Undervisning för språklärande

Transkript

1 Språk-, läs- och skrivutveckling Förskolan Modul: Flera språk i barngruppen Del 4: Undervisning för språklärande Undervisning för språklärande Anne Kultti Denna artikel belyser hur förskollärare kan skapa en språklärandepraktik som bidrar till att flerspråkiga barn utvecklar en språklig medvetenhet. Som en metod för detta presenteras en aktivitet, där en förskollärare och ett antal förskolebarn förhandlar kring innebörden av en sångtext. I aktiviteten aktualiseras användningen av flera språk (translanguaging/korsspråkande). Artikeln synliggör både de undervisningsstrategier som förskolläraren realiserar i genomförandet av översättningsaktiviteten likväl som barnens egna översättningsstrategier. Artikeln baseras på en studie av hur förskollärare skapar tillfällen för språklärande för flerspråkiga barn (Kultti & Pramling, 2017b). I texten återges exempel från den studerade förskoleverksamheten 1. Texten avslutas med en sammanfattning av hur resultatet av forskningsstudien kan tillämpas i den egna undervisningen i syfte att stödja flerspråkiga barns utveckling av språklig medvetenhet och kompetens. Undervisning i en flerspråkig förskola För att uppnå de strävansmål i läroplanen, som relaterar till språklärande, förutsätts ett medvetet och systematiskt arbetssätt. Innehållet i dessa strävansmål handlar om att barnen ska tillägna sig nya begrepp samt nyanser i begreppens innebörd. De ska tillägna sig ett varierat talspråk och kunna leka med ord, uttrycka sina tankar, kunna berätta samt argumentera (Skolverket, 98 rev.2016). I förskolan ska barn få möjlighet att utveckla språk som verktyg för att förstå sin omvärld. Språklärande förutsätter undervisning för att alla barn, oavsett vilken typ av kommunikativ miljö de har erfarenhet av, ska ges reell möjlighet att tillägna sig dessa kunskaper och färdigheter. 1 Detaljerade beskrivningar av de studier jag här exemplifierar och diskuterar finns dokumenterade i olika texter: Jidai, Kultti & Pramling, 2017; Kultti & Pramling, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b. 1 (8)

2 Kommunikation med barn håller sig vanligen relativt nära det som görs, det man kan se runtomkring sig, sådant man nyligen varit med om eller något som sker dagligen. Detta sätt att kommunicera är det naturligtvis inget fel på, och det kan också fungera som stöd i utvecklingen av ett andraspråk. Men kommunikation som stannar i här-och-nu -relaterade samtal utmanar inte barns förståelse. Samtalen bidrar då inte heller med sådana lärandetillfällen som barn inte själva kan skapa (Vygotsky, 1999; Wallerstedt, Lagerlöf & Pramling, 2014) och som en utbildningsinstitution som förskolan ska sträva efter att erbjuda alla barn. För många flerspråkiga barn utgör förskolan den primära miljön för lärande av svenska. Utvecklande av språklig och meta-språklig medvetenhet (en medvetenhet om språk som inbegriper att kunna tala om och reflektera över språk), kan inte förväntas ske automatiskt, utan är något som förskollärare aktivt behöver uppmärksamma barn på. Förskollärare kan ta ansvar för barns språklärande genom sin undervisning, det vill säga ett medvetet agerande och språkande. Kultti och Pramling skriver om undervisning på följande sätt: I vår forskning betraktar vi lärares engagemang i gemensamma aktiviteter med barnen i termer av undervisning. Med undervisning i förskolan avses inte traditionell förmedling från lärare till barn, utan ett gemensamt meningsskapande där olika perspektiv och deras samordnande är centralt (Kultti & Pramling, 2016a, s. 10). Undervisning för språklärande i flerspråkiga sammanhang kan ske genom att tala om språk, alltså att ha metaspråkliga samtal. Att tala om språk kan och ska uppmärksammas i lekfulla former, i aktiviteter som engagerar barn. Utöver detta behöver lärare ta i beaktande att språk och innehåll inte kan separeras (se Harju-Luukkainen & Kultti, 2017). Det innebär att språklärande inte kan separeras exempelvis från lärande av matematik, musik och så vidare. Översättning som en metod för undervisning Översättning är ett ord som ofta relateras till kunskap i olika språk. Det är vanligt att man tänker sig att översättning innebär att det man säger på ett språk kan direktöversättas till ett annat språk. Samtidigt vet alla som översatt något hur utmanande det kan vara att hitta ett ord eller uttryck som förmedlar exakt överensstämmande innebörd. Översättning kan också uppfattas som en aktivitet som vuxna, mycket kunniga i två språk, kan syssla med. I den här texten betraktas inte översättning som synonymt med att kunna överensstämmande ord (så kallad ord-för-ord-översättning eller direktöversättning) utan som en kommunikativ strategi. Flerspråkiga barn möter dagligen utmaningar som består i att översätta det de upplevt och vill berätta om. Översättning som pedagogisk praktik har uppmärksammats av språkforskaren Jim Cummins (2008b). Att bortse från översättning som en kommunikativ och undervisande strategi, leder enligt Cummins (2008a), till att endast ett språk används för att ge instruktioner även i tvåspråkiga utbildningsprogram. Säljö (2017) problematiserar föreställningen om att ett språk eller enspråkighet skulle vara en förutsättning för lärande. 2 (8)

3 Om man utgår från att enspråkighet är normen kan olika sätt att kommunicera, som är helt givna i flerspråkiga sammanhang, bli outnyttjade. Translanguaging Idag har man börjat uppmärksamma användning av flera språk i undervisning och för lärande. Användning av flera språk för undervisning och i kommunikation kan teoretiskt förklaras med hjälp av begreppet translanguaging eller korsspråkande (se Vuorenpää, 2016). Translanguaging innebär en kommunikation där flerspråkiga talare använder alla sina språkliga resurser (Gort & Sembiante, 2015). Man använder ett verb (translanguaging) för att tala om denna praktik för att betona språk som aktivitet(er) snarare än språk som ett formellt system (Garrity, Aquino-Sterling & Day, 2015). För att illustrera undervisning i en aktivitet där man använder flera språk i kommunikationen, eller som medel för lärande, kan vi använda oss av boktitlar för att initiera en förhandling om vad titeln betyder på olika språk (barns modersmål), översättning av titeln till modersmålet och översättning av titeln ord för ord till modersmålet 2. På det sättet förhandlas om tre aspekter av språk: innebörd, hur man på ett passande sätt kan översätta titeln samt hur man gör det ord för ord, och därefter samtala om möjliga skillnader, likheter och utmaningar med att uttrycka något på ett annat språk. Med andra ord kan en boktitel användas till att skapa tillfällen till viktiga förhandlingar gällande språkliga aspekter centrala för språklärande (se Kultti, 2017). Översättning av en lekfull sångtext I studien som ligger till grund för denna artikel (Kultti & Pramling, 2017b) har det mer specifikt analyserats hur översättningsaktiviteter uppkommer i kommunikation mellan förskollärare och förskolebarn i en verksamhet där barn med finska som modersmål lärde sig engelska som sitt andraspråk. För att göra aktiviteten både intressant för barnen och språkligt utmanande, ombads förskollärarna att använda sig av en sång med en lekfull text. Sången som valdes handlar om en häxa, Känkkäränkkä, som får barnen att göra motsatsen till vad de bör göra. När hon kommer på besök tar barnen sönder andras leksaker och vägrar äta mat. 2 Dessa resonemang förs i Kultti (2017). 3 (8)

4 Sånger är en tacksam utgångspunkt i undervisningsaktiviteter på flera språk då de ofta innehåller ord som är utmanande att översätta, vilket i sin tur kan leda till förhandlingar kring aspekter som är viktiga för språklärande. Men även sagor och berättelser kan med fördel användas som utgångspunkt. Med hjälp av kollegor, föräldrar och material på nätet kan kunskaper i många språk uppmärksammas. Även liknande aktiviteter där endast svenska förekommer kan bidra till barns utvecklande av språklig medvetenhet, då även svenska ord kan behöva förhandlas om och översättas. Om förskolläraren inte är van att använda flera språk i undervisningsaktiviteter, kan det vara bra att genomföra denna typ av aktiviteter först i en liten grupp barn som i huvudsak uttrycker sig verbalt (på svenska och modersmålet). Upprepning av aktiviteten är viktigt för att barnen ska få möjlighet att förstå vad aktiviteten går ut på och att det faktiskt är en resurs att använda även andra språk än svenska i förskolan. Efter att ha genomfört och analyserat aktiviteten några gånger blir det naturligt att tillämpa de nya kunskaperna och erfarenheterna i en större grupp, med flera språk inkluderade och med barn som precis börjat uttrycka sig verbalt. Artikeln tar upp två aspekter av studiens resultat som är viktiga för förståelsen av hur undervisning i flerspråkiga förskoleverksamheter kan stödja barns skapande av språkliga och meta-språkliga insikter och kunskaper. Den ena visar hur barnen tolkade och hanterade översättning av ord och meningar (det vill säga översättning från barnens perspektiv). Den andra berör hur förskollärare stöttade barnens förståelse och lärande av nya ord och begrepp (det vill säga förskollärares undervisningsstrategier). Översättning ur barns perspektiv Ett av de sätt barnen tog sig an utmaningen med att översätta sångtexten var genom att förklara hur något är eller görs snarare än vad det aktuella ordet betyder. 1) Förklaring av obekanta ord och begrepp Ett exempel på hur barnen förklarar ord de inte känner till är när förskolläraren undrar över vad en Känkkäränkkä dag kan betyda och två av barnen svarar: Like you are very angry and grumpy 3. Detta visar hur barnen förklarar det påhittade ordet Känkkäränkkä, namnet på häxan i sången och benämningen på en viss typ av dag, genom att klargöra hur man är när man har en Känkkäränkkä dag: att man är väldigt arg och på dåligt humör. Ord som är 3 Exemplen återges i originalspråken för att synliggöra korsspråkande i samtalen. 4 (8)

5 påhittade och därmed saknar överstämmande ord betyder att ord-för-ord-översättning inte är möjlig. I sångtexten förekommer också namnet John Blund. När förskolläraren frågar barnen: Who s Nukkumatti [John Blund; eller bokstavligt översatt Sov-Matti]?, svarar barnen: Who sleeps and then he go like houses; Children s houses and to put the yellow thing what is here, and. Förskolläraren ställer ytterligare en fråga: Do you know his name in English? och får svaret: No! Här förhandlas översättning av namnet John Blund, och hur man kan översätta det. Barnen börjar med att förklara vad John Blund gör och på det sättet visar förståelse både för sången och för vad förskolläraren frågar efter. Förskolläraren berättar sedan vad figuren kallas på engelska: the Sandman. I detta fall handlar översättningen inte om ett överstämmande ord (dvs the Sandman kan inte här översättas till Sandmannen). Däremot passar det engelska ordet väl i barnens beskrivning av vad denna figur gör, kastar sand som gör barn sömniga. Det kan tänkas underlätta för förståelse av innebörd av det nya ordet. Det centrala med illustrationen ovan är hur barn som har tillgång till flera språk kan ges möjlighet att skapa erfarenhet av att de kan förklara något och göra sig förstådda utan att känna till de mest adekvata orden och begreppen på språket i fråga, men också hur förskolläraren kan stötta barnen i lärandet av dessa begrepp. Genom denna typ av översättningsaktivitet uppmärksammas barnen på att vissa namn inte kan översättas medan andra kan det och att dessa översättningar kan vara direkta eller indirekta vilket skapar en metaspråklig medvetenhet. När förskolläraren introducerar barnen de namn och begrepp som inte kan direktöversättas, får barnen möjlighet att skapa nya språkliga insikter och kunskaper. 2) Ljudlikheter Ett annat sätt för barnen att närma sig och hantera översättning är genom att uppmärksamma ljudlikheter, det vill säga ljud som låter lika men inte är identiska. Ord kan alltså låta lika men små ljudskillnader påverkar ordens betydelse. Förskolläraren frågar efter en översättning av följande mening: Niin äiti syyttää ipanoita [och mamma skyller på barnen]. Det visar sig att meningen innehåller ett ord som är utmanande, syyttää [skyller på], då hon får följande förslag från ett av barnen: Mommy bakes. I det här fallet är det den engelska översättningen av ordet, blames, som barnet troligen söker efter och ger uttryck för genom att säga bakes, ett annat ord på engelska som börjar med ljudet b. Ett annat barn utgår från det finska ordet syyttää/skylla på i sitt svar och tolkar det som syöttää [mata/serva], ett ord som låter likt ordet som förhandlas men betyder något helt annat. Dessa exempel visar hur barnen närmar sig denna utmaning genom att ge förslag på ord som låter lika alternativt börjar på samma bokstav som ordet de inte behärskar. Detta leder till att förskolläraren uppmärksammar barnen på att vissa ord låter likadant men betyder helt olika saker. Det centrala med illustrationen ovan är hur barns felsägningar kan leda ett lärtillfälle för såväl barn som förskollärare. Istället för att endast återge de överensstämmande orden, 5 (8)

6 erbjuder förskolläraren barn möjlighet att skapa nya insikter om språk, utifrån något som de själva visat är utmanande. Förskollärares undervisningsstrategier Studien visar också hur förskollärare stöttar barnen i att hantera utmaningar med översättning genom att samtala om synonymer (ord som har samma betydelse) och antonymer (ord som har motsatt betydelse) samt metamarkörer (ord som används för att tala om språk). 1) Synonymer Förskolläraren öppnar upp för uppmärksamhet och användning av synonymer, ord med samma eller väldigt lika betydelse, på flera sätt: hon berättar att det finns flera ord som betyder samma sak, frågar hur barnen skulle förklara något för någon annan, och speciellt då om de inte fick använda just det aktuella ordet, samt vilka andra ord barnen skulle använda för att säga något. I dessa förhandlingar där synonymer förekommer som stöd använder barn sig av möjligheten att välja språk. När förskolläraren säger: Gets messy. What other words would you use to say when things are in a mess?, svarar ett av barnet på frågan som ställs på engelska med ett finskt ord: Likainen [smutsig] och ett annat barn på engelska: Dirty. Förskolläraren upprepar det engelska ordet och på det sättet bekräftar hon båda barnens deltagande i aktiviteten. Förskolläraren uppmärksammar även nyanser i ord och innebörder genom att stanna upp och diskutera skillnaden mellan att vara på dåligt humör och att vara arg: Yes, really cross with people. If you are grumpy it just means you are in a bad mood. If you are angry with people. Det centrala med illustrationen ovan är dels att förskolläraren är öppen för och uppmuntrar barnen att använda ord på alla sina språk, och dels hur förskollärare kan bistå med ord som barnen inte har möjlighet att komma fram till på egen hand. Även vanligt förekommande ord kan ha flera synonymer men också olika innebörder. Exempelvis är ordet visa både ett substantiv, ett adjektiv och ett verb. Som substantiv betyder det bland annat sång, melodi, låt, som adjektiv är det en synonym till kloka och som verb att peka ut, uppenbara, instruera, klargöra, vara tecken på. 2) Antonymer Ytterligare ett sätt som förskolläraren använder för att stötta barnens deltagande i översättningsaktiviteten är genom antonymer. När barnen inte kommer fram till någon ytterligare förklaring av ordet som efterfrågas, föreslår förskolläraren motsatsen till innebörden av ordet messy: Does it mean that everything is nice and tidy? Det underlättar för förhandlingen som barnen kan vara med på. Exempelvis svarar ett av barnen: No. Everything will be messy. Förskolläraren upprepar detta: So she makes a mess, och utmanar barnen vidare genom att erbjuda ytterligare sätt att uttrycka något: Is everything kind of upside down, and in the wrong places? 6 (8)

7 Det centrala med illustrationen ovan är hur undervisning kan innebära att förskollärare genom att använda antonymer engagerar barn med tillgång till flera språk i ett samtal och på det sättet bidrar till deras förståelse och lärande av nya ord och begrepp. 3) Metamarkörer Användning av meta-markörer: ser ut som, liknar en, påminner om, är också något som förekommer som en form av stöttning i studien. Denna typ av ord antyder att barnets föreslagna sätt att hantera översättningen i grunden är tämligen korrekt men att det finns flera sätt att uttrycka det. I samtal med barn som har tillgång till flera språk är denna typ av markörer viktiga för att uppmärksamma barn på val av ord vid översättning att vi tycker att översättningen är rätt eller passande även om det inte blir en direktöversättning. Sammanfattning av studiens resultat Exemplen i denna artikel visar hur förskollärare, genom ett förhållningssätt där barnen uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser, kan utveckla metoder för undervisning som leder till språklig medvetenhet hos barnen. Mer specifikt bidrar studien med kunskap om hur användning av flera språk och översättning kan användas som redskap i arbetet för att uppnå strävansmålen i läroplanen. Den visar också exempel på hur förskollärare kan förstå situationer där barnen använder ord som innehållsligt är felaktiga men ljudmässigt lika, och hur de kan förstå barnens omskrivningar som uttryck för avsaknad av ord eller begrepp. Översättningsaktiviteter kan bidra till att utveckla en undervisning för språklärande som närmar sig barns perspektiv i flerspråkiga förskolegrupper. Translanguaging, att använda sig av flera språk i vardagen, bidrar också till att förmedla en attityd om flera språk som resurser. Referenser Cummins, J. (2008a). Introduction to volume 5: Bilingual education. In J. Cummins & N. H. Hornberger (Eds.), Encyclopedia of language and education, Volume 5: Bilingual education (2nd ed., pp. xiii xxiii). New York: Springer. Cummins, J. (2008b). Teaching for transfer: Challenging the two solitudes assumption in bilingual education. In J. Cummins & N. H. Hornberger (Eds.), Encyclopedia of language and education, Volume 5: Bilingual education (2nd ed., pp ). New York: Springer. Garrity, S., Aquino-Sterling, C. R., & Day, A. (2015). Translanguaging in an infant classroom: Using multiple languages to make meaning. International Multilingual Research Journal, 9, (8)

8 Gort, M., & Sembiante, S. F. (2015). Navigating hybridized language learning spaces through translanguaging pedagogy: Dual language preschool teachers languaging practices in support of emergent bilingual children s performance of academic discourse. International Multilingual Research Journal, 9, Harju-Luukkainen, H., & Kultti, A. (2017). Undervisning i flerspråkig förskola. Malmö: Gleerups. Jidai, Y., Kultti, A., & Pramling, N. (2017). In the order of words: Teachers-children negotiation about how to translate song lyrics in bilingual early childhood education. Research on Children and Social Interaction. Kultti, A. (2017). Book reading and dual language narrative elaboration in preschool. In S. Garvis & N. Pramling (Eds.), Narratives in early childhood education: Communication, sense making and lived experience (pp ). London: Routledge. Kultti, A., & Pramling, N. (2016a). Att synliggöra språklig karaktäristik och komplexitet i lekfulla översättningsaktiviteter. Lisetten, 4, Kultti, A., & Pramling, N. (2016b). Behind the words: Children and teachers in bilingual preschool negotiating literal/figurative sense when translating the lyrics to a children s song. Scandinavian Journal of Educational Research, Kultti, A., & Pramling, N. (2017). Översättningsaktivitet i förskolan. I Harju-Luukkainen, H., & Kultti, A. (Red.), Undervisning i flerspråkig förskola (s ). Malmö: Gleerups Kultti, A., & Pramling, N. (2017b). Translation activities in bilingual early childhood education: Children s perspectives and teachers scaffolding. Multilingua: Journal of Cross- Cultural and Interlanguage Communication. DOI /multi Skolverket (1998). Läroplan för förskolan, reviderad Stockholm: Fritzes. Säljö, R. (2017). Epilog: Språk, flerspråkighet och lärande i förskolan i globaliseringens tid. I H. Harju-Luukkainen & A. Kultti (2017). Undervisning i flerspråkig förskola, (s ). Malmö: Gleerups. Vuorenpää, S. (2016). Litteracitet genom interaktion (Studier från Örebro i svenska språket, 13). Örebro: Örebro universitet. Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk (K. Öberg Lindsten, Övers.). Göteborg: Daidalos. (Originalverk publicerat 1934). Wallerstedt, C., Lagerlöf, P., & Pramling, N. (2014). Lärande i musik. Barn och lärare i tongivande samspel. Malmö: Gleerups. 8 (8)