bostadsbebyggelse i kvarteren Spaden, Grepen och Kremlan m.fl. Finspångs kommun

Transkript

1 Detaljplan för bostadsbebyggelse i kvarteren Spaden, Grepen och Kremlan m.fl. Finspångs kommun Planbeskrivning Dnr KS Datum Granskningshandling Antagen 20XX-XX-XX Laga kraft 20XX-XX-XX

2 DETALJPLAN FÖR bostadsbebyggelse i kvarteren Spaden, Grepen och Kremlan m.fl. Finspångs kommun Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

3 Innehåll Handlingar...2 Planens syfte och huvuddrag...2 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken...2 MKN luft...3 MKN vatten...3 Plandata...4 Lägesbestämning...4 Markägoförhållanden...4 Tidigare ställningstaganden...4 Översiktliga planer...4 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden...4 Kommunala beslut i övrigt...5 Förutsättningar och förändringar5 Natur...5 Kulturmiljö...6 Bebyggelseområden...8 Gator och trafik Gatunät...10 Störningar och riskfrågor...11 Teknisk försörjning...11 Genomförandefrågor...14 Organisatoriska frågor...14 Genomförandetid...14 Ansvarsfördelning...14 Genomförandeorganisation...15 Tekniska frågor...16 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser...16 Ekonomiska frågor...17 Deltagande i planarbetet...18

4 Handlingar Till planen hör följande handlingar: Planbeskrivning inklusive genomförandefrågor (detta dokument) Detaljplanekarta med bestämmelser, i skala 1:2000 Fastighetsförteckning Bilaga: Behovsbedömning Planens syfte Syftet med detaljplanen är att kunna utveckla bostadsbebyggelsen i området och anpassa planbestämmelserna till moderna förhållanden samt att säkerställa de kulturhistoriska värden som finns i delar av området. Huvuddrag I nu upprättad detaljplan tillåts en byggnadshöjd av 7,6 m kring Norra Djupdalsvägen, liksom för flerbostadshus längs Norra Storängsvägen och bebyggelsen på Laduvägens norra sida samt kring Skiftesvägen. För bebyggelse mot Gärdesvägen och norr om Movägen tillåts byggnadshöjd om 6 m för att bevara karaktären av dagens småskaliga bebyggelse. För Molinhusen respektive radhusen på Laduvägen gäller att dagens bostäder endast får uppföras i två plan, i likhet med idag. Med anledning av att miljöerna för Molinhusen samt radhusen är av kulturhistoriskt värde har i nu upprättad detaljplan bestämmelse k införts. Med införda bestämmelse innebär det att utformningen av berörd bebyggelse måste ske i enlighet med karaktären i området samt med byggnadens originalutförande som utgångspunkt. För dessa områden har även bygglovsplikten utökats. Bakgrund Bostäder inom planområdet började byggas kring 1950 och har sedan tillkommit i etapper. Området omfattas av ett flertal detaljplaner. Bygg- och miljönämnden har beviljat avvikelser i området, bland annat avseende våningsantal. Antalet avvikelser är nu så många att det blir svårt att använda gällande planbestämmelser vid bygglovgivning. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken Kapitel 3 och 4 i Miljöbalken. Planområdet omfattas av 2 riksintressen för totalförsvaret enligt kapitel 3:9 i miljöbalken. Riksintressena som omfattas är; - Stoppområde höga objekt flygfält (Malmslätt flygfält)

5 - Influensområde luftrum (Malmslätt flygfält) Inom ovan områden föreligger restriktioner för höga objekt. Som höga objekt räknas, inom samlad bebyggelse, byggnader mm över 45 m. Föreslagen bebyggelse som medges inom planområdet blir ej så hög att försvarsmaktens riksintressen påverkas på något olämpligt sätt. Området berör i övrigt inte riksintresse enligt Miljöbalken kapitel 3 eller Miljöbalken kapitel 4. Kapitel 5 i Miljöbalken. Planen bedöms inte överskrida några miljökvalitetsnormer. MKN luft Luftföroreningar skadar människors hälsa, natur och kulturföremål. Luftkvaliteten i Finspång är relativt bra. Frågan måste dock alltid bevakas i samhällsplaneringen. Förordningen med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft ska skydda människors hälsa och miljön. De ämnen som regleras är kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 10 och PM 2,5), kolmonoxid, bensen och ozon. Normer finns även för bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Finspångs kommun är medlem i Östergötlands Luftvårdsförbund. Där samverkar man med beräkning, mätning och kontroll av MKN för utomhusluft. SMHI:s program Simair används för beräkningar. I likhet med föregående år visade beräkningarna att det för närvarande inte finns någon risk att MKN överskrids för något ämne. 1 MKN vatten Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Inga vattenförekomster som är utpekade i VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) finns i närheten av området (till sjön Gron som är närmast utpekad förekomst är det knappt 600 m). Upprättad grundkarta anger inga vattendrag, diken eller dylikt inom eller i direkt anslutning till planområdet. Dagvattnet inom planområdet är anslutet till det kommunala ledningssystemet. Planförslaget innebär inga förändringar som torde påverka vattenmiljön. 1 Uppgifter från Finspångs kommuns årsredovisning

6 Plandata Detaljplanen är upprättad enligt de allmänna råd som gällde mellan 3 november 2012 och 1 januari Detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande. Inför granskning föreslås kommunstyrelsen besluta om att byta förfarande Lägesbestämning Planområdet ligger i den östra delen av Östermalm inom Finspångs tätort. I väster gränsar planområdet till Norra Djupdalsvägen och områdets norra del begränsas av bostadstomter längs Laduvägens norra sida. I söder gränsar planområdet till Norra Storängsvägen och områdets östra del begränsas av bostadstomter längs Skiftesvägen. Planområdet är knappt 7 hektar stort. Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet är i både kommunal och privat ägo. Planområdet omfattar del av fastigheten Östermalm 1:1 samt fastigheterna Spaden 1-15, Hackan 1-8, Spettet 1-9, Grepen 1-13, Harsprånget 1-12 samt 25-32, Kremlan 1-7 och Riskan 4 samt 6. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Gällande översiktsplan för Finspångs kommun Framtiden finns i Finspång - antogs av kommunfullmäktige. Översiktsplanen aktualitetprövades och beslutades vara fortsatt aktuell av kommunfullmäktige den 27 januari 2016, Kf 8. Aktuellt planområde ingår i Planlagda områden i översiktsplanens redovisning. Inga särskilda förändringar föreslås för aktuellt bostadsområde. Aktuell planläggning är därmed förenlig med gällande översiktsplan. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet berörs av följande detaljplaner: D 12 (Kungl. Majt. beslut ), D 37 (Kungl. Majt. beslut ), D 50 (Kungl. Majt. beslut ) samt D 56 (fastställd ). Planerna tillåter friliggande bostadshus utom inom Harsprånget (Laduvägen 49) där radhus tillåts. Inom planområdet tillåts byggnation i dels två våningar, dels en våning med vind, dels en våning i de olika delområdena. Antalet beviljade avvikelser i området är nu så många att gällande planbestämmelser blir svåra att använda vid bygglovgivning. 4

7 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Om en detaljplans genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras enligt 6 kap 11 miljöbalken. Inom ramen för denna miljöbedömning upprättas då en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Beslutet om miljöbedömning har föregåtts av en behovsbedömning som utförts av samhällsplaneringsenheten (se bilaga). Ett genomförande av detaljplanen har i behovsbedömningen konstaterats att det inte föreligger betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Riksintresse Planområdet omfattas av två riksintressen för totalförsvaret enligt kapitel 3:9 i miljöbalken. Se vidare ovan under rubriken Förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen har gett samhällsplaneringsenheten i uppdrag att upprätta detaljplan för aktuellt bostadsområde inom Östermalm. (Ks 356, , dnr ) Förutsättningar och förändringar Natur Mark- och vegetation Området är idag bebyggt till största delen med bostäder på tomtmark. Ett par områden med naturmark finns bakom de så kallade Molinhusen, mellan Movägen och Norra Storängsvägen, liksom ytan som omges av Skiftesvägen. Vid Molinhusen finns i huvudsak en öppen gräsyta och vid Skiftesvägen har det vuxit upp ett tiotal träd (tall och björk) samt slyvegetation. Den mindre grönyta som finns vid Skiftesvägen övergår från parkmark i gällande detaljplan till gatumark vid planens genomförande. Det innebär att trädvegetation, sly mm kan komma att tas bort för gatuändamål. Denna mindre yta bedöms ej utgöra värdefull naturmiljö. I gällande detaljplan är det allmän platsmark (parkmark) omkring bebyggelsen vid kvarteret Kremlan. I området är det blandskog av tall och lövträd (bland annat björk). Fastighetsägare till Kremlan 6 och 7 har önskemål om utvidgning av sina tomter. I detaljplanen har en cirka 10 meter bredremsa av allmän platsmark (parkmark) föreslagits övergå till kvartersmark för bostäder för Kremlan 6 och 7 med anledning av detta. 5

8 De ytor som ianspråktas bedöms ej utgöra värdefull naturmiljö. Bland annat finns ingen klassad eller skyddad natur (enligt t ex länsstyrelsens inventering, skogsstyrelsens inventering, naturvårdsprogram eller dylikt) inom området. Endast en begränsad yta ianspråktas för utvidgning av nämnda tomter. Ingen nämnvärd påverkan bedöms ske för naturmiljön. Geotekniska förhållanden Inom i princip hela området finns tomter som är bebyggda med bostäder. Marken består enligt SGU:s översiktliga jordartskarta av lera i stora delar, utom kring Laduvägen samt Skiftesvägen där samma karta redovisar berg. För eventuell ny byggnation behöver geoteknisk undersökning utföras innan byggande sker. Det är exploatörens ansvar att genomföra en detaljerad geoteknisk undersökning. Kulturmiljö Fornlämningar Inga kända fornlämningar förekommer inom området. Om man vid byggnation eller markarbeten påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt Kulturmiljölagen (2 kap. Fornminnen). Byggnadsarbetet måste då omedelbart stoppas och arkeologisk expertis tillkallas. Bebyggelsen mellan Norra Storängsvägen och Movägen (Molinhusen inom kv. Spettet) är utpekad i kommunens kulturmiljöprogram från Detta gäller även radhusen på Laduvägen 49 (fastigheterna Harsprånget 25-32). Kulturhistorisk intressant bebyggelse I kommunens kulturmiljöprogram redovisas Molinhusen och radhusen på Laduvägen 49 som skyddsvärd bebyggelse. Byggnaderna har försetts med Rekommendation 3. I denna grupp ingår främst byggnader som hör till modernismen. Med denna rekommendation vill man säkra att underhåll och ändringar inte medför förvanskning av värdefulla karaktärsdrag och att ursprungliga detaljer bevaras. Framtida ändringar avseende utformning och val av detaljer görs med byggnadens originalutförande som utgångspunkt. 6

9 Molinhusen Molinhusen på Norra Storängsvägen och Movägen uppfördes 1955 efter ritningar av arkitekten Ragnar Molin. Han verkade som stadsarkitekt i Finspång mellan Det är ett enhetligt villaområde med villor i två plan med putsad fasad i jordfärger och osymmetriska sadeltak. Balkongfronter i sinuskorrugerad plåt. Hus och garage är sammanbyggda. Enkla entrépartier och trappor med smidesstaket. Garageportar med sidoljus. Verandor och mindre trädgårdar. (k) Laduvägen 49 Radhus i två plan med gul tegelfasad med partier av grå puts som bryter av det gula fasadteglet. Indragna entrépartier med tidstypisk armatur. Huset har pulpettak. Radhusen byggdes (k 1 ) Planbestämmelser Med anledning av att miljöerna för Molinhusen och radhusen är av kulturhistoriskt värde har i nu upprättad detaljplan bestämmelse k införts. Med införda bestämmelse innebär det att utformningen av berörd bebyggelse måste ske i enlighet med karaktären i området. Bestämmelsen k förtydligas på plankartan med hjälp av bilder och tillhörande bildtext för respektive byggnadstyp och har upprättats i enlighet med karaktärsbeskrivningarna i kulturmiljöprogrammet. För byggnaderna med beteckningen k gäller följande: Utseende och kvalitet väljs om möjligt i överensstämmelse med originalutförande eller ett utförande som är typiskt för byggnadens tillkomsttid. 7

10 Vidare gäller utökad lovplikt vid vissa åtgärder inom områden markerade med a (bygglov krävs för åtgärder som normalt inte kräver det). Bygglovsplikten utökas till att gälla för: ändring av fasad, balkongfronter och takmaterial förändring, flyttning och ändrad färgsättning av fönster och entrédörrar uppförande av komplementbyggnader Genom säkerställandet i detaljplanen enligt ovan bedöms att ingen negativ påverkan på kulturhistoriskt värdefull byggnad sker genom denna detaljplan. Bebyggelseområden Inom planområdet förekommer villabebyggelse med varierande tomtstorlek, mellan cirka 400 och 1000 m 2. Dock är radhusens tomter mindre. De är i huvudsak omkring 230 kvadratmeter. Inom planområdet tillåts idag byggnation i dels två våningar, dels en våning med vind, dels en våning i de olika delområdena. Antalet beviljade avvikelser i området är nu så många att gällande planbestämmelser blir svåra att använda vid bygglovgivning. I nu upprättad detaljplan säkerställs i huvudsak mark för bostäder. Kommunen bedömer att bebyggelsen längst i väster kring Norra Djupdalsvägen, liksom flerbostadshus längs Norra Storängsvägen och bebyggelsen på Laduvägens norra sida samt kring Skiftesvägen bör kunna uppföras till en byggnadshöjd av 7,6 m, vilket motsvarar två våningar (bestämmelse enligt PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1). Bebyggelsen längs Gärdesvägen och i kvarteret Grepen har en tydlig karaktär av mindre och lägre hus. För att bevara småskaligheten regleras byggnadshöjden till maximalt 6 m. För Molinhusen respektive radhusen gäller att dagens bostäder endast får uppföras i två plan, i likhet med idag. Detta regleras i och med införd bestämmelse k och a på plankartan. Utnyttjandegrad För större delen av området gäller följande; Friliggande bostadshus tillåts. Största totala byggnadsarea för huvudbyggnad samt komplementbyggnad får uppgå till 30 % av fastighetsarean. Dock får det inom respektive tomt maximalt bebyggas med 220 m 2 byggnadsarea (totalt för huvudbyggnad samt komplementbyggnad). 8

11 Med byggnadsarea (BYA) som nämns i planbestämmelserna avses den area en byggnad upptar på marken inklusive utkragande byggnadsdelar, taksprång, balkonger, burspråk, skärmtak etcetera, som i hög grad påverkar användbarheten av underliggande mark. För komplementbyggnader får byggnadshöjden högst vara 3,5 m. Placering Följande gäller angående placering i området, förutom de områden som markerats med k och a; Entréer Huvudbyggnad ska placeras med minst 4 meters avstånd och komplementbyggnad med minst en meters avstånd från fastighetsgräns där prickmark saknas. Längs Norra Djupdalsvägen och Gärdesvägen är karaktären på bostäderna idag att entréer ej är vända direkt mot gata. Bestämmelse k 1 och k 2 har införts om detta för att behålla karaktären. Offentlig service Planområdets behov av skolor, fritids och förskolor tillgodoses utanför planområdet. I närheten av planområdet finns 3 förskolor. Ängslyckans förskola som är närmast ligger cirka 200 meter söder om planområdet. Storängsskolan (F-6) ligger nära Ängslyckans förskola. Grosvadskolan (6-9) finns inom cirka 500 m avstånd. Gång- och cykelvägsanslutningar finns redan i dag till dessa verksamheter. Kommersiell service Kommersiell service finns i Finspångs centrum och på Vibergaområdet, inom gång- och cykelavstånd eller med kollektivtrafik. Tillgänglighet Tillgängligheten inom områdets kvartersmark för rörelsehindrade har varierande förutsättningar då vissa delar av marken är kuperad. Noterbart att planområdet redan är bebyggt. Trygghetsaspekter Området är utbyggt med flertalet bostäder vilket ger trygghet vid olika tider på dygnet. Avstånden till skola och annan service är fullt acceptabla. Kollektivtrafik med hållplats finns i direkt anslutning till planområdet. Utemiljö, lek och rekreation Inom planområdet finns ingen anordnad allmän plats för lek och rekreation. Ett större naturområde med utbyggt gång- och cykelvägnät finns i direkt anslutning till planområdet. Här finns mindre skogspartier och öppna 9

12 grönytor. Det projekteras också för nyanläggande av en lekplats. Detta bedöms täcka behovet av lek och annan utevistelse. Gator och trafik Gatunät Gator inom planområdet är Laduvägen, Norra Storängsvägen, Norra Djupdalsvägen, Gärdesvägen, Movägen samt Skiftesvägen. Hastighetsbegränsningen är 30 km/h inom planområdet. Cirka 75 hushåll finns inom planområdet. Ett 50-tal hushåll finns ytterligare längs Norra Storängsvägen i direkt anslutning till planområdet. I huvudsak torde det vara dessa cirka 125 hushåll som nyttjar gatorna inom planområdet då gatorna inte är genomfartsgator till andra bostadsområden/stadsdelar. Ett stråk mellan Norra Storängsvägen och Laduvägen är i gällande detaljplan planlagd för lokalgata. Detta stråk ämnas övergå till naturmark då denna gata ej är utbyggd (NATUR). Ingen ny gatusträckning anläggs enligt planens utformning. Befintliga gator planläggs som allmän platsmark i planen. Ingen ökning av trafikflödet sker genom planförslaget, då inga nya tomter tillkommer. Gång- och cykeltrafik Separata gång- och cykelvägar finns i grönområden i omgivningen längs Norra Storängsvägen i sydväst, mellan Tegelbruksvägen och Norra Storängsvägen nära radhusen, mellan Norra Djupdalsvägen och Östermalmsvägen samt strax söder om Skiftesvägen. Befintlig gång- och cykelväg som finns mellan Norra Djupdalsvägen och Östermalmsvägen säkerställs i planen via särskild bestämmelse (GC-VÄG) Inget behov bedöms finnas av att anlägga ny gång- och cykelväg. Kollektivtrafik Tillgängligheten till kollektivtrafiken är god. Närmsta hållplats finns vid korsningen Norra Storängsvägen/Södra Storängsvägen i anslutning till planområdet i sydväst. Inga förändringar avses ske genom planförslaget. Parkering, utfarter För planområdet gäller att parkering ska lösas inom respektive fastighet. För radhusbebyggelsen nås fastigheterna via gemensam tillfart. Parkeringsförbud råder idag längs i princip all allmän gatumark inom planområdet. 10

13 In- och utfartsförbud har införts i planen vid korsningen Norra Storängsvägen/ Södra Storängsvägen. Likaså har bestämmelsen införts vid radhusen vid Laduvägen, då radhusbebyggelsen har en gemensam tillfart. Dessutom vid korsning Skiftesvägen/ Norra Storängsvägen då ny tomtmark föreslås i korsningsavsnittet. Störningar och riskfrågor Buller Inom planområdet är högsta tillåten hastighet reglerad till 30 km/h. Trafikmängderna i området är dessutom begränsad. Inga oacceptabla störningar från fordonstrafik torde uppstå. Ingen ökning av trafikflödet torde uppstå genom planförslaget, då inga nya tomter tillkommer. Störningar, övrigt Inga särskilt riskfyllda eller störande verksamheter bedöms finnas i planområdets direkta närhet. Ställningstagande är taget sedan tidigare till att området ska användas för bostäder. Förorenad mark Inom planområdet finns inte kännedom om någon förorenad mark. Upptäcks föroreningar i samband med markarbeten ska arbetet avbrytas och marken undersökas. Radon All byggnation inom kommunen ska ske radonsäkert. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till det kommunala VA-nätet. Vatten-, avlopps- och dagvattenledningar finns i huvudsak inom allmän platsmark. I övrigt förutsätts att befintliga ledningar har ledningsrätt, eller att sträckningar genom avtal eller dylikt klarlagts sedan tidigare. Inga u- områden har införts i övrigt. Noterbart: Det finns en dagvattenledning som leder mellan dagens naturmark vid Molinhusen, genom Spettet 6-9, och Norra Storängsvägen. Naturmarken avses övergå till kvartersmark. Dagvattenledningen kommer eventuellt inte ha kvar samma funktion vid ett genomförande av planen. Inget u-område har införts i planen för nämnda ledning. Besked önskas från 11

14 ledningsdragande verk kring eventuella synpunkter kring nämnda dagvattenledning. Dagvatten Planområdet är idag kopplat till det allmänna dagvattensystemet. Ingen förändring avses ske. Dock är fördelaktigt om dagvatten kan fördröjas lokalt på tomtmark med naturliga metoder, som infiltration, att takvatten avleds ovan mark mm. Dagvattenledningar finns i området. Se vidare ovan under Vatten och avlopp för ledningar. Värme Fjärrvärmeledningar finns i huvudsak inom allmän platsmark. Dock har u- områden på kvartersmark införts i planen för befintliga ledningar i Molinhusparken samt vid radhusen (Laduvägen 49). I övrigt förutsätts att befintliga ledningar har ledningsrätt, eller att sträckningar genom avtal eller dylikt klarlagts sedan tidigare. Inga u- områden har införts i övrigt. El, tele Området är anslutet till befintliga el- och telenät. Elleledningar finns inom planområdet. Ledningssträckningar förekommer i huvudsak i gatumark och vid fastighetsgräns mot gata utifrån ledningsägares ledningskarta. Eventuellt kan ledningssträckningar vara strax innanför fastighetsgräns på enstaka ställen. Det förutsätts att befintliga ledningar har ledningsrätt, eller att sträckningar genom avtal eller dylikt klarlagts sedan tidigare, i sådana fall. Inga u-områden har införts i planen. Teleledningar finns inom planområdet. Ledningssträckningar förekommer i huvudsak vid fastighetsgräns mot gata, men några övergripande ledningar leder genom fastigheter. Det förutsätts att befintliga ledningar har ledningsrätt, eller att sträckningar genom avtal eller dylikt klarlagts sedan tidigare. Inga u-områden har införts i planen. Eventuella synpunkter önskas från ledningsdragande verk under samrådsskedet. Avfall Finspångs Tekniska Verk ansvarar på uppdrag av Finspångs kommun för renhållningen i området. Elektronisk kommunikation Finspång Stadsnät Finet AB har fiber inom planområdet. 12

15 I planen har införts u-områden för fiberledningar inom mark för gemensamhetsanläggning för radhusen på Laduvägen 49. Likaså för fiberledning inom Molinhusparken. Ledningssträckningar förekommer i övrigt i huvudsak i gatumark och vid fastighetsgräns mot gata utifrån ledningsägares ledningskarta. Eventuellt kan ledningssträckningar vara strax innanför fastighetsgräns på enstaka ställen. Det förutsätts att befintliga ledningar har ledningsrätt, eller att sträckningar genom avtal eller dylikt klarlagts sedan tidigare, i sådana fall. Inga u-områden har införts i planen utöver ovan beskrivna. Kabel-TV-ledningar finns längs Norra Storängsvägen. Inga u-områden har införts i planen. 13

16 Genomförandefrågor Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och tekniska åtgärder samt de ekonomiska förutsättningar som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Genomförandebeskrivningen har inte någon självständig rättsverkan utan fungerar som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar, VA-anläggningar, vägar mm regleras, prövas och genomförs enligt respektive lag. Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är angiven till 5 år (bestämmelse enligt PBL 4 kap 21 ). Tiden är anpassad i avseende på att området är utbyggt. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Under genomförandetiden får detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning. Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Finspångs kommun är huvudman för allmän plats, vilket innebär att kommunen ansvarar för drift och underhåll för denna. Kommunen är genom Finspångs Tekniska Verk AB huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Ledningsägare för el (i nuläget Vattenfall Eldistribution AB) är huvudman för elnätet. Ledningsägare för tele (i nuläget och TeliaSonera Access AB) är huvudman för telenätet. Respektive ledningsägare till de allmänna ledningarna ansvarar för dess utbyggnad, drift och underhåll fram till leveranspunkten för respektive fastighet. Ledningsägare för fjärrvärme (Finspångs Tekniska Verk AB) är huvudman för fjärrvärmeledningar och ansvarar för anläggning samt drift och underhåll fram till anvisad förbindelsepunkt. Varje exploatör och fastighetsägare ansvarar för detaljplanens genomförande inom respektive fastighet på kvartersmark. 14

17 Genomförandeorganisation Genomförande och samordning Genomförandet inom allmän plats leds och samordnas av Finspångs kommun, som även ansvarar för den tekniska kontrollen av gator, torg och allmänna ledningar. Finspång Tekniska Verk AB ansvarar för den tekniska kontrollen av VA-ledningar och dagvattenledningar inom allmän platsmark. Fastighetsbildningsfrågor och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäteriet i Linköping. Ansökan om bygglov, rivnings- och marklov lämnas till Finspångs kommun, Samhällsplaneringsenheten. Till Samhällsplaneringsenheten lämnas även anmälan i de fall endast teknisk prövning erfordras. Nybyggnadskarta beställs hos Samhällsplaneringsenheten. Mark- och avtalsfrågor Åtgärder för genomförandet av planen bör ske genom avtal mellan berörda. Det kan gälla till exempel för vatten- och avloppsnätets nyttjande, fjärrvärme etc. Markfrågor samt exploaterings-, avtals- och övriga genomförandefrågor handläggs av sektor samhällsbyggnad. Utökad lovplikt, värdefull bebyggelse (k) mm För Molinhusen (kv. Spettet) samt för radhusen (Harsprånget 25-32) gäller att områdena har försetts med k-bestämmelser då miljöerna är kulturhistoriskt värdefulla. För byggnaderna gäller följande: Utseende och kvalitet väljs om möjligt i överensstämmelse med originalutförande eller ett utförande som är typiskt för byggnadens tillkomsttid. Vidare gäller utökad lovplikt vid vissa åtgärder inom områden markerade med a. Bygglovsplikten utökas till att gälla för: ändring av fasad, balkongfronter och takmaterial förändring, flyttning och ändrad färgsättning av fönster och entrédörrar uppförande av komplementbyggnader Preliminär tidplan Planprocessen handläggs med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen, PBL. Samråd beräknas äga rum under sommaren Efter inkomna synpunkter och eventuella revideringar genomförs en allmän 15

18 granskning i minst två veckor. Målsättningen är att planen sedan kommer att antas under 4:e kvartalet Tekniska frågor Gata, parkering, tillfart mm In- och utfartsförbud har införts i planen på vissa ställen. Teknisk försörjning Möjlighet att flytta ledningar/anläggningar kan eventuellt medges via överenskommelse med ledningsägare. Vid eventuell flyttning av ledningar/anläggningar förutsätts dessa flyttas på exploatörens bekostnad. Undersökningar, utredningar mm För ny byggnation behöver geoteknisk undersökning utföras innan byggande sker. Det är exploatörens ansvar att genomföra en detaljerad geoteknisk undersökning. Undersökning av eventuell förekomst av markföroreningar bör klarläggas innan byggande sker. Upptäcks föroreningar i samband med markarbeten ska arbetet avbrytas och marken undersökas. Kontrollmätning av radonhalten bör ske vid ett genomförande. Radonsäkert byggande gäller dock. Om man vid byggnation eller markarbeten påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt Kulturmiljölagen (2 kap. Fornminnen). Klarläggande, eventuella undersökningar mm enligt ovan sker genom exploatörens försorg. Byggnader mm I området finns ett antal befintliga byggnader placerade i lägen som inte motsvarar planens bestämmelser, utanför fastighet etc. För byggnad utan bygglov, på eller utanför fastighet, kan skyldighet att flytta eller riva byggnad komma att krävas av kommunen. I vissa fall kan istället bygglov för byggnad sökas i efterhand och bygglovsprövning göras. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Fastighetsbildning mm Planområdet omfattar del av fastigheten Östermalm 1:1 samt fastigheterna Spaden 1-15, Hackan 1-8, Spettet 1-9, Grepen 1-13, Harsprånget 1-12 samt 25-32, Kremlan 1-7 och Riskan 4 samt 6. Förändring av fastigheterna Kremlan 6 och 7 avses ske utifrån planens uppbyggnad. I detaljplanen har cirka 10 m remsa av allmän platsmark (parkmark) i gällande detaljplan föreslagits övergå till kvartersmark för 16

19 bostäder med anledning av detta. Idag tillhör nämnda yta Östermalm 1:1. Även Riskan 4 ges möjlighet att utöka med mark söder ut. I övrigt ämnas inga ytterligare förändringar ske för fastigheter utifrån planens utformning. Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning finns för Harsprånget (radhus vid Norra Storängsvägen). På planen har införts bestämmelse angående gemensamhetsanläggning för detta område (bestämmelse enligt PBL 4 kap 18 första stycket). I övrigt bedöms inga gemensamhetsanläggningar finnas inom området utifrån grundkartans redovisning. Ingen förändring avses ske för befintlig gemensamhetsanläggning och inga nya gemensamhetsanläggningar torde behöva bildas vid planens genomförande. Ledningsrätt, servitut Besked önskas från lantmäteriet angående eventuella ledningsrätter. Gällande ledningsrätter inom planområdet säkerställs med u-område (område som ska vara tillgängligt för allmänna ledningar). I planen har u-område införts vid Harsprånget (gemensamhetsanläggning). Eventuellt kan ledningsrätter komma att bildas. Fastigheten Kremlan 1 har idag tillfart genom Östermalm 1:1 (allmän platsmark). Denna möjlighet ämnas säkerställas genom servitut vid ett genomförande av detaljplanen. Bestämmelse a 1, Marken ska vara tillgänglig för körväg via servitut (bestämmelse enligt PBL 4 kap 18 första stycket 2-4) har införts på planen för detta ändamål. Ekonomiska frågor Planarbetet bekostas av kommunen. Kommunen tar ut avgifter för bygglov och anmälan enligt gällande taxa. Planavgifter tas ut i samband med bygglov. Kostnader för fastighetsbildning fördelas mellan berörda fastighetsägare som avses få utökade fastigheter. Bedömningen är att de fastigheter som kommer att förändras vid genomförandet av planen är Kremlan 6, Kremlan 7 och Riskan 4. Fastighetsbildning sker i samband med att planen vunnit laga kraft. Fastighetsbildning begärs hos lantmäterimyndighet genom Finspångs kommun. 17

20 Deltagande i planarbetet Kommunen med dess tjänstemän har genomfört planarbetet med hjälp av Planteamet i Norrköping AB, Bengt Gustavsson och ÅF Infrastructure, Johannes Nilsson. Samhällsplaneringsenheten Heidi Viinikkala Planarkitekt 18