Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131 Dnr 13OLL5347 Psykoterapi inom LOV (lag om valfrihetssystem) Örebro län Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva psykoterapi inom Örebro läns landsting Beslutad i LS

132 Dnr 13OLL5347 Innehåll 1. Allmän orientering Definitioner/benämningar Upphandlingsförfarande Uppgifter om landstinget Upplysningar Uppdrag psykoterapi Målgrupper Uppdrag Leverantörens kompetens Krav på leverantören Särskilda villkor Tillgänglighet Tolk Informationsmöten och samråd Tillgång till information för befolkningen Lokaler och utrustning Smittskydd och vårdhygien Miljö Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Patientsäkerhetsberättelse Kvalitetsarbete Avvikelsehantering Personal och ledning Uppföljning av verksamheten

133 Dnr 13OLL Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Drift av annan verksamhet Uppföljning Syfte Uppföljningsplan Regler för val av psykoterapeut Information till enskilda om godkända leverantörer Föreskrifter Obligatoriska krav Avlämnande av ansökan Leverantörens adressuppgifter m m Anlitande av underleverantörer Ersättning för upprättande av ansökan Handläggning av ansökan Prövning av ansökan/kontrakt Återkallelse Krav på leverantören Allmänt Intyg från myndigheter För företag under bildande Leverantörens finansiella och ekonomiska ställning Mall för kontrakt Kontakter/kommunikation Ersättning och kostnadsansvar

134 Dnr 13OLL Allmänna principer Besöksersättning Ersättningsmodellens beståndsdelar Patientavgifter Leverantörens kostnadsansvar Ekonomiska sanktioner Rapportering Rapportering Kontrakt Kontraktsparter Uppdrag/omfattning Kontraktstid och ikraftträdande Tillträde Service m.m Underleverantör Byte av Underleverantör Personal Meddelarfrihet Ekonomisk revision Försäkringar, ansvar och åligganden Fakturerings- och betalningsvillkor Rapportering Faktureringsvillkor Betalning Dröjsmålsränta Inför och efter kontraktets upphörande Allmänna villkor Allmänt

135 Dnr 13OLL Lagar och förordningar Tillstånd Information om kommunallagen Handlingars inbördes ordning Ändringar och tillägg till kontrakt Ändrade riktlinjer Force majeure Tvist Förtida upphörande Överlåtelse av kontrakt Förändrat ägarförhållande Förhållande till tredje part Marknadsföring Ogiltig bestämmelse i kontraktet Hyresavtal Kontraktets giltighet

136 Dnr 13OLL Allmän orientering Landstingsstyrelsen i Örebro läns landsting beslutade i april 2013 att erbjuda psykoterapiinsatser enligt lagen om valfrihetssystem i Örebro läns landsting. Detta dokument, förfrågningsunderlaget, anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva psykoterapi inom Örebro läns landsting (ÖLL). Förfrågningsunderlaget avser tilldelning av kontrakt enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Tjänsten avser psykoterapiinsatser bedömda som en enskild åtgärd inom den psykiatriska specialistvården. I Örebro läns landsting omfattas ca 300 personer per år av aktuella psykoterapiinsatser. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemet har rätt att etablera sig inom psykoterapi i Örebro län med ersättning från landstinget. Tidigare har landstinget upphandlat psykoterapitjänster enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Vårdvalet innebär att patienter fritt kan välja viss form av psykoterapi i hela länet. Landstingsdrivna och privata psykoterapimottagningar får samma förutsättningar genom införandet av psykoterapi enligt LOV. 1.1 Definitioner/benämningar Fortsättningsvis kommer Örebro läns landsting att benämnas Landstinget. Leverantören kommer att benämnas Leverantören. Med leverantör avses en juridisk person, eller motsvarande, som bedriver psykoterapiverksamhet på uppdrag av Landstinget. En leverantör kan bedriva verksamhet på flera mottagningar. Den person som utför tjänsten psykoterapi benämns psykoterapeut. Psykoterapeut och leverantör kan vara samma person. 1.2 Upphandlingsförfarande Förfrågningsunderlaget avser tilldelning av kontrakt enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. 1.3 Uppgifter om landstinget Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, organisationsnummer I landstinget hanteras frågor, ansökningar och beslut om godkännande inom vårdvalssystem av Hälsovalsenheten. 7

137 Dnr 13OLL5347 För ytterligare information om Örebro läns landstings verksamhet och organisation hänvisas till Internetadress: Upplysningar Upplysningar lämnas av Eva Frantz Hälsovalsenheten, Örebro läns landsting. Telefon: Fax: E-postadress: 8

138 Dnr 13OLL Uppdrag psykoterapi 2. 1 Målgrupper Aktuella för psykoterapibehandling är patienter: med definierat behov av psykiatriska specialistvårdsinsatser utan risk för suicid som inte är föremål för några andra samtidiga omfattande insatser inom psykiatrin bedömda med avseende på behov, kapacitet samt motivation när det gäller psykoterapi vars problematik inte kräver akutinsatser. Uppdraget består av psykoterapibehandlingar i form av individualterapi till vuxna patienter, d v s 18 år och äldre, och ska genomföras som öppenvård och på angiven mottagning. Del av verksamheten kan lokalmässigt förläggas på annan plats inom länet. Huvuddelen av uppdraget ska genomföras vid mottagningen på den adress som anges i avtalet. I uppdraget ingår ingen annan verksamhet än den som anges i detta kapitel. Leverantören ska medverka i utvecklingen av behandlingsrutiner, vårdprogram och vårdriktlinjer samt följa de som är beslutade nationellt och/eller inom Örebro läns landsting. Leverantören ska följa landstingets beslut, tillämpningsanvisningar och rutiner som gäller patientavgifter, sjukresor, valfrihet och vårdgaranti samt andra patientförmåner. Uppdraget omfattar enbart psykoterapibehandling till vuxna personer i Örebro län. Landstinget förbinder sig inte att avropa någon fastställd kvantitet. 2.2 Uppdrag Uppdraget avser psykoterapibehandlingar i form av individualterapi till vuxna patienter. Ett behandlingstillfälle för individualterapi ska omfatta minst 45 minuter direkt patientarbete. Leverantören/psykoterapeuten ska utföra psykoterapeutiska behandlingar på uppdrag av Landstinget. Uppdraget kommer, som regel, att bestå av en första behandlingsmodul på 20 behandlingstillfällen. Leverantören/psykoterapeuten ska inom dess 20 behandlingstillfällen göra en bedömning av patientens behov, en behandlingsplan med psykoterapeutiskt fokus samt påbörja en psykoterapeutisk behandling. I de tilldelade 9

139 Dnr 13OLL5347 behandlingstillfällena ska även ingå en avslutning av behandlingen. Patienten ska upplysas om antalet behandlingstillfällen. Därefter kan behandlingen förlängas två gånger om 10 behandlingstillfällen. Vid synnerliga fall (särskilda omständigheter) kan ytterligare förlängning om 10 behandlingstillfällen erhållas till max 50 behandlingstillfällen. Beslutsfattare för eventuell förlängning är en funktion i Landstinget. Om psykoterapeuten bedömer att en patient är i behov av ytterligare psykoterapi, utöver ovan nämnda 50 timmar, ska en ny bedömning ske av remitterande/ansvarig psykiater hos Landstinget. Efter avslutad behandling ska Leverantören/psykoterapeuten skriva en rapport om arbetet utifrån ett terapeutiskt fokus. Rapporten ska vara faktaorienterad. Leverantören/psykoterapeuten ska snarast möjligt till Landstingets kontaktperson meddela om patentens terapibehov förändras i sådan grad att vårdbehovet och behandlingsplanen behöver omprövas. Det åligger Leverantören också att omgående meddela remitterande enhet om patienten avbrutit sin behandling. 2.3 Remisshantering Remiss för psykoterapi som enskild åtgärd förutsätter att det rör sig om en psykiatrisk störning som enligt landstingets överenskommelse mellan primärvården och psykiatrin behandlas inom specialistpsykiatrin. Det innebär att en bedömning av tillståndets art och grad och lämpligheten av psykoterapeutisk behandling som enskild insats ska ske av ansvarig psykiater tillsammans med psykoterapiutbildad resursperson, psykolog eller psykoterapeut för att säkerställa att patienten har förutsättningar att genomgå psykoterapi. Remiss för psykoterapi utfärdas därefter av bedömarteamet. En funktion i Landstinget bedömer om remissen uppfyller kraven för patientens möjlighet till psykoterapi vid de anslutna enheterna och är patienten behjälplig i val av psykoterapeut om patienten så önskar. Rutiner för hantering av remisser och remissvar ska finnas hos leverantören/ psykoterapeuten. Remittenten ansvarar för patienten under väntetid till behandling hos psykoterapeut. 2.4 Psykoterapeutens kompetens Psykoterapibehandlingar ska utföras av psykoterapeut med giltig legitimation som psykoterapeut utfärdad av Socialstyrelsen. 10

140 Dnr 13OLL5347 Leverantören/psykoterapeuten ska - bedriva psykoterapibehandling i enlighet med den inriktning/metod (påbyggnadsutbildning) som psykoterapeutens legitimation grundar sig på - ha minst tre (3) års klinisk erfarenhet som legitimerad psykoterapeut under de senaste fem (5) åren innan ansökan inlämnats. Om leverantören erbjuder en eller flera psykoterapeuter ska det tydligt framgå att ansökan avser flera psykoterapeuter och vilken kompetens respektive psykoterapeut innehar. Intyg avseende kompetens ska bifogas ansökan. 2.5 Krav på leverantören I ansökan ska framgå en beskrivning av en verksamhetsidé. Verksamhetsidén ska innehålla den plan som Leverantören har för att etablera, utföra samt utveckla den vård som avses i detta förfrågningsunderlag. Beskrivningen ska innehålla en planerad organisation för verksamheten, inklusive bemanning, samt en beskrivning av hur resurser vid personalfrånvaro kan tillgodoses. Verksamhetsidén bör dessutom beskriva hur leverantören avser att samverka med övriga vårdgivare och aktörer, hur man avser att tillgodose kravet på följsamhet till aktuella direktiv och riktlinjer samt övriga beskrivningar/uppgifter som leverantören anser vara av betydelse för utförandet av uppdraget. 11

141 Dnr 13OLL Särskilda villkor 3.1Tillgänglighet Leverantören svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Leverantören äger inte rätt att utan landstingets medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. Leverantören ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med landstingets riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Leverantören ska följa kraven i Plan- och bygglag (2010:900) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. Leverantören ska ange var verksamheten/mottagningen placeras. Verksamheten/mottagningen ska ha god tillgänglighet avseende allmänna kommunikationsmedel och parkeringsmöjligheter. Det ska vara möjligt för Landstinget, andra leverantörer och samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev, telefax och e-post. 3.2 Tolk Leverantören ska anlita tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Tolk anlitas från Tolk- och översättarservice, Örebro läns landsting enligt särskild rutin. Landstinget står för kostnaden för insatsen för folkbokförda och kvarskrivna i Örebro län. Landstinget ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Leverantören ska rekvirera denna service genom landstingets tolkcentral. Landstinget står för kostnaden för dessa tolktjänster för folkbokförda och kvarskrivna i Örebro län. 3.3 Informationsmöten och samråd Leverantören ska vara representerad på informationsmöten som Landstingets ledning, eller annan på dess uppdrag, kallar till. Landstinget och leverantören ska ha ett 12

142 Dnr 13OLL5347 ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Landstinget och leverantören. Detta gäller också förändringar som vidtas i leverantörens organisation. 3.4 Tillgång till information för befolkningen Leverantören svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska Leverantören tillhandahålla information i anpassade former. Informationen ska bland annat avse öppettider och tidsbeställning. Leverantören/psykoterapeuten ska vara lyhörd inför patientens behov och önskemål om tid och plats för vård. De vård- och besöksgarantier som Landstinget fastställer ska tillämpas av leverantören liksom Landstingets regler för att såväl remittera patienter som att motta patienter. Leverantören ska informera patienten om de regler som gäller för valfriheten. Regler och rutiner finns på landstingets webbplats. 3.5 Lokaler och utrustning Verksamheten ska vara lokaliserad inom Örebro län. Leverantören ska tillhandahålla och själv bekosta lokaler för verksamheten. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typ av verksamhet som uppdraget avser. 3.6 Smittskydd och vårdhygien Leverantören ska samverka med landstingets enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard och möjlighet till följsamhet av basala hygienrutiner. Svensk Förening för Vårdhygiens krav (BOV = Byggegenskap och Vårdhygien) på lokaler ska tillämpas. Vid ombyggnation/ renovering bör vårdhygien kontaktas i tidigt stadium. Nationella och lokala hygienrekommendationer ska tillämpas. 3.7 Miljö Leverantören ska följa landstingets miljö- och hållbarhetsprogram. 13

143 Dnr 13OLL Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet Verksamheten ska bedrivas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvaliteten i verksamheten skall utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. Kopia av Lex Maria-anmälan ska skickas till landstinget. Om inte anmälningsläkare finns inom den egna organisationen ska Leverantören samverka med anmälningsläkare i landstingets psykiatri Patientsäkerhetsberättelse Leverantören ska enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) årligen före den 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Dokumentationen ska Leverantören lämna till Hälsovalsenheten Kvalitetsarbete För att Leverantören ska anses ha uppfyllt sina åtaganden vad gäller kvalitet för patienterna krävs följande: - att journaler förts och dokumentationen skett enligt de krav som anges i patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) - att varken tillsynsmyndigheten eller Hälsovalsenheten riktat några allvarliga anmärkningar mot Leverantören. Om sådan anmärkning förekommit ska Leverantören ha fått tillfälle att yttra sig över anmärkningen. - att leverantören aktivt medverkar i kvalitetsarbete initierat av Hälsovalsenheten. Om det med anledning av vad som framkommit vid kvalitetsmätningen, eller av annan orsak, finns skäl att ändra rutiner i Leverantörens verksamhet eller om andra väsentliga ändringar behöver ske ska Leverantören omedelbart meddela detta till Hälsovalsenheten Avvikelsehantering Leverantören ska ha rutiner för avvikelsehantering. Av ansökan ska framgå en redovisning gällande Leverantörens rutiner för avvikelsehantering. 14

144 Dnr 13OLL Personal och ledning Leverantören ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska leverantören meddela Landstinget detta innan förändringen träder i kraft. Leverantören ansvarar för att personalen har adekvat utbildning och legitimation för uppdraget och får den fortbildning/vidareutbildning som krävs för att upprätthålla kompetensen för att tillhandahålla en god och säker vård. Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) utför tjänster enligt upprättat kontrakt Uppföljning av verksamheten Landstinget har rätt att genomföra uppföljning av verksamheten för att säkerställa att Leverantören fullföljer sitt åtagande enligt detta förfrågningsunderlag. Leverantören ska medverka vid sådan uppföljning och ställa material och dokumentation som krävs till förfogande. Samtliga deltagare i en verksamhetsuppföljning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Landstinget har rätt att fortlöpande hämta data ur gemensamma system i de delar som ingår i verksamhetsuppföljningen, där så är möjligt. Landstinget äger den rapport som kommer ur verksamhetsuppföljningen. Landstinget ansvarar för att omgående skicka och kommunicera rapporten med Leverantören. Landstinget äger rätt att publicera resultatet av uppföljningarna Patientenkäter Leverantören ska delta i patientenkäter som genomförs av Landstinget. Landstinget har rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Landstingets anvisningar Sekretess Leverantören ska se till att all berörd personal, samt eventuella underleverantörer, omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslag (2010:659) samt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal. 15

145 Dnr 13OLL Patientjournal Leverantören ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar vård till patienten. Leverantören äger inte rätt till någon ersättning för detta. Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient eller myndighet ska Leverantören följa Landstingets avgiftsregler. Leverantören ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och Landstingets riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande ska leverantören till Landstinget överlämna de journalhandlingar som upprättats av leverantören under avtalstiden. Leverantören står för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet Sjukresor Leverantören ska tillhandahålla information om reglerna för sjukreseersättning samt utfärda nödvändiga intyg för sjukresa. Leverantören/psykoterapeuten ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Leverantören ska aktivt bistå Patientnämnden i utredning av enskilda patientärenden och tillvarata Patientnämndens erfarenheter i det interna kvalitetsarbetet. Leverantören ska se till att aktuellt informationsmaterial om Patientnämnden finns tillgängligt på mottagningen Drift av annan verksamhet Eventuell annan verksamhet som leverantören bedriver ska på landstigets begäran hållas skild från det psykoterapiuppdrag som kontraktet med Landstinget omfattar. Leverantören ansvarar för att detta är tydligt för patienterna. Verksamheten får inte vara av sådan karaktär att den kan minska förtroendet eller anseendet för uppdraget. 16

146 Dnr 13OLL Uppföljning 4.1 Syfte Uppföljningen syftar till att följa upp om Leverantören/psykoterapeuten uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Ett urval av uppgifterna ska tillhandahållas som information till medborgarna. 4.2 Uppföljningsplan Verksamheten följs upp fortlöpande. Uppföljningsbesök sker årligen med verksamheten och sammanställas i en rapport som snarast återförs till verksamheten och till landstingsledningen. 4.3 Samverkansmöten Leverantören ska, utan extra ersättning, delta i de samverkansmöten som initieras av Hälsovalsenheten. Dessa samverkansmöten sker 1-2 ggr/år. Dessa möten möjliggör för båda parter att fortlöpande informera varandra och samråda om t.ex. tillämpningen av avtalet samt övriga frågor och händelser av betydelse för samarbetet mellan parterna. 5 Regler för val av psykoterapeut 5.1 Information till enskilda om godkända leverantörer Landstinget ansvarar för att lämna information till enskilda om samtliga leverantörer som myndigheten tecknat kontrakt med. 17

147 Dnr 13OLL Föreskrifter 6.1 Obligatoriska krav Detta underlag med bilagor innehåller ett antal obligatoriska krav. Förutsättningarna för att en ansökan ska kunna godkännas är att dessa krav är uppfyllda. Ansökan om godkännande att bedriva psykoterapi inom LOV Örebro län (bilaga 2) ska fyllas i av den sökande och sändas in till Örebro läns landsting enligt adress nedan. Av ansökan ska framgå att samtliga obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget är uppfyllda. Dessa svar har företräde om Leverantören lämnar motstridig information på annan plats i ansökan, t.ex. accepterar ett obligatoriskt krav och samtidigt tillför villkor i ansökan som strider mot detta krav. Om hänvisning till annat dokument görs är det viktigt att det tydligt framgår under vilken punkt eller rubrik i detta dokument information finns. De svar som Leverantören lämnar på de frågor som ställs i förfrågningsunderlaget, inklusive bilagor, kan komma att ingå i Kontraktet. 6.2 Ansökans form och innehåll Ansökan: Ska vara skriftlig, avfattad på svenska och undertecknad av behörig företrädare hos Leverantören. Ska innehålla av leverantören ifylld bilaga 2, Ansökan Psykoterapi inom LOV Örebro län. Ska innehålla svar på efterfrågade uppgifter i förfrågningsunderlaget inklusive bilagor. Insänd ansökan per fax eller e-post godkänns inte som originalhandling. 6.3 Avlämnande av ansökan Ansökan skickas/lämnas i förseglat omslag märkt Ansökan Psykoterapi inom LOV Örebro län till Örebro läns landsting Hälsovalsenheten Box

148 Dnr 13OLL Örebro För ansökan som lämnas under kontorstid genom bud eller som skickas som paket gäller följande adress: Örebro läns landsting Hälsovalsenheten Eklundavägen Örebro 6.4 Leverantörens adressuppgifter mm I ansökan ska anges fullständiga adressuppgifter om Leverantören. Uppgifterna lämnas på Bilaga 1, Ansökan Psykoterapi inom LOV Örebro län. Bilaga 2 bifogas ansökan. Det är av vikt för Landstinget att ovan angivna uppgifter framgår så att korrespondens, t.ex. beslut kommer till rätt adressat tillhanda. 6.5 Anlitande av underleverantörer Leverantören äger rätt att anlita underleverantörer för genomförande av del av uppdraget enligt detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor. Underleverantörer ska utföra uppdrag/tjänst på samma villkor som anges i Kontraktet och under Leverantörens fulla ansvar. Uppgift om underleverantörer och organisationsnummer ska anges i bilaga 2, Ansökan Psykoterapi inom LOV Örebro län. 6.6 Ersättning för upprättande av ansökan Landstinget medger ingen ersättning för upprättande av ansökan. 6.7 Handläggning av ansökan Beslut kommer att skickas ut inom 3 månader efter det att ansökan kommit in till Landstinget. 6.8 Prövning av ansökan/kontrakt Landstinget kommer att granska och pröva alla inkomna ansökningar. De ansökningar som uppfyller kraven och accepteras enligt detta förfrågningsunderlag, inklusive bilagor, kommer att godkännas. Om ansökan är ofullständig eller felaktig och den därigenom inte kan bedömas utifrån 19

149 Dnr 13OLL5347 ställda krav kommer den inte att tas upp till vidare prövning. En prövning av alla angivna underleverantörer kommer att göras. Godkännande görs per underleverantör. Efter Landstingets granskning och prövning kommer samtliga ansökningar som uppfyller de kvalificeringskrav som ställs i förfrågningsunderlaget, inklusive bilagor, att tilldelas kontrakt. Kontraktet baseras på detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor. Godkännandet blir inte civilrättsligt bindande förrän kontraktet undertecknats av båda parter. Om Landstingets beslut innebär att en Leverantör inte godkänns kommer Landstinget att lämna upplysningar om detta samt hur rättelse söks. 6.9 Återkallelse Landstinget har rätt att återkalla godkännandet för en Leverantör om Leverantören inte uppfyller villkoren för att bedriva psykoterapi. En åtgärdsplan kan i första skedet överenskommas mellan Landstinget och Leverantören. Godkännandet av en Leverantör gäller i sex (6) månader, därefter äger Landstinget rätt att återkalla godkännandet för det fall ett Kontrakt inte har träffats. 20

150 Dnr 13OLL Krav på leverantören 7.1 Allmänt Verksamheten ska bedrivas enligt landstingsfullmäktiges beslut och i enlighet med detta förfrågningsunderlag inklusive bilagor. 7.2 Intyg från myndigheter Leverantören ska uppfylla i Sverige eller i hemlandet lagenligt ställda krav avseende sina registrerings-, skatte- och avgiftsskyldigheter. Företaget eller person som företräder företaget får inte vara dömd för brott i yrkesutövningen eller ha gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Landstinget kan visa detta. Leverantören ska inneha F-skattsedel. Denna kontroll genomförs av Örebro läns landsting i samarbete med Skatteverket. I övrigt ska Leverantören medsända kopia på företagets registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (motsvaras i Sverige av Bolagsverket). Då ovanstående kontroller endast kan göras av Leverantörer verksamma i Sverige ska utländsk Leverantör insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Avser Leverantören att utnyttja underleverantörer för att genomföra vissa delar, kommer motsvarande kontroll göras för underleverantörer För företag under bildande För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. 7.3 Leverantörens finansiella och ekonomiska ställning Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra Kontraktet med Landstinget. Landstinget kommer att bedöma Leverantörens förmåga att fullfölja ett kontrakt av denna storleksordning under kontraktsperioden genom att bland annat ta in kreditupplysning. 21

151 Dnr 13OLL Mall för kontrakt Leverantören ska acceptera fastställda villkor i Avsnitt 8, kontraktsmall i sin helhet. Av ansökan ska framgå att kraven är uppfyllda genom att Leverantören fyller i aktuell punkt i bifogad Ansökan Psykoterapi inom LOV Örebro län, bilaga 2. Kommersiella villkor, t.ex. egna standardvillkor, som Leverantören bifogar till ansökan och som strider mot innehållet i, kontraktsmallen, kommer inte att beaktas. 7.5 Kontakter/kommunikation Samtliga kontakter, muntliga och skriftliga, mellan Landstinget och Leverantören ska ske på svenska. 22

152 Dnr 13OLL Ersättning och kostnadsansvar I Psykoterapi inom LOV Örebro län tillämpas samma regelverk och ersättningar för samtliga Leverantörer/psykoterapeuten oavsett driftsform. Ersättningen erhålls i form av rörlig ersättning per besök vilket följer patientens val av Leverantör/ psykoterapeuten. Leverantörens ersättning för avtalat uppdrag utgörs av pris per behandlingstillfälle för i upphandlingen beskrivna psykoterapeutiska tjänster. Ersättningsbeloppen beräknas utifrån den ersättningsnivå som landstingsstyrelsen fastställer varje år. 8.1 Allmänna principer Ersättningsmodellen gäller från och med den 1 augusti 2014 och innebär ersättning för vårdtjänst. Leverantören ansvarar för samtliga med verksamheten förenade kostnader (kostnader för personal, fortbildning/utbildning, utrustning, lokaler m m). Förbehåll för minimum eller maximum kvantiteter får inte finnas. 8.2 Besöksersättning Med direkta besök avses ett personligt möte mellan patient och psykoterapeut varvid journalanteckning görs. Besöksersättning erhålls med 850 kr per behandlingstillfälle Ersättningsmodellens beståndsdelar Ersättningsmodellen och ersättningsnivån kan under avtalsperioden komma att ändras till följd av politiska beslut i landstinget. Politiska beslut angående ersättningsmodellen och ersättningsnivåerna är bindande Patientavgifter Patientavgifter som betalas till Leverantören/ psykoterapeuten tillfaller landstinget enligt Rutin för ersättning Psykoterapi inom LOV Örebro län. Leverantören/ psykoterapeuten är skyldig att ta ut och administrera de av landstinget fastställda vårdavgifterna och följa det med patientavgifterna förenade regelverket. 8.3 Leverantörens kostnadsansvar Ersättningen ska täcka alla de kostnader som följer i enlighet med det uppdrag som beskrivs i förfrågningsunderlaget. Kostnader för tolk ersätts enligt Rutin för ersättning Psykoterapi inom LOV Örebro län 23

153 Dnr 13OLL Faktureringsvillkor Fakturering ska ske månadsvis efter fullgjord leverans. Landstinget betalar inte expeditions-, faktura-, miljö- eller andra avgifter från Leverantören eller tredje part. Dessa kostnader är inräknade i priset och föranleder inte särskild debitering. Ytterligare hantering regleras i Rutin för ersättning Psykoterapi inom LOV Örebro län. 8.5 Ekonomiska sanktioner Leverantören förbinder sig att i förekommande fall, utan dröjsmål, skriftligen meddela landstinget om risk för bristande tillgänglighet eller annan bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag, samt vilka åtgärder som leverantören avser att vidta för att eliminera uppkommen risk och minimera konsekvenserna av detta. Vid bristande uppfyllelse av avtalat uppdrag äger landstinget rätt att göra avdrag på den ersättning som normalt utbetalas enligt detta avtal, till dess bristen är åtgärdad. 9 Rapportering 9.1 Rapportering Leverantören ska leverera den data som krävs för att möjliggöra utbetalning av ersättning till leverantören enligt den för ÖLL gällande ersättningsmodellen. Leverantören ska också leverera uppföljningsdata som ingår i uppföljningsmodellen. Leverans av data ska ske enligt specifikation från ÖLL. 24

154 Dnr 13OLL Kontrakt Kontraktsnummer: År-mm-dd Kontraktsinnehåll: Hälsoval Örebro län drift av primärvård inom Örebro läns landsting Kontraktsparter Mellan Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, organisationsnummer , i fortsättningen kallat ÖLL eller Landstinget, och, organisationsnummer, i fortsättningen kallad Leverantören, har kontrakt träffats avseende drift av psykoterapi i, enligt nedanstående villkor samt bilagor. Kontaktuppgifter Landstinget Kontraktsfrågor: Verksamhetsfrågor:.. Leverantören Kontraktsfrågor: Verksamhetsfrågor:. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Meddelanden med anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post, eller e-post. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre (3) arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. All form av kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, mellan Landstinget och Leverantören ska ske på svenska Uppdrag/omfattning Leverantören åtar sig att för Landstingets räkning driva psykoterapiverksamhet i/vid,. 25

155 Dnr 13OLL5347 Leverantören ska bedriva sin verksamhet i egna lokaler i enlighet med detta kontrakt inklusive bilagor, helt på eget ansvar såväl medicinskt som ekonomiskt Kontraktstid och ikraftträdande Detta kontrakt träder ikraft när det har undertecknats av båda parter och gäller tills vidare Tillträde Tillträde ska ske den [kompletteras med datum] eller annan senare dag som parterna skriftligen överenskommer om ( Tillträdesdagen ). Från och med Tillträdesdagen ska Leverantören påbörja tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänsterna enligt detta Kontrakt Service m.m. Om inte annat uttryckligen anges i detta kontrakt åligger det Leverantören att anskaffa samtliga varor och tjänster som fordras för fullgörande av uppdraget Underleverantör Leverantören äger rätt att anlita underleverantörer för att komplettera sin kompetens eller för att förstärka sin kapacitet för genomförande av uppdrag enligt detta kontrakt. I detta kontrakt fastställda villkor ska av Leverantören, genom bindande förbehåll, äga giltighet även i förhållande till eventuella av Leverantören anlitade Underleverantörer. Leverantören ansvarar för Underleverantörers arbete lika som för eget arbete. Leverantören är således, gentemot Landstinget, ansvarig för samtliga åtgärder som med avseende uppdraget vidtagits eller underlåtits av den Leverantören anlitat. Leverantören ansvarar för samtliga kontakter med eventuella Underleverantörer om inget annat överenskommes. Leverantören har vid kontraktets ikraftträdande aviserat att följande Underleverantörer kan komma att anlitas:,,, 26

156 Dnr 13OLL5347 Leverantören äger rätt att anlita annan Underleverantör än ovanstående endast under de förutsättningar som framgår av avsnitt Byte av underleverantör nedan. Person som vare sig är delägare eller har anställning hos Leverantören men ändå arbetar i verksamheten, är att betrakta som Underleverantör Byte av Underleverantör Leverantören äger efter skriftligt medgivande av Landstinget rätt att ersätta i avsnitt Underleverantör ovan redovisad Underleverantör med annan Underleverantör samt, om åtagande enligt kontraktet så kräver, lägga till en ny Underleverantör. Vid tillfälliga vikariat kortare än en sammanlagd tid om tre månader krävs inte Landstingets godkännande. Landstinget har därvid rätt att kontrollera att Underleverantören har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och avgifter. För det fall Underleverantören inte fullgjort dessa skyldigheter får Leverantören inte anlita denna Underleverantör för genomförande av aktuellt uppdrag/tjänst. Leverantören är skyldig att byta ut Underleverantör av tjänst, som ingår som en del i det avtalade åtagandet, med vilket avses tjänst som är knuten till vården, vid indikation på kvalitetsbrister i uppdragets utförande avseende aktuell Underleverantör Personal Leverantören förbinder sig att, för genomförande av uppdraget, året runt bemanna verksamheten med nödvändig kompetens för att klara vårdåtagandet i sin helhet. Om leverantören tillfälligt inte uppfyller krav på psykoterapeutbemanning och -kompetens enligt kravspecifikationen ska denne till Landstinget lämna in en skriftlig plan över hur detta ska säkerställas. Detsamma gäller andra kompetenser där särskilda krav finna angivna. Leverantör ska vara arbetsgivare för anställd personal och ha arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. Leverantör ska därmed svara för lön, sociala avgifter och andra kontraktsenliga eller lagstadgade löneomkostnader och övriga kostnader. Leverantören ska bedriva sin verksamhet så att den inte innebär åsidosättande av lag eller på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom kollektivavtalsområdet. 27

157 Dnr 13OLL5347 Leverantör svarar enligt lag för arbetsmiljö- och skyddsfrågor för egen personal samt av Leverantör anlitade personer och underleverantörer. Leverantören är dessutom ansvarig för samordningen av arbetsmiljöfrågor enligt arbetsmiljölag (199:1160) 3 kap. 7. Leverantören ska ansvara för att all personal och/eller underleverantör, som har kontakt med patienter och anhöriga kan tala och förstå svenska Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda inom Landstinget regleras i svensk lag. Anställda hos Leverantören, inklusive underleverantörer, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som kontraktet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 13 kap Ekonomisk revision Landstinget har rätt att under avtalsperioden låta genomföra förvaltningsrevision/ ekonomisk revision samt granskning av Leverantörens debiteringsunderlag. Förvaltningsrevision innebär att Landstingets revisorer, i enlighet med lag, ska granska all verksamhet som Landstinget bedriver inom sitt verksamhetsområde. Landstingets revisorer eller de som revisorerna utser att företräda dem ska få ta del av sådan handling eller uppgift som är nödvändig för granskning av Leverantörens fullgörande av kontraktet. Leverantören accepterar att Landstinget, på Landstingets bekostnad och på ordinarie arbetstid, företar förvaltningsrevision av Leverantören avseende den avtalade verksamheten. Leverantören ska utan ersättning för detta aktivt medverka samt biträda Landstinget och av Landstinget utvald expertis vid revision beträffande framtagande av de uppgifter, information och handlingar m.m. som begärs. Landstinget äger de rapporter som tas fram och Landstinget äger rätt att publicera resultatet. Landstinget ansvarar för att omgående skicka och kommunicera rapporten med Leverantören. 28

158 Dnr 13OLL5347 Landstinget äger rätt att i enlighet med ovan angivna villkor genomföra ekonomisk revision av Leverantören före dag för driftstart. Landstinget har dessutom rätt att under pågående kontraktstid och när Landstinget så önskar, dels företa ekonomisk revision hos Leverantören som omfattar underlagen för intäktssidan som berörs av detta kontrakt, samt dels ha en dialog med Leverantörens egna revisorer. Årsredovisning ska inlämnas till Landstinget inom en tidsram efter avslutat räkenskapsår som Landstinget fastställer. Årsredovisningen ska vara granskad av godkänd/ auktoriserad revisor. Landstinget förbehåller sig rätten att även under kontraktsperioden löpande ha möjligheten att kontrollera att Leverantören och eventuell Underleverantör fullgjort sina lagstadgade skyldigheter avseende redovisningar och betalningar av skatter och avgifter. Landstinget förbehåller sig rätten att överlåta till särskilda service- och upplysningsföretag att bevaka att Leverantören och eventuell Underleverantör följer de krav och kriterier som ställs under kontraktstiden. Kontrakt kan endast vidmakthållas med Leverantör som fullgör sina lagenliga skyldigheter avseende skatt och övriga avgifter (se punkten förtida upphörande). Om Leverantören anlitar Underleverantör, gäller samma skyldigheter för Underleverantören Försäkringar, ansvar och åligganden Verksamheten omfattas av Landstingets patientförsäkring. Landstinget står för patientförsäkringen som avser tillfällen då patienten kommit till skada p.g.a. felaktig behandling. Leverantören är skyldig att utan särskild ersättning tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Leverantören har fullt ansvar för sitt åtagande enligt kontraktet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. 29

159 Dnr 13OLL5347 Leverantören ska hålla Landstinget skadeslöst om krav väcks mot Landstinget som en följd av Leverantörens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller för krav som väcks under detta kontrakts giltighetstid och under en period av tre år därefter, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder. Landstinget ska snarast underrätta Leverantören om krav framställs mot Landstinget som omfattas av föregående stycke. Landstinget ska inte utan Leverantörens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Leverantörens ersättningsskyldighet. Landstinget är skyldigt att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Landstinget framförs som omfattas av Leverantörens ersättningsskyldighet. Leverantören ska ersätta Landstinget för samtliga kostnader och förluster som Landstinget förorsakas som en följd av Leverantörens fel eller försummelse. Leverantören åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar som håller Landstinget skadelöst vid eventuell skada. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat. Leverantören ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. Krav från skadelidande ska i första hand regleras av Leverantören eller Leverantörens försäkringsbolag. För krav som den skadelidande riktar mot Landstinget gäller följande: Leverantören förbinder sig att följa den reglering som Landstinget eller Landstingets försäkringsbolag gör och att till Landstinget återbetala samtliga kostnader till följd av regleringen Fakturerings- och betalningsvillkor Rapportering All inrapportering och redovisning ska ske på datamedium. Leverantören ska senast den 10:e i varje månad redovisa all den verksamhet som bedrivits föregående månad enligt särskilda anvisningar från Landstinget. 30

160 Dnr 13OLL5347 Om underleverantör anlitas ansvarar leverantören för att system för inrapportering finns och kan kommunicera med landstingets system Faktureringsvillkor Vid ofullständigt eller felaktigt lämnade uppgifter äger Landstinget rätt att innehålla den ersättning som är kopplad till dessa uppgifter i avvaktan på att fullständiga eller riktiga uppgifter lämnas. Fakturering får inte överlåtas på tredje part utan skriftligt godkännande av Landstinget. Landstinget betalar inte expeditions-, faktura-, miljö- eller andra avgifter från Leverantören eller tredje part Betalning Om det inte finns anledning till anmärkning mot faktura eller verkställd leverans erläggs betalning månadsvis, i efterskott, inom 30 dagar räknat från att fakturan inkommit till Landstinget. Fakturering ska ske elektroniskt via Svefaktura enligt Rutin för ersättning Psykoterapi inom LOV Örebro län. Betalning innebär inte godkännande av utfört uppdrag. På motsvarandesätt innebär inte mottagen ersättning godkännande av slutlig ersättning Dröjsmålsränta Dröjsmålsränta vid försenad likvid utgår enligt räntelagens bestämmelser Inför och efter kontraktets upphörande Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett om kontraktet upphör att gälla till följd av att avtalstiden går ut eller till följd av förtida upphörande. I god tid innan detta kontrakt upphör att gälla är det Landstingets ansvar att förbereda om och hur verksamheten ska drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i förberedelserna i genomförandet av detta beslut ska Leverantören lämna de uppgifter som Landstinget begär vid de tidpunkter Landstinget anger. Om kostnaderna för att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Landstinget. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för Leverantören. 31

161 Dnr 13OLL5347 Leverantören ska i händelse av att verksamheten övergår till en annan Leverantör, medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Landstinget och för berörd personal. Leverantören ska samverka med Landstinget och den nya Leverantören enligt Landstingets anvisningar. Vid verksamhetsövergång ska Leverantören till ny Leverantör eller till Landstinget överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta kontrakt och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan. För utförda tjänster gäller förfrågningsunderlagets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att kontraktet upphört att gälla Allmänna villkor Allmänt Leverantören ska utföra uppdraget i enlighet med god yrkes- och arbetsmarknadssed samt vara ekonomiskt oberoende av leverantörer och andra som kan påverka Leverantörens objektivitet. Leverantören, dennes personal eller underleverantör har inte rätt att utnyttja genom uppdraget erhållen information och dylikt på ett sådant sätt så att skada direkt eller indirekt uppkommer för Landstinget eller patienter Lagar och förordningar Leverantören ska vid utförande av uppdraget följa alla tillämpliga lagar, förordningar och andra författningar samt normer, föreskrifter och nationella riktlinjer som från tid till annan är eller blir tillämpliga eller som på annat sätt berör Leverantören vid utförandet av uppdraget enligt detta kontrakt. Detta innebär bl.a. att Leverantören under hela kontraktstiden ska bedriva sin verksamhet så att den ej kommer i konflikt med eller strider mot de krav som från tid till annan framgår av gällande regelverk etc. Leverantören svarar vidare för att Landstingets, vid var tid gällande, kvalitetsmål och överenskommelser i riktlinjer, vårdprogram eller motsvarande som berör Leverantörens 32

162 Dnr 13OLL5347 åtagande efterlevs. Landstinget ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt de dokument som hänvisas till i kontraktet Tillstånd Leverantören ska inneha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för uppdraget. För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndiganden eller F-skattsedel ska Leverantören omedelbart meddela Landstinget detta Information om kommunallagen Leverantören ska tillhandahålla de handlingar och den information som är nödvändig för att tillförsäkra allmänheten nödvändig insyn i Leverantörens verksamhet i enlighet med Kommunallag (1991:900) 3 kap. En sekretessprövning kommer att göras av Landstinget vid varje eventuellt utlämnande Handlingars inbördes ordning I kontraktet kompletterar kontraktshandlingarna varandra. Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende ska de gälla, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan enligt nedan angiven rangordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till kontrakt 2. detta skriftliga och undertecknade kontrakt inklusive bilagor 3. kompletteringar till förfrågningsunderlaget 4. förfrågningsunderlag med bilagor 5. kompletteringar till ansökan 6. skriftlig ansökan med bilagor Ändringar och tillägg till kontrakt Alla ändringar och tillägg i kontrakt ska för att gälla ske genom skriftlig överenskommelse mellan Landstinget och Leverantören Ändrade riktlinjer Landstinget har rätt att, genom politiskt beslut, ändra villkoren i de riktlinjer och ersättningssystem som ska tillämpas enligt detta kontrakt inklusive dess bilagor med anledning av ändrad lagstiftning eller av andra skäl. Så snart Landstinget har fattat 33

163 Dnr 13OLL5347 beslut om ändring av villkoren ska Landstinget skriftligen meddela Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 30 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Landstinget att de ändrade villkoren inte accepteras. Om Leverantören meddelar Landstinget att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren och Landstinget vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör Kontraktet att gälla nio (9) månader efter utgången av trettio (30)-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller kontraktet i sin lydelse före senast gjorda ändringar. Om sådant meddelande inte mottagits av Landstinget inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Landstinget angivit i ändringsmeddelandet Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt kontraktet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen. Part som påkallar Force Majeure enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten därav. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Force Majeure varar mer än två (2) månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp kontraktet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten Tvist Svensk rätt ska vara tillämplig på rättsförhållandet mellan parterna. Vid eventuell tvist ska parterna först förhandla i syfte att gemensamt försöka lösa densamma. Tvist, angående tillämpning eller tolkning av detta kontrakt, mellan parterna och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska prövas vid allmän domstol i Örebro. 34

164 Dnr 13OLL Förtida upphörande Uppsägning av kontraktet i förtid kan ske på begäran av vardera parten. Uppsägning ska vara skriftlig. Kontraktet upphör nio (9) månader efter det datum som uppsägningen är daterad. Båda parter har rätt att säga upp kontraktet till omedelbart upphörande om: Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet; eller Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig tillsägelse. Vidare har Landstinget rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande, eller till den dag Landstinget anger, om Leverantören omfattas av någon av de omständigheter som räknas upp i LOU 10 kap 1 och 2 och som innebär att Leverantören ska eller kan uteslutas vid tilldelning av kontrakt. Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning. Leverantören försätts i konkurs, träder i likvidation, ställer in betalningarna eller annars kan befaras vara på obestånd. Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Landstinget. Leverantören under kontraktstiden, vid uppdragets utförande eller i annat sammanhang, agerar på sådant sätt som kan antas allvarligt rubba Landstingets förtroende för Leverantören samt Leverantören inte vidtar rättelse inom trettio (30) dagar efter skriftlig begäran från Landstinget. Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har meddelats Landstinget. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande eller till den dag Leverantören anger, om Landstinget är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören inom trettio (30) dagar efter skriftlig begäran från Leverantören. 35

165 Dnr 13OLL5347 Om kontraktet sägs upp på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer. Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten Överlåtelse av kontrakt Leverantören får inte utan Landstingets skriftliga godkännande överlåta tecknat kontrakt eller däri ingående rättigheter på tredje man Förändrat ägarförhållande Väsentlig förändring av ägarförhållandet hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till leverantören ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Landstinget. På begäran av Landstinget ska Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens framtida möjligheter att uppfylla kontraktet. Landstinget äger därvid rätt att pröva om förutsättningar i enlighet med detta kontrakt är uppfyllda och i annat fall säga upp kontraktet. Landstinget ska skriftligen meddela Leverantören om sitt beslut avseende kontraktets fortsatta giltighet. Kontraktet kan i sådant fall skriftligen sägas upp med minst nittio (90) dagars uppsägningstid, senast nittio dagar efter det att Landstinget fått vetskap om ändrade förhållanden Förhållande till tredje part Leverantören ska utföra tjänster enligt kontraktet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Landstinget utöver vad som framgår av kontraktet Marknadsföring Vid marknadsföring ska alltid tydligt framgå att verksamheten bedrivs enligt kontrakt med och finansiering av Örebro läns landsting och enligt Landstingets riktlinjer. Landstingets regler för marknadsföring ska tillämpas, (se bilaga 3, Regler för information och marknadsföring Psykoterapi inom LOV Örebro län ). 36

166 Dnr 13OLL5347 Leverantören ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och korrekt samt följer intentionerna i förfrågningsunderlaget och i övrigt följer god marknadsföringsetisk sed Ogiltig bestämmelse i kontraktet Om någon bestämmelse i kontraktet skulle vara ogiltig innebär det inte att kontraktet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av kontraktet Hyresavtal För det fall Landstinget hyr ut lokal till leverantören gäller att Landstinget och leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka verksamhet till följd av detta avtal bedrivs, inte skall vara underkastad bestämmelserna i Jordabalk (1970:994) 12 kap (hyreslagen) Av överenskommelsen följer att leverantören vid en avflyttning från lokalen eller lokalerna, som följd av uppsägning av detta avtal, inte har rätt till ekonomisk ersättning eller ersättningslokal, inte heller rätt att begära uppskov med avflyttningen. Hyresavtalet förutsätter att överenskommelse om avstående av besittningsskydd tecknas och, om nödvändigt, godkänns av hyresnämnden Kontraktets giltighet Detta kontrakt är upprättat i två exemplar varav parterna erhållit var sitt. Förutsättningen för att kontraktet ska vara civilrättsligt bindande är att det undertecknats av båda parter. För Örebro läns landsting För Leverantören Örebro den Anmärkning: Leverantören behöver inte underteckna och återsända denna mall tillsammans med ansökan. 37

167 Dnr 13OLL5347 Leverantören ska acceptera villkoren i denna Kontraktsmall i sin helhet. Bekräftelse avseende detta krav lämnas på Bilaga 2, Ansökan Hälsoval Örebro län. Om leverantör anger att man accepterar villkoren men samtidigt hänvisar till andra kommersiella villkor, t.ex. andra standardavtalsbestämmelser, kommer dessa villkor inte beaktas och ingår inte i kontraktet. Bilagor till detta kontrakt: 1. Förfrågningsunderlaget 2. Tillämpliga bilagor 38

168

169 Samverkansavtal mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting Detta avtal ersätter Ramavtal för samarbete mellan Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting som undertecknades AVTALETS INNEHÅLL OCH SYFTE Avsikten med detta samverkansavtal är att långsiktigt stärka den samverkan och det samarbete som sker mellan Örebro läns landsting och Landstinget Värmland. Parternas gemensamma ambition är att utveckla ett långsiktigt och förtroendefullt samarbete. Samverkan ska ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt åtagande att bidra till en för båda parter gynnsam utveckling av verksamheten. 2. UNDERAVTAL Avtalet utformas så att de speciella områden där samverkan utvecklas och fördjupas kommer att beskrivas i särskilda underavtal till detta övergripande ramavtal. Hittills har avtalen utgått från att förenkla tillgängligheten till vård för invånarna i gränsområdet mellan huvudmännen samt säkerställa tillgången till högspecialiserad vård för invånarna i Värmlands och Örebro län. Antalet underavtal och omfattningen i dessa kommer att kunna variera över tid. De underavtal som knyts till detta ramavtal reglerar de ekonomiska och övriga åtaganden som gäller för dessa områden. Inom övrigt vårdutbyte mellan huvudmännen gäller de regler och den hanteringsordning som fastställs i riksavtalet. Ett etablerat samarbete föreligger idag bland annat när det gäller - högspecialiserad sjukvård vid Universitetssjukhuset Örebro - högspecialiserad sjukvård vid Akademiska sjukhuset - länssjukvård vid Karlskoga lasarett - arbets- och miljömedicinska kliniken - ortopedteknisk verksamhet - ambulansverksamhet Områden där diskussioner pågår om utvecklad samverkan - Utnyttjande av vårdvalssystem över landstingsgränserna - Ambulanshelikopterverksamhet - Robotkirurgi Samarbetet kan även breddas till att omfatta andra verksamheter i Landstinget Värmland och Örebro läns landsting eller till andra landsting/regioner.

170 3. UPPFÖLJNING För att kontinuerligt följa och värdera innehåll och utveckling av detta ramavtal och dess underavtal skall landstingsledningarna för Landstinget i Värmland och Örebro läns landsting träffas två gånger per år för diskussioner om hur samverkan kan utvecklas. De underavtal som ingår reglerar uppföljningen av respektive avtal. 4. AVTALSTID OCH MÖJLIGHET TILL FÖRLÄNGNING Avtalet gäller till Om avtalet inte sägs upp av någon av parterna senast 6 månader innan avtalstidens utgång förlängs avtalet med 12 månader. 5. AVTALSPARTER OCH KONTAKTPERSONER Landstinget i Värmland Karlstad Kontaktperson: Örebro läns landsting Örebro Kontaktperson Namn Eva-Lena Aspetorp Namn Lennart Frommegård E-post eva-lena.aspetorp@liv.se E-post lennart.frommegard@orebroll.se Telefon Telefon UNDERSKRIFTER Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. För Landstinget i Värmland För Örebro läns landsting Fredrik Larsson Ordförande Landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Landstingsstyrelsen Gunilla Andersson Landstingsdirektör Rickard Simonsson Landstingsdirektör

171 1(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Barnperspektivet och barns perspektiv i landstinget Slutrapport från Beredningen för översyn av barnperspektivet

172 2(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND Syfte Frågeställningar mål med beredningsarbetet Historik, tidigare arbete inom området 5 2. BEREDNINGEN OCH DESS ARBETE Tidplan Översikt över arbetet 6 3. BARN OCH UNGAS DELAKTIGHET Vad är delaktighet? 6 4. GENOMFÖRDA DIALOGER BARNPERSPEKTIVET - NULÄGE Integrering av barnkonventionen resultat från dialoger Integrering av barnkonventionen - resultat från enkäter Enkätsvar från ordförande/förvaltningschefer Enkätsvar från verksamhetschefer Hur ser barn/unga på sina möjligheter till delaktighet? Goda exempel Barnrättsdagarna Exempel från länet Exempel från andra landsting 19

173 3(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL INSATSER OCH STRATEGIER FÖR FORTSATT ARBETE MED BARNKONVENTIONEN Tankar och idéer förmedlade i enkäterna BEREDNINGENS SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Beredningens förslag 22

174 4(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL Bakgrund I landstingets verksamhetsplan med budget för 2012 konstateras i målområde Demokrati och insyn att landstinget behöver arbeta särskilt med att göra barns röster hörda. Det är ett perspektiv som ska finnas närvarande i beslutsfattande och i styrning av verksamheten. Barnkonventionen, som Sverige ratificerade 1990, innebär bland annat att svenska myndigheter och politiska församlingar ska göra sitt yttersta för att barn inte ska diskrimineras, att barns bästa ska sättas i främsta rummet i beslut som rör barnet och att barn ska få bilda sin egen åsikt och uttrycka den. I syfte att öka medvetenheten om barns perspektiv och hur landstinget ska arbete för att barn ska forma sin egen åsikt och göra den hörd, ska en särskild beredning under landstingsfullmäktige tillsättas. Landstingsfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i november 2012 att inrätta en beredning med uppdrag att göra en översyn av hur landstinget beaktar barnperspektivet i sitt beslutsfattande och hur barn ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Beredningens arbete ska genomföras processinriktat och i bred dialog. Dialogen bör inkludera såväl barn och unga som politik, tjänstemannaorganisationen och professionen. Beredningens översyn av situationen ska baseras dels på medborgardialoger med barn/unga och dels på dialog med beslutsfattare och verksamhetsansvariga i landstinget. 1.1 Syfte I landstingets handlingsplan för förverkligandet av barnkonventionen finns följande syfte: Genom bättre kunskap om barnkonventionen, ökad barnkompetens och ett tydligt ansvar att beakta barnperspektivet hos såväl medarbetare som förtroendevalda ska barns och ungdomars inflytande öka så att barns bästa präglar beslut och möten i landstinget. Beredningens uppdrag syftar till att göra en översyn för att få kunskap om barn och ungas möjligheter till delaktighet på olika nivåer i landstinget. Att frågan väcks till förtroendevalda och verksamhetsansvariga kan stimulera till aktivitet inom området samtidigt som beredningen får ett samlat kunskapsunderlag. 1.2 Frågeställningar mål med beredningsarbetet Landstingsfullmäktiges uppdrag till beredningen att göra en översyn av hur landstinget beaktar barnperspektivet i sitt beslutsfattande (och med ett speciellt fokus på hur barn/unga ges möjlighet att uttrycka sin åsikt) ska vara fokuserat på att söka svar på följande frågeställningar:

175 5(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL Hur ser situationen ut när det gäller att integrera barnperspektivet i beslutsfattande på olika nivåer och i olika verksamheter inom landstinget? - Vad görs för att omsätta barnkonventionen? - Vilka möjligheter ges barn/unga att uttrycka sin åsikt relaterat till landstingets verksamheter? - Hur ser barn/unga på dagens möjligheter till delaktighet? Hur fungerar det enligt dem? Hur borde det fungera enligt dem? - Vilken kunskap finns om vilka insatser och strategier som fungerar för att möta dessa behov? - Finns det framgångsrika exempel i andra landsting? 1.3 Historik, tidigare arbete inom området År 2007 tillsattes ett rådgivande organ under Landstingsstyrelsen, Barn- och ungdomsrådet som fick uppdraget att under mandatperioden medverka till att förverkliga inriktningen i konventionen om barnets rättigheter i landstingets verksamheter och i beslutsfattande i landstinget. Rådet fick uppdraget att ta fram en handlingsplan för implementering av konventionen. Arbetet utmynnade i en handlingsplan Handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns landsting år som antogs av Landstingsfullmäktige i juni Handlingsplanen fokuserar på fyra mål som relaterar till konventionens grundläggande allmänna principer: Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning (artikel 2). Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga (artikel 3). Barn och unga ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6). Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem (artikel 12) Handlingsplanens mål avser landstinget som helhet. Initialt har fokus varit på hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och de aktiviteter som finns kopplade till respektive mål togs fram i dialog med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och berörda politiska organ.

176 6(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL Beredningen och dess arbete 2.1 Tidplan Beredningen ska redovisa förslag till fortsatt arbete/åtgärder för att barnkonventionen ska beaktas och arbetet ska vara slutfört och avrapporteras till fullmäktige senast 31 december Översikt över arbetet Beredningen har haft 11 sammanträden under året. Sammanträdestiden har dels ägnats till eget arbete dels till att få information från olika delar av landstingets verksamheter så som hälso- och sjukvård, kultur och trafik. Ledamöterna har därutöver genomfört dialoger samt deltagit i Barnrättsdagarna. 3. Barn och Ungas delaktighet 3.1 Vad är delaktighet? Det är en väsentlig skillnad mellan att arbeta för barnet för att det skall få det bättre och att arbeta med barnet. Det är önskvärt att hitta ett sätt att förena båda aspekterna. Självbestämmanderätt, även kallat autonomi, ger barnet ett eget ansvar i takt med att deras mogenhet och förmåga att se konsekvenserna av sitt beslut ökar. Inom hälso- och sjukvården är förtroendet mellan vårdgivare och patient väldigt viktigt, något som även uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 2 a punkt 4 främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Barnet är inte särskilt nämnt i HSL förutom som anhörig, något som tillades 2010, men finns införstått i begreppet patient. Föräldrar/vårdnadshavare har en viktig del i barnets utveckling och i att ge möjlighet till självbestämmande för barnet/ungdomen. I mötet med hälso- och sjukvården kan de dock ibland inta ett förhållningssätt som begränsar förutsättningarna för att, som det uttrycks i HSL 2 a punkt 3, sjukvården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande. Vårdens kunskap och medvetenhet om barnets egna perspektiv är viktigt eftersom barnet inte har samma möjligheter som den vuxne, att utkräva sina rättigheter. För att få en bedömning om vad som är ett enskilt barns bästa så bör även barnet själv ha getts möjlighet att uttrycka sina åsikter. Hälso- och sjukvårdens ansvar att särskilt beakta barn som närstående trädde i kraft den första januari 2010 (HSL 2 g) Hälso- och sjukvårdens ansvar relaterat till barn som närstående innebär att vården särskilt ska beakta barns behov av stöd, råd och information om barnets förälder någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller ett missbruk av alkohol

177 7(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 eller annat beroendeframkallande medel. Samma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt avlider. För att tydliggöra olika nivåer av delaktighet har beredningen använt nedanstående figur kallad Delaktighetsspektrum. Ett annat vanligt sätt att åskådliggöra nivåerna är den vanligt förekommande s k delaktighetstrappan som finns i lite olika varianter. Ovanstående figur är Delaktighetsspektrum, förlaga till SKL:s deltagandetrappa (Lindholm & Moritz, 2007; SKL, 2008). Information För att kunna vara delaktig behöver man information. Det innebär att den enskilda medborgaren, patienten osv får tillgång till information som kan hjälpa till att ge förståelse av problem, alternativ, möjligheter och/eller lösningar. Informationen kan ha fokus i att förmedla fakta, beskriva verksamhet och/eller resultat.

178 8(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Konsultation En konsultation innebär att ge medborgare/patient möjlighet att ge sin respons/feedback på alternativ/förslag som tagits fram, att få förmedla vad man föredrar och tycker är mest lämpligt att genomföra. En variant på konsultation är att ta emot och behandla synpunkter, förfrågningar och klagomål. Dialog I en dialog ges medborgarna möjlighet att mötas i olika former och tillsammans med andra ha en dialog om olika frågor som rör samhällets utveckling. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan, utveckla och, dela förståelse. Man behöver inte komma till konsensus men dialogen kan vara ett sätt att säkerställa att medborgarnas intressen, kunskap och önskemål förstås och beaktas i den fortsatta politiska processen. Samarbete/inflytande Medborgarna ges möjlighet att vara delaktiga och har inflytande under en längre tid i en utvecklingsprocess t ex från identifiering av behov, förslag till åtgärder och underlag till politiska beslut. Medbestämmande Den representativt valda församlingen kan delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som enskilda personer Barnperspektivet Att utgå från ett barnperspektiv i en verksamhet/i en situation innebär att man uppmärksammar barnets perspektiv. Barnperspektivet tar sin utgångspunkt i att den/de vuxna tolkar och medvetet försöker integrera sina erfarenheter och sin förståelse och verkar för barnets bästa Enligt Sommer m.fl. (2010) är definitionen att: Barnperspektiv innehåller vuxnas uppmärksammande av och förståelse för barns erfarenhet, upplevelse, uppfattning och dess handlingar. Att ha barnperspektiv innebär att landstingets personal ser till barns rättigheter, behov, önskningar, samt skyddar barnen i utsatta situationer och samverkar med familjen. Det inrymmer också att respektera och beakta barnets eget perspektiv och att barnet får använda och ges möjlighet i relation till mognad.

179 9(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL Barnets eget perspektiv Enligt Sommer m.fl. (2010) är definitionen att: Barnets perspektiv utgör barnets erfarenheter, tankar, känslor, upplevelser, uppfattningar och förståelse av situationer och sin egen livsvärld. Beaktandet av dessa två perspektiv- barnperspektiv respektive barnets perspektiv- kan vara vägledande i att förbättra hälso- och sjukvården med utgångspunkt från varje enskilt barns bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter I riksdagens Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop.2009/10:232) tydliggörs stat, kommun och landstings gemensamma ansvarar för att omsätta barnets rättigheter till konkreta avsikter och vardagsnära arbetssätt. Nio principer lyfts i strategin: - All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med konventionen. - Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. - Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. - Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. - Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. - Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. - Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. - Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barnet. - Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet har i en gemensam treårig överenskommelse det s k Handslaget som löper juni 2010 till 30 november 2013 preciserat tre moment i arbetet med att stärka barnets rättigheter: - kartläggning av behov och efterfrågan av fortbildning och andra stödinsatser om barnkonventionen och dess tillämpning i olika verksamheter - ta fram en handlingsplan för hur barnets rättigheter kan stärkas - genomföra handlingsplanen Inom överenskommelsen ingår att i mödra- och barnhälsovårdens arbete med föräldrar och blivande föräldrar sprida materialet Viktigast av allt: Om barnets rättigheter i familjen. Regeringen tillsatte i mars 2013 en särskild utredare för Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. En kartläggning ska göras av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska också

180 10(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast 4 mars Genomförda dialoger Både för att kunna genomföra många dialoger och för att inte vara för många i mötet med barn/unga så delade beredningen upp sig så att dialogerna genomfördes med 1 3 ledamöter vid varje enskild dialog. När det gäller barn i högstadieålder så har dialog genomförts med en hel klass nio med 11 flickor och 12 pojkar samt i en gruppering med 3 pojkar och 3 flickor i årskurs nio. En grupp med fyra högstadie-, ett mellanstadie- och ett lågstadiebarn har deltagit i dialog. Tjugofem elever i mellanstadiet, årskurs 4, 5, 6 samlades till en dialog som genomfördes i smågrupper. En grupp bestod av fem 18 åriga unga kvinnor med erfarenheter från att ha blivit mamma tidigt. En grupp på 18 personer med utlandsfödda unga mammor i ålder år har deltagit i dialog. Diskussion och frågor om hur man arbetar med barn och med barnkonvention har aktualiserats med personal från olika verksamheter som besökt beredningen. Beredningen har träffat representanter för Primärvården, Barn- och unga vuxna i psykiatrin, Barn- och ungdomsmedicin, Folktandvården, Kulturen och Länstrafiken. Hela beredningen har varit på studiebesök och tagit del av hur Barn- och ungdomshabiliteringen arbetar med barnkonventionen. 5. Barnperspektivet - Nuläge Beredningens kunskap om nuläget i landstinget grundas på föredragningar av företrädare från olika delar av landstingets verksamheter, information om andra landsting, dialoger med barn/unga samt genom att ta del av enkätresultat. 5.1 Integrering av barnkonventionen resultat från dialoger Beredningens ledamöter får den gemensamma erfarenheten att ungdomar är öppna för kontakt och gärna delar med sig. Många ungdomar uttrycker uppskattning för att de har blivit tillfrågade. Barnen/de unga är mestadels nöjda. Den främsta kritiken som kommer till uttryck är en önskan om att få vara mer delaktiga i relation till bussar/kollektivtrafiken. Hur ungdomar bemöts varierar och det finns beskrivningar av att känna sig utsatt när bussen inte stannar kvällstid. Genom dialogerna blir det tydligt att information om kulturaktiviteter inte når ut till barn/unga, något som i ännu högre utsträckning gäller småkommunerna. Det framkommer också

181 11(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 önskemål om samverkan mellan kollektivtrafik och kultur för att göra det lättare att kunna delta i kulturaktiviteter som t ex Kulturnatten. I de samtal som beredningen genomförde med representanter för olika verksamhetsområden inom landstinget så blir det tydligt att det är stor variation när det gäller medvetenheten om barnkonventionen. 5.2 Integrering av barnkonventionen - resultat från enkäter För att få en bild av hur barnkonventionen är integrerad på olika nivåer inom landstinget så har beredningen formulerat ett antal frågeställningar som skickats ut i två webbenkäter. Den ena enkäten riktades till nämndordförande och närmaste tjänstemän medan den andra riktade sig till verksamhetsansvariga. Mot bakgrund av att beredningen har ett uppdrag från det högsta beslutande organet, Landstingsfullmäktige, så är det anmärkningsvärt att inte svarsfrekvensen på utsänd enkät blev högre än 64 (ordförande/förvaltningschef) respektive 57 procent (verksamhetschef) Enkätsvar från ordförande/förvaltningschefer Totalt har 16 personer som endera är ordförande eller ansvarig tjänsteman kopplad till nämnd inom landstinget besvarat enkäten. Totalt fick 25 personer enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 64 procent. En av ordförandena valde att beskriva sin nämnds ansvarsområde via epost vilket gör att totalt 15 personer har besvarat delfrågorna. Av dessa anger fem att det inte varit aktuellt med aktiviteter riktade till barn/unga för att skapa delaktighet medan sex anger att de inhämtar synpunkter genom dialog/fokusgrupp eller samråd inom den nämnden/förvaltningens område. Hur skapas förutsättningar för delaktighet? Förutsättningar som finns för delaktighet som lyfts fram är Ungdomsmottagningen som också finns på Facebook och att det genomförts ett programarbete kring barn och ungas psykiska ohälsa. Utvärderingar och uppföljningar kopplat till verksamheter som möter barn/unga liksom att ha information om behandling och utåtriktade insatser tillgängligt där barn och unga, finns lyfts fram. Barn/unga ges delaktighet genom folkhälsoprojekt i Ljusnarsberg och genom enkätundersökningen Liv och hälsa ung som riktas till elever i årskurs 7, 9 i grundskolan och 2 på gymnasiet. Barn som närstående till psykiskt sjuka har en hemsida och det finns gruppverksamhet för barn och unga. Inom USÖ har Barn och ungdomskliniken ett speciellt uppdrag att arbeta för barnperspektivet.

182 12(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Vad innebär att vara delaktig? Här förmedlas mycket samstämmigt att det handlar om att lyssna på barn och ungdomar och respektera deras synpunkter. Att barn/unga ges möjlighet att bli lyssnad på både i mötet med profession och inom politiken och även att få del av information om det man berörs av. Vikten av både av att ha/ge anpassad information och att ta reda på hur barn/unga tycker om landstingets verksamheter lyfts fram. Känner man till och omsätter intentionerna i barnkonventionen? Hur man svarar på frågan beror både på vilken kunskap man faktiskt har om konventionen men också hur man tolkar de aktiviteter man har i den egna förvaltningen/nämnden i förhållande till konventionen. Här svarar en tredjedel nej på frågan. Kommentarer som lämnas är t ex Det har vi inte gjort på det sättet. Vi ställer konkreta frågor om verksamheten vilka kan ha bäring på dessa konventioner, Vi har antagit uppförandekoden för leverantörer. Det innebär att vi ställer krav vid upphandling bla barnkonventionen (barnarbete, arbetstider och arbetsmiljö är exempel), Barnkonventionen är ett aktivt dokument i våra verksamheter, Vet inte hur det skall gå till. Hur verkar nämnd/förvaltning/område för att barn/unga ska kunna vara delaktiga i beslut som rör dem? Flera tar upp olika former av dialog som ett viktigt redskap till delaktighet, det är allt från noggrann individuell information i samband med behandling till dialoger på strukturell nivå som brukarråd (ungdoms- och föräldraföreningar i relation till en verksamhet), barnråd (Habilitering och hjälpmedels barnråd som består av barnombuden har uppdraget att fungera som idéspruta till alla verksamheter i förvaltningen) eller information/dialog med medarbetare kring barnkonventionen. Inom Psykiatri för barn och unga vuxna ges barn och unga möjlighet att vara delaktiga i både bedömning och planering anpassat till ålder och på gruppnivå har enkäter utformats för att få del av deras uppfattning om olika vårdinsatser. Patientnämndens kansli förordar stödpersoner för personer som tvångsvårdas. Oavsett om patienten är myndig eller ej så förordas stödperson endast om patienten själv vill och barn och unga ges samma möjligheter som vuxna att vara delaktiga i beslutet. Ingen forskning kan bedrivas utan försökspersonernas uttryckliga godkännande och när de är barn så används åldersanpassade instrument för att inhämta samtycke. Landstinget ger ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer. Tillvaratas barn/ungas synpunkter inför beslutsfattande? En tydlig majoritet besvarar frågan med Ja, endast tre anger Nej. Kommentarer som lämnas är bl a Ja, vi har följt upp de utvärderingar av barnverksamheten som gjorts, Ja, i behandlingssituationen, Men detta skulle kunna utvecklas, Känns att det inte sker i tillräcklig omfattning, Där det är möjligt och lämpligt.

183 13(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Bedömning av hur ofta barn/unga ges möjlighet att vara delaktiga I frågeställningen anges delaktighet som uttrycka sin åsikt och förmedla sitt perspektiv. Relaterat till detta anger fem svarande att det är ibland/enstaka gånger medan sex anger oftast. Kommentarer till den frågan är Förhoppningen är att delaktigheten ska fungera genom individuella planer, flera tar också upp att det alltid är aktuellt när det gäller barnet/den unge själv i relation till vårdinsatser och då i beroende på ålder och mognad Enkätsvar från verksamhetschefer Totalt har 51 verksamhetschefer besvarat den enkät som sändes ut. Totalt skickades det ut 96 enkäter, men sex föll bort utifrån t ex att både nuvarande och tidigare chef för en verksamhet fanns i sammanställningen. Beräknat på möjliga svarande var svarsfrekvensen 57 procent. Verksamhetschefer från tandvård och sjukhusen står för en dominerande andel av svaren och vanligast är att man möter barn/unga som patient eller närstående. Ingen anger att de möter dem som besökare men däremot som deltagare i aktivitet eller som forskningsperson. Hur kan ett barn/ungdom vara delaktig relaterat till verksamheterna? Bland de som svarade var det vanligast att man har anpassad information som är riktad till barn/unga och att man ger muntlig information. Verksamheter i hälso- och sjukvården som möter barn/unga som patienter kommenterar att de hela tiden arbetar med att göra dem involverade och att utveckling av barnperspektivet finns som en självklar del då barn/de unga är huvud-personerna i deras verksamhet. Inom vuxenpsykiatrin talar man med barn/unga som närstående och delar ut en broschyr om Kuling. Inom den somatiska vården har det hänt att patient efterfrågat omhändertagande av barnens reaktioner på föräldrars sjukdom. Från en verksamhet konstateras att man alltid försäkrar sig om att det finns någon som säkrar tryggheten för hemmavarande barn och att orosanmälan till socialtjänsten kan bli aktuell. Hänvisar när så finns möjlighet utsatta barn till kommunernas utbud, Sputnik eller Kuling. Tandvården har riktade insatser till skolorna och informationsblad om tandvård och tandutveckling. Anestesin har ett dialogverktyg inför barns operation. Inför datainsamling (ex intervju, fokusgrupp) i forskningsprojekt. Barnanpassat väntrum och att man erbjuder barnet att komma och titta inför vissa undersökningar lyfts också fram. Vad innebär att vara delaktig? Verksamhetscheferna förmedlar att det handlar om att utifrån ålder och mognad anpassa information om sjukdom och behandling. Att barn och ungdomar ges möjlighet att uttrycka sin åsikt och respektera deras synpunkter. Delaktighet innebär också att barn/unga blir medvetna varför de har kontakten och deras eget ansvar för hälsan.

184 14(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Barn som närstående behöver få veta varför pappa eller mamma är som de är och att de ges möjlighet att få ställa frågor, få förklarat varför mamma eller pappa inte mår så bra, vilken hjälp föräldern behöver och vart barnet/den anhörige kan vända sig för att få stöd. Att bli sedd och talad till, tillfrågad direkt och bli trodd och respekterad som individ oberoende ålder. Verksamheternas mål kring barn/unga och deras möten med dem Nästan sextio procent av de svarande hade inte satt upp några mål. Bland dem som kommenterade fanns följande: - Vi vill utveckla vår kommunikation så att barnen kan få bra info från alla personalgrupper - Vi har tydliga riktlinjer kring omhändertagande av barn och ungdomar - Inom Psykiatrins barn och unga vuxna finns målet Patienter och anhöriga som varit i kontakt med BUV upplever att de blivit bemötta enligt klinikens värdegrund, respekt, professionalism, kompetens, lyhördhet, ödmjukhet, flexibilitet och att man varit delaktig i planeringen. - Enheterna har fått i uppdrag att säkerställa adekvata aktiviteter enligt barnkonventionens anda under 2013 samt ska utveckla brukar- och anhörigdialogen utifrån framtagen handlingsplan. Verksamheternas rutiner eller annat stöd till personalen för att underlätta för dem att ge barn möjlighet till delaktighet Drygt hälften svarande nekande på frågan om verksamheten tagit fram rutiner eller har annat stöd till personalen. Inom folktandvårdens folkhälsoenhet arbetar man systematiskt med barnkonventionen och andra barnfrågor t ex Via tanden i Vivalla. Från psykiatrin nämns att det finns rutiner kring anmälan till sociala myndigheter och rutin att fråga efter om det finns barn/unga i familjen för att kunna erbjuda dem stöd som närstående. Inom lab-verksamheten får personalen i höst en utbildning med fokus på att sticka barn. Har någon i verksamheten fått ett speciellt ansvar för att hålla barnfrågorna aktuella? Av de svarande så är det hälften av verksamheterna som har utsett och hälften som inte utsett någon ansvarig. De som utsett anger att de har barnombud, barnkonventionsambassadör, handledare/ansvariga för Kuling-grupper, en person som utbildar i barn-hlr, kurator och två undersköterskor har fått ansvar att uppmärksamma barn som närstående. Bland de som inte utsett någon nämns att: - Det är verksamhetschefens ansvar - Alla har lika mycket ansvar och att det är en grundförutsättning för alla - Alla är aktiva då största delen är ungdomar och en del barn.

185 15(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Hur vanligt är det att barn ges möjlighet till delaktighet? En svarar aldrig och tre vet ej, vanligast är att man angett oftast eller alltid. Arbete för att skapa delaktighet för barn/unga Trettiotvå verksamhetschefer tog möjligheten att svara på den öppna frågan och på följande sätt exemplifieras deras arbete: - Dialog - Webbprojektet näracancer.se - Vi arbetar inte med frågan mer än att vi ser till att det ska bli så bra som möjligt för barn/föräldrar när föräldern vårdas hos oss. Ibland kan det vara så att vi försöker se till att inte barnet behöver ta så mycket ansvar för sin sjuka förälder. - Delaktigheten tycks öka med graden av IT-baserad kommunikation - En ungdom ges alltid möjligheten att prata enskilt med vårdgivaren om han/hon kommer till mottagningen tillsammans med vårdnadshavare - ICDP-förhållningssätt inom BVC och MVC - Genom information om alternativa behandlingsvägar och i ett lugnare skede genom att kunna påverka t ex färgen och delvis utformningen av gipsbandage - Barnombudet har uppdraget att komma med förslag på åtgärder till ledningsgruppen. Det har resulterat i temakväll kring barnkonventionen och barnperspektivet i tolksituationen, diskussion kring bemötande och förhållningssätt, leksaker och ritmateriel har köpts in och skötbord har beställts till en av toaletterna. - Utvecklar facebooksida och planerar brukardialog - Uppmuntrar till att barn/unga ska komma till avd/mottagning för att se hur det ser ut, vilken behandling mamma eller pappa får - Att låta barnen/tonåringen veta att det finns kuratorskontakt att få vid behov och att ge mamma/pappa stöd/råd, om de är osäkra, i hur de kan prata med sina barn om cancern. - Kurator har varit inkopplad vid några tillfällen i övrigt hänvisas anhörigfrågor till barn- och ungdomskliniken 5.3 Hur ser barn/unga på sina möjligheter till delaktighet? Dialoger, enskilt eller i grupp, har genomförts med barn i åldrarna 7 till 18 år för att få del av deras tankar kring förutsättningar för barn/ungas delaktighet i relation till landstingets olika verksamheter. Dessutom genomfördes dialog med flickor i tjugoårsåldern med erfarenheter av att innan fyllda arton år blivit mamma. I stort sett alla barn/unga har kontakt med tandvården och det är därmed många som förmedlade synpunkter relaterat till sina erfarenheter av tandvården. Det är färre som har haft kontakter med hälso- och sjukvården. Det finns också en insikt om att det ibland inte är

186 16(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 någon egentlig valmöjlighet som en mellanstadieelev konstaterar de frågar innan de ger spruta, men egentligen finns det ju inget val. Bland ungdomarna finns det även mycket synpunkter kring läns-och lokaltrafiken. Tandvården Ungdomar ger en övervägande positiv bild av sina möten med både folktandvård och specialisttandvården. Bemötandet är trevligt och de känner att de får den information de vill ha. Flera förmedlar även att de får vara med och påverka besluten får vara med och bestämma om min tandställning, jag vill att min vilja respekteras och det funkar ofta så inom folktandvården. har blivit lyssnad på t ex när jag bad om bedövning. Att få kallelse i sitt eget namn uppskattas. En mellanstadieelev framför synpunkten att man inte får tvinga barn - detta utifrån att tandläkaren bara förmedlat att du kommer att få tandställning. Ett annat barn som var spruträdd kände sig inte respekterad. Att tandläkaren har ett otrevligt bemötande och alltid är försenad är andra kritiska röster bland ungdomar. Primärvården Unga mammor och pappor på en familjecentral beskriver att både de och deras barn fick ett bra bemötande och blev lyssnade på. En ung invandrarkvinna beskriver ett fint bemötande och förmedlande av informationen hon behövde som en del av att få introduktion i det svenska samhället. Två ungdomar tycker att de fått vara delaktiga i kontakten med vårdcentralen. En mellanstadieelev önskade att man inom vården kunde berätta varför när väntetiden blir lång. Sjukhusen När det gäller de som haft kontakt med sjukhusen så är de negativa kommentarerna dominerande. Flera unga mammor (som relaterar till att bli mamma före 18 års ålder då de själva räknas som barn) förmedlar att de fått ett dåligt bemötande på förlossningsavdelningen och att de uppfattade attityden hård och krävande de kände ett behov av att få mer tid till kommunikation och förklaringar. De kände sig utlämnade och saknade stöd. De saknade att ingen frågade efter deras erfarenheter eller upplevelser efter BB-vistelsen, allt fokus blev barnet. Hälso- och sjukvård Majoriteten ansåg sig ha fått bra bemötande och uppfattar att personalen talar till dem och inte föräldrarna. Det fanns även åsikten att läkare bara pratar med föräldrarna. En ungdom förmedlar att bemötandet överlag är OK men att det känns lite skumt när de frågar/berättar för föräldrarna före ungdomen själv.

187 17(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Barn och ungas förslag till åtgärder Ha som rutin att informera om väntetiden blir lång på mottagningen och ha bättre väntrum med förströelse för barn i skolåldern. Idag tänker man på små barn med leksaker och på vuxna med tidningar som passar dem men det finns inget för större barn/unga. Informera mer om landstingets verksamheter. Mer information om sjukvården som riktar sig till invandrare Informera mycket om hur saker går till och använd ungdomarnas språk vid information Ge extra stöd till och lyssna på unga mammor i samband med och efter förlossning Informera om kulturen i skolan, kulturen borde hitta barn och unga. Ha teater som visar hur man ska bete sig i klassrummet. Erbjud möjlighet att få lämna synpunkter utan att man blir avbruten Ge aktiv information om saker som unga bryr sig om och där ungdomar vill bestämma. Ge lätt information och få oss att känna oss delaktiga. Ge information om hur man kan ge synpunkter, använd intervjuer och enkäter. Ha förslagslådor på vårdcentralen Det ska vara lätt att ta kontakt behöver ge mer stöd, fråga mer efter hur ungdomen upplever problemet vid kontakt. Det är viktigt att tänka på hur man fysiskt berör barn och ge dem möjlighet till att få välja och godkänna beröring. När något ändras som rör barn/ungdom ska man prata direkt med dem, inte bara skriva ett brev Vill ha information när något viktigt ska hända eftersom man vill vara med och bestämma Gör fler besök hos ungdomar, kom ut till skolorna för att ge information och ta emot synpunkter Använd sociala medier, det borde finnas ett forum/sida där barn/unga kan lämna synpunkter till landstinget. Landstinget borde t ex skaffa KiK-messenger Länstrafiken När det gäller busstrafiken förmedlades både åsikten att man blev väl bemött och att personalen är otrevlig. Flera påtalade att de blev nonchalerade och att bussen inte alltid stannar utan att ungdomen som står vid hållplatsen får förklaring, något som kan vara obehagligt om man står ensam och det är kväll. Ungdomarna efterlyste mer dialog och möjlighet att få vara med och påverka när det gäller bussturer, busspriser och bussarnas utrustning.

188 18(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL Goda exempel Barnrättsdagarna 2013 Flera ledamöter tog del av Barnrättsdagarna ett arrangemang som ordnas av Barnombudsmannen, Allmänna barnhuset och Barnrättsakademin i samverkan och som har fokus på barnkonventionen, barns rättigheter och arbetet för barns bästa. Följande frågor väcktes: - Vad kan vi utveckla så barn vet sina rättigheter och de möjligheter som finns att bli lyssnade till och respekterad. - Var, när och hur kan vi i landstinget låta barn vara en del i beslutsfattandet kring frågor som rör dem? I en föredragning som Erik Amnå hade relaterades att ungdomar medvetet skapar sina samhälleliga identiteter men inte som förr genom partier och föreningar. Det finns fyra grupper. Sex procent är politiskt aktiva och tror mycket på sin förmåga att påverka. Återstående 94 procent framstår då som passiva MEN bland dem ingår tre olika grupper: - 26 procent är apolitiska, dvs de är ointresserade - 23 procent är desillusionerade och undviker aktivt politiker och politiska frågor som de ogillar. De misstror den svenska demokratin och finns t ex i glesbygden med föräldrar som har kort utbildningsbakgrund - återstående 45 procent är inte formellt engagerade men positivt intresserade och följer med och de kan i framtiden dyka upp engagerade i en organisation. De kallas för "stand by gruppen". Totalt är alltså över 50 procent politiskt medvetna och följer med. Deras föräldrar är företrädesvis välutbildade. Ungdomar är inte morgondagens medborgare - de är dagens medborgare! Exempel från länet Västra länsdelens kommuner I Karlskoga och Degerfors har man arbetat långsiktigt med att bygga en stabil struktur. Det finns en styrgrupp med tjänstemän från båda kommunerna som jobbat aktivt med att utveckla en modell för barn och ungas delaktighet och inflytande. Kommunerna ingår i ett nätverk bestående av tio kommuner som har utbyte vid årliga träffar där både tjänstemän och ansvarig politiker medverkar. Inom ramen för nätverket sker vart fjärde år en kollegial granskning av varandras kommuner. Granskningen syftar både till att hitta både det som är bra och det som fungerar mindre bra, allt för att ständigt bli bättre i att omsätta Barnkonventionen. Barn och unga vuxna Inom psykiatrin för barn och unga vuxna har man sedan många år ett pågående arbete med bemötande och delaktighetsfrågor. En effekt av att frågorna hålls aktuella är en förändrad attityd till synpunkter från patienter och deras föräldrar. Patientepikriser anpassade till

189 19(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 barnets/ungdomens ålder och mognad är något man använder för att ge barnet/ungdomen förutsättningar att vara delaktig och att förstå innebörden i t ex en autismspektrumdiagnos Exempel från andra landsting Kronobergs läns landsting Hösten 2013 har Kronoberg startat arbetet med kontaktklasser och barnrättspraktikanter. De har nu åtta kontaktklasser från årskurs tre på lågstadiet till sista året på gymnasiet. Klasserna kommer att få en grundkurs i vad barnkonventionen innebär, och därefter träffar man varje klass två gånger per termin för att få barnens syn på exempelvis politiska beslut eller förändringar i landstinget som berör barn och unga. Ett annat sätt som används för att samla in barns och ungas åsikter är barnrättspraktikanterna. Tanken är att två gymnasieungdomar i taget under fem veckor i landstinget ska intervjua barn och unga om frågor som rör verksamheten, och sedan sammanställa detta i en rapport. Genom att unga intervjuar unga bli svaren förmodligen bättre förankrade i barnens vardag. Praktikanternas undersökningsresultat kan användas som underlag inför beslut och förändringar. Vilka frågor som ska tas upp i kontaktklasserna och i barnrättspraktikanternas arbete bestämmer verksamheterna och de förtroendevalda. Det kan handla om allt ifrån att testa informationsmaterial till att få ungas syn på hur de vill komma i kontakt med vården. Det kan t.ex. handla om att ta reda på hur de tänker kring hälsoproblem, friskhetsfaktorer, bemötande, tillgänglighet och information. Stockholms läns landsting I Stockholm har uppdraget att arbeta med barnkonventionen lagts på Centrum för epidemiologi och folkhälsa. Erfarenheter man gjort där är att det behövs en kunskapsspridning och ett konsultativt stöd som är tydligt anpassat till respektive verksamhetsområde. Stockholms lokaltrafik har ett tydligt barnperspektiv i sina upphandlingar och Barnkonventionsutbildning genomförs fyra gånger per år för nyanställda inom Trafikförvaltningen. I Stockholm har man arbetat med olika arbetsgrupper och avgränsade projekt Exempel: Bemötande, information och delaktighet - projekt Hur tillämpas Barnkonventionen inom vård riktad till barn? - projekt Kan barnkonventionen öka barn och ungas delaktighet i vården - projekt Patientenkät till barn ett förslag utvecklat tillsammans med barn och unga, en pilotstudie -I samband med förändring av lokaltrafiken (avstängning av tunnelbana Hagsätra) har intervjuer genomförts med barn 9 14 år En modell som använts är att alla verksamheter fått några frågor i samband med årsredovisningen. Kopplat till SLL regionplan bevakas att barnperspektivet finns med men att omsätta till faktiska insatser ligger på verksamheterna. Ett sätt att följa upp barnperspektivet är att följa upp vad som finns i styrdokument på olika nivå. Viktigt att tydliggöra att både barnperspektivet som de vuxna har och barnets egna perspektiv behöver beaktas.

190 20(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Sörmlands läns landsting Inom landstingets Folkhälsocentrum finns en tjänst som barnrättsstrateg som ska stödja politik, ledning, verksamhet och barnpiloter (motsvarande våra barnombud) med kompetenshöjande insatser och sakkunnigt stöd. En riktlinje är framtagen för arbetet och där tydliggörs olika ansvarsnivåer för genomförandet av barnrättsarbetet. Det också lyfts fram att det är viktigt för landstinget, som en av länets största arbetsgivare, att ansvara för att föra in ett barnrättsperspektiv i personalpolitiken. Kopplat till riktlinjen finns en handlingsplan med aktiviteter kopplat till målen. Hållbarhetsnämnden har uppdraget att följa upp hur mål och insatser bedrivs i landstingets nämnder, utskott och bolag samt utvärdera resultatet. Nämnden ska även identifiera, aktualisera och formulera utvecklingsområden i den årliga budget-och uppdragsprocessen. Gävleborgs läns landsting Landstinget är medfinansiärer av det regionala arbetet med goda uppväxtvillkor för barn och unga i Gävleborg. Arbetet styrs utifrån den regionala barn och ungdomsstrategin som antagits i Region Gävleborgs styrelse som är huvudman för arbetet. Barn och ungas uppväxtvillkor i Gävleborg ska genomsyras av delaktighet och inflytande. Vi tror att det går att nå dit - men det tar tid. Ett redskap för att komma dit är att barn och unga får möjlighet att träna sina entreprenöriella kompetenser i såväl förskola som grundskola. Barn och unga ska omges av vuxna som har ett involverande förhållningssätt - som ger unga möjligheter, inflytande och öppnar dörrar! Landstingsprojektet UngdomsDialog har arbetet med att utveckla samarbeten för och med länets unga samt för att inspirera landstingspolitikerna att utveckla nya former och attityder i mötet med unga medborgare. Projektet har en blogg som dock inte använts sedan slutat på Värmlands läns landsting Inom enheten för Folkhälsa och samhällsmedicin har en av folkhälsostrategerna barnkonventionen som en del i sitt folkhälsouppdrag Region Skåne I verksamhetsplan och budget för 2013 konstateras att barnkonventionen är utgångspunkten för arbetet med barn och ungas uppväxtvillkor och ska genomsyra all verksamhet som möter denna grupp och deras familjer. Medvetenheten om barns rätt till skydd och inflytande ska stärkas bland såväl personal som föräldrar och barnen själva. Arbete kring barn och unga som far illa intensifieras under 2013 med en särskild satsning genomförs med syfte att säkerställa att barn och unga som utsätts för misshandel eller omsorgssvikt uppmärksammas i hälso- och sjukvården. Man pekar även på att Ungdomsmottagningarnas tillgänglighet geografiskt och relaterat till öppettider behöver anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor. En social investeringsfond införs för att tidigt bryta negativa händelseförlopp hos barn och ungdomar till följd av utanförskap befinner sig i riskzonen för en framtida utsatthet som kan ha konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjligheterna att delta i samhället.

191 21(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL Insatser och strategier för fortsatt arbete med barnkonventionen För att åstadkomma en utveckling i arbetet med barnets rättigheter så behöver de integreras i ordinarie strukturer för beslut och utvecklingsarbete. Politiker, chefer och tjänstemän har ett särskilt ansvar för att genomförandet av rättigheterna ska bli tydliga i strategiska sammanhang genom skrivningar i mål och budgetarbete, avtal, verksamhetsplanering samt i lednings- och uppföljningssystem. En framgångsfaktor är långsiktighet och kontinuerligt lärande inom landstingets olika ansvarsområden; om barnkonventionen, barnperspektivet och barnets egna perspektiv. 6.1 Tankar och idéer förmedlade i enkäterna I de enkäter som genomförts efterfrågades också om verksamhetschefer, förvaltnings- och politisk ledning kunde ge förslag på hur landstinget skulle kunna arbeta vidare inom området. Ledning: Gör återkommande utvärderingar, endera som särskilda uppföljningar eller som en del i ordinarie uppföljningar Säkerställ att fattade beslut inte motverkar intentionerna i konventionen Ha obligatoriska personalutbildningar om barnkonventionen samt utbildning för politiker och chefer Följ upp ärenden som kommer till patientnämnden Inrätta en grupp som bevakar frågorna, det borde finnas ett barn- och ungdomsråd med uppgift att bevaka och belysa ban och ungdomars perspektiv i frågor som rör landstingets ansvarsområde Inriktning bör vara att bygga verksamheten utifrån ett hållbarhetsperspektiv Det är viktigt att även integrera barn som närstående i arbetet Verksamhetschefer: Viktigt att föra fram och prata om barnkonventionen och barns delaktighet En årligt återkommande temadag Viktigt att låta barn prata till punkt Tydliggör barnombudens uppdrag, följ upp att det finns barnombud, utse samordnare och ordna nätverk någon gång per år Inför checklista vid beslut Viktigt med mätbara och konkreta mål för att kunna systematisera uppföljningen

192 22(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Att ge barn saklig information och råd anpassat till åldern är nästan alltid av godo men det kan finnas en tendens hos vuxna patienter att man vill skydda barnen Viktigt att barn och ungdomar, kanske mest barn, inte får drabbas av den missuppfattningen att de är skyldiga till eller medskyldiga till att deras anhörig mår dåligt/är sjuk 7. Beredningens slutsatser och förslag För att kunna omsätta barnkonventionen i landstingets olika verksamheter så behöver det finnas kunskap; hos de förtroendevalda, hos tjänstemännen och på verksamhetsnivå. För att möjliggöra utbildningsinsatser till alla bör t ex webbutbildning övervägas. Att använda enkät kan vara ett sätt att få mer information om hur verksamheterna arbetar med barnkonventionsfrågorna. Avgörande för värdet av enkät är att kunna motivera till hög svarsfrekvens. Beredningens bild är att det saknas en röd tråd i landstingets arbete med barnfrågorna. Dessa behöver finnas med i den ordinarie styrningen/ledning från fullmäktige och ut till verksamheterna och kopplas till mätbara mål. Den framtagna Handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns landsting år behöver aktualiseras. Att i likhet med Karlskoga kommun ta fram en barnkonventionspenna eller liknande kan ha ett symbolvärde när det gäller att påminna om ansvaret för frågorna. Inom kulturområdet uppfattar beredningen att det finns behov av att förbättra informationen om länsövergripande arrangemang och ge barn/unga bättre förutsättningar för deltagande genom att kollektivtrafiken involveras. Förutsättningarna behöver finnas oberoende om det är ett arrangemang i en länsdel eller om det är i Örebro. Både inom kulturen och inom länstrafiken finns behov av att utveckla dialogen med barn/unga. Barn/ungas delaktighet på olika nivåer behöver utvecklas genom att former för dialog skapas där deras synpunkter kan tillvaratas. Goda exempel i barnkonventionsarbetet bör lyftas fram både för att inspirera och premiera utvecklingen av barns delaktighet, t ex ett landstingets barnkonventionspris. 7.1 Beredningens förslag Efter att ha vägt samman både det som framkommit i dialogerna, det som förmedlats på sammanträdena samt information från andra landsting vill beredningen lyfta ett antal åtgärder/ behov för att utveckla barnkonventionsarbetet inom landstinget. Åtgärder/behov på både lednings- och verksamhetsnivå Krav bör finnas på årlig uppföljning inom barnområdet kan vara avgränsade och med olika fokus olika år (hjälper till att hålla frågorna aktuella utan att man tyngs med allt för mycket redovisande). Förvaltningarnas/områdenas ansvar behöver tydliggöras genom att i ordinarie uppföljning inkludera någon/några frågor inom barnområdet årligen.

193 23(23) Datum Ledningskansliet, Katrin Boström Dnr 12OLL4291 Åtgärder/behov på ledningsnivå En diskussion och ett ställningstagande kring landstingets ambitionsnivå i barnkonventionsfrågorna behövs. Vilken inriktning ska arbetet ha? Ska arbetet inriktas på alla verksamheter samtidigt eller avgränsas och ske stegvis? En revidering av nuvarande handlingsplan som gäller t o m 2014 bör göras med utgångspunkt i beslutad ambitionsnivå. Att varje nämndordförande och förvaltningschef har en lathund/checklista till stöd för att barnsäkra besluten. Förtroendevalda överväger modellen med att ha kontaktklasser. Fullmäktige bör ställa krav på att varje enskild förvaltning/område tydliggör sitt ansvar för barnfrågorna genom att t ex barnombud utses och att ett nätverk för erfarenhetsoch kunskapsutbyte skapas inom respektive område. Ansvariga för respektive områdes barnombudsnätverk föreslås sedan i sin tur ingå i ett för landstinget gemensamt nätverk sammanhållet av en ansvarig tjänsteman på ledningskansliet. En certifiering av personal kopplad till kunskap om barnkonventionen bör övervägas Åtgärder/behov på verksamhetsnivå Informationsmaterial anpassade för barn i olika åldrar ska finnas Alla verksamhetschefer bör ta sitt ansvar för barnfrågorna och tillvaratar möjligheten att tillsätta barnombud till stöd för att frågorna ska kunna hållas aktuella. Den som på en enhet har till uppgift att hålla frågorna aktuella ska också ingå i nätverk. Verksamheterna bör integrera barnfrågorna i sina verksamhetsplaner och formulera egna konkreta mål/aktiviteter med utgångspunkt från fullmäktiges/landstingsledningens övergripande mål. Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter bör ha en checklista/rutiner för barn/unga som möter deras verksamhet. Barnfrågorna är ett område som bör vara integrerat i mål och uppföljning

194

195 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL2132 Yttrande över Hanne Alvners och Ola Karlssons (M) motion om journaluppgifter på webben Hanne Alvner och Ola Karlsson har i en motion föreslagit att landstinget gör det möjligt att läsa den egna journalen i datorn. Motionen har för yttrande överlämnats till ledningskansliet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Journal på nätet Örebro läns landsting har sedan länge intagit en positiv hållning till att patientjournalinformation tillgängliggörs för länsinvånarna via elektroniska tjänster. Det pågår nu hos oss en förstudie för ett lokalt införandeprojekt med syftet att journalinformation ska finnas tillgängliga för den enskilde patienten via tjänsten Mina vårdkontakter (MVK). Införandet sker enligt intentionen i den nationella handlingsplanen om en stegvis utökning av information och system under de närmaste åren. Man inleder med att patienten kan nå delar av journalen och vissa mätvärden. etjänster i MVK som standard Landstingets styrgrupp för ehälsa har beslutat att alla enheter, med undantag för psykiatrin, ska tillhandahålla tjänsten att beställa journalkopior via MVK i standardutbudet. Införande sker under december Psykiatrin kommer att göra en pilotstudie innan beslut fattas om ett breddinförande av tjänsten. Med målet om införande under första kvartalet 2014 pågår nu en utredning om ytterligare en standardtjänst i MVK som innebär att patienten kan beställa en lista över vilka som tagit del av patientens journal utifrån de samlade loggarna i de stora vårdsystemen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t bifalla motionen. Örebro den 25 november 2013 Marie-Louise Forsberg Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

196

197

198

199

200

201 Agneta Stål Riktlinjer för landstingets bidrag till föreningar, organisationer och studieförbund samt Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

202 Agneta Stål Innehåll SYFTET MED LANDSTINGETS BIDRAGSGIVNING... 3 Vision och värderingar... 3 ALLMÄNNA VILLKOR... 3 Demokrati... 3 Jämställdhet mellan könen... 4 Jämlikhet mellan sociala och kulturella grupper... 4 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning... 4 Spridning inom länet... 4 KRAV PÅ BIDRAGSSÖKANDE ORGANISATION... 4 Krav på ansökningshandlingar... 5 Bedömning av ansökan... 6 Utbetalning av bidrag... 6 Återbetalning... 6 Uppföljning... 6 Uppföljningsenkät... 7 DIALOG LANDSTINGETS UPPFÖLJNING AV BIDRAGSGIVNING BIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN... 8 Specifika mål... 8 Rapportering... 9 Dokumentation av utbildning... 9 Villkor för att vara bidragsberättigad... 9 BIDRAG TILL IDROTTSRÖRELSEN... 9 Specifika mål Avtal BIDRAG TILL UNGDOMSORGANISATIONER Specifika mål Villkor Bidragsformer Verksamhetsbidrag Aktivitetsbidrag BIDRAG TILL POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND Villkor Bidragsformer Anvisningar BIDRAG TILL KULTURFÖRENINGAR Specifika mål Kriterier BIDRAG TILL SOCIALA STÖDORGANISATIONER Specifika mål Avtal BIDRAG TILL PENSIONÄRSORGANISATIONER, TRAFIKSÄKERHET OCH LOKALHÅLLANDE ORGANISATIONER Överenskommelsen Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

203 Agneta Stål SYFTET MED LANDSTINGETS BIDRAGSGIVNING Vision och värderingar Örebro läns landstings vision: Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling Örebro läns landstings värderingar: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Det övergripande syftet med landstingets bidrags- och stödverksamhet är att skapa förutsättningar för ett rikt föreningsliv som kan bygga en hälsofrämjande, trygg och livs- kraftig miljö för länets medborgare utifrån överenskommelsens principer om långsiktighet, ömsesidig öppenhet och insyn, självständighet och oberoende, kvalitet, dialog och mångfald. ALLMÄNNA VILLKOR För att landstingets bidrag och stöd ska få avsedd effekt krävs en fokusering på spridning, delaktighet och tillgänglighet. Detta innebär att den mottagande organisationen eftersträvar att nå fram till alla, att medlemmarna är delaktiga och att målgrupperna har reella möjligheter att ta del av verksamheten. För att nå detta specificerar Örebro läns landsting följande områden: Demokrati Alla organisationer som får bidrag från landstinget ska vila på en demokratisk grund och ge goda förutsättningar får insyn och inflytande. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

204 Agneta Stål Jämställdhet mellan könen Alla organisationer som får bidrag från landstinget ska kännetecknas av en strävan efter jämställdhet. Jämlikhet mellan sociala och kulturella grupper Alla organisationer som får bidrag från landstinget ska främja möjligheterna får alla med borgare att delta i samhällslivet oavsett kulturell, religiös och social identitet, ålder eller sexuell läggning. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Alla organisationer som får bidrag från landstinget ska främja möjligheterna för alla att delta oavsett fysiska, sociala eller psykiska funktionshinder. Spridning inom länet Alla organisationer som får bidrag från landstinget ska ha en tydlig regional spridning antingen genom att den genomförs över hela länet eller att man tydligt kan påvisa att verksamheten når länsinnevånarna. KRAV PÅ BIDRAGSSÖKANDE ORGANISATION Länsorganisationen ska ha: godkända och antagna stadgar eget plus- eller bankgiro ordnad ekonomisk förvaltning styrelse och revisorer stadigvarande verksamhet länsomfattande verksamhet Organisationens stadgar ska visa att den är ideell, dvs. icke vinstdrivande och arbeta i enlighet med samhällsnyttiga ändamål, samt innehålla verksamhetsinriktning, och skickas in vid första ansökningstillfället och därefter endast vid stadgeändringar. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

205 Agneta Stål Bidrag kan inte ges både till en paraplyorganisation inom ett område (en organisation som samlar ett antal läns- och lokalorganisationer) och underorganisation (läns- eller distriktsorganisation). I de fall landstinget lämnar bidrag till en paraplyorganisation ska denna redovisa i verksamhetsberättelsen hur bidragen fördelas på underorganisationerna. Om inget annat är överenskommet (som till exempel bidrag till paraplyorganisationer), ska bidrag från landstinget användas till den mottagande organisationens egen verksamhet och inte användas till att ge bidrag till annan organisation. En nystartad förening har möjlighet att ansöka om s.k. startbidrag för sin verksamhet. Krav på ansökningshandlingar För att kunna handlägga bidragsansökan ska föreningarna årligen lämna: -Ansökan som innehåller följande: Uppgift om organisationen enligt angivna krav på bidragssökande organisation Medlemmar/målgrupp. Som medlem räknas den länsbo som den 31 december föregående verksamhetsår var registrerad som medlem. Anställda inom föreningen/organisationen, kontaktuppgifter och aktuellt register Vad bidraget ska användas till Redovisning av övriga planerade/aktuella bidragsansökningar för det aktuella året -Ekonomisk redovisning, där intäkter och kostnader för den regionala verksamheten i Örebro län klart framgår. Vid verksamhet även i annat län kan fördelning göras utifrån ex. medlemsantal eller målgruppens storlek. Resultaträkning Balansräkning -Verksamhetsberättelse för senast fullgjorda verksamhetsår ska innehålla: redovisning av hur man har arbetat med de allmänna villkoren och följt upp dessa. Där specifika mål finns, redovisas även dessa. verksamhet inom Örebro län ska särredovisas, enligt ovan om distriktsorganisationen omfattar även andra län målgrupper och eventuellt antal besökare, fördelat på kvinnor och män antal medlemmar, fördelat på kvinnor och män styrelsens sammansättning av män och kvinnor -Revisionsberättelse Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

206 Agneta Stål Årsmötesprotokoll -Verksamhetsplan och budget för innevarande år samt preliminär planering för det år bidragsansökan avser redovisning av hur man planerar att arbeta med de allmänna villkoren och de specifika målen inom varje kategori I budget ska eventuella arvoden till styrelse och revisor framgå Komplett ansökan med bilagor ska lämnas i rätt tid. Bedömning av ansökan Andra finansieringskällor och föreningens/organisationens finansiella status ska vägas in i bedömningen. Hänsyn måste dock tas till att föreningens egna kapital kan bestå av donationer avsedda for särskilda ändamål. Utbetalning av bidrag Bidragsbelopp på kr eller därunder utbetalas omgående efter landstingets beslut. Är bidragsbeloppet högre än kr periodiseras utbetalningen under året med början i februari månad. Återbetalning Om verksamhet som beviljas stöd förändras i förhållande till vad som angivits i ansökan ska landstinget underrättas. Ändringar kan innebära att hela eller delar av stödet ska återbetalas till landstinget. Även vid utebliven redovisning kan hela eller del av stödet komma att återkrävas av landstinget. Uppföljning Varje organisation/förening förutsätts ha ett eget system för kvalitetssäkring och uppföljning av mål samt aktivt ha en dialog med landstinget. Landstinget gör varje år en fördjupad uppföljning av ett antal av de organisationer som får verksamhetsstöd. Landstinget förbehåller sig rätten att låta genomföra kvalitetskontroll av Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

207 Agneta Stål utförd revision. Organisationerna ska vid begäran lämna de uppgifter och verifikationer landstinget behöver för sin granskning. Uppföljningsenkät Föreningar som fått bidrag ska i förekommande fall besvara en uppföljningsenkät vars innehåll ska överenskommas med Örebro läns landsting. DIALOG Landstinget kallar till årliga kategorivisa dialogmöten under maj - oktober i anslutning till utskick och handläggning av bidragsansökningarna. På dess möten presenterar föreningen aktivitet och utvecklingsarbete. Aktuella frågeställningar skickas till föreningarna inför dessa träffar. LANDSTINGETS UPPFÖLJNING AV BIDRAGSGIVNING Organisation som får bidrag eller stöd från landstinget ska varje år göra verksamhetsredovisning som möjliggör uppföljning avseende måluppfyllelse och kvalitet. Landstinget genomför en årlig kontroll av hur bidragsvillkoren uppfylls inom ett antal utvalda organisationer. Landstinget förbehåller sig rätten att låta genomföra kvalitetskontroll av utförd revision. Organisationerna ska vid begäran lämna de uppgifter och verifikationer som lands- tinget behöver för sin granskning Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

208 Agneta Stål BIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN De studieförbund som är berättigade att ansöka om bidrag är de som är verksamma i Örebro län och mottar statsbidrag enligt Förordningen (1991:977) senast ändrad 2011 om statsbidrag till folkbildningen. - "Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, 2. det mångkulturella samhällets utmaningar, 3. den demografiska utmaningen, 4. det livslånga lärandet, 5. kulturen, 6. tillgängligheten och möjligheterna for personer med funktionshinder, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa." Örebro läns landsting uppdrar åt Örebro läns bildningsförbund att tillsammans med sina medlemmar årligen ta fram ett fördelningsförslag, vilket sedan ligger till grund för beslut. Örebro läns bildningsförbund är folkbildningens gemensamma intresseorganisation i Örebro län. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor, länsbibliotek och föreläsningsförbundet Bildningsförbundet deltar tillsammans med andra regioners länsbildningsförbund i samarbetet med Folkbildningsförbundet som är studieförbundens nationella intresseorganisation. Bildningsförbundets huvudsakliga uppgift är att bevaka medlemmarnas intressen, bedriva opinionsbildning och vara ett samarbetsorgan för folkbildning, kultur och det livslånga lärandet i Örebro län. Specifika mål -Landstingets stöd till studieförbunden skall utifrån folkbildningens kännetecken ha som mål att bidra till studieförbundens möjlighet att utföra viktiga uppgifter inom sin allmänna bildningsroll, sin kulturbärarroll, folkrörelse/demokratiroll och vuxenutbildningsroll och därmed en viktig roll i Örebro läns utveckling och verka for en ökad kontaktyta mellan folkbildningen och länskulturinstitutionerna.- Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

209 Agneta Stål Rapportering Utöver de krav som beskrivs inledningsvis ska studieförbunden överlämna måldokument samt plan för internkontroll, utvärdering och uppföljning av verksamheten. Samtliga dokument lämnas även till Örebro läns bildningsförbund for kännedom. I den ekonomiska redogörelsen som lämnas in för ett verksamhetsår ska framgå vilka intäkter och kostnader som studieförbunden haft för den regionala verksamheten i Örebro län. Dokumentation av utbildning Dokumentation hos studieförbundet och bevaras i minst fyra år. Sammanställning där det framgår hur många kursdeltagardagar som redovisas, antal deltagare från Örebro län per utbildning, medarrangör samt benämning på utbildningen. Utsänd inbjudan. Av inbjudan ska framgå syfte med utbildningen samt vilken målgrupp den riktar sig till. Deltagarförteckning med deltagarnas personliga namnteckning, alternativt kursintyg som styrks av kursledaren. Av deltagarförteckningen ska framgå hur många som kommer från Örebro län och deras funktion/uppdrag i medlemsorganisationen eller studieförbundet Villkor för att vara bidragsberättigad Örebro läns landstings ekonomiska stöd utgår till de studieförbund som är verksamma i Örebro län och mottar bidrag enligt Förordningen för statsbidrag till folkbildningen. Dessutom krävs regelbunden verksamhet i minst hälften av länets kommuner. BIDRAG TILL IDROTTSRÖRELSEN Landstinget vill genom stödet till länsidrottens distriktsorganisationer i Örebro län verka för ett mångsidigt och rikt idrotts- och friluftsliv i människors närmiljö. Idrotten är en folkrörelse som skapar förutsättningar för hälsa och livskvalitet genom människors utveckling både fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

210 Agneta Stål Specifika mål Landstingets bidrag till den regionala idrotten har som mål att genom länsidrottsförbunden stödja specialdistriktsförbundens verksamhet i länet och stimulera till att fler människor deltar i idrottsföreningarnas verksamhet. Med distriktsorganisationer menas föreningar med en egen organisation på distriktsnivå. Lokala föreningar ingår därmed inte i detta begrepp utan ligger på primärkommunal nivå. Avtal Stödet till distriktsorganisationerna sker både genom bidrag till och genom avtal med Örebro läns idrottsförbund. Avtalet reglerar idrottens folkhälsoinriktade arbete och är tydligt fokuserat på ökad fysisk aktivitet i befolkningen, goda matvanor och drogförebyggande arbete. Barn och ungdomar är prioriterade samt personer och grupper som är i behov av anpassade aktiviteter och extra stöd för att förändra sina levnadsvanor. Avtalet har landstingets folkhälsoplan som grund. BIDRAG TILL UNGDOMSORGANISATIONER Specifika mål Örebro läns landstings bidrag till ungdomsorganisationer syftar till att stimulera ungdomar till engagemang för att skapa en för framtiden god livskvalitet. Organisationen ska utöver att uppfylla de allmänna villkoren även verka för ungdomars samvaro utan våld, rasism och droganvändning. Stödet ska användas på distriktsnivå i syfte att utveckla och stödja de lokala föreningarna i deras verksamhet. Villkor För att organisationen ska betraktas som ungdomsorganisation ska mer än hälften av dess medlemmar vara i bidragsgrundande ålder, 7-30 år. Landstingsbidrag kan erhållas av ungdomsorganisation vars distriktsorganisation bedriver regional verksamhet bland barn och ungdomar i Örebro län. Med lokalavdelning avses förening som är ansluten till distriktsorganisation. För kyrkor och samfund är församlingen att betrakta som lokalavdelning. Lokalavdelningen ska vara Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

211 Agneta Stål registrerad hos distriktsorganisationen. Denna uppgift ska kunna styrkas med utdrag ur distriktsorganisationens register per den 31 december året före ansökningsåret Dessutom gäller följande: Alternativ 1. Distriktsorganisationen har medlemmar enbart i Örebro län. Minst 250 medlemmar i lokalföreningarna i bidragsgrundande ålder ska vara bosatta i Örebro län Alternativ 2. Distriktsorganisationen har medlemmar även i angränsande län. Minst 150 medlemmar i bidragsgrundande ålder ska vara bosatta i Örebro län. Minst 250 medlemmar i bidragsgrundande ålder totalt i distriktsorganisationen. De angränsande länen har ingen distriktsorganisation Landstingsbidrag erhålls i relation till antalet medlemmar bosatta i Örebro län. Bidragsformer Landstingets bidrag till ungdomsorganisationer inom länet består dels av verksamhetsbidrag och dels av aktivitetsbidrag. Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget ska av mottagande distriktsorganisation användas för administrativa kostnader såsom t ex lokalkostnader, kontorsmaterial och personalkostnader. Verksamhetsbidraget består av ett fast grundstöd och ett rörligt medlemsstöd. Medlemsstödet betalas ut med ett visst belopp per medlem och år. Bidrag ges för samtliga medlemmar i bidragsberättigad ålder. Beräkningen görs utifrån antalet redovisade medlemmar i organisationen per den 31 december verksamhetsåret före ansökan. Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidraget betalas ut dels för ungdomsledarutbildningar (kurser) och dels för länsövergripande aktiviteter i egen regi (d v s konferenser, studiedagar, mässor). Aktivitetsbidraget ska inte finansiera verksamhet av övergripande och publik karaktär, såsom festivaler, offentliga evenemang etc. För lägerverksamhet görs en bedömning utifrån Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

212 Agneta Stål en beskrivning av syfte och inriktning för lägret i fråga. Aktivitetsbidraget betalas ut med visst belopp per aktivitetsdag. Beräkningen görs utifrån antalet redovisade aktivitetsdagar i organisationen under närmast föregående verksamhetsår. Bidragsberättigad aktivitet ska omfatta minst 10 deltagare inklusive en ledare. Som kursdeltagare räknas endast den som deltagit i hela kursen. BIDRAG TILL POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND Villkor Bidrag lämnas till de politiska ungdomsförbundens distriktsorganisationer. Ungdomsförbundets moderparti ska vara representerat i landstingsfullmäktige för Örebro län landsting. Bidragsformer Bidraget består av två delar, ett grundbelopp och ett mandatbaserat belopp. Grundbelopp Tjugo procent av budgeterat anslag till de politiska ungdomsförbunden fördelas lika till samtliga bidragsberättigade organisationer. Mandatbaserat belopp Åttio procent av budgeterat anslag till de politiska ungdomsförbunden fördelas till respektive organisation i förhållande till moderpartiernas mandatfördelning i landstingsfullmäktige. Anvisningar Ansökan görs årligen. Till ansökan bifogas verksamhetsberättelse bokslut med resultaträkning och balansräkning revisionsberättelse för senaste verksamhetsåret verksamhetsplan för bidragsåret Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

213 Agneta Stål BIDRAG TILL KULTURFÖRENINGAR Specifika mål Landstingets mål för bidrag till kulturen är att alla länets invånare ska ha reella möjligheter att delta i ett mångsidigt kulturutbud av god kvalitet och medverka i olika former av eget skapande samt känna sig delaktiga i och ha tillgång till länets samlade kulturliv. Kriterier Utöver de allmänna villkoren ska verksamhetens drivas i linje med länets kulturplan. Som grund för denna ligger det kulturpolitiska programmet Levande kultur i en pulserande region där ett antal prioriteringar lyfts fram. Dessa ska, sammantagna till en helhet, ligga till grund även för bidragsgivningen till kulturföreningar. Öppenhet Samarbeta över gränser Låta världen möta Örebroregionen Delaktighet Stöd ungas kultur Stärk demokratin genom det offentliga samtalet Synlighet Gör kulturen synlig Forma berättelsen Tillgänglighet Gör kulturen tillgänglig för alla Fler levande kulturarenor Skapa nytt Uppmuntra till nyskapande mångfald Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

214 Agneta Stål BIDRAG TILL SOCIALA STÖDORGANISATIONER Specifika mål Landstinget kan ge bidrag till sociala stödorganisationer som genom sin verksamhet arbetar för att ge människor möjlighet att påverka sina egna villkor och samhällets utveckling. Bidragen syftar till att stödja och stimulera ideella organisationer, som bedriver frivilligt arbete med anknytning till hälso- och sjukvårdens mål och verksamhet. Avtal Avtal kan dessutom tecknas mellan en social stödorganisation och Örebro läns landsting för specifika uppdrag. BIDRAG TILL PENSIONÄRSORGANISATIONER, TRAFIKSÄKERHET OCH LOKALHÅLLANDE ORGANISATIONER För ovanstående organisationer finns idag inga specifika mål eller kriterier. De allmänna villkoren för bidragsgivning gäller. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

215 Agneta Stål Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län Varför en överenskommelse? Örebro läns landstings relation till de idéburna organisationerna har byggt på fastställda riktlinjer för bidrag till föreningar, organisationer och studieförbund samt i vissa fall riktade uppdrag. För att förtydliga relationen mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna har en överenskommelse tagits fram. Överenskommelsen innebär att samarbetet mellan de idéburna organisationerna och landstinget ska grundas på en överenskommen värdegrund och överenskomna principer och åtaganden. En överenskommelse har också gjorts på nationell nivå mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Denna gjordes Idag finns också ungefär 15 internationella motsvarigheter. Under den process som legat till grund för arbetet med överenskommelsen har samsyn uppnåtts bland annat kring att öppenhet och insyn inte får skada någon part och att Örebro läns landsting och föreningarna bör leva upp till vissa grundkrav för ett ömsesidigt samarbete. Föreningarna ska också kunna vara kritiskt granskande och kunna agera självständigt i samarbetet, utan att riskera att mista ekonomiskt stöd. Landstinget kallar till årliga dialogmöten för uppföljning av gjorda överenskommelser. Ur Örebro läns landstings perspektiv innebär överenskommelsen ett förtydligande av grunden för samverkan för att säkerställa öppenhet, dialog och tillit. Den innebär att man kan ta tillvara varandras kompetenser och krafter och den kan resultera i nya former av samverkan mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna. Målet är att lösa Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

216 Agneta Stål gemensamma samhällsutmaningar och tillvarata den kraft som finns inom den idéburna sektorn. Hur har arbetet gått till? Arbetet med att komma fram till överenskommelsen har pågått under 2011 och Stiftelsen Cesam har på uppdrag av Örebro läns landsting samlat föreningar och organisationer i Örebro län. Vid ett första möte utsåg dessa representanter för olika sektorer av den idéburna sektorn att ingå i en arbetsgrupp tillsammans med politiker och tjänstemän från Örebro läns landsting. Arbetsgruppen har under ett antal möten arbetat fram grunden för samarbete och spelregler för hur samarbetet skall fungera. Detta dokument har sedan bearbetats vid en gemensam remisskonferens den 28 maj 2013 för att, efter beslut i landstingsfullmäktige, slutgiltigt kunna undertecknas av Örebro läns landsting och representanter för organisationerna inom den idéburna sektorn. Värdegrund Värdegrunden som de idéburna organisationerna Örebro läns landsting har kommit överens om har demokrati som utgångspunkt. Det handlar om en demokratisk grund, om hur demokratin ser ut och om hur den bevaras och utvecklas. Punkterna nedan sammanfattar värdegrunden som ligger till grund för överenskommelsen. Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang tillvaratas är grunden för demokrati. (Grunden för demokrati) En levande demokrati präglad av engagemang och ansvarstagande leder till ömsesidig påverkan och samhällsnytta. (Hur demokratin ser ut) Att värna om och respektera varje enskild organisations självständighet Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

217 Agneta Stål bidrar till att skapa mångfald och långsiktighet i samarbetet mellan det civila samhällets organisationer och Örebro läns landsting. (Hur demokratin ska bevaras och utvecklas) Principer och åtaganden De idéburna organisationerna och Örebro läns landsting har kommit överens om ett antal principer som samarbetet ska följa. Principerna handlar om långsiktighet, ömsesidig öppenhet och insyn, självständighet och oberoende, kvalitet, dialog och mångfald. För att det som principerna talar om ska bli verklighet har organisationerna och landstinget också kommit överens om vad som är deras respektive åtaganden. Örebro läns landsting gäller gentemot alla demokratiska organisationer. De organisationer som väljer att underteckna överenskommelsen deltar i årliga uppföljningar tillsammans med landstinget om hur de ömsesidiga åtagandena fungerar. 1. Principen om långsiktighet. Överenskommelser om samarbete mellan Örebro Läns Landsting och de idéburna organisationerna bör omfatta fyra år i syfte att överlappa mandatperioder. För att skapa kontinuitet är det viktigt att beslut om överenskommelser baseras på politisk enighet. De idéburna organisationernas åtagande. Med respektive organisations/förenings stadgar som grund utarbetas verksamhetsinriktning och verksamhetsplan. Det bör dock tas i beaktande att det kan vara svårt för mindre föreningar att ta fram fleråriga verksamhetsplaner. Organisationerna/föreningarna ansvarar för medlemsvård för att främja rekrytering och öka intresset för föreningen i samhället. Örebro Läns Landstings åtagande. ÖLL ansvarar för att skapa kontinuitet för samarbetet med start ett år in på ny mandatperiod och avslut ett år efter ny mandatperiod inletts. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

218 Agneta Stål Uppföljning i form av samtal/dialog skall ske årligen. Hänsyn skall tas till ändrade personella och ekonomiska resurser för föreningen vilket kan påverka aktivitetsnivån. ÖLL skall verka för att ta tillvara föreningarnas kompetens inom sina verksamhetsområden. 2. Principen om ömsesidig öppenhet och insyn För att skapa engagemang och förtroende är en öppen och tillgänglig information från båda parter en förutsättning. Principen om öppenhet och insyn tillämpas så att den idéburna organisationens/ föreningens uppdrag kan fullföljas utan att skada brukaren, frivilliga, anställda, tredje part eller dess inre demokrati. En organisation som arbetar för människor i utsatta eller känsliga situationer, måste kunna göra det under sekretess som man ålagt sig att följa. Öppenhet är en förutsättning för ömsesidigt förtroende. Öppen och tillgänglig information, från såväl offentlig som ideell sektor, är viktig för att så många som möjligt ska kunna engagera sig. De idéburna organisationernas åtagande. De idéburna organisationerna skall upprätta årsberättelser och ekonomiska rapporter som tydligt redovisar verksamheten och som årligen skickas till landstinget. De idéburna organisationerna skall ha tydliga stadgar rörande ändamål och verksamhet. Uppgifter om enskilda personer skall inte skickas till landstinget. Information om verksamheten ska spridas så att så många som möjligt ska kunna engagera sig. Metoder för uppföljningen ska presenteras eller överenskommas med Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

219 Agneta Stål landstinget. Båda parter ska vara överens om vad hur när och varför man behöver veta hur verksamheten fortlöper. Tillgänglighet och öppenhet ska råda så att det blir möjligt att följa upp på rätt sätt. Verksamhet, budget och utfall för aktiviteten ska redovisas enligt verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. Örebro Läns Landstings åtagande. Landstinget åtar sig att på sin hemsida tillhandahålla anmälningsblanketter, information och riktlinjer för anslag till organisationer/föreningar, ansökningsdatum och övrig information om den formella relationen mellan landstinget och organisationer/ föreningar. Landstinget åtar sig att kalla till årliga möten med föreningar för att stämma av hur samarbetet fungerar. 3. Principen om självständighet och oberoende. De idéburna organisationerna formulerar sitt uppdrag och sin verksamhet utifrån sin identitet och värdegrund. De ska kunna vara kritiskt granskande och verka självständigt i förhållande till landstinget utan att riskera att mista ekonomiskt eller annat stöd. Det är viktigt att de som berörs av offentliga beslut och insatser själva eller genom sina intresseorganisationer kan hävda sina rättigheter, intressen och suveränitet. De idéburna organisationernas åtaganden. De idéburna organisationerna ska följa den egna föreningens regelverk (stadgar) samt samhällets lagar och förordningar som är hänförliga till den tänkta verksamheten. Verksamhetens målsättning ska inte heller strida mot det samhällsnyttiga innehåll som föreningen förväntas ha som viktig princip för sin verksamhet. Örebro Läns Landstings åtaganden. ÖLL skall utforma sitt stöd med hänsyn till principen om självständighet och oberoende, vilket förutsätter att politiker och tjänstemän har kunskap om de idéburna organisationernas verksamhet och egenvärde. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

220 Agneta Stål Principen om kvalitet I och med att de idéburna organisationerna redogör för sin verksamhet enligt överenskommelsen om åtagande, avgör de själva kvaliteten i den egna verksamheten. Överenskommelsens värdegrund ska i sig borga för kvalitet och samhällsnytta. De idéburna organisationernas åtagande. De idéburna organisationerna ska bedriva sin verksamhet utifrån de stadgar som organisationen har. Man ska beskriva sin verksamhet genom att lämna en verksamhetsplan som beskriver vilken tidsperiod man tänkt sig för uppdraget och att för detta upprätta en budget. Uppföljning och utvärdering ska kontinuerligt genomföras utifrån organisationens verksamhetsmål och policys. Örebro Läns Landstings åtagande. För att säkerställa god kvalitet ska landstinget arbeta långsiktigt i bidrag och andra ekonomiska åtaganden i relation till föreningslivet. ÖLL bör säkerställa tillgången till mötesplatser för att nå ut till alla delar av länet. 5. Principen om dialog Dialog mellan parterna är en viktig princip för att samarbetet ska anses framgångsrikt. De idéburna organisationerna bidrar till att öka det demokratiska Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

221 Agneta Stål deltagandet och inflytandet i relationen mellan landstinget och organisationer. Samarbetet skall präglas av ansvar och ömsesidig respekt i en återkommande öppen dialog. Uppföljning ska genomföras under verksamhetens gång. De idéburna organisationernas åtagande. De idéburna organisationerna ska verka för att skapa intresse- /ämnesgrupper för att samlas kring gemensamma frågeställningar. Man ska delta i möten med landstinget för att presentera föreningens aktiviteter och utveckling inom sitt verksamhetsområde. Föreningsregister med uppgifter om kontaktperson och adress till hemsida ska kontinuerligt uppdateras. Örebro Läns Landstings åtagande. Örebro läns landsting skall verka för att det utvecklas former för att mer systematiskt utbyta information och erfarenheter mellan landstinget och de idéburna organisationerna. Landstinget har ett ansvar att kalla till en årlig dialogträff för diskussion om överenskommelsen. Landstinget ansvarar för att följa upp samarbetet med de idéburna organisationerna årligen för att införskaffa kunskap om föreningarnas ev. ändrade villkor som lokalhyror, personalfrågor mm av betydelse för föreningarna och samarbetet. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

222 Agneta Stål Principen om mångfald Mångfald är berikande. I en demokrati har individen rätt att påverka sin vardag. I ett öppet samhälle, där många olika idéburna verksamheter får växa, skapas ständigt utrymme för nya lösningar och modeller för samverkan. Begreppet mångfald betyder i detta sammanhang att samhället välkomnar idéburna organisationer och utförare med vitt skilda värdemässiga eller praktiska utgångspunkter, samt grupper med olika etniska, åldersmässiga och könsmässiga grunder. I ett demokratiskt samhälle är olikheten hos de idéburna organisationerna i sig en tillgång och är också ett tecken på att det är just demokratiska värden som ligger till grund för verksamheten. Såväl regionalt som lokalt ändras behoven i ett samhälle i förändring. Därför har både den offentliga och de idéburna organisationerna ett ansvar för att underlätta framväxten av nya organisationer och utförare samt olika former för samverkan och avtal. Överenskommelsen idag och i framtiden Idag utgör överenskommelsen mellan idéburna organisationer och Örebro läns landsting möjligheter för utökat samarbete utifrån dialog, öppenhet och tillit. Samarbetet blir tydligare då det bygger på en gemensam värdegrund, principer för samarbetet och gemensamma åtaganden. Överenskommelsen som är fyraårig löper ett år över mandatperioden för att säkerställa kontinuitet och möjliggöra nya åtaganden för nya majoriteter. Överenskommelsen följs även upp årligen för att säkerställa att den följs och hålls levande. Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

223 Agneta Stål Genom denna överenskommelse skapas förutsättningar för att Örebro läns landsting och idéburna organisationer skall kunna tillvarata varandras kompetenser och krafter för lösningar på dagens och framtidens samhällsutmaningar. Vill du veta mer om överenskommelsen? Läs mer här: Örebro läns landsting: [länk till hemsida där man kan läsa om överenskommelsen] Stiftelsen Cesam: Överenskommelsen: Välkommen att kontakta: [Kontaktperson och kontaktuppgifter Örebro läns landsting] [Kontaktperson och kontaktuppgifter Cesam] Post Box 1613, Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon Telefax (23)

224

225 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL1149 Yttrande över motion från Anders Östlund (SD) om besparing och förenklad annonsering av landstingsfullmäktiges sammanträdestider Anders Östlund (SD) har i en motion föreslagit att nyhetsbrevet Speciellt och Tebladet slås samman och att annonseringen av fullmäktiges sammanträdestider endast sker i Tebladet. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Speciellt har varit landstingets kanal för anpassad information och tagit upp landstingsnyheter i lättläst form. Efter utredning och dialog med tidningens målgrupper togs beslut att Speciellt skulle upphöra och ersättas med lättlästa sidor i Tebladets länstidning. Förändringen har genomförts under hösten Motionären föreslår också att annonseringen av fullmäktiges sammanträdestider av besparingsskäl endast sker i Tebladet. Annonsering av fullmäktiges sammanträden regleras i Kommunallagen. Enligt Kommunallagen ska uppgift om tid och plats för ett sammanträde med kommunfullmäktige, minst en vecka före sammanträdesdagen, införas i den eller de ortstidningar som kommunfullmäktige beslutar. Tebladet betraktas i lagens mening inte som en ortstidning och det är därför inte möjligt att ersätta annonseringen i ortstidningarna med annons i Tebladet. Tidningens utgivningsplan, fem nummer om året till länets hushåll, är inte heller tillräckligt för att annonsera om fullmäktiges sammanträden. Det är viktigt ur demokratisk synvinkel att sammanträden med landstingets högsta beslutande organ är väl synliga för medborgarna. Detta tillgodoses i dag på ett bra sätt genom det fullmäktigebeslut som tagits i politisk enighet. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen ska anses besvarad i den del som avser Speciellt, samt a t t motionen avslås i den del som avser annonsering av landstingsfullmäktiges sammanträden. Örebro den 27 november 2013 Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

226

227

228

229 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL1331 Yttrande över motion från Maria Rönnbäck (C) om en årligen återkommande årsdag Maria Rönnbäck (C) har i en motion föreslagit att landstinget arrangerar en årligen återkommande Landstingets/Regionens dag. Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande: Landstinget bedriver en omfattande verksamhet med många spännande utvecklingsperspektiv inom olika områden. I samband med att landstinget i år fyller 150 år har blickarna riktats bakåt i tiden, men också framåt genom bland annat boken Handbok för framtiden och en interaktiv utställning om landstingets verksamhet och framtidsfrågor. Det är värdefullt att landstinget, för såväl länsbor som medarbetare, ibland mer samlat kan visa upp sin verksamhet. Det har en demokratiaspekt och det kan också stärka medarbetares tillhörighet i en verksamhet som är större än den egna arbetsplatsen. I samband med regionbildningen 2015 vidgas vårt uppdrag ytterligare. Det kan då finnas goda skäl att i samband med detta skapa arrangemang som lyfter fram och visar upp den nya regionens samlade verksamhet, mål och visioner. Motionens förslag om en årligen återkommande Landstingets/Regionens dag bör därför beaktas i det utvecklingsarbete som pågår inför bildandet av den nya regionen. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen, med hänvisning till vad som anförts ovan, är besvarad. Örebro den 27 november 2013 Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

230

231

232

233 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR Diarienummer 13OLL504 Yttrande över motion från Maria Rönnbäck (C) om Lilla kulturpriset Maria Rönnbäck (C) har lämnat en motion med förslaget att inrätta Lilla kulturpriset, med inriktning särskilt mot barn och unga. Detta mot bakgrund av att det vanliga kulturpriset sällan delas ut till grupper eller enskilda med barn och unga som huvudsaklig publik. Detta är säkert korrekt i ett bakåtblickande perspektiv, men får sägas ha förändrats ganska radikalt de senaste åren. Som Rönnbäck mycket riktigt påpekar tilldelades priset 2012 till Teater Martin Mutter, en teatergrupp som under 25 år haft fokus på att ge barn och unga teaterupplevelser. År 2013 gavs priset till barnboksförfattarna Anders Jacobsson och Sören Olsson, vilket förstärker bilden av att barn- och ungdomsperspektivet är högt prioriterat för landstingets kulturpolitik. Då kulturverksamma med inriktning mot barn och unga redan idag kan tilldelas Kulturpriset, finns inget behov av ett särskilt pris ur den aspekten. För yngre kulturverksamma finns möjlighet att söka landstingets kulturstipendier, och sedan 2013 även internationellt stipendium. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta a t t motionen anses besvarad med anledning av ovanstående. För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör

234

235

236

237 Motioner Motion Reg.datum Ärendenr Motionär Digital incheckning i vården OLL399 Hanne Alvner (M) Införande av samlingsfaktura och e-faktura Möjlighet att köpa frikort i förväg Utred möjligheten till fler Gryningar Gratis bussar dagtid för äldre Subventionera halkskydd till äldre Utredning av 50 kronors vård och tandvård för Pensionärer i Örebro läns landsting Ingen särbehandling vid anställning Riktlinjer för landstingsfinansierad kulturverksamhet Utarbetande av livsmedelspolicy samt översyn av upphandlingsförfarandet när det gäller livsmedel OLL398 Hanne Alvner (M) OLL397 Hanne Alvner (M) OLL5845 Ewa Sundkvist (KD) och Bo Rudolfsson (KD) OLL5549 Daniel Spiik (SD) m.fl OLL5548 Daniel Spiik (SD) m.fl OLL5547 Daniel Spiik (SD) m.fl OLL5546 Daniel Spiik (SD) m.fl Kampanj mot cannabis Landsbygdssäkra politiska beslut Tanka bussen på banken Ökad valfrihet för patienterna i primärvården samt valet av vårdcentraler Utreda förutsättningarna för ett införande av MÄVA Medicinsk Äldrevårdsavdelning OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL2637 Daniel Spiik (SD) m.fl. Torbjörn Ahlin (C) Ewa Sundkvist (KD) Torbjörn Ahlin (C) Hanne Alvner (M) Anna Ågerfalk (FP) och Birgitta Malmberg (FP) Hanne Alvner (M) och Svante Gyrulf (M)

238 Motion Reg.datum Ärendenr Motionär Kostanden för CPAP ska ingå i högkostnadsskyddet Gör det möjligt att läsa den egna journalen i datorn Årligen återkommande årsdag Möjligheten att lämna kompletterande information till ett parti som inte är representerat i någon nämnd Besparing och förenklad annonsering av Landstingsfullmäktiges sammanträdestider Inrättning av lilla kulturpriset Säkra vården på längre sikt OLL OLL OLL OLL OLL OLL504 11OLL4594 Anders Östlund (SD) Hanne Alvner (M) och Ola Karlsson (M) Maria Rönnbäck (C) Anders Östlund (SD) Anders Östlund (SD) Maria Rönnbäck (C) Ola Karlsson (M), Anna Ågerfalk (FP), Torbjörn Ahlin (C) och Ewa Sundkvist (KD) Totalt Uppdaterad:

239 Medborgarförslag Medborgarförslag Reg.datum Ärendenr Förslagsställare Quick fix och Real fix samt att prova organisationskonsulter inom psykiatrin i Örebro Omstyrning av humankapital till integratörer, faciliteter och verkan inom psykiatrin i Örebro Mörkning eller belysning samt språkvård inom psykiatrin i Örebro Införa Superego inom vården inom psykiatrin i Örebro Subventionerad terapi inom psykiatrin för vuxna i Örebro Kostnaden för terapi inom psykiatrin för vuxna i Örebro Betala för liv vid inköp av hälsoprojekt inom psykiatrin för vuxna i Örebro Kvalitetssäkring och inköp av vård av terapeuter och andra inom psykiatrin för vuxna i Örebro Rimlig frånvaro ur samhällsnyttan och definiera diagnoser inom psykiatrin i Örebro Uppmuntran som stimulanspaket att ta emot vård när man går sjukskriven inom psykiatrin för barn och vuxna i Örebro Kvalitetsmätning av psykoterapigruppens hälsoleverantörer inom psykiatrin för barn och vuxna i Örebro Införande av kvalitetslistor hos psykiatrigruppen för inköpta tjänster inom psykiatrin för barn och vuxna i Örebro Mätorganisation för psykisk hälsa och ohälsa inom psykiatrin för barn och vuxna i Örebro Följ utvecklingen för lämpliga vårdmetoder i vårdplanen inom psykiatrin för barn och vuxna i Örebro OLL294 Tony Johansson OLL291 Tony Johansson OLL290 Tony Johansson OLL289 Tony Johansson OLL5953 Tony Johansson OLL5952 Tony Johansson OLL5951 Tony Johansson OLL5950 Tony Johansson OLL5949 Tony Johansson Nätverk för patienter inom psykiatrin för vuxna i Örebro OLL OLL OLL OLL OLL OLL5931 Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson

240 Medborgarförslag Reg.datum Ärendenr Förslagsställare Utse tredje part i vårdprocessen som social integratör inom psykiatrin för vuxna i Örebro Utredning av psykologiska skäl till sjukskrivningar vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen inom psykiatrin Tidsoptimering och fylla vårdtiden med vård inom psykiatrin för vuxna i Örebro Maxgräns för tid i vårdkö och tidsoptimering inom psykiatrin för vuxna i Örebro Metod för gemensam och delad vinst i vårdkedjan inom psykiatrin för vuxna i Örebro Vårdkedjans vårdplanering inom psykiatrin i Örebro Samverkan mellan relevanta aktörer för vård i återgångsfasen inom psykiatrin för vuxna i Örebro Samverkan mellan relevanta aktörer, vård i mellanfasen inom psykiatrin för vuxna i Örebro Samverkan mellan relevanta aktörer inom psykiatrin för vuxna i Örebro Inled samarbeten i vårdkedjan inom psykiatrin för vuxna i Örebro Diagnoser inom psykiatrin för vuxna i Örebro Politikens gränsyta till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gällande psykiatrin för vuxna i Örebro Psykodynamik kontra psykostatik inom psykiatrin för barn och vuxna i Örebro Förslag om evidensbaserad hälsokonsulent inom psykiatrin i Örebro Vårdarnas personligheter inom psykiatrin i Örebro Undersökning av omständigheter i vårdkedjan inom psykiatrin i Örebro Dagvård vid psykiatrin för barn och vuxna i Örebro OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL5913 Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson

241 Medborgarförslag Reg.datum Ärendenr Förslagsställare Skapa en politisk organisation som mäter styråtgärder inom psykiatrin i Örebro Gränsyta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, psykiatrin för vuxna i Örebro Utbildning av diagnoserna ställda till vuxenpsykiatrin i Örebro Utbildning av patienter inom psykiatrin i Örebro Vården vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, psykiatrin för vuxna i Örebro Kunskapsinhämtning till psykiatrins utövare, kan myndigheten bota ohälsa? Kunskapsinhämtning till psykiatrin, dess gränsytor samt utreda diagnosers betydelse Styrning av psykiatrin, belasta landstinget med böter för ännu inte frisk klient Undersökning om personalens kompetens inom psykiatrin i Örebro och Karlskoga Begreppet trauma utvärderas och jämförs med PTSD Traumagruppen i egen lokal Framstående forskningsinsatser Organisationen för traumagruppen Organisationsschema för sorgebehandlingsgruppen Utvärdering av sorgebehandlingsgruppen som koncept, depression Sorgebehandlingsgruppen värderas politiskt med avseende på tillgängligheten Bollräcke alternativt kedjetäcke Flexibelt första möte med psykiatrin för vuxna OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL4941 Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Ulrica Lindqvist Tony Johansson

242 Medborgarförslag Reg.datum Ärendenr Förslagsställare Vård av parallella symtom vid psykiatrin för vuxna i Örebro Förkortad tid till första besöket vid besök inom psykiatrin för vuxna Utökning av bemanning med fler eller andra yrkeskårer för vård av vuxna vid psykiatriakuten, USÖ Kötiden vid psykiatriakuten, USÖ Uppföljning efter akutbesök vid psykiatriakuten, parallella symtomkomplex Organisation för vuxenpsykiatrin för att möta den psykiatriska livskomplikationen Mätning och inventering gällande topologisk analys av landstingspsykiatrin för vuxna Återkoppling till politiker av landstingspsykiatrins åtaganden Sjukvårdsmuseum vid Universitetssjukhuset i Örebro Införa låsbara galgar vid varje vårdcentral inom Örebro läns landsting OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL OLL788 Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Tony Johansson Håkan Ström Katarina Dahlbäck Söderström

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267