Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök. Irina Al
|
|
- Johannes Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2016:4ST Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök Irina Al Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland ISSN
2
3 En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök Irina Al Handledare: Staffan Nilsson & Evalill Nilsson
4 Irina Al, 2016 Byrå4, Uppsala, Sverige 2016 Rapport-FoUrnalen 2016:4 ST ISSN
5 Sammanfattning Idag används allt oftare begreppet hälsolitteracitet för att beskriva människors förmåga att kunna få tillgång till samt förstå och använda hälsoinformation för att bevara, främja och förbättra sin hälsa. Adekvat patientinformation är ett viktigt verktyg för vården när det gäller att stödja patienternas hälsolitteracitet. Studier har visat att god information också gör att patienter känner sig mer trygga. I Region Örebro lämnas en kom-ihåg-lapp, Vad bestämde vi idag?, till patienterna vid läkarbesök på vårdcentral. Denna lapp innehåller information om den bedömning som gjordes vid läkarbesöket och den vidare planeringen. Lappen har blivit en inspiration och utgångspunkt för att pröva något liknande på Åby VC. Syftet med studien var att undersöka om skriftlig information i form av en kom-ihåg-lapp om bedömningen vid läkarbesöket och om den fortsatta planeringen ökar patientens trygghet. Studien var en randomiserad kontrollerad interventionsstudie utan matchning eller blindning. Studien använde ett konsekutivt urval, inkluderande patienter som kom till Åby VC för ett läkarbesök. Totalt inkluderades 232 patienter. Deltagarna i kontrollgruppen fick den sedvanliga informationen om sjukdom/besvär och behandling som den aktuella läkaren brukar ge vid läkarbesöket, vanligtvis muntligt men ibland även skriftligt. Deltagarna i interventionsgruppen fick förutom sedvanlig information också kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag? att ta med sig hem. Interventionen utvärderades under mars-april 2015 med hjälp av en telefonintervjuenkät. T-test användes för jämförelser av medelvärden och Chi2-test för jämförelser av proportioner och enkätdata. För frågan om informationen vid läkarbesöket gjort att patienterna kände sig trygga fanns det ingen signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgrupp. För frågorna om deltagarna visste vad som var planerat efter läkarbesöket och om deltagarna visste vad de skulle göra efter läkarbesöket fanns däremot signifikanta skillnader mellan grupperna (p=0,023 respektive p=0,025) där fler i interventionsgruppen angav att de hade denna kännedom. Resultatet visar att majoriteten av patienterna i både interventions- och kontrollgrupperna upplevde sig vara åtminstone tillräckligt trygga och informerade, men att kom-ihåg-lappen ytterligare har ökat känslan av att vara informerad. VC Åby planerar nu att rutinmässigt använda kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag? framöver och även att göra ytterligare en uppföljningsstudie. Denna ska både utvärdera rutinmässig användning av kom-ihåg-lappen och djupare undersöka patienternas förståelse av den information som de får vid läkarbesöket. För att säkerställa att kom-ihåglappen innehåller den information som är viktig för patienten kommer fokusgruppsintervjuer med patienter att genomföras.
6
7 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Hälsolitteracitet... 1 Patientinformation... 1 Trygghet... 2 Syfte... 3 Metod... 3 Randomisering och interventionsbeskrivning... 4 Datainsamling... 5 Etiska överväganden... 5 Dataanalys... 5 Resultat... 7 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Framtid Slutsats Lärdomar Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
8
9 Bakgrund Förståelse för hälsoproblem och eventuell behandling är viktigt för patienternas hälsa och livskvalitet. Begränsad kunskap kring hälsoproblemen kan leda till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt följa skriftliga och muntliga instruktioner (1). Hälsolitteracitet Hälsolitteracitet handlar om människors förmåga att kunna få tillgång till samt förstå och använda hälsoinformation för att bevara, främja och förbättra sin hälsa (2). Det finns olika sätt att förstå begreppet hälsolitteracitet. Funktionell hälsolitteracitet hänvisar till de grundläggande färdigheter i läs- och skrivförståelse som krävs för att fungera effektivt i vardagliga situationer. Det är individens förmåga att läsa och förstå skriftlig hälsoinformation. Interaktiv hälsolitteracitet betyder hur människor förstår, analyserar och värderar hälsoinformation för att kunna agera, göra bedömningar och ta beslut i vardagen som har något att göra med sjukvård. Kritisk hälsolitteracitet står för avancerade kognitiva färdigheter som tillsammans med sociala färdigheter kan användas för att kritiskt analysera hälsoinformation och använda detta för att utöva större kontroll över händelser och situationer i livet (3). Patienter med ovan nämnda färdigheter kan samarbeta på ett annat sätt med sin läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal jämfört med patienter utan dessa färdigheter. Hög hälsolitteracitet kan förbättra hälsan på individnivå och det är därför viktigt att ta hänsyn till hälsolitteracitet även på organisationsnivå (4). Ett sätt för hälso- och sjukvården att stödja patienternas hälsolitteracitet är att förse dem med riktad och adekvat skriftlig hälsoinformation. Patientinformation Begreppet patientinformation kan definieras enligt följande: muntlig eller skriftlig information till patienter om sjukdomars uppkomst, symptom och förlopp, om förebyggande av sjukdom, om prover och undersökningar, om läkemedel och andra behandlingsformer (5). Behovet av skrivet material (numera även i digital form) ökar eftersom patienterna önskar allt mer information om sin hälsa och om olika behandlingsalternativ (6). Pedagogiska insatser riktade till patienter (så kallad patientundervisning) med hjälp av skriftlig information kan stärka 1
10 patientens självförtroende och känsla av kontroll samt hjälpa till att underlätta samarbetet mellan patient och läkare (7). Ett läkarbesök kan i de flesta fall innebära en stor stress och oro för patienten. Medicinska begrepp och namn på läkemedel kan upplevas främmande och krångliga, men även minnesbilden av enkel och lättförståelig information blir suddigare allteftersom tiden går. Att erbjuda skriftlig information ger patienten möjlighet att läsa på och fräscha upp informationen när patienten inte befinner sig i den stressiga miljön i ett undersökningsrum (8). Genom att erbjuda patienter skriftligt material ges patienten möjlighet att själv lära sig i sitt eget tempo, samt engagera sig i informationen över tid och att dela informationen med sina närmaste (9). Att i lugn och ro, ensam eller tillsammans med anhörig, kunna läsa och begrunda det väsentliga i den skriftliga information som man fått med sig från besöket kan vara ett stort stöd. Lagen säger att en patient ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, de metoder för undersökning, den vård och behandling som finns, sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt om vårdgarantin. Dessa skyldigheter regleras för vårdgivaren i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 2b och i Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) 6 kap 6 med hänvisning till Patientlagen (2014:821) 3 kapitlet. Socialstyrelsen har i en handbok sammanfattat lagstiftningen på följande sätt: Begreppet individuellt anpassad innebär att informationen ska förmedlas utifrån varje patients förutsättningar och förmåga att ta emot och ta till sig information. Informationen ska alltid vara anpassad till den enskilda patientens individuella behov och måste därför med nödvändighet ges varierande innehåll och utformning. Det betyder att i möjligaste mån anpassa språk, media och andra kommunikationsmedel till varje patients ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. (1, s NYA ref). För att kunna bedöma hur patienten har uppfattat den information som lämnats behövs olika former av avstämning och återkoppling direkt vid mötet eller vid en uppföljning efter mötet. Generellt sett är det gynnsamt att kombinera muntlig och skriftlig information. Enligt Socialstyrelsen har patienten rätt att få information om diagnos, prognos och behandling (1). Trygghet Trygghet behövs för att uppleva hälsa. En del av tryggheten är att ha tillgång till vård när den behövs. Det är inte alltid det räcker för människor att bara komma till sjukvården, de flesta behöver känna övertygelse om att också få en säker vård av hög kvalité (10). Trygghet beskrivs som en grundläggande känsla som kopplas till självförtroende och kan bottna i barndomsupplevelser (11). Två typer av trygghet har beskrivits (10). Inre trygghet, som skapas tidigt i livet och påverkas av 2
11 personliga egenskaper, som självsäkerhet och självtillit. Yttre trygghet påverkas av faktorer utanför individen, som materiell trygghet, miljö- och relationstrygghet, och inbegriper kunskap och kontrolltrygghet, det vill säga att förstå, förutse, hantera och kontrollera tillvaron. På Åby Vårdcentral (VC) i Region Östergötland har diskussion förts kring dessa frågor en längre tid. Läkarna delar idag vid behov ut skriftlig hälsoinformation till patienterna från 1177 Vårdguiden (12) och Folkhälsomyndigheten (13), samt vid behov i form av råd och fakta om antibiotika och infektioner som tillägg till muntlig information om patienternas sjukdom/tillstånd. I Region Örebro har ett projekt påbörjats där en kom-ihåg-lapp, Vad bestämde vi idag?, delas ut till patienterna i samband med besök. Lappen innehåller information om läkarbesöket och vidare planering. Utvärderingen av en första test på två vårdcentraler visade på goda resultat och nu testas lappen på samtliga vårdcentraler i regionen. En av vårdcentralerna är Skebäcks VC, och efter kontakt med vårdenhetschefen där har Åby VC fått ta del av kom-ihåg-lappen. Lappen har blivit en inspiration och utgångspunkt för att pröva något liknande på Åby VC. Syfte Att undersöka om skriftlig information om bedömning och fortsatt planering vid läkarbesöket ökar patientens trygghet. Metod Åby VC ligger strax utanför Norrköping och har cirka 30 medarbetare, varav åtta ordinarie distriktsläkare, två ST-läkare och två AT-läkare. I mars 2015 hade vårdcentralen listade individer. Dessa kommer i huvudsak från tätorterna Åby, Jursla och Simonstorp. Det finns också en del patienter från Norrköpings tätort och Svärtinge. De flesta listade är födda i Sverige, men det finns även utlandsfödda. Studien var en randomiserad kontrollerad interventionsstudie utan matchning eller blindning. Inkludering till studien pågick under perioden 10 mars till 22 april 2015 och intervjuer för utvärdering genomfördes under perioden 16 mars till 30 april. Studien använde ett konsekutivt urval, inkluderande patienter som kom till VC för ett läkarbesök och uppfyllde inklusionskriterierna (patienter minst 18 år gamla som skulle på läkarbesök på VC). Patienter som uppfyllde kriterierna fick i receptionen erbjudande om att läsa ettinformationsbrev (bilaga 1) och en förfrågan om att delta i studien av informerade receptionister. Patienter som skulle på läkarbesök till projektansvarig, hade minnessvårigheter (demens), talsvårigheter (afasi, 3
12 dysfasi), eller inte talade tillräckligt bra svenska exkluderades före randomisering. Efter randomiseringen exkluderades (av projektansvarig) patienter som efter läkarbesöket remitterades akut till sjukhuset. Randomisering och interventionsbeskrivning Patienterna som tackade ja till att delta i studien erbjöds att dra en lapp med grupptillhörighet. I en ask i receptionsdisken fanns lika många lappar med bokstav K som med bokstaven I. De patienter som drog en lapp med bokstaven K fick tillhöra kontrollgruppen. Deras namn, födelsedatum (ej personnummer) och telefonnummer noterades på lista K. Efteråt gick deltagarna i kontrollgruppen på läkarbesök, och fick där den vanliga information om sjukdom/besvär och behandling som den aktuella läkaren brukar ge vid besöket, vanligtvis muntligt men ibland även skriftligt. Vid årskontroll eller insättning av nya mediciner brukar dessutom alla patienter få läkemedelslistor. De patienter som drog en lapp med bokstaven I fick tillhöra interventionsgruppen. Deras namn, födelsedatum (ej personnummer) och telefonnummer noterades på lista I. De fick med sig kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag? (bilaga 2) från receptionen att ta med till läkarbesöket och ge till läkaren. Precis som kontrollgruppen fick de sedan sedvanlig information vid läkarbesöket, men läkaren fyllde dessutom i kom-ihåg-lappen och lämnade till patienten i slutet av besöket. Alla läkare kunde således veta vilka patienter som tillhörde interventionsgruppen, men inte vilka patienter som tillhörde kontrollgruppen. Även om kom-ihåg-lappen har fått behålla sitt originalnamn, Vad bestämde vi idag?, från Örebro, har projektansvarig gjort smärre modifieringar (bilaga 2). De viktigaste förändringarna är: Större pappersformat och textformat. Kompletterande information i besked om undersökningar/provsvar: Du blir uppringd på telefon eller får brev vid avvikande prover, hör du inget av oss behövs ingen uppföljning. Vårdcentralens kontaktuppgifter och information om provtagning finns på baksidan av kom-ihåg-lappen. Kompletterande information om ifall prover bör tas på fastande mage. 4
13 Datainsamling För att utvärdera interventionen genomfördes en enkätundersökning via telefon med hjälp av frågeformulär med fasta svarsalternativ (bilaga 3). Avsikten var att projektansvarig skulle intervjua alla deltagare i studien inom cirka 10 dagar efter läkarbesöket. Enkäten innehöll åtta frågor med 2-5 svarsalternativ, som skapades specifikt för denna studie. De fem första frågorna, angående sedvanlig muntlig/skriftlig information om patientens besvär/diagnos, läkemedelslista och kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag?, skapades för att få en översikt av vilken typ av information som patienterna hade fått samt om de sparat kom-ihåg-lappen. För att allmänt skatta trygghetskänsla följde därefter en fråga om informationen som patienterna fått vid läkarbesöket hade gjort att de kände sig trygga. De två följande frågorna, angående kännedom om framtida planering och om patienterna visste vad de själva skulle göra efter läkarbesöket, var tänkta att mer specifikt mäta trygghet i form av att ha kunskap om vad som ska hända härnäst. Etiska överväganden Deltagandet i studien var frivilligt; patienter som ville delta i studien svarade ja till personalen i receptionen. Endast muntligt samtycke inhämtades. Studien var ett kvalitetsarbete på Åby VC, för att utveckla och förbättra det interna arbetet med patienterna, varför etisk prövning ej var nödvändig. Alla data behandlades konfidentiellt och projektansvarig hade, utöver intervjudata, enbart tillgång till deltagarnas namn, födelsedatum (ej personnummer) och telefonnummer. Dataanalys Vid planläggningen av studien gjordes en uppskattning att data från 100 patienter i interventions- och 100 i kontrollgruppen skulle ge ett tillräckligt underlag för statistiska beräkningar och vara praktiskt genomförbart att samla in. Någon beräkning av stickprovsstorleken beräknad på önskad statistisk styrka i analyserna gjordes inte. All data fördes in i ett Exceldokument och överfördes senare till statistikprogrammet SPSS version 22 (IBM). I Excelfilen noterades deltagarnas kön, ålder, grupptillhörighet (kontroll eller intervention; från lista K och I), om besöket gällde nytillkomna besvär eller var ett återbesök samt hur många dagar efter läkarbesöket intervjun hölls. Enkätsvaren kodades genom att varje svarsalternativ tilldelades ett nummer (siffra 1-5), som fördes in i Excelfilen. Anmälan enligt Personuppgiftslagen (PuL) gjordes. Deskriptiva analyser redovisas med hjälp av median- och medelvärden (samt spridning) och proportioner (%). Oberoende dubbelsidigt t-test 5
14 användes för jämförelser av medelvärden och Chi2-test för jämförelser av proportioner. När det gällde ordinaldata (rangordnade) användes Chi2- test för linear-by-linear association (fråga 6-8), men även standardiserade residualer användes, för att beräkna p-värden för enskilda kategorier. Ett p- värde <0,05 användes som gräns för statistisk signifikans. 6
15 Resultat Varje vecka inkluderades cirka 30 patienter i studien. Receptionspersonalen noterade under en vecka ungefär mitt i studieperioden att 20 patienter tackat nej till att delta i studien, fyra personer per dag. Patienterna angav ibland spontant skälen till att de tackade nej, vilket oftast var att de var upptagna med sitt jobb och inte hade tid att ställa upp på en telefonintervju. Den undersökta veckan upplevdes av receptionspersonalen vara en för studieperioden typisk vecka. Totalt inkluderades 232 patienter konsekutivt tills både interventions- och kontrollgrupp innehöll 100 patienter som deltagit i telefonintervjun. Projektansvarig ringde upp 119 deltagare i kontrollgruppen. Två av dessa hade ångrat sig och ville avstå från intervju och 17 deltagare gick inte nå trots flera försök att ringa upp. Från interventionsgruppen ringdes 113 deltagare upp. Tretton av dessa gick inte att nå trots upprepade försök. Deltagarna som projektansvarig inte kunde nå vara samtliga relativt unga, men köns- och åldersfördelningen skiljde sig inte åt mellan kontroll- och interventionsgruppen. Fördelningen avseende kön, ålder, typ av besök och antal dagar efter läkarbesöket som intervjun hölls, var likartad, utan statistiskt signifikanta skillnader mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp (tabell 1). Majoriteten av deltagarna både i interventions- och kontrollgruppen uppgav att de fått muntlig information om sina besvär, medan en minoritet uppgav att de fått skriftlig information om besvären, dock signifikant fler i interventionsgruppen (tabell 2). Ungefär en tredjedel i varje grupp uppgav att de hade fått en läkemedelslista (tabell 2). Tabell 1: Fördelning av deltagare i interventions- och kontrollgrupp avseende grunddata. Interventionsgrupp n=100 Kontrollgrupp n=100 p-värde Ålder median (min-max) 55 (19-88) 57 (23-85) 0,709 Kvinnor/män (%) 64/36 58/42 0,384 Intervju antal dagar efter läkarbesök, median (min-max) 6 (5-14) 6 (5-16) 0,223 Nybesök/återbesök (%) 65/35 58/42 0,309 7
16 Tabell 2: Andel deltagare som upplever att de har fått muntlig respektive skriftlig information om sina besvär/sin diagnos samt skriftlig läkemedelslista vid läkarbesöket. Interventionsgrupp (n=100) Ja nej Vet ej Inget behov Kontrollgrupp (n=100) Ja Nej Vet ej Inget behov P-värde Muntlig info ,747 Skriftlig info* ,011 Läkemedelslista ,781 *Information utöver kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag?, som till exempel informationsblad från sjukvårdsupplysningen 1177 om olika sjukdomar/besvär. Samtliga i interventionsgruppen kom ihåg att de hade fått kom-ihåglappen och 96 av 100 patienter hade den kvar. Två hade inte behållit den, och två var osäkra på om de hade den kvar. För fråga 6 (om informationen vid läkarbesöket gjort att patienterna kände sig trygga) fanns ingen signifikant skillnad mellan interventionsoch kontrollgrupp (Figur 1), varken i analyser på kategorier (p=0,661) eller i linear-by-linear analyser (p=0,499) Andel ja, fullständigt trygg ja, mycket trygg ja, tillräckligt trygg någorlunda nej, inte trygg interventionsgruppen kontrollgruppen Figur 1: Svarsfördelning i procent på fråga 6: Har informationen du fick under läkarbesöket gjort att du känner dig trygg?, n=100 i varje grupp. 8
17 För fråga 7 (om deltagarna visste vad som var planerat för dem efter läkarbesöket) fanns ingen signifikant skillnad mellan kontroll- och interventionsgrupp avseende analyser på kategorier (p=0,144), men däremot fanns signifikant skillnad vid linear-by-linear analyser (p=0,023). Den signifikanta skillnaden förklaras huvudsakligen av svarsalternativ 1 (ja, helt och hållet; p=0,009) vilket indikerar att deltagarna i interventionsgruppen hade mer och/eller bättre kännedom om planeringen efter läkarbesöket jämfört med deltagarna i kontrollgruppen (figur 2) p*=0, Andel ja, helt och hållet ja, till stor del ja, tillräckligt någorlunda nej, vet inte interventionsgruppen kontrollgruppen Figur 2: Svarsfördelning i procent på fråga 7: Vet du vad som är planerat för dig efter läkarbesöket? n=100 i varje grupp (*=standardiserade residualer för varje enskild kategori). För fråga 8 (om deltagarna visste vad de skulle göra efter läkarbesöket) var fördelningen i svarsalternativen olika i kontroll- respektive interventionsgrupp både i analyser på kategorier (p=0,017) och enligt linear-by linear (p=0,047). Signifikanta skillnader observeras i både svarsalternativ 1 (ja, helt och hållet; p=0,046) och 5 (nej, vet inte; p=0,036), vilket indikerar att deltagarna i interventionsgruppen hade mer och/eller bättre kännedom om vad de skulle göra efter läkarbesöket jämfört med deltagarna i kontrollgruppen (figur 3). 9
18 60 p*=0, Andel ja, helt och hållet ja, till stor del ja, tilläckligt någorlunda nej, vet inte interventionsgruppen kontrollgruppen Figur 3: Svarsfördelning i procent på fråga 8: Vet du vad du ska göra efter läkarbesöket?, n=100 i varje grupp (*=standardiserade residualer för varje enskild kategori). 10
19 Diskussion Resultatdiskussion Resultatet av denna interventionsstudie visar att patienter som har fått strukturerad skriftlig information, Vad bestämde vi idag, signifikant oftare än kontrollgruppen visste vad som var planerat och vad de själva skulle göra efter läkarbesöket. Upplevd trygghet efter information från läkaren mättes genom tre frågor, en allmän och två mer specifika (se bilaga 3), då det är rimligt att anta att god skriftlig information från sjukvården skulle kunna öka upplevd trygghet i form av kunskap och kontrolltrygghet (11). Överlag visade studien att båda grupperna upplevde sig vara åtminstone tillräckligt trygga och informerade. Svarsmönstret visade dock att det kan vara mer informativt att mäta trygghet i form av specifika frågor om att känna sig mer och/eller bättre informerad än att mäta en mer ospecifik känsla av att vara trygg. Ett skäl till att allmän trygghetskänsla inte uppvisade några signifikanta skillnader skulle kunna vara att människor upplever trygghetskänsla bara av att ha tillgång till sjukvården och få tala med en läkare, och kom-ihåglappen kunde inte mätbart öka denna känsla. Däremot kan det påtagliga i att få en informationslapp i handen öka kontrolltryggheten på ett signifikant sätt, vilket bekräftades av de uppmätta skillnaderna mellan interventions- och kontrollgrupperna rörande fråga 7 och 8. En komihåg-lapp ger möjlighet att närsomhelst kontrollera informationen från läkarbesöket och även att visa den för sina anhöriga för att lättare informera dem. Det faktum att nästan samtliga patienter hade valt att behålla kom-ihåg-lappen visar på att den fyllde ett behov. Deltagarna svarade bara på frågor om huruvida de upplevde att de hade kännedom om vad som var planerat och vad de skulle göra själva. Det fanns inga frågor om detaljerna, dvs vad de uppfattat att planeringen faktiskt bestod i och vad det faktiskt var som de själva konkret förväntades göra efter läkarbesöket. Det är därför svårt att veta på vilket sätt patienterna egentligen hade uppfattat all information och hur denna uppfattning stämmer överens med läkarens rekommendation. En del började dock spontant berätta om dessa saker under telefonsamtalet. En framtida ny utvärdering skulle kunna inkludera denna typ av frågor, för att studera hur patientens uppfattning stämmer överens med läkarens planering för patienten (14). Detta skulle kunna vara ett fördjupande sätt att mäta kom-ihåg-lappens påverkan på patienternas hälsolitteracitet. De flesta deltagarna i både kontroll- och interventionsgrupperna hade fått muntlig information om sina besvär. En mindre del av deltagarna i båda grupperna hade fått skriftlig information om sina besvär, dock signifikant fler i interventionsgruppen. Detta kan möjligen förklaras med att komihåg-lappen fungerade som en stimulerande signal för läkare att dela ut 11
20 mer skriftlig information till patienterna. Dock har lika många fått läkemedelslista i både grupperna. Det kan betyda att kom-ihåg-lappen inte haft någon särskild påverkan på läkaren att ge mer skriftlig läkemedelsinformation till patienterna. Å andra sidan kan utdelande av läkemedelsinformation eventuellt vara mer styrt av rutiner än vad sjukdomsinformation är. En annan möjlighet är att deltagarna avsåg kom-ihåg-lappen när de svarade på frågan om de fått skriftlig information. Projektledaren var medveten om denna risk och specificerade därför när denna fråga gavs till interventionsgruppen att det gällde skriftlig information utöver lappen. Metoddiskussion Styrkor i studien är att den är randomiserad och det gick att samla ganska många deltagare (över 200 personer). Utvärderingen av interventionen utgår ifrån vedertagna begrepp, trygghet och hälsolitteracitet, vilka är av grundläggande betydelse vid utvärdering av patientinformation. Projektansvarig har genomfört alla intervjuerna själv, vilket skulle kunna innebära en risk för bias, men projektansvarig var väl medveten om denna risk och eftersträvade att hålla sig så objektiv som möjligt genom hela studien. Dessutom var de patienter som skulle på besök hos projektansvarig exkluderade från studien. En annan risk för bias är det faktum att det i denna typ av studier är praktiskt omöjligt med blindning avseende vilken grupp deltagaren tillhör, både för intervjuaren och för deltagaren själv. I denna studie valdes enkät via telefonintervju istället för att skicka hem en enkät via posten. Detta innebär oftast ett mindre internt bortfall (att alla frågor inte besvaras), i detta fall inget alls (15). Det finns en risk att patienter svarar mer positivt när vårdgivaren själv ställer frågorna eftersom de kan tänkas vara i en sorts beroendeställning, men det kan också bli tvärtom; patienter kan välja att vara mer kritiska när de har personlig kontakt för att de upplever att det är ett mer framgångrikt sätt att framföra sina negativa upplevelser av vården jämfört med att bara svara anonymt på tex Nationella Patientenkäten. Personalen i receptionen på vårdcentralen har inte haft möjlighet att erbjuda patienter att delta i studien under hela dagarna på grund av en stressig situation med högt patienttryck; mest på måndag morgon men även på övriga förmiddagar. Därför har inte alla presumtiva deltagare under studieperioden fått förfrågan om att delta i studien. En del patienter kan ha missats som möjligen skulle velat dela med sig av sin upplevelse av läkarbesöket, men inte fått möjlighet att göra detta. Även om det saknas uppgifter om hur olika patientkategorier vanligtvis fördelar sig över dagen kan det vara så att specifika grupper fått lägre chans att delta, till exempel äldre patienter, som kanske oftare har förmiddagstider. Resultatet visar dock att åldersfördelningen var likartad 12
21 i både interventions- och kontrollgruppen (även utan matchning). En strikt konsekutiv inklusion av deltagarna hade krävt resurser som inte var möjliga att avsätta i samband med studien, men data talar inte för att detta ska ha haft någon avgörande betydelse. Benägenheten att svara vid intervju- jämfört med vid postenkät eller skillnad i patientsammansättning beroende på när på dagen inklusionen skedde borde inte innebära någon systematisk skillnad för jämförelserna mellan kontroll- och interventionsgrupp. Projektansvarig utformade kom-ihåg-lappen själv i samråd med kollegor, utan att inhämta synpunkter från patienter. Det kan ha lett till att någon för patienterna viktig information saknas i kom-ihåg lappen. Patienters involvering i utveckling av skriftliga informationsdokument är värdefullt, och underlättar hänsynstagande till sociokulturella skillnader (16). Framtid I framtiden planeras att rutinmässigt använda kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag? till patienterna på VC Åby. All personal ska få samtidig information om detta och därefter startar läkare och sjuksköterskor att lämna ut kom-ihåg-lappen till patienterna vid besöket. Projektansvarig planerar att genomföra en uppföljningsstudie, både för att göra en utvärdering av den rutinmässiga användningen av kom-ihåg-lappen på vårdcentralen och för att djupare undersöka patienternas förståelse av den information som de får vid läkarbesöket (om deras hälsolitteracitet verkligen har ökat) (17). Den nya utvärderingen av kom-ihåg-lappen Vad bestämde vi idag? planeras också innehålla fokusgruppsintervjuer med patienter, för att säkerställa att kom-ihåg-lappen innehåller de saker som är viktiga för patienten i sammanhanget. Slutsats Patienter som får en särskild kom-ihåg-lapp känner sig mer och/eller bättre informerade om planeringen och vad patienterna själv ska göra efter läkarbesöket, vilket indikerar ökad kontrolltrygghet. Däremot, mätt med en direkt fråga om trygghetskänsla, visar studien ingen skillnad i upplevd trygghet mellan patienter som får en särskild kom-ihåg-lapp om den fortsatta planeringen efter läkarbesöket jämfört med patienter som bara får sedvanlig information. 13
22 Lärdomar Detta projektarbete utfördes under min specialisttjänstgöring inom allmänmedicin. Det var viktigt för mig att hitta ett intressant område som var både relevant inom allmänmedicin och kunde användas i det vardagliga arbetet på vårdcentralen. Att genomföra ett forskningsprojekt var lärorik för mig på flera olika sätt. Först har jag lärt mig hur man utformar en projektplan och skriver FoUrapport. Dessutom har jag utvecklat och ökat mina kunskaper i projektämnet och fått mer förståelse för forskningsarbete. Det var en väldigt bra och positiv erfarenhet att samarbeta med FoUenheten. Jag har fått mycket hjälp och stöd från mina handledare på FoUenheten och lärt mig mycket genom deras kommentarer om forskningsprocessen. 14
23 Referenser 1. Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: handbok för vårdgivare, chefer och personal: aktuell från 1 januari (4. uppl.) Stockholm: Socialstyrelsen. 2. Berkman N.D., Davis T.C., McCormack L. (2010) Health Literacy: What Is It? Journal of Health Communication 15: Sörensen K., Van den Broucke S., Fullam J., Doyle G., Pelikan J., Slonska Z., Brand H. Health literacy and public health: a systemic review and integration of definitions and models. BMC Public Health : Wångdahl J. Vilken betydelse har hälsolitteracitet för hälsoundersökningen för asylsökande? Socialmedicinsk rapportserie. Institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap ISSN Nationalencyclopedin. (2007). Nationalencyklopedins internettjänst, [Hämtad ]. 6. Charnock D., Shepperd S., Needham G & Gann R. (1999) DISCERN: an instrument for judging the quality of written consumer health information on treatment choices. Journal of Epidemiologi and Community Health, 53, Hoffmann, T., Worrall, L. (2004) Designing effective written health education materials: considerations for health professionals. Disability and Rehabilitation, 26, Kenny T., Wilson R.G. (1998) A PIL for every ill? Patient information leaflets (PILs): a review of past, present and future use. Family practice, 5, McKenna, K., Scott, J.(2007) Do written education materials that use content and design principles improve older people`s knowledge? Australian Occupational Therapy Journal, 54, Segesten K. Patienters upplevelser av trygghet och otrygghet. Göteborg: K & K Segesten; Dahlberg K., Segesten K. Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur;
24 Vårdguiden. [Hämtad: ]. 13. Folkhälsomyndigheten ]. 14. Klang Söderqvist B. (red.) Patientundervisning. 2:a upplagan, Lund: Studentliteratur; Denscombe M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur; Luk, A., Aslani, P. (2011) Tools used to evaluate written medicine and health information: document and user perspectives. Health Education & Behavior 38, 4, Hälsolitteracitet. [Hämtad: ]. 16
25 Bilaga 1 Informationsbrev Hej! Under 2015 gör vi en studie på vårdcentralen för att undersöka hur Du som patient informeras om dina besvär och behandlingar under läkarbesöket. Det är frivilligt delta i studien. Deltagarna ska vara 18 år eller äldre och kunna tala och förstå svenska. Deltagarna kommer att lottas i två grupper där den ena gruppen får sin information på samma sätt som vi brukar göra och den andra gruppen får dessutom ett nytt skriftligt informationsblad. Alla deltagare i studien kommer att intervjuas inom 10 dagar efter läkarbesöket. Du blir uppringd av mig och jag kommer att ställa några frågor angående informationen du fick vid läkarbesöket. Det tar inte mer än ca 10 minuter. Dina uppgifter kommer att avidentifieras så ingen kan se vem som har svarat. Undersökningen kommer vi att använda till att förbättra vår information till alla patienter i framtiden! Irina Al ST-läkare VC Åby
26 Kom-ihåg-lappen: Vad bestämde vi idag? Bilaga 2
27 Bilaga 3 Enkät för telefonintervju 1. Har du fått muntlig information om dina besvär/diagnos? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 2. Har du fått skriftlig information om dina besvär/diagnos? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 3. Har du fått läkemedelslista? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 4. Jag behövde inga mediciner 4. Har du fått kom-ihåg-lapp Vad bestämde vi idag? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 5. Har du kvar kom-ihåg-lapp Vad bestämde vi idag? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej 6. Har informationen du fick under läkarbesöket gjort att du känner dig trygg? 1. Ja, fullständigt trygg 2. Ja, mycket trygg 3. Ja, tillräckligt trygg 4. Någorlunda 5. Nej, inte trygg 7. Vet du vad som är planerat för dig efter läkarbesöket? 1. Ja, helt och hållet 2. Ja, till stor del 3. Ja, tillräckligt 4. Någorlunda 5. Nej, vet inte 8. Vet du vad du ska göra efter läkarbesöket? 1. Ja, helt och hållet 2. Ja, till stor del 3. Ja, tillräckligt 4. Någorlunda 5. Nej, vet inte
28
29 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Uppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression Författare: Valenthina Pavlova 2016:3 Urinsticka som komplement till symtomalgoritm för kvinnor med urinvägsbesvär Författare: Åsa Gustafsson 2016:2 En studie i primärvård Psykisk ohälsa i Östergötland Epidemiologisk kartläggning baserad på diagnosregistrering i Region Östergötland Författare: Peter Garvin, Johan Lyth, Agneta Andersson, Ann-Britt Wiréhn 2016:1 Vårdpersonalens erfarenheter av hemsjukvårdsreformen i Östergötland Författare: Eva Törnvall, Pia Yngman-Uhlin, Agneta Andersson, Birgitta Larsson 2015:9 Gruppbehandling för patienter med övervikt och fetma En metod med stöd av kognitiv beteendeterapi Författare: Petra Rask, Lilli-Ann Bergqvist 2015:8 Manga som specialintresse Intervjuer med ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism Författare: Alicja Grudzinska 2015:7 Vardagsrevidering En arbetsrehabiliteringsinsats för personer med komplex problematik och lång tids frånvaro från arbetsmarknaden Författare: Anna Käcker, Frida Svanholm, Karolina Tegsjö 2015:6 Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Författare: Meike Hüttermann 2015:5-ST Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman, Tomas Bokström 2015:4 Patientnära analyser i Finspång, Östergötland Författare: Srinivas Uppugunduri, Ewa Grodzinsky, Maria Edvardsson, Göran Schedvin, Siv Stigell Wiklund, Helen Styrbjörn, Agneta Andersson, Nahreen Tynngård 2015:3
30 Distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljö i primärvård och en kartläggning av arbetstidens innehåll Författare: Eva Anskär 2015:2 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Författare: Mustafa Douglah Georgios Korakakis 2015:1-ST Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Författare: Georgios Anastasopoulos, 2014:8-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Författare: Gabriella Karlsson, 2014:7-ST Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare: Pernilla Malmfors, 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg, 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Från evidens till praktik Utvärdering av ett nytt arbetssätt för att använda evidens i vårdens förbättringsarbete Författare: Magnus Falk, Thomas Bradley, Morgan Edström, Solveig Johansson- Fredin, Eva Tärning, Per Carlsson, 2014:1 Uppföljning av medicinsk yoga för personer med Parkinsons sjukdom Författare: Anncharlotte Åberg, Lena Admyre, Paul Enthoven, 2013:6 Primärvårdsbaserad hälsoinformation i grupp till ofrivilligt migrerade Författare: Rose-Marie Mossberg-Maghsoudi, Hanna Waldemarson, 2013:5 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.
31
32
Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök
Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök Irina Al Allmänläkare VC Åby Handledare: Evalill Nilsson och Staffan Nilsson 2 3 Bakgrund Hälsolitteracitet
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merUppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression
2016:3ST Uppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression Valenthina Pavlova Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra
Läs merÄr primärvården för alla?
Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar
Läs merNya vägar till den gamla vården. Primärvårdsdagen 2018
Nya vägar till den gamla vården Primärvårdsdagen 2018 Gudrun Greim enhetschef Närhälsan Online gudrun.greim@vgregion.se Margareta Danelius chefläkare Capio Go margareta.danelius@capio.se Varför gör vi
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merÖkad kompetens i forskningsmetodik och patientsäkerhet en utbildning inom närsjukvården i Östergötland
Närsjukvården i centrala Östergötland Forsknings- & utvecklingsenheten för närsjukvården Ökad kompetens i forskningsmetodik och patientsäkerhet en utbildning inom närsjukvården i Östergötland Innehåll
Läs merDiagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.
Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merYRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merFÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Läs merSå här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merTid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun
Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun 2016-2017 Kumla kommun har som ambition att stärka hälsan hos sina invånare. Som en del i arbetet beslutades
Läs merVad tycker du om din vårdcentral?
008 Vad tycker du om din vårdcentral? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den vårdcentral eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merFrågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merBarn och ungas psykiska ohälsa
- Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholm läns landsting Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman & Tomas Bokström Forsknings- och utvecklingsenheten
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merFoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten
FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs merAmbulanstransporter till akutmottagningen i Norrköping
2016:7 Ambulanstransporter till akutmottagningen i Norrköping Lise-Lotte Bergqvist, Monika Karlsson Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se Ambulanstransporter
Läs merVad tycker du om vården?
7989 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen.
Läs merVad tycker du om akutsjukvården?
8 Vad tycker du om akutsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den akutmottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen. Dina synpunkter
Läs merVårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merStressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merPatientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg
Patientinformation för Hälso- och livsstilsverktyg Vi skriver till Dig som vill förbättra Din hälsa, Dina levnadsvanor och Ditt mående. Du inbjuds härmed att delta i en forskningsstudie om ett Hälso- och
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merHSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merFör medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet. Frågor och svar JVN, version
För medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet Frågor och svar JVN, version 2017-06-12 Översikt frågor Fråga: Vad är e-tjänsten Journal via nätet?... 3 Fråga: Vad är
Läs merVad tycker du om öppenvården?
0 Vad tycker du om öppenvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merGenetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merFörebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm
Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merVad tycker du om vården?
8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att
Läs merVårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator
Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merNationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Läs merNU - Specialiserad palliativ vård
NU - Specialiserad palliativ vård 1 Enkät för utvärdering av palliativ vård i livets slutskede Syftet med nationell utvärdering av palliativ vård i livets slutskede är att utvärdera hälso- och sjukvården
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården Syftet med beslutet Proposition 2017/18:83 Första steget på en omstrukturering av svensk hälso- och sjukvård - Från sjukhus till första linjens
Läs merVad får oss att ta steget? - En kvalitativ studie om förändringar av levnadsvanor. Petra Rask
2017:2 Vad får oss att ta steget? - En kvalitativ studie om förändringar av levnadsvanor Petra Rask Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se Vad får
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Läs merSOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:11 (M) Föreskrifter och allmänna råd Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merVårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten
Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad
Läs mervårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merFörstärkt vårdgaranti. Ny lag från och med
Förstärkt vårdgaranti Ny lag från och med 2019-01-01 Nuvarande uppföljning inom primärvården Kontakt inom 0 dagar Efter bedömning av vårdpersonal läkartid inom 7 dagar Första besöket i specialiserad vård
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merSalutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy
Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting Health literacy Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar health literacy och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska
Läs merVad tycker Du om oss?
Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merMäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Läs mer2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merAtt mötas i hälso- och sjukvården
Att mötas i hälso- och sjukvården Ett diskussionsmaterial med utgångspunkt i fyra filmer om bemötande ATT MÖTAS I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan
Läs merSkånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)
Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merFörfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning.
Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning. Bakgrund och syfte Efter hjärtinfarkt eller hjärninfarkt som beror på blodpropp i hjärtats
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merMaj Mars 2012 Medborgarpanel 2. - behandling via Internet
Maj 2012 Mars 2012 Medborgarpanel 2 - behandling via Internet Medborgarpanel 2 - mars 2012 behandling via Internet Varför är det här ett aktuellt område? Internet skapar nya möjligheter för behandling
Läs merVarför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde
Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Oro och Rädsla Allvarligt sjuka patienters tillgång Intervjustudien 15 + 15 patienter Etikprövad
Läs merChefer och psykisk hälsa och ohälsa
Chefer och psykisk hälsa och ohälsa attityder, kunskap och beteende Hjärnkoll är en nationell kampanj för att öka kunskapen och förändra negativa attityder och beteenden till personer med psykisk sjukdom
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merUppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009
2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare
Läs merSDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan
Läs merStudie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer
Sidan 1 av 5 Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer Bakgrund och syfte Förmaksflimmer är en vanlig hjärtsjukdom som beror på en störd elektrisk
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs mer