Detaljbudget Sammanfattning. Sida 1(20) Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Transkript

1 Sida 1(20) Detaljbudget Sammanfattning Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I detaljbudgeten redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. Göteborg har en ökande befolkningstillväxt vilket ställer krav på planering av hälsooch sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i övriga delar för att höja den hälsorelaterade livskvalitén, reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. omfattar en befolkning på drygt invånare. Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål och inriktningsdokument med utgångspunkt i Vision Västra Götaland Det goda livet med tydlig förankring i regionfullmäktiges budget. I Mål och Inriktning formulerar nämnden uppdrag och aktiviteter som alla på olika sätt ska leda till att inriktningen uppnås. Målen gäller för hela befolkningen och är tillsammans med inriktningen en summering av vad nämnden vill uppnå med sitt arbete. Nämndens verksamhet och resultat följs upp löpande under året. Uppföljningen sker såväl i skriftlig form som i dialog. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen och ligger till grund för kommande års mål och inriktningsdokument. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga ohälsa ges hög prioritet. För att vården ska fungera för hela befolkningen behöver samarbetet mellan kommun, primärvård och sjukhusvård utvecklas och fördjupas. Samverkan sker inom Kommunoch sjukvårdssamverkan i Göteborgsområdet. Nämnden kommer under 2016 fortsätta att utveckla samverkan till exempel i dialog med Göteborg Stad. Nämnden budgeterar en ekonomi i balans Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs 200,0 mnkr i generell budgetförstärkning, Nämndens andel 64,7 mnkr bidrar till att finansiera ökade rörliga kostnader till följd av befolkningsförändringar samt ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel vid sjukhusen. Nämnden finansierar inom budget den fortsatta utvecklingen vid Angereds Närsjukhus.

2 Sida 2(20) 2. Verksamhet 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper. Befolkningens hälsa i Göteborg är generellt sett god men ojämnt fördelad med en tydlig koppling till skillnader i livsvillkor hos befolkningen. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. kommer under 2016 bland annat att arbeta med målet inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med Göteborgs stadsdelsnämnder. Det rör sig både om generella insatser och riktade insatser utifrån behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar även med målet genom det hälsofrämjande och förebyggande arbete som bedrivs inom ramen för vårdöverenskommelserna samt genom stöd till frivilligorganisationer. Aktiviteter: Samarbete med skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, sjukvård, tandvård med flera för att stärka barn och ungdomars förutsättningar för hälsa Arbeta i enlighet med Samling för social hållbarhet, åtgärder för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland Öka samarbetet med frivilligorganisationer och ideella organisationer Hälsofrämjande insatser tillsammans med stadsdelsnämnderna med fokus på grupper med särskilda behov Följa upp och granska att den vård som ges är jämlik och jämställd Individbaserad, relevant, statistik ska vara könsuppdelad. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Hälso- och sjukvårdsnämnden har som ett av sina prioriterade mål att den psykiska hälsan ska förbättras hos befolkningen i nämndens område. Det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, låg medelinkomst och utbildningsnivå.

3 Sida 3(20) Det är av stor betydelse att alla vårdnivåer fullföljer det uppdrag och ger den behandling som anges i nationella och regionala riktlinjer. Ett särskilt fokus ligger på att vårdcentraler inom VG Primärvård har kompetens och kapacitet att ge psykologisk behandling. Följs upp genom folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Tillgängligheten inom psykiatrin följs upp i vårdöverenskommelserna genom de regionala indikatorerna. Aktiviteter: Prioritera barnpsykiatri, särskilt nyanlända barn Starta ACT-team i Göteborg (Acceptance and Commitment Therapy) Följa upp att enheter inom VGPV har fullgod psyko-socialkompetens i enlighet med Krav och Kvalitetsboken Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa Grön rehab. Säkerställa befintlig verksamhet Öka dialogen med Samordningsförbunden i Göteborg Följa hur specialistpsykiatrin utvecklar sitt konsultativa stöd till första linjens vård och till kommunerna Uppmärksamma behovet av förstärkta insatser för att möta psykisk ohälsa till följd av ett ökande antal nyanlända flyktingar. Följa SUs utvärdering av försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling och rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. En ny patentlag började gälla 1 januari Lagen ska stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patientlagen innehåller bestämmelser om vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv och innebär att vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna.

4 Sida 4(20) Aktiviteter: Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Vårdpersonalens patient tid ska öka Respekt och bemötande för alla patienter måste förbättras Stödet till anhöriga ska utvecklas Informationskampanj på 1177 Informationen till patienter och anhöriga ska samordnas bättre Förbättra mottagandet på akuten och sänka väntetiden För att höja kvalitén för svårt sjuka ska på sikt erbjudas enkelrum vid sjukhusvistelse För att höja kvalitén ska förlossningen på sikt erbjuda enkelrum vid sjukhusvistelse Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas. Aktiviteter: Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska skador i vården Lägga vikt vid att försäkra sig om att patienter är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordination Utveckla dialogen mellan kommunen (stadsdelsnämnden) och hälso- och sjukvårdsnämnden för bättre samverkan Tillsammans med kommunen (stadsdelsnämnden) skapa boende med medicinsk/geriatrisk kompetens för att ta hand om sköra äldre Fortsatt utveckling av familjecentraler och familjecentrerade arbetssätt.

5 Sida 5(20) Den nära vården ska förbättras och utvecklas Närsjukvårdsbegreppet bygger på att befolkningens behov av hälso- och sjukvård, från diagnostisering till färdigbehandling bör tillgodoses nära patienten. Närsjukvårdens främsta uppgift är att ge insatser för människor med problem och sjukdomar som är vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt och kvalitetsmässigt rimliga att tillhandahålla lokalt. För att närsjukvården ska fungera väl krävs ett nära samarbete mellan inblandade aktörer. Angereds Närsjukhus (ANS) har en särskild roll att koppla folkhälsoarbete som en del i sitt uppdrag, för att se hela människan och dennes/dennas behov, i samarbete med stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Kontinuitet och helhetssyn är grundläggande för att patienter inte ska behöva känna av organisationsgränser. Syftet är att på sikt föra över mer av dagens sjukhusvård till öppna vårdformer i närmiljön, så att en större del av patientens vårdbehov tillgodoses genom samordnade insatser i den nära sjukvården. Sköra äldre är en utsatt grupp som behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Framförallt är det viktigt att samarbetet mellan primärvård, kommun och länssjukvård fungerar gränslöst. Aktiviteter: Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Säkerställa att Lundby sjukhus och Frölunda specialistsjukhus fortsätter bedriva och utveckla sina verksamheter Följa upp att primärvårdsenheter lever upp till kraven i Krav- och kvalitetsboken Fungerande vårdkedjor för sjuka äldre Handlingsplanen för sköra äldre ska följas Utveckla och pröva nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt Bättre kontinuitet för läkare på äldreboenden och ordinarie personal med medicinsk/geriatrisk kompetens Förenklad telefonkontakt till sjukvården för äldre. Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden Det förebyggande folkhälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården och tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att på olika sätt stödja den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att arbeta med målet inom ramen för de samverkansavtal om lokala folkhälsoinsatser som tecknats tillsammans med Göteborgs

6 Sida 6(20) stadsdelsnämnder inklusive tilläggsavtal. Under 2016 kommer Hälso- och sjukvårdsnämnden även se över fördelningen av folkhälsomedel över Göteborg relaterat till hälsotal och medellivslängd. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Barns hälsa är nära förknippad med deras uppväxtvillkor. Det finns skillnader i hälsa bland barn och unga inom nämndens område. Barns och ungas behov ska tillgodoses i enlighet med barnkonventionen. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer under 75 år, och den näst vanligaste dödsorsaken i hela befolkningen efter hjärt-kärlsjukdomar. Cancer är vanligast bland äldre och cirka två tredjedelar är över 65 år när diagnos ställs. Nya behandlingsmetoder har betytt mycket för att förbättra vården för många cancerpatienter Förekomsten av vissa kroniska sjukdomar, främst de som är livsstilsrelaterade ökar. Att öka medvetandet om betydelsen av ett hälsosamt liv är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att minska förekomsten av kroniska sjukdomar. Aktiviteter: En analys i vilka områden många uteblir från hälsokontroller inom mammografi och cytologiska hälsokontroller för kvinnor, och lämna förslag på hur dessa kan ökas i dessa områden Upptäcka och förebygga sjukdomar i tid Ökad överlevnad för nyfödda barn i synnerhet i de områden överlevnaden är lägre Fluorlackning ska erbjudas från förskoleklass tom årskurs 5, med utökad frekvens till barn med speciellt dålig tandhälsa Bättre samordnad sjukvård för barn med funktionsnedsättning Vårdgivare ska ha rutiner och följa dessa för att tidigt upptäcka barn som mår dåligt eller far illa Vårdgivarna ska verka för en fördjupad samverkan mellan kommunens elevhälsa och regionen Kartlägga upplevd sämre hälsa hos kvinnor med funktionsnedsättning Tiden från diagnos till behandling för cancer ska sänkas Utveckling för Kompetenscentrum för smärta som stödjer primärvården Nationella riktlinjer och regionala riktlinjer/vårdprogram ska följas Patienten, och anhöriga ska vid behov, ska ges psykosocialt stöd samt stödjas i att bedriva egenvård.

7 Sida 7(20) 2.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin behöver förbättras. Ett utvecklingsområde är den första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. I budget 2015 tillfördes HSS (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) medel för barn- och ungdomspsykiatri. Förstärkningen avsåg neuropsykiatriska utredningar samt behandlingsformer för patienter med självskadebeteende. Satsningen försätter 2016 men tilldelningen och inriktningen är ännu inte klar vid skrivningen av detta dokument. Ett exempel på verksamheter inom nämndområdet är BUP och BUM som bedriver samverkan genom Flyktingbarnteam, teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet men också utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Både Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och ANS deltar i samverkan. Ytterligare ett exempel är vårdöverenskommelsen 2016 med ANS, där det ingår att vårdkedjorna för barn och unga ska utgå från ett barn- och personcentrerat perspektiv och säkras genom samverkan med vårdgrannar. Tillgängligheten till BUP följs upp i vårdöverenskommelsen med SU genom RFs mål om psykisk ohälsa och sjukdom och indikatorn andel patienter som väntat högst 30 dagar på ett första besök till BUP. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att: Följa upp hur tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin utvecklas Verka för en förbättrad samverkan mellan vårdnivåer och huvudmän riktad till barn och ungdomar med psykiska problem Följa arbetet med revidering av den regionala utvecklingsplanen för barnoch ungdomspsykiatrin. Genomföra den regionala psykiatriplanen Regionfullmäktige fattade 2014 beslut om en regional plan för utveckling av vuxenpsykiatrin som styrdokument för specialistpsykiatrin i Västra Götalandsregionen. I budget 2015 tillfördes HSS medel för att finansiera arbetet med Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri avsåg förstärkningen neuropsykiatriska utredningar samt behandlingsformer för patienter med självskadebeteende. Sjukhusen (exempelvis SU) tog del av satsningen och kommer göra så även 2016 men inriktning och tilldelning för 2016 är inte beslutade ännu vid skrivningen av detta dokument. Hälso- och sjukvårdsnämnden avser att från år 2016 följa upp effekterna av dessa insatser hos vårdgivare i nämndområdet.

8 Sida 8(20) Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Det är viktigt att säkerställa att det finns både tillräcklig kompetens och kapacitet i första linjen för att motsvara behoven. Vårdcentralerna står för första linjens vård vid psykisk ohälsa och sjukdom. Cirka en tredjedel av alla besök i primärvården har samband med psykisk ohälsa. Krav- och kvalitetsboken är vårdcentralernas uppdragshandling och de nationella- och regionala riktlinjer och överenskommelser som finns i Västra Götalandsregionen är styrdokument för vårdens innehåll. I krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård ställs från 2016 krav på att vårdcentralerna ska tillhandhålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens, i samma lokaler som övrig verksamhet bedrivs. Det ska också finnas personal med kompetens att utföra korttidsbehandling enligt KBT eller IPT som motsvarar minst grundläggande kompetens. Personalen ska också ha grundläggande kunskap om försäkringsmedicinska riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att: Följa upp hur vårdcentralerna fullgör åtagandet när det gäller psykisk ohälsa både för barn, ungdomar och vuxna Delta i den analys av första linjens vård vid psykisk ohälsa som initierats av Psykiatriberedningen. Uppfylla vårdgarantin Hälso- och sjukvårdslagen reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns det inom Västra Götalandsregionen regler och riktlinjer för vårdgaranti. Genom avtal och överenskommelser ger hälso- och sjukvårdsnämnderna vårdgivarna i uppdrag att ansvara för vårdgarantin. Uppföljning sker löpande under verksamhetsåret. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Personcentrerad vård förutsätter att en vårdsökande, ofta tillsammans med anhöriga, är delaktiga i att planera och genomföra vården. För personer med insatser från flera huvudmän är Samordnad individuell vårdplan (SIP) ett verktyg för att sätta den vårdsökandes behov i centrum. I vårdöverenskommelserna med SU, Frölunda Specialistsjukhus (FSS) och ANS finns åtaganden att bedriva personcentrerad vård samt att stärka patientens egen förmåga att hantera sin sjukdom och förbättra sin hälsa och livskvalitet. I tillexempel vårdöverenskommelsen med ANS finns åtaganden för sjukhuset att involvera patienterna och i förekommande fall närstående i vård och behandling, att informera patienten om egenvård samt att genomföra systematiska mätningar av patienternas syn på vården och låta dessa till grund för förbättringsarbete.

9 Sida 9(20) Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att: Följa upp resultaten från den nationella patientenkäten Verka för ökad brukarmedverkan och brukarinflytande inom den psykiatriska vården Följa upp hur vårdgivarna tillämpar de regionala rutinerna för samordnad individuell vårdplanering (SIP) Följ upp personcentrerad vård i vårdöverenskommelsen med SU Uppföljningen kommer att ske i form av ett dialogmöte mellan HSN och SU. Förbättra akutvårdkedjan I regionens budget 2015 avsattes medel för en satsning på akutsjukvården. Totalt tillfördes 100 mnkr och 2017 tillkommer ytterligare 50 mnkr per år. Målet är att 90 procent av patienterna på akutmottagningarna senast 2018 ska ha en total vistelsetid (TVT) på högst 4 timmar. Ett regiongemensamt arbete har också påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten, bland annat med införandet av akutläkare. Ett exempel på sjukhus i som deltar i satsningen är SU. Inom ramen för satsningen har akutmottagningen på SU/Östra infört direktinläggningar av stabila patienter och SU/Sahlgrenska har infört avancerade specialistsjuksköterskor. Liksom tidigare har SU ett uppdrag i vårdöverenskommelsen 2016 att tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och att SU ska verka för att korta väntetiderna. På SU finns ett antal etablerade snabbspår för akutmottagningarna. FSS och ANS har ingen akutmottagning. I syfte att förbättra akutvårdkedjan finns dock i respektive vårdöverenskommelse 2016 ett åtagande om att tydliggöra sjukhusets rutiner för överföring/remittering av patienter med behov av akutsjukvård, till exempel till följd av komplikationer eller vid oväntad akut sjukdom. Uppföljning av tillgängligheten på akutmottagningarna sker genom indikatorn andel patienter där total vistelsetid (TVT) vid akutmottagningen är högst 4 timmar. TVT följs upp regionalt. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Målet följs upp genom aktuella RF indikatorer inom området och är ett fokusområde i vårdöverenskommelserna med sjukhusen. Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel. Modellen med ordnat införande bygger på en central introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsnämnder och utförarstyrelser tar över finansieringsansvaret efter introduktionsperioden, vilket kan medföra behov av utmönstring av läkemedel och metoder samt annan effektivisering.

10 Sida 10(20) SU har rutin för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse för att behovet ska tillgodoses vid tillexempel utskrivning eller remiss till nästa vårdgivare. Verksamhetscheferna har ansvar för att rutinen är känd och har ansvar för att berörd personal har kunskap att utföra arbetsuppgiften på ett korrekt sätt. En målsättning är att minska onödig antibiotikaförskrivning och använda rätt antibiotika när behandling är nödvändig, ett stöd för detta arbete finns regionens STRAMA-grupp (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens) och Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen. Uppföljning sker i regionens beslutade indikatorer för läkemedel. Skapa ett sammanhållet vårdsystem Förbättringspotentialen i den nära vården ligger i att förtäta och utveckla samverkan mellan specialistvård, kommun och primärvård. Nämnden avser att utveckla samverkan med Göteborgs stad både på stadsdelsnivå som i dialog på kommunalrådsnivå. Förbättring och utveckling av den nära vården är fokusområdet för samverkan inom Kommun- och sjukvårdsamverkan i Göteborgsområdet. När en person behöver insatser från både kommun och sjukvård är uppdraget att arbeta tillsammans och ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. För har ledningsgruppen för samverkan (LGS) beslutat att arbetet inom Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet särskilt ska fokusera på socioekonomiskt utsatta grupper, nyanlända till Sverige och personer med funktionsnedsättning. Uppföljning sker via årsrapporten för LGS. 2.3 Verksamhet i balans Nämnden budgeterar en ekonomi i balans Nämndens största utmaning är att möta behovet av vård hos den växande befolkningen i Göteborg. 2.4 Prestationer Hälso- och sjukvårdsnämnderna har att budgetera och rapportera den vård som invånarna konsumerar oavsett var den produceras och varifrån inom Västra Götalandsregionen som den ersätts. I bifogad sammanställning redovisas förväntad vårdkonsumtion för nämndens invånare år (Bilaga 1)

11 Sida 11(20) 4. Ekonomi Nämnden budgeterade intäkter uppgår till 9 020,4 mnkr Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs 200,0 mnkr i generell budgetförstärkning, Nämndens andel 64,7 mnkr bidrar till att finansiera ökade rörliga kostnader till följd av befolkningsförändringar samt ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel vid sjukhusen. Nämnden finansierar inom budget den fortsatta utvecklingen vid Angereds Närsjukhus. Medel reserveras för ökade insatser inom områden som exempelvis migrationsrelaterad ohälsa samt utskrivningsklara patienter. 4.1 Ekonomiskt resultat Kommentarer till ekonomibilagan (se bilaga 2) Regionbidrag 8 983,2 mnkr Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2016 inkluderande nämndernas regionbidrag. Resursfördelningen är oförändrad jämför med Den planerade treårsanpassningens år två är inte genomförd och befolkningsförändringar mellan åren är inte beaktad. Regionbidraget har uppräknats med två procent jämfört med Därutöver har nämnden tillförts 64,7 mnkr vilket är nämndens andel av de 200,0 mnkr som tillförts Hälsooch sjukvårdsnämnderna i budgetförstärkning. Avdrag har gjort för ny styrmodell Regionservice och justeringar har gjorts för IT-konsult inom tandvården och tandhygienistutbildning. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. Regionbidragen har ökats för röda tjänster IS/IT, jämställdhetssatsningar, STtandläkare samt ytterligare justering för tandhygienistutbildning och ny styrmodell regionservice. Därutöver har medel tillförts nämnden för tillgänglighetssatsningar obesitas och koloskopi. Teknisk budgetjustering är gjord för vårdval rehab. Medel motsvarande nämndens budget 2015 samt beräknat överskott för privata fysioterapeuter har överförs till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Teknisk budgetjustering är också gjord för grön rehab där medel förs från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen till nämnden. Övriga intäkter 37,3 mnkr För att synliggöra statsbidrag som en del av den samlade finansieringen, beslutar regionstyrelsen om ändrad hantering av specialdestinerade statsbidrag. Statsbidragen har tidigare ingått som en del i nämndernas regionbidrag. Från 2016 tillfaller medlen nämnden i särskild ordning och budgeteras under posten övriga intäkter. Inför 2016 utökas nämndens intäkt med medel för glasögonbidrag för barn och ungdomar i åldersintervallet 8-19 år.

12 Sida 12(20) Kostnader I vårdöverenskommelserna har ersättningen räknats upp med två procent vilket motsvarar den uppräkning nämnden fått av regionbidraget. Avdrag har gjorts för ny styrmodell Regionservice samt tillägg för röda tjänster IS/IT. Anvisningar i budget och planeringsdirektiv har följts. Vårdavtal räknas upp enligt avtalade villkor. Rörliga ersättningar budgeteras enligt senaste prognos samt kända förändringar. I övrigt redovisas förändringar under respektive post nedan. Region- och rikssjukvård 944,3 mnkr samt Länssjukvård, sjukhus i regionen 6 376,6 mnkr Budgeten avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Kostnaden budgeteras utifrån andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2014 samt kända förändringar. Inför 2016 utökas ersättningsutrymmet för de offentliga sjukhusen (exklusive Angereds Närsjukhus) för de läkemedel och metoder som varit föremål för beslut om ordnat införande där introduktionsfinansieringen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphör Vidare ökas ersättningen för satsningar på jämställda löner. Budgeten för de offentliga sjukhusen (exklusive Angereds Närsjukhus) inkluderar medel för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Inför 2016 utökas budgeten med medel för de tillförda medlen obesitas samt koloskopier. Medlen fördelas till sjukhusen efter avrop och faktisk utförd prestation. I föreslagen budget har medel reserverats för fler förlossningar och transplantationer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Medel har inte reserverats för ändrad andel av den samlade konsumtionen av sjukhusvård. Därutöver görs följande förändringar avseende sjukhusen: Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) - Beställningen utökas enligt plan för det uppdrag som sjukhuset haft sedan 2014 att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar (behandlingar mot allergi). Ersättningsutrymme höjs för fortsatt finansiering av pågående regionuppdrag schizofreni, nämnden tillskjuter 2,5 mnkr Frölunda specialistsjukhus - Beställningen reduceras med diabetesuppdrag som inte kunnat utföras Sjukhusets ersättningsutrymme utökas för screeningverksamhet inom ögonbottenfoto samt för öronkirurgi. Kungälvs sjukhus År 2015 tillfördes sjukhuset 10,0 mnkr kr för fortsatt finansiering av vårdplatser för att minska överbeläggningar. Medel återförs under en två års period. Ersättningen 2016 reduceras med 5,0 miljoner kr och upphör år Regleringen av återtaget sker via västa hälso- och sjukvårdsnämndens budget.

13 Sida 13(20) Angereds Närsjukhus Ersättningen utökas för de opererande specialiteterna enligt plan samt för helårseffekter av pågående verksamhet. Bemanning utökas inom neurologi, kardiologi och opererande specialiteter. Lundby Närsjukhus Gällande avtal sträcker sig till och med 2017 med möjlighet till förlängning maximalt 36 månader. Ersättningen uppräknas årligen med 75 procent av vårdprisindex, vilket fastställs i december månad. Detta kan komma att innebära en viss skillnad mot budgeterad uppräkning två procent. I enlighet med regionens produktionsstyrning flyttas prestationer och ersättningar mellan sjukhusen. De förändringar som sker är: - Ventrikelcancer koncentreras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. - Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. - Koloncancer och benign kolonsjukdom, definierade volymer flyttas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Kungälvs sjukhus. - Galloperationer och ljumskbråcksoperationer, definierade volymer flyttas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Frölunda Specialistsjukhus. I posten länssjukvård budgeteras utöver ovan kostnader för inkontinensprodukter förskrivna av sjukhusen, länssjukvård för patienter som vistas i Sverige utan tillstånd, samt kostnader för mammografi på SU. Medel har reserverats för ersättande insatser för det ej utförda diabetesuppdraget vid FSS samt ökat behov av vårdinsatser för patienter med gynekologiska cellförändringar. Privata specialister i regionen 194,2 mnkr Budgeten avser vård hos privata specialister som ersätts enligt nationella läkarvårdstaxan eller genom avtal med Västra Götalandsregionen. Specialister inom allmänmedicin budgeteras under posten Övrig primärvård. En utökning görs för nya avtal samt helårseffekt av verksamhet som startat under Utomregional länssjukvård 104,0 mnkr Budgeten omfattar akut sjukhusvård som nämndinvånare får utanför Västra Götaland samt EU-vård och utomlandsvård. Budgeten för konduktiv pedagogik 1,1 mnkr flyttas till budgetposten handikappverksamhet. Vårdval Rehab inklusive hjälpmedel 64,0 mnkr Regionfullmäktige har beslutat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) 2016 övertar finansieringen av Vårdval Rehab från hälso- och sjukvårdsnämnderna. För nämndens del flyttas medel motsvarande budget för Vårdval Rehab samt det beräknade positiva överskottet för privata fysioterapeuter, sammanlagt 83,2 mnkr till HSS.

14 Sida 14(20) I budgetposten återstår nämndens kostnader för hjälpmedel. Till följd av ny prislista sänks budgeten med 7,0 mnkr jämfört med Övrig primärvård (offentlig, privat och kommunal) 485,0 mnkr Den offentligt beställda primärvården avser Närhälsans uppdrag om verksamhet utöver VG Primärvård och Vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. I budgetposten ingår också verksamhet finansierad inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Budgeten har utökats för rörliga ersättningar, främst inom mödrahälsovård och tolkkostnader. I vårdöverenskommelsen 2016 har följande förändringar gjorts: Tilläggsavtalen avseende folkhälsoinsatser implementerats. Budgetutrymmet 6,0 mnkr flyttats från budgetposten folkhälsomedel. Verksamheterna vid de tre enheterna för Grön Rehab implementeras i ordinarie vårdöverenskommelse, sammantaget 4,0 mnkr. Verksamheten finansieras till större del av 3,2 mnkr som tillförs nämnden av hälso- och sjukvårdsstyrelsen genom en teknisk justering av regionbidraget. Beställningen av barnmedicinsk kompetens till ungdomsmottagningarna har reducerats. Uppdraget kommer istället att utförs av läkare med allmänmedicinsk kompetens. Verksamheten vid hälsodisken tillförs 150 tkr. Den privata primärvården avser i huvudsak kostnaden för vård hos vårdgivare inom fysioterapi, allmänmedicin samt mödrahälsovård. Ersättning sker enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med Västra Götalandsregionen. Ungdomsmottagningarna drivs i samverkan med stadsdelarna i Göteborgs Stad. Nya avtals har tecknats och verksamhet som tidigare finansierats av nämnderna utöver avtalen har implementerats. Ungdomsmottagningen Hisingen har utökats med en tjänst. Kostnaden är i nivå med föregående år. Ungdomsmottagningen Angered redovisas under länssjukvård i budgeten för Angereds Närsjukhus. I övrigt avser budgetposten inkontinensavtal med Göteborgs Stad och VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) samt kostnader för inkontinenscentrum. Utomregional primärvård 23,2 mnkr Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Tandvård 257,0 mnkr Budgeten avser främst överenskommelsen med Folktandvården, barntandvårdspeng samt uppsökande tandvård. Beställningen har ökats för höjd ersättningsnivå för uppsökande tandvård 1,0 mnkr samt anpassats till ökad rörlig ersättning för tolk samt befolkningsökning inom barntandvården. Utökning har skett för ST-tandläkare, tandhygienistutbildning samt ITkonsult i enlighet med anvisningar i budget och planeringsdirektiv.

15 Sida 15(20) Handikappverksamhet 249,6 mnkr Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa. Beställningen har utökats för fler insatser inom hörselrehabiliteringen, 2,5 mnkr samt planeringsdirektivets uppdrag om glasögonbidrag för barn 8-16 år. I budget har ytterligare medel reserverats motsvarande nämndens del av glasögonbidrag upp till 19 år. Budgetteknisk justering har gjorts avseende konduktiv pedagogik, se rubriken utomregional länssjukvård. Folkhälsomedel 28,1 mnkr Nämnden utgör en samverkande part i det lokala folkhälsoarbetet. Budgeten avser i huvudsak folkhälsosatsningar som utförs i samverkan med Göteborgs Stad samt de tio stadsdelarna. En ökning görs med 1,0 mnkr för utökade insatser. Teknisk justering 6,0 mnkr görs till budgetposten övrig primärvård avseende kostnaden för de verksamheter som implementerats i ordinarie vårdöverenskommelse. Läkemedel 122,5 mnkr Budgeten avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Sjukresor 53,0 mnkr Budgeten avser kostnader för nämndinvånarnas sjukresor, som regleras enligt sjukresehandboken samt kostnader för sjukreseadministration. Samordningsförbund och vårdsamverkan 19,7 mnkr Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel i de fyra samordningsförbunden inom nämndområdet, samverkansavtalet Columbus samt nämndens andel av kostnader för vårdsamverkan i LGS (Ledningsgrupp för Samverkan). Budgeten har utökats för att möta statens satsning i samordningsförbunden. Kostnaderna för LGS har flyttats från budgetposten övriga projekt samt anpassats till nivå Budget tkr Samordningsförbundet Göteborg Centrum Samordningsförbundet Göteborg Väster Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samverkansavtalet om Columbus Ledningsgrupp för Samverkan (LGS) 994 Nämndkostnader 4,1 mnkr Budgeten avser kostnader kopplat till nämndens direkta arbete som exempelvis arvoden och nämndmöten.

16 Sida 16(20) Kanslikostnader 33,4 mnkr I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet bokföras hos regionstyrelsen. Formen för reglering mellan regionstyrelsen och berörda nämnder är ännu inte fastställd. I avvaktan på beslut är den tidigare budgeten för kansliet i huvudsak uppräknad med index och budgeterad under rubriken Kanslikostnader. Den ändrade styrmodellen för regionservice kan komma att medföra ökade kanslikostnader för nämnden. Arbetet med att fastställa eventuellt utökade nivåer pågår och är inte beaktat i budget. Övrigt, särskilda projekt 6,6 mnkr Budgeten avser i huvudsak nämndens del av förvaltningsgemensamma IS/IT-kostnader. Övrigt, Medicinsk service 42,4 mnkr Budgeten avser kostnader för laboratorie-, röntgen- och tolktjänster för privata vårdgivare utan eget kostnadsansvar. Övrigt, Utvecklingsmedel 12,0 mnkr Nämnden reserverar i budget medel för insatser inom följande områden: utskrivningsklara patienter 5,0 mnkr migrationsrelaterad ohälsa 5,0 mnkr insatser i samverkan med kommun 2,0 mnkr Övrigt, Finansiella kostnader Budgeten avser ränta på nämndens likvidkonto. 0,7 mnkr 4.2 Eget kapital I samband med bokslutsberedningen 2015 lyftes nämndens hela eget kapital, 119,5 mnkr, till moderbolaget. Nämnden prognostiserar i augusti ett positivt resultat 85 mnkr. Förutsatt att nämnden beviljas lämna medel motsvarande maximalt det positiva överskottet i riskdelning till Västra Hälsooch sjukvårdsnämnden, prognostiserar nämnden ett nollresultat efter riskdelning. Nämndens ingående eget kapital 2016 är då 0 kr. Nämnden har hos regionstyrelsen hemställt att kompenseras för ökade kostnader vårdval rehab I det fall sådan kompensation beviljas kan prognosen för 2016 komma att ändras vilket påverkar nämndens ingående eget kapital.

17 Sida 17(20) Bilagor: 1. Prestationer 2. Ekonomibilaga 3. Resultaträkning

18 Sida 18(20) Bilaga 1 Konsumtion i tusental Budget 2015 Budget 2016 Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 61,7 61,8 DRG-poäng 60,0 59,7 Vårddagar 0,0 318,0 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 6,5 7,6 Vårdtillfällen, BUP 0,1 0,3 Vårddagar, vuxenpsykiatri 111,7 110,0 Vårddagar, BUP 4,2 2,9 Öppen vård, somatik Läkarbesök 445,8 451,8 Övriga besök 350,8 368,7 Summa besök 796,7 820,5 Digital kontakt 0,0 22,6 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 32,0 36,1 Övriga besök, vuxenpsykiatri 174,9 183,8 Läkarbesök, BUP 4,6 4,7 Övriga besök, BUP 20,5 22,2 Summa besök 232,0 246,8 Digital kontakt 0,0 15,0 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Vårdtillfälle 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 Läkarbesök 1,5 1,4 Övriga besök 55,4 59,1 Summa besök 56,9 60,5 Digital kontakt 0,0 5,1

19 Sida 19(20) Länssjukvård övrig Läkarbesök 154,0 150,6 Övriga besök 24,6 23,1 Summa besök 178,6 173,7 Digital kontakt läkare 0,0 31,9 Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 756,5 744,6 Övriga besök 497,5 519,6 Summa besök 1 254, ,2 Digital kontakt läkare 0,0 200,4 Vårdval Rehab Besök 212,1 237,7 Primärvård övrig Läkarbesök 54,2 54,1 Övriga besök 356,1 351,8 Summa besök 410,3 405,9 Digital kontakt läkare 0,0 17,2 Utomregional vård Vårdtillfällen 2,1 2,1 Vårddagar 17,7 18,8 Besök primärvård 30,9 36,1 Besök specialiserad vård 24,3 25,5 Sammanvägda prestationer Antal färdigbehandlade barn 57,1 52,2

20 Sida 20(20) Bilaga 2 Budget 2016 Budget Prognos Budget belopp i mkr 2016 aug Region- och rikssjukvård -944,3-865,6-880,6 Länssjukvård , , ,5 Sjukhus i regionen , , ,2 Privat specialister i regionen -194,2-184,3-184,3 Utomregional länssjukvård -104,0-103,0-106,0 Primärvård -571,2-703,6-628,3 Vårdval Rehab inkl hjälpmedel -64,0-221,7-134,9 Övrig primärvård -484,0-461,7-473,2 Utomregional primärvård -23,2-20,2-20,2 Tandvård -257,0-240,3-241,3 Handikappverksamhet -249,6-237,8-237,1 Folkhälsomedel -28,1-32,0-33,0 Läkemedel -122,5-121,5-121,5 Sjukresor -53,0-52,7-52,7 Samordningsförb. och vårdsamver -19,7-16,9-16,9 Nämndkostnader -4,1-4,0-4,0 Kanslikostnader -33,4-32,8-32,8 Övrigt -61,7-49,2-39,2 Särskilda projekt -6,6-8,3-8,3 Medicinsk service -42,4-40,6-35,6 Utvecklingsmedel -12,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader/intäkter -0,7-0,4 4,6 Totalt nettokostnader , , ,9 Regionbidrag 8 983, , ,9 Övriga intäkter 37,3 0,0 0,0 Resultat 0,0 85,0 98,0 Riskdelning -85,0-98,0 Resultat efter riskdelning 0,0 0,0 0,0

21 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSNG Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Tomas Andersson Telefon: E-post: Till Avsiktsförklaring om familjecentral i Lundby Förslag till beslut 1. ställer sig bakom avsiktsförklaring om start av familjecentral i Lundby. Sammanfattning av ärendet Uppstart av en familjecentral i Lundby diskuterades vid ett avstämningsmöte mellan presidierna för och stadsdelsnämnd (SDN) Lundby den 28 september Båda nämndernas presidier är tydliga med att en familjecentrals etablering i Lundby är en politiskt prioriterad fråga. Det fanns enighet om att den geografiska placeringen är viktig för att nå de målgrupper som har störst behov. Inriktningen ska vara att starta en familjecentral för 0-5 år och därefter undersöka möjligheten att utvidga till 12 år. På mötet föreslogs att en politisk avsiktsförklaring ska antas av respektive nämnd för att tydligt markera den politiska viljan samt enighet i frågan. SDN Lundbys stadsdelsnämnd beslutade godkänna avsiktsförklaringen vid sitt sammanträde Då frågan är prioriterad och uppstart av en familjecentral kräver personella resurser, är det lämpligt att den folkhälsoplanerare som nämnden finansierar till 50 % i stadsdelen prioriterar arbete med uppstart av familjecentral. Fördjupad beskrivning av ärendet En familjecentral karaktäriseras av att mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst är samlokaliserade och samverkar för att tidigt arbeta förebyggande och främja barns hälsa och utveckling. Dessa fyra basverksamheter utgår från tre områden: hälsa, pedagogik och socialt arbete. Genom att mödra- och barnhälsovårdens generella program till blivande föräldrar och småbarnsfamiljer når de allra flesta i respektive målgrupp har familjecentralen en bra bas för att nå ut till alla barn och föräldrar. Utifrån de ingående verksamheterna är den huvudsakliga målgruppen blivande föräldrar och barn i åldern 0 5 år med föräldrar. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsn@vgregion.se