Tätortsupprustning genom Hemavan, E12

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Tätortsupprustning genom Hemavan, E12 Storumans kommun, Västerbottens län Vägplanbeskrivning, Projektnummer:

2 TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 809, Luleå E-post: Telefon: Dokumenttitel: Tätortsupprustning genom Hemavan, E12 Vägplanbeskrivning Författare: Katja Uusitalo-Strömberg, ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2013/48839 Version: Granskningshandling Projektledare: Jöran Gärtner, Trafikverket 2

3 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 5 3. MILJÖBESKRIVNING 9 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Vägens funktion och standard Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Landskapet och staden Miljö och hälsa Byggnadstekniska förutsättningar DEN PLANERADE VÄGENS ELLER/OCH JÄRNVÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET Trafik och användargrupper Lokalsamhälle och regional utveckling Miljö och hälsa Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Påverkan under byggnadstiden 39 3

4 7. SAMLAD BEDÖMNING ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING FORTSATT ARBETE GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Formell hantering Genomförande Finansiering UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 50 4

5 1. Sammanfattning E12 (Europaväg 12) ingår i det nationella vägnätet och börjar i Mo i Rana i Norge och slutar i Helsingfors i Finland. Inom Sverige kallas E12, Blå vägen eftersom den följer Umeälven hela vägen. Samtidigt som E12 är en pulsåder med långväga trafik som ska passera Hemavan, utgör vägen en sammanbindande länk i samhällets gatusystem. Den långväga trafiken på E12 blandas med turisttrafik, lokal trafik och oskyddade trafikanter. Spritt längs båda sidor av vägen finns handel, service, stugbyar, aktiviteter och andra målpunkter. Hemavans invånare upplever idag att trafikens hastighet genom tätorten är hög. Det saknas även tillfredställande busshållplatser, längsgående gång- och cykelvägar på vissa delar samt säkra passager över E12. Trafikverket beslutade i sitt ställningstagande att gå vidare med trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter. Ändamålet med projektet är att bibehålla E12 viktiga funktion som transportled samtidigt som en trafiksäker trafikmiljö genom Hemavan skapas. Målet är en fungerande lösning som tillgodoser samtliga trafikantgruppers behov på bästa vis. Åtgärderna som ingår i vägplanen omfattar anläggande av entréport i söder och norr. Mellan entréportarna utformas vägmiljön med bykaraktär. Vid det befintliga huvudsakliga centrum skapas ett tydligt centrum genom en vägmiljö med torgkaraktär. Norr om den norra entrén behålls den befintliga landsbygdskaraktären och Solkatten tydliggörs som händelsepunkt. Belysningen ses över inom ramen för projektet och redovisas i illustrationsritningar. Beslut om demontering av belysningen i norra delen av byn ligger utanför denna vägplan eftersom beslutet har fattats nationellt av Trafikverket. Tankar om ett centrumtorg har presenterats vid samråd tillsammans med Storuman kommuns representanter. Förslaget har fått ett positivt mottagande och kommunen arbetar vidare med att lösa marktillträde och andra tillstånd. Ett eventuellt torg hanteras dock separat och ligger utanför denna vägplan. Inga Natura 2000-områden finns inom eller i nära anslutning till den aktuella vägsträckan genom Hemavan. Inga naturmiljöer eller kulturmiljöer av riksintresse berörs. Åtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras och bullret minskar. Artrika vägkanter kommer att beröras i samband med vägåtgärderna. Påverkan på de artrika vägkanterna bedöms bli små eftersom vägen åtgärdas till största de inom de centrala delarna och till stora delar inom befintligt vägområde genom att befintlig väg smalnas av. Markarbetena kan medföra negativa konsekvenser för floran men genom den hantering och de skyddsåtgärder som anges bedöms konsekvenserna bli små. I Hemavan finns ett flertal gällande detaljplaner. Där vägplanen avviker från detaljplanerna bedöms avvikelserna vara mindre och inte motverka respektive plans syfte. Under byggtiden kan vägarbeten orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtrafik med maskiner på och i anslutning till E12. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan periodvis råda. 5

6 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Hemavan är en expansiv turistort som ligger längs E12 i Storumans kommun, Västerbottens län, se figur Samhället med sin långsträckta bebyggelse har under åren utvecklats längs E12, Blå vägen. Samtidigt som vägen är en pulsåder med långväga trafik som ska passera samhället, utgör den en sammanbindande länk i Hemavans gatusystem. Den långväga trafiken på E12 blandas med turisttrafik, lokal trafik och oskyddade trafikanter. Spritt längs båda sidor av vägen finns handel, service, stugbyar, aktiviteter och andra målpunkter. Hemavans invånare upplever idag att trafikens hastighet genom tätorten är hög. Det saknas även tillfredställande busshållplatser, längsgående gång- och cykelvägar på vissa delar samt säkra passager över E12. För att avhjälpa de brister som trafikmiljön i Hemavan uppvisar har Trafikverket beslutat att vägen skall åtgärdas. Figur Översiktskarta, vägsträckan genom Hemavan markerad med röd linje. Lantmäteriet, Geodatasamverkan. 6

7 2.2. Ändamål och projektmål På nationell nivå finns ett övergripande mål för transportpolitiken som är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet, som berör resans eller transportens tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet, som handlar om säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. Ändamålet med detta projekt är att bibehålla E12 viktiga funktion som transportled samtidigt som en trafiksäker trafikmiljö genom Hemavan skapas. Målet är en fungerande lösning som tillgodoser samtliga trafikantgruppers behov på bästa vis. Målen för projektet har upprättats i samarbete med Storumans kommun och dialoggrupp med representanter från Hemavans närings- och föreningsliv. Projektmålen för utformningen av E12 genom Hemavan kan beskrivas i punkterna nedan: En trygg och trafiksäker miljö en jämn och anpassad hastighet Ett funktionellt och tillgängligt vägrum ett vägrum för alla En trafikmiljö som fungerar bra vintertid med stora snömängder och många trafikanter och uppfattas som ett attraktivt samhälle Planeringsprocessen och beslut om betydande miljöpåverkan Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som regleras av miljöbalken (1998:808) och väglagen (1971:954). Under processen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering och alternativa utformningar. Slutligen läggs lokaliseringen och den valda detaljutformningen fast. Planläggningsprocessen illustreras i figur

8 Figur Trafikverkets planprocess. Syftet med planeringsprocessen är att integrera vägbyggandet i övrig samhällsplanering såsom kommunens översikts- och detaljplanering samt skapa god anknytning till miljölagstiftning och ge goda möjligheter till insyn och samråd för berörda parter. Vägplan ska reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighetsoch skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägmålet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter. Projektet, Tätortsupprustning genom Hemavan har påbörjats innan den nya väglagen och dess process trädde i kraft den 1 januari Vägplanens inledande moment är därmed gjorda i en förstudie som genomfördes åren Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutade , med förstudien som underlag, att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter beslutet om betydande miljöpåverkan har det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet skett enligt den nya planläggningsprocessen genom att en vägplan med miljöbeskrivning tagits fram. Projekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få ta del av deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Synpunkter som har betydelse för planen kommer att bearbetas in. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden Åtgärdsval och tillämpning av fyrstegsprincipen I förstudien daterad utfördes en analys enligt fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är en arbetsstrategi där varje enskilt steg täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transportsystemet. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för transportsystemet och inte som en strikt modell som skall tillämpas i något specifikt planeringsskede. 8

9 De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Slutsatsen från steg 1 var att transportbehovet och överflyttning av transporter till annat transportsätt inte bedöms minska behovet av biltransporten till Hemavan. Däremot kan biltransporterna minskas mellan målpunkterna inom Hemavan med tydlig kommunal planering som stärker gång- och cykelstråken. Slutsatsen från steg 2 var att E12 är en viktig länk för transporter i regionen och det finns inga alternativa vägar som kan ersätta dess funktion. Däremot kan hastighetsförändringar i form av lägre hastigheter skapa förbättrad tillgänglighet och säkerhet för både biltrafik och oskyddade trafikanter. En förbättring och upprustning av befintlig gång- och cykelväg ökar säkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter. Slutsatsen från steg 3 var att upprustning av befintlig väg genom avsmalning och refuger, nya passager och övergångsställen, nya busshållplatser samt ny gång- och cykelväg förbättrar säkerheten för oskyddade trafikanter och för biltrafiken. Både för trafiken inom Hemavan och för den genomgående trafiken. Slutsatsen från steg 4 var att inga nyinvesteringar i form av t.ex. förbifart är aktuella. Trafikverket beslutade den att gå vidare med åtgärder enligt steg 3 där åtgärderna ska fokusera på trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter. 3. Miljöbeskrivning 3.1. Miljöbeskrivningens avgränsning Miljöbeskrivningen har integrerats i denna planbeskrivning. Miljöbeskrivningen ska beskriva förutsättningar och belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av de planerade åtgärderna längs vägen. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser att utföra för att minimera konsekvenserna. 9

10 Under kapitel 4 beskrivs förutsättningar i området för projektet. Bedömning av effekter och konsekvenser av projektet redovisas under kapitel 6. Även förslag till skyddsåtgärder respektive försiktighetsmått som är tekniskt möjliga redovisas i kapitel 6. Geografiskt avgränsar sig miljöförutsättningar till det område som berörs av ombyggnaden samt ett bedömt influensområde för trafikbuller, eventuell grumling i vattendrag m.m. från vägprojektet Väsentliga miljöaspekter Miljöbeskrivningen följer miljöbalkens 6 kap avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Särskilt viktiga intressen att bedöma och beskriva i detta projekt är boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och konsekvenser under byggtiden Nollalternativet Effekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Om inga åtgärder genomförs innebär det att befintliga problem och brister kvarstår framförallt under högsäsong då det är mycket biltrafik och många oskyddade trafikanter på vägen Metodik - bedömning av konsekvenser Enligt väglagen ska en miljöbeskrivning innehålla uppgifter om projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Miljöbeskrivningen ska redovisa uppgifter om områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken samt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 miljöbalken samt skyddade områden och arter enligt 7 och 8 kap. miljöbalken och kulturminneslagen. För ett projekt där Länsstyrelsen beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning för vägplan upprättas som ej behöver godkännas av Länsstyrelsen. En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens, omfattning, se figur Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar tak medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel försumbara, ringa, minst, mindre, små, begränsad eller störst för att öka läsbarheten. 10

11 Ingreppets/störningens omfattning Intressets värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig Stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig Stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten Måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten Måttlig konsekvens Liten konsekvens Figur Bedömningsskala för konsekvenser Begrepp i miljöbeskrivningar I miljöbeskrivningen används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen. Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, till exempel att den nya vägen går i skärning som innebär lägre grundvattennivå. Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår där vägen dras fram, till exempel sättningar på byggnader eller sinande brunnar. Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel skador på byggnader eller att ett antal hushåll måste hämta sitt vatten i en annan brunn. För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika skyddsåtgärder utföras, till exempel stabilisering av husgrunden innan skadan uppkommer eller att brunnen grävs djupare. 4. Förutsättningar 4.1. Vägen/järnvägens funktion och standard E12 (Europaväg 12) ingår i det nationella vägnätet. E12 börjar i Mo i Rana i Norge och slutar i Helsingfors i Finland. Sträckan är 91 mil lång, varav 46 mil i Sverige. Inom Sverige kallas E12, Blå vägen eftersom den följer Umeälven hela vägen. E12 är av riksintresse för kommunikationer och är en viktig led för tung trafik till och från Norge samt turisttrafik till Tärna/Hemavanområdet. E12 går centralt genom Hemavan och delar upp samhället i två områden - öster och väster om vägen. Vägen är en central och dominerande del av Hemavans samhällsbildning och på grund av den utsträckta bebyggelsekaraktären, blir E12 en sammanbindande länk i Hemavans gatusystem samtidigt som den är en viktig led för genomfartstrafiken. 11

12 Trafik- och vägförhållanden Högsta tillåtna hastighet genom tätorten är 50 km/h och vid de mest centrala delarna vid gallerian har hastigheten sänkts till 30 km/h. I utkanterna av tätorten är hastigheten begränsad till 70 km/h. Vägens bärighetsklass är BK1 (högsta klass). Befintlig väg har en varierad bredd på 8-8,5 meter Trafik och användargrupper Längs E12 i Hemavan blandas genomfartstrafik av både personbilar och tunga fordon med turisttrafik, lokal trafik och oskyddade trafikanter. Trafikmängden uppmättes år 2011 till 860 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav 130 är tung trafik. Under perioden genomfördes en trafikmätning längs E12 genom Hemavan. Under mätperioden inföll påskveckan som normalt är årets mest trafikbelastade period. Resultatet av mätningen visade att trafikmängden i de centrala delarna av Hemavan låg på ca fordon/dygn i genomsnitt. I utkanterna av Hemavan vid Lassovägen (söder) och Norrliften (norr) var trafikmängden ca fordon/dygn. Under mätperiodens maxdygn ( , Skärtorsdag) steg trafikmängden i centrala delarna av Hemavan med ytterligare ca fordon till totalt ca fordon/dygn. Under mätperioden överskred den uppmätta medelhastigheten den högsta tillåtna hastigheten (50 km/tim) på E12 söder om Lassovägen. I övrigt överskreds inte den högsta tillåtna hastigheten Oskyddade trafikanter Längs större delen av Hemavan finns en avskild gång- och cykelbana. Ett övergångsställe finns i centrala delarna. Målpunkterna i området finns på båda sidor om vägen vilket innebär att oskyddade trafikanter rör sig både längs och tvärs E12 på många platser inom samhället. Vid högsäsong med mycket trafik upplevs E12 som en barriär för oskyddade trafikanter, särskilt barn, som vill korsa vägen. I och kring Hemavan finns flera skoterledspassager över E12. Några av passagerna har dåliga siktförhållanden Kollektivtrafik Regional- och lokalbusstrafik trafikerar Hemavan dagligen av Länstrafiken i Västerbottens län. Linje 31 trafikerar sträckan Hemavan Lycksele Umeå Lycksele Hemavan dagligen med sex turer. På lördagar går tre turer samma sträcka och på söndagar går totalt sex turer mellan ovanstående orter. Linje 31, delsträcka 3, trafikerar Hemavan Storuman med ca 4 turer per dag. Linje 319 och 320 trafikerar Hemavan med en tur vardera per dag. Under turistsäsong trafikerar Lapplandspilen sträckan Stockholm Hemavan några gånger i veckan. Det finns två busshållplatser i Hemavan, dels vid Lassovägen dels vid centrala delarna vid gallerian. 12

13 Farligt gods E12 är rekommenderad väg för farligt godstransporter Övrig kommunikation 1993 färdigställdes Hemavans flygplats, Hemavan Tärnaby Airport som ägs och drivs av Hemavan Tärnaby Airport AB. Hemavan Tärnaby Airport AB ägs till 44 % av Storumans kommun och till 56 % av turistnäring och privatpersoner. Flygplatsen har trafik mellan Arlanda och Hemavan sex dagar i veckan året runt Lokalsamhälle och regional utveckling Befolkning och bebyggelse Hemavan är, räknat i befolkningsantal, det 5:e största samhället i Storumans kommun. Tätorten Hemavan består av en långsträckt och relativt gles bebyggelse som är spridd på båda sidor om E12. Orten hyser ca 270 fast boende och en omfattande mängd fritidshusbebyggelse, främst på den östra sidan av vägen. Vid utgången av år 2009 fanns i Storumans kommun 6227 invånare. Den viktigaste och helt dominerande näringen i Hemavan är servicenäringarna och turismen. Det finns ett flertal företag som är helt inriktade på turismnäringen som de stora skidanläggningarna, hotellet, stugbyarna och restaurangerna. Fokus ligger på vinterturismen men satsningar görs även för att öka sommarturismen. Under vintersäsongen kan det vistas upp mot tillfälliga besökare i Hemavan- och Tärnabyområdet. Majoriteten av bebyggelsen i Hemavan är modern, men äldre jordbruksbebyggelse finns i det nedre partiet av sluttningarna, där odlingsmarken i dalen möter den bördiga bergssidan. Bland bebyggelsen finns odlingslandskap som hålls öppet genom privata initiativ. I Hemavan finns förskola och fritids. Närmaste 1-9 skola och gymnasium finns i Tärnaby (Alpina gymnasium) och i Storuman. I Tärnaby finns även sameskola och - förskola. Elever från Hemavan har skolskjuts till Tärnaby Målpunkter Längs med E12 finns olika typer av målpunkter spridda längs båda sidor av vägen, till exempel butiker, restauranger, simhall, fotbollsplan, bensinmack, flygplats, busshållplatser, skidanläggning och olika typer av boende, se figur Ett huvudsakligt centrum finns strax norr om Kvarnbäcken där livsmedelsbutik, butiksgalleria, restauranger och bensinmack är beläget, se figur Där ligger också byns förskola och fritids. Övriga målpunkter finns spridda söderut från detta centrum till ortens utkant. 13

14 Figur Ortofoto över Hemavan med viktiga vägnamn, målpunkter och objekt markerade Figur Hemavans centrum med livsmedelsbutik, butiksgalleria och bensinmack mm 14

15 Kommunala planer Gällande planer som rör Hemavan är: Översiktsplan för Storumans kommun, 2010 (antagen av kommunfullmäktige maj 2011) Fördjupad översiktsplan för Hemavan, 2010 (antagen av kommunfullmäktige maj 2011) 24-P Förslag till ändring av byggnadsplan gällande för fastigheterna Björkfors 1:33, 1:40 och del av 1:34 och 1:43 mfl i Hemavan inom Storumans kommun (beslut ) 24-P 1984_40 Kv Enen Porsen Ljungen mm 24-TÄR Förslag till ändring av byggnadsplan gällande väghöjder å europaväg 79 inom Björkfors by i Storumans kommun (beslut ) 24-TÄR-1304, Byggnadsplan för del av Björkfors by,hemavan (1972) 24-TÄR-1265, Byggnadsplan Björkfors 1:8, 1: TÄR-677 Byggnadsplan för del av Björkfors by (1963) 24-TÄR-962 Byggnadsplan för Björkfors 1:7, 1:8 (1970) /4. Detaljplan för gång- och cykelväg vid E12 inom norra delen av Hemavan i Storumans kommun (laga kraft ) 2421-P90/9. Detaljplan för centrumanläggning mm i Hemavan inom Storumans kommun (laga kraft ) 2421-P88/7. Detaljplan Björkfors 1:5, 1:7, Centrumliften 2421-P91/6. Detaljplan område vid Norrliften 2421-P92/3. Detaljplan Björkfors 1:19 m fl 2421-P92/5 Detaljplan för Kvarnbäcksområdet 2421-P93/7 Detaljplan för del av Björkfors 1:327 m fl 2421-P95/1 Detaljplan för Lantmäteribacken 2421 P10/12 Detaljplan Björkfors 1:5, 1:20. 1:639 m fl 2421-P13/6. Solbacken, Detaljplan för del av fastigheterna Björkfors 1:598 mfl. i Hemavans by, 2012 (laga kraft ) 2421 P13/2. Detaljplan för Affärsgalleria i Hemavan, Björkfors 1:60 och 1:326 m.fl., 2012 (antagande handling) Detaljplanegränserna redovisas i illustrationskartorna Friluftsliv Hemavan karaktäriseras till stor del av verksamheter som är kopplade till turism och friluftsliv. I området finns skidanläggningar med liftar, backar och spår. Öst om tätorten finns skidanläggningen med 10 liftar och 30 pister. Liftsystemet har två dalar som knyter an 15

16 till E12 och tätorten, dalen vid Centrumliften söder om centrum och Solkatten i ortens norra utkant. I Hemavan finns även ett väl utvecklat ledsystem genom fjällvärlden som kan nyttjas för vandringar och för skidåkning. Både Kungsleden, 40 mil mellan Hemavan och Abisko, och Drottningleden, 9 km mellan Hemavan och Laisaliden nås från Hemavan. I anslutning till Kungsleden finns den fjällbotaniska trädgården och ett naturum med utställningar som båda är populära utflyktsmål. Den Fjällbotaniska trädgården är Sveriges högst belägna och en av världens nordligaste belägna botaniska trädgårdar (600 meter över havet och ca 100meter under trädgränsen). I och kring Hemavan finns också ett väl utvecklat skoterledssystem. Fiske förekommer både i älv och i fjällsjö. Det finns ett generellt skoterförbud på fjällsidan av E12. Under åren 2015 och 2016 genomförs en försöksverksamhet för skotertrafik inom Hemavan. När detta försök utvärderas så lämnar Storuman kommun ett förslag till passager av E12 som sedan Trafikverket ser över utifrån ett säkerhetsperspektiv Rennäring Enligt 3 kap 5 miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäring så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan försvåra rennäringens bedrivande. Områden av riksintresse för rennäring ska skyddas mot sådana åtgärder. Hemavans centrala delar ligger inom Ubmeje Tjeälddie samebys gränser. Området nyttjas som sommarbetesmarker Övrig markanvändning I anslutning till E12 finns gamla jordbruksmarker där det aktiva brukandet huvudsakligen har upphört. Markerna hålls delvis öppna av frivilliga krafter bland annat med betesdjur. Vattenförsörjningen i Hemavan utgörs av en ytvattentäkt i Mortsbäcken (Storbäcken), i Hemavans sydöstra del. Under högsäsong bedöms befintliga vattentäkten vara hårt ansträngd och därför har kommunen planerat ny vattentäkt ca 900 meter nedström flygfältet i Hemavan. Eftersom många boende i Hemavan inte anser att den valda täktplatsen är lämplig så går kommunen även igenom tidigare undersökningar som rör (sämre) alternativa lokaliseringar, parallellt med att ansökan om vattenverksamhet färdigställs. Fastigheterna i de centrala delarna av Hemavan är anslutna till kommunalt avlopp. I området finns inga kända större sand-, grus-, eller stentäkter Landskapet och staden Hemavan är belägen i Umeälvens dalgång, mellan ett deltalandskap med sjöar och fjället som reser sig på tätortens östra sida. Dalgången är bred och relativt flack med något varierande växtlighet. Fjällets bergssida leder upp till en markant platå som förr utgjorde 16

17 den högsta strandlinjen av den sjö som fanns här under istiden. Ovanför platån är marken och topografin varierad med inslag av berg i dagen och mindre myrområden, för att slutligen övergå i kalfjäll. Tätorten Hemavan presenterar sig, längs E12, genom en landsbygdsmiljö som successivt övergår i tätare bebyggelse. På grund av bebyggelsens glesa och varierande placering längs vägen finns ingen påtaglig tätortskaraktär längs någon sträcka. Villa- och fritidshusbebyggelsen på fjällets sluttning döljs på avstånd av vegetation, vilket gör att orten vid en första anblick uppfattas vara glesbebyggd. E12 upplevs huvudsakligen som en landsväg. Från söder möts trafikanterna snabbt efter ankomst till orten av något som kan liknas vid ett sekundärt centrum med simhall, boende och restauranger. Här har vägrummet en något mer urban karaktär med trottoar för gång- och cykeltrafik samt bebyggelse som kantar vägen på den västra sidan. På den östra sidan av vägen finns gles bebyggelse som övergår i ett öppet odlingslandskap som har bergssidan med dess bebyggelse och skidanläggning som fond. Därefter följer en glesbebyggd sträcka med gång- och cykelväg avskilt från vägen och en dominans av öppna ytor närmast vägen. Från norr möts trafikanterna först av bebyggelsen kring, Solkatten, skidanläggningens norra dal. Därefter följer en längre sträcka med landsbygdskaraktär där bebyggelsen är gles och den västra sidan utgörs av öppet odlingslandskap med fjällen på andra sidan av dalgången som fond. Sträckan visar tecken på tätort genom den separata gång- och cykelvägen, vägbelysningen och skymtar av den något tätare bebyggelsen i sluttningen på den östra sidan. Ankomsten till Hemavans huvudsakliga centrum sker relativt plötsligt från både söder och norr. Centrumet är litet och det är lätt att missa de infarter till den service som finns. Bebyggelsen är gles och inte i direkt anslutning till vägen, vilket gör att vägrummet inte har en tydlig avgränsning och att centrumkaraktären är svag. Längs vägen finns gång- och cykelbana på trottoar, men i övrigt har vägen inte någon utformning som signalerar centrum. Kvarnbäcken som passeras på bro i den södra utkanten av centrum upplevs mycket svagt då sikt mot den hindras av räcken och höjdskillnader. Den omfattande reklamskyltningen, i centrum och i ortens södra delar, varierar mycket i utseende och gör att miljön upplevs rörig och svårorienterad. Längs hela sträckan genom Hemavan ligger vägen på bank. På vissa delar, som söder om Solkatten, är banken hög och dåligt anpassad till den omgivande terrängen. Den befintliga separata gång- och cykelvägen har ibland en linjeföring i plan och profil som skiljer sig från vägens. Sträckorna med vägrummets olika karaktärer visas i figur

18 Figur Vägrummets karaktärer längs E12 i Hemavan i dag Miljö och hälsa Riksintressen och skyddade områden I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Bestämmelser finns om skydd av områden som har högt värde för naturoch kulturmiljöer, friluftsliv, mineraler, energi, kommunikationer mm. Följande riksintressen berör planområdet eller finns i närområdet: Hemavans deltaland, Ahasjön-Laisholmsdeltat är av riksintresse för naturvården (miljöbalken 3 kap 6 ). Hemavan, deltalandet kring Ahasjön och älven, är av riksintresse för kulturmiljövården (miljöbalken 3 kap 6 ). Vindelfjällsområdet inklusive Hemavan är av riksintresse för friluftslivet (miljöbalken 3 kap 6 ). E12 är av riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap 8 ). Fjällområdet kring Umeälven inklusive Hemavan är av riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet (miljöbalken 4 kap 2 ). Därutöver ingår Vindelfjällsområdet öster om E12 i området som är av riksintresse för naturvården (miljöbalken 3 kap 6 ), Natura 2000 (miljöbalken 7 kap 28 ), obrutet fjällområde (miljöbalken 4 kap 5 ) och för rennäringen (miljöbalken 3 kap 5 ). Avstånd från vägplaneområdet är ca 1 km. Se karta figur

19 Figur Karta riksintressen och skyddade områden. Utdrag ur förstudie Väg E12, Tätortsupprustning genom Hemavan Naturmiljö Vindelfjällsområdet har mycket stora naturvärden. Bland annat finns en rik flora beroende på gynnsam kalkrik berggrund. Längs hela vägsträckan är vägkanterna artrika och detta gäller även övriga allmänna vägar i kommunens norra delar (Tärna socken). Värdena består av rikt blommande vägkanter på ett flertal platser som utgörs av högörtängar, ställvis mycket artrikt med bl.a. ängsgentiana och den hotade nordlåsbräken samt även brudsporre, grönyxne, bruntåg, käringtand, fjällsippa, lappspira, smalfräken, källört, låsbräken, kransrams. En känslig flora som kräver både hänsyn och lämplig skötsel. Detta är inte minst viktigt i nutiden när ängsslåttern till största delen upphört i området. Vägkanterna kan då fungera som en refug för hotade och sällsynta växter. Riksintresseområden för naturvård finns såväl väster som öster om E12. Området väster om vägen består av deltaområden vid Ahasjön och Umeälven. Detta är ett gammalt kulturlandskap med stora våtmarker. Delar av området har högsta klass i länsstyrelsens inventering av ängs- och hagmarker och bevarandevärt odlingslandskap. I öster finns Vindelfjällens naturreservat (Sverige största) som tillika är angivet vara av riksintresse för naturvården. Se kartor figur och Inga områden som omfattas av myrskyddsplaner, högt klassade våtmarksområden eller högt klassade naturgrusområden finns i anslutning till E12 i Hemavan. Skogsstyrelsen har inga 19

20 sumpskogar, nyckelbiotoper, biotopskyddsområden eller andra naturvärden registrerade i området. Kvarnbäcken rinner genom centrala delarna av Hemavan. Artskydd Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, till exempel kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. Artdatabanken redovisar ett flertal fynd av rödlistade och hotade arter i Hemavans by, men fynden kan inte knytas till E12:s omedelbara närhet. Bland växter kan nämnas tärnadaggkåpa och nordlåsbräken och bland fåglarna fjällvråk, stenfalk, blåhake, nordsångare samt hökuggla och pärluggla. Biotopskydd Mindre mark eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Inga biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet, finns i anslutning till E12 i Hemavan. Strandskydd Sjöar och vattendrag omfattas av generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde och är av stor betydelse för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Kvarnbäcken omfattas av strandskyddet. Enligt kontakt med länsstyrelsen omfattas de små bäckar som korsar vägen inte av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalkens 7 kapitel. 20

21 Figur Karta natur- och kulturvärden i Hemavan. Utdrag ur förstudie Väg E12, Tätortsupprustning genom Hemavan Kulturmiljö Samekulturens avtryck från äldre tid och fram till i dag utgör en viktig del i bygdens identitet. Stenåldersfynd har påträffats vid Tärnasjön söder om Hemavan och många hundra år innan området fick sina första bofasta nybyggare under 1800-talet bedrev samer renskötsel i området. Rennäringen har fortfarande en framträdande roll i området. Från 1800-talets mitt växte bebyggelsen och jordbruket fram. Det unika läget med goda odlingsförutsättningar och betesmarker vid älvens delta medförde att byn växte och var Tärna sockens största by vid 1900-talets början. Hemavan är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresseområdet omfattar det stora deltaområdet med stora slåtterängar kring älven och Ahasjön som översvämmas under vårfloden. Avstånd till E12 är ca 400 meter. Det finns inga kända fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar i anslutning till den berörda sträckan enligt Riksantikvarieämbetets databas. 21

22 Hela Hemavans by ingår det stora området Umeälvens byar i länets bevarandeplan för odlingslandskapet. Kulturmiljöintressen redovisas på karta figur Boendemiljö Trafiken kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen i form av buller och vibrationer. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Dessa riktvärden omfattas inte av detta projekt eftersom de planerade åtgärderna inte utgör en väsentlig ombyggnad av vägen. För närvarande utför Trafikverket bullerskyddsåtgärder för boende längs lågtrafikerade statliga vägar som bedöms vara värst utsatta. För att Trafikverket ska göra en åtgärd krävs något av följande kriterier ska uppfyllas: ekvivalent ljudnivå är över 40 db(a) inomhus de maximala ljudnivåerna är högre än 55 db(a) inomhus fler än fem gånger per natt ekvivalent ljudnivå är över 70 db(a) vid en uteplats. Dessa riktvärden bedöms inte överskridas. Halter av luftföroreningar är låga då trafikmängderna är låga och landskapet öppet Trafiksäkerhet Under perioden har sex stycken olyckor, inrapporterade av polis eller sjukvård, inträffat med personskador som följd. I dessa var fotgängare inblandade i fem olyckor och den fjärde utgjordes av en mötesolycka, se bild Fyra av olyckorna med fotgängare var halkolyckor i en av olyckorna blev fotgängaren påkörd av en personbil. Två av olyckorna var måttliga och fyra var lindriga. 22

23 Figur Olyckor längs E12 i Hemavan. Källa: Transportstyrelsen, STRADA 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar Geoteknik Berört område kännetecknas av en typisk fjällterräng med en kuperad topografi. I närheten av projekterad anläggning förekommer stora nivåskillnader med ytligt berg förekommande, även om vägen har en förhållandevis plan profil. Markytans nivåer inom undersökningsområdet varierar mellan +458 till +474 möh. Naturlig mark utgörs generellt av morän som i huvudsak har klassats till en fast sandig siltmorän. Den höga finjordshalten gör moränen mycket tjälfarlig och innehar en tjälfarlighetsklass 4. Den höga silthalten kan även göra moränen känslig för erosion. Ställvis längs sträckan förekommer torv med en påträffad mäktighet som varierar mellan 0,2-1,4 m och mycket löst lagrad silt med en mäktighet uppemot 3-4 m. Belastning av torven kommer att medföra sättningar varvid en förlängd liggtid samt efterjustering bedöms vara nödvändig för dessa delsträckor. Vid schaktning i den mycket lösa silten ska hänsyn tas till att jorden snabbt kan ändra karaktär i samband med förändrade vattenförhållanden då jorden är mycket flytbenägen. Sträckor där vägslänter och bakslänter utgörs av silt bör erosionsskyddas vid behov. Sondering i befintlig vägslänt tyder på att vägbanken generellt är uppbyggd av 0,5-1,5 m fyllning bestående av grusig sandig silt eller grusig sandig siltmorän Materialhantering Befintligt överbyggnadsmaterial är oftast lämpligt att återanvända i nedre delar av ny överbyggnad som t.ex. skyddslager eller i utspetsningar och andra åtgärder som kräver icke tjällyftande material. Övriga lösa finkorniga schaktmassor kan, ifall de får torka ut så att de 23

24 ej riskerar att bli flytbenägna, användas som utfyllnad av slänter och i bullervallar. Detta kräver dock en god framförhållning så att materialet tillåts torka Geohydrologi Inga geohydrologiska undersökningar har utförts inför upprättande av vägplan. Med hänsyn till omgivande topografi med närliggande höga nivåskillnader i terrängen, ofta med ytligt berg förekommande, kan det dock misstänkas att grundvattennivåerna periodvis är höga. Detta speciellt under avsmältningsperioden. För de sträckor där markslaget kännetecknas av något mer sank karaktär omfattande finkorniga sedimentjordar och torv bedöms grundvattenytan ligga i jämnhöjd med marknivån eller strax under. Detta är dock inte verifierat Ledningar Belysningsstolpar finns på vägens västra sida, men belysningen är i dagsläget avstängd på delar av sträckan. Längs E12 finns både korsande och längsgående luft- och markförlagda eloch teleledningar samt optokablar. Gång- och cykelvägen mellan ICA/Statoil-området och Solkatten är belyst. Både längsgående och korsande vatten- och spillvattenledningar finns i anslutning till E12 i Hemavan. Belysningsanläggningen är ålderstigen i den norra delen av byn och kommer att utgå och ersätts endast med belysning utmed gång- och cykelväg och särskilda vägavsnitt enligt nationellt beslut inom Trafikverket Underhåll Korsningar och anslutningar Samtliga korsningar med kommunala gator längs den studerade sträckan är utformade som korsningstyp A (ej refug, ett körfält i varje tillfart). Större korsningspunkter med vägar till bebyggelseområdena i öst finns vid anslutningarna av Lassovägen, Kungsvägen och Utsiktsvägen. Längs vägsträckan genom Hemavan finns även ett flertal anslutningar till fastigheter och verksamheter Förorenade områden Enligt databasen VISS (Vatten Informations System för Sverige) finns ett potentiellt förorenat område, inte riskklassad, vid bensinstationen i centrala Hemavan. Uppgifter om eventuellt innehåll av stenkolstjära i befintlig beläggning saknas. Tunnelborrningsmassor från anläggning år av tunnel vid Klippens kraftstation vid Umeälven har använts som vägkonstruktionsmaterial i kommunen. Massorna innehåller sulfidmineral som kan ha en försurande effekt vid vittring av bergmaterialet och då bidra till utökad utlakning av tungmetaller. Detta kan orsaka problem med förorening av närliggande yt- och grundvatten. Enligt uppgift från Trafikverket har tunnelborrningsmassor inte använts i E12 och inte heller i den gång- och cykelväg som byggdes

25 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Vägplanen utgörs av en korridor längs med E12 från skylt Hemavan till bortanför Solkatten. Sträckan är 3 km lång. För utförlig beskrivning av vägens lokalisering och utformning se plankartor nr 101T T0205, illustrationskartor nr 101T T0505 och typsektionsritning nr 101T0401. Efter framtagen förstudie beslutade Trafikverket att gå vidare med åtgärder enligt steg 3 där åtgärderna ska fokusera på trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter i Hemavan. Detta innebar att lokaliseringen var given. Under arbetet med vägplanen har alternativ för placeringen av gång- och cykelvägen analyserats ytterligare vilket beskrivs mer ingående nedan Val av utformning Åtgärderna som ingår i vägplanen omfattar anläggande av entréport i söder och norr. Mellan entréportarna utformas vägmiljön med bykaraktär. Vid det befintliga huvudsakliga centrum skapas ett tydligt centrum genom en vägmiljö med torgkaraktär. Norr om den norra entrén behålls den befintliga landsbygdskaraktären och Solkatten tydliggörs som händelsepunkt. Sträckorna med de olika karaktärerna efter tätortsupprustning redovisas i bild Figur Vägrummets karaktärer längs E12 efter tätortsupprustningen Vid val av åtgärder har det fokuserats på trafiksäkerhetshöjande åtgärder med mycket detaljer för oskyddade trafikanter. Åtgärderna enligt förstudien omfattade avsmalning av vägen antingen genom minskad bredd eller genom refuger. Övriga åtgärder bestod av passager, nya busshållplatser, förlängning av befintlig gång- och cykelväg, förstärkt 25

26 belysning på gång- och cykelbanan samt att ta bort befintlig vägbelysning. Åtgärder som valdes bort var planskilda passager p.g.a. samhällsekonomi och högt grundvattenstånd. I dialogen med Hemavans invånare framkom önskemål om att behålla den befintliga separerade gång- och cykelvägen vid Centrumliften. Förslaget med gång- och cykelbana på trottoar som presenterades i samrådshandlingen innebar enligt synpunkterna minskad säkerhet för de oskyddade trafikanterna. Eftersom den befintliga separerade gång- och cykelvägen utan förändring innebär att vägrummet på denna sträcka inte hänger samman med övriga delar av byn i sin utformning analyserades några olika alternativ för utformningen av gång- och cykelvägen ytterligare. Alternativ 1-3 innebar gång- och cykelbana på trottoar dikt an E12. Skillnaderna mellan alternativen är bredden på trottoaren och hur säkerhetszonen mellan vägbana och gång- och cykelbana hanteras. I alternativ 4 ligger gång- och cykelbanan separerad från vägbanan av en 5 m bred grässlänt i vilken det finns träd och belysning. I alternativ 5 behålls befintlig separerad gång- och cykelväg, men diket görs om till en grässlänt med träd och belysning. Alternativ 1-4 gav även olika förutsättningar för utformningen av det planerade området för service och handel på gång- och cykelvägens västra sida. Efter analysen av gång- och cykelvägens utformning beslutades att gång- och cykelvägen utformas enligt alternativ 4. Alternativet bedömdes vara mest fördelaktig på grund av att markintrånget blir mindre längs sträckan jämfört med idag och alternativet ger ett välutformat vägrum. Genom att fortsätta med kantstenen mot vägbanan och låta gång- och cykelbanans linjeföring följa vägens skapas upplevelsen av en enhetlig gestaltning längs hela sträckan genom byn. Vidare bedöms detta alternativ komma att upplevas nästintill lika säkert som befintlig separerad gång- och cykelväg och tack vare avståndet till vägen är risken för bl.a. stänk från fordonstrafiken mycket liten. Ytterligare fördelar med alternativet är att alternativet medger utrymme för upplag av snö direkt från snöröjningen av vägen på gräsytan mellan väg och gång-och cykelbana. Alternativet bedöms även ge goda förutsättningar för kommunens planer med ett utbyggnadsområde för service och handel. För att kunna tydliggöra centrum ordentligt och skapa en sammanbunden miljö med vistelsekvaliteter, föreslogs ett centrumtorg som sträcker sig ända fram till gallerians fasad. Torgområdet skulle skapa en större mer välkomnande yta för vistelse och aktiviteter. I vägplanen ingår endast den del av torget som är belägen inom vägområdet. Markanspråk för torgytan utanför vägområdet hanteras separat mellan fastighetsägare och Storumans kommun. 26

27 Utformning av Södra entrén och Norra entrén Den Södra entrén utförs med sidoförskjutning i det norrgående körfältet genom refug i mitten av vägbanan, för att sänka trafikens hastighet vid infart till orten. Den norra entrén utförs med sidoförskjutning i båda körfälten genom refug i mitten av vägbanan, för att sänka trafikens hastighet vid infart till orten samt förhindra hög hastighet förbi anslutning till Utsiktsvägen. De enkelriktade körfälten görs 4 m breda på var sida om refugen. Refugen utformas med kantsten av granit och två rader av storgatsten närmast körbanorna. Hela refugens yta planteras. Befintlig belysning rätas inom sektion 0/189 till 0/100 och frå ny armatur Utformning av delen By genom tätorten Vägbanan smalnas av till 6,5 m på sträckan mellan tätortsportarna. På vägens västra sida görs gång- och cykelbana/trottoar på alla sträckor, förutom förbi centrumliften där separerad gång- och cykelväg görs (på samma sträcka där separerad gång- och cykelväg finns idag). Gång- och cykelbanan görs 3,8 m bred utförs i asfalt med fasad kantsten av granit. På vägens östra sida görs en gångbana/trottoar på 1,8 m för gångtrafik. Gångbanan utförs i asfalt med fasad kantsten av granit. Se typsektion i figur Figur Typsektion för vägrummet inom karaktären By. Vägrummet utformas med dubbelsidiga trottoarer, en bredare för gång- och cykeltrafik på västra sidan och en smalare för fotgängare på östra sidan. Gång- och cykelvägen vid centrumliften separeras från vägen av en grässlänt med träd och belysningsstolpar. Gång- och cykelvägen utförs 3 m bred och i asfalt. Grässlänten görs totalt 5 m bred med lutning 1:5. I kant med gång- och cykelvägen läggs ett makadamdike som tar vattnet från gång- och cykelvägen och säkerställer avvattningen från grässlänten vid snösmältning. Se typsektion i figur Den befintliga gång- och cykelvägen rivs och marken anpassas med en flack slänt till omgivande terräng. 27

28 Figur Typsektion för vägrummet inom karaktären By längs sträckan förbi centrumliften. Vägrummet utformas med gång- och cykelväg separerad från vägbanan av grässlänt med belysning och träd på västra sidan samt en smalare trottoar för fotgängare på östra sidan. I korsningar där gång- och cykelbana eller gångbana passerar anslutande väg markeras dessa med linjer av 2 rader av storgatsten på var sida om stråket, tvärs över anslutande vägens vägbana. Närmast kantstenen där gång- och cykelbanorna och gångbanorna möter anslutande väg markeras gränsen med en rad av vita betongplattor. Träd planteras i symmetriska grupper intill vägen för att minska och konkretisera vägrummet. Närmast centrum planteras träden i rader längs båda sidor av vägen för annonsering av centrum. Passager över vägen placeras på de platser där behov finns, t.ex. vid korsningar av större vägar och vid busshållplatserna. Passagerna utformas för att vara tydliga i vägrummet. Utformningen anpassas för god tillgänglighet för synsvaga, rörelsehindrade och övriga målgrupper. Detta görs genom en del i nivå med vägbanan samt en del med nedsänkt kantsten och en rad av vita betongplattor som kontrastmarkering. Passagen belyses extra med de blå stolpar och armaturer som är speciellt framtagna för övergångar. Belysningsstolparna placeras så att de fungerar som riktningsmarkering för synsvaga. Befintlig vägbelysning byts ut mot stolpar och armaturer med utformning anpassad till tätortsmiljö. Belysningen placeras på den västra sidan och riktas för belysning av GC väg och vägbana. Längs med sträckan där GC vägen är separerad placeras belysningsstolparna o grässlänten mellan gc-väg och vägbana. Här utförs belysningen med tvåarmad armatur för att säkerställa god ljusmängd åt båda håll. Slänterna längs vissa delar av sträckan flackas ut för att förankra vägen bättre i landskapet och skapa bättre förutsättningar för trädplanteringarna. Förändrade slänter täcks med avbaningsmassor från platsen för att återskapa de artrika vägkanter som finns längs sträckan. 28

29 Bron över Kvarnbäcken behålls som den är, men anslutningarna av vägräcken ses över. Nya räcken utförs i galvaniserad metall. Gång- och cykelbron utförs med räcken med utformning i samma stil som för vägbron och som skymmer sikten mot vattnet så lite som möjligt. Parkeringsfickor längs vägen tas bort.där anslutningsvägar stängs kommer ersättningsvägar att anläggas Utformning av Centrum Sträckan omfattar delen genom Hemavans centrum där vägen passerar livsmedelsbutik, galleria och restauranger. På båda sidor om E12 skapas torgliknande ytor för vistelse samt gång- och cykeltrafik för att tydliggöra centrum. Torgytan hålls inom vägområdet och avskild från miljön närmast gallerian, se figur och Torgytan utanför vägområdet hanteras separat i samarbete med Storumans kommun. Höjdskillnader mot kringliggande mark tas upp genom breda trappningar/etager av torgytan. I väst avgränsas ytan mot miljön närmast gallerian med kantsten respektive stödmur med räcke där höjdskillnaderna är större, se figur I öst ansluter ytan till intilliggande grässlänter. Trappningarna anpassas efter platsens förutsättningar och driften av vägen. Tillgängligheten säkerställs genom en ramp inom torgytan. Diket på vägens östra sida kulverteras. Torgytan utförs i en mönstersatt beläggning av betongplattor och smågatsten. Vägbanan utförs med två rader av storgatsten ytterst på båda sidor för visuell avsmalning och mott torgytan läggs fasad kantsten av granit. Träd planteras i torgytan. Sittplatser av bänkar och soffor placeras på torgytan mellan träden. Befintlig vägbelysning tas bort. Ny belysning koncentreras på den torgliknande ytan, men med tillräckligt spilljus ut på vägen för att denna ska upplevas säker. Belysningen placeras i linje med träden på båda sidor av vägen. Stolpar och armaturer väljs med utformning som förstärker torgkaraktären och har hög detaljering. 29