BESLUT Dnr LiU Budget

Transkript

1 BESLUT Budget a) Budget för forskning och forskarutbildning Styrelsen beslutar - att fastställa forskningsbudget 2014 enligt bilaga samt ge uppdrag till prodekanus att besluta om smärre justeringar. - att fastställa planeringsförutsättningar för 2015 och 2016 b) Budget för grundutbildning Styrelsen beslutar - att fastställa budget för grundutbildning 2014 enligt bilaga samt ge uppdrag till dekanus att besluta om mindre justeringar. - att anslag under institution xxx fördelas efter studenternas val v att fastställa planeringsförutsättningar för 2015 och Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde. I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Brith-Inger Aspgård, Louise Malmström, Linnea Bodén, Tobias Karlsson och Mats Werme samt tjänstgörande ersättare Polly Björk-Willén, Lotta Holme och Hans Nilsson. Därutöver har närvarit programansvariga utbildningsledare Maria Arvidsson och Monica Sandlund, kanslichef Anderz Grunnesjö, fakultetskoordinator Caroline Kelly, facklig representant Lars Lilieqvist och controller Samuel Zethson, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Samuel Zethson Controller

2 BUDGET 2014, Budget för forskning och forskarutbildning 2014 Budget för grundutbildning

3 Kommentarer till ekonomisk plan för forskning och forskarutbildning 2014 inom Utbildningsvetenskap GEMENSAMT Utbildningsvetenskap har ansvar för forskningsmiljöerna och forskarutbildningarna Pedagogiskt arbete IBL, IKK och ISV, Pedagogik i utbildning och skola samt Läs- och skrivforskning IBL, Vuxenpedagogik och folkbildning, Mimer samt Yrkesdidaktik IBL, Matematikens didaktik MAI och IBL, Teknik, naturvetenskap och didaktik ISV, Samhällsämnenas didaktik ISAK och IEI. Medel tilldelas dessa miljöer under förutsättning att nyantagning av doktorander, inrättande av post.docanställningar samt tillsättning av professorsanställningar sker efter samråd med Styrelsen för utbildningsvetenskap. Den långsiktiga utvecklingen inom området är beroende av extern finansiering av forskning och forskarutbildning. Sammantaget omfattar den utbildningsvetenskapliga forskningen en stor bredd. Som en följd av genomförandet av en ny lärarutbildning ökar kraven på den utbildningsvetenskapliga forskningens relevans ytterligare. Starka forskningsmiljöer som tar ansvar för grundutbildningen är en förutsättning för en forskningsbaserad lärarutbildning av hög kvalitet. Inför 2014 års budget genomfördes budgetsamtal mellan fakultet och forskningsmiljöer. Underlag för samtalen utgjordes av miljöernas verksamhetsberättelser och planer för framtiden. I årets dialoger fokuserades särskilt de överskott som många av miljöerna genererat, där detaljerade planer för hur överskottet skall användas diskuterades. Miljöerna som beskrivs nedan finansieras delvis av medel från SUV. Därutöver finansieras de genom strategiska satsningar såsom professors- och karriärkontrakt, forskningslektorat och andra satsningar. Vidare finansieras verksamheten med anslag från VR och andra forskningsråd. I beskrivningar av miljöerna nedan nämns endast de tjänster som fakulteten bedömer att fakultetsanslaget skall täcka för de enskilda miljöerna. Utöver dessa tjänster, har miljöerna fler forskande medarbetare finansierade via andra interna och externa anslag. Fakultetsanslaget för 2014 innefattar inte tillräcklig kompensation för löne- och prisomräkning. För framtiden kan detta betyda att verksamheten måste minska i volym. Varken doktorandanställningar post.doc. anställningar eller professorsanställningar kan i så fall inte självklart återbesättas. FORSKNINGSMILJÖER INOM OMRÅDET UTBILDNINGSVETENSKAP Beslut och anslagsram Pedagogiskt arbete IBL, rad 11 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en doktorand och två licentiander delfinansierade av Linköpings kommun. Fakultetsanslag 2014 (2 518 tkr). 2. Pedagogiskt arbete IKK, rad 12 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en doktorand och två licentiander delfinansierade av Linköpings kommun. Från och med 1 september höjs anslaget med syfte att täcka kostnaderna för en professor och två doktorander, vilket får fullt utslag i budgeten Om planerad antagning av två doktorander med start september 2014 förskjuts, minskas anslaget med motsvarande kostnad. Fakultetsanslag 2014 (2 589 tkr). 3. Pedagogiskt arbete ISV, rad 13 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor och sju doktorander. Fakultetsanslag 2014 (6 008 tkr).

4 4. Pedagogik i utbildning och skola, rad 8 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en biträdande lektor/forskarassistent och tre doktorander. Fakultetsanslag 2014 (4 308 tkr). 5. Pedagogik i utbildning och skola; Läs och skrivforskning, rad 10 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor och två doktorander. Fakultetsanslag 2014 (2 741 tkr). 6. Vuxenpedagogik och folkbildning, rad 21 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en professor, en biträdande lektor/forskarassistent och fyra doktorander. Fakultetsanslag 2014 (4 969 tkr). 7. Vuxenpedagogik och folkbildning, Mimer, rad 23 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för en föreståndare, en doktorand samt löpande verksamhet för det nationella uppdraget. Fakultetsanslag 2014 (2 037 tkr). 8. Yrkesdidaktik, rad 25 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnader för del av ett lektorat. Fakultetsanslag 2014 (629 tkr). 9. Matematikens didaktik MAI, rad 5 Fakultetsanslaget syftar till att täcka delar av kostnaden för en professor och en doktorand. Fakultetsanslag 2014 (1 550 tkr). 10. Matematikens didaktik, IBL rad 4 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnaden för del av ett lektorat samt en halv doktorandtjänst. Fakultetsanslag för 2014 (738 tkr). 11. Teknik, naturvetenskap och didaktik, rad 19 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnaden för två professorer/biträdande professorer, 3 postdoc och 8 doktorander. Fakultetsanslag 2014 ( tkr). 12. Didaktik i samhällsämnena, ISAK rad 16 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostanden för delar av ett lektorat. Från och med 1 september höjs anslaget med syfte att täcka kostnaderna för två doktorander, vilket får fullt utslag i budgeten Om planerad antagning av två doktorander med start september 2014 förskjuts, minskas anslaget med motsvarande kostnad. Fakultetsanslag 2014 (933 tkr). 13. Didaktik i samhällsämnena, IEI rad16 Fakultetsanslaget syftar till att täcka kostnaden för en adjunkts kompetensutveckling till doktorsexamen. Anslag utgår även för 2015, därefter har IEI fullt ekonomiskt ansvar för att möjliggöra att forskarutbildningen slutförs. Anslag 2014 (484 tkr)

5 AFejes prodekanforskning Forskningsbudget2014SUV LINKÖPINGSUNIVERSITET A B C D E F ForskningsbudgetSUV Budgetår Forskningsmiljö/forskningsområde Inst Fakultet/kr Budgetkr2013 Diff 2014 Matematikensdidaktik IBL MAI MatematikensdidaktikSumma Pedagogikiutbildningochskola IBL PedagogikiutbildningochskolaSumma Pedagogikiutbildningochskola;Läsochskrivforskning IBL Pedagogikiutbildningochskola;LäsochskrivforskningSumma Pedagogisktarbete IBL IKK ISV PedagogisktarbeteSumma Samhällsämnenasdidaktik IEI ISAK SamhällsämnenasdidaktikSumma Teknik,naturvetenskapochdidaktik ISV Teknik,naturvetenskapochdidaktikSumma VuxenpedagogikochFolkbildning IBL VuxenpedagogikochFolkbildningSumma VuxenpedagogikochFolkbildning,Mimer IBL VuxenpedagogikochFolkbildning,MimerSumma Yrkesdidaktik IBL YrkesdidaktikSumma Summa Totalsumma Fakultetsanslag Anslagtillforskningsmiljö/forskningsområde Summa

6 Budget 2014 grundutbildning Universitetsstyrelsens beslut Utbildningsuppdrag till för perioden Gemensamma planeringsförutsättningar för fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Inom anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns tkr att fördela till universitetets fakultetsstyrelser (motsv.) i form av takbelopp för budgetåret Till detta skall läggas universitetets anslagssparande som vid ingången till 2013 uppgick till tkr. Beroende på utbildningsvolymens storlek när budgetåret 2013 summeras kan detta belopp komma att reduceras. Den del av anslagssparandet som eventuellt återstår vid ingången till 2013 kommer, givet att universitetet har en större utbildningsvolym än takbeloppet, att fördelas till berörda fakultetsstyrelser när 2014 års resultat föreligger. Takbeloppen till respektive fakultetsstyrelse och inkluderar ersättning för lokaler. Universitetets gemensamma ändamål finansieras i huvudsak genom införandet den s k SUHF- modellen som i korthet innebär att kostnaderna för dessa ändamål fördelas på kostnadsbärare på institutionsnivå. När fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap, institutioner och andra arbetsenheter fastställer sin respektive budget måste detta beaktas. Fakultetsstyrelser och kommer därutöver att faktureras för kostnader avseende - antagning (nationell) av studenter (*) - upphovsrättslig ersättning för kopiering (**) - stöd till studenter med funktionshinder (***) (*) LiU:s avgift för den samordnade, nationella antagningen beräknas under 2014 uppgå till ca tkr (inkl. de internationella masterutbildningarna). (**) LiU.s avgift för upphovsrättslig ersättning för kopiering uppgick under 2012 till ca tkr. (***) Den andel som lärosätena avsätter till funktionshindrade studenter bör enligt regleringsbrevet uppgå till 0,3 procent av anslaget till grundutbildning. 2

7 Vidare skall löneökningar täckas av respektive enhet. Kårobligatoriet avskaffades fr o m 1 juli Detta innebär att universitetet skall avsätta medel till bl a studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För varje år i perioden skall därför respektive fakultetsstyrelserna bidra med 320 kr/helårsstudent till respektive studentkår för denna verksamhet samt i förekommande fall ersättning därutöver för annan verksamhet som prioriterats av fakultetsstyrelserna. De medel som universitetet erhåller för respektive budgetår i perioden som kompensation för kårobligatoriets avskaffande fördelas till fakulteterna efter utfallet av antalet helårsstudenter två år innan aktuellt budgetår och därmed i analogi med hur regeringen fördelar denna kompensation till universitet och högskolor. Ytterligare utgångspunkter för universitetsstyrelsens fördelning av styrelsernas takbelopp utgör takbeloppen för verksamhetsåret 2013 samt regeringens synpunkter i övrigt i budgetpropositioner m m. Detta beslut det andra med rullande treårsbudgetar där det första årets (2014 års) belopp är fast medan år två (2015 års) och år tre (2016 års) utgörs av planeringsförutsättningar. Beloppen för samtliga år i perioden anges i 2014 års pris- och lönenivå. Förutsättningarna ovan innebär att de nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer inte behöver reduceras till interna ersättningsbelopp då några avsättningar inte längre görs till lokaler och särskilda åtaganden. Detta betyder att de interna ersättningsbeloppen = nationella ersättningsbeloppen (kronor), vilka framgår av sammanställningen nedan. 3

8 Utb. omr. grp Ersättning för helårsstudent Ersättning för helårsprestation Humanistiskt, Teologiskt, Juridiskt Samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt, Tekniskt, Farmaceutiskt Vård Medicinskt Undervisning (*) Verksamhetsförlagd utbildning (**) Övrigt (***) Design (****) (*): Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. (**) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. (***): Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktiskt- estetiska kurser inom bl a lärarutbildningar (exklusive kurser som tillhör konstnärliga områden). (****) Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden Universitetsstyrelsen uppdrar åt fakultetsstyrelser och att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till respektive styrelse dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete. Fakultetsstyrelserna och fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2014 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2015 och Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och 4

9 avvikelser kan påverka resursramarna för påföljande år. Skarp avräkning mot institutionsnivån med retroaktiva återkrav respektive tilläggsersättningar från fakultetsstyrelserna och skall ej tillämpas.. Fakultetsstyrelserna och skall lägga ut uppdrag på berörda institutioner och till dessa uppdrag koppla resurser. Uppdragen sammanställs i komprimerad form i en för alla fakulteter (motsv.) gemensam presentation, i vilken varje enskild institution kan se samtliga sina uppdrag och till dessa knutna resurser. Inom ramen för respektive styrelses takbelopp skall Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap anordna kurser inom det s k Sommaruniversitetet respektive år i perioden För dessa kurser skall fakultetsstyrelsen och Styrelsen för utbildningsvetenskap beakta vad som sägs i universitetsstyrelsens beslut (daterat ; dnr: LiU 820/00-40) om Sommaruniversitetet. Fakultetsstyrelserna och skall i sina respektive budgetar beakta behovet av särskilda medel för verksamhetsområdets kvalitetsarbete och framtida utvärderingar av utbildningsresultat som en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet. Vid respektive års slut kommer en direkt avräkning att göras utifrån antalet utförda helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive verksamhetsområde för Fakultetsstyrelserna och Riktlinjer för hantering av balanserad kapitalförändring skall ske enligt universitetsstyrelsens beslut daterat med diarienummer LiU Gemensamt uppdrag till fakultetsstyrelserna och Fakultetsstyrelserna och skall anpassa utbildningsutbudets sammansättning och inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Fakultetsstyrelserna och skall bedriva fort- och vidareutbildning. Fakultetsstyrelsen skall också i övrigt öka sin beredskap för livslångt lärande och utveckla flexibla studieformer. Fakultetsstyrelserna och skall beakta behovet av pedagogisk utveckling och förnyelse. Fakultetsstyrelserna och skall fortsätta sitt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten inom fakultetens utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt förbereda för en redovisning och bedömning inom ramen för Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem. 5

10 Fakultetsstyrelserna och skall bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Fakultetsstyrelsen skall även verka för ett ökat internationellt utbyte av lärare och studenter. Fakultetsstyrelserna och skall vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen studenter från underrepresenterat kön till fakultetens utbildningar. Fakultetsstyrelserna och skall aktivt främja och bredda rekryteringen till sina utbildningar. Fakultetsstyrelsen skall erbjuda information och vägledning om utbildningsvägar och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden, Fakultetsstyrelserna och skall uppmärksamma att vissa studenter kan behöva extra stöd. Fakultetsstyrelserna och skall planera antagningen av studenter med utgångspunkt i anvisat takbelopp. Under varje enskilt budgetår skall respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap ta initiativ till och genomföra dialoger mellan fakulteten och berörda institutioner. Dialogerna skall fokusera på utbildningsverksamhetens kvantitativa och kvalitativa utveckling samt det ekonomiska utfallet och kan med fördel äga rum i anslutning till tertialboksluten. Utbildningsuppdrag till för perioden Examina Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande s verksamhetsområde. Examina års examensordning Barn- och ungdomspedagogisk examen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Slöjdlärarexamen (*) Lärarexamen Examina års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Lärarexamen (3-3,5 årig utbildning) Folkhögskollärarexamen Förskollärarexamen Yrkeslärarexamen 6

11 Specialpedagogexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkeshögskoleexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen (*) med inriktning mot Avancerad nivå trä- och metallslöjd Yrkesexamina Grundlärarexamen (förskola åk 3) Grundlärarexamen (åk 4-6) Lärarexamen (minst 4-årig utbildning) Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Ämneslärarexamen (åk 7-9) Ämneslärarexamen (gymnasiet) Generella examina Masterexamen Magisterexamen Anm 1: Den som före 1 juli 2007 påbörjat en utbildning enligt de äldre bestämmelserna i examensordningen och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning, men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni (SFS 2006:1053) Anm 2: Den som före 1 juli 2011 påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna i examensordningen och den som dessförinnan antagits till en sådan utbildning, men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni (SFS 2011:186) Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2014 kan högst uppgå till tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2015 och 2016 gäller tkr respektive tkr. (Här har förutsättningarna ändrats för 2015 och 2016, se nedan) 7

12 Universitetsstyrelsen ger i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 85 procent består av utbildningsprogram. Vidare skall styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) skall finnas på den avancerade nivån. Särskilda åtaganden Nationellt resurscentrum för teknik Universitetsstyrelsen ger i uppdrag att som ett särskilt åtagande ansvara för det särskilda åtagande som universitetet fått av riksdagen i form av det nationella resurscentrumet för teknik (i skolan), CETIS. För detta särskilda åtagande tilldelas under verksamhetsåret tkr utöver sitt takbelopp. Finansiering sker via det särskilda anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor. (Här har förutsättningarna ändrats för 2014, se nedan) Följande särskilda åtaganden skall finansieras inom ramen för den s k SUHF- modellen. Utvecklingsarbete för den nya lärarutbildningen Universitetsstyrelsen ger i uppdrag att genomföra erforderligt utvecklingsarbete i samband med utvecklingen av den nya lärarutbildningen. För detta särskilda åtagande tilldelas ersättning med tkr för respektive budgetår i perioden Utveckling av samarbete med skolan Universitetsstyrelsen ger i uppdrag att utveckla samarbetet mellan utbildningsvetenskap och skolan samt att utveckla former för fort- och vidareutbildning av lärare. Uppdraget inkluderar samarbeten med andra delar inom universitetet. För detta särskilda åtagande tilldelas ersättning med tkr för respektive budgetår i perioden Resursfördelning till institutionerna av medel för grundutbildning i samband med genomförandet av tre-årsbudget En särskild arbetsgrupp på LiU-nivå med förstärkt fakultetsrepresentation tog fram nedanstående förslag, som legat till grund för ett beslut av rektor den 19 mars De tre första punkterna är överlämnade till fakulteterna för hantering. De två återstående punkterna kommer att behandlas inom ramen för det inrättade Strategiska ledningsrådet för utbildning (LR-U). 8

13 Gruppens förslag kan sammanfattas i följande satser:. Fakulteterna ger institutionerna fasta budgetramar för det första året i treårsperioden och övergripande ramar för de senare åren. Budgeten avstäms årsvis och avvikelser påverkar resursramen påföljande perioder. Skarp avräkning mellan fakultet och institution upphör. Fakulteternas resursfördelning sker genom att man till institutionerna lägger ut uppdrag och resurser kopplade till dessa uppdrag. Dessa uppdrag sammanställs i komprimerat format i en för fakulteterna gemensam presentation där institutionerna ser sina åtaganden och resurserna kopplade till dessa.. Under varje budgetår sker dialoger mellan fakulteter och institutioner, t.ex. i anslutning till tertialboksluten, som fokuserar på utbildningsverksamhetens utveckling både kvantitativt och kvalitativt.. Institutioner och fakulteter bör tillsammans med det utbildningsstrategiska rådet få ett gemensamt uppdrag att ansvara för en planering för att hantera de alltför stora över- /underskott som idag finns på institutionsnivån.. Rektor bör fastställa en största tillåten nivå av balanserade medel på såväl fakultets- som institutionsnivå t.ex. uttryckt som andel av årsomsättning. En s.k. skarp avräkning behålls i relationen mellan rektorsnivån och fakultetsnivån, men rektor beslutar om hur avvikelser från interna takbelopp ska hanteras efter att det strategiska utbildningsrådet behandlat ärendet. 9

14 Kommentarer budget Denna budget avser år 2014 med planeringsförutsättningar för 2015 och Vi har inför 2014 erhållit ett takbelopp om tkr. Antal studenter inom utbildningsvetenskap ger en volym som motsvarar tkr. Det innebär att vi även för 2014 lägger en budget med ett för stort antal HST i förhållande till takbelopp. Vi för en löpande dialog med institutionerna för att anpassa oss successivt till givna takbelopp. Det är främst fristående kurser som påverkas och för 2014 lägger vi 10 % lägre budget för fristående kurs (ca tkr). För 2015 och 2016 krävs ytterligare justering mot ett lägre takbelopp. Fördelningsprinciper Prislapparna har varit instrumentet för att balansera budgeten mot takbeloppet. Den alltför stora volymen i förhållande till takbelopp medför prislappar som är lägre än rektors men högre än Kostnader för särskilda åtagande som stöd till IKK (1 000 tkr), kulturnatten i Norrköping (70 tkr), Fenomenmagasinet (80 tkr) samt kvalitetsarbete (942 tkr) har området som helhet delat på. Programmen gör omfördelningar av strategisk betydelse för kärnverksamheten. Del av anslag fördelas således till kärnverksamheten dels som fasta anslag för ämnes- och klusteransvar och dels som anslag ut till kurs enligt programmens prislappar. Avseende omfördelningar inom programmen, t ex stöd till kurser med få deltagare, ämnesansvariga, examensarbete mm är målet att programmen ska klara det själva inom ramen för den tilldelning de fått. Några av programmen är dock i sin struktur uppbyggda så att priset för omfördelning blir högt, det gäller t ex Ämneslärarprogrammet som måste förstärka en del ämnen som har små studerandegrupper. Att fasa ut Lärarprogrammet 01 är också kostnadsdrivande. Andra program har då bidragit med medel. För att komma till rätta med strukturella problem, när det gäller ekonomisk och akademisk bärkraft, inom programmen genomförde SUV en småämnesutredning under Filosofiska fakultetsstyrelsen har ställt sig bakom utredningen och vi har gemensamt överlämnat frågan till rektor. I års budgetarbete har våra programansvariga utbildningsledare haft en viktig roll. Genom ett gediget och grundligt arbete har vi idag en god överblick över våra program och deras utveckling. Då flera av programmen är under uppbyggnad har det många gånger varit vanskligt att se tre år fram i tiden. Arbetet har präglats av diskussioner om planeringstal, studieuppehåll, beställningar, omfördelningar, prognoser och analyser som sammantaget skapat en budget för tre år framåt 10

15 Lokalanslag I den modell som SUV väljer är det de interna prislapparna som styr fördelningen av de medel som tidigare var lokalanslag. Effekten av denna modell är att tidigare lokalanslag nu kan användas för att stärka utbildningsinsatserna i kurs både kvalitativ och kvantitativt. De av regeringen fastställda prislapparna bildar tillsammans med programmens volym och utbildningsområden utgångspunkt för fördelning av anslag till kärnverksamheten. Satsningar VFU Under ett flertal år har en effektiv och omfattande VFU-organisation vuxit fram. Kostnaden för VFU-organisationen har burits av samtliga program som innehåller VFU. I samband med reformeringen av lärarutbildningen 2011 minskade omfattningen av VFU i programmen och det blev tydlig att organisationen är alltför kostsam. Till det kommer en förändrad logistik gällande VFU vilket innebär att VFUn, och därmed intäkterna, kommer senare i utbildningen. Effekten blir att vår organisation, som till stora delar består av fasta kostnader, blir kostsam även För 2015 och framåt ökar VFUn och därmed intäkterna. Under 2012 gav SUV en grupp i uppdrag att se över VFU-organisationen med särskilt fokus på kostnadssidan. Utredningen har presenterats i SUV och beslutats i enlighet med lagda förslag, vi är nu inne i en implementeringsfas. Ett inspel från utbildningsministern avseende Försöksverksamhet med övningsskolor innebär att förutsättningarna för vår organisering av VFU påverkas än en gång. Det har inte avsatts några medel i budget 2014 för kostnader i samband med ett eventuellt införande av övningsskolor. För att finansiera VFU fullt ut belastas balanserade medel. Sedan 2012 är VFU en kostnadsbärare på fakultetsnivå som fullt ut ska bära OH-kostnader. Kostnadsbäraren VFU kan jämföras med en institution och bär tillsammans med dessa både central- och fakultets-oh. 11

16 Examensarbeten Förändrade kvalitetskrav och villkor för studenternas examensarbete gör att vi fortsätter vår kvalitetssatsning på dessa. Den förhållandevis höga ersättningsnivån för examensarbeten, oavsett utbildningsområde, innebär att medel omfördelas från övriga prislappar till examensarbeten. Enligt principbeslut i styrelsen ska det utgå två olika prislappar för de lärarprogram som startade En för konsumtionsarbete, som skrivs i par, och en högre för produktionsarbete. De övriga programmens examensarbete har nuvarande prislapp. Konsumtionsarbete 15 hp (2011) kr/student Produktionsarbete 15 hp (2011) kr/student Övriga examensarbeten 15 hp kr/student Fördelat på 30 hp blir ersättningsnivån den samma för samtliga examensarbeten. Utveckling av lärarprogrammen Inom utbildningsvetenskap pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom ett flertal program och här bidrar för 2013 Rektor med tkr. Takbelopp Budgetåret 2014 får SUV ett takbelopp om tkr. Pris och löneomräkning (PLO) är 2,06 %. I budgetpropositionen 2014 tilldelas LiU 10 platser inom speciallärarutbildningen från 2015 och framåt vilket ger ett utökat takbelopp om 700 tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2015 och 2016 gäller tkr respektive tkr. Enligt OH-modellen delar rektor ut hela LiUs anslag till fakulteterna utan avdrag. Rektors kostnader bildar central OH som belastar verksamhetens lön och drift. SUV följer samma princip och hela SUVs takbelopp går ut till program, institutioner och kostnadsbäraren VFU. SUVs kostnader bildar fakultets-oh som belastar verksamhetens lön och drift. SUV får tkr för stöd till ny lärarutbildning samt samverkan mellan SUV och skolhuvudmännen i regionen. 12

17 Nedan ser man vad rektor väljer att dra av respektive dela ut jämfört med tidigare år. 13

18 Volym I nedanstående dokument presenterar vi de ramar som program och fristående kurser har att arbeta inom år 2014 samt planeringsförutsättningar för Då flera program är under uppbyggnad har det ej ännu beslutats till vilken institution vissa beställningar av t ex kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna och examensarbete skall läggas. Ett arbete pågår kring detta och styrelsen kommer inför budgetarbetet 2015 att fatta beslut. Då många av studenterna ej ännu gjort sina val av examensarbete och andra- och tredjeämne ligger dessa ofördelade under institution XXX. Då vi även för budgetåren kommer att ha för stor volym i förhållande till takbelopp måste en anpassning till givna takbelopp göras. Detta för att med hjälp av högre prislappar höja kvalitén i utbildningen. Framtida verksamhets- och budgetdialoger tillsammans med institutionerna kommer att präglas av diskussioner kring detta. Fördelning HSToch kr per program 14

19 HST Summa 2014 Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Halvfart 36, Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Helfart 16, Fristående kurs 302, Förskollärarprogrammet 396, Grundlärarprogrammet F-3, Nkpg 124, Grundlärarprogrammet F-3/Lkpg 191, Grundlärarprogrammet, Fritid 127, Grundlärarprogrammet 0, LU 90 hp, Halvfart, Allmän 1, Lärarprogrammet , Yrkeslärarprogrammet, 90 hp 32, Ämneslärare-kpu (L1GRK, L1GYK) 22, Ämneslärarprogrammet , Ämneslärarprogrammet, Gymn 405, Ämneslärarprogrammet 0, Mag, Adult learning, 60 hp 31, Speciallärarprogrammet, 90 hp 54, Specialpedagogprogrammet, 90 hp 41, Masterprogram UV 61, Master one year Outdoor Environmental Education 60 HP 14, Grundlärarprogrammet, , Medel för senare fördelning program/fristående kurs 0, Summa 2512,

20 HST Summa 2015 Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Halvfart 37, Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Helfart 16, Fristående kurs 315, Förskollärarprogrammet 410, Grundlärarprogrammet F-3, Nkpg 149, Grundlärarprogrammet F-3/Lkpg 223, Grundlärarprogrammet, Fritid 135, Grundlärarprogrammet 0, Lärarprogrammet , Yrkeslärarprogrammet, 90 hp 32, Ämneslärare-kpu (L1GRK, L1GYK) 27, Ämneslärarprogrammet , Ämneslärarprogrammet, Gymn 564, Ämneslärarprogrammet 0, Mag, Adult learning, 60 hp 27, Speciallärarprogrammet, 90 hp 57, Specialpedagogprogrammet, 90 hp 41, Masterprogram UV 61, Master one year Outdoor Environmental Education 60 HP 14, Grundlärarprogrammet, , Summa 2691, Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Halvfart 37, Folkhögskollärarprogrammet, 60 hp, Helfart 16, Fristående kurs 315, Förskollärarprogrammet 410, Grundlärarprogrammet F-3, Nkpg 156, Grundlärarprogrammet F-3/Lkpg 220, Grundlärarprogrammet, Fritid 135, Grundlärarprogrammet 0, Lärarprogrammet 01 6, Yrkeslärarprogrammet, 90 hp 33, Ämneslärare-kpu (L1GRK, L1GYK) 27, Ämneslärarprogrammet , Ämneslärarprogrammet, Gymn 639, Ämneslärarprogrammet 0, Mag, Adult learning, 60 hp 27, Speciallärarprogrammet, 90 hp 59, Specialpedagogprogrammet, 90 hp 41, Masterprogram UV 61, Master one year Outdoor Environmental Education 60 HP 7, Grundlärarprogrammet, , Summa 2672, Totalsumma 5363,

21 Fördelning HST och kr per institution HST Summa 2014 IBL 771, IDA 0,00 0 IEI 68, IFM 34, IKK 533, ISAK 78, ISV 597, KFU 227, MAI 77, TEMA 50, XXX 74, Summa 2512, IBL 761, IEI 65, IFM 46, IKK 555, ISAK 66, ISV 575, KFU 264, MAI 76, TEMA 50, XXX 229, Summa 2691, IBL 737, IEI 63, IFM 45, IKK 505, ISAK 46, ISV 555, KFU 283, MAI 84, TEMA 48, XXX 301, Summa 2672, Totalsumma 7876,

22 Fakultetens intäkter och anslag till program och fristående kurser Våra intäkter är fördelat på takbelopp ( tkr) och särskilda åtagande (2 040 tkr), Utvecklingsarbete för den nya lärarutbildningen med tkr samt Utveckling av samarbete med skolan tkr. Dessutom har SUV som ett särskilt åtagande att ansvara för det uppdrag som universitetet fått av riksdagen i form av ett nationellt resurscentrum för teknik (i skolan), CETIS. För detta tilldelas SUV 916 tkr för vt 2014, utöver sitt takbelopp. Från och med hösten 2014 kommer nationella resurscentrum avvecklas och ersättas med ett nationellt ämnesdidaktiskt centrum för naturvetenskap och teknik. LiU har ansökt om att få detta centrum vilket skulle innebära ett större åtagande än tidigare. Placeras ett ämnesdidaktiskt centrum på LiU kommer det att administreras på rektors nivå. CETIS i nuvarande form kommer att fasas ut oavsett placering av ämnesdidaktiska centrum Våra anslag är fördelade på program och fristående kurser. Kostnaden för VFU redovisas här därför att VFU är en egen kostnadsbärare. Finansiering2014 GUtkr Takbeloppfrånrektor Särskiltstödlärarutbildning 1020 Särskiltstödförattuvecklasamarbetet mellanuvochskolansamtattutveckla formerförfortochvidareutbildningav lärare 1020 CETIS 916 Summafinansiering Anslagtillprogramochfriståendekurser VFU SamarbeteUVskola 1020 CETIS 916 Summagrundutbildning Fakultetsgemensammaavsättningar Kvalitetsarbete 942 Fenomenmagasinet 80 Kulturnatten 65 StödIKK 1000 Summaavsättningar 2087 SUMMATOTALT 0 18

23 OH-kostnader SUV 2014 I och med OH-modellens införande 2009 förändrades vår redovisning av kostnader. Alla högskolor och universitet skall redovisa sina kostnader enligt samma modell vilket innebär att kostnaderna blir jämförbara mellan lärosätena. Alla indirekta kostnader ska delas in i fem olika boxar : Ledning, utbildnings- och forskningsadministration, ekonomi och personaladministration, infrastruktur och nivåspecifikt. I OH-modellen finns begreppen kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamhet är i huvudsak undervisning och forskning medan stödverksamhet utgörs av den administration som krävs för att möjliggöra undervisning och forskning. SUV och KfU redovisar sina kostnader som indirekta kostnader då dessa anses vara stödverksamhet. Vi har dock kostnader som är att betrakta som kärnverksamhet då medel utgår till institutioner för utveckling av kurser, förstärkning av utbildningsvetenskaplig forskning mm. Dessa medel fördelas då ut som anslag. Våra OH-kostnader fördelas på tre verksamheter; grundutbildning, forskning och annan finansiering t.ex. diverse satsningar från departement, skolverket, kommuner, rektor mfl. Då denna typ av finansiering har ökat får den bära sin del av OH, vilket minskar institutionernas OH-kostnad för SUV. Sedan länge har forskningen haft svårt att bära sina administrativa kostnader och även i år bidrar SUV med en kudde om (2 000 tkr) för att minska effekten av forskningens höga OH. Detta finansieras av ingående balans för forskning, I nedanstående uppställning finns samtliga kostnader presenterade. Då det gäller lönekostnader och driftskostnader är de uppdelad i de boxar där kostnaden uppstår. 19

24 SUV Budgetunderlag OH 2014 Fördelning av indirekta kostnader OH inst efter avdrag annan finansiering GU % FO % Diff mellan Annan finansierin g LEDNING 1 Kostn (SUV) % 15 10% 0 2 Till Dekanus disposition % 5 10% 0 3 Lönekostnader inkl akademisk återhämtning dekaner % % Driftskostnader inkl komp.utv kansli % 51 42% 6 5 Lokalkostnader % 95 42% 11 SUMMA UTB- och FO.ADM 6 Programgemensamma kostnader % 0 0% 22 7 Studentcentrum % 0 0% Central antagning VHS % 0 0% 0 9 Stöd till studerande med funktionshinder % 0 0% 0 10 Upphovsrättslig kopiering % 39 10% 0 11 Information, rekrytering, alumni % 60 10% 0 12 Forskarutbildnings- och docentnämnden % % 0 13 Internationaliseringsnämnden % 43 10% 0 14 Grundutbildningsnämnden % 0 0% 0 15 Genusperspektiv i grund.utb ( 2007 Lektor Genus) % 0 0% 8 16 StuFF % 0 0% Studievägledarnätverk % 0 0% 0 18 Examenshögtid Lönekostnader % 428 3% Driftskostnader inkl komp.utv kansli % 17 3% Lokalkostnader % 32 3% 53 SUMMA EKONOMI- & PERSONALADM 22 Ersättningar och arvoden sakkunniga % 25 10% 0 23 Lönekostnader % % Driftskostnader inkl komp.utv kansli % 18 30% Lokalkostnader % 34 30% -9 SUMMA INFRASTRUKTUR & SERVICE 26 Driftsstöd till data- och labsalar % 0 0% 0 27 IKT-studio % 0 0% 0 28 Avskrivningar investeringar datasalar, kansli och IFM % % 0 29 Investeringar och datasupport kansliet % 75 22% 0 30 IT-abonnemang % % Utskrifter/kopiering % 5 3% 0 32 Systemägarstyrelsen % 0 0% Lönekostnader % 0 0% Driftskostnader inkl komp utv kansli % 0 0% 2 35 Lokalkostnader % 0 0% 3 SUMMA Balanserade medel Forsk.anslag SUMMA OH inst GU FO Extern finansiering Summa indirekta kostnader Summa OH-kostn för inst

25 Kommentarer OH 2014 Fakultetens indirekta kostnader indelas i fyra olika boxar. I samtliga fyra boxar finns lönekostnader, driftskostnader samt lokalkostnader fördelade. Vad gäller lönekostnader så är beloppet fördelat till den box där kostnaden uppstår. Budgeterade lönekostnader uppgår till tkr. För att fördela kostnader för drift och lokaler har antal heltidsekvivalenter per box använts. Totalkostnaden för drift kansliet är 800 tkr och för lokaler tkr (oförändrat jmf med 2013), vilket ger nedanstående fördelning i procent/box: Ledning 15% Utbildnings- & forskningsadministration 73% Ekonomi- & personaladministration 8% Infrastruktur & service 4% Ledning 1 Kostnader för Styrelsen Skall täcka sammanträdeskostnader och arvoden. Här ingår även kostnader för ev arbetsgrupper kopplade till styrelsen. 2 Till dekanus disposition Avsett för oförutsedda utgifter, representation vid utländska besök etc. 3 Lönekostnader ledning och akademisk återhämtning dekan & prodekaner Avser lönekostnader för dekanus, prodekaner, kanslichef och sekr i styrelsen samt akademisk återhämtning dekan och prodekaner. 4 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 5 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar. Utbildnings- och forskningsadministration 6 Programgemensamma kostnader Avser medel till bl a programansvarig utbildningsledares disposition, kursutveckling och utvärdering. 21

26 7 Studentcentrum Avser kostnader för lokal antagning, central studievägledning, examenshantering m m. 8 Central antagning VHS Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor. 9 Stöd till studenter med funktionshinder Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor. 10 Upphovsrättslig kopiering (Bonus) Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor. 11 Information Annonsering, studentrekryteringsprojekt m m. 12 Forskarutbildnings- och docentnämnden Skall verka för att en kvalitativt högtstående och effektiv forskarutbildning bedrivs inom området utbildningsvetenskap. 13 Internationaliseringsnämnd Avser kontakt och marknadsföringsresor men framförallt satsningar på studenters och lärares mobilitet såsom utveckling av kursmoduler m m. 14 Grundutbildningsnämnd Utvecklingsmedel, sammanträdeskostnader och arvoden. 15 Genusperspektiv i grundutbildningen Lönekostnader 25% för genuslektor vars huvuduppgifter rör utbildning och handledning av undervisande lärare i genusperspektiv. 16 StuFF Fr o m 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Detta innebär att universitetet skall avsätta medel till bl a studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För varje år skall därför resp fakultetsstyrelse bidra med 320 kr/helårsstudent till respektive studentkår för denna verksamhet. 17 Studievägledarnätverk Avser kostnader för studievägledarnätverk inom Utbildningsvetenskap och Filosofiska fakulteten. 18 Examenshögtid Lokalkostnad, musik mm vid fakultetens årliga examenshögtid 22

27 19 Lönekostnader, Utb- & fo.adm Avser lönekostnader för Utbildningsledare, utredare, studievägledare, Fakultetskoordinatorer och fakultetssamordnare. 20 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 21 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar. Ekonomi- och personaladministration 22 Ersättningar och arvoden sakkunniga Avser kostnader för anställningsärenden, befordringsärenden och docenturärenden. 23 Lönekostnader, Ekonomi-& pers.adm Avser lönekostnader för controller, fakultetssamordnare/ekonomi samt 30% av en personalintendent. 24 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 25 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar. Infrastruktur och service 26 Driftstöd data- och lab.salar Reservdelar, program, teknisk säkerhet, nätsupport m m datasalar Key och D. 27 IKT-studio Medel för drift IKT-studio (700 tkr), IT-kurser för studerande (40 tkr), ersättning för IT-expert (40 tkr), utrustning datasalar (40 tkr). 28 Avskrivningar investeringar KFU och IFM Avskrivningskostnaden IFM 400 tkr/år fram t o m 2015 samt avskrivningskostnader. 29 Investeringar och datasupport kansliet Kostnader för drift och utveckling av Valwebb, inköp av möbler och datorer samt datasupport kansliet. 30 IT-abonnemang 31 Utskrifter/kopiering 23

28 32 Systemägarstyrelsen Systemägarstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar div datasystem som studentportal, fillager, kursdatabas mm. 33 Lönekostnader, Infrastruktur & Service Avser lönekostnader 10% fakultetskoordinator inom IT samt 16% datatekniker i datasalarna samt SL-funktion 100%. 34 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 35 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar. 36 Balanserade medel tkr tas av balanserade medel forskning för att täcka delar av forskningens OH. 24