Ambulanstransporter till akutmottagningen i Norrköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ambulanstransporter till akutmottagningen i Norrköping"

Transkript

1 2016:7 Ambulanstransporter till akutmottagningen i Norrköping Lise-Lotte Bergqvist, Monika Karlsson Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN

2

3 Ambulanstransporter till akutmottagningen i Norrköping Lise-Lotte Bergqvist Monika Karlsson Handledare: Peter Garvin, Pia Yngman-Uhlin

4 Lise-Lotte Bergqvist, Monika Karlsson, 2016 Byrå4, Uppsala, Sverige 2016 Rapport-FoUrnalen 2016:7 ISSN

5 Förord Författarna till denna studie har arbetat många år på akutmottagningen i Norrköping. Vi upplever att ambulanstransporterna har ökat under åren samt att många av patienterna som inkommer med ambulans kunde ha tagit sig till akutmottagningen med annat färdmedel. Vi ville undersöka om det skett någon förändring mellan åren 2012 och I synnerhet ville vi undersöka om populationen som anlände till akutmottagningen med ambulans har förändrats. Norrköping Lise-Lotte Bergqvist och Monika Karlsson

6

7 Sammanfattning Abulanssjukvården har under åren utvecklats från ren transportorganisation till prehospital akutsjukvård med vidareutbildade ambulanssjuksköterskor. Utveckling har skett såväl med medicinteknisk utrustning som med behandling. Syftet med studien var att kartlägga om ambulanstransporterna till akutmottagningen har förändrats med avseende på ålders- och könsfördelning och prioritetsbedömningar. Studien syftade också till att undersöka i vilken utsträckning ambulanspersonalens kompetens utnyttjas genom mätning av behandlingsinsatser som genomförs under transporten. En kvantitativ retrospektiv studie genomfördes med data från Region Östergötlands databaserade journalsystem Cosmic. Tolv slumpmässigt utvalda datum 2012 och motsvarande datum 2014 valdes ut. Totalt analyserades ambulanstransporter för 1044 patienter. Av dessa var 516 var kvinnor och 528 män. Resultatet visade att hälften av alla utlarmningar av ambulans gjordes med högsta prioritet (prio 1, potentiell livsfara). Av dessa transporter hade 18 procent högsta prioritet in till akutmottagningen. Behandling i ambulans utfördes totalt sett i 50 procent av transporterna. Av det totala antalet transporter som studerades blev drygt hälften av patienterna inlagda på sjukhus, 11 patienter avled på akutmottagningen och 33 avvek utan läkarkontakt. Ingen skillnad i proportioner kunde ses mellan 2012 och Det fanns dock en liten ökning av antalet ambulanstransporter. Skillnaden mellan åren förklaras främst av ett ökat antal tranporter bland unga (16-30 år). Studien visar att ambulanstransporter till stor del sker av patienter som inte behandlas i ambulansen. Skälen till detta kan vara flera: Dels finns det en övertriagering vid utlarm i förhållande till vårdbehov vid ankomst till sjukhuset, dels sker en del transporter från närliggande områden, så att behandling inte hinner inledas i ambulans innan ankomst. Andelen transporter utan behandling i ambulans föranleder en diskussion om möjligheten att ha en mer flexibel lösning för att möta upp aktuellt vårdbehov. En möjlig hantering av övertriageringen som sker vid utlarm skulle kunna vara att ambulanspersonalen efter undersökning/bedömning får möjligheten att kunna överlämna patienter som inte bedöms vara i behov av akutsjukvård till annan vårdgivare för eventuell behandling, uppföljning eller vårdplanering.

8

9 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 4 Datainsamling... 4 Statistisk metod... 4 Etiska överväganden... 4 Resultat... 6 Köns- och åldersfördelning... 6 Prioriteringsnivåer... 7 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Konklusion Referenser... 14

10

11 Bakgrund Ordet ambulans kommer från det latinska ordet ambulare som betyder gå eller vandra omkring. Historiskt sett började ambulanstransporterna redan i antiken med transporter med hjälp av kärror för att få bort obotligt skadade patienter (1). Begreppet har sedan utvecklats att innefatta fordon till sjöss, på land eller i luften avsett för transport av sjuka (2). Ambulansfunktionen har successivt utvecklats från ett rent transportmedel till en mobil enhet med möjlighet att kunna genomföra avancerad prehospital akutsjukvård. Parallellt med teknisk utveckling har också den formella kompetensen ökat. Under tidigt 2000-tal infördes kravet att endast legitimerad personal får administrera läkemedel vilket innebar att minst en av personalen i ambulansen måste vara sjuksköterska (3). Det infördes också en specialistutbildning till ambulanssjuksköterska på 40 poäng utöver sjuksköterskeexamen (4). Förutom att förflytta patienter på ett säkert sätt ingår i ambulanspersonalens uppdrag att övervaka och registrera vitala funktioner, skapa och upprätthålla fria luftvägar, ge assisterad andning, administrera läkemedel, stabilisera och immobilisera frakturer, utföra avancerad hjärtlungräddning (AHLR), stoppa blödningar samt överföra medicinska data från ambulans till akutmottagning (5). Ambulanspersonalen får sina uppdrag av SOS Alarm Sverige AB. SOS Alarm har i uppdrag att prioritera vårdärenden utifrån fyra prioriteringsnivåer (6), förkortas fortsättningsvis till prio. Till hjälp har SOSoperatören ett beslutsstödsystem kallat Medicinsk index (tabell 1). Ambulansutlarmningarna prioriteras alltid efter symtom från patienten enligt följande: Tabell 1: De fyra prioriteringsnivåerna, Medicinskt index, som används av SOS operatörer vid utlarm. Prio 1 Akut livshotande symtom eller olycksfall. Prio 2 Akut men ej livshotande symtom. Prio 3 Övriga ambulansuppdrag. Prio 4 Uppdrag där ingen medicinsk vård krävs. Transport kan genomföras av annat fordon än ambulans. I samband med patientmötet gör sedan ambulanspersonal en ny prioriteringsbedömning. Denna bedömning utförs med hjälp av triagesystemet 1

12 Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) (7), vilket är samma system som används vid de flesta akutmottagningar i Sverige. I jämförörelse med RETTS kan man fövänta att Medicinskt Index ger en viss övertriagering, det vill säga att många tillstånd klassas som hög prioritet baserat på symptom och beskrivningar, trots att potential livsfara inte föreligger efter bedömning av medicinskt utbildad personal. Det kan också vara så att potentiall livsfara förelåg och korrekt bedömning gjordes vid utlarm, men att sedan förutsättningarna har ändrats när ambulansen anländer. RETTS består av två delar; kontroll av vitalparametrar och en bedömning av kontaktorsaken, där den senare grundas på klassificeringssystemet Emergency Symtoms and Signs (ESS). Algoritmen för varje kontaktorsak enligt ESS utgår från huvudsymtomen som patienten beskriver i den akuta situationen, exempelvis andningsbesvär. I algoritmen presenteras symtomen i fallande skala efter allvarlighetsgrad. Vitalparametrar som kontrolleras är blodtryck, puls, syrgasmättnad, temperatur, vakenhetsgrad samt andningsfrekvens. Uppmätta värden på respektive vitalparameter värderas efter ett fastställt referensintervall som ger en preliminär prioritet. Den slutgiltiga triagenivån är en kombination av värderade symtom enligt ESS, samt uppmätta värden på vitalparametrar. ESS kan ge en högre prioriteringsnivå även i de fall då inte vitalparametrarna avviker från normalvärden. Detta medför att patienter med normala värden på vitalparametrar, men som har vissa risksymtom, inte triageras till för låg prioriteringsnivå. RETTS innehåller fem triagenivåer betecknade som färger (8) (tabell 2). Tabell 2: Triagnivåer enligt Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) Röd Livshotande tillstånd. Orange Potentiellt livshot vilket innebär behov av akutsjukvård direkt. Gul Ej livshotande tillstånd men behov av akutsjukvård som kan vänta. Grön Ej livshotande tillstånd men behov av sjukvård inom rimlig tid, kan vänta. Blå Ej i behov av akutsjukvård. Antalet akutmottagningsbesök har ökat i hela landet de senaste åren (9). Ökning ses även på akutmottagningen i Norrköping där antal besök ökat med 17 procent från år 2010 (n=40 276) till år 2014 (n=48 787) (10), en storleksordning som inte kan förklaras av befolkningstillväxt. Av patienter år 2014 inkom patienter med ambulans till akutmottagningen. Till barnakuten inkom 533 patienter med ambulans och till 2

13 Hjärtintensiven i Norrköping inkom 144 patienter med ambulans (11). Studier från flera regioner i Sverige visar också att antalet ambulanstransporter totalt sett har ökat under de senaste åren med runt 9 procent, där ökningen av ambulanstransporter till akutmottagningen är en delmängd (12,13). För att kunna förhålla sig till det ökade antalet är det viktigt att få en fördjupad förståelse om förändringen. Syfte Syftet med studien var att kartlägga om ambulanstransporterna till akutmottagningen har förändrats med avseende på ålders- och könsfördelning och prioritetsbedömningar. Studien syftade också till att undersöka i vilken utsträckning ambulanspersonalens kompetens utnyttjas genom mätning av behandlingsinsatser som genomförs under transporten. Frågeställningar Hur ser populationen ut som inkommer till akutmottagningen med ambulans? Vilken prioritet har ambulansen ut till patienten? Vilken prioritet har ambulansen in till akutmottagningen? Hur många av patienterna fick behandling i ambulansen? Viken prioriteringsnivå enligt RETTS fick patienten vid ankomst till akuten? Vilket beslut togs på akutmottagningen efter läkarkontakt avseende inläggning/hemgång? 3

14 Metod En kvantitativ retrospektiv studie genomfördes genom att samla in data från Region Östergötlands databaserade journalsystem Cosmic (14). Datainsamling Tolv slumpmässigt utvalda datum 2012 och motsvarande datum 2014 valdes ut. Datumen valdes så att fördelning av olika veckodagar skulle vara lika de två åren. Alla inkommande ambulanstransporter under dessa datum inkluderades. Data samlades in från akutmottagningens akutliggare (journalfört i Cosmic) samt i komplementjournalen (ambulansjournal och akutjournal). Data som analyserades var ålder, kön, prioritet ut till patienten, prioritet in till akutmottagningen, behandling i ambulansen och prioritet enligt RETTS på akutmottagningen samt vilket beslut som togs på akutmottagningen avseende inläggning eller hemgång eller om patienten avvek från eller avled på sjukhuset (figur 1). Figur 1. Flödesschema över förloppet vid ambulanstransporter. Statistisk metod Ålder analyserades som kontinuerliga data, men också som ålderskategorier. Åldersgrupper skapades utifrån 15-årsintervall. Prioritering vid olika tillfällen; transport ut till patient, in till sjukhus, vid ankomst till akutmottagningen samt beslut på akutmottagningen analyserade utifrån registrerade kategorier. En dikotom variabel för behandling skapades utifrån alla journalförda interventioner, där läkemedel, immobilisering, förband och syrgasbehandling kategoriserades som behandling. T-test användes för jämförelser av medelvärden och Chi 2- test för jämförelser av proportioner. Ett tvåsidigt p- värde 0,05 användes som gränsvärde för statistisk signifikans. All data bearbetades i statistikprogrammet SPSS version 22 (IBM). Etiska överväganden All data hanterades avidentifierat i analysfasen, utan möjlighet att spåra data till enskilda individer. Avidentifieringen gjordes av författarna. En lista med kodnummer kopplat till personnummer upprättades och förvaras på säkert sätt i ett låst skåp för att möjliggöra eventuell komplettering av uppgifter. En PUL-anmälan gjordes till Region Östergötland för detta ändamål. Inga uppgifter presenteras på individnivå. Det är därför inte 4

15 möjligt att spåra några av de uppgifter som förekommer i rapporten till enskilda patienter. 5

16 Resultat Köns- och åldersfördelning Antalet patienter ökade marginellt mellan de undersökta dagarna år 2012 (n=506) och i jämförelse med år 2014 (n=538). Det är en jämn könsfördelning i materialet (kvinnor n=516), utan statistiska skillnader i könsfördelning mellan åren (p=0,260). För män hade medelåldern sjunkit från 67 år 2012 till 60 år 2014 (p<0,001). För kvinnor fanns ingen signifikant skillnad i medelålder mellan åren (65 år 2012 och 64 år 2014; p=0,605). Figur 2a visar åldersfördelning för kvinnor (2012 n=241, 2014 n=274), figur 2b visar motsvarande för män (2012 n=265, 2014 n=263). För både kvinnor och män fanns det signifikanta skillnader i åldersfördelning avseende nyttjandet av ambulanstransport mellan 2012 och 2014 (p=0,018 för kvinnor, p=0,027 för män). Andelen patienter i åldersgruppen år har ökat signifikant (p=0,012), från sammanlagt cirka 8 procent (n=39) till 12 procent (n=67). Ökningen är i samma storleksordning för kvinnor och män. För män var andelen som larmade ambulans lägre i åldersgruppen år 2014 i jämförelse med 2012 (24 % respektive 35 %). För kvinnor var andel lägre i åldersgruppen år 2014 jämfört med 2012 (8 % respektive 17 %). Figur 2a: Åldersfördelning för kvinnor i förhållande till antal ambulanstransporter 2012 respektive

17 Figur 2b: Åldersfördelning för män i förhållande till antal ambulanstransporter 2012 respektive Prioriteringsnivåer Cirka 50 procent av alla ambulanstransporter ut till patienter var larm med prio 1 (tabell 3). Det är en liten men statistisk signifikant i fördelning av prioriteringsnivå mellan de två åren (p=0,032). Andelen med prio 1 var något högre 2014 än 2012, och andelen med prio 3 något lägre. Cirka 10 procent av alla ambulanstransporter in till akutmottagningen hade prio 1. De flesta transporter in till sjukhus (68 %) inkommer med prio 2. Det var ingen signifikant skillnad mellan åren (p=0,202). Tabell 3: Prioritet vid utlarmning av ambulans samt vid ambulanstransport på väg in till akutmottagningen. Jämförelse 2012 mot Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 Totalt Utlarm (49) 218 (44) 36 (7) 495 (100) (52) 232 (44) 19 (4) 524 (100) Totalt 514 (50) 450 (44) 55 (5) 1019 (100) In (9) 324 (65) 125 (25) 2 (0) 496 (100) (10) 365 (70) 103 (20) 2 (0) 524 (100) Totalt 99 (10) 689 (68) 228 (22) 1020 (100) 7

18 Av de fall med prio 1 i utlarmning fick 58 procent någon form av akut behandling i ambulansen (tabell 4). Av de som hade prio 1 på väg in till sjukhus fick 73 procent någon form av behandling. Tabell 4: Prioritet av SOS larmoperatör vid utlarmning av ambulans och prioritet av ambulanspersonal på väg in till akutmottagningen i förhållande till behandling eller ej i ambulans. Båda åren sammanslagna. Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 Totalt Utlarm Behandling 299 (58) 188 (36) 17 (31) 504 (50) Ej behandling 214 (42) 261 (52) 37 (69) 512 (50) Totalt 513 (100) 449 (100) 54 (100) 1016 (100) In Behandling 72 (73) 383 (56) 49 (22) 504 (50) Ej behandling 26 (27) 305 (44) 178 (78) 4 (100) 513 (50) Totalt 98 (100) 688 (100) 227 (100) 4 (100) 1017 (100) Cirka 10 procent av inkommande patienter med ambulanstransport triagerades som röda respektive gröna (tabell 5). Det fanns ingen skillnad i fördelningen mellan triagenivåerna mellan år 2012 och 2014 (p=0,267). Tabell 5: Prioritet enligt RETTS vid ankomst till akutmottagningen i förhållande till prio in till akutmottagningen och i förhållande till behandling i ambulans. Båda åren sammanslagna. Röd Orange Gul Grön Totalt n(%) Prio in Prio 1 56 (58) 35 (36) 5 (5) 1 (1) 97 (100) Prio 2 45 (6) 260 (38) 334 (49) 48 (7) 687 (100) Prio 3 6 (3) 24 (11) 131 (58) 66 (29) 227 (100) Prio 4 3 (74) 1 (25) 4 (100) Totalt 107 (10) 319 (31) 473 (47) 116 (11) 1015 (100) Behandling Behandling 73 (15) 202 (40) 208 (41) 20 (4) 503 (100) Ej behandling 33 (6) 119 (23) 267 (52) 94 (18) 513 (100) Totalt 106 (10) 321 (32) 475 (47) 114 (11) 1016 (100) Det fanns ingen skillnad i fördelningen inläggning/ hemgång/ avvikit avliden mellan de två åren (p=0,417) (tabell 6). Hälften av patienterna som kom in till akutmottagningen med ambulans blev inlagda på sjukhus. 46 procent fick lämna akutmottagningen efter läkarkontakt, 1 procent avled på akutmottagningen och 3 procent avvek innan läkarkontakt. Av de 33 patienter som avvek hade ambulansen i 18 fall åkt ut på utlarmning med prio 1. Fördelningen i beslut på akutmottagningen inom åldersgruppen år skiljde sig åt i jämförelse med andra åldersgrupper 8

19 (p<0,001). I åldersgruppen 16-30, lades färre in (29 %), fler gick hem efter läkarkontakt (62 %) och fler avvek från akutmottagningen (8 %). Ingen avled. Tabell 6: Beslut på akutmottagningen i förhållande till prio vid utlarmning samt prio in i ambulans. Båda åren sammanslagna. Prio utlarm Prio in Inläggning Hemgång Avvikit Avliden Totalt Prio 1 Prio 1 70 (76) 12 (12) 10 (11) 92 (100) Prio (45) 190 (53) 10 (3) 361 (100) Prio 3 15 (25) 37 (62) 8 (13) 60 (100) Prio 4 Prio 2 Prio 1 7 (100) 7 (100) Prio (59) 123 (39) 7 (2) 314 (100) Prio 3 44 (35) 74 (59) 7 (6) 1 (1) 126 (100) Prio 4 1 (33) 2 (67) 3 (100) Prio 3 Prio 1 Prio 2 9 (75) 3 (25) 12 (100) Prio 3 16 (39) 24 (59) 1 (2) 41 (100) Prio 4 1 (100) 1 (100) Totalt 507 (50) 466 (46) 33 (3) 11 (1) 1017 (100) 9

20 Diskussion Resultatdiskussion Resultatet i denna studie visar på en liten ökning av ambulanstransporter till akutmottagningen under de slumpmässigt utvalda dagarna som studerats 2012 (n= 506) och 2014( n= 538). I denna studie framkom att 82 procent av de utlarmade ambulanserna med prio 1 hade lägre prioritet in till akutmottagningen (prio 2 eller 3). Det framkom även att det vid hälften av transporterna inte genomfördes någon behandling (läkemedel, syrgas, förband eller immobilisering) i ambulansen. Den höga andelen som inte får någon behandling i ambulansen kan delvis förklaras av kort transportsträcka från ett närliggande område. Sammanställningen visar att det finns en övertriagering av SOS Alarm vid utlarm. Detta är att förvänta, eftersom larmoperatören inte ser och inte kan undersöka patienten, vilket gör det svårare att bedöma patientens tillstånd. Ofta finns endast andra- eller tredjehandsinformation att tillgå, och ibland förekommer språksvårigheter. Inringaren kan också uppge flera olika problem och kan ha svårt att precisera problemen vilket upplevs som diffust av operatören (13,15). Tidigare studier har visat att SOS Alarm övertriagerar ca 60 procent av utlarmningarna vid jämförelse med triagering av ambulanspersonal enligt RETTS (16,17). En övertriagering är också inbyggt i systemet, där prioriteringssystemet som används vid inringning har en hög sensitivitet men låg specificitet för akuta tillstånd i förhållande till RETTS (18). Detta bekräftas också i denna studie som visade att cirka 50 procent av utlarmningar var prio 1, men efter bedömning av ambulanspersonalen så var endast 9 procent prio 1 in till akutmottagningen (båda åren). Prio 1-ambulanser anses dock inte helt ofarliga, vare sig för allmänheten eller ambulanspersonalen och bör inte överutnyttjas. Risken att hamna i en trafikolycka ökar vid larmkörning med blåljus och sirener (19,20). Resultaten ligger i linje med flera andra studier. En svensk doktorsavhandling av LM Beillon belyser flera aspekter (21), såsom att en tredjedel av personerna som transporterades till akutmottagningen med ambulans hade ett vårdbehov som inte var akut och att överandvändning av ambulanser framförallt skedde i tätbebyggt område (17, 21). En av delstudierna i avhandlingen visar att ambulansen användes som transportmedel till akutmottagningen utan att kritiskt vårdbehov förelåg i 42 procent av transporterna, en tredjedel av patienterna hade inget vårdbehov som krävde ambulanssjukvård (21). Behov av vård i ambulans har också lyfts fram i en annan svensk studie (22), där andelen som använde ambulanstransport men ej var i behov av ambulanssjukvård var störst för patienter med urinvägs-och/eller magbesvär. Där hade 42 procent kunnat åka annat färdmedel än ambulans. I patientgruppen med bröstsmärta och hjärtproblem hade 18 procent inte behövt ambulans (22). När det gäller transport mellan sjukvårdsinrättningar var 45 procent inte i behov av 10

21 ambulans. I en annan svensk studie dras slutsatsen att det fanns ett överutnytjande av ambulanstransporter. Enligt ambulanspersonalen var 30 procent av ambulanstransporterna inte i behov av ambulanssjukvård utan kunde ha använt annat transportmedel till akutmottagningen (12). Möjliga orsaker till ökat antal ambulanstransporter när vårdbehov inte föreligger kan vara att allmänheten saknar kunskap om vid vilka situationer ambulanstransport bör användas. En studie från Japan visar att faktorer som ex. ålder och kön hade betydelse för om personen larmade ambulans eller inte, där manligt kön, hög och låg ålder oftare larmade ambulans (23). Även en studie från Storbritannien visar att den största åldersgruppen som larmade ambulans var 70 år och äldre, och att patienter över 65 år som använder ambulans ökar (24,25). I vår studie syns ett sådant mönster för kvinnor men ej för män. Personer över 65 år samt gymnasieelevers kunskap om ambulanssjukvården har visats vara eftersatta (26,27) vilket delvis skulle kunna förklara resultatet i denna studie där det kunde ses en ökning av både unga (både män och kvinnor) och äldre (framför allt kvinnor) som åkte ambulans. Studier har visat att patienter förväntar sig ett snabbare omhändertagande på akutmottagningen om de inkommer med ambulans. Andra orsaker kan vara att de inte får tillräckligt snabb hjälp i primärvården (9,12,16,17). Resultatet av en magisteruppsats från Borås visade att äldre kvinnor och män med lägre utbildningsnivå hade uppfattningen att ambulans var ett transportmedel (27). De förväntade sig snabbare vård om ambulans tillkallas även om inget akut vårdbehov förelåg (12,18). En beredskap för att antalet ambulanstransporter kan komma att öka med ökat antal äldre i befolkningen bör finnas. År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Nästan hälften av alla besök på akutmottagningarna står personer över 65 år för (28). Ambulanssjukvården i Region Östergötland är idag uppbyggd så att ambulansen måste ta med patienten till akutmottagningen om patienten larmat SOS Alarm. Detta resulterar i att patienter som inte är i behov av ambulanssjukvård transporteras till akutmottagningen. Detta kan i sin tur orsaka längre väntetid för patienter som behöver ambulanssjukvård och öka belastningen på akutmottagningen. En möjlig hantering av övertriageringen som sker vid utlarm skulle kunna vara att ambulanspersonalen efter undersökning/bedömning får möjligheten att kunna överlämna patienter som inte längre är i behov av akutsjukvård till annan vårdgivare (såsom hemsjukvård eller primärvård) för eventuell behandling, uppföljning eller vårdplanering. Ett projekt som genomfördes i Hallands landsting mynnade ut i arbetsmodellen Ambulant bedömning. Där hade ambulanspersonalen dialog med primärvård och hemsjukvård om patienter som triagerades till grön nivå. Projektet visade på färre besök på akutmottagningen och färre inskrivningar. Av 264 patienter som ingick i projektet kunde 74 procent stanna hemma och enbart 10 procent behövde uppsöka akutmottagning (29). Att utveckla ett 11

22 samarbete mellan ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård skulle kunna leda till att patienterna i större utsträckning tas om hand på rätt vårdnivå, till exempel att ambulanssjuksköterskan skulle kunna boka tid till vårdcentralen eller kontakta hemsjukvården för tillsyn/omvårdnad i hemmet vilket Ambulant bedömning från region Halland visat kan fungera (29). I många regioner i Sverige tas det ut en avgift vid ambulanstransport. Västra Götaland och Dalarna har en avgift på 150 kronor för både vuxna och barn (30-31) och i Värmland kostar det 150 kronor för personer över 18 år (32). Region Östergötland tar inte ut någon avgift vid transport med ambulans. Möjligen skulle transporterna kunna minska om en avgift infördes och skulle kunna leda till lägre andel av lågprioriterade ambulanstransporter. Det vore intressant att undersöka allmänhetens uppfattning och kunskap om ambulanstransporter samt vilken kompetens som finns bland ambulanspersonalen. Det vore även värdefullt att gå ut till allmänheten med information om i vilka situationer man ringer 112 och vilka andra alternativ som finns. Detta skulle kunna leda till att onödiga ambulanstransporter, där inget akut vårdbehov föreligger, minskar och att patienter med akuta högspecialiserade vårdbehov inte riskerar att behöva vänta på ambulans. Metoddiskussion Datainsamlingen är baserad på journaluppgifter och bortfallet är lågt (<1%) i de variabler som undersöktes. Bortfallet bedömdes inte påverka tolkningen av resultatet. Att alla uppgifter inte fanns tillgängliga för alla patienter ledde till att det totala antalet varierar i olika tabeller. Tolv dagar under två år valdes ut med målet att inkludera 1000 patienter för att kunna göra en jämförelse mellan de två åren. Åldersgruppen år skilde sig markant från övriga åldersgrupper, dels i skillnad mellan åren men också i vårdbeslut som tas på akuten. Dock är antalet för litet för att kunna göra subgruppsanalyser. Fler studier behövs för att belysa beteenden och attityder kring uppsökande vård hos patienter men också hos larmoperatörer, ambulanspersonal och vårdpersonal. Konklusion I studien framkom att ambulanstransporterna ökat något under 2014 jämfört med Ökningen kunde i huvudsak förklaras av en relativt stor ökning för åldersgruppen år. Studien visade att i enbart hälften av ambulanstransporterna fick patienten någon behandling i ambulansen. Andelen transporter utan behandling i ambulans föranleder en diskussion om möjligheten att ha en mer flexibel lösning för att möta upp aktuellt vårdbehov. En möjlig hantering av den övertriagering som sker vid utlarm skulle kunna vara att ambulanspersonalen efter undersök- 12

23 ning/bedömning får möjligheten att kunna överlämna patienter som inte bedöms vara i behov av akutsjukvård till annan vårdgivare för eventuell behandling, uppföljning eller vårdplanering. 13

24 Referenser 1. Barkley K. (1978) The Ambulance: The story of emergency transportation of sick and wounded through the centuries 1 ed. Florida: Exposition Press. 2. Skinner H. (1949) The Origin of Medical Terms. Baltimore: Williams & Wilkins. 3. SOSFS 2005:24. Ändringar i föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen. 4. SOSFS1999:17. Läkemedelshantering i ambulanssjukvården mm. Stockholm: Socialstyrelsen. 5. SOSFS 2009: Ambulanssjukvård mm. Stockholm: Socialstyrelsen. 6. SOS Alarm. Vårdprioritering. [Hämtad ] 7. Widgren B. (2012) RETTS akutsjukvård direkt. Lund: Studentlitteratur. 8. Widgren B. (2013) RETTS. Lite praktisk handledning. Ett samanhållet medicinskt beslutsstöd för medicinskt beslutsstöd för akutsjukvård. TTS.%20Handledning.pdf [Hämtad ] 9. Mirsch H. Smärtgränsen är nådd. Vårdfokus. 2010;9, Statistik akutmottagningen Vrinnevisjukhuset Norrköping opublicerat material Statistik Pre Medic Ambulanssjukvården i Norrköping Hjälte L, Suserud B, Herlitz. et al. Initial emergency medical dispatching and prehospital needs assessment: a prospective study of the Swedish ambulance service.eur J of Emerg Med. 2007;14: Carlströ E. Förändringsarbete i hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; Cosmic. Region Östergötlands digitala journalsystem. 14

25 15. Salk E, Schriger D, Hubbel K. et al. (1998) Effect of Visual Cues, Vital Signs and Protocols of Triage: A Prospective Randomized Crossover Trial. Annals of Emerg Med. 32(6): Karlsten R. & Elowsson P. (2004) Who calls for the ambulance: implications for decision support. A descriptive study from Swedish dispatch. Eur Jour Emerg Med. 11(3): Beillon L.M, Suserud B-O, Karlberk, et al. (2009) Dose ambulance use differ between geographic areas? A survery of ambulance use in sparsely and densely populated areas. Am J Med. 27(2): Jöninger-Jaldeheim J. Larsson A. (2012) Är SOS utlarmningsindex kompatibelt med METTS triageverktyg? En enkätundersökning utifrån ambulanspersonalens bedömning. Magisteruppsats, Lunds universitet, Institutionen för hälsa, vård och samhälle. 19. Ek B. Edström P. Toutin A. (2013) Relability of a Swedish prehospital dispatch system in prioritizing patients. Int Emerg Nurs. 21(2): Petzäll K. (2008) Trafiksäker transport och vård av patienter i ambulans, Forskningsrapport 2008:57, Karstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, avdelningen för omvårdnad. 21. Beillon L M. (2010) Att värdera vårdbehov- ett kliniskt dilemma. Doktorsavhandling, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg. 22. Hjälte L, Suserud B, Herlitz. et al. (2007). Why are people without medical needs transported by ambulance? A study of indications for pre-hospital care. Eur J of Emerg Med; 14(3): Kawakami C, Kubota K, Ohshige K. et al. (2007) Influence of socioeconomic factors on medically unnecessary ambulance calls. BMC Health Serv Res;7(120). 24. Marks PJ, Daniel TD, Afolabi O. et al. (2002) Emergency (999) calls to the ambulance service that do not result in the patient being transported to hospital: an epidemiologcal study. Emerg Med J; 19(5): Melby V & Ryan A. (2005) Caring for older people in prehospital emergency care: can nurses make a difference. J Clin Nurs; 14(9):

26 26. Ahl C. Nyström M. Jansson L. (2006) Making up one s mind: - Patients experiences of calling an ambulance. Accid Emerg Nurs; 14(1): Berg A-K, Fransson M, Sundgren I. (2008) Ambulanssjukvård allmänhetens uppfattning och förväntningar. Kandidatuppsats. Högskollan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap. 28. Folkhälsomyndigheten (2016) Åldrande befolkning [Hämtad ] 29. Region Halland (2013) Ambulant bedömning [Hämtad ] Vårdguiden (2015) Patientavgifter i Västra Götaland. [Hämtad ] 31. Landstinget Dalarna (2015) Patientavgifter i hälso- och sjukvården. [Hämtad ] 32. Landstinget i Värmland (2015) 3. Avgifter för öppen hälso- och sjukvård samt ambulanssjukvård. Avgifter-for-oppen-halso--och-sjukvard-/ [Hämtad ] 16

27

28 Förteckning över rapporter utgivna av FoU-enheten för Närsjukvården, Östergötland, ISSN Kan beställas via e-post: Rapporterna finns också som PDF-filer på vår hemsida: Urivägsinfektion enligt telefonbaserat beslutsstöd Finns andra orsaker till symtom? Författare: Hanna Skytt 2016:6-ST Vårdflödet vid intensifierad ätstörningsbehandling på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Författare: Jonas Wejde 2016:5 Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök Författare: Irina Al 2016:4-ST Uppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression Författare: Valenthina Pavlova 2016:3-ST Urinsticka som komplement till symtomalgoritm för kvinnor med urinvägsbesvär Författare: Åsa Gustafsson 2016:2-ST En studie i primärvård Psykisk ohälsa i Östergötland Epidemiologisk kartläggning baserad på diagnosregistrering i Region Östergötland Författare: Peter Garvin, Johan Lyth, Agneta Andersson, Ann-Britt Wiréhn 2016:1 Vårdpersonalens erfarenheter av hemsjukvårdsreformen i Östergötland Författare: Eva Törnvall, Pia Yngman-Uhlin, Agneta Andersson, Birgitta Larsson 2015:9 Gruppbehandling för patienter med övervikt och fetma En metod med stöd av kognitiv beteendeterapi Författare: Petra Rask, Lilli-Ann Bergqvist 2015:8 Manga som specialintresse Intervjuer med ungdomar med Asperger syndrom eller högfungerande autism Författare: Alicja Grudzinska 2015:7 Vardagsrevidering En arbetsrehabiliteringsinsats för personer med komplex problematik och lång tids frånvaro från arbetsmarknaden Författare: Anna Käcker, Frida Svanholm, Karolina Tegsjö 2015:6 Antibiotikaförskrivning till patienter med svårläkta bensår som handlagts på en vårdcentral Författare: Meike Hüttermann 2015:5-ST

29 Barn och ungas psykiska ohälsa Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholms läns landsting Författare: Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman, Tomas Bokström 2015:4 Patientnära analyser i Finspång, Östergötland Författare: Srinivas Uppugunduri, Ewa Grodzinsky, Maria Edvardsson, Göran Schedvin, Siv Stigell Wiklund, Helen Styrbjörn, Agneta Andersson, Nahreen Tynngård 2015:3 Distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljö i primärvård och en kartläggning av arbetstidens innehåll Författare: Eva Anskär 2015:2 D-vitaminbrist hos kvinnliga emigranter från subtropiska och tropiska områden boende i Sverige En tvärsnittsstudie vid två vårdcentraler i Motala Författare: Mustafa Douglah Georgios Korakakis 2015:1-ST Fungerar telefonbaserat beslutsstöd för att fastställa eller utesluta urinvägsinfektion hos kvinnor? Författare: Georgios Anastasopoulos, 2014:8-ST Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymtom enligt svenska NICEkriterierna Författare: Gabriella Karlsson, 2014:7-ST Utveckling av en svensk version av smärtbedömningsinstrumentet PACSLAC i en population av personer med demenssjukdom Författare: Pernilla Malmfors, 2014:6 Sjuksköterskors och chefers uppfattningar om RGS webb som arbetsverktyg i telefonrådgivning - en enkätstudie i primärvården Författare: Helena Skansén Nyberg, 2014:5 Interbedömarreliabilitet av triagesystemet RETTS Författare: Lise-Lotte Bergqvist, Linda Bohlin, Monika Karlsson, Jenny Pettersson, 2014:4 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Författare: Henrik Hindmarsh, 2014:3 Upplevda magtarmsymtom hos patienter med ätstörning Författare: Cecelia Eriksson, Elisabet Bergfors, Bo Göran Olsson, Ewa Grodzinsky, 2014: 2 Dessutom finns ett stort antal rapporter som utkommit i tidigare rapportserier. Hör gärna av dig till oss på FoU-enheten om du vill fråga om dessa.

30

31

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist och gammal utrustning i ambulanssjukvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2106-10-11 1 (4) HSN 2016-4458 Handläggare: Birgitta Rosengren Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om personalbrist

Läs mer

Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök. Irina Al

Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök. Irina Al 2016:4ST Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök Irina Al Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS

Prehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS Prehospital bedömning - bedömningsbilen Carl Magnusson VÄSTERÅS 2018-03-23 Bakgrund Larmcentralen Svårt att bedöma patient utan visuell kontakt, speciellt då patient har diffusa symtom Hög andel av (>

Läs mer

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke

Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Annika Berglund, sjuksköterska, medicine doktor Södersjukhuset Annika.Berglund@sodersjukhuset.se Prioritering 1 eller 2 för stroke? Priority 1

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm GERIATRISKT FORUM 2012 13-14 september Läkaresällskapet, Stockholm Tack för inbjudan! 2 : En samverkan mellan ambulanssjukvården och geriatrik Berit Larsson, ST-läkare i Geriatrik och Akutsjukvård. Eva

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m.; beslutade den 25 juni 2009. (M) Utkom från trycket

Läs mer

MOBIL PREHOSPITAL TESTBÄDD (PRETEST)

MOBIL PREHOSPITAL TESTBÄDD (PRETEST) MOBIL PREHOSPITAL TESTBÄDD (PRETEST) Magnus Andersson Hagiwara, Docent i prehospital akutsjukvård, PreHospen Hanna Maurin Söderström, Lektor i informationsvetenskap, PreHospen/PICTA Bengt-Arne Sjökvist,

Läs mer

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

Kartläggning av vårdnivå för ambulanspatienter utan behov av akutsjukvård

Kartläggning av vårdnivå för ambulanspatienter utan behov av akutsjukvård Kartläggning av vårdnivå för ambulanspatienter utan behov av akutsjukvård 2016-11-16 Emil Péclard ST-läkare Vårdcentral Tisken Falun emil.peclard@ltdalarna.se 070-6870017 Handledare: Anneli Strömsöe, leg

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

Medicinskt Beslutstöd för larmtjänst (MBS) optimering via maskininlärning (AI)

Medicinskt Beslutstöd för larmtjänst (MBS) optimering via maskininlärning (AI) Medicinskt Beslutstöd för larmtjänst (MBS) optimering via maskininlärning (AI) Hans Blomberg MD, PhD Medicinsk Ledningsansvarig Läkare Sjukvårdens Larmcentral Akademiska Sjukhuset Uppsala Universitet Douglas

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 1 Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. I det här registret

Läs mer

Samverkansuppdrag 2018

Samverkansuppdrag 2018 Samverkansuppdrag 2018 Totalt 1457 uppdrag 2018 Under 2018 har totalt 1457 uppdrag utförts. Patienter har fått närmare och snabbare vård tack vare att sjuksköterskor från olika verksamheter hjälps åt.

Läs mer

Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar

Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2008:90 Ambulanssjukvård Allmänhetens uppfattning och förväntningar Anna-Karin Berg Mikael Fransson Ingemar Sundgren Uppsatsens

Läs mer

Har jag ringt efter ambulans vill jag transporteras i den

Har jag ringt efter ambulans vill jag transporteras i den EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2009:14 Har jag ringt efter ambulans vill jag transporteras i den En enkätstudie om vad allmänheten tror att ambulanssjukvård

Läs mer

Samverkande sjukvård. Samverkansuppdrag 2017

Samverkande sjukvård. Samverkansuppdrag 2017 Samverkande sjukvård Samverkansuppdrag 2017 Totalt antal utförda samverkansuppdrag 1065 Totalt antal samverkansuppdrag under 2017 var 1065 st. Av dessa var 267 st assistansuppdrag som kan ges från vårdcentral/jourcentral,

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Patientdatabaserad kvalitetsutveckling

Patientdatabaserad kvalitetsutveckling Patientdatabaserad kvalitetsutveckling Thomas Hermansson, Bakgrund: Till stor del bygger samtliga medicinska beslutsstöd på expertkunskap. Det är endast lågt eller mycket lågt bevisvärde i de olika beslutsstöd

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn

Läs mer

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär

Läs mer

Prio 1. - en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Mikael Rosberg, Jenny Valquist

Prio 1. - en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Mikael Rosberg, Jenny Valquist Prio 1 - en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Författare: Mikael Rosberg, Jenny Valquist Handledare: Marie Cedereke Magisteruppsats Våren 2014 Lunds

Läs mer

Uppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression

Uppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression 2016:3ST Uppföljning av behandling och symtom hos äldre med diagnostiserad depression Valenthina Pavlova Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården i Östergötland ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se

Läs mer

Bedömningsbil. Presentationens namn. SU AMB VU Carita Gelang AMB ÖL Jonas Högberg

Bedömningsbil. Presentationens namn. SU AMB VU Carita Gelang AMB ÖL Jonas Högberg Bedömningsbil 1 Införande av Bedömningsbil Patientens vårdbehov styr inte själva transportmedlet Strävar efter differentiering av våra resurser för att bättre tillgodose behovet Föreligger av olika anledningar

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutsstöd Instruktörer Sex Sjuksköterskor från hemsjukvården Sex sjuksköterskor från ambulansen

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt?

Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt? Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt? Situation Ny rutin för patienter med central bröstsmärta Mål: att patienten är på PCI inom

Läs mer

Examensarbete specialistutbildning ambulanssjukvård 15 hp Sundsvall 2015

Examensarbete specialistutbildning ambulanssjukvård 15 hp Sundsvall 2015 Examensarbete specialistutbildning ambulanssjukvård 15 hp Sundsvall 2015 Institutionen för hälsovetenskap Ambulanssjuksköterskors erfarenhet av att lämna patienter hemma utan ambulansbehov - En intervjustudie

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

Manual ambulansjournal version Manual ambulansjournal

Manual ambulansjournal version Manual ambulansjournal Manual ambulansjournal Ambulansjournalen består av två delar: 1. Akutjournal Ambulans där främst ambulanslogistiska uppgifter, men även kompletterande anamnes, dokumenteras. 2. Akutjournal enligt METTS

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

Mer än bara telefonrådgivning Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson

Mer än bara telefonrådgivning Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson Mer än bara telefonrådgivning 2019-05-27 Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson Nationella invånartjänster 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden webb 1177 Vårdguiden e-tjänst Hitta och jämför

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma patientens vårdnivå inom prehospital vård

Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma patientens vårdnivå inom prehospital vård Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin Omvårdnadsvetenskap, Avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 hp Vårterminen 2015 Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma patientens

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS linda.jorgensen@vgregion.se KUNGÄLVS SJUKHUS Ett hälsofrämjande sjukhus När Kungälvs sjukhus togs i bruk på slutet av 1800-talet

Läs mer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani

Läs mer

Samverkande sjukvård

Samverkande sjukvård Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars

Läs mer

Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå

Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Carina Westerelve Datum 2014-06-09 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inledning I regeringens överenskommelse

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt! Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt! Vision och syfte med Samverkande sjukvård Att tillgodose invånarens behov av god hälso- och sjukvård och samordna sjukvårdsresurserna som finns

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag juli-sept 18 Primärvård Totalt utfördes samverkansuppdrag av ambulans och hemsjukvård juli-sept 18 1 Antal uppdrag

Läs mer

Akutsjukhus, rätt vårdnivå? En studie av ej inlagda prio 3 patienter

Akutsjukhus, rätt vårdnivå? En studie av ej inlagda prio 3 patienter EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:98 Akutsjukhus, rätt vårdnivå? En studie av ej inlagda prio 3 patienter Anna Kängström Ingemar Sundgren Uppsatsens

Läs mer

Barn och ungas psykiska ohälsa

Barn och ungas psykiska ohälsa - Epidemiologisk kartläggning av diagnosregistrering i Region Östergötland och Stockholm läns landsting Ann-Britt Wiréhn, Agneta Andersson, Christina Dalman & Tomas Bokström Forsknings- och utvecklingsenheten

Läs mer

Höftprocessen Landstinget i Östergötland Östra distriktet.

Höftprocessen Landstinget i Östergötland Östra distriktet. Vrinnevisjukhuset en Landstinget i Östergötland Östra distriktet Detta är ett övergripande PM för patienter med misstänkt höftfraktur i östra länsdelen Alla patienter med misstänkt höftfraktur handläggs

Läs mer

12 Prehospital psykiatrisk resurs

12 Prehospital psykiatrisk resurs 12 Prehospital psykiatrisk resurs Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-04-12 55 Prehospital psykiatrisk resurs RS150407 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige

Läs mer

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning

70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning 70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning Ambulanssjukvården idag: Högre kompetens Sortering av

Läs mer

Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P

Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet Filminslag från SVT Gävleborg Gävleborgs län och dess kommuner Upptagningsområde Upptagningsområde ca 40 Km radie från Los Glesbygdsområde E

Läs mer

Motion Ambulanssituationen i Jönköpings län

Motion Ambulanssituationen i Jönköpings län ÄRENDE 9 2012-03-07 Motion Ambulanssituationen i Jönköpings län Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, Sverigedemokraterna Yttrande

Läs mer

Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län

Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län YTTRANDE 1(2) 2012-01-26 LK11-0480 Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Landstingsfullmäktige Motion - Ambulanssituationen i Jönköpings län Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

PRIORITERING FRÅN LARM TILL SJUKHUS

PRIORITERING FRÅN LARM TILL SJUKHUS Magisteruppsats PRIORITERING FRÅN LARM TILL SJUKHUS - En retrospektiv registerstudie om bedömningar i den prehospitala vårdkedjan Författare: Martin Lundblad Helena Svensson Handledare: Sylvi Persson/Anders

Läs mer

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län

Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården. Ambulanssjukvården Region Örebro län Thomas Carnell, avdelningschef, ambulanssjukvården Torbjörn Bergvall, verksamhetsutvecklare, ambulanssjukvården Ambulanssjukvården Region Örebro län Ambulanssjukvården har utvecklats senaste decennierna,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vad får oss att ta steget? - En kvalitativ studie om förändringar av levnadsvanor. Petra Rask

Vad får oss att ta steget? - En kvalitativ studie om förändringar av levnadsvanor. Petra Rask 2017:2 Vad får oss att ta steget? - En kvalitativ studie om förändringar av levnadsvanor Petra Rask Forsknings- och utvecklingsenheten för närsjukvården ISSN 1102-3805 www.regionostergotland.se Vad får

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

DÅ PATIENTEN INTE ÅKER MED AMBULANSEN FÖR FORTSATT VÅRD, EN STUDIE MED ASPEKT PÅ PATIENTSÄKERHETEN

DÅ PATIENTEN INTE ÅKER MED AMBULANSEN FÖR FORTSATT VÅRD, EN STUDIE MED ASPEKT PÅ PATIENTSÄKERHETEN DÅ PATIENTEN INTE ÅKER MED AMBULANSEN FÖR FORTSATT VÅRD, EN STUDIE MED ASPEKT PÅ PATIENTSÄKERHETEN En retrospektiv journalgranskningsstudie av 137 utlarmningar WHEN THE PATIENT DOES NOT GO BY AMBULANCE

Läs mer

Prioritetsskillnad mellan SOS och ambulanssjukvård vid uppdrag beställda av vårdcentral

Prioritetsskillnad mellan SOS och ambulanssjukvård vid uppdrag beställda av vårdcentral Prioritetsskillnad mellan SOS och ambulanssjukvård vid uppdrag beställda av vårdcentral En registerstudie Författare: William Doss & Tobias Fritze Handledare: Anders Johansson Magisteruppsats 2016 Lunds

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Prehospital psykiatrisk resurs

Prehospital psykiatrisk resurs 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2017-03-07 RS150407 Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys 072-171 53 58 Regionstyrelsen Prehospital psykiatrisk

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Journalföring AmbuLink och Akutjournal

Journalföring AmbuLink och Akutjournal och Akutjournal Bakgrund... 2... 2 Normal patient... 2 Normal patient identitet utländsk... 2 Normal patient identitet ofullständig/okänd... 3 Normal patient identitet reservnummer... 3 Migrationspatienter

Läs mer

Driftinformation Liggande sjuktransporter

Driftinformation Liggande sjuktransporter Amb VGR, SOS Alarm Gbg RR:08A 1.8 1.7 Sidan 1 av 6 1. Beskrivning Denna instruktion gäller för enheter avsedda för liggande och sittande sjuktransporter. Liggande sjuktransporter förkortas nedan LST. Ambulanschef

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare Transport från vårdcentral Transport från vårdcentral Målbild: Tillsammans arbetar vi för att en av vårdens övergångar sker med hög patientsäkerhet samtidigt som vi använder våra resurser på bästa sätt

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018

Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018 Årsrapport från Kvalitetsregistret för sepsis/septisk chock 2018 Inledning Patienter med sepsis (tidigare svår sepsis) eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården

Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården Författare Lina Blomberg Jeffrey Wall Handledare Johan Lingsarve Examinator

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Ambulansinstruktion. NU-ambulansen. Namn: Journalföring AmbuLink och

Ambulansinstruktion. NU-ambulansen. Namn: Journalföring AmbuLink och NU-ambulansen Ambulansinstruktion Journalföring AmbuLink och Bakgrund Ambulansjournalen (AmbuLink) och en är mycket viktiga delar i patientens journalhandlingar, information som finns att läsa här används

Läs mer

Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett

Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett Hälso- och sjukvården Datum 2018-05-08 Sida 1 (6) Västerbergslagen Dnr Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Tisdag 8 maj 2018 kl. 9:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6, Ludvika lasarett 1. Mötets

Läs mer

Motion: Försök med lättvårdsambulans

Motion: Försök med lättvårdsambulans Motion: Försök med lättvårdsambulans Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet Protokollsutdrag från Hälso- och

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Sjukvårdsreglemente (Dragracing)

Sjukvårdsreglemente (Dragracing) Sjukvårdsreglemente (Dragracing) OBS detta är minimikrav Utgåva: 2016, innehåller ändringar införda under Officiella meddelanden på www.sbf.se t.o.m.v40 2016. alt www.svemo.se (Detta är första utgåvan)

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen

Läs mer

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659 Ärendet Tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) i uppdrag att implementera I Väntan På Ambulans (IVPA)

Läs mer

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillstånds-prövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt

Läs mer

This is the published version of a paper presented at PreHospitalkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013.

This is the published version of a paper presented at PreHospitalkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013. http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper presented at PreHospitalkonferens 2013, April 25-26, Borås, Sverige, 2013. Citation for the original published paper: Berntsson, T. (2013)

Läs mer

Sepsis/septisk chock 2017 Sverige

Sepsis/septisk chock 2017 Sverige Sepsis/septisk chock 217 Sverige Inledning Patienter med sepsis (tidigare svår sepsis) eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar. Studier

Läs mer