Köpings kommuns VA-verksamhet

Transkript

1 Köpings kommuns VA-verksamhet en praktiksammanfattning från en blivande drifttekniker Kajsa Bondeson Vm-9 Blue Peak AB Lia Handledare Per-Olav Ålkärr Köpings Kommun - 1 -

2 Förord Denna rapport är en beskrivning av en kommuns VA-verksamhet och en LIApraktikants dagboksanteckningar från den första kontakten med en ny kommun och ett nytt yrke. Jag vill också passa på att tacka min handledare och alla andra medarbetare som jag haft kontakt med under mina tio veckor i Köping. Kajsa Bondeson - 2 -

3 Innehållsförteckning Presentation Köpings kommun s.4 Köpings kommuns organisation s.5 VA verksamhetens organisation s.6 Norsa avloppsreningsverk s.7 Processerna på avloppsreningsverket s.8 Mekanisk rening s.8 Biologisk rening s.8 Kemisk rening s.8 Slambehandling s.8 Styr och övervakningssystem s.9 Köpings vattenverk s.10 Dagbok s.11 v.1 s.11 v.2 s.12 v.3 s.12 v.4 s.12 v.5 s.12 v.6 s.13 v.7 s.13 v.8 s.14 v.9 s.14 v.10 s.14 Slutsats s.15 Källor s

4 Presentation av Köpings kommun Köpings kommun ligger i Västmanlands län i den västra delen av Mälardalen. Kommunen har invånare varav bor i Köpings tätort. Till Köpings kommun hör även Kolsva och Munktorps tätorter Man har en tillverkningsindustri som fortfarande lever och utvecklas. Sveriges näst största insjöhamn finns i Köping. De största industrierna i Köping är Volvo Powertrain, Getrag All Wheel Drive, Yara, Leax, Tibnor och Sandvik. Andra kända företag som är Köpingsbaserade är Hästen och Lectus. Det finns även ett sjukhus i Köping. Köpings kommun driver sin VA verksamhet i egen regi. Den finansieras genom avgifter. Nedan är ett utdrag från Köpings kommuns hemsida. Detta utdrag visar endast avgiften för den periodiska delen. I det kompletta dokumentet på kommunens hemsida kan man se anslutningsavgifter för bostäder och övriga fastigheter, särtaxor, reduceringar på avgifter, betalningsvillkor med mera. Brukningsavgifter (periodisk avgift) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med mervärdesskatt. 13. Brukningsavgift för bebyggd fastighet 13.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet Utan moms med: Med moms a) en fast avgift per år kronor kronor b) en avgift per m3 levererat vatten c) en avgift per år och bostadsenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet d) en avgift per m2 tomtyta för övrig fastighet 11:20 kronor 14:00 kronor 936 kronor kronor 1:08 kronor 1:35 kronor - 4 -

5 Köpings kommuns organisation - 5 -

6 VA verksamhetens organisation VA-chef Administrativ avdelning 2 Röringenjörer 1 Karttekniker 2 Vatteningenjörer Avloppsreningsverket 1 Driftingenjör Vattenverket 1 Processingenjör Rörnät 1 arbetsledare 1 Processtekniker 1 Underhållsingenjör 4 Drifttekniker varav en även är labbansvarig och en har provanställning 1 Processtekniker 3drifttekniker - 6 -

7 Norsa avloppsreningsverk Norsa avloppsreningsverk i Köpings kommun har en kapacitet för pe. Man tar emot avloppsvatten från Köpings, Kolsva och Munktorps tätorter samt även några fritidshusområden. Industrins avlopp uppskattas till 1000 pe. Man har tillstånd att ta emot 5000m³ externt slam varje år. Där ingår slam från de små reningsverk som kommunen har i småorterna Kölsta, Kindbro och Himmeta. Dimensionerade belastningsdata för Norsa avloppsreningsverk 2011 Parametrar Antal pe Flöde Qmedel (m³/d) Qdim(m³/h) 570 Qmax-förbehandling (m³/d) Qmax biosteg (m³/d) Föroreningsmängder BOD7 inkommande (kg/d) BOD7 inkommande (mg/l) 95 P7-inkommande (kg/d) 38 P7-inkommande (mg/l) 3,3 N-inkommande (kg/d) 282 N-inkommande (ml/l) 25 BOD7-biosteg (kg/d) 760 Ntot-biosteg (kg/d) 250 Norsa avloppsreningsverk är väldigt högt belägen. Man får därför pumpa upp avloppsvattnet den sista kilometern till reningsverket. Därför är två sista pumpstationer speciellt viktiga av totalt 25 i Köping. Man håller på att utreda flera olika alternativ till ombyggnad av dessa två stationer då bägge stationerna behöver renoveras. De är gamla och ur arbetsmiljösynpunkt väldigt svårarbetade. Man vill även göra energibesparingar då dessa pumpstationer har en hög arbetsbelastning och kräver mycket energi. Det sker en kontinuerlig upprustning av alla pumpstationer i Köping så det finns många olika modeller och lösningar. Ledningsnätet i Köping är ca 240 km långt. 90 % är duplikatsystem. Man har inte något lokalt omhändertagande av dagvattnet. Däremot har man gjort en del utjämningssystem på dagvattnets ledningsnät

8 Processerna på Norsa avloppsreningsverk Mekanisk rening Silar med integrerad renstvätt, två stycken. Styrs av nivågivare som ger startpuls till silarna. Sandfång, en bassäng. Man håller på att installera en Coanda Sandtvätt från Huber. Försedimentering, fyra bassänger med skrapspel. Skrapspelet startas efter tid. Allt överskottsslam från anläggningen tas ut i försedimenteringen. Det pumpas till primärslamgropen som har en nivågivare som bestämmer när det behöver tömmas. Sedan bestäms det om det ska till slamlagret eller till vassbäddarna Utjämningsmagasin för försedimenterat vatten, två bassänger. Om flödet är för högt efter försedimenteringen bräddar vattnet ut i två utjämningsbassänger som sedan styrs med manuell pumptömning tillbaks till inkommande Flödesmätare styr hur pumparna går efter försedimenteringen. 2 pumpar går till biosteget och 1 pump till kemsteget. Flöde över 1710m²/h går direkt till utloppet Biologisk rening - Köping har kväverening. Den sker i annoxbassängerna(denitrifikation) och luftningsbassängerna(nitrifikation). I luftningsbassängerna sker även den andra biologiska reningen. Den där mikroorganismerna förbränner organiska material för att få energi och byggnadsmaterial. Sex seriekopplade anoxbassänger med omrörare Fyra luftade bassänger(aktivt slam)luftningen sker med gummimembranluftare som är placerade på botten. De sitter tätare vid inloppen på de två parallella linjerna eftersom man behöver mer syre där när det syrefattiga annoxvattnet kommer. Man behöver mycket syre till nitrifikationen som också sker i denna bassäng Fyra mellansedimenterings bassänger med skrapspel. En del av slammet pumpas tillbaks till försedimenteringen och en del till anoxen där det utnyttjas som näring i denitrifikationen samt upprätthåller mikrolivet i det biologiska slammet. Kemisk rening Fällningskemikalie (Pix, järnklorid) tillsätts i kanalen efter det biologiska steget. Möjlighet till förfällning finns men utnyttjas inte. Kemikaliedoseringen styrs av en flödesmätare i kanalen som går från mellansedimenteringen till flockningskamrarna. En maxdosering finns som ligger på 120kg järnklorid/timme Två flockningskammare med 6 omrörare i varje Fyra eftersedimenteringsbassänger med skrapspel, detta slam pumpas tillbaks till försedimenteringen. Slambehandling Slamlager Mottagning av externslam Slamavvattning, en skruvförtjockare(rotomat) där man tillsätter polymer. Detta slam körs idag till Gävle avfallsanläggning men ska snart tas emot av ett jordföretag i Norrköping. Man får ej betalt i dagsläget för slammet. Slamavvattning under den varma delen av året sker med en slamfilteranläggning. Den består av 12 vassbäddar. Varje bädd är 1140m², totalyta m². Man pumpar slam från försedimenteringen till en bädd i taget. En vassbädd kan ta emot slam under ett - 8 -

9 dygn. Vattnet filtreras genom bädden som är bevuxen med vass. Överskottsvattnet(lakvatten) pumpas tillbaks till avloppsverket. Styr och övervakningssystem På Norsa avloppsreningsverk använder man styr och övervakningssystemet Cactus UniWiew. Här nedan är två översiktsbilder från systemet - 9 -

10 Köpings vattenverk Mitt inne i Köping ligger vattenverket. Det är ett grundvattenverk som ligger vid en ås och det är ur den man pumpar Köpings dricksvatten. Man har där 5 borrade grundvattenbrunnar som man alternerar mellan. För att vattnet ska räcka och dessutom inte sänka grundvattennivån gör man en konstgjord infiltration med vatten från Hedströmmen. Vatten tas ur ån till ett råvattenverk som ligger i Ekeby ca 5 km utanför Köping. I råvattenverket finns fyra stycken snabbfilter som vattnet filtreras igenom. Det renade vattnet pumpas in till Köping och vid Strö högar får vattnet infiltreras genom åsen ner till grundvattnet som sedan kan pumpas upp vid vattenreningsverket på Lötgatan. Inne i vattenreningsverket behandlas vattnet endast med lut för att få ett mjukare vatten och klor för desinfektion. Man ska i höst börja bygga en ny nanofiltreringsanläggning. Detta för att man har problem med mangan i vattnet. Manganet sedimenterar i ledningsnätet och orsakar missfärgningar på vattnet vilket konsumenterna inte vill ha. Ett annat problem är att manganet sedimenterar i vattenmätarna vilket gjort att kommunen vid kontroll av mätarna upptäckt att de tagit ut för stora avgifter. Kommunen har fått betala tillbaka en hel del pengar och detta problem blir man inte av med förrän manganet försvinner. Byggstart under hösten Efter reningsverket distribueras vattnet ut till konsument. Som tryckutjämnare och reservoar har Köping en lågreservoar och ett vattentorn. Även i Kolsva samhälle dit vatten från Köping pumpas finns ett vattentorn. Kommunen driver även två små vattenverk i Kindbro och Himmeta. Råvattnet i dessa kommer också från grundvattenbrunnar. Vattenreningen ser dock lite annorlunda ut bland annat har man UV-strålning och kolfilter

11 Dagbok 12 mars-18 maj 2012 v.1 Jag inleder min praktik på Norsa avloppsreningsverk. Arbetstiden börjar 6,45. På måndag morgon har man först ett morgonmöte där man går igenom veckans händelser, fördelar arbetsuppgifter, rapporterar om det varit några problem med helgen. Det finns ett rullande schema med två veckors intervaller med olika arbetsuppgifter för de tre driftteknikerna. Det är driftteknikerna som jag mest har följt med och försökt rikta in mig på att lära mig av. En har hand om pumprundan, en har avloppsreningsverkets rondering och en har drift på verket. Den som har avloppsreningsverkets rondering tar emot alla larm under dagtid. Det är alltid någon som har beredskap måndag-fredag 16,00-6,45 och alla helger. I dagsläget är det sju stycken som delar på beredskapen. Förutom de tre driftteknikerna är det arbetsledaren, driftingenjören, processteknikern och vattenverkets processtekniker som delar på uppgiften. Man har beredskap en vecka åt gången, torsdag till torsdag. På eftermiddagen denna vecka har man ett arbetsmöte där man går igenom arbetsbeskrivning och checklistor som ska uppdateras och revideras. Det är detaljerade beskrivningar som jag inte förstår så mycket av eftersom det är första dagen men som jag förstår helt och fullt efter några veckor. Man diskuterar också maskinkorten och vissa saker som ska läggas in där. Denna vecka får jag åka pumprundan med min handledare som är arbetsledare. Det innebär att kolla av alla pumpstationer. Man dokumenterar flöde, drifttider, bräddningar, man provkör pumparna, pumpar ur pumpsumpen och spolar pumpsumpen där det behövs. Pumprundan innebär också att man kontrollerar de yttre reningsverken i Kindbro, Kölsta och Himmeta. Det innebär driftkontroll av kemikalieanvändningen och provtagning. Provtagningen sker en gång per vecka. Dessa reningsverk behöver inte redovisa provresultat mer än 4-8 ggr/år men provtagning sker varje vecka för att säkerställa en bra drift

12 Andra händelser denna vecka: Extra rengöring av pumpsump som är igensatt med mycket fett Får vara med på laboratoriet och se hur olika arbetsmoment går till. Det ska snart byggas om. Får vara med om provtagningar och även att göra kemikalielistor som sedan förs in i ett datasystem som kallas Eco line. Alla kommunens kemikalier från PIX till duschtvål ska vara registrerat där. Det kommer att ge en bra översikt och är en förutsättning för att bli miljöcertifierad. Säljmöte med BPS, Ventiler är deras specialitet. Visning av pumprenovering Leverans av sandtvätt Ledningsgruppsmöte med VA-chef och de olika avdelningarnas arbetsledare och projektörer v.2 Pumprundan och laboratoriet är min plats denna vecka. Alla pumpstationer ser olika ut så det är inte lätt att lära sig. Byter ut en pump i sommarstugeområde. Detta sker ganska ofta på våren då de har stått overksamma hela vintern. Dessa pumpar tas hem och görs rena och brukar då fungera igen. Men en del behöver statorn bytas i. Det finns alltid några hemma som fungerar så att man snabbt kan göra ett byte. Säljmöte med Radionett. Det är ett företag som säljer brutna vatten system. Köping har en del pumpstationer som inte har brutet vatten så intresset finns. v.3 Är med på vattenverket. Följer med processteknikern, dels på det stora vattenverket inne i Köping, dels på de yttre små verken i Kindbro och Himmeta. Vattenverket inne i Köping försörjer även Kolsva och Munktorp vilket medför att det finns en del tryckstegringsstationer som vattenverkets personal ska ha koll på. Man har även ett råvattenverk i Ekeby en bit utanför Köping. Där pumpas vattnet upp från Hedströmmen för att renas en första gång i fyra stora snabbfilter. Därefter pumpas vattnet vidare in till infiltrationsbassängerna vid Strö högar. Snabbfiltrena backspolas manuellt vid behov. Det är ett stort geografiskt område man ska överblicka som drift och processtekniker v.4 Denna vecka får jag åka pumprundan själv. Det är svårt att komma ihåg de olika metoderna eftersom det inte är en enda pumpstation som är den andra lik. Mycket energi går åt att hitta rätt. Man ska dessutom försöka förstå om en pump går bra. Det är tur det finns mätare. En dag ska jag kunna höra det på ljudet v. 5 Jag får denna vecka vara med VA-chefen och se hur det går till på kontoret Det ingår mycket möten. Avloppsreningsverkets kontors och personalutrymme ska byggas om. Det börjar med ett byggmöte där all berörd personal får vara med. Information om vad som ska ske. Ritningar har redan alla fått sett och får ge synpunkter. Man diskuterar eventuella miljöfarliga ämnen som använts tidigare. Man är redan långt framme i planeringen och allt ska strax ut på anbud. Man räknar med byggstart inom två år. Under tiden ombyggnad sker ska alla evakueras till byggbaracker då detta gör att bygget går betydligt snabbare och smidigare. Ett annat intressant möte jag fick bevittna var en entusiastisk entreprenör som ville bygga 60 villatomter efter Mälarens strand. På detta projekteringmöte var två tjänstemän från länsstyrelsen med, de förklarade länsstyrelsens ståndpunkt utifrån de lagar som finns bl a

13 strandskyddet och vattenskyddet. Stadsarkitekten, miljöinspektörer VA-chefen och några till var med. Dessa förklarade också sina ståndpunkter och vad de ska tänka på. Mitt samlade intryck var väl att entreprenören tillsammans med sin projektör inte förstod de mest elementära reglerna som gäller. Man försöker tulla på alla gränser som går. Länsstyrelsen har ju bla tagit fram en linje där risk för översvämning finns. Ändå vill man bygga närmare. Strandskyddet är ju ingen nyhet direkt och ändå vill man bygga så att man blockerar strandlinjen. De tycktes inte heller förstå att Mälarens vatten har ett riksintresse vad gäller kulturhistoria och vattenskydd och att det därför är lite hårdare regler än vid en liten insjö i Norrland. Projektet verkar dock vara i planeringens början så det ursäktar en del. VA- chefen presenterade och erbjöd anslutning till den planerade sjöledning som ska byggas utefter Mälarens norra strand. Den ska ansluta flera andra befintliga fritidsområden till avloppsreningsverket och vattenverket i Köping. En förmiddag är jag med kartteknikern som förklarar sitt arbete, där ingår även arkiveringen av alla ritningar vilket är en mycket viktig bit i denna verksamhet. Fick även sitta med röringenjören och se på filmer av rör och hur det går till att hitta felaktigheter i ledningsnätet. Jag fick också en inblick i hur viktigt det är att dokumentera allt man gör. Då kan man lätt motivera nyinvesteringar när man lätt får fram alla åtgärder som gjorts på något speciellt ställe. Pumpstationen vid råvattenverket behöver nya ventiler. Jag hade turen att få vara med när hon började projekteringen av det bytet. Först kollade vi gamla byggritningar, tog fram data på de pumpar som finns sen åkte vi ut till pumpstationen för att kontrollera att mått och befintliga pumpar stämde. v.6 Följer med en drifttekniker på ronderingen för avloppsreningsverket. I arbetsbeskrivning och checklistan som all personal har varit med om att uppdatera och arbetsledaren bearbetat är det inte mindre än 72 punkter som ska kontrolleras. Det är ju inte så att alla behöver åtgärder på en gång men det ska inspekteras och händer något oförutsätt kan det snabbt bli lite ont om tid. Varje vecka kommer även en lista ut som utgår från maskinkorten. På denna lista står vilka maskiner, instrument eller verksamheter som ska ha service eller bara kontrolleras. Det kan vara en pump som ska smörjas, filter i ventilation som ska bytas, nivågivare som ska göras ren och kalibreras. Alla objekt har en tidsintervall som står i maskinkorten. Ibland kan det bli lite fel eftersom många maskiner ska servas efter drifttid och då fungerar inte tidsintervallerna. Det är en ständig komplettering och uppdatering av maskinkorten. Dagbok förs också av de anställda vilket är viktigt då det är mycket som händer utanför maskinkorten och checklistorna. v.7 Fortsätter på Norsa avloppsreningsverk. Skrapspelet i försedimenteringen ska kontrolleras. Detta innebär att bassängerna ska tömmas. Man får tömma en bassäng i taget men det är inga problem då belastningen på verket inte är så hög. När bassängen är tömd spolar vi skrapspelet så vi ser att beslagen på medarna är hela samt att kedjorna inte slakar för mycket. Allt är helt okey så det är bara att släppa på avloppsvattnet och fortsätta på nästa. Även mellansedimenteringen ska kontrolleras

14 v.8 Apt vilket betyder arbetsplatsträff, där deltar även projekteringsavdelningen. Där tas alla arbeten upp som ska göras och vem som ska göra det. Uppföljning sker även på tidigare utförda arbeten. Protokoll förs alltid på ett Apt möte. Denna vecka är det del två i en pumputbildning som ett företag håller i. Personal från Arboga och Kungsör deltar också. Jag har tur att jag får vara med, det är mycket nyttigt för mig. v.9 och 10 Jag fortsätter på Norsa och får både vara med på reningsverket och åka ut på pumpstationerna. Ett problem som hela tiden uppkommer är skumbildning i mellansedimenteringen. Nästan dagligen får man spola sönder skummet så det förhoppningsvis sjunker till botten. Ibland sker det slamflykt så dessa bassänger är ett stort frågetecken. Reningen och sedimenteringen fungerar tydligen tillräckligt bra enligt periodiska besiktningarna som jag gått igenom så några åtgärder är inte aktuella i nuläget. Ett underhåll som hela tiden pågår är rengöring och kalibrering av de olika mätarna. Detta är ett viktigt moment då den mesta styrningen sker eller kommer att ske efter dessa mätresultat. Är dessa missvisande kommer alla processerna i förlängningen bli fel. Det finns många olika mätare och displayer. När man tror man förstår en typ av mätare dyker det upp någon ny variant. Att få något enhetligt system verkar långt borta. Får ett eget uppdrag att hitta en bra placering till en ekolod nivågivare(mjk). Den ska sättas upp i en gammal pumpstation. Där sitter redan en tryckgivare som är placerad i ett rör. Det är en ganska turbulent yta. Denna givare är inte riktigt tillförlitlig och behöver bytas ut. Efter att studerat givarens manual och förstått alla placeringskrav har jag turen att få följa med en rutinerad drifttekniker som har bra lokalkännedom. Med hjälp av besiktning på stället, information av drifttekniker samt kontroll av gamla ritningar då det visar sig att väggarna sluttar inåt kommer jag fram till att det i princip bara är en yta på 50*50cm som kan vara möjlig att placera mätaren på. Ett annat uppdrag som går utanför de vanliga rutinerna är en pumpstation som ska isoleras. Detta beror på att närmaste grannen till pumpstationen tycker att det är ett oljud därifrån. Kommunen försöker vara mycket tillmötesgående och vi provar med att isolera pumpsumpen med skum. Eftersom vi lokaliserar ljud från det brutna vattnet som går igång vid den automatiska spolningen stänger vi av den för att se om grannen tycker det blir bättre. Någon reaktion har inte inkommit om åtgärderna ännu

15 Slutsats Med denna rapport och praktiktid har jag fått en mycket god insyn dels i hur Köpings kommuns VA verksamhet fungerar och dels i yrkeslivet som hör till min utbildning. Jag har valt att inte specialisera mig på någon teknisk detalj utan försökt förstå helheten i en kommun som Köping. Kontakten med Köping som kommun och arbetsuppgifterna som ingår i en driftteknikers uppgift har varit enbart positivt. Det som är extra roligt är att det händer saker hela tiden. Även om det finns mycket som behöver förbättras känns det som om man hela tiden gör något åt det. Med lite perspektiv på verksamheten förstår man att det inte går att göra allt på en gång. Den positiva attityden och det stora intresse som de anställda visar för sitt arbete gör att man blir ännu mer intresserad av den här branschen. Jag har med min praktik lärt mig många praktiska moment och inte minst hur arbetet är organiserat

16 Källförteckningar Internet: Köpings kommuns hemsida Interna dokument från Köpings kommun: Periodisk besiktning 2011 Vectura Periodisk besiktning,2009,2007 Treatcon ab Utbildningsmaterial på Norsa avloppsreningsverk Treatcon ab Köpings kommuns styr och övervakningssystem Intervjuer av medarbetare i Köpings kommun Handledare Per-Olav Ålkärr