inhalation and High Palate. The posture of the teacher is very much part of the gesture, head and neck are in alignment with the back; it may be noted that the head is tilted forward, downward to a position which would not be considered ideal for singing. In this context however, it is deliberate means to further emphasize the stretch of the neck and the sensation of an inner and upward space which is being illustrated by the right hand. 22 Även gester som relaterar till akustiska fenomen i form av klang och tonkvalitet förekommer i Nafisis undersökning. Dessa gester representerar en speciell känsla eller tanke som hjälper läraren att frambringa en speciell ton eller fras. Den typen av gester där händerna användes för att ge en visuell bild av en tanke eller känsla har blivit benämnd som känslorelaterade gester. 23 I undersökningen nämner till sist Nafisi en gest som valts att benämnas som musikaliska gester. Utöver de tekniska gesterna fanns det gester som grundläggande kommunicerade med musikaliska idéer. Dessa typer av gester används med hjälp av händerna för att gestalta tydliga ramar till de musikaliska fenomenen som förekommer i undervisningen. De används reflekterande av läraren för att kunna kommunicera olika former av musikaliska enheter som frasering, betoningar och artikulation. 24 Hur lärare använder sina gester som hjälpmedel i sin kommunikation för att beskriva tekniska som musikaliska moment är via denna text av Nafisi en god hjälp i min undersökning. 2.2 Kommunikation mellan människor Vad kommunikation innebär Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, som betyder att något ska bli gemensamt (tankeinnehåll och avsikter). Det innebär att vi både meddelar oss och delar med oss av något på såväl innebörder, upplevelser, känslor, handlingar och värderingar. Språk och kommunikation gör det möjligt för oss att möta andra människor, men på sätt och vis också möta oss själva. 25 I boken Kommunikation skriver Mats Dahlqvist att överallt där vi människor möts och socialiserar så kommunicerar och samspelar vi med varandra. Medvetet eller omedvetet sänder vi och tar emot öppna och dolda budskap. Det går helt enkelt inte undvika att kommunicera. 26 När vi talar om kommunikation mellan människor brukar vi främst tänka på det talade eller skrivna ordet Det verbala budskapet. Men vårt ofta omedvetna kroppsspråk Icke verbala budskapet är minst lika viktigt. En förenklad definition av begreppet kommunikation kan därför vara: Kommunikation är all kontakt människor emellan. Rent språkligt betyder kommunikation ungefär att göra gemensam Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Nilsson & Waldemarsson, 2007, s Dahlkwist, 2012, s Ibid, s

13 När två människor möts uppstår ett samspel mellan en sändare och en mottagare. Sändaren försöker förmedla ett budskap med hjälp av olika kanaler. Detta sker via muntlig eller skriftlig kommunikation men också via kroppsspråket. Brus är all den störande information som når mottagaren, men som inte tillhör själva budskapet. Detta brus kan vara i form av gatubuller, hög musik på en restaurang eller utfyllnadsord. I takt med att mängden information ökar så ökar även detta brus. Det innebär att de signaler som försöker nå hjärnan är många fler än möjligheten att ta emot. 28 Återkopplingen (feedback) är mottagarens reaktion på det sända budskapet. Ett samtal kan återkopplas dels genom frågor, dels genom korta kommentarer som: Det stämmer bra. Dessutom sker en, oftast omedveten, återkoppling genom kroppsspråket i form av till exempel en rynkad panna eller en nickning Varför kommunicerar människor? Björn Nilsson och Anna-Karin Waldemarsson som är författare till boken Samspel mellan människor tar upp frågan om varför människor kommunicerar. En sådan fråga innebär att vi som människor söker efter dels orsaker och behov, dels avsikter till varför vi samspelar med varandra. 30 Enligt Nilsson och Waldemarsson har vi människor ett fysiologiskt behov (fortplantning, föda, skydd), psykologiska behov (identitet, bekräftelse, trygghet), relationsbehov (tillhörighet, närhet, status) och samhälleliga behov (makt, anpassning, kunskapsöverföring). Detta benämns som kommunikationens funktioner. Fakta och kunskap är en viktig del av mänskligt samspel. Människors kommunikation fyller i första hand en informationsfunktion. Det kan gälla information om åsikter, känslor eller erfarenheter. En andra viktig funktion är att påverka, en handlingsfunktion. Vi ser då till följderna av ett budskap, vilken upplevelse som skapas hos mottagaren (effekt) och vilka handlingar mottagaren utför som följd av detta budskap (effektivitet). För det tredje finns det en känslomässig eller emotiv funktion, som innebär att vi vill väcka en känsla hos mottagaren, vilket är av betydelse framför allt i nära och informella relationer. Denna emotiva funktion är ibland kopplad till en social funktion som handlar om inflytande, relationer och status. Den fjärde funktionen, den fatiska är en kontaktfunktion. När vi säger Hej, hur är det eller Läget?, vill vi inte ha en utförlig rapport över kroppens olika funktioner, utan snarare öppna vår umgängeskanal för att visa att vi sett någon, att vi bryr oss eller att vi vill inleda ett samtal. Småprat är en social funktion som visar att vi tycker om att vara tillsammans med någon annan och är ofta en förutsättning för att kunna gå på djupet utan småprat inget stort prat Hur kommunicerar människan Självbild och självkänsla är av stor betydelse för människor, det är få saker vi överlag värderar högre. De utgör tillsammans en viktig grund för kommunikationen och en betydelsefull plattform utifrån vilken vi kan utveckla relationer till andra människor. Att uppfatta andra på ett korrekt sätt handlar till en stor del om att kunna uppfatta oss själva på ett lämpligt sätt. Självbilden är en grundläggande faktor för hur vi förmedlar och tolkar budskap Ibid, s Ibid, s Nilsson & Waldemarsson, 2007, s Ibid, s Ibid, s

14 Människan består av en rad olika del-identiteter som är kopplade till våra sociala roller och positioner. Detta skulle kunna utgöra en ständig källa till störningar och oklarheter i medvetandet. Men det är uppenbarligen inte på det viset, snarare tvärtom. Ju mer flerdelat självet är och ju fler roller och relationer vi har, desto mindre stress och påfrestningar verkar det innebära för oss. 33 De sinnesorgan vi har i form av synen, hörseln, lukten, smaken och känseln översvämmas varje sekund av en stor mängd sinnesuttryck, så kallade stimuli. I vår vardag nås vi av flera miljoner intryck per sekund. Det är mycket mer stimuli än vad vi kan ta till oss, och vi lär oss därför att sortera bort de flesta sinnesuttryck. Om alla signaler nådde fram skulle det uppstå kaos i hjärnan. Vi människor strävar istället efter att göra det så enkelt som möjligt för oss, samtidigt som vi vill ta in mesta möjliga information. Vi är ett slags kognitiva latmaskar. 34 Det är som sagt inte bara orden som svarar för kommunikationen mellan människor. Den ordlösa kommunikationen, kroppsspråket, är lika viktigt. om inte viktigare. Själva orden vi uttalar betyder långt mindre än resten av de signaler vi sänder. Ändå lägger vi ner mycket tid på att lära oss skriva och tala korrekt, men nästan ingen tid på att utveckla vårt kroppsspråk. Ingen lär oss vad blickar, kroppshållning beröring och fysiskt avstånd betyder. 35 Med hjälp av vårt kroppsspråk kan vi förstärka och upprepa det verbala budskapet, men det kan även avslöja lögner och motsägelser i det som sägs. Alla har vi hört talats om dubbla budskap. När ett sorgligt budskap förmedlas med hjälp av ett glatt kroppsspråk kommer de flesta av våra mottagare ändå att uppfatta det trista budskapet som något positivt. I vår kommunikation med andra består den största delen av kroppsspråk i omedveten eller medveten form. 36 Ett komplement till det verbala språket kan kroppsspråket användas som hjälpmedel. Det kan exempelvis användas vid kontakter med småbarn, människor med en intellektuell funktionsnedsättning eller med personer som lider av afasi (som på grund av skador i hjärnan inte kan meddela sig i tal eller skrift). I laddade situationer med starka känslor eller osäkerhet kan kroppsspråket vara mycket betydelsefullt. Så är det exempelvis vid en anställningsintervju eller under den första arbetsdagen dagen på det nya jobbet När vi människor pratar, anpassar vi oss efter varandra så att vi kan fungera ihop. Vi ändrar vår personliga stil efter de personer vi pratar med och anpassar oss efter vad en situation kräver. Genom att exempelvis inta liknande kroppshållningar som vår mottagare speglar vi varandra, något som ökar förtroligheten och förbättrar relationen i samtalet. Men även ansiktsuttrycket spelar en stor roll. De fungerar som spegelbilder av vad vi tycker och tänker, säger och gör. Ett varierande minspel från våra mottagare i konversationen bekräftar att de lyssnar på oss. Om någon skulle inneha ett neutralt ansiktsuttryck under hela konversationen skapar det osäkerhet och obehag, vi får varken återkoppling eller bekräftelse på detta sätt Kommunikationstraditioner I området kommunikation finns det enligt Mikael Jensen flera olika teorier. I boken Kommunikation i klassrummet tar han upp sju olika klassiska kommunikationsteorier. 33 Ibid, s Dahlkwist, 2012, s Ibid, s Ibid, s Nilsson & Waldemarsson, 2007, s

15 Den äldsta av kommunikationstraditionerna är den retoriska traditionen. Retorik är konsten att tala och vara övertygande. Det innebär också att vara vältalig, vilket verkar vara själva kärnan. Inom samtalskonsten handlar det om att vara tydlig men utan att bruka fler ord än vad som behövs och att bekräfta sitt budskap via bästa hjälpmedel. 38 Inom den semiotiska traditionen fokuseras det på tecken och kommunikationens centrala inslag. Ett tecken står för något annat än sig själv. Det är en slags representation. Ett exempel är att ett ord som fungerar som ett slags tecken. Tecknet fyller inget syfte så länge det inte finns ett ting. Tinget skapas i tanken genom att tecknet får en innebörd. Innebörden är det som förbinder tecknet med tinget. Men någon innebörd går inte att uppnå om det inte finns ett subjekt, en individ som förbinder tecknet med tinget. Det finns ett visst område för tolkning av varje tecken. För en individ kan tecknet katt betyda ingenting. För en annan individ betyder tecknet katt en specifik katt. 39 Den fenomenologiska traditionen handlar om individens upplevelse av ett eller flera fenomen. Tolkningen inom denna tradition är än vidare än den inom semiotiken. Kommunikationen enligt den fenomenologiska traditionen fokuserar på mottagaren medan semiotiken fokuserar på tecknet, det som förmedlas. 40 I ett cybernetiskt system finns inte en reglerande och styrande enhet i systemet utan systemet i helhet styr och reglerar sig själv på något sätt. Forskningar inom denna tradition bygger på att försöka förstå hur de samverkande delarna påverkar. Hjärtat gör inte så att en människa lever trots att det är högst nödvändigt att hjärtat slår för att liv ska bestå. Det är inte heller hjärnan som håller människan vid liv även om den reglerar flertalet av de livsuppehållande funktionerna. Det gör inte heller levern. Det är alla organ i samverkan med varandra som åstadkommer liv. 41 Interpersonell kommunikation som innebär kommunikation ansikte mot ansikte mellan två eller högst tre individer, samt gruppkommunikation hör hemma inom den socialpsykologiska traditionen. Idag är detta den mest tongivande traditionen och det är också inom ramen för denna tradition som de flesta nya teorier skapas. Kommunikation handlar mycket om påverkan och inflytande vilket särskilt har blivit ett intresseområde inom denna tradition. När det gäller verbal och icke-verbal kommunikation studerar forskarna de uttryck som förekommer inom dessa typer av kommunikationer. 42 Kommunikation kan ses som något som lärs genom användande, något som följer regler och konventioner. Samtidigt kan kommunikation ses som något som formar och konstruerar den gemensamma syn på världen som en social grupp innehar. Detta är två av grundpelarna i den sociokulturella traditionen. Den fokuserar på hur etablerade, så väl som nya, normer och regler formar oss, vår kommunikation och vårt beteende samt hur vår kommunikation konstruerar den uppfattningen vi har av verkligheten, det som kallas social konstruktion eller socialkonstruktivism. Ytterligare centrala delar har att göra med roller och identiteter. Våra roller utgör en del av det sociala samspelet inom olika sociala aktiviteter. Varje roll följer en 38 Jensen, 2012, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s

16 uppsättning regler som är förbundna med aktiviteten/gruppen. I de sociala sammanhang som individen ingår i formas individen efter. Vi blir till genom att utvecklas via andra. 43 Enligt den kritiska traditionen sker ibland denna tolkning på ojämlika grunder. Vissa påverkar hur betydelse ska tolkas genom att styra och kontrollera andra individer. De som enligt tradition har mer makt i samhället påverkar hur budskap ska tolkas i högre utsträckning än de som inte innehar någon makt. De som har makt kan därför också använda kommunikation som medel för att behålla och befästa makten Hur ser vi på kommunikation Vi människor utsätts varje dag för flera olika typer av kommunikation. Det är allt från våra sociala kommunikationer med vänner och bekanta, när vi går och handlar, åker kollektivt eller medias sätt att kommunicera med oss via Tv, radio, tidningar samt internet, den största av alla sociala kommunikationer. Kommunikation är inte statiskt utan ett ständigt pågående skeende. Det är inte något som sätts igång och stängs av när vi vaknar eller går och lägger oss. Sovande, vakna eller försjunkna i tankar skickar vi ständigt iväg signaler. Livet är en kontinuerlig kommunikationsström, även om vi ofta har för oss att det enda samspel som finns är det som är avsiktligt och medvetet. 45 I ett uttryckslöst ansikte, den mest orörliga kropp samt i den stummaste mun finns det budskap. Vi kan försöka att låta bli att kommunicera, men det resulterar ofta i att andra människor tolkar oss som blyga, aggressiva, rädda, apatiska, avståndstagande eller något liknande. Om vi ändå lyckas undvika att sända budskap skapas förvirring. Relationerna blir därmed oklara och odefinierade Bra och dålig kommunikation Konsten att lyssna aktivt behärskas av få människor. Det beror inte enbart på att vi är självupptagna. Det ständiga informationsflödet som vi utsätts för skapar en känsla av att det ibland kan upplevas som arbetsamt att lyssna på vad våra medmänniskor har att säga. 47 I vår rastlösa och stressade tillvaro, där vi ständigt har bråttom, är det lätt att vi talar för snabbt och ytligt och lyssnar för dåligt. Att lyssna på ett aktivt sätt är också ganska krävande för den som vill förstå innebörden i ett budskap och inte bara kunna repetera vad som sägs. 48 I ett vanligt samtal använder vi oss av över hundra ord per minut. Vår tankeförmåga är ännu snabbare. Det orsakar att tanken lätt vill vandra iväg, eller att vi snabbt börjar planera vad vi ska säga nästa gång vi får ordet. Men att tanken är snabbare än talet kan också utnyttjas konstruktivt. Om vi istället försöker lyssna aktivt och koncentrerat, utan att fundera på vad vi själva ska säga nästa gång vi får ordet, kan vi snabbt analysera vad vår samtalspartner har att säga. På så sätt kan vi kanske hjälpa till att lösa ett problem. Via ett aktivt lyssnande minskar risken för missförstånd. Därmed spar vi både tid och energi. 49 När vår självkänsla är bra medför detta att vi uppfattar och tolkar andra människor på ett mer positivt sätt, vi blir mindre avvisande och mer accepterande mot andra. Vi uppfattar även det vi 43 Ibid, s Ibid, s Nilsson & Waldemarsson, 2007, s Ibid, s Dahlkwist, 2012, s Ibid, s Ibid, s

17 själva gör i en mer positiv dager. En positiv självkänsla hjälper oss att fungera kreativt tillsammans med andra och bidra till att skapa ett bra klimat i relationerna till dem Kommunikation mellan lärare och elever I ett klassrum pågår en tydlig makthierarki där läraren styr det mesta. Lärare och elevers relation är i hög grad ojämn vilket tyder på ett formellt förhållande. Relationen mellan lärare och elev är också förhållandevis bestämd. Läraren släpper sällan sin position för att låta eleven styra och bestämma över hur kommunikationen ska gå. En utvecklad relation mellan lärare och elev medför att parterna känner varandra mer och vet lär sig hur de ska kommunicera för att största möjliga förståelse ska kunna uppnås. Ju längre relationen varar desto troligare är det att en viss flexibilitet i uttrycket förekommer som kan tillåta en marginell ökning av det informella slaget. 51 När en av individerna i en kommunikation innehar mer makt än motparten skapas en fixering som leder till en formell kommunikation. Om relationen däremot är mer utvecklad och upplevs mer som ett samspel, infinner sig större delar av flexibilitet. Kommunikationen kallas då för informell kommunikation. Vanliga samtal och yrkesmässiga eller professionella samtal innehar i många avseenden flertalet likheter, men det finns också avgörande skillnader. I en samtalssituation deltar ofta fler än två personer. Det innebär att vi totalt sett lyssnar mer än vi talar. För en elev i skolan består i genomsnitt två tredjedelar av lektionstiden av att sitta och lyssna på läraren. 52 I skolan får vi inte tillräckligt med träning i att anteckna eller att lära oss att lyssna på ett bra sätt. En lärare säger: Trots att mina elever nästan sitter som ljus och ser intresserade ut, kan de inte svara på något jag noga gått igenom strax före. Detta kallas passivt lyssnande. Man sitter och ser intresserad ut för att inte råka ut för obehagligheter. Men samtidigt stänger man av uppmärksamheten för på grund av informationströtthet. 53 Under exempelvis en föreläsning är en långsam talhastighet och förhållandevis många pauser bra för studenternas förståelse de måste ju hinna reflektera och hitta den röda tråden. Under ett vanligt samtal är emellertid upprepade och långa pauser något som parterna helst vill undvika 54 För att kunna kommunicera på ett bra sätt och undvika kulturkrockar, behöver vi ha kunskap om de beteendemönster som finns runt om i olika kulturer. 55 I klassrummet får ibland elever ordet även om de inte vill ha det, vilket är en situation då de tydligt kan uppleva detta som obehagligt. Att läsa högt eller att prestera på något vis är andra situationer som uppkommer innanför klassrummets väggar. 56 En viktig fråga är om rädsla för att tala inför andra ger eleverna i skolan svårigheter i klassrummet och problem med lärande mer specifikt. När läraren ber eleven svara på en fråga eller säga något annat inför klassen, mer eller mindre förberett, visar forskning att elever med ängslan att tala inför andra talar kortare och producerar mindre utvecklande bidrag än andra elever Nilsson och Waldemarsson, 2007, s Ibid, s Dahlkwist, 2012, s Ibid, s Nilsson och Waldemarsson, 2007, s Dahlkwist, 2012, s Jensen, 2012, s Ibid, s

18 En individ kan liknas vid en sfär eller en lök där individens kärna och privataste delar finns i mitten av sfären medan de offentliga och ytliga delarna finns på sfärens ytskikt. Denna process kallas social penetrering 58. Till en början väljer en del lärare att vara strikta och avståndstagande under en viss tid men låter senare eleverna lära känna honom eller henne. Över lag är det ändå troligt att det skapas en viss anpassning av kommunikationen mellan lärare och elev ju längre de har känt varandra även om läraren vill att alla håller på sina respektive roller Ett multimodalt designteoretiskt perspektiv I föreliggande studie är syftet att studera hur lärare kommunicerar med hjälp av teckensystem i sin undervisning samt hur dessa tecken används i lärarnas respektive miljöer. För att genomföra detta ser jag ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv som användbart och nödvändigt Teckensystem Teckensystem är semiotiska resurser, det vill säga funktionella redskap i människors kommunikation och meningsskapande. Det innebär att skilda resurser som rösten och gesten kan bära olika former av budskap. 60 Genom historien har människan skapat och använt sig av signaler för att kunna dela upplevelser med varandra. Dessa signaler har under tidens lopp formats till olika typer av symboliska tecken som har vissa inbördes relationer inom ett visst system och som exemplifieras med språkets grammatik eller med musikens skalor och tonarter. Via dessa system ges möjlighet till tolkning av det enskilda tecknet i relation till helheten. På engelska kallas dessa system för modes. 61 Tecken och teckensystem bildar den förenande länken mellan individer som befinner sig i en kultur. Lärande utifrån sitt perspektiv ses som en ökad förmåga att engagera sig i världen på ett meningsfullt sätt, som en ökad förmåga att använda och utveckla de redan befintliga teckensystem och medier. 62 Budskap och mening kommuniceras med hjälp av många skilda semiotiska system av tecken, vilka påverkar vår kommunikation. Varje system av tecken är unikt i sig och har sina resurser och begränsningar för vilka budskap de kan bära. Genom att tolka budskapen, och på så sätt skapa en mening, är en del av all kommunikation. Att bearbeta och gestalta sin förståelse genom att skapa egna kombinationer av tecken och medier i en omskapande transformativ process är utmärkande för alla kommunikationer, men även för lärande. En elev tolkar på sitt personliga sätt en skriven uppgift eller lärarens verbala instruktioner,, Eleven tolkar även de gester och blickar som läraren ger i det sammanhang där kommunikationen äger rum. Ur denna övergripande tolkning av budskap omvandlar eleven sina intryck genom att gestalta sin egen förståelse. I sin egen gestaltning visar eleven tecken på lärande genom att kombinera semiotiska resurser till ett budskap som i sin tur kan tolkas av andra. 63 All kommunikation och därmed alla lärarsituationer är informationstäta och består av flertalet olika system och tecken. Kommunikation inträffar genom flera likartade semiotiska system, 58 Kempe & West, 2010, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Rostwall & Selander, 2002, s Ibid, s

19 och vart och ett är bärande av mening. Kommunikationen kan därmed sägas vara multimodal Multimodalitet All kommunikation kan betraktas som multimodal. Med det menas att den innehåller flera olika resurser för att kunna kommunicera flera olika typer av mening parallellt. 65 Utifrån ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv ses läraren som en aktör som aktivt väljer ut och gestaltar sin undervisning genom användning av olika teckensystem. Läraren kan i klassrummet använda sig av bild, tal, blickar, hållning, ljud, musik, tempo med mera för att designa innehållsliga aspekter och sociala relationer. Alla dessa teckensystem får betydelse för elevers möjligheter till meningsskapande och lärande. Sociala och ekonomiska förutsättningar, skolämnenas historia samt de materiella redskap och tekniker som lärare har som tillgång påverkar deras didaktiska design av deras undervisningsprocesser Didaktiskt perspektiv Då mina forskningsfrågor är inriktade på att belysa vilka olika kommunikationsmedel som lärare använder i sin undervisning av mindre ensemble, ser jag ett designperspektiv på lärande som ett viktigt fokus. Med ett designteoretiskt synsätt på lärande fokuseras individers och gruppers intresse och motivation i de sociala situationer där teckensystem och media transporteras och representeras i en sekvens av kreativt skapande. Design för lärande ger redskap för att undersöka och förstå såväl meningsskapande som lärande i en social miljö där den institutionella iscensättningen skapar förutsättningarna för kommunikation och lärande. 67 Ur vårt didaktiskas perspektiv ser vi meningsskapande som ett nödvändigt steg i en lärprocess: den som lär sig måste tolka tecken ofta bokstavligen i notbilden eller i sin lärares gester, vilka visar hur instrumentet ska hanteras och transformera dem för att designa en gestaltning av sin förståelse så att enskilda tecken fogas samman till meningsfulla enheter 68 I vår vardag tänker vi sällan på hur mycket information som vi måste tolka i de situationer vi upplever. Det är inte ett enkelt förlopp att transformera all den information som ges i en lektionssituation. Att felfritt kunna upprepa det som läraren sagt räcker inte. Vi behöver undersöka de situationer där lärande antas äga rum för att ta till oss mer information gällande hur de kommunikativa villkoren i sådana situationer påverkar meningsskapande och lärande Design Begrepp som design och skapande är i vardagsspråket ofta förbehållna professionella designers eller formgivare. Rostvall och Selander skriver i sin bok Design för lärande att design är en del av den allmänna process då människor engagerar sig i något och gestaltar handlingar eller representerar objekt i någon kommunikativ form som kan delas av andra. 70 Design kan enligt Rostvall och Selander har flera betydelser. Det kan avse: a) Tecken-system och medier som designas för lärande. b) Sättet hur lärande formar förutsättningar för sitt eget lärande. c) Ett sätt att analysera läroprocesser under olika betingelser Ibid, s Kempe & West, 2010, s Rostwall & Selander, 2002, s Kempe & West, 2010, s Ibid, s Ibid, s Rostvall & Selander, 2002, s Ibid, s

20 Design skulle kunna ses som lekfullhet och en inspiration av inlärda sätt att se på världen. Vid skapande av texter eller andra redskap för kommunikation och lärande kan användningen av uppsatta kriterier som tillsammans skapar en god design. Materialet kan vara relevant och funktionellt för sitt syfte, vara överskådligt och ha en klar struktur. Det ska också finnas en klar idé om användaren, dennes intresse, förutsättningar och möjlighet att själva använda materialet i sina syften. Också interaktivitet, lekfullhet och estetik har blivit viktiga aspekter. Designern ska ta hänsyn till hur identiteter skapas och prövas i det sociala rum som användaren befinner sig i, som till exempel hos lärare och elever i ett klassrum. 72 Multimodal designteori ger på det sättet medel att analysera skillnader på en detaljnivå som många andra teorier om lärande inte tidigare intresserat sig för. 73 I min studie ser jag det designteoretiska perspektivet som användbart då den undervisning som lärarna i undersökningen bedriver måste vara designad på ett eller annat sätt för att överhuvudtaget existera. 72 Ibid, s Kempe & West, 2010, s

21 3 Metodologi och metod I detta kapitel presenterar jag studiens metodologiska utgångspunkter samt mitt val av metod. Jag beskriver även datainsamlingens genomförande, urval av relevanta individer för undersökningen, etiska frågor, samt hur analys och bearbetning har gått till. 3.1 Metodologiska utgångspunkter Då min forskning inriktar sig på musiklärares sätt att kommunicera i sin undervisning av elever i mindre ensembler, valde jag en metod som fångar upp så mycket information som möjligt från dessa situationer. Jag ville kunna se lärares sätt att kommunicera under pågående undervisning samt försöka tolka den kommunikation som uppstår mellan lärare och elever under aktivitet Observation som forskningsmetod Inom pedagogiken brukar man uppfatta observation som en uppmärksam iakttagelse det vill säga att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse. 74 Ljud- och videoinspelningar rymmer i princip två huvudsakliga fördelar. Det vanligaste är att konversera observationer av ett pedagogiskt ögonblick som annars skulle kunna gå förlorat och aldrig kunna bli registrerat. Då vårt minne är begränsat påverkas inte inspelningen och situationen finns kvar för våra ögon och öron att ta del av. Inspelningarna gör det även möjligt för observatören att förflytta sig tillbaka och därmed upprepade gånger kunna höra eller se en specifik situation. Om det skulle behövas kan även en observatör använda sig av slow motion för att verkligen kunna se en situation extra tydligt. En andra fördel med ljud- och bildinspelningar är den stora rikedom av detaljer som då blir bevarad. På så sätt är det möjligt att få en ingående och djup förståelse av komplicerade samspel i undervisnings- och handledningssituationer. Med hjälp av ljud- och videoinspelningar är det också möjligt att registrera det komplexa samspelet mellan verbal och icke verbal kommunikation. De nämnda fördelarna gör ljudinspelningar och (framför allt) videoinspelningar mycket lämpade för att främja reflektion kring de komplicerade kommunikations- och samspelsprocesser som vi dagligen deltar i och förhåller oss till Metod och design av studien Val av metod Jag har valt att använda mig av videoobservation i min studie. Valet föll relativt enkelt då jag ville studera lärares sätt att kommunicera multimodalt i sin undervisning av mindre ensemble. Genom att använda mig av videoobservation kunde jag få möjligheten att flera gånger titta igenom mina filmer, vilket gav mig en större möjlighet att finna än fler intressanta moment som behandlar lärares sätt att kommunicera. Genom att använda mig av en loggbok under observationerna skapade jag möjligheter för att enklare kunna memorera de moment under observationen som var av ett större intresse inför den kommande analysen. I grunden har loggboken varit delvis strukturerad, 76 med rubriker som innefattar undervisningens fokus på vad som kommuniceras, hur det kommuniceras samt vilka förutsättningar som skapas för lärare och elever. 74 Björndahl, 2011, s Ibid, s Ibid, s

22 3.2.2 Urval Jag sökte information om närliggande gymnasieskolor via deras hemsidor samt frågade mina egna lärare och studiekamrater om de visste någon lärare som passade in på mina önskemål i denna studie. Detta gjordes till en början via mail och övergick senare i en telefonkontakt som så småningom mynnade ut i en personlig kontakt öga mot öga. I min forskning ville jag observera så normala ensemblesituationer som möjligt, det vill säga att undervisningen skulle bygga på lärarens instruktioner av en låt som sedan spelades om och om igen följt av instruktioner från lärarens sida om huruvida en utveckling skulle kunna ske. Jag har valt att låta mina observerade lärare i denna studie stå som anonyma eftersom de olika lärarna besvarade mina observationsutskick 77 med varierande önskemål om att få bära anonymitet. Utifrån dessa önskemål från lärarna valde jag att i min forskning beskriva dem alla som anonyma i mitt resultat. Hör följer en kort beskrivning av de olika lärarna: John är 35 år och arbetar som musiklärare på gymnasiet inom ämnen som ensemble, gehör och musiklära och piano/synt. Han har varit verksam som lärare i elva år. August är 51 år undervisar i ensemble, gehör och musiklära samt sång på gymnasiet. Han har varit verksam som lärare i 25 år. Lena är 28 år och arbetar på gymnasiet där hon undervisar i ensemble, komposition och piano/synt. Hon har varit aktiv lärare i sex års tid. Olof är 26 år gammal och jobbar med ensemble, gehör och musiklära och gitarrundervisning på gymnasiet. Han har varit verksam lärare i sex år Datainsamling I denna studie gjordes fyra video-observationer på vardera minuters lektioner. Genom att vara på plats ca 20 minuter före lektionens början fick jag möjligheten att i lugn och ro placera ut min kamera på lämplig position. Kameran hade egen mikrofonupptagning men då jag inte visste hur säkert detta ljudmaterial skulle visa sig vara så jag hade med mig en mikrofon som jag visste skulle ta upp allt ljud ifall någon information på videoinspelningen skulle vara svår att analysera. Under mina observationer valde jag kameraposition så att jag på liknande sätt som med eleverna som medverkade kunde se lärarens sätt att kommunicera. Inspelningarna utfördes utan större problem och läraren fyllde i uppgifter om godkännande av observation samt om de ville stå som anonyma Bearbetning och analys I min bearbetning av videoinspelningarna har jag lagt fokus på att hitta variationer av olika kommunikationssätt som används i undervisningen i ensemblespel. Genom att titta på filmerna flera gånger och samtidigt skriva ner intressanta tidpunkter då förekomsten av ett kommunikationssätt uppstår. Under den tid jag satt och analyserade mina video-observationer kände jag på att det vore praktiskt att kunna kategorisera in de olika kommunikationssätt som förekommer i undervisningen. Jag började titta i litteratur som behandlar området kommunikationsspråk och liknande men hittade inget som jag kände passade in på det jag sökte. Efter en tids 77 Observationsutskick se bilaga 1 22

23 funderingar kom jag själv fram till sex olika kommunikationsspråk vilka jag tyckte passade in väl. Dessa kommunikationsspråk har jag valt att namnge enligt följande: Socialt språk, humoristiskt språk, auktoritärt språk, kunnigt språk, målande språk samt ett gestaltande språk. Detta har underlättat mina möjligheter att analysera och bearbeta fram ett resultat i denna studie Etiska förhållningssätt Uttrycket att ta i akt innebär att visa respekt för de människor som blir betraktade. Det uttrycket bör vara en ledstjärna för varje observationsarbetare. 78 Användningen av ljud- och videoinspelningar kräver extra uppmärksamhet när det gäller etiska frågeställningar. Metoder som observation är mycket mer närgångna och direkta än andra former av metoder och kräver därför etisk uppmärksamhet och goda skäl för sitt genomförande. 79 För att observationerna ska kunna betraktas som etiskt försvarbara är det viktigt för mig som observatör att tydligt presentera hur observationsmaterialet ska användas. Med betoning på hur viktigt det är med tystnadsplikten roll så ska denna lyftas fram som en grundläggande norm. Dessutom ska det antalet personer som har tillgång till materialet begränsas så mycket som möjlig. 80 Om observationerna ska förmedlas vidare till andra måste de som observerats få reda på detta. Informationen ska också förmedlas på ett sådant sätt att det inte kan vara till skada för eller generera dem som observerats. Presentationen av materialet bör i de allra flesta fall anonymiseras så mycket som möjligt. 81 Observationsmaterial som anteckningar, ljud- och videoinspelningar ska även förvaras på ett säkert och tryggt sätt så att det inte blir tillgängligt för obehöriga. Om det finns känsligt material bland observationerna bör detta hållas inlåst. Detta material bör även göras så anonymt som möjligt. När forskaren anser att materialet inte är användbart längre, bör det förstöras (inte bara kastas). Detta är extra anmärkningsvärt om det finns känsliga delar. 82 Via dessa etiska åtaganden, samt mailkontakt med skolornas rektorer, formade jag ett observationsbrev, det vill säga en förklaring av undersökningens tillvägagångssätt samt uppgifter som respektive lärare fick fylla i om anonymitet och publicering. Utifrån resultatet av dessa uppgifter har jag valt att i denna studie publicera all information som anonym Reliabilitet och validitet Mätnoggranheten i de metoder som använts i studien kan diskuteras på olika sätt. Johansson och Svedner beskriver studiens reliabilitet med hjälp av frågor som: Är materialet i studien insamlat på liknande sätt, eller har utförandet av observationerna varierat från gång till gång. 83 Materialet i denna studie är insamlat via liknande observationer av ensemblelektioner där lärare och elever arbetar med en eller flera låtar och försöker tillsammans skapa en 78 Björndahl, 2011, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s Johansson, & Svedner, 2010, s

24 progression i dessa låtar så att de låter bättre. Alla lärare jobbar på gymnasiet och elevernas ålders är blandade från år ett till år tre. Johansson och Svedner benämner två olika typer av validitet i studien. Den första i form av huruvida resultatet i studien ger en verklig bild av det som undersökts och om resultatet i studien täcker det område som var avsett att undersökas. Detta beskriver Johansson och Svedner som innehållsvaliditet. 84 Då ett eget tänkande ofta infinner sig under skrivande kan det vara svårt att upptäcka brister i de begrepp som definieras. Forskaren räknar helt enkelt med att alla uppfattar ett ord på liknande sätt som han/hon gör vid användandet. Johansson och Svedner kallar detta för begreppsvaliditet. 85 Det syfte och de forskningsfrågor som ställts i denna studie besvaras tydligt i resultatdelen. Jag som forskare har i mitt resultat försökt använda mig av så tydliga ord och beskrivningar som möjligt för att få alla läsare att kunna förstå vad denna studie handlar om. 84 Ibid, s Ibid, s

25 4 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet av de analyser som har gjorts av de observerade ensemblelärarna. Ensemblelektionen bygger på att eleverna får verbala och icke-verbala instruktioner, spelar upp sin låt, avbyter sitt spel samt får nya instruktioner som ska leda till en förbättring av elevernas spelande. Utifrån olika händelser i dessa situationer har jag valt att dela in resultatet i två olika teman som dels belyser kommunikation om spel, dels kommunikation i spel. 4.1 Kommunikationsspråk Under analysen har jag dessutom valt att kategorisera in lärarens kommunikation i olika kommunikationsspråk i form av ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, kunnigt, ett målande språk samt ett gestaltande språk. Flera av dessa kommunikationsspråk kan förekomma tillsammans i nedan beskrivna resultatet. Jag har då valt att utifrån vilket kommunikationsspråk som är dominerande i en viss handling. Här följer en enkel beskrivning av de kommunikationsspråk jag har valt att lyfta fram: Socialt språk Ett kommunikationssätt som bidrar till att få eleverna att känna sig närvarande och därmed skapar en god stämning i gruppen. Humoristiskt språk Via detta kommunikationssätt bjuder läraren på sig själv och placerar humorn nära till hands under lektionen. Auktoritärt språk Med hjälp av detta kommunikationsspråk använder sig läraren av en tydlig och bestämd ton påverkar läraren klassrummets miljö och därmed också eleverna som respekterar det läraren säger. Kunnigt språk Via sitt kunniga språk använder sig läraren av sin kunskap inom ämnet musik. Läraren vet mer än eleverna när det gäller ensemblespel och musik. Genom att ge instruktioner som i elevernas öron låter kunnigt och relevant kan de få eleverna att förstå än mer. Målande språk I detta kommunikationsspråk refererar läraren sina ord till bilder och associationer som eleverna kan relatera till för att öka sin förståelse. Gestaltande språk Det gestaltande kommunikationsspråket innebär att läraren använder sig av rörelser och gestaltningar med hjälp av armar, kroppsrörelser och sång/instrument i sin undervisning. 4.2 Kommunikation om spel När ensemblen inte spelar tillsammans instruerar och samråder lärarna med sina elever om olika förbättringar och förslag på hur de kan tänka och agera när de musicerar i sin ensemble Målande språk När John ska förklara pulsen vid ett tillfälle för ensemblens trummis använder han sitt målande språk. Han säger: Tänk på en bråttom-tant eller en joggare. Ni vet den där tanten som skyndar fram med sin rollator eller den där joggaren som är ute och springer. Så att det driver framåt. John springer och visar hur det kan se ut. Han säger: Tänk att du placerar slagen före du tror att de ska komma. (Se Figur 1). Via sitt målande språk får John sina 25

26 elever att tänka på en skyndande tant eller en joggare som rör sig framåt. När eleverna tar till sig dessa instruktioner blir pulsen mer drivande vilket påverkar hela ensemblen på ett positivt sätt. Det målande språket används även tydligt i Olofs undervisning då han ber sina elever att visa lite mer attityd under sitt spelande. Han använder sig då av liknelser i form av tänk att kameralinsen ska spricka. Eleverna ser kameralinsen som de blir filmade av och kan föreställa sig hur mycket attityd det lär krävas för att kunna spräcka den. Olof får här sina elever att relatera till något som kan ge dem mer attityd i sitt spel Socialt språk I sin undervising hälsar Olof artigt på sina elever i början av lekionen när de kommer in i salen. Han säger: Hej. Vi ska spela den här låten idag. Kommer du ihåg vilket instrument du spelade och hur? Olof söker upp var och en av eleverna personligen och inbjuder till en god social stämning där alla elever känner sig bemötta. Även August är noga med att bemöta varje elev som kommer in i salen individuellt via blickar och små korta kommentarer gällande dagens lektion och vad som kommer att göras. Idag ska vi fortsätta med vårat projekt som vi påbörjat. Via sitt sociala språk skapar August en god stämning bland eleverna som känner sig välkomna och sedda. Lena använder sig av sitt sociala språk i avrundndnignen av lektionen. Hon frågar: Känns det bra? Frågan är riktad till alla eleverna samtidigt. De nickar instämmande. Hon kommunicerar även med dem en och en. Hon säger: Vad måste du träna på till nästa gång? Lena vänder sig mot elevera en och en och diskuterar lite kort vad de kan tänka på. Lena berättar lite kort om vad som kommer ske under nästa lektion. Med hjälp av sitt sociala språk får hon eleverna att känna sig närvarande precis innan de lämnar lektionen. Under slutet av Johns lektion medan eleverna håller på att packa ihop instrumenten kommunicerar John via sitt sociala språk om hur de ska fortsätta arbeta. Nu har vi ett material låtar som vi bara behöver nöta in. Vi fortsätter på samma sätt nästa gång. Han säger Tack för idag. Han avrundar lektionen via social kommunikation med sina elever som känner sig delaktiga och vet vad som gäller kommande lektion Humoristiskt språk När ett problem uppstår med en av syntarna i ensemblen som en av eleverna spelar på använder sig lärare John av sitt humoristiska språk under sin kommunikation med eleven om varför det inte fungerar som det ska. När detta inträffar säger han: Nej så får det inte vara. Då blir pappa ledsen". John och eleven skrattar medan han fixar med en sladd som glappar. John flikar även in små roliga kommentarer som skapar en god stämning bland eleverna när de spelar en ansträngande låt som kräver sin koncentration. Han tittar på sina elever och säger: Vem behöver gymkort när man kan spela Laila Kay. Med hjälp av sitt humoristiska språk får han sina elever att tycka det är kul under ensemblelektionen vilket smittar av sig i deras spel som blir till det bättre. Även Olof använder sig av sitt humoristiska språk när han undervisar och vill påpeka att instrument är ömtåliga saker som inte tål inte vad som helst. Han tittar allvarligt på en elev som slår hårt på tangenterna på en av syntarna och säger: Akta korgen (synten) slå inte så på den. Eleven reagerar på hans ord. Olof fortsätter med att säga: Tänk om någon skulle slå så på dig! Eleverna och Olof skrattar åt detta. Via denna humoristiska liknelse får Olof sina 26

27 elever att reagera via sitt skratt och förstår att de inte kan hantera instrumenten som de spelar på hur som helst. Även August bjuder på små humoristiska inslag när eleverna ska sjunga. Han ber dem ge järnet fastän du inte kan texten. Han säger: Om du inte kan texten så hitta på något. IHDJIÄDIGOGO. August förvränger sin röst när han sjunger för att visa hur ofarligt det är och att det handlar mer om en attityd. Han skrattar tillsammans med sina elever som tycker det är okej att sjunga lite tokigt vilket speglar sig tydligt i deras kommande sånginsatser då de utstrålar leenden när de sjunger även om det blir lite fel i texten Auktoritärt språk Det auktoritära språket i kommunikationen när lärare och elever pratar om att spela yttrar sig i att lärarna använder en tydlig och bestämd ton. Med detta språk inger läraren respekt hos eleverna. Läraren August pratar till eleverna med en bestämd röst. Han säger: tyst så han kan prata i vanlig samtalston när en av eleverna spelar på sitt instrument och därmed skapar ett brus i kommunikationen. August intar en position i mitten av ensemblen och befinner sig därmed nära alla elever. Genom att placera sig nära ensemblemedlemmarna skapas en större auktoritet hos läraren. Eleverna verkar känna att läraren är närvarande och lyssnar. Lärarens beteende förstärks sedan av hans blickar som speglar det som sägs. Även lärare Lena använder sin röst på ett bestämt och tydligt sätt för att få med sig alla eleverna när hon ger viktig information till dem. Hon använder elevernas namn för att få deras uppmärksamhet. Hon säger: Joppe? Joppe? Är du med på det här?. Med detta sätt visar hon sin auktoritet inför eleverna som lyssnar Kunnigt språk August uppmanar sina elever att tänka på hur de ser ut när de spelar. Han informerar dem om att när de står och spelar inför publik kan det vara klokt att tänka på att det är i en ensemble som de befinner sig. Och att allt de gör syns väldigt tydligt. Han använder uttryck som: Hur ser ni ut när ni spelar? och Ni är väldigt upptagna av er själva. Gitarristen tittar på sina fingrar, (läraren pekar på eleverna i fråga) och du som spelar piano tittar på dina fingrar. Lärare August pekar igen för att förtydliga. Genom att använda sig av den kunskap han genom åren som ensemblelärare och musiker lärt sig vet August att allt som händer på scenen syns tydligt hos publiken. Denna kunskap är det som visar sig i Augusts kunniga språk och han vill få sina elever att förstå hur de verkligen ser ut när de spelar Även Olof använder sig av sitt kunniga språk när han instruerar sina elever i hur de ska spela. Ha långfingret på det här bandet. För då får du ett finger på varje band så då har du koll på hur rockackordet fungerar. Utifrån Olovs kunniga förklaring skapas en förståelse hos eleven i hur ackorden skall spelas. Lärare Lena brukar sitt kunniga språk kombinerat med gestaltningar som styrker det hon säger. Vad är viktigt när man spelar ägg? Det är inte så enkelt som det ser ut. Lena förklarar med ett kunnigt språk samtidigt som hon visar hur det funkar. Håll det så här liksom, var vill man markera? Lena håller ägget mellan tummen och övriga fingrar och för det fram och tillbaka med en extra snärt när ägget är längst från kroppen samtidigt som hon räknar pulsen. Lenas böjda arm rör sig från armens axel utåt från kroppen tills hon snärtar till och drar armen inåt igen. Snärta till är att man gör lite snabbare med handen. Genom att berätta samtidigt 27

28 som hon visar ger hon eleverna en bredare möjlighet till att tolka det som görs och kan därmed enklare ta till sig denna kunskap. När John informerar en av eleverna som spelar synt hur de snabba noterna i låten ska kunna placeras in utnyttjar även han sitt kunniga språk i form av följande ord: Lyssna på trummorna, sitter ni ihop så är det trevligt. Tänk dig att dina noter och din puls ska passa in tillsammans med hi-hat-slagen som kommer från trummorna. John vet att trummorna är grunden till musiken då det är de som bestämmer tempot. Han utnyttjar här sitt kunniga språk inom musiken Gestaltande språk Vid inräkningen av låten gestaltar John pulsen genom att stampa foten och knäppa pulsen med fingrarna samtidigt som han dansar för att överdrivet gestalta den puls som gäller. Med dessa gester får eleverna information från John vad gäller det tempo som låten ska spelas i och hinner förbereda sig på att låten snart kommer att räknas in och påbörjas. Även Lena använder sig av ett gestaltande språk då hon tillsammans med sina elever diskuterar hur de ska kunna utveckla den låt de spelar till att bli mer intressant att lyssna på och spela. Hon frågar sina elever: Vilka parametrar kan vi använda oss av för att det ska kännas som att det går framåt utan att ändra i tempot? Lena för sina händer ut från kroppen i brösthöjd för att gestalta en rörelse framåt. Om sångarna (Lena ger dem en öppen gest med en arm) drar på så måste ni som musiker vara redo och trycka på också. Lena gestaltar detta extra tryck med hjälp av sina händer som trycker uppåt. Lyssna på varandra och se vad som händer så kommer ni märka resultat. Med hjälp av sina gester ger Lena eleverna möjlighet att tolka henne på fler än ett sätt. När Lena sen instruerar en gitarrist gestaltar hon en luftgitarr genom att låtsas spela gitarr med händerna och visar de rörelser som eleven ska göra på sin gitarr. Lena pekar även på elevens gitarr och visar hur han kan göra. Eleven får med hjälp av Lenas gester se hur det ska se ut när han/hon själv spelar och tar efter. Figur 2. Lena gestaltar hur eleverna ska spela ägg Under tiden som eleverna lyssnar på originalversionen av låten de spelar använder även Olof sig av gestaltningar av luftinstrument samtidigt som han förtydligar sina gester med ord. Han säger: Så kommer stråket. Luftstråk gestaltas av Olof (likt en luftgitarr fast fiol) samtidigt som han med sin röst imiterar just stråkets melodi. Han använder sig av liknande gester för att instruera även basisten. Den komplicerade rytm som spelas på basen illustreras (på luftbas) av Olof som illustrera synkoper i takt med musiken. Olof sjunger synkoperna samtidigt som han instruerar med händerna. Han instruerar även nya spelsätt till gitarristen med hjälp av gester och en gitarr som hjälpmedel. Han frågar en av eleverna: Kan du spela mer dämpat ljud och bara på grundton. Som något som finns där och växer. Han visar på en egen gitarr bredvid samtidigt som han ger instruktioner. Eleverna ser hur Olof gör och härmar honom. Därigenom lyckas de spela det som de blivit instruerade Figur 3. Olof gestaltar ett instrument med händerna för att visa eleverna (luftgitarr). 28

29 August och hans elever diskuterar hur de ska lägga upp sina repetitioner för att få ut bästa möjliga resultat. Han använder sina händer för att tydligare gestalta vilka saker som ska göras. August säger: Först har vi antalet låtar. Vilka kläder ska användas. Vilka tider gäller. Vem är ansvarig för vad. August visar antalet saker som ska göras samtidigt som han håller upp sina fingrar (ett i taget) och visar därmed hur många saker det är som gäller. 4.3 Kommunikation i spel Kommunikationen i spel är en kommunikation som uppstår när ensemblen är igång och spelar tillsammans. Läraren instruerar då sina elever medan de spelar på sina instrument på ett sätt som inte avbryter det pågående musikaliska flödet. Även i denna kommunikation används flertalet olika kommunikationsspråk Målande språk Målande språk i spel förekommer inte i denna undersökning på något tydligt sätt. Det skulle kunna vara relaterat till de gestaltningar av luftinstrument som en del av läraren illustrerar med hjälp av sina armar och händer. Dock har inte några tydliga mönster upptäckts under kommunikation i spel som skulle kunna uppfattas som ett mer tydligt målande språk Socialt språk Via uppmärksamma blickar och leenden i kombination med dansande kommenterar John det som eleverna gör under sitt spelande. För att tydligt visa detta skrattar och dansar John till trummisens drivande spel för att ge feed-back på den tidigare instruktionen om just detta. Eleverna känner sig närvarande via Johns sociala språk. När Augusts ensembler spelar smyger han runt bland eleverna och söker deras blick med sin egen. När blickarna möts ler och skrattar han och eleverna förstår att de hela tiden syns när de står där och spelar. August visar sin delaktighet utan att säga något men får elevernas uppmärksamhet. Även Lena använder sitt sociala språk genom att gå runt till sina elever en och en under tiden de spelar. Hon bekräftar deras närvaro genom att använda sig av blickar och leenden. Ibland lägger Lena även till små berömmande ord som bra, fint. Hon pekar och hjälper de elever som kommit av sig. Med detta sociala språk får hon eleverna att känna sig närvarande och de känner sig trygga i det dem gör. I sin undervisning placerar sig Olov nära sina elever för att bekräfta deras närvaro i sitt spel. Även han pekar i deras noter samt bekräftar deras spel genom att möta deras blickar med sin egen och le Humoristiskt språk För att få med sig eleverna i mer jobbiga moment som när killarna i gruppen ska sjunga körsvar till lead-sången förvränger John sin röst när han sjunger med dem. GOO WEEEEEST sjunger John på ett mycket ironiskt och töntigt sätt samtidigt som han söker elevernas ögonkontakt. När han får ögonkontakt ler och skrattar han tillsammans med eleverna som tycker att det är roligt och eleverna känner sig trygga att sjunga med. Här hjälper John sina elever via ett humoristiskt språk att ta sig över mer jobbiga trösklar. I detta fall, att våga sjunga. Även Olof brukar sitt humoristiska språk när han vill få eleverna uppmärksamma. Han blandar in tyska ord i sin inräkning av kommande låtdel som i det här fallet är en refräng. Olof 29

30 ropar: Ein zwei drei vier. Refräng! Olofs byte av språk sprider ett leende på de spelande elevernas läppar, de tycker han är rolig Auktoritärt språk August använder sig av sitt auktoritära språk när eleverna spelar för att få dem uppmärksamma på vad som gäller. Då volymen är hög får August ropa ut tydliga kommandon som rör elevernas spel. August ropar: STOPP! Alla var inte med. August avbryter elevernas spel genom att ropa STOPP. Eleverna slutar spela och får information om ur dem kan få med sig alla när de ska börja spela. Detta gör även John när han leder sin ensemble. Tydliga ord som överröstar musiken så att eleverna kan höra vad som sägs. John ropar: MELLANSPEL. Han ropar ut vilken del i låten som gäller när eleverna blir lite osäkra på vad de ska spela. Eleverna snappar upp det som John ropar och hakar på. I Lenas undervisning ges även här tydliga kommandon under spelets gång. Hon ger sina elever instruktioner om kommande låtdel i form av att ropa ut korta auktoritära ord. Lena ropar: NU KOMMER REFRÄNGEN, 1, 2, 3, 4. Via sitt auktoritära språk kan Lena kommunicera med sina spelande elever via sitt verbala språk trots den pågående musiken. Låten som de spelar i Olofs ensemble är väldigt stark och han använder sig konstant sitt auktoritära språk för att kunna höras och bli förstådd av sina elever. Han ropar PASS PÅ HÄR KOMMER MELODISLINGAN, 1, 2, 3, 4. Via sitt auktoritära språk kan Olof även kommunicera verbalt med sina elever i spel. Även om det tär på hans röst Kunnigt språk Alla de fyra lärarnas kunniga språk speglar sig tydligt när eleverna spelar i form av hjälpande information gällande vilka delar i låten som kommer härnäst. Lärare John använder sin röst och ropar ut den av låten del som följer. Han ropar: Och så kommer brassdelen om 1, 2, 3, 4 där. Genom att använda sitt kunniga språk förbereder John sina elever maximalt på vad som komma skall. Även Lena arbetar med hjälp av sitt kunniga språk och lotsar sina elever genom låten. Hon säger: Nu är vi på vers två, snart kommer refrängen, 1, 2, 3, 4 där har vi refrängen. Lena fungerar som en musikalisk ledare som via sitt kunniga språk informerar eleverna allt eftersom de spelar utan att avbryta det musikaliska flödet som eleverna bygger upp via sitt spel. August utnyttjar sin position i rummet och placerar sig där alla elever kan se honom. Utifrån denna position instruerar han dem genom låten med hjälp av sitt kunniga språk. Han säger: I den här delen driver det mer framåt. August vet att denna del kräver mer energi för att låta bättre och uppmanar sina elever att spela med mer driv. Han gestikulerar med sina armar för att förstärka sitt budskap. Detta kunniga språk används även av Olof som är väldigt intensiv i sitt sätt att leda ensemble genom sin låt. Han vet vad som kan vara mer svårt att hålla reda på och uppmärksammar sina elever hela tiden på de olika moment i låten som dyker upp. Låten är upplagd på ett sådant sätt att alla elever inte spelar samtidigt utan kommer in på olika delar av låten. Genom att säga ULF åå 3 4 räknar Olof in gitarristen som får hjälp med att 30

31 komma in rätt. Olof använder här sitt kunniga språk då han vet under vilka delar de olika eleverna ska börja spela och pekar in dem Gestaltande språk John sitter och spelar vid sin keyboard då han upptäcker att pulsen är av varierat slag. John påbörjar därför ett väldigt hårt stampande i golvet för att genom detta sätt kommunicera icke-verbalt med sina spelande elever. Eleverna bekräftar då lärarens icke-verbala kommunikation och anpassar sig efter lärarens stampande fot. När en elev kommer av sig är John snabb på att uppmärksamma detta. Han visar på sin synt som är placerad alldeles bredvid hur basen ska spelas. Han säger: Titta på mig. John spelar bastonerna på sin egen synt så att eleven bredvid ser och kan ta efter. Eleven är nu åter på banan. Mitt under genomspelningen utropar John: Fan vad tajt, och riktar blicken mot eleven som precis spelade tajt samtidigt som han gestikulerar med tummen uppåt för att visa eleven att detta var bra. John fångar här eleven som spelade väldigt tajt och eleven förstår den positiva tummens budskap. Figur 4. John stampar hårt i golvet för att kommunicera puls med sina elever. När August kommunicerar med sin spelande ensemble dansar han och ler. Han vevar med armarna och dansar med kroppen för att visa driv framåt så att de inte ska tappa tempo. Genom att även göra ljudeffekter som ger ett driv fram till refrängen via ett RRRRRRRRRRRR från ljust till mörkt register förstår eleverna att de nu är på väg in i en ny del av låten. För att uppmärksamma sina spelande elever på att en refräng ska loopas runt, skriker August ut ett långt OOOH! eller EN GÅNG TILL samtidigt som han gestikulerar en cirkel med armen för att visa att refrängen går i repris. August tar även hjälp av sina armar genom att gestikulera ett stopptecken som signalerar att eleverna ska avbryta sitt spelande. Det gestaltande språket visas tydligt i Olofs undervisning i spel då han via böjda knän och med armarna lågt gungandes upp och ner symboliserar uppbygganden av dynamiken i låtens stick. Han säger: Bygg upp långsamt. Han håller sina händer lågt och för dem sakta uppåt. Det hela över går i ett knäppande och sedan klappande av pulsen för att öka intensiteten inför sista refrängen. Eleverna reagerar på Olofs gester och anpassar sitt spel efter detta för att tydligt uppmärksamma eleverna på en melodislinga som dyker upp i mitten på refrängen sjunger Olof Da da da da da da da da samt visar åttondelarnas tempo genom att klappa dem. Olof använder sig även av handklappar för att visa hur de synkoperade rytmerna i låten ska vara. Under uppbyggnaden av den del av låten gestaltar Olov med armarna ett trumfill samtidigt som han har ögonkontakt med trummisen. Han visar Figur 5. Olof klappar de synkoper som spelas i låten. ett lufttrumkomp med attityd på den plats i låten som det ska komma genom att vifta kraftigt med armarna likt en trummis. Eleven hakar på. Med hjälp av sina gestaltningar i spel får eleverna den kommunikation de behöver och kan göra små justeringar i spelet utan att avbryta det musikaliska flödet. I Lenas undervisning används det gestaltande språket för att få med sig elever som kommit av sig. Lena gör i denna situation gestaltningar med hjälp av handen och armen för att visa hur ägget ska hålla takten. Eleven som kommit av sig uppmärksammar detta och hakar på hennes 31