Joakim Samuelsson lärare (p.8b, 9-16) Linnea Bodén studerande (doktorand) p.8b, Lotta Holme lärare, ersättare (p.1-8a, 9-16)

Transkript

1 PROTOKOLL SUVp 12/5 Sida 1 av 4 Närvarande ledamöter Karin Mårdsjö Blume lärare, dekanus, Thomas Östholm lärare, prodekanus Andreas Fejes lärare Cecilia Lindgren lärare Birgitta Plymoth lärare Joakim Samuelsson lärare (p.8b, 9-16) Maria Strääf lärare Åsa Ridne allmänintressen Linnea Bodén studerande (doktorand) p.8b, 9-16 Alexandra Holmström studerande Emil Wigge studerande Polly Björk-Willén lärare, ersättare Lotta Holme lärare, ersättare (p.1-8a, 9-16) Jesper Thorén lärare, ersättare (p.1-8a) Övriga närvarande Song-Ee Ahn programansvarig utbildningsledare, p.6 Anna Johnsson Harrie samordnande programansvarig utbildningsledare Marianne Jeppson programansvarig utbildningsledare, p.7 Caroline Kelly fakultetskoordinator Lars Kåreklint utbildningsledare, p Lars Lilieqvist facklig representant OFR Ragnhild Löfgren programansvarig utbildningsledare, p Monica Sandlund programansvarig utbildningsledare, p Samuel Zethson controller, p.1-8, Ej närvarande Lotta Lindholm Louise Malmström lärare allmänintressen 1. Utseende av justerare Utses Andreas Fejes att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2. Fastställande av föredragningslistan Beslutas att fastställa utsänd föredragningslista varvid ärendena behandlas i ordning 1-4, 6, 5, 7-8a, 9-16, 8b. 3. Anmälningar och meddelanden Anmäles protokoll SUVp 12/4, delegationsbeslut SUVp 12/8, 12/9, 12/10, 12/11 och 12/13 samt beslut per capsulam SUVpc 12/2, 12/3 och 12/4. Styrelsen för Utbildningsvetenskap

2 PROTOKOLL SUVp 12/5 Sida 2 av 4 Alexandra Holmström och Emil Wigge hälsas välkomna som nya studeranderepresentanter. Lars Lilieqvist, facklig representant för OFR, hälsas också välkommen. Dekanus informerar att anställningsnämnden beslutat föreslå Andreas Fejes som innehavare av anställningen som professor i vuxenpedagogik. att sammanträdet den 4 december avslutas med julfest inklusive firande av utbildningsvetenskaps 10-årsjubileum. att Carina Brage, som läst Grundskollärarprogrammet och Masterprogram i utomhuspedagogik utsetts som en av två till Årets alumn vid LiU. Utmärkelsen delas ut den 4 oktober. att en satsning på utbildningsvetenskaplig forskning väntas komma från Utbildningsdepartementet 4. Information från nämnderna och studentkåren Rapporteras om aktuella ärenden i Beredningsgruppen för kvalitét i grundutbildningen, Biblioteksstyrelsen, Centrala anställningsnämnden, Forskarutbildningsnämnden, Grundutbildningsnämnden, IKT-nämnden, Strategigruppen för lika villkor och Strategiskt råd för internationalisering. De studerande informerar om aktuella frågor inom studentkåren. 5. Antagningsläget och terminsstart Föredragande: Anna Johnsson Harrie Anna presenterar antagningssiffror för hösten Diskussion. Studenternas fadderiverksamhet i samband med terminsstart var mycket uppskattad. 6. Presentation av programmet Adult Learning and Global Change Föredragande: Song-Ee Ahn Presentationen finns på 7. Översyn av VFU-organisationen Föredragande: Anna Johnsson Harrie, Marianne Jeppson a) Lägesrapport Anna och Marianne redogör för det pågående arbetet. b) Förslag till ny tidplan Beslutas att projektgruppen ska överlämna sin rapport till styrelsen vid dess första sammanträde Dnr LiU Styrelsen för Utbildningsvetenskap

3 8. Ekonomi Föredragande: Samuel Zethson PROTOKOLL SUVp 12/5 Sida 3 av 4 a) Information om halvårsbokslut Informeras enligt diariehandling. b) Beslut om OH 2013 Beslutas att fastställa OH 2013 enligt diariehandling. a) Dnr LiU , b) Dnr LiU Samverkansarbetet beslut om projektplan Föredragande: Lars Kåreklint Lars informerar om det pågående samverkansarbetet och presenterar projektplan Forskning Utbildning Skola i Samverkan. Beslutas att fastställa projektplan enligt diariehandling. Dnr LiU Revidering av Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik Föredragande: Lars Kåreklint Beslutas att fastställa revideringen enligt diariehandling. Anledningen är att studieplanen förutom MAI ska gälla IBL. Uppdras åt Lars och Caroline att se över formalia. Dnr LiU Revidering av studiegång för fritidshem Föredragande: Ragnhild Löfgren Beslutas enligt diariehandling att fastställa revideringen. Dnr LiU Revidering av rambeställning, Grundlärarprogrammet F-3 Föredragande: Ragnhild Löfgren Dnr LiU Beslutas enligt diariehandling att fastställa revideringen. 13. Revidering av instruktion för Internationaliseringsnämnden Föredragande: Caroline Kelly Beslutas enligt diariehandling att revidera instruktionen, vilket innebär att antalet ledamöter ändras från åtta till sju. Dnr LiU Styrelsen för Utbildningsvetenskap

4 14. Utseende av ledamot i valberedningen Föredragande: Karin Mårdsjö Blume, Caroline Kelly PROTOKOLL SUVp 12/5 Sida 4 av 4 Beslutas enligt diariehandling att utse universitetslektor Anna-Lena Eriksson- Gustavsson till ny ledamot i valberedningen. Ordförande i valberedningen utses av dekanus. Dnr LiU Grundlärarprogrammet inriktning 4-6 beslut om studieort Föredragande: Anna Johnsson Harrie Anna ger en bakgrund. Diskussion. Beslutas enligt diariehandling att inte anta studenter till Grundlärarprogrammet inriktning 4-6 med studieort Norrköping år När den av rektor beslutade utredningen är klar ska den långsiktiga frågan om studieort/-er för inriktning 4-6 återigen aktualiseras i styrelsen. Punkten förklaras omedelbart justerad. Dnr LiU Översyn av professorer vid IBL utseende av arbetsgrupp Föredragande: Karin Mårdsjö Blume Informeras. Beslutas enligt diariehandling att dekanus Karin Mårdsjö Blume och prefekt Stefan Samuelsson utreder frågan och återkommer med förslag till styrelsen den 30 oktober. Kontakt ska tas med rektor i frågan. Dnr LiU Övrigt Inga övriga frågor. Vid protokollet Justeras Caroline Kelly Sekreterare Karin Mårdsjö Blume Ordförande Justeras Andreas Fejes Justeringsperson Styrelsen för Utbildningsvetenskap

5 Linköpings Universitetet Elisabeth Berg ANTAGNINGSSIFFROR HÖSTEN 2012 Antagna studenter hösten 11 Registrerade Reg H11 Reg H12 INGÅNG PLANERINGSTAL UPPROP H12 Förskollärare Fritidshem F-3 Linköping F-3 Norrköping Linköping Norrköping Biologi Engelska Historia Matematik Samhäll Svenska Textilslöjd Trä- och Metall Biologi Gy Engelska Gy Historia Gy Internationell Ma Gy Internationell SH Gy Matematik Gy Samhäll Gy Svenska Gy Påbyggnadsprogram Antagna H 12 Planeringstal Reg H 12 Kompletterande ped utb 13 11

6 till ämneslärare gy (L1GYK) Kompletterande ped ut 7-9 (L1GRK) 12 9 Kompletterande ped utb yrkeslärare (L1YRK) Folkhögskollärare (L1FOL) Speciallärarp Utvecklingsst (L1YSU) Speciallärare Ma (L1YSM) Speciallärare Läs-och skriv (L1YSS) Utländska lärares vidareutb (L7ULV) 10 VAL (L7VA2) 57

7 BESLUT Dnr LiU Ny tidplan för översyn av VFU-organisationen Den 13 mars 2012 beslutade Styrelsen för utbildningsvetenskap att en översyn över VFUorganisationen skulle genomföras. En projektgrupp tillsattes som består av samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie (projektledare) och programansvarig utbildningsledare för VFU Marianne Jeppson. Projektet skulle slutföras i juni Frågan hur VFU-organisationen bäst kan utformas är komplex och projektgruppen har arbetat mycket med frågan under våren och början av hösten. Under arbetets gång har dessutom till exempel följande grupper/personer inom LiU varit behjälpliga: VFU-teamet avgående fältmentorer ekonomiadministratör controller utbildningsledare med ansvar för samverkansfrågor programansvariga utbildningsledare StuFFs utbildningsutvecklare Projektgruppen har även genomfört studiebesök på två lärosäten, Linnéuniversitet och Umeå universitet, för att diskutera deras respektive VFU-organisation samt vilka för- och nackdelar deras organisationer har. Vidare har projektgruppen träffat företrädare för de två kommuner som vi gör flest VFU-placeringar hos, Linköping och Norrköping. Företrädare för båda kommunerna har visat stort engagemang för frågorna om organisering av VFU-placeringar. För att kunna ge oss svar på våra frågor har kommunrepresentanterna behövt tid för att i sin tur föra en intern diskussion inom sina respektive organisationer. Dessa positiva och konstruktiva dialoger med de två kommunerna är således påbörjade, men har i skrivande stund inte hunnit slutföras. Under våren 2012 tillsatte Utbildningsdepartementet en intern departementsutredning om övningsskolor. Utredningen skulle vara klar i mitten av juni Enligt uppgift från departementet blev utredningen klar i tid, men den har inte offentliggjorts. En remiss i ärendet kan eventuellt komma från departementet under hösten. En avgörande faktor för de ekonomiska ramarna för vår VFU-organisation är hur stor VFUpengen är, det vill säga hur mycket lärosätet får från staten för att bekosta VFU:n. Besked om detta kommer i höstens budgetproposition från regeringen. Styrelsen för utbildningsvetenskap

8 BESLUT Dnr LiU Mot bakgrund av ovanstående, och att enligt de projektdirektiv som beslutats av styrelsen har kvalitet i slutprodukten en högre prioritet än tidpunkt för slutrapportering, beslutar Styrelsen för utbildningsvetenskap att förlänga tiden för detta projekt. Projektgruppen ska överlämna sin rapportera till styrelsen vid dess första sammanträde år Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Maria Strääf, Åsa Ridne, Alexandra Holmström och Emil Wigge. Därutöver har närvarit ersättarna Polly Björk-Willén, Lotta Holme och Jesper Thorén, fakultetskoordinator Caroline Kelly, facklig representant Lars Lilieqvist, controller Samuel Zethson, samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie och programansvarig utbildningsledare för VFU Marianne Jeppson, de två sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Anna Johnsson Harrie Samordnande programansvarig utbildningsledare Styrelsen för utbildningsvetenskap

9 A B D F G H J M N O P Halvårsresultat OH 30/ OSU Underlag OH Fördelning av indirekta kostnader Budget Utfall 30/6 GU FO Extern finans LEDNING 1 Kostnader för Områdesstyrelsen % 2 Till Dekanus disposition % 3 Lönekostnader inkl akademisk återhämtning dekaner Lär.utb.konv 46% 4 Driftskostnader inkl komp.utv kansli % 5 Lokalkostnader % SUMMA % UTB- och FO.ADM 6 Programgemensamma kostnader % 7 Studentcentrum % 8 Central antagning VHS % 9 Stöd till studerande med funktionshinder % 10 Upphovsrättslig kopiering % 11 Systemägarstyrelsen % 12 Information, rekrytering, alumni % 13 Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Kurs i forskningsetik Internationaliseringsnämnden % 16 Grundutbildningsnämnden % 17 Genusperspektiv i grund.utb ( 2007 Lektor Genus) % 18 StuFF % 19 Åtgärder finansiering ped arb % 20 Examenshögtid - Lärarprogrammen % 21 Lönekostnader Skolverket+VFU 54% 22 Driftskostnader inkl komp.utv kansli % 23 Lokalkostnader % SUMMA % EKONOMI- & PERSONALADM 24 Anställningsnämnd % 25 Lönekostnader VFU/valwebb 56% 26 Driftskostnader inkl komp.utv kansli % 27 Lokalkostnader % SUMMA % INFRASTRUKTUR & SERVICE 28 Driftsstöd till data- och labsalar % 29 IKT-nämnden % 30 Avskrivningar investeringar datasalar, kansli och IFM % 31 Investeringar och datasupport kansliet % 32 IT-abonnemang % 33 Utskrifter/kopiering % 34 Lönekostnader % 35 Driftskostnader inkl komp utv kansli % 36 Lokalkostnader % SUMMA % NIVÅSPECIFIKT 37 Fenomenmagasinet % 38 Kulturnatten i Norrköping % 39 Särskilt stöd IKK % 40 Kvalitetsarbete % 41 Förstärkning OSU utbildningsvet forskn % 42 Studievägledarnätverk % Balanserade medel Forsk.anslag SUMMA GU FO Extern finansiering Summa indirekta kostnader % Summa OH-kostn för inst

10 A B D F G H J M N O P VT 2012 Halvårets resultat IN OH GU IN OH FO Ej utnyttjat takbelopp GU 948 Balanserade medel 807 Balanserade medel FO-budget -665 Särskilt stöd lärarutb 500 Enl budget halvårsresultat OH -806,5 Samverkan mellan OSU och skolan 300 Halvårets resultat enl budget -523, UT OH-proj Avvikelse DIFF 255 Orsak: Avräkn rektor Övriga proj Avräkn mot inst Anslag gu Cetis Anslag gu, återbet frist kurs från TEMA 449 FO Semesterlöneskuld Anslag gu Intern försäkringskassa -556 Rest -986 Överskott anslag tid år GU Överskott anslag tid år FO Överskott bidrag GU Halvårets resultat -15, 9 mkr Lic FontD Speciallär 728 Suniweb 48 Lärarutb.konv 429 Framtida återhämtning dek. 740 CETIS Yrkeslärarprogrammet 475 Kursplaneanalys 31 VAL 790 ULV 591 Spec.ped sem.serie -22 Förskollärarlyftet 49 Lärarlyftet 9 Matematiksatsning 360 Övrig drift DUS Saldo enl PRO SUMMA Diff 586 FO -2,5 GU -13,4

11 BESLUT Dnr LiU Beslut om OH-kostnader SUV 2013 I och med OH-modellens införande 2009 förändrades vår redovisning av kostnader. Alla högskolor och universitet skall redovisa sina kostnader enligt samma modell vilket innebär att kostnaderna blir jämförbara mellan lärosätena. Alla indirekta kostnader ska delas in i fem olika boxar : Ledning, utbildnings- och forskningsadministration, ekonomi och personaladministration, infrastruktur och nivåspecifikt. I OH-modellen finns begreppen kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamhet är t.ex.undervisning och forskning medan stödverksamhet är bl a den administration som krävs för att möjliggöra undervisning och forskning. Vi har sett över de kostnader som legat i box Nivåspecifikt och menar att de hellre kan vara kärnverksamhet. Exempel på poster som legat i Nivåspecifikt är kvalitetsarbete, förstärkning av utbildningsvetenskaplig forskning mm. Vi kommer därför i vårt förslag till budget för 2013 fördela ut dessa medel som anslag. För 2013 har våra OH-kostnader fördelats på tre verksamheter; grundutbildning, forskning och annan finansiering t.ex. diverse satsningar från departement, skolverket, kommuner, rektor mfl. Då denna typ av finansiering har ökat får den bära sin del av OH, vilket minskar institutionernas OH-kostnad för SUV. Sedan länge har forskningen haft svårt att bära sina administrativa kostnader och även i år bidrar SUV med en kudde om (1 381 tkr) för att minska effekten av forskningens höga OH (3 381 tkr). Detta finansieras av ingående balans för forskning, Beslut i detta ärende har fattats vid SUVs sammanträde I beslutet har deltagit undertecknad dekanus, ordförande, ledamöterna Thomas Östholm, Andreas Fejes, Cecilia Lindgren, Birgitta Plymoth, Joakim Samuelsson, Maria Strääf, Åsa Ridne, Linnea Bodén, Alexandra Holmström och Emil Wigge. Därutöver har närvarit ersättare Polly Björk-Willén, samordnande programansvarig utbildningsledare Anna Johnsson Harrie, fakultetskoordinator Caroline Kelly, facklig representant Lars Lilieqvist och controller Samuel Zethson, den sistnämnda föredragande. Karin Mårdsjö Blume Dekanus Samuel Zethson Controller Styrelsen för utbildningsvetenskap

12 SUV Budgetunderlag OH 2013 Fördelning av indirekta kostnader OH inst efter avdrag annan finansiering GU FO Diff mellan Annan finansiering LEDNING 1 Kostn Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV) Till Dekanus disposition Lönekostnader inkl akademisk återhämtning dekaner Driftskostnader inkl komp.utv kansli Lokalkostnader SUMMA UTB- och FO.ADM 6 Programgemensamma kostnader Studentcentrum Central antagning VHS Stöd till studerande med funktionshinder Upphovsrättslig kopiering Systemägarstyrelsen Information, rekrytering, alumni Forskarutbildningsnämnden Internationaliseringsnämnden Grundutbildningsnämnden Genusperspektiv i grund.utb ( 2007 Lektor Genus) StuFF Åtgärder finansiering ped arb Studievägledarnätverk Examenshögtid Lönekostnader Driftskostnader inkl komp.utv kansli Lokalkostnader SUMMA EKONOMI- & PERSONALADM 24 Ersättningar och arvoden sakkunniga Lönekostnader Driftskostnader inkl komp.utv kansli Lokalkostnader SUMMA INFRASTRUKTUR & SERVICE 28 Driftsstöd till data- och labsalar IKT-studio Avskrivningar investeringar datasalar, kansli och IFM Investeringar och datasupport kansliet IT-abonnemang Utskrifter/kopiering Lönekostnader Driftskostnader inkl komp utv kansli Lokalkostnader SUMMA NIVÅSPECIFIKT 37 Fenomenmagasinet Kulturnatten i Norrköping Särskilt stöd IKK Kvalitetsarbete Förstärkning SUV utbildningsvet forskn Balanserade medel SUMMA OH inst GU FO Extern finansier Summa indirekta kostnader Summa OH-kostn för inst

13 LINKÖPINGS UNIVERSITET Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Zethson/Tideman KfU Dnr LiU Kommentarer OH 2013 Fakultetens indirekta kostnader indelas i fem olika boxar. I samtliga fem boxar finns lönekostnader, driftskostnader samt lokalkostnader fördelade. Vad gäller lönekostnader så är beloppet fördelat till den box där kostnaden uppstår. Budgeterade lönekostnader uppgår till tkr ( tkr 2012). För att fördela kostnader för drift och lokaler har antal heltidsekvivalenter per box använts. Totalkostnaden för drift kansliet är 800 tkr och för lokaler tkr (oförändrat jmf med 2012), vilket ger nedanstående fördelning i procent/box: Ledning 15% Utbildnings- & forskningsadministration 70% Ekonomi- & personaladministration 8% Infrastruktur & service 4% Nivåspecifikt 0% Annan finansiering (bl a externa medel) 3% LEDNING 1 Kostnader för Områdesstyrelsen Skall täcka sammanträdeskostnader och arvoden. Här ingår även kostnader för ev arbetsgrupper kopplade till styrelsen. 2 Till dekanus disposition Avsett för oförutsedda utgifter, representation vid utländska besök etc. 3 Lönekostnader ledning och akademisk återhämtning dekan & prodekaner Avser lönekostnader för dekanus, prodekaner, kanslichef och sekr i styrelsen samt akademisk återhämtning dekan och prodekaner. 4 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 5 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

14 LINKÖPINGS UNIVERSITET Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Zethson/Tideman KfU Dnr LiU UTBILDNINGS- & FORSKNINGSADMINISTRATION 6 Programgemensamma kostnader Avser medel till bl a programansvarig utbildningsledares disposition, kursutveckling och utvärdering. 7 Studentcentrum Avser kostnader för lokal antagning, central studievägledning, examenshantering m m. 8 Central antagning VHS Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor. 9 Stöd till studenter med funktionshinder Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor. 10 Upphovsrättslig kopiering (Bonus) Kostnader som fördelas ut på resp fakultet efter beslut från rektor. 11 Systemägarstyrelsen Systemägarstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar div datasystem som studentportal, fillager, kursdatabas mm. 12 Information Arbetet med att rekrytera nya studenter intensifierades i samband med att 2011 års lärarutbildningar skapades. Med anledning av det har informationsbudgeten inte klarat de ambitioner fakulteten haft, utan det har under de senaste två åren krävts extra tillskott. Nu justeras budgeten upp, vilket gör att planeringen av informationsarbetet blir mer överblickbart och därmed mer effektivt. Satsningar som kommer att prioriteras är arbetet med studentambassadörer och s k relationsskapande marknadsföring, såväl som en satsning på forskningskommunikation för att förmedla mer av den utbildningsvetenskapliga forskningen. 13 Forskarutbildningsnämnden Skall verka för att en kvalitativt högtstående och effektiv forskarutbildning bedrivs inom området utbildningsvetenskap. 14 Internationaliseringsnämnd Avser kontakt och marknadsföringsresor men framförallt satsningar på studenters och lärares mobilitet såsom utveckling av kursmoduler m m 15 Grundutbildningsnämnd Utvecklingsmedel, sammanträdeskostnader och arvoden.

15 LINKÖPINGS UNIVERSITET Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Zethson/Tideman KfU 16 Genusperspektiv i grundutbildningen Lönekostnader 25% för genuslektor vars huvuduppgifter rör utbildning och handledning av undervisande lärare i genusperspektiv. Dnr LiU StuFF Fr o m 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Detta innebär att universitetet skall avsätta medel till bl a studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För 2012 skall därför resp fakultetsstyrelse bidra med 310 kr/helårsstudent till respektive studentkår för denna verksamhet. 18 Åtgärder finansiering av Ped arb Avslutat 19 Studievägledarnätverk Avser kostnader för studievägledarnätverk inom Utbildningsvetenskap och Filosofiska fakulteten. 20 Examenshögtid Lokalkostnad, musik mm vid fakultetens årliga examenshögtid 21 Lönekostnader, Utb- & fo.adm Avser lönekostnader för Utbildningsledare, utredare, studievägledare, Fakultetskoordinatorer och fakultetssamordnare. 22 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 23 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar. EKONOMI- & PERSONALADMINISTRATION 24 Ersättningar och arvoden sakkunniga Avser kostnader för anställningsärenden, befordringsärenden och docenturärenden. 25 Lönekostnader, Ekonomi-& pers.adm Avser lönekostnader för controller, fakultetssamordnare/ekonomi samt en personalintendent. 26 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 27 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

16 LINKÖPINGS UNIVERSITET Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Zethson/Tideman KfU Dnr LiU INFRASTRUKTUR & SERVICE 28 Driftstöd data- och lab.salar Reservdelar, program, teknisk säkerhet, nätsupport m m datasalar Key och D. 29 IKT-studio Medel för drift IKT-studio (700 tkr), IT-kurser för studerande (40 tkr), ersättning för IT-expert (40 tkr), utrustning datasalar (40 tkr). 30 Avskrivningar investeringar KFU och IFM Avskrivningskostnaden IFM 400 tkr/år fram t o m 2015 samt avskrivningskostnader. 31 Investeringar och datasupport kansliet Kostnader för drift och utveckling av Valwebb, inköp av möbler och datorer samt datasupport kansliet. 32 IT-abonnemang 33 Utskrifter/kopiering 34 Lönekostnader, Infrastruktur & Service Avser lönekostnader 10% fakultetskoordinator inom IT samt 16% datatekniker i datasalarna samt SL-funktion 100%. 35 Driftkostnader inkl kompetensutveckling kansli Avser kostnader för bl a kontorsmaterial, porto, resor, kurser och konferenser. 36 Lokalkostnader Kontorsrum, datasalar och LOKE-salar.

17 Projektplan Dnr LiU Utgåva: 1.4 1(13) Forskning Utbildning Skola i Samverkan Projektplan Mallversion: PP_liu_1.4.doc Projektledare: Lars Kåreklint Filnamn: beslut-projektplan.doc Styrelsen för utbildningsvetenskap

18 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) Innehåll 1. Basfakta Godkännande av projektplan och bilagor Projektet, sammanfattning Idé och mål Bakgrund Koppling till effektmål Projektmål och målprioritering Förutsättningar och inberoenden Leverans och överlämning Leveransobjekt och godkännande Överlämning, procedur Organisation Projektorganisation Bemanning Ansvar, befogenheter Kompetensutveckling Tidsplan och resursbehov Projekttidsplan Beslutspunkter, milstolpar Resursbehov Inköp Arbetsformer Arbetsmetod Dokumenthantering Avvikelse- och ändringshantering Kvalitetssäkring, Projektanalys Sekretess, säkerhet Informationsspridning Möten Kravdialog Administrativa rutiner Avveckling Risker Projektrisker Produktrisker Övriga risker Projektkalkyl Finansiering Referenser... 13

19 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar Basfakta 1.1. Godkännande av projektplan och bilagor Godkännande av projektplanen Projektplanen godkänd av: Beställare/Projektägare: Projektledare: Karin Mårdsjö Blume Lars Kåreklint Definitioner Ord/förkortning/akronym FUSS Skola alt Skolvärlden Skolhuvudmän Lärare SUV Förklaring Forskning Utbildning Skola i Samverkan Används som ett samlingsnamn för flera verksamheter såsom förskola, fritidshem, skola, gymnasieskola etc Används som ett samlingsnamn för såväl kommunala som fristående skolhuvudmän Används som ett samlingsnamn för flera yrkeskategorier inom skolvärlden såsom förskollärare, fritidspedagog, lärare Styrelsen för utbildningsvetenskap Bilagor Bilaga Dokumentnamn Utgåva, datum 1 Kravbeskrivning 2 Lösningsbeskrivning 3 Risklista 4 Kommunikationsplan 5 Projekttidsplan 6 Ansvar och befogenheter enligt PPS 7 Bemanning, kontaktlista 8 Projektkalkyl

20 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) 1.2. Projektet, sammanfattning 2. Idé och mål 2.1. Bakgrund Årsskiftet upphörde regeringens krav på att samtliga lärosäten som bedriver lärarutbildning även skall redovisa verksamhet som sker inom RUC (Regionala utvecklingscentrum). Syftet med RUC var att bl.a. att främja utvecklingen inom lärarutbildning samt kompetensutveckling av verksamma lärare. Regeringen vidhöll emellertid behovet av en dylik verksamhet men lämnar det till respektive lärosäte att bedriva ett fortsatt arbete utan återrapporteringskrav. Som en följd av utvecklingen beslutade rektor att den RUC-verksamhet som bedrevs vid CKS skulle placeras vid Området utbildningsvetenskap fr.o.m. 1 jan Fr.o.m. den 1 juli 2011 gäller den nya skollagen. Med den följer flera förändringar som rimligtvis påverkar samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten. Skollagen (Kap 1 5) fastslår bland annat att den utbildning som sker inom av skollagen berörda verksamhetsområden ska vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet. Ytterligare ett exempel är lagkravet att: Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. (Kap 2 13). Dessa lagkrav har aktualiserat en diskussion i det offentliga samtalet om vägar att nå dessa mål. Exempelvis har Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv gjort en gemensam programförklaring för arbete för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I programförklaringen framgår det tydligt att olika satsningar på forskning är en nyckelfaktor för att nå sin vision. Regeringen har under 2011 lanserat att man satsar 3,8 miljarder kronor på lärarreformer de kommande fyra åren. Satsningarna är i huvudsak inriktade mot: karriärsutvecklingsreform, Lärarlyftet II, yrkeslärare, kompetensutveckling för förskollärare och chefer, rektorslyft, VAL samt forskarskolor för lärare. Utöver detta har regeringen gjort andra satsningar inom exempelvis matematik samt naturvetenskap och teknik. I takt med att skollagen, ovan nämnda och andra satsningar implementeras kommer behovet att samverkan mellan skola och lärosäte öka och förbli betydande framöver. I och med att den tidigare RUC-verksamheten nu placerats hos Utbildningsvetenskap finns det skäl att se över hur det fortsatta samverkansarbetet mellan skola och lärosäte bör och kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Projektet knyter an till flera av målen på Liu:s strategikarta: 1. Bygga LiU:s varumärke 2. Skapa och sprida internationellt excellenta forskningsresultat 3. Bidra till tillväxt och välfärd 4. Bidra till det goda kosmopolitiska samhället 5. Prioritera och omfördela 6. Frigöra resurser till värdeskapande aktiviteter för studenter och forskning Utöver kopplingar mellan effektmålen och Liu:s strategikarta kan projektet vara av vikt för redan pågående verksamhet inom UV. En bärande tanke med införandet av en RUC-organisation vid varje lärosäte som bedrev lärarutbildning var att utöver kontakter med omgivande samhälle hantera frågor som verksamhetsförlagd utbildning, lärarfortbildning och utveckling av lärarutbildningen. Ett syfte med att den RUC-verksamhet som tidigare låg på CKS flyttades var att placera arbetet med skolkontakter närmare lärarutbildningen. Projektet Forskning, Utbildning, Skola i Samverkan bör bedrivas så att även en sådan utveckling möjliggörs. En förutsättning för detta är att de verksamheter som bedrivs inom lärarutbildningen, VfU, lärarfortbildningen och skolsamverkan kalibreras i frågor där

21 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) samverkansvinster kan uppnås och där samverkan ökar effektiviteten och kvalitén inom respektive verksamhet. Projektet kommer att spela en central roll i Liu:s arbete med att bygga upp en samverkan som riktar sig till skolvärlden. Med tanke på de krav som ställs på skolan idag har fortbildning blivit en högaktuell fråga och ett behov har väckts som tidigare inte funnits. Detta behov kommer efter 2015 (givet att regeringen inte ändrar tidsplanen för lärarlegitimation) att mattas av men inte försvinna, då möjligheten att nå en vidgad behörighet fortsatt kommer att vara avhängig bevis på formell utbildning. I och med att distansutbildning är den vanligaste utbildningsformen för behörighetsutbildningar så minskar betydelsen av geografisk närhet mellan studerande och lärosäte. Detta kommer säkerligen även påverka var man fortbildar sig även efter Har det fungerat bra på ett lärosäte finns det inget som hindrar att man fortsätter på samma lärosäte. Det finns därför mycket som talar för att projektet är av vikt på längre sikt än Koppling till effektmål Nr Effektmål Koppling till LiU:s strategikarta E1 UV bedriver en hållbar, organiserad och Mål 1, 2, 3, 4, 5 och 6 strukturerad, effektiv och ändamålsenlig skolsamverkan E2 Liu:s skolsamverkans arbete är känt i Mål 1 skolvärlden inom den omgivande regionen. E3 Liu betraktas av den omgivande Mål 1, 2, 3, och 4 regionens skolhuvudmän som en central samarbetspart i skolans arbete med det livslånga lärandet E4 Liu betraktas av den omgivande regionens skolhuvudmän som en central samarbetspart i utvecklingen av en skolutbildning som vilar på en vetenskaplig grund Mål 1, 2, 3, 4, 5 och Projektmål och mål prioritering Projektmål FUSS föreslås vara uppdelat i ett sammanhållande projekt med tre delprojekt som utgör stommen för organisationen. Dessa kommer att presenteras vart och ett för sig med respektive projektmål. Delprojekt: Organisation och nätverk Nr Projektmål Koppling till effektmål 1 FUSS-organisationen har en samlad och E2 dokumenterad kunskap om vilka skolsamverkansprojekt och insatser som Liu är verksammas med i skolvärlden Juni Ett webbforum för samverkan kring E2, E3 och E4 forskning, utbildning och skola Juni FUSS-organisationen koordinerar ett nätverk av såväl kommunala som fristående E2

22 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) skolhuvudmän inom den omgivande regionen. December FUSS-organisationen utgör en tydlig kommunikationskanal mellan Liu och skolvärldens i den omgivande regionen. December 2015 E2 Delprojekt: Livslångt lärande Nr Projektmål Koppling till effektmål 1 Det finns en projektplan för det fortsatta E3 arbetet med ett Livslångt lärande Oktober Det finns en klar översikt av behov av E3 behörighetsgivande utbildning mot lärarlegitimation 2015 samt av vilka kurser som Liu har kompetens och resurser arrangera. Oktober Det finns en strategi och en handlingsplan för E3 insatser som främjar ett livslångt lärande hos de som går lärarutbildningen på Liu samt en kontinuerlig lärarfortbildning för verksamma i skolan Juni Liu erbjuder möjligheter till en kontinuerlig E3 lärarfortbildning. December Liu arrangerar home coming -dagar för alumner som har varit verksamma i skolvärlden i X antal år. December 2015 E3 Delprojekt: Forskning och skola Nr Projektmål Koppling till effektmål 1 Det finns en projektplan för det fortsatta E4 arbetet med Forskning och skola December Det finns en strategi och en handlingsplan för E4 insatser som främjar en skolutbildning som vilar på en vetenskaplig grund. Juni Liu bedriver ett program som främjar möten E4 mellan forskare, lärarstuderande och verksamma i skolvärlden. December Liu bedriver ett skollektorsprogram som möjliggör en kontinuerlig kompetensutveckling för lektorer och andra karriärtjänster i förskola och skola som understödjer fortsatt kontakt med forskare E4

23 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) och aktuell forskning. December Liu bedriver insatser som främjar en ökad forskning i och om skolan. December 2015 E Projektets prioritering Prioritering: 1 Kvalitet/ kvantitet 2 Tidpunkt 2 Kostnad Avgränsningar <Förtydliga projektets mål genom att ange vad som INTE ingår i åtagandet, dvs. vad andra projekt eller linjeinstanser ansvarar för.> 2.4. Förutsättningar och inberoenden Förutsättningar <Beskriv det utgångsläge och/eller de antaganden som sammantaget utgör utgångspunkten för projektet och projektplanen. Förutsättningarna kan vara av teknisk-, resurs- eller administrativ karaktär.> Inberoenden Nr. Beskrivning Ansvarig Datum 1 Forskningskommunikation Annelie Norberg centralt i vårt arbete för att främja utvecklingen av en skolutbildning som vilar på vetenskaplig grund 2 Institutioner är utförare av Prefekter/Avdelningschefer de behörighetsutbildningar och fortsatta lärarfortbildningar som Liu kommer att bedriva samt genom sin forskningsverksamhet 3 VfU en viktig fråga i Marianne Jeppsson relationen med skolhududmän 4 Samverkansrådet kommer bland annat att ha fokus på skolsamverkan Peter Värbrand/Göran Felldin

24 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) 3. Leverans och överlämning 3.1. Leveransobjekt och godkännande Leveranser Lev. nr. Beskrivning Datum 1 Projektplan till styrgruppen 2 Delprojektplan: Livslångt lärande till styrgruppen 3 Delprojektplan: Organisation och nätverk 4 Delprojektplan: Forskning och skola till styrgruppen 5 Delprojektens Strategi och handlingsplaner till styrgruppen 6 Delredovisning av samtliga delprojekt till SUV 7 Förvaltningsplan till SUV Godkännandekriterier Projektplanen, delprojektplanerna och implementeringsplanerna redovisas för styrgruppen enligt ovanstående tidsplan som tar beslut om fortsättning. Delredovisning av samtliga projekt och förvaltningsplanen redovisas för SUV.

25 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) 3.2. Överlämning, procedur 4. Organisation 4.1. Projektorganisation 4.2. Bemanning Projektledningsgrupp Personal Projektroll Timmar Lars Kåreklint, utbildningsledare PL Kerstin Levin, Projektdeltagare utbildningskoordinator Helena Loborg, utbildningsledare Projektdeltagare Kommunikatör Projektdeltagare Patrick Moreau-Raquin Projektdeltagare Charlotte Lodens, Administratör Projektsekreterare Delprojekt: Organisation och nätverk Personal Projektroll Timmar Lars Kåreklint, utbildningsledare PL Kerstin Levin, Projektdeltagare utbildningskoordinator CKS Referensperson Delprojekt: Livslångt lärande Personal Projektroll Timmar Kerstin Levin, PL utbildningskoordinator Helena Loborg, utbildningsledare Projektdeltagare Ingrid Olsson, programansvarig utbildningsledare Referensperson Delprojekt: Forskning och skola Personal Projektroll Timmar Lars Kåreklint, utbildningsledare PL Kerstin Levin, Projektdeltagare

26 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) utbildningskoordinator Marcus Samuelsson, lektor Referensperson 4.3. Ansvar, befogenheter <Beskriv ansvar och befogenheter för olika roller inom projektet t ex gällande ekonomi, styrning, beslut och godkännande samt information.> Exempeltext 4.4. Kompetensutveckling <Beskriv den eventuella kompetensutveckling som projektgruppen behöver för att nå projektmålet.> 5. Tidsplan och resursbehov 5.1. Projekttidsplan <Använd nedanstående tabell eller lägg tidplanen som bilaga.> Kalender 2007 Jan-mars April-juni Juli-sept Okt - dec Aktivitet Planering xxxxxxx Lösningsförslag xxxxx Implementering xxxx xxxxxx Test xxxx Förvaltningsplan xxx Slutrapport xxx 5.2. Beslutspunkter, milstolpar <Beskriv viktiga avstämningspunkter i form av milstolpar och beslutspunkter.> Följande beslutspunkter och milstolpar är definierade: Datum BP MS Beskrivning 5.3. Resursbehov Personresurser <Beskriv projektets behov av personresurser utöver det som anges under rubrik 4.4 t ex externa resurser.> Utrustning <Beskriv den typ av utrustning och/eller lokaler som projektet behöver.>

27 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) 5.4. Inköp <Beskriv de inköp som är nödvändiga för framtagningen eller ingår som delar i projektets resultat. Är det många leverantörer listas dessa lämpligen i en tabell med kort beskrivning av resultat, leverantör och tidpunkt.> 6. Arbetsformer 6.1. Arbetsmetod Arbetsmetoden kommer att vila på John W. Kingdons teori om hur policybeslut fattas. Kingdon menar att det måste finnas ett tydligt problem och en lösning på problemet för att det ska finnas en vilja från politiker att fatta beslut. Ibland finns det ett problem men ingen lösning. Andra gånger en lösning men inget väldefinierat problem. Detsamma gäller även att det kan finnas en att fatta beslut men inget tydligt problem och/eller lösning. När det gäller skolsamverkansarbete är dialogen mellan universitet och skolvärld ytterst central för att vi ska nå fram till frågor där vi har en gemensam syn på problem och dess lösningar för att vi ska fatta beslut om vad vi bör prioritera i vårt samverkansarbete Dokumenthantering Dokumenten identifieras av dokumentnamn, datum och utgåva. Handläggare måste framgå av varje dokument. Statusrapport tas fram i samband med styrgruppsmöten och återrapporteras till stora ledningsgruppen. Fastställda dokument (t ex projektdirektiv, projektplan, protokoll, leveranser och slutrapporter) inom projektet diarieförs. Dokumenten kommer att förvaras i elektronisk version där ett begränsat antal kommer att inneha rättigheter att göra justeringar Avvikelse- och ändringshantering <Beskriv tillvägagångssätt och ansvarsfördelning vid avvikelser och ändringar.> 6.4. Kvalitetssäkring, Projektanalys Projekt <Beskriv vilka metoder och aktiviteter som genomförs för att säkerställa genomförandet av projektet. Ange också vilka instanser eller personer som genomför projektanalys och när, dvs. när egenskaps- och/eller projektgranskning skall genomföras.> Resultat/Lösning <Beskriv vilka metoder och aktiviteter som genomförs för att säkerställa projektets resultat. Ange också vilka instanser eller personer som genomför Lösningsgranskning och när den skall genomföras.> 6.5. Sekretess, säkerhet <Beskriv vilka regler som gäller avseende tillgång till arbetsplats, information om projektet och de resultat som produceras.> 6.6. Informationsspridning <Beskriv hur projektinformation sprids internt och externt. Redovisa hur och när projektdokument skall distribueras till olika målgrupper och hur muntlig information kommer att lämnas. Vid behov använd mallen Kommunikationsplan och referera till den som bilaga.>

28 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) 6.7. Möten <Beskriv de regelbundna möten som kommer att finnas i projektet, lämpligen i tabellform. Om det blir många möten i projektet är det lämpligt att skapa en bilaga istället.> Möte Syfte/resultat Former/plats Ansvarig/deltagare Frekvens/tid 6.8. Kravdialog <Beskriv hur, i vilka former, kravdialog kommer att genomföras. Hur arbetet med referensgrupper kommer att bedrivas. Vilka som kommer att beröras när, och hur återkopplingen till projektet skall ske, bör framgå.> 6.9. Administrativa rutiner <Beskriv hur tidrapportering, reserutiner, konton, attestregler och övrig administration ska hanteras. Referera om möjligt till organisationens befintliga rutiner och ange här endast eventuella undantag. > Tidrapportering Samtliga projektdeltagare som finansieras inom ramen för projektet redovisar sin tid antingen direkt i HR+ eller så lämnas underlag månadsvis för internfakturering till respektive ekonomiansvarig. Externa leverantörer Tid- och resultatrapporter lämnas in av samtliga externa leverantörer varje månad (detta ska regleras i ingångna avtal) och redovisas regelbundet i projektets statusrapport. Attestregler Samtliga kostnader (resor, material, konsultarvoden etc) inom projektet belastar projektnumret. Projektledaren godkänner kostnaderna. Projektnummer Projektekonom Attestordning 2740XXXX <Ange vem som hanterar ekonomin, tar fram rapporter mm > <Ange vem som gör Mottagningssattest respektive Beslutsattest > Avveckling <Beskriv vad som skall genomföras efter leverans och överlämning för att du skall kunna avsluta projektet.> 7. Risker <Redovisa de risker som har identifierats under förberedelsearbetet. Redovisa också vilka åtgärder som är genomförda eller skall genomföras. Använd gärna mall Risklista och referera till den som bilaga.> 7.1. Projektrisker 1. Annan verksamhet, projekt och linjearbete prioriteras före Effekt: Försening och fördyring av projektet Sannolikhet: Medel

29 PP: Forskning, Utbildning Skola i Samverkan Dnr LiU (13) Åtgärd: Kontrakt med respektive chef. 2. Frånvaro i form av sjukdom etc. Effekt: Försening och fördyring av projektet Sannolikhet: Medel Åtgärd: Normal frånvarofrekvens skall tas hänsyn till vid planeringen Produktrisker Systemet uppfyller inte våra krav till fullo. Effekt: Delvis oanvändbar produkt Sannolikhet: Medel Åtgärd: Produktvisningar och informella kontakter med referenskunder Övriga risker Projektplanen följs inte Effekt: Försening och fördyring Sannolikhet: Medel Åtgärd 8. Projektkalkyl <Uppskatta personalkostnader och övriga kostnader, använd mallen kalkylmall.> 8.1. Finansiering <Beskriv hur projektet finansieras.> 9. Referenser <Redovisa vilka dokument som projektplanen refererar till. Referenser bör finnas till dokument som förtydligar kravbilden eller utgör underlag för projektets förberedelser. Referenser kan finnas till dokument som beskriver projektets arbetssätt.> Dokument som projektplanen refererar till: Ref.nr. Dokumentnamn, dokumentbeteckning Utgåva, datum

30 Allmän studieplan för forskarutbildning i matematikdidaktik (Mathematics Education) BESLUT Dnr LiU (5) Fastställd av områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Den avser forskarutbildning i matematikdidaktik som bedrivs vid Matematiska institutionen samt vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas med licentiatexamen och för utbildning som avslutas med doktorsexamen Utbildningens mål Målet med forskarutbildningen är att de studerande skall få en ämneskompetens inom både matematik och matematikens didaktik, en generell kompetens i forskningsmetodik och erfarenheter av forskning, samt en vetenskaplig kompetens inom forskningsområdet för avhandlingen. Den studerande skall efter utbildningen kunna kritiskt granska och värdera forskningsresultat och självständigt planera, genomföra och publicera forskningsprojekt. 2. Antagningsvillkor 2.1 Grundläggande bestämmelser För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande har dels grundläggande behörighet, dels särskild behörighet enligt nedan. Vidare krävs att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen. 2.2 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildning har den som har avlagt examen på avancerad nivå, har fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller som har avlagt motsvarande äldre examen, eller som i någon annan ordning inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om det finns särskilda skäl får områdesstyrelsen för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet. 2.3 Särskild behörighet Behörig att antas till forskarutbildning i matematikdidaktik är den som avlagt examen på avancerad nivå med minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå med anknytning till forskarutbildningsämnet (med detta avses kurser eller examensarbete i matematik eller matematikdidaktik). Kraven på särskild behörighet anses även uppfyllda av den som har avlagt motsvarande äldre examen, eller inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. 1 Som överordnat dokument till denna studieplan gäller Högskoleförordningen (SFS 1993:100) och SFS 2006:1053 samt Linköpings universitets Regelsamling. Områdesstyrelsen för Utbildningsvetenskap

31 3. Antagning BESLUT Dnr LiU (5) 3.1 Ansökan Ansökan om antagning till forskarutbildningen ställs till prefekt vid berörd institution. 3.2 Antagningsbegräsningar och urval Till forskarutbildningen får endast antas så många doktorander som kan erbjudas handledning, godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Antagningsbegräsning till forskarutbildningen tillämpas om antalet behöriga sökande är större än antalet tillgängliga platser. Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildningen är förmåga att tillgodogöra sig sådan utbildning, tidigare studieresultat som visar på kreativitet, mognad, förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys. Särskilt vikt läggs vid tidigare vetenskapligt arbete i form av uppsats eller annan vetenskaplig produktion samt speciella kunskaper och erfarenheter hos den sökande, till exempel yrkesverksamhet, som kan vara av betydelse för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. I första hand görs urvalet på grundval av dokument och av den sökande själv åberopat material, till exempel självständiga studiearbeten och intyg om yrkesverksamhet. Därutöver kan annat beslutsunderlag såsom intervjuer med den sökande vara av betydelse. Vid antagningen tas även hänsyn till den kompetens som de till forskarutbildningen knutna lärarna besitter. 3.3 Beslut om antagning Beslut om antagning till forskarutbildningen fattas av styrelsen för berörd institution. Antagning sker antingen till licentiatexamen eller till doktorsexamen. 4. Utbildningens utformning 4.1 Allmänt Utbildningen för licentiatexamen omfattar 120 högskolepoäng och består av en kursdel om 60 högskolepoäng och en vetenskaplig uppsats om 60 högskolepoäng. Sådan examen kan antingen utgöra slutmål för utbildningen eller en etapp i utbildningen till doktorsexamen. Utbildningen för doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng och består av en kursdel om 90 högskolepoäng och en avhandlingsdel om 150 högskolepoäng. Den studerande bör påbörja sitt vetenskapliga arbete redan under första årets studier och således bedriva forskningsarbete parallellt med kursbundna studier. Doktoranden kan komplettera studierna med institutionstjänstgöring eller motsvarande, vilket skapar förutsättningar för en förlängd studietid. 4.2 Kurser Den studerande skall inhämta kunskaper både i ämnet matematik och i matematikdidaktik. Till detta ändamål skall den studerande för doktorsexamen dels läsa kurser i matematikdidaktik och forskningsmetodik om i normalfallet sammanlagt 60 högskolepoäng, dels läsa kurser i matematik om i normalfallet sammanlagt 30 högskolepoäng. Områdesstyrelsen för Utbildningsvetenskap