1. Sammanfattning. 2. Verksamhet. Sida 1(11)

Transkript

1 Sida 1(11) 1. Sammanfattning I detaljbudget 2016 redovisas nämndens plan för prioriterade mål och fokusområden. Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. Nämnden ska arbeta för en nära och sammanhållen vård där olika aktörer samverkar och skapar förutsättningar för patienternas delaktighet och inflytande. Genom kommunikation ska nämnden arbeta för att medborgarna känner till utbud, rättigheter och regler för hälso- och sjukvården. Nämnden har inte en verksamhet i balans eftersom de budgeterade kostnaderna inte ryms inom den beslutade ramen. Nämnden har beviljats att ha ett underskott på 80 miljoner under 2016 men trots det finns en osäkerhet på cirka 6 miljoner som ännu inte är hanterad. För att uppnå en verksamhet i balans kan ytterligare beslut om prioriteringar fattas under Verksamhet Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ska verka för god hälsa och vård på lika villkor. Nämnden har ett befolkningsansvar för invånare i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungssund, Tjörn och Öckerö. Uppdraget består av beställning, upphandling samt vårdöverenskommelser av hälso- och sjukvård, habilitering samt tandvård med utgångspunkt från befolkningens behov. Utgångspunkten är att den vård man behöver ofta finns nära och den vård man behöver mer sällan kan koncentreras till färre platser. Nämnden ansvarar för lokalt folkhälsoarbete i samverkan med kommunerna samt andra lokala aktörer. Befolkningsansvaret innebär att: klarlägga befolkningens behov av hälso- och sjukvård i samverkan med bland annat kommuner, försäkringskassa, arbetsförmedling och brukarorganisationer göra behovsanalyser och prioriteringar samt fastställa mål i syfte att verka för en förbättring av befolkningens hälsa, med utgångspunkt från regionfullmäktiges mål och inriktning verka för en förbättring av folkhälsan i samverkan med bland annat kommuner och frivilligorganisationer föra dialog med invånarna i olika forum om vårdens tillgänglighet och kvalitet samt inriktning och utveckling följa utvecklingen av befolkningens behov av hälso- och sjukvård och tandvård och ta nödvändiga initiativ ta del av synpunkter som kommer in via patientnämnden Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har ett löpande arbete med att träffa vårdöverenskommelser med vårdenheter inom Västra Götalandsregionen och teckna avtal med externa vårdgivare så som privata vårdgivare. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har finansieringsansvaret för den vård som nyttjas av befolkningen och ryms inom regionfullmäktige budget. Arbetet ska vara i enlighet med de anvisningar som ges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Nämnden svarar även för uppföljning och analys av befolkningens hälsa och gjorda

2 Sida 2(11) vårdöverenskommelser och vårdavtal. Detta ska återrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionstyrelsen och regionfullmäktige. 2.1 Prioriterade mål Regionfullmäktige har beslutat om tre strategiska mål som avser en längre period än budgetplanen. De strategiska målen är följande: Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna. De strategiska målen är därefter nedbrutna till tio prioriterade mål för perioden Fyra av dessa mål berör hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet. 1. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 2. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 3. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 4. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Nämnden redovisar en kortfattad plan för hur man kommer att arbeta med målen. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska - Nämndens prioritering är att folkhälsoarbetet inriktas på de största utmaningarna utifrån befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor i varje kommun. - Folkhälsofrågorna ska lyftas in i och genomsyra de beställningar/överenskommelser som nämnden träffar med utförarna. - Det ska finnas minst en familjecentral i alla nämndområdets kommuner - För att prioritera livskvalité för våra äldre så ska samarbetet avseende äldres mun- och tandhälsa prioriteras. - Personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter utöver habiliteringsverksamhet inom länssjukvården - Ta initiativ till fördjupade dialoger om hälso- och sjukvård inom kommunernas geografiska områden. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras - Arbeta för en nära och sammanhållen vård som utgår från målgruppens behov. - Verka för att olika aktörer samverkar och skapar förutsättningar för delaktighet och inflytande.

3 Sida 3(11) Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas - Nämnden ska genom kommunikation bidra till att invånarna får en korrekt bild av hälso- och sjukvården, större kunskap om hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden och stärka förtroendet för det demokratiska systemet. Medborgarna ska känna till utbud, rättigheter och regler för hälso- och sjukvården inom nämndområdet. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser - Säkerställa att nämndområdets invånare alltid får högsta kvalitet på behandling 2.2 Fokusområden Utifrån de strategiska målen pekar regionfullmäktige ut 25 fokusområden som verksamheterna särskilt ska bevaka under Tio av dessa fokusområden berör hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet: 1. Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen 2. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa 3. Uppfylla vårdgarantin 4. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården 5. Förbättra akutvårdkedjan 6. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner 7. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning 8. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Nämnden redovisar en kortfattad plan i punktform för hur man kommer att arbeta med fokusområden. Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin - Barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmottagningarna (BUM) bidra till en utveckling av första linjen tillsammans med kommunernas socialtjänst och elevhälsa. Första linjen bygger på ett helhetstänkande utifrån förståelsen att psykisk hälsa, medicinska faktorer, psykologiska faktorer, sociala faktorer och skolsituation kan påverka varandra och bildar en helhet. - Tillgänglighet till fördjupad Neuropsykiatrisk utredning (NP-utredning) för barn inskrivna inom habiliteringen ska öka. Genomföra den regionala psykiatriplanen - Vid överläggningar med vårdgivarna ska det säkerställas att personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning har tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet.

4 Sida 4(11) - Befolkningens behov avseende insatser från specialistpsykiatrin ska vara högt prioriterat. Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa - Integrerade mottagningar för missbruks/beroendevården ska finnas i nämndområdets kommuner. Uppfylla vårdgarantin - Vård ska ges enligt de fastställda vårdgarantitiderna - Nämnden ska särskilt fokusera på att de fastställda garantitiderna för cancersjukvård och barn- och ungdomssjukvård följs. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården - Alla ska känna sig trygga i behandlingen av sin cancersjukdom Förbättra akutvårdkedjan - Alla i befolkningen ska känna till att man ringer 1177 vid sjukdom uppdraget ska utvecklas och förtydligas - Hembesök i särskilt och enskilt boende ska säkras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner - Ta del av utförarnas handlingsplaner för patientsäkerhet. - Uppföljning av antal klagomål som rör patientsäkerhet hos de olika utförarna. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning - Säkerställa att läkemedelsgenomgångar, kompletterat med biverkningar som påverkar munhälsa, genomförs på alla som är 75 år och äldre Skapa ett sammanhållet vårdsystem - Alla patienter som har behov av samordnad vård när de skrivs ut från sjukhus, skall ha en dokumenterad SIP (Samordnad Individuell Vårdplan) - All vårdcentraler ska ha geriatrisk kompetens på vårdcentralerna - Familjer med en person/personer som har funktionsnedsättning har många vårdkontakter och ska vara högprioriterat för en fast vårdkontakt och en kontaktperson som kan visa vägen genom vården Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser - Säkerställa att nämndområdets invånare alltid får högsta kvalitet på behandling

5 Sida 5(11) Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt - Arbeta in i VÖK eller avtal mellan region och kommun få in ett sådant perspektiv under förutsättning att det ger mer vård för pengarna. 2.3 Verksamhet i balans Som framgår under ekonomiavsnittet har nämnden inte en verksamhet i balans eftersom de budgeterade kostnaderna inte ryms inom den beslutade ramen. Nämnden har beviljats att ha ett underskott på 80 miljoner under 2016 men trots det finns en osäkerhet på cirka 6 miljoner som ännu inte är hanterad. För att uppnå en verksamhet i balans kan ytterligare beslut om prioriteringar fattas under Prestationer Hälso- och sjukvårdsnämnderna har att budgetera och rapportera den vård som invånarna konsumerar oavsett var den produceras och varifrån inom Västra Götalandsregionen som den ersätts. I bifogad sammanställning redovisas förväntad vårdkonsumtion för nämndens invånare år ( Se bilaga 1) 4. EKONOMI Budgeten 2016 för västra hälso- och sjukvårdsnämnden bygger i hög grad på 2015 års budget. Tillämpningen av den resursfördelningsmodell som infördes 2015 har inneburit stora konsekvenser för främst den västra nämnden. I samband med budgeten för 2016 fattades beslut om att frysa resursfördelningsmodellen 2016 för att göra en översyn av dess effekter. Detta tillsammans med att den tidigare tillämpade riskdelningen mellan HSN inte längre ska tillämpas ger att västra nämnden medges av regionfullmäktige (RF ) att göra ett underskott på 80 mnkr under 2016 i avvaktan på översynen av resursfördelningsmodellen. Västra nämndens budgeterade kostnader ryms inte inom de tillgängliga medlen. Nämnden budgeterar således för 2016 ett underskott på 80 mnkr. Budgeten innehåller dock en osäkerhetspost motsvarande 5,9 mnkr, för att nå det av regionfullmäktige tillåtna underskottet, och det står ännu inte klart hur den ska hanteras. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har tillförts 200,0 mnkr i generell budgetförstärkning för 2016, västra nämndens andel uppgår till 40,7 mnkr. Medlen bidrar till att finansiera ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel samt ökade rörliga kostnader till följd av befolkningsförändringar. Nämndens budget 2016 är ansträngd och medel för oförutsedda kostnader saknas. Den största osäkerheten finns i kostnadsutvecklingen för köpt vård vid regionens sjukhus.

6 Sida 6(11) Vid nämndsmötet ( 108) gavs ett uppdrag till avdelningschefen för kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal att ta fram en analys av orsakerna till nämndens ökade kostnader för sjukhusvården, specificerat per sjukhus. 4.1 Ekonomiskt resultat Fördelningen av nämndens regionbidrag mellan olika verksamhetsområden framgår av nedanstående sammanställning med kommentarer. Kommentarer till ekonomibilagan (bilaga 2) Regionbidrag Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2016 inkluderande nämndernas regionbidrag. Resursfördelningen är oförändrad jämfört med Nämndernas regionbidrag har indexuppräknats med 2 procent jämfört med Därutöver har nämnderna tillförts 200 mnkr i budgetförstärkning, varav västra nämndens andel är cirka 40,7 mnkr. Avdrag har gjort för ny styrmodell regionservice samt återtag av hälften av de tillfälliga utökningar som gjordes till sjukhusen i budget för 2015, cirka 19,5 mnkr för västra nämnden. Därutöver har justeringar av regionbidragen gjorts med hänsyn till konsult tandvården och tandhygienistutbildning. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. I dessa har justering/utökning av regionbidragen gjorts för röda tjänster IS/IT, jämställdhetssatsningar, ST-tandläkare samt ytterligare justering för tandhygienistutbildning och ny styrmodell regionservice. Därutöver har medel tillförts nämnderna för tillgänglighetssatsningar obesitas och koloskopier. Teknisk budgetjustering är gjord för vårdval rehab. Medel motsvarande nämndernas budget 2015 har överförts till hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS), 78,7 mnkr för västra nämnden. Teknisk budgetjustering är också gjord för grön rehab där medel förs från HSS till nämnderna. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har räknats upp med index 2 procent. Ersättningen har reducerats för ny styrmodell regionservice och utökats för röda tjänster IS/IT. Efter de justeringar som skett enligt ovan uppgår nämndens regionbidrag för 2016 till 5 731,5 mnkr. Övriga intäkter För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen för de verksamheter Västra Götalandsregionen bedriver har regionstyrelsen beslutat om ändrad hantering av specialdestinerade statsbidrag. Statsbidragen har tidigare ingått som en del i nämndernas regionbidrag. Från 2016 tillfaller medlen nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. En justering/utökning har skett 2016 för glasögonbidrag barn upp till 16 år samt år, för västra nämnden 2,2 mnkr. Totalt uppgår posten övriga intäkter till 23,8 mnkr.

7 Sida 7(11) Region- och rikssjukvård samt länssjukvård offentliga och privata sjukhus Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2014 samt utifrån kända förändringar. Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år. Totalt uppgår 2016 års budget för högspecialiserad vård till 542,6 mnkr. Budgeten för de offentliga sjukhusen (exklusive Angereds Närsjukhus) inkluderar även medel för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Inför 2016 genomfördes en flytt av medel för tillgänglighetssatsningar gällande obesitas samt koloskopier från regionstyrelsen (RS) till nämnderna (HSN). Medlen har fördelats till sjukhusen efter avrop och faktisk utförd prestation. För västra nämnden innebär det 12,4 mnkr. Därutöver är följande budgetförändringar genomförda inför år 2016: Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Beställningen för 2016 utökas enligt plan för det uppdrag som sjukhuset haft sedan 2014 att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar (behandlingar mot allergi). SU:s ersättningsutrymme höjs för fortsatt finansiering av pågående regionuppdrag schizofreni. I enlighet med regionens produktionsstyrning har prestationer och ersättning flyttats mellan sjukhusen. De förändringar som rör sjukhuset är enligt nedan: - Ventrikelcancer koncentreras till SU. - Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU. - Koloncancer och benign kolonsjukdom överförs från SU till Kungälvs sjukhus. - Galloperationer och ljumskbråcksoperationer flyttas från SU till Frölunda Specialistsjukhus. Kungälvs sjukhus År 2015 tillfördes sjukhuset 10 mnkr för fortsatt finansiering av vårdplatser för att minska överbeläggningar. Dessa medel återförs under en tvåårsperiod. Ersättningen år 2016 reduceras med 5 mnkr och upphör år I enlighet med regionens produktionsplanering har prestationer och ersättning flyttats mellan sjukhusen. De förändringar som rör Kungälvs sjukhus är enligt nedan: - Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU - Koloncancer och benign kolonsjukdom överförs från SU till Kungälvs sjukhus.

8 Sida 8(11) Alingsås Lasarett I enlighet med regionens produktionsplanering flyttas rektalcancerkirurgi från Alingsås lasarett till Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). För 2016 ska ersättningsvolymer till Alingsås lasarett fastställas senast den 30 nov Frågan hanteras av ägaren. Frölunda specialistsjukhus Beställningen reduceras med diabetesuppdrag som inte kunnat utföras Sjukhusets ersättningsutrymme utökas för screeningverksamhet inom ögonbottenfoto samt för öronkirurgi. I enlighet med regionens produktionsplanering flyttas galloperationer och ljumskbråcksoperationer från SU till Frölunda Specialistsjukhus. Angereds Närsjukhus (ANS) Ersättningen utökas för de opererande specialiteterna enligt plan samt för helårseffekter av pågående verksamhet. Bemanning utökas inom neurologi, kardiologi och opererande specialiteter. Lundby Närsjukhus Ersättningen till sjukhuset uppräknas årligen med 75 procent av vårdprisindex, vilket fastställs i december månad. Detta kan komma att innebära en viss skillnad mot budgeterad uppräkning 2 procent. Totalt uppgår budgetsumman för länssjukvård vid sjukhus i regionen till mnkr. Privata specialister Budgeten avser privata specialister som ersätts enligt nationella läkarvårdstaxan eller genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen. Specialister inom allmänmedicin redovisas under posten Övrig primärvård. Budgeten baseras på föregående års prognostiserade utfall samt kända förändringar år I budgeten för år 2016 föreslås ett belopp på 69,0 mnkr. Utomregional länssjukvård Avser sjukhusvård som nämndinvånare får utanför Västra Götalandsregionen. Det är den så kallade Ria-vården (Ria = riksavtal) som främst utgörs av vård av akut karaktär som meddelas av vårdgivare utanför regionen. Häri ingår även den vård som erhålls inom ramen för samverkansavtalet med landstinget i Halland. Den avser även hälso- och sjukvård för utomlands-/euvård. Föreslaget belopp för 2016 uppgår till 67,8 mnkr. Primärvård Hjälpmedel (inkl. vårdval rehab 2015) Från och med infördes en ny vårdvalsmodell inom rehabiliteringsområdet. De ekonomiska konsekvenserna har varit svåra att bedöma och en fortsatt osäkerhet finns avseende kostnadsutvecklingen under Regionfullmäktige beslutade den 22 september 2015 att HSS övertar finansieringen för Vårdval rehab från hälso- och sjukvårdsnämnderna. För nämndens del flyttas budgeten för offentlig och privat vårdval rehab samt det beräknade positiva överskottet för privata fysioterapeuter, sammanlagt 78,7 mnkr.

9 Sida 9(11) Kvar i budgeten finns hjälpmedel, totalt 51,0 mnkr, en minskning jämfört med 2015 till följd av nytt hjälpmedelsavtal och ny prislista. Övrig primärvård Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med styrelsen för beställd primärvård (Närhälsan) om verksamhet utöver VG Primärvård och Vårdval rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. I budgetposten ingår också verksamhet finansierad inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi, allmänmedicin samt mödrahälsovård. Ersättning sker enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen. Budgeten baseras på föregående års prognostiserade utfall samt kända förändringar år Totalt uppgår föreslagen budget för 2016 till 296 mnkr. Utomregional primärvård Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Budgeten för 2016 uppgår till 12,5 mnkr. Tandvård Budgeten avser främst överenskommelsen med Folktandvården. Kostnaderna för tandvård avser i princip tre områden: barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet (sedan 2015). Barntandvårdspengen för år 2016 baseras på aktuella befolkningssiffror. Inför 2016 har det skett en utökning av tolkbudgeten med anledning av årets ökade kostnader och en prisjustering inom uppsökande verksamhet. Totalt uppgår föreslagen budget till 201,2 mnkr, en ökning jämfört med 2015 med 8,7 mnkr. Handikappverksamhet Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Budgeten för Habilitering & Hälsa har för 2016 ökat med glasögonbidrag för åldrarna 8-16 år vilket inarbetats i vårdöverenskommelsen. Dessutom har medel avsatts för glasögonbidrag för åldrarna år. Den totala ersättningen för handikappverksamhet uppgår i budgetförslaget för år 2016 till 168,7 mnkr. Folkhälsomedel Utgångspunkten för folkhälsoarbetet är att i samverkan med kommunerna påverka de samhällsförhållanden och levnadsvanor som skapar hälsa samt att tillse att såväl primärvård som sjukhus har ett hälsofrämjande arbetssätt. För samfinansiering av folkhälsoplanerartjänsterna inom kommunerna, samt för insatser och åtgärder som syftar till att främja befolkningens hälsa, förebygga sjukdom och skador samt förebygga våld i nära relationer i samverkan med kommunerna och andra aktörer avsätts 10,8 mnkr i 2016 års budget.

10 Sida 10(11) Läkemedel Budgeten avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Budgeten baseras på föregående års prognostiserade utfall samt kända förändringar år Totalt uppgår föreslagen budget för 2016 till 51,5 mnkr. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Det totala beloppet för år 2016 föreslås uppgå till 51,6 mnkr. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för de vårdsamverkansorganisationer nämnden ingår i. Budgeten föreslås uppgå till 6,7 mnkr för år Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt deltagande i kurser och konferenser. Budgeten för år 2016 föreslås uppgå till 4,1 mnkr. Kanslikostnader Budgeten avser nämndens kostnader för tjänstemannastöd samt administrativa processer och är fördelad utifrån nämndernas andelar av resursfördelningsmodellen. I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet bokförs hos regionstyrelsen. Formen för reglering mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte fastställd. I avvaktan på beslut är den tidigare budgeten för kansliet i huvudsak uppräknad med index och budgeterad under rubriken Kanslikostnader. Den ändrade styrmodellen för regionservice kan komma att medföra ökade kanslikostnader för nämnden. Detta är inte beaktat i budget. Totalt uppgår föreslagen budget för 2016 till 21,0 mnkr. Övrigt Särskilda projekt Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Totalt föreslås ett belopp på 4,2 mnkr för Medicinsk service Budgeten avser kostnader för laboratorie-, röntgen- och tolktjänster för privata vårdgivare utan eget kostnadsansvar. Kostnadsnivån baseras på föregående års prognostiserade utfall samt kända förändringar år 2016, 11,6 mnkr.

11 Sida 11(11) Finansiella kostnader/intäkter Budgeten avser i huvudsak ränta på nämndens likvidkonto. Nivån har justerats enligt prognos Resultat För år 2016 redovisas ett negativt resultat om 80 mnkr för västra nämnden. Regionfullmäktige medgav vid sitt möte 22 september västra nämnden att göra ett underskott på 80 mnkr i avvaktan på översynen av resursfördelningsmodellen. Det finns en osäkerhet i det budgeterade resultatet då budgeten innehåller en osäkerhetspost motsvarande 6,8 mnkr, för att nå det av regionfullmäktige tillåtna underskottet, och det står ännu inte är klart hur den ska hanteras. Resultaträkning se bilaga 3. Handlingen kompletteras med resultaträkningen senast 24 november. 4.3 Eget kapital I samband med bokslutsberedningen 2015 lyftes nämndens hela egna kapital till moderförvaltningen, 14,5 mnkr. Det medför att nämnden inte har någon ekonomisk buffert som kan täcka eventuella underskott för året. Nämndens ekonomiska situation 2015 samt de ekonomiska förutsättningarna kommande år ställer höga krav på prioriteringar. Nämnden prognostiserar i augusti ett negativt resultat om - 100,8 mnkr förutsatt att nämnden erhåller 85 mnkr i riskdelning med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Det ger ett negativt ingående eget kapital Hälso- och sjukvårdsnämnderna har hos regionstyrelsen hemställt att kompenseras för ökade kostnader vårdval rehab I det fall sådan kompensation beviljas kommer prognosen för 2016 att revideras och ingående eget kapital 2016 kan komma att ändras.

12 Bilaga 2 Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Kostnader (-) intäkter (+) Budget Prognos Budget Belopp i mnkr 2016 aug Region- och rikssjukvård -542,6-527,5-552,5 Länssjukvård Sjukhus i region , , ,5 Privata specialister i regionen -69,0-67,2-65,2 Utomregional länssjukvård -67,8-68,5-63,5 Summa Länssjukvård , , ,2 Primärvård Vårdval Rehab -51,0-183,4-115,9 Övrig primärvård -296,0-286,8-302,8 Utomregional primärvård -12,5-12,3-12,3 Summa Primärvård -359,5-482,5-431,0 Tandvård -201,2-190,5-192,5 Handikappverksamhet -168,7-162,7-161,9 Folkhälsomedel -10,8-11,2-12,2 Läkemedel -51,5-50,7-50,7 Sjukresor -51,6-52,5-52,5 Samordningsförbund -6,7-5,3-5,3 Nämndkostnader -4,1-4,0-4,0 Kanslikostnader -21,0-20,5-20,5 Övrigt Särskilda projekt -4,3-4,6-4,6 Medicinsk service -11,6-12,3-12,3 Finansiella kostnader/intäkter -1,0-1,0 1,5 Summa övrigt -16,9-17,9-15,4 Totalt nettokostnader , , ,7 Regionbidrag 5 731, , ,7 Övriga intäkter 23,8 0,0 0,0 Resultat -80,0-185,8-98,0 Riskdelning 85,0 98,0 Resultat efter ev riskdelning -80,0-100,8 0,0

13 Bilaga 3 Resultaträkning Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Kostnader (-) intäkter (+) Budget Prognos Budget Belopp i mnkr Statsbidrag 12,2 0,0 23,8 Såld vård 3,4 3,4 4,2 Övriga intäkter 84,6 45,6 25,6 Verksamhetens intäkter 100,2 49,0 53,6 Personalkostnader -83,7-29,5-4,0 Köpt vård, internt , , ,3 Köpt vård, externt -304,5-340,8-276,6 Läkemedel -54,5-54,5-56,8 Köp av tjänster -102,1-108,2-120,9 Övriga kostnader -261,1-268,6-252,4 Verksamhetens kostnader , , ,1 Regionbidrag 5 664, , ,5 Finansiella intäkter/kostnader m.m. 1,5-1,0-1,0 Resultat 0,0-100,8-80,0

14 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNV Västra Götalandsregionen Handläggare: Anna Karlsson Telefon: E-post: Till västra hälso- och sjukvårdsnämnden Antagande av plan för den nära vården inom SIMBA området Förslag till beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden antar för sin del den nya planen för Den Nära Vården inom SIMBA området Sammanfattning av ärendet SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Närvårdssamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt. SIMBAs politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de kommande åren under en gemensam arbetsdag i mars Utifrån den inriktningen politiken enades om, har en ny plan för Den Nära Vården inom SIMBA området tagits fram. Planen sträcker sig från den 1 januari 2016 till och med den 31 december Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti 2015 och har nu översänts till berörda nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen och i kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale, för antagande. Beslutsunderlag Den av SIMBAs politiska samrådsgrupp antagna planen för den Nära Vården inom SIMBA området Koncernstab hälso- och sjukvård Leena Ekberg Avdelningschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se

15 2 (2) Bilaga Den av SIMBAs politiska samrådsgrupp antagna planen för den Nära Vården inom SIMBA området Skickas till SIMBA, Carina Westerelve, Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post:

16 SIMBA Carina Westerelve Processledare Mobil: Datum Till Hälso- och sjukvärdsnämnd Väster Primärvärdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvärd Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Ales kommun Sociala utskottet Kungälvs kommun Bildnings- och Sociala utskottet Stenungsunds kommun Socialnämnden Tjörns kommun Antagande av SIMBAs plan för Den Nära Värden Ärende SIMBAs nya politiska samrädsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de kommande ären, under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrän den inriktning politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Värden tagits fram som föresläs sträcka sig till och med den 31 december Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrädsgrupp den 27 augusti och översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för antagande. Beslutsunderlag Planen för Den Nära Värden , antagen Bakgrund SIMBAbildades i mitten av 1990-talet och är en värdsamverkansorganisation för Den Nära Värden i mellersta Bohuslän och Ale. Närvärdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av; Regionens hälso- och sjukvärd: VG Primärvärd, Värdval Rehab, beställd Primärvärd (all primärvärdsverksamhet utanför värdcentralerna och rehab).

17 2(2) Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal värd, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Västra Hälso- och sjukvärdsnämnden Närvärdsamverkan bygger pä sammanhällna värdprocesser mellan flera värdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Patientens värd ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska gränserna. Den Nära Värden kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhällningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida värd- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. I Västra Götalandsregionen infördes 1 Oktober 2009 ett värdvalssystem för primärvärd, VG Primärvärd. En näromrädesgrupp(no-grupp), i enlighet med näromrädesplanen, bildades för samverkan mellan olika värdgivare i varje kommun. Syftet med närvärdsarbetet inom SIMBA är att ge stöd till arbetet i näromrädesgrupperna i samverkansfrägor inom heia SIMBA-omrädet. En handlingsplan kopplat till föreliggande Plan för Den Nära Värden kommer att utarbetats av SIMBAs Samordningsgrupp för följa upp mälomrädena i planen för Den Nära Värden. SIMBA ri^y Sjtfäi^be/ ^(KDJ\ Ordfömnd^ Politiska samrädsgruppen Ann Spkland Ordförande Samordningsgruppen

18 Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp

19 Plan för Den Nära Vården SIMBA SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en samverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Arbetssättet i SIMBA utgår från huvudmännens samlade insats för att skapa en helhet genom gemensamt lärande. Detta gemensamma lärande har hämtat sitt synsätt från systemteoretisk grund och handlar om hur man i en pågående process skapar en lärande organisation. Avgörande för det systemiska lärandet är det systemiska ledarskapet. Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vård- och omsorgsgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring individen är det som ger mervärde för individen. Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska gränserna.. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. Våra invånare ska leva ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Med hälsa menar vi ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab), Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Målgruppen är de individer och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- stöd- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är: Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 2

20 vanligt förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt Basen för närsjukvården utgörs av primärvården. Närvårdsamverkan Närvårdsamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret verksamhetsnivå. Samverkan på politisk och ledningsnivå skapar legitimitet och struktur. Närområdesgrupper (SIMBA NO-grupper) Närområdesgrupperna utgör basen för det medborgar- och individinriktade samverkansarbetet. Samverkan sker både på strategisk ledningsnivå och på operativ verksamhetsnivå. Varje kommun bildar ett närområde som det finns en närområdesgrupp i. I varje närområdesgrupp finns en samordningsgrupp med övergripande lednings- och samordningsansvar för närvårdsamverkan i närområdet. SIMBAs samordningsgrupp SIMBAs samordningsgrupp ansvarar för övergripande strategiska samverkansfrågor mellan vård- och omsorgsgivare. Samordningsgruppen har ansvaret att koordinera, följa upp, utveckla och fatta inriktningsbeslut i frågor som är gemensamma. Samordningsgruppen består av förvaltningschefer eller motsvarande från kommun och region samt representanter för privata vårdgivare inom vårdvalssystem som regleras av LOV. SIMBAs politiska samrådsgrupp SIMBA politiska samrådsgrupp har till uppgift att med ett utförar- och beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närsjukvårdsfrågor. Även att skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och individernas behov av en väl fungerande närvårdsamverkan. Därutöver har SIMBA politiska samrådsgrupp till uppgift att följa upp resultaten av närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden. SIMBAs politiska samrådsgrupp är sammansatt av ordförande och vice ordförande eller dess motsvarighet(er) i Västra Hälso och sjukvårdsnämnden, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd Primärvård, Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden samt Utbildningsnämnden Ale kommun, Sociala utskottet samt Utbildningsutskottet, Kungälv kommun, Bildningsoch socialt utskott Stenungsund kommun, Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden Tjörn kommun. Föreliggande plan för Den Nära Vården är politiskt beslutad i SIMBAs Politiska samrådsgrupp. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 3

21 Planen är bearbetad i samordningsgruppen och politiskt förankrad i ingående vårdgivares respektive nämnder och styrelser. Genomförandet bör ske i linjeorganisationen där närområdesgrupperna utgör basen för den lokala samverkan och gemensamma arbetet för att nå målen. Planen för Den Nära Vården revideras senast den 15 december Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 4

22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målområde 1 Sida Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå...6 Målområde 2 Psykisk ohälsa...7 Målområde 3 Våld i nära relationer...8 Målområde 4 Vård- och omsorg om äldre över 65 år...9 Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 5

23 Målområde 1 Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inom ramen för den nära vården finns ett systematiskt och utvecklande samarbete mellan olika vårdgivare. Syftet är att genom en sammanhållen och samordnad vårdkedja ge god och säker vård oavsett vårdgivare. God tillgänglighet ska säkerställas och en upplevelse av trygghet skapas för patienterna/invånarna. Potentialen för bättre kvalitet och högre effektivitet ökar genom samordning. När begränsade resurser skall fördelas till ständigt växande behov är det viktigt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Det ökade vårdbehovet ställer krav på tillgänglighet, rätt bedömning och behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta krävs att resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå. Vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att patienter och brukare får sina behov av åtgärder och insatser tillgodosedda och att övergången från en vårdform till en annan sker på ett smidigt sätt. Delmål 1:1 Förkortade väntetider vid akutmottagningen på Kungälvs sjukhus Det finns patienter som söker på akutmottagningen, som i första hand behöver omsorg och vård i hemmet eller omhändertagande inom primärvården och inte inläggning på sjukhuset. Genom att i tidigt skede identifiera dessa kan man hjälpa dem till rätt vårdnivå. 1:2 Samordning av patientens medicinska insatser inom primärvården Hälso- och sjukvård, omsorg och stöd ska finnas i sådan omfattning i öppna former, inom landstinget och i kommunen, så att patienter inte blir kvar inom slutenvården längre än nödvändigt. Syftet är att skapa kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser, minska riskerna för brister i informationsöverföringen mellan olika vårdgivare samt tydliggöra ansvarsfördelningen när flera vårdgivare är involverade. 1:3 Effektiv avvikelsehantering Patienterna i hälso- och sjukvården förväntar sig att få en god vård av hög medicinsk kvalitet. Patienten förväntar sig också att vården skall vara säker. När det trots allt uppstår fel och brister i vården är det av central betydelse att saken utreds, ansvarsförhållandena klarläggs och att åtgärder vidtas för att undvika att Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 6

24 samma fel och brister drabbar andra patienter i framtiden. Vårdgivarna region och kommuner ansvarar för vårdens kvalitet och säkerhet. Ett effektivt system för att rapportera, analysera och dra lärdom av avvikande händelser är en nyckelfaktor för patientsäkerhetsarbete. Målområde 2 Psykisk ohälsa Målet är att den enskilde ska vara delaktig, ha inflytande och känna välbefinnande oavsett var i vård- och stödsammanhanget han eller hon befinner sig. Insatserna ska vara av hög kvalitet, koordinerade och sammanhållna på ett sätt som gör att den enskilde inte märker av verksamhetsövergångarna. Den nära vården skall bygga på helhetssyn och samverkan, en långsiktig utvecklingsplan, evidensbaserad praktik och gemensam kunskapsbas. Delmål 2:1 Vidarutveckla samarbetet samt tydliggöra ansvarsfördelning mellan verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa För att på bästa sätt ge barn, unga och deras familjer stöd, behövs samverkan och ett aktivt arbete mellan berörda huvudmän. Gemensam övergripande ledning och styrning är en förutsättning och framgångsfaktor. God synkronisering inom den offentliga sektorn kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa samt reducera framtida vård- och omsorgsbehov. Detta medför att gemensamma resurser nyttjas effektivt, samtidigt som barnen och ungdomarnas förutsättningar till en god uppväxt ökar. 2:2 Utveckla den psykiatriska vården för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning Genom samordning av olika insatser kan psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden. Samordningen syftar också till att minska risken för förtida död hos målgruppen, orsakad av somatisk sjukdom och/eller självmord. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 7

25 2:3 Vidareutveckla samarbetet kring personer med missbruks- och beroendeproblematik Många personer med missbruk och beroende behöver vård, stöd och behandling från både kommun och landsting samtidigt. Till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom (samsjuklighet) rekommenderar Socialstyrelsen bland annat att hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuder integrerad behandlingsmetod. Det är viktigt att missbruk och beroende uppmärksammas även hos ungdomar. Ungdomar svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är utarbetade för ungdomar och deras förutsättningar. 2:4 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas Vårdgivarna ska tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje vårdkontakt. Det är i det direkta mötet med patienter och anhöriga som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Det förebyggande arbetet ska vara en del av behandlingen och därmed stödja och motivera individen till förändring när så behövs i sjukdomsförebyggande syfte. Målområde 3 Våld i nära relationer Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Samverkan är en förutsättning för ett effektivt, strukturellt och förebyggande arbete mot våld. Arbetet mot våld i nära relationer ska präglas av god kvalitet och samsyn. Målet är att berörda av våld i nära relationer ska få ökad trygghet, frihet och hälsa. Begreppet våld i nära relationer innefattar alla former av våld. Det kan vara våld i parrelationer eller andra familje- och släktrelationer. Men det kan också vara våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld eller våld mot barn av närstående. Sverige har ställt sig bakom en rad internationella överenskommelser som rör mänskliga rättigheter. Barns rätt till en uppväxt utan våld formulerades av FN 1989 i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). I konventionen betonas staternas ansvar att vidta åtgärder för att skydda varje barn mot alla typer av fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 8

26 större risk, både i och utanför hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Den 7 april 2011 antog Europarådet konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Delmål 3:1 Personal inom hälso-och sjukvården, socialtjänsten och elevhälsan ska ha kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i nära relation Våld i nära relationer påverkar den drabbades hälsa både fysiskt och psykiskt negativt. För att uppnå ett förbättrat omhändertagande måste personal våga se och fråga om våld i nära relationer. När det gäller det hedersrelaterade våldet har elevhälsan en särskilt viktig roll gällande förmågan att se tecken eftersom alla unga flickor och pojkar finns i skolan. Det hedersrelaterade våldet har sin grund i kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet men även pojkar blir utsatta. 3:2 Gemensamt utveckla det förebyggande arbetet Ett förebyggande arbete riktar sig till alla människor i samhället. Barn och unga är särskilt viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet och därför behövs tidiga insatser där barn och ungdomar befinner sig, så som förskolor och skolor. 3:3 Utveckla samverkan mellan berörda aktörer inom SIMBA Samverkan mellan berörda aktörer är viktigt i arbetet mot våld i nära relationer. Alla aktörers insatser ska tillsammans utgöra en helhet så att personer drabbade av våld i nära relationer kan få bästa möjliga stöd och hjälp. De regionala medicinska riktlinjerna för Våld i nära relationer ska implementeras i regionens verksamheter och verksamheterna inom SIMBA-kommunerna ska ha vetskap om riktlinjerna. Målområde 4 Vård och omsorg om äldre över 65 år Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen. Hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus ska samverka runt de sjuka äldre. De nationella målområdena är grundläggande i handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland vilken även innehåller insatsområden för att förebygga och stödja den enskilde till att skjuta upp Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 9

27 tidpunkten för att bli sjuk eller mest sjuk äldre. SIMBA har anslutit sig till den länsgemensamma handlingsplanen. Delmål 4:1 Riskförebyggande åtgärder som bygger på ett proaktivt arbetssätt Tidig upptäckt av riskpatienter kan skjuta upp tidpunkten för att bli hamna i målgruppen mesta sjuk äldre. Äldres fallolyckor är ett folkhälsoproblem som medför mänskligt lidande och får betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Alla berörda bör intensifiera förebyggande insatser. Påverkbara faktorer är bland annat läkemedelskonsumtion, livsstilsfrågor och faktorer i den fysiska miljön. Fysisk aktivitet främjar hälsan och ett gott åldrande samt har god effekt på det psykiska välbefinnandet. Genom att främja goda matvanor minskar risken för sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre. Syftet är att hålla det friska friskt så länge som möjligt. 4:2 God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedel är en vanlig behandlingsform för äldre. I den åldrande kroppen sker förändringar som kan öka känsligheten för läkemedel. Många äldre har flera sjukdomar och använder olika läkemedel samtidigt. Detta ökar risken för biverkningar och läkemedelsproblem. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem. 4:3 Medicinska och sociala insatser ska följa de nationella riktlinjerna för demensvården Inom ramen för demensvården är tidig identifiering av personer med begynnande demens av största vikt. Optimalt omhändertagande ur socialt och medicinskt perspektiv för högsta möjliga livskvalitet och stöd till anhöriga ska prioriteras. God kvalitet på demensutredningarna bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder. All vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra nationella rekommendationer. Syftet är stärka den demenssjukes möjligheter att få god vård av hög kvalitet samt effektiv resurshushållning oberoende av organisationsgränser. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 10