Lia rapport. Syfte. Sammanfattning

Transkript

1 Lia rapport Syfte Syftet med denna nio veckor långa praktik period är att få en praktisk erfarenhet av driftteknikerna vardag. Att få se de problem och utmaningar som de ställs inför och de metoder de använder för problemlösning. Samt att få en egen uppfattning hur rening av vatten går till i praktiken. Samt använda de kunskaper jag fått teoretiskt i praktiken. Samt att skaffa sig en yrkeserfarenhet och få en fot in i den verksamhet jag utbildar mig inom. Sammanfattning Jag har varit på avloppsreningsverket Norsa i Köping. Där har jag tillsammans med personalen fått lära mig om hur verksamheten på ett reningsverk fungerar, med provtagning analyser rondering av verket samt yttreverk och pumpstationer och rutiner för hur detta går till. Men också praktiskt studerat reningsverkets olika steg och de processer som sker i varje steg. Jag har följt med ut till de yttreverken och pumstationer där problem uppstått och hjälpt till med den kunskap jag har för att bidra vid problemlösning.

2 Beskrivning av verket Överlag så var jag imponerad över hur fräscht det mesta på verket var. Det var väldigt mycket nytt och så rent som det kan vara på ett avloppsreningsverk. Det kan ha mycket att göra med att verket i sig inte var mer än 15 år gammalt ungefär. Det märktes att kommunen hade avsatt pengar för att kunna förnya maskiner och byta ut gammalt vilket gav mig en positiv bild av att man inte alltid måste kämpa mot en stark vilja att spara så mycket pengar det är möjligt innan saker går sönder blir akuta. Bassängerna på reningsverket är indelat i två olika block, block 1 & block 2. Sen är varje block indelat i olika zoner. Reningsstegen Det första som vattnet passerar när det kommer till verket är renssilarna vilket i Köping är två stycken. Dom fungerar som så att allt grovt material ska fastna där så som en del papper tops och allt annat som följt med vattnet. Det som fastnar spolas sen bort av spoldysor som sen transporteras genom en skruv ner till en container som står vid varje renssil. Detta avfall hämtas sen och skickas till förbränning. Sedan går avloppsvattnet vidare till det luftade sandfånget där mindre partiklar ska tas bort så som kaffesump & grus bland annat. Tyvärr så slinker en del saker genom renssilarna och följer med till sandfånget så som tops vilket inte heller sjunker och fastnar i sanden här heller. Men det som fastnar i sanden skickas vidare till sandtvätten och spolas rent och sen hamnar i en klassik grön sopptunna som man tömmer en gång om dagen och för journal över hur många kilo sand som kommit sen senaste tömningen. Sanden i sin tur häller dom ut i en slänt intill verket. Det har varit lite diskussion om hur lämpligt detta är men dom har inte fått några restriktioner än så länge så det fortsätter som vanligt tills annat sägs. Efter det luftade sandfånget så har vi kvävereningen. Där omvandlas amoniumjonerna till nitritjoner för att sedan omvandlas till nitratjoner. Detta sker i genom att vattnet passerar genom fyra olika basänger både anoxiska och aeorba. Vattnet passer geonom den aeroba bassängerna först för att amoniumet ska omvandlas till nitrit för att sen slussas vidare till anoxen där denitrifikationen sker så att nitrat kan bildas. Efter kvävereningsteget så kommer vattnet till försedementeringen där alla tunga partiklar som sjunker till botten av basängerna och det lättare materialet som slunkit igenom rensilarna kommer

3 att flyta vid utan och fångas upp av de dekanteringsrännor som finns. Det slam som hamnar på botten utav försedemeteringsbassängen forslas bort utav skrapspelet som är installerat i basängen. som sedan skarpar det till ena änden där det pumpas bort som överskottsslam vilket hamnar i anläggningens slambehadnlings maskin det vill säga slamavvattnaren men mer om den sen. Efter försedementeringen kommer den biologiska renignen. Där olika bakterier lever som bryter de syreförbrukande organismer som finns i vattnet genom att äta upp dem. Genom att man har försedementering så minskar man därför mängden slam som kommer till bio-steget och på så sätt behöver man inte dimsenionera så stort. För att dessa bakterier som finns i denna bassäng ska överleva och ha de bästa förutsättningarna för att bryta ner syreförbrukande organismer så har man därför tillsatt luftningsmaskiner i dessa bassänger för att gynna tillväxten samt att man hela tiden pumpar ut och forslar bort det slam som hamnar på botten. Men inte allt för att inte bakteriekulturen ska dö ut. För att gynna tillväxten ännu mer så tar man även tillbaka slam ifrån eftersedementeringen in till bio-steget igen för att maximera effektivitetn i den bassängen. I denna bassäng så mäter man även syre halt i varje zon vilket blir zon 1-4 samt även suspenderat material i varje block bara och detta sker i zon 2 & 4. Här finns också provtagning punkt för att mäta slamvolym. Sen efter biosteget så kommer det kemikaliska steget där man tillsätter kemikalier för att få partiklarna att klumpa ihop sig till flockar för att sedan sedementera. I detta fall så annvänds pix (järnklorid) och det tillsätts precis i slutet av de två inloppskanalerna alldeles innan vattnet kommer in i själva bassängen för att få det att snabbt blandas in i hela vatten massan det finns även omrörare installerade för att verkligen se till att järnkloriden blandas med vattnet. Vid den här bassängen finns även provtagningspunkt för att mäta amonium halt ph samt också andra metaler man har utsläppskrav på. Efter det steget så passerar vattnet genom mellansedementeringen där slam och partiklar som finns kvar ska sjunka till botten och sedan skrapas bort med hjälp av skrapspel ävn vid denna bassäng finns dekanteringsrännor för att få bort saker som flyter vid ytan. Det kan vara alt ifrån flytsalm döda fåglar samt saker som kommer med vinden och landar i bassängerna. Enda problemet med dessa rännor är att på sommar halvåret så bildes det så mycket alger som kan täppa till mellanrummen där vattnet ska rinna igenom så man behöver med jämna mellan rum gå dit och borsta bort algerna så gott det går. Men samidigt så kan en viss algtillväxt häljpa reningen om den är på insidan då dom tar åt sig material som finns i vattnet eller får det att fastna i algerna.

4 Sen direkt efter eftersedementeringen så kommer vattnet till eftersedementeringen som är sista steget i processen innan vattnet släpps ut i recepienten vilket i det här fallet är Mälaren. Eftersedementeringen fungerar precis som de andra sedementerings stegen att partiklar och slam ska sjunka undan och det som är lätt kommer att flyta och fastna i dekanteringen. Även här används skrapor för att få bort slam. Men här pumpas slam tillbaks in i bio-steget för att upprättåla en bra bakteriekultur för att kunna möjliggöa en biologisk rening. Här i slutet finns provtagningspunkten för utgående vatten där man mäter upp hur mycket provatten man tagit under ett dygn samt mäter i vilken temeratur det har förvarats i. Det gör man med slammet ifrån det olika bassängerna är att allt utom det slam som är returslam skickas till en förtjockare där det rörsom och får en något torrare konsistens. Efter det så pumpas det till en slamavvattnare men innan det riktigt når fram så tillsäts polymer för att binda ihop slammet vilket gör att det får en mycket trorrare konsistens. Men efter det så hamnar slammet i avvatnnaren där slammet presas firtt från så mycket vatten det går och skickas vidare vi en skruv och inte i en ledning för att sedan hamna i ett slam torn där slammet är av sån TS halt att det kan transporteras bort med hjälp av lastbil. Det finns inegen biogas produktion på detta verk så därför har man valt att lösa det så. Vid ledningen till slamavvattnaren finns även en provtagnings punkt för slamet samt även vid slamavvattnaren så att man kan kontrollera ts-halten på både inkommande slam och utgående slam. Det finns även vassbäddar närmare bestämmt 8 stycken som kan anändas i fall slamavvattnaren skulle vara trasig eller vid större reperationer eller av annan anledningen som gör att man inte kan köra slammet dit det vanligen ska. Under min tid hände både att slamavvattnaren gick sönder och att reperationer inte möjlig gjorde att slamavvattanren gick atg köra. Dock så börjar vassbädarna nå full nivå vad gäller slam och behöver tömmas vilket inte ekonomiskt är bekävmt då det är ganska så dyrt. Mina dagar på verket Vecka 1. Måndag. Det första som hände när jag kom till Norsa så fick min handledare ett samtal om en trasig pump på ett ställe som heter Malmön så då var det bara att sätta sig i bilen direkt efter att jag hälsat på handledaren och åka med dit ner för att kolla vad som var fel. Det visade sig att pumpen var trasig och inte bara att något fastnat så då fick jag vara med och ta upp den. Det var ingen stor pump så vi fick upp den med hjälp av handkraft. Efter att pumpen var inbaxad i bilenså åkte vi vidare till ett par

5 pumpstaioner eftersom vi ändå var ute.vilket blev mina första pumpstaioner där Pelle min handledare gick igenom vad man gjorde när man besökte pumpstaioner och vad man skulle kolla och lyssna efter. Jag ställde lite frågor och han försökte förklara, vilket var svårt att ta in allt det försvann nog lika snabb man behöver det det några gånger innan det fastnar när det är så mycket information. Efter det åkte vi till Tools för att prova ut kläder och skor som jag skulle ha unde lia perioden och efter det så vart åkte vi tillbaks till verket igen. Utöver det så hände det inget mer specielt den dagen, utan jag följde med en annan drifttekniker ut på rondering utav pumpsationer. Annars så hälsade jagpå alla de som jobbade där och snackade lite med dem. Tisdag. Dagen efter så fick jag en rundvandring på reningsverket där min handleadre visade mig runt i alla utrymmen och förklarade vad som fanns där vad de olika sakerna gjorde. Samt förklarade de olika reningstegen och flödets väg genom verket och vilka rör som var vilka och vart de ledde någonstans. Vilket kändes väldigt givande men samma sak här väldigt mycket information och svårt att ta till sig allt. Men det gav sig, kanske inte just då men till slut så. Efter frukost så fick jag följa med ut på bassäng blocken och hämta in lite prover. Det var provvatten ifrån inkommande, utgående samt salmprover både obehandlat och behandlat. Så när det var inhämtat så bar det av till labbet där jag fick hälla i 1 gram av slammet i en maskin som mäter torrsubstans. Något som också skulle göras var att hälla upp dygns och veckoprov av vattnet ifrån inkomande och utgående. Veckoproven skickas vidare till ett ackriditerat labb som Eurofins driver ochd det provet är en mix av 100 ml vatten prover i från en sju dagars period. Det sista vi gjorde var att mäta fosfor vilket gick till så att vi tog en viss mängd prov vatten beroende på om det var inkommande eller utgående vatten och sen la i ett provrör som innehöll en vit substans och skade om för att sen stoppa in provrören i en slags ugn trettio minuter för att sen stoppa rören i en annan maskin som sedan läste av resultat. Onsdag. På onsdagen så följde jag emd ut och gick rondering på verket. Vi var inne i de felsta rummen och kollade så allt såg okej ut och fungerade. Så det var en tur till pixrummet för att se till att allt stod rätt till där, kolla så att inget läckte eller att pumparna lagt av. Sen efter det gick vi till sandtvätten för att tömma ut den sand som kommit sen gårdagen och skriva ner hur många kilo som kommit. Efter det gick vi till slamavvattnaren och kollade så allt var som det skulle. Sen tog vi en tur ut till verket kollade nivågivare och vippor. Vi gjorde även rent nivågivare ifrån en massa skit och dylikt som fastnat så att inte reslutaten skulle bli missvisande. Sen så kollade vi även siktdjup i mellan och slut sedd. Vilket gick till så att vi stack ner en pinne med en platta i ena änden och stack ner den tills

6 den inte syntes längre och så läste man av vilket djup det blev på markeingarna som fanns på pinnen. Själva grejen med att kolla siktdjup förstod jag aldrig då det ine skedde vi samma tidpunkt eller varje dag utan skedde lie när som. Så resultaten av det gick inte att dra några större slutsatser av. Efter frukosten så var det processmöte där de gick igenom hur dom låg till med olika värden om det hade gjorts någraj usteringar och vad dom skulle göra åt eventuella problem. Det mest intresanta som händ den dagen var att det vart stopp i ledningen från salmlagret till slamavvattnaren så dom fick lägga om slamet till vassbäddarna tills problemet var löst. Slamsug ringdes och under tiden försökte vi lista ut var i ledningen det var stopp och vilka ventiler som var tvunga att stängas och vilka som kunde va öppna. Men slamsugen kom och vi kopplade slang och vred på ventiler och till slut small det till och och det lossnade det propp vilket visade sig vara en stor propp av hår. Torsdag. Torsdagen var något lugnare och ag åkte med up på pumpstations rondering. Jag var även med och kollade och ronderade de yttreverken samt att vi tog en tur på vattenverket som dom åller på och bygger om såmvi fick oss en liten guidad tur där ett tag. Fredag. Fredagen var ännu lugnare så jag var med till vassbäddarna och kollade hur det såg ut där och läste av hur pumparna hade gått där nu när vi hade lett om slammet dit på onsdagen. Efter det så hjälpte jag till att städa lite i föråden samt att tvätta de tre bilaran dom har på reningsverket och efter det var dagen slut. Vecka 2 Måndag. Fortsate som vanligt med ut på pumprundan som den kallas och bsökte några pumpstationer osm jag inte varit vid än. Jag tyckte det var bra att följa med ut till pumpstationerna för att få en överblick över hur stort område det handlar om och hur områdena kan skilja sig åt i hur vattnet ser ut baserat på vad man såg flyta runt. Vissa ställen var det extremt mycket fett på medans andra ställen hade probelm med nedspolade trasor. När vi kom tillbaks ifrån det så hade vi brand tillsyn på hela verket och då gick vi igenom varenda rum på hela verket och kollade efter eventuella risker och om om skyltning och markering av utrymmningsvägar var tillräckliga. Sen efter det hämtade jag in porver på inkommande och utgående vatten samt slamprov och kollade siktdjup. På verket så är dom på väg att byta ut sitt övervakningssystem till ettnått som dom som sålde det var där och föreläste om det kan man säga. Dom tog emot önskemål och funderingar kring det.

7 Tisdag. Hängde även denna dag med ut till pumpstationerna denna gång i ett lite avlägset område som heter Kolsva. När vi kom tillbaks till verket fick vi larm om att det var problem i den största pumpsationen. Så vi åkte dit och kollade och öppnade en backventil och skruvade lite där. Det visade sig att ventilen inte riktigt höll tät så jag var med och bytte ut den så det fungerade igen. Onsdag. Så idag så tog vi de sista pumpstationerna som jag aldirg hunnit varit vid än. Så efter vi hade ronderat klart dom så hade jag vart med och gjort det på alla pumpstationer som fanns. Efter det så larmade en liten pumpstation om högnivå. Så jag och en till åkte dit och kollade och det visade sig att ena pumpen hade lagt av och den andra pumpen som varn en gammal sliten pump klarade inte att pumpa undan i tillräckligt hög fart för att hålla nere nivån. Vi kunde inte se vad som var fel så vi tog upp pumpen och tog med den till verket. Torsdag. Jag gick en tur på verket med en som var mitt i sitt examensarbete så hon gav mig en liten repetetion av verket och alla steg och rum. Senare den dagen så kom det ett larm ifrån ett av de yttre reningsverken. Vi kollade i övervakningssystemet men kunde inte se något fel men det larmade likväl så vi åkte ut dit för att kolla. Vi kommer det och allt ser ut som det ska och vi kunde inte upptäcka något fel vi öppnade upp en tappventil men inget såg konstigt ut. Vi rengjorde även alla vippor som styrde för att se om det skulle hjälpa och att larmet inte skulle koma tillbacka. Sedan åkte vi tillbaks och kollade på pumpen som vi tog upp dagne innan. Fredag. På fredagen hände inte specielt mycket vi fortsatte med den trasiga pumpen smörjde upp den och lite småfix och satte sedan tillbaka den i pumpsumpen och vips så gick den som vanligt igen. Sen var jag med och hämtade in lite prover sen tog den dagen slut. Vecka 3. Måndag. Den här dagen vet jag inte hur den tog slut det kändes som jag kbnappt gjorde nått men sen så var klockan fyra. Det enda jag gjorde var att gå runt på verket hämta in de vanliga proverna och var med på labbet och analyserade dem. Var ute och kollade siktdjup och det var allt. Tisdag.

8 Jag var på labbet och var md och blandade till syra som dom använder som konserveringsmedel. Sen satte jag mig med Pelle och kollade igenom Lia planen för min kvarvarande tid. Vi pratade om hur jag tyckte det gått och om det var något jag vill veta mer om specielt och i falll jag hade några önskemål. Sen efter det så röjde jag lite i verkstaden och ronderde verket tillsammans med en annan driftekniker. Under den tiden hann slamavvattnaren strula och stanna så jag och annica somd en andra drifteknikern heter öppnade den och skryvade lite och fick till slut igång den. Sen åkte jag och Peller ut till ett nytt stugområde som ska byggas men just nu höll dom på rörnät på med att lägga rör och gräva. Onsdag. Process möte med allt vad det innebär sen vart det rondering av verket. Tömma sand hämta in prover se till så att allt var i sin ordning. Göra rent lite vippor och nivågivare. Sen efter det så åkte jag iväg själv för att hämta in prover från de yttreverken för att sen vara med och analysera dem. Sen så hjälpte jag til att byta ut joniseringsfilter vid några pumpsationer. Torsdag. Jga och en till och runt till pumstationer. Sen så höll vi på me dlite förebyggande underhåll på verket. Det vi gjorde då var att vi luftade och bör ut olja i ett par kompressorer till luftnings bassängen. Fredag. Hämtade in en del prover bland annat slam, inkomande & utgående samt var med att mäta omoniumhalten i vattnet. Sen åkte jag och pelle ut till vassbäddarna fixade med bortforslandet av rejektvattnet sen gick vi runt och kollade på verket. I och med att vädret blev varmare så uppstod det problem med flytslam framför allt i mellansedd. Det fick man spola bort. Vecka 4. Måndag. Var med och slaggade av slamavvattnaren och sedan följde med ut och kollade på de dagvatten stationer som fanns. Kollade driftider och att pumparna gick som de skulle. Tisdag Bytte vred på slamavvattnaren som hade krånglat. Så vi skruvade lite med motorn fixade nya packningar och sedan iväg till ett av de yttreverken för att rondera detta och kolla så det stod rätt till

9 där. Det hade varit ström avbrott tidigare på dagen där så det var därför vi åkte dit. Onsdag. Det var dålig rinning till vassbäddarna så vi misstänkte att det var tjock med skit och slam i ledningen till vassbäddarna. Så slamsug beställdes så att vi skulle kunna pollypigga ledningen och få den ren. Så jag var med slamsugen och visade var han skulle vara och snackade en del med han.sen så var jag med och testkörde ett av de mindre reservaggregat dom ha på verket. Torsdag. Brandgenomgång på vatten verket då det hade installerat ett nytt system där med spoldysor i taket och nya marerkingar och utrymningsvägar i nybyggda delen i vattenverket. Dom provkörde även brand varnarna. Gjorde efter det lite förebyggande underhåll på några pumpstationer med annica. Vi böt ut lite filter till ventelation på några stationer. Fredag. Idag skulle dom testköra stora reserv aggregatet som ska förse hela verket med ström vid ett strömavbrott så jag hälpte till att koppla in det och starta upp det. Sen var jag och annica iväg till en av det större pumpstationerna där det varit lite problem med en av pumparna som pumpat undan dåligt. Så vi skruvade upp den och kollade och hittade ett par kalsonger som fastnat där i. Så vi og bort det och skruvade ihop den igen och startade. Sen vardet möte med hela VA- avdelnigen vilket innefattar personal ifrån Rening& vattenverk rörnät och tekniskakontoret. Där de gick igenom miljömål och andra frågor som rör verksamheten. Efter det så tömde vi containerna till rensilarna. Vecka 5. Måndag. Då böt jag ut slang ifrån provtagnings punkten för amonium till kanalen där vattnet tas in. Spolade rent mellan sedd från flytsalm som hade bildats i msasor. Var med och kalibrerade PH mätaren vid inkommande och i provkuren vid mellansedd. Tisdag. Var i labbet och tog fosfor prov på inkommande och utgående. Sen så samlade vi ihop alla prover som lagrats i kle och skickade iväg det till Eurofins för vidare analys. Utöver det så bytte jag ut en fallskyddslina som hade lossnat vid slamlagret.

10 Onsdag. Skruvade lite på slangen jag hade bytt ut vid amonium mätaren. Efter det var jag emd och kallibreade en flödes mätarevid mellansedd. Sen så var jag med och fyllde på pix då den nästan hade tagit slut. Sen var det process möte utöver det hände inget mer den dagen. Torsdag. Gjorde lite förebyggande underhåll genom att kalibreara lite temperaturgivare. Sen så hade vi ett möte med en pumpleverantör. Efter det så började det trilla in konstiga larm ifrån ett av det yttreverken. Så vi tog bilen och åkte ut det för att kolla på saken. Vi kom dit men kunde nte hitta något fel men allt fungerade som det skulle så vi åkte tillbaks.. Fredag. Vi åkte tillbaks till det yttreverket Kölsta som det heter för att forstätta jakten på varför det lamrade. Vi skruvade loss två backventiler för att se om det var nått konsitgt där. Det visade sig att en va dom var helt sönder frätt så vi böt ut den. Sen så åkte vi tillbaks och tvättade bilar. Vecka 6 Måndag. Då vart det pumprunda igen med allt som hör till. Testade motorn till förtjockaren. Sen åkte ag med ut på pumprunda igen. åkte ut till det yttreverken för att starta provtagare. Tisdag. kollade att pumparna och vipporna till det brutna vattnet fungerade som de ska. Sen besökte jag även en del pumpsattioner. Det sista jag gjorde den dan var att åka med pelle ut till Kolsva för att kolla i en pump. Men när vi väl skulle säta igång så går inte ventilerna att stänga utan det sprutar vatten om man försöker öppna pumpen så vi gav upp för dagen coh planerade ett besök dit dagen efter. Onsdag. Vi åkte tillbaks till Kolsva med bättre verktyg för att förska få igen ventilerna. Vilket vi lyckade med och fick upp pumpen och det visade sig att det var sten i som vi tog bort. I samband med det ingreppet så upptäckte vi att någonstan läcker det in dricksvatten eller grundvatten för det var extremt klart vatten som sprutade ifrån pumpen. Torsdag.

11 Hämtade in proveroch gick ronden på verket.spolade mellan sedd ren ifrån flytsalm. Böt ut lite lysrör och fixade lite med slamavvattnaren som krånglade igen. Sen så gjorde jag rent syre och suspmätarna. Fredag. Pumprundan idag igen. Sen så var jag med och lagade en tarsig polymerpump. Var ckså med och lagade en annan trasig pump som var hämtad ifrån en pumpsation. Vecka 7/8 Det kom in ytterligare en trasig pump som var tvungen att renoveras så vi böt ut rotorblad och smörjde upp den och monterade tillbaks den igen och såg till att den gikc igång som den skulle. Hämtade prover och kontrollerade provtagingsmägden stämmde på ed yttreverken kontrollerade även att pix doseringen stämmde. Tog rundan på det yttreverken ensam. Kollade så att allt fungerade som det skulle och tog upp vipporna vid de yttreverken och rengjorde dem. Pumprundan sen så monterade vi ihop ett ställ att lägga oliak rördelar på i verkstaden. När det var gjort så la vi upp alla små rör de hade vilke resulterade i en så enorm tränignsverk dagen efter då det var hur många rör som helst. Vecka 9. Måndag På Måndagen gjorde jag rent amonium mätarna och suspmätarna i källaren och gjorde också rent susp och syremätarna i luftningen. Tisdag. Var med på en sista pumprunda och var med vi ett utav de yttreverken för att skruva lite ventiler. Onsdag. Min sista dag. Jag gcik ronden på verket hämtade in prover och analyserade kollade susp ts, fosfor bland annat. Fyllde upp dygns och veckoprov. Sen tinade jag upp gamla dygnsprov för att sen hälla ut dom. Sen var det fika och efter rasten sa pella att jag fick sluta tidigare om jag ville för det var inte så mcyket emr o göra. Så det var med stort vemod som jag satte mig i bilen på väg hem ifrån

12 Norsa. Slutsats jag tycker jag fått mig en betydligt mycket bättre bild över vad som händer på ett reningsverk när jag fått vara där fysiskt och inte bara läsa om vad som händer där. Man får en helt annan uppfattnign och lär sig saker man inte kan läsa sig till. Jag personligen känner att jag fått så mycket erfarenheter som jag hade gått miste om i fall praktik inte ingick. Man förstår verkligen vikten av det momentet. Av min tid på Norsa avloppsreningsverk så har fått chansen att träffa duktiga driftekniker som kunnat ge mig en väldigt bra bild av den verksamheten och jag är mer säker nu än innann att reningsverk är topp ett på ställen jag vill arbeta på efter avslutad utbildning.