Försäkringskassans policy inom området försäkringsmedicin
|
|
- Dan Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (8) Försäkringskassans policy inom området försäkringsmedicin Bakgrund och syfte Regeringen och berörda aktörer inom det försäkringsmedicinska kunskapsområdet har under ett antal år konstaterat behovet av att utveckla området genom yrkesmässig och akademisk kompetenshöjning och genom att stödja utvecklingen av vetenskaplig evidens. Detta krävs för att kunna höja kvaliteten och öka effektiviteten inom berörda försäkringsförmåner och bidrag, fortsättningsvis kallade försäkringsförmåner Försäkringskassan ska ansvara för att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker inom de verksamhetsområden som myndigheten har ansvar för. Detta framgår av 2 2 förordningen (2007:1235) med instruktion för Försäkringskassan. Syftet med en policy inom det försäkringsmedicinska området är att: - skapa en sammanhållen utgångspunkt och inriktning för Försäkringskassans engagemang inom försäkringsmedicin och dess tillämpning - tydliggöra för samverkansparter och uppdragsgivare vilken utgångspunkt och inriktning Försäkringskassan har när det gäller ämnesområdet försäkringsmedicin - underlätta Försäkringskassans vägval för ämnesområdets fortsatta färdriktning Målgruppen för policyn är ledningen och samtliga medarbetare som är berörda men huvudsakligen de inom sjukskrivningsprocessen 1 och processerna för ersättning till personer med arbetsskador/arbetssjukdomar och funktionshinder. Definition av försäkringsmedicin Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner. Wimi 2005 FK90010_003_G Försäkringskassans policy för ämnesområdet försäkringsmedicin tar sin utgångspunkt i den försäkringsmedicinska definitionen som fastställdes av Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2 i maj Av definitionen framgår att det 1 Sjukskrivningsprocessen avser hela sjukförsäkringen 2 Nätverk med deltagare på ledningsnivå från Försäkringskassan, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Läkarförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen
2 försäkringsmedicinska ämnesområdet befinner sig i skärningspunkten mellan medicin och försäkring men att tyngdpunkten ligger inom det medicinska fältet. Försäkringsmedicin är inte en egen etablerad akademisk disciplin utan ett kunskapsområde som kan belysas ur en mängd olika perspektiv, metoder och vetenskapstraditioner. Det är därför angeläget att inte ha ett reduktionistiskt synsätt på förklaringen av det försäkringsmedicinska ämnesområdet. Genom att utgå från definitionens olika spänningspunkter ges en bred ansats och helhetssyn i arbetet med att utveckla Försäkringskassans utgångspunkt och inriktning när det gäller det försäkringsmedicinska ämnesområdet 3. De fyra spänningspunkterna är: 1. Definitionen anger att försäkringsmedicin är ett kunskapsområde med vetenskapliga anspråk när det gäller vetenskaplig metodik och teorianknytning, men även ett ämnesområde som handlar om praktisk färdighet och klinisk skicklighet. För att utveckla det försäkringsmedicinska ämnesområdet behövs både insatser för att stödja forskning inom området, men även den praktiska färdigheten behöver utvecklas. Den vetenskapliga teoribildningens koppling till den kliniska vardagen är avgörande för det försäkringsmedicinska ämnets attraktivitet. 2. Definitionen anger att försäkringsmedicin handlar om sjukvårdens utredande och behandlande insatser i förhållande till att uppgifter om detta förmedlas i olika medicinska underlag som behövs för tillämpningen av försäkringsförmåner. Ett bra försäkringsmedicinskt förhållningssätt måste relatera till de medicinska insatserna så att försäkringsförmånernas krav på olika underlag på ett naturligt sätt blir en integrerad del av vård och behandling. 3. Försäkringsmedicin handlar också om hur sjukvårdens olika behandlingsinsatser påverkar patientens behov av försäkringsinsatser men även om hur olika försäkringsförmåner påverkar patienten och dennes behov av sjukvård. Denna ömsesidiga växelverkan mellan sjukvårdens insatser och försäkringsförmånernas påverkan behöver belysas inom ramen för det försäkringsmedicinska arbetet. Dialogen och diskussionen gällande området försäkringsmedicin behöver ge plats för ett problematiserande förhållningssätt i frågan om försäkringsförmånernas positiva och negativa påverkan på patienten. 4. Slutligen anger definitionen att det försäkringsmedicinska ämnesområdet behöver både ha ett patientperspektiv och ett vårdgivarperspektiv. Det betyder att en försäkringsmedicinsk strategi måste fokusera på att utveckla själva mötet mellan sjukvården och patienten när det handlar om behovet av försäkringsförmåner av olika slag. 2 (8) Försäkringskassans vision för försäkringsmedicin Försäkringskassans vision för försäkringsmedicin sammanfattas enligt följande. 3 Exklusive det försäkringsodontologiska området
3 Det försäkringsmedicinska kunskapsbyggandet ska 2015 ha bidragit till att: de omotiverade geografiska och könsmässiga skillnaderna för ohälsotalet har utjämnats de omotiverade geografiska och könsmässiga skillnaderna har utjämnats både i sjukvården och inom försäkringen de omotiverade geografiska och könsmässiga skillnaderna i beviljande av kostnadsersättningar för personer med funktionsnedsättning har utjämnats sjukskrivningstiderna är i nivå med medelvärdet för beslutsstödets rekommendationer de försäkringsmedicinska bedömningarna inom arbetsskadeförsäkringen sker på ett transparent och rättssäkert sätt med tillämpning av ett likformigt arbetssätt Försäkringsmedicinen bygger på den värdegrund som kommer till uttryck i det försäkringsmedicinska beslutsstödets övergripande principer delas, förvaltas och utvecklas i samverkan med berörda partners har medicinsk förankring har klinisk förankring har försäkringsjuridisk förankring utvecklas och närmar sig angränsande ämnesområden har vetenskaplig evidens och akademisk status 3 (8) Ämnesområdet bygger på den värdegrund som kommer till uttryck i det försäkringsmedicinska beslutsstödets övergripande principer Den försäkringsmedicinska värdegrunden tar sin utgångspunkt i det försäkringsmedicinska beslutsstödet 4 och i Försäkringskassans värdegrund. Syftet med beslutsstödet är att utforma en enhetlig, rättssäker och kvalitetssäkrad process inom hela socialförsäkringen. Några av beslutsstödets övergripande principer förtjänar att särskilt framhållas: Fokus ska vara individbaserade bedömningar som bygger på respekt för individens integritet och unika förhållanden. Förhållningssättet ska präglas av individens delaktighet och tilltro till att individen vill äga och kontrollera sitt liv, men att han eller hon periodvis kan behöva stöd av aktörer inom försäkringsmedicinens område för att återta denna kontroll. De försäkringsmedicinska överväganden som görs påverkar på olika sätt individens livssituation och hälsa. Övervägandena ska därför göras med samma medvetenhet och kvalitet som inom sjukvården i övrigt och ses som en del av den medicinska vården och behandlingen. Att balansera och kritiskt beakta skillnaden mellan sociala och generella livsproblem i förhållande till sjukdom är en ständigt pågående uppgift för försäkringsmedicinen. Syftet är att förhindra att normala livsprocesser medikaliseras och att inte sjukdomsbegreppet glider eller utvidgas. 4 Försäkringsmedicinskt beslutsstöd; vägledning för sjukskrivning, Socialstyrelsen 2007
4 Ämnesområdet delas med samt förvaltas och utvecklas i samverkan med berörda partners Försäkringsmedicin är ett tvärvetenskapligt eller mångvetenskapligt ämne som Försäkringskassan inte ensam förfogar över. Försäkringskassan ska därför respektera och uppmuntra andra aktörers engagemang, kompetens och erfarenhet. Ämnesområdet utvecklas bäst i samverkan och konstruktiv dialog mellan olika aktörer med ömsesidig respekt för varandras olika roller och perspektiv. 4 (8) Ämnesområdet har medicinsk förankring Försäkringsmedicinen ska innehållsmässigt och nivåmässigt fördjupas genom en tydligare medicinsk förankring. Ämnet behöver etableras starkare inom den medicinska vetenskapstraditionen vilket innebär en bättre balans mellan de juridiska och de medicinska inslagen. För att stärka det försäkringsmedicinska ämnesområdet behöver de försäkringsmedicinska överväganden som sjukvården gör ses som en naturlig del av den medicinska vården och behandlingen. Kunskaper om sjukskrivningens positiva och negativa konsekvenser för individen bör utvecklas och integreras i sjukskrivningsprocessen. Ämnesområdet har klinisk förankring Det försäkringsmedicinska ämnesområdet har haft en svag ställning i Sverige, inte minst i den kliniska vardagen. Det försäkringsmedicinska ämnesområdet handlar till stor del om färdighet och klinisk skicklighet i mötet med patienten och förmåga att adekvat beskriva olika typer av begränsning och nedsättning som ställer krav på försäkringsförmåner. Hanteringen av ärenden där det finns kopplingar till försäkringsförmåner av olika slag utgör en stor del av sjukvårdens arbete, särskilt inom primärvården. Här finns ett starkt samband mellan praktisk relevans och ämnesområdets attraktivitet. Det är därför viktigt att ämnet försäkringsmedicin har en stark koppling till praktisk klinisk verklighet och till försäkringshanteringens verksamhetsfrågor. Detta är också själva grunden till att Försäkringskassan behöver vara en ledande aktör i att utveckla det försäkringsmedicinska ämnesområdet. Tyngdpunkten inom den försäkringsmedicinska tillämpningen inom arbetsskadeområdet ligger inom tre områden, exponering, diagnos och sambandsbedömning. Sambandsbedömningen ska bygga på en god och redovisad kunskap avseende det aktuella vetenskapliga kunskapsläget rörande etiologiska förhållanden. När diskussionen om ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen blir aktuell ska tillståndet anses ha en varaktig karaktär. Detta tillstånd ligger vanligen långt fram i tiden vad gäller de flesta arbetsorsakade sjukdomar och det är tveksamt om några försäkringsmedicinska överväganden med bäring på arbetsskadeförsäkringen kommer upp tidigt i sjukdomsförloppet, där fokus i stället kommer att ligga på diagnostiska, terapeutiska och prognostiska frågor. Tillämpningen av försäkringsmedicin i arbetsskadeförsäkringen är i allt väsentligt avhängig hur de försäkringsmedicinska principerna tillämpas i det tidiga sjukfallet. Genom ökad försäkringsmedicinsk kunskap och tillämpning av detta i den kliniska vardagen kan sjukdomsförloppet begränsas.
5 5 (8) Ämnesområdet har försäkringsjuridisk förankring Ersättning för inkomstbortfall vid frånvaro från arbete på grund av sjukdom kan bara betalas inom de ramar som sjukförsäkringen anger. Samtidigt kan sjukskrivning vara en del av vård och behandling. Läkare och övrig vårdpersonal behöver kunskap om försäkringen, till exempel om hur begreppen sjukdom och arbets(o)förmåga definieras inom försäkringens ramar. Sådan kunskap bidrar till att Försäkringskassan får de medicinska beslutsunderlag som behövs för god kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen. Sådan kunskap bidrar också till ett gott samarbete mellan Försäkringskassan och vården. Försäkringskassan bör inte bara bidra till kunskapsspridning utan också kunskapsutveckling på detta område. Genom att aktivt ta del i den akademiska och professionella diskussionen på det försäkringsmedicinska området bidrar Försäkringskassan med sin specifika kompetens till utvecklingen av ämnesområdet. Försäkringsmedicin utvecklas och närmar sig angränsande ämnesområden En viktig förutsättning för visionens förverkligande är att det försäkringsmedicinska ämnesområdet utvecklas och att ny kunskap tillförs från flera håll och med nya infallsvinklar. De försäkringsmedicinska frågorna vinner på att bli belysta av olika discipliner som medicin, sociologi, ekonomi, juridik, filosofi och pedagogik. Försäkringsmedicinen som ämnesområde behöver breddas och närma sig närliggande ämnen som företagshälsovård, yrkesmedicin och rehabiliteringsmedicin. Detta gör att dessa ämnesområden blir mer intressanta att arbeta inom eftersom det finns fler valmöjligheter. På sikt kommer det att innebära att organisationer och myndigheter får tillgång till ett bredare urval av kompetenta läkare. Ämnesområdet har vetenskaplig evidens och akademisk status Skillnaden avseende försäkringsmedicinens status jämfört med våra nordiska grannländer är påfallande. I Norge och Finland finns sedan flera år tillbaka flera professorer inom området men i Sverige finns endast en professor. I Sverige har vi däremot sedan flera år flera professorer inom socialförsäkring, men detta ämnesområde får anses mer övergripande, och missar ofta den viktiga kliniska förankringen, såväl internt inom Försäkringskassan som i den behandlande läkarens vardag. Försäkringsmedicinska frågor har inte heller någon stark och etablerad förankring i den svenska läkarutbildningen på grundnivå. I en SBU rapport från 2003 framkommer att det försäkringsmedicinska ämnesområdet är tämligen outforskat. 5 Även om antalet studier ökat på senare år så saknas det vetenskaplig evidens för konsekvenserna av sjukskrivning, sjukersättning och aktivitetsersättning 6. Det finns anledning att göra en genomgång av de studier som publicerats efter att SBU-rapporten publicerats. Men även om antalet studier ökar så är 5 Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis, SBU Rapport nr 167, Sjukersättning och aktivitetsersättning - Tidigare sjukbidrag eller förtidspension
6 området fortfarande tämligen outforskat och det finns starka skäl att aktivt stödja framväxten av ny evidensbaserad kunskap inom området. Det är viktigt att Försäkringskassan fortsätter att stödja denna utveckling. Det handlar bland annat om att vara en offensiv och engagerad aktör och samtalspartner i de försäkringsmedicinska frågorna externt. Det handlar även om att använda det försäkringsmedicinska kunskapsområdet internt exempelvis när arbetsmetoder ska utvecklas eller vid uppföljningar och analyser. Till skillnad från frågan om arbetsförmågebedömning inom sjukförsäkringen är sambandsbedömning inom arbetsskadeförsäkringen ett område som är relativt väl utforskat och har en stark vetenskaplig förankring. Framför allt gäller detta inom den arbets- och miljömedicinska specialiteten som dessutom har ett speciellt verktyg, epidemiologin. Det finns inom flera områden, men inte alla, en god vetenskaplig evidens till grund för sambandsbedömningen. Inom några områden föreligger fortfarande stora kunskapsluckor när det gäller sambandsbedömningen samt en skillnad i hur framtagen kunskap förvaltas. 6 (8) Försäkringskassans inriktning för försäkringsmedicin Utifrån den försäkringsmedicinska definitionen och dess olika aspekter samt den grundläggande vision som tecknats ovan kan man härleda flera viktiga strategiska vägval för ämnesområdets fortsatta färdriktning inom Försäkringskassan. Det berör många områden. Det handlar exempelvis om själva ämnesutvecklingen, olika sätt att stödja forskningen, fortsatt utveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet, olika typer av försäkringsmedicinsk utbildning och det handlar om Försäkringskassans egen följsamhet i förhållande till det försäkringsmedicinska kunskapsområdet. Försäkringskassans syn på den försäkringsmedicinska forskningen Den försäkringsmedicinska forskningen ska bidra till att kunskapsområdet ska ha såväl bredd som spets att den evidensbaserade kunskapen ska vara stark att försäkringsmedicinen ska vara förankrad i berörda fakulteter att ämnets vetenskapliga status ska lyftas tillhandahålla statistiska underlag till forskningen formulera forskningsbehov och göra behoven kända i olika forskningssammanhang utveckla metoder för att snabbt och effektivt ta tillvara och tillägna sig ny vetenskaplig kunskap Försäkringskassans syn på försäkringsmedicinska beslutsstöd Det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska bidra till att förhållningssättet till sjukskrivning är det samma inom vården och sjukförsäkringen
7 att underlätta för de försäkrade att förstå och känna sig delaktiga i sjukskrivningsbesluten beslutsstödet implementeras fullt ut i sjukskrivningsprocessen och får genomslag i ärendehandläggningen. beslutsstödet tillämpas likformigt utifrån diagnoser/diagnosgrupper oavsett kön, social status och geografisk hemvist använda beslutsstödet som en konkret del i handläggningen av sjukpenningärenden och vid grupphandledningar av personliga handläggare som även försäkringsmedicinska rådgivare kommer att delta i tillämpningen av beslutsstödet kontinuerligt följs upp och utvärderas tillsammans med våra samarbetspartners verka för att identifiera och stödja forskning och kunskapssammanställningar som kan tjäna som ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd inom arbetsskadeförsäkringen. Beslutsstödet kan utgöra en grund för enhetliga och rättssäkra bedömningar 7 (8) Försäkringskassans syn på de försäkringsmedicinska utbildningarna De försäkringsmedicinska utbildningarna ska bidra till att grund- och vidareutbildningen för läkare omfattar kvalificerad och kvalitetssäkrad försäkringsmedicinsk utbildning att universitetens profilområden nyttjas att våra samverkanspartners höjer kunskapen i försäkringsmedicin hos sin egen personal att berörda yrkesroller inom Försäkringskassan har grundläggande försäkringsmedicinsk kunskap samarbeta med institutioner som utvecklar kunskap inom området driva på att strukturer för försäkringsmedicinsk forskning och utbildning etableras där läkarutbildning bedrivs driva på och medverka till att sjukvården vidareutbildar sin personal inom det försäkringsmedicinska området verka för att kunskapsöversikter inom ämnesområdet försäkringsmedicin görs stärka den försäkringsmedicinska kompetensen hos berörda medarbetare inom Försäkringskassan utforma enhetliga koncept och moduler för Försäkringskassans medverkan i försäkringsmedicinska utbildningar på olika nivåer med en kvalificerad lärarbank, väl utvecklade forum och verktyg samt ett kvalitetssäkrat utbildningsmaterial med en tydlig struktur och ett tydligt ansvar för den försäkringsmedicinska utbildningen säkra upp att utbildningsmaterialet bygger på evidensbaserad kunskap och modern pedagogik
8 Försäkringskassans syn på försäkringsmedicin inom berörda försäkringsförmåner En bättre samordning genom samtliga processer ska bidra till att försäkringsmedicinsk kompetens utgör grunden för en professionell process inom respektive försäkringsförmån att kontinuerlig kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker med olika professioner inom områdena arbetsförmåga, sjukskrivning, funktionshinder, arbetsskador mfl ha dialog och påverka samverkansparter till ett ökat ansvar för kvaliteten i aktuella underlag underlätta och effektivisera kommunikationen mellan berörda samverkansparter och Försäkringskassan ta aktivt ansvar för kvaliteten i besluten verka för ett närmande mellan försäkringsmedicin, företagshälsovård, rehabiliteringsmedicin och yrkes- och miljömedicin. 8 (8) Försäkringskassans syn på försäkringsmedicinska rådgivare De försäkringsmedicinska rådgivarna ska bidra till att stödja Försäkringskassans medarbetare med försäkringsmedicinsk kunskap grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet att i dialog med hälso- och sjukvården skapa ökad förståelse för de försäkringsmedicinska frågorna ha anställda läkare som försäkringsmedicinska koordinatorer och rådgivare och hålla ihop resursen i en sammanhållen ledning och styrning använda försäkringsmedicinska rådgivare externt i förebyggande insatser i samverkan med hälso- och sjukvården och internt i kompetensstärkande handledning av handläggare. tillvarata och strategiskt använda försäkringsmedicinska rådgivares specialistkompetens genom olika nätverk och särskilda uppdrag Adriana Lender Eva Alner Liljedahl
Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling
Information om försäkringsmedicin Thomas Edekling Vad är försäkringsmedicin? Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs merNationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring
Nationell vägledning för försäkringsmedicin inom ramen för läkarutbildningens allmäntjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från universitet med läkarutbildning
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merFörsäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1
Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Läs merSeminarium 5b torsdag
Koordinatorn nytt stöd i sjukskrivningen Seminarium 5b torsdag 14 September kl. 15-16 Marine Sturesson PhD, leg. arbetsterapeut Verksamhetsutvecklare, Västerbottens län landsting Christina Wiklund leg.
Läs merInformation om FK Sida 1
Information om FK Sida 1 Omprövningar - organisation Omprövningar att handläggas på tre NFC: Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Stockholm Sjukfrånvaro, handikapp och arbetsrelaterat i Norrköping
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merBakgrund och initiativ
1 Bakgrund och initiativ Bakgrunden till denna vägledning är ett upplevt och identifierat behov av ökad samverkan och erfarenhetsutbyte mellan företrädare för de försäkringsmedicinska avsnitten i aktuella
Läs merEffektiv vård SOU 2016:2
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på
Läs merFörsäkringsmedicinsk kommitté
Försäkringsmedicinsk kommitté Vårdval 20190618 Tuula Wallsten PhD, Chefläkare Ordförande Försäkringsmedicinsk kommitté Kunskapsområdet försäkringsmedicin Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar
Läs merNy struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Läs merVägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring
Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare
Läs merHur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv
Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens 13.11 2018 Britt Arrelöv Hur kan hälso- och sjukvården bistå patienter med försäkringsmedicinska
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merFörsäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Sofie Östling & Anna Martinmäki Försäkringsmedicin på Försäkringskassan I november 2016 fattades beslut om riktlinjer för det försäkringsmedicinska
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merSvar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av
Läs merPlan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012
1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merNordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
Läs merDen specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i
BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare, handläggare på Försäkringskassan
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merÖverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess för 2012 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs mergenomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU
genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 INNEHÅLL FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR I FORM AV TMU OCH SLU 1
Läs merÖvergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser
Övergripande principer gällande all sjukskrivning Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser Sjukskrivning är en del av vård och behandling Sjukskrivning en aktiv åtgärd Patientens delaktighet är
Läs merFörsäkringskassan Sverige
Försäkringskassan Sverige Statlig myndighet Ca 13 000 medarbetare Utreda rätten till ersättning och betala ut ersättning inom bla. socialförsäkringen. Totala utbetalningar 228 miljarder se kr (2017 årsredovisning)
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merNationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationella överenskommelser 2019 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Sida 2 (6) Bakgrund Regeringen och SKL har ingått
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merFÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merÅtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron
Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016.
Protokoll I:11 vid regeringssammanträde 2015-12-17 S2015/08166/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU 1 bilaga Regeringens beslut
Läs merFörsäkringsmedicinska utredningar
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2016-10-06 nr I:XX genomga Försäkringsmedicinska utredningar Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merSocialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande
Läs merUTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur
Läs merMålsättning
Läkemedelsförmånsnämnden 2004-06-10 Kunskapssammanställningar, kliniska rekommendationer och riktlinjer samarbetsavtal mellan Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen Målsättning
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merGemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
Läs merFörsäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?
Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt? Michael Boman Försäkringskassan Katarina Larborn Region Halland Bodil Mellblom Svenskt näringsliv l Hur ser Försäkringskassan på
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar för (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:7 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/ 8822/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar för 2014 2015 1 bilaga Regeringens beslut
Läs merFORTE:s hearing. 3 oktober 2017
FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (6) Svar på regeringsuppdrag Rapport Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Försäkringskassan : 2018-11-12 Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Version 1.0 Dnr
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merYttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning
Läs merSjukskrivningsmiljarden
Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna
Läs merPlan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)
1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens
Läs merUTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merRegionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).
BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).
Läs merUppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen
Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en
Läs merYttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49
1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01
Läs merPlanerade analysrapporter
018-0-08 1 (8) 0170-018 Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi
Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande
Läs merSocialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)
2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet
Läs merPolitisk omvärld April Hans Persson
Politisk omvärld April 2008 Hans Persson Regeringens strategi bekämpa utanförskapet Kortare väg till ett friskare liv Från passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder En utvidgad roll för Företagshälsovården,
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merFörsäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU
1 (11) Försäkringsmedicinska utredningar AFU, TMU och SLU Redovisningskrav och rutiner 1 januari 2018-31 december 2018 2 (11) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Landstingens kontaktpersoner... 3 3 Hantering av
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (12) Svar på regeringsuppdrag Rapport Individens förståelse för Försäkringskassans beslut Försäkringskassan : 2018-04-27 Individens förståelse för Försäkringskassans beslut 1.0 005303-2018 2 (12) Innehåll
Läs merRegeringen har ofta ändrat styrningen av Försäkringskassan och myndigheten har ofta ändrat sin styrning och inriktning på utvecklingsverksamheten
Oförutsedda konsekvenser i kärnverksamheten när styrningens fokus ändras - Studier om ändrad styrning av och i Försäkringskassan Uppsala Public Management Seminar 2019-03-20 Inger Sohlberg och Mimmi Diamant
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merHej! I uppdrag av Ara Zarei skickar jag synpunkter från Försäkringskassan. Med vänlig hälsning Sarita TRN
TRN 2017-0052-67 Från: Dhakal Sarita (2997) Till: TRF Funk Registrator Kopia: Zarei Ara (2997) Ärende: Diarienummer TRN 2017-0052 : den 26 oktober 2017 15:21:14 Bilagor: Utställningssyttrande - RUFS 2050-17
Läs merVälkomna till Försäkringsmedicin!
Välkomna till Försäkringsmedicin! Marcus Friberg Försäkringsmedicinsk rådgivare Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel Disposition 1. Försäkringsmedicin - definition 2. Sjukdomsbegreppet 3. Bedömningar/intyg
Läs merSTRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning
Läs merYTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)
Arbetsgivarverket YTTRANDE 2017-06-29 Dnr 2017/0401 Socialdepartementet DnrS2017/02159/SF Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25) Sammanfattande synpunkter Utredningens
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder
SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs mer