1. Detaljbudgetanvisningar i texthanteringssystemet Cockpit 2017

Transkript

1 Sida 1(22) 1. Detaljbudgetanvisningar i texthanteringssystemet Cockpit Sammanfattning Nämnden budgeterar en ekonomi i balans Nämndens budgeterade kostnader beräknas rymmas inom de tillgängliga medlen. Resursfördelningsmodellen Från 2015 genomfördes det första steget i en förändring av resursfördelningsmodellen, som styr fördelningen av budgetmedlen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. I 2016 års budget gjordes ett uppehåll av det fortsatta införandet, men i den nu aktuella budgeten för 2017 fullföljs den planerade förändringen i sin helhet. Konsekvensen för norra nämnden är att regionbidraget på denna punkt sänks med 102,4 mnkr. Tillgänglighetssatsningar 200 mnkr Hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan tidigare tilldelats 200 mnkr för tillgänglighetssatsningar fördelat utifrån resursfördelningsmodellen. De är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och en solidarisk finansiering har tillämpats. För 2017 upphör den solidariska finansieringen mellan nämnderna samtidigt som den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året års budget för tillgänglighetssatsningarna baseras på 2015 års konsumtion och inte på resursandel av de 200 mnkr. Riktat ägartillskott Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att inför 2017 tillföra hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr. Tillskottet skedde dels genom 50 mnkr som kompensation för fattade ägarbeslut eller tecknade nya avtal, en ersättning som arbetats in som prisökning i vårdöverenskommelserna med sjukhusen. Därutöver tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna 100 mnkr som förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård och har fördelats utifrån sjukhusens områdesansvar för valfrihetsvården. Ägartillskottet fördelades enligt resursfördelningsmodellen vilket för norra hälso- och sjukvårdsnämnden innebar totalt 25,7 mnkr. Rättspsykiatri Inför 2017 har finansieringen av rättspsykiatrin överförts från hälso och sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Totalt har 436,6 mnkr överförts och fördelas till nämnderna utifrån resursfördelningsmodellen. För norra hälso och sjukvårdsnämnden innebär det ett utökat regionbidrag med 73,5 mnkr. Rättspsykiatrin utförs på SU, NU och SkaS. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs 200,0 mnkr i generell budgetförstärkning för 2017, nämndens andel uppgår till 34,3 mnkr. Medlen bidrar till att finansiera ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel samt ökade rörliga kostnader till följd av befolkningsförändringar. Utöver Regionfullmäktiges mål, har nämnden valt att lyfta fram två egna mål för 2017 dessa är:

2 Sida 2(22) Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso-och sjukvårdsinsatser som ges Det förebyggande hälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att stödja, på olika sätt, den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Under 2017 kommer nämnden att i uppföljningen fokusera på följande grupper i befolkningen och i enlighet med inriktningen i nämndens Mål och inriktning , - Personer med riskbruk - Personer med missbruk - Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg - Barn och unga - Personer med cancersjukdom - Personer med o Kronisk obstuktiv lungsjukdom (KOL) o Hypertoni o Stroke o Hjärtsvikt o Icke malign smärta - Barn med diabetes Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper. Detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården. Utmaningar under 2017 Nämnden lägger en budget i balans för En budget som pga den nya resurstilldelningsmodellen och dess konsekvenser givit mycket begränsat utrymme för nya satsningar och medel för utveckling under En utmaning är därför att under 2017 fortsatt arbeta med kostnadsjämförelser, effektiviseringar och prioriteringar för att på sikt skapa utrymme för detta framöver. Nämnden ska under 2017 också arbeta med att förverkliga en omställning av vården i enlighet med det beslut som regionfullmäktige beräknas fatta i början av En utmaning att ta sig an i samverkan och samarbete med kommuner och vårdgivare i nämndens område.

3 Sida 3(22) 3. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Det hållbara samhället och de förutsättningar det skapar för invånarnas hälsa är ett strategiskt mål i Regionfullmäktiges budget 2017 Regionfullmäktige antog i september 2013 handlingsplanen Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Planen är framtagen för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Den tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenser av den samhällsutveckling som skapar ojämlika förhållanden. I nämndens uppdrag ingår att verka för en bättre folkhälsa i samarbete med andra samhällsaktörer. Uppdraget gäller befolkningen i alla åldersgrupper, alltså såväl barn och ungdomar som vuxna och äldre. Hälsan är ojämlikt fördelad. Att utveckla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård är därför en viktig del i arbetet. Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och droger Nämnden ska via folkhälsoråden, arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor: Särskilt fokus på fysisk aktivitet och hälsofrämjande insatser i tidig ålder. Vårdgivarna ska: följa nationella och regionala riktlinjer. Förebyggande insatser riktas till personer med högre risk för ohälsa vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol, tobak och droger metoder för tobaksavvänjning och rådgivande samtal ska finnas tillgänglig för alla patienter Inom VG Primärvård finns från 2016 krav på att vårdcentralerna ska ha tillgång till personal med utbildning diplomerad tobaksavvänjare. I uppföljningen av vårdcentralerna under 2016 följs bemanningen upp särskilt. Så kommer även att ske under 2017 Inom Vårdval rehab sker uppföljning av indikatorer avseende förskrivning av FaR och rådgivande samtal generellt samt specifikt för diagnosgrupperna som bedöms ha ökad risk för ohälsa. I vårdöverenskommelsen med beställd primärvård fastslås att Närhälsan ska följa de regionala riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i alla verksamheter. Ett viktigt område är att screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser. Detta följs upp årligen. Nämnden följer NU-sjukvårdens arbete med rökstopp innan operation.

4 Sida 4(22) Habilitering & Hälsa har som mål att arbeta hälsofrämjande. Detta följs upp genom redovisning av arbetet med främjande av fysisk aktivitet ( FaR på recept) för riskgrupper inom Habiliteringen. I överenskommelsen med Folktandvården finns betydande resurser i FRAMM. Det riktar sig till skolklasser i årskurs 6-9. Fluorlackning och hälsobudskap kring mat och tobak erbjuds Vårdgivarna ska identifiera och ge stöd till våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld. Personer som utsatts för våld i nära relationer ska särskilt uppmärksammas. NU-sjukvården ska enligt överenskommelsen arbeta framtagna och dokumenterade rutiner för att upptäcka och hantera personer utsatta för våld i nära relationer och utbilda sin personal kontinuerligt inom området. För detta erhåller NU-sjukvården 400 tkr årligen Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Nämnden ska arbeta för att dokumentet - Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland - används som verktyg för att underlätta samverkan med syfte att uppnå social hållbarhet. Nämnden ska arbeta för att insatser inom deras ansvarsområde bidrar till att öka andelen elever med fullföljda studier. 4. En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter 4.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Psykisk ohälsa omfattar allt från brist på psykiskt välbefinnande till psykisk sjukdom. Detta innebär att det finns olika behov av stöd, hjälp och behandling beroende på hur allvarlig ohälsan är. Principen om stegvisa vårdinsatser är viktig Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Vårdgivare ska följa nationella och regionala riktlinjer för tillgänglighet Nämnden ska följa upp att BUP verkställer sitt uppdrag att vara konsultativt stöd till vårdgrannar och kommuner.

5 Sida 5(22) I nämndens överenskommelse med NU-sjukvården för 2017 gäller att vårdgarantin ska uppfyllas. Antal väntande och väntetider följs upp månadsvis till förstabesök, behandling och fördjupad utredning. Nämnden följer upp på vilket sätt barn- och ungdomspsykiatrin verkställer sitt uppdrag att vara konsultativt stöd till vårdgrannar och kommun genom att NU-sjukvården redovisar sitt arbete kommundialog två gånger om årligen vårdsamverkan Fyrbodal och den särskilda beredningsgruppen för psykisk ohälsa/sjukdom Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Inflytande och medverkan från brukare och närstående ska öka Krav på samordnad individuell vårdplanering inom och mellan regionens och kommunernas verksamheter. Tillämpa suicidpreventionsprogram. NU-sjukvården har tillförts 1,4 mkr för att stärka vuxen psykiatrin, med fokus på självskadebeteende (HS ) och 12,65 mkr för att implementera regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin (HS ). NU-sjukvården ska implementera uppdragen i de regionala psykiatriplanerna- fokus på SIP (samordnad individuell vårdplan) NU-sjukvården ska inom psykiatrin aktivt arbeta för ökad brukarmedverkan och ökat brukarinflytande NU-sjukvården har i uppdrag att genomföra systematiska mätningar av patienternas syn på delaktighet, information och bemötande inom psykiatriska slutenvården och öppenvården Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Nämnden ska följa upp att VG primärvård( vårdcentralerna) uppfyller sitt uppdrag när det gäller psykisk ohälsa och är första linjens vård både vad det gäller barn/unga, vuxna och äldre Krav- och kvalitetsboken ställer krav på att vårdcentralerna ska tillhandahålla psykolog eller legitimerad personal med motsvarande kompetens. Detta följs upp årligen. Under 2017 kommer fem vårdcentraler att ingå i ett pilotprojekt i syfte att fånga upp psykisk ohälsa bland barn och ungdomar 0-17 år. I norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område kommer Närhälsan Dalaberg att delta i projektet. Utvärdering kommer att ske och utfallet kommer att beaktas i en eventuell framtida satsning i stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa. Inom Vårdval rehab kommer uppföljning av rehabenheternas behandlingsutbud till målgruppen samt hur samverkan sker med andra vårdgivare att göras under 2017 Ökade/förändrade öppettider på ungdomsmottagningarna riktat mot kvällar och helger, jämt fördelade över året I vårdöverenskommelsen med Närhälsan ställer nämnden krav på att Ungdomsmottagningarna ska ha kvällsöppet minst en kväll per vecka. Samverkan mellan mottagningar ska ske sommartid för att garantera öppethållande hela sommaren minst en dag per vecka. Under avtalsperioden kommer det att inledas försök med virtuella ungdomsmottagningar. Patienten kan via en app i mobilen och Mobilt BankID genomföra ett krypterat videomöte med barnmorskan

6 Sida 6(22) på Ungdomsmottagningen. Patienten får vid inloggning direkt veta att den beräknade kötiden är X antal minuter. 4.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Patienten ska ges inflytande och medbestämmande i den egna vården, få kunskap om sin situation och information om vårdprocessen. Vården ska informera patienten om egenvård och om vilka olika adekvata metoder för behandling som finns. Patienterna ska göras delaktiga i framtagandet av individuell vård- eller rehabiliteringsplan. Närstående ska ses som en resurs, och vård, behandling samt rehabilitering ska vid behov involveras i individens nätverk. En ny patientlag började gälla 1 januari Lagen är tänkt att stärka patienternas ställning ytterligare. Den nya patientlagen innehåller bestämmelser om vad som gäller för vården ur ett patientperspektiv. Vården ska bli säkrare genom att utvecklas tillsammans med patienterna Uppfylla vårdgarantin Vårdgivarna ska: informera patienter på ett tydligt sätt om verkliga väntetider och möjligheter att få garantivård hos annan vårdgivare. Utredningar och undersökningar inför behandling ska ske inom 90 dagar Enligt regionala beslut har NU-sjukvården fått en förstärkt ekonomi vad gäller att kunna finansiera valfrihetsvården. För NU-sjukvårdens del innebär förstärkningen 17, 1 mnkr. I nämndens överenskommelse med NU-sjukvården 2017 finns en uppföljningspunkt där nämnden följer upp att verksamheterna ger patienten adekvat information om vårdgarantin, faktiska väntetider och information om möjligheten att välja annan vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämnden följer upp väntetider till specifika utredningar och behandlingar som har varit flaskhalsar inom NU-sjukvården (koloscopier, CT och MR). Habilitering & Hälsa ska uppnå regionens vårdgarantier inom hörselverksamheten, habiliteringsverksamheten, synhabiliteringen. Analys om så inte är fallet. Habilitering & Hälsa ska även se till att tolkcentralerna och taltjänst ska vara tillgänglig för sina målgrupper. 92 % av alla beställda uppdrag ska utföras av tolkområdet (exkl. sen avbokning). Vårdgivarna ska: erbjuda öppettider på ungdomsmottagningarna och inom mödrahälsovården som är anpassade till ungas behov. besök ska erbjudas inom sju dagar. I överenskommelse med beställd primärvård ställs krav på besök till ungdomsmottagningar och mödrahälsovård inom sju dagar. Vid akuta behov sker en medicinsk bedömning för att få ett besök snarast möjligt. I vårdöverenskommelsen ställs också krav på att bokning, ombokning och avbokning av tid via internet ska vara möjligt i samtliga verksamheter, där det är funktionellt för patienten och verksamheten. Kötiden till 1177/Vårdguiden per telefon, ska kortas

7 Sida 7(22) Vidare ställs krav, på 1117 på telefon, på en bättre tillgänglighet genom ökad nationell samverkan, knappval som sorterar bort ej relevanta samtal samt ökad samverkan med vårdgrannar. Tillgängligheten följs upp varje månad Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Vårdgivarna ska samverka mellan vårdnivåer och region/kommun utefter patientens hela behov och använda 1177/Vårdguiden e-tjänster och minst tillhandahålla möjligheten för patienten att beställa tid, avboka/ändra tid samt förnya recept Enligt Krav- och kvalitetsboken 2017 ska vårdcentralerna bl.a. erbjuda patienten möjlighet att beställa tid, av- och omboka tid samt förnya recept via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Detta kommer att följas upp under året. Inom vårdval rehab ställs krav på att enheterna ska ansluta sig till 1177/Vårdguidens e-tjänster. Andel patienter med en individanpassad rehabiliteringsplan i enlighet med framtagna indikatorer, kommer också att följas under NU-sjukvården tillhandahåller för alla sina mottagningar möjligheten för patienter att beställa och omboka tid, läsa journalen, förnya recept och se läkemedelsförskrivning. Olika mottagningar har olika tjänster beroende på typ av verksamhet Förbättra akutvårdkedjan Vårdgivarna ska: förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunernas hemsjukvård i syfte att misnka akutbesök Det ska vara ett bra mottagande på akutmottagningen NÄL. Mer än var tredje patient har en vistelsetid på akuten längre än fyra timmar trots särskild uppmärksamhet i frågan, trots ekonomiska satsningar i akutvårdsprojektet och trots att antalet sökande på akutmottagningen har minskat, (en trend som NU-sjukvården är ensam om i regionen). Detta faktum kommer hälso- och sjukvårdsnämnden ha särskilt fokus på under Nämnden följer akutvårdssatsningen och dess effekter på TVT. Särskilt fokus kommer att läggas på bemötande och servicenivå på akutmottagningen under Samverkande sjukvård kan vara den nyckel som gjort att antal sökande på akutmottagningen NU minskat. Det är de sammanlagda insatserna från den kommunala hälso- och sjukvården, ambulanssjukvården, mobila team, omsorgskoordinatorer och 48/72. Nämnden lägger drygt 7 mnkr i ett riktat uppdrag till NU-sjukvården som är motorn i samverkan och en lika stor summa i avtal med kommunerna. Under hösten 2015 startades det mobila teamet gemensamt av vårdcentralerna i Uddevalla, NUsjukvården samt Uddevalla kommun. Teamet består av läkare, sjuksköterska och undersköterska. Teamet riktar in sig på patienter med stort vårdbehov som besöker många olika vårdinrättningar. Syftet är att hembesök hos denna patientgrupp ökar tryggheten och närheten till vården. De får

8 Sida 8(22) också bättre kontinuitet i sina vårdkontakter. Då utfallet av projektet varit positivt undersöker Vårdsamverkan Fyrbodal möjligheten att starta ett liknande team i Trollhättan och Vänersborg. 4.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Hälso- och sjukvården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov. Det innebär att lagstiftning och nationellt och regionalt antagna riktlinjer gäller för och följs av de verksamheter som hälso- och sjukvårdsnämnden beställer eller påverkar på annat sätt. Patienterna ska inte drabbas av vårdskador. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Vården ska ges med respekt, bra bemötande och med lyhördhet för individens specifika behov. För att klara framtidens hälso- och sjukvård krävs en helt ny samverkanskultur. Utvecklingen ska omfatta allt ifrån hälsofrämjande, förebyggande insatser och tidig upptäckt av sjukdom, till omvårdnad och rehabilitering. Invånarnas tillgång till hälso- och sjukvård med bra tillgänglighet och god kvalitet måste säkerställas Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Vårdgivarna ska: ha certifierat kvalitetssystem och rutiner för avvikelsehantering och rapportering av vårdskador ska finnas Avdelningen för vårdbehov och patientsäkerhet, inom Koncernkontoret, har i uppdrag att se till att regionens vårdgivare följer regionala riktlinjer vad gäller patientsäkerhetsfrågor. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att följa upp patientsäkerhetsarbetet på NU-sjukvården genom att NU-sjukvården får redovisa hur man arbetar med frågan. Har man system och rutiner för avvikelsehantering och rapportering om vårdskador? Gör man riskbedömningar på patienter med risk för undernäring och trycksår? Har man hög följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler? Hur arbetar man med en säkrare läkemedelshantering? Alla vårdcentraler ska ha ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9). De ska också ha ett system för avvikelsehantering och egenkontroll. I uppföljningen 2016 har vårdcentralerna fått redogöra för hur de hanterar avvikelser och implementeringen av regionala medicinska riktlinjer. Hos Habilitering & Hälsa ska förekomsten av vårdrelaterade infektioner minimeras. Antalet vårdrelaterade infektioner ska redovisas för nämnden. Vårdgivarna ska: följa regionala medicinska riktlinjer gällande fördjupade läkemedelsgenomgångar Nämnden har inför 2017 initierat ett arbete med att säkra att fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförs i enlighet med Krav och kvalitetsboken för VG Primärvård

9 Sida 9(22) Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Följs av nämnden via regionens fastställa kvalitetsindikatorer och de målvärden som är fastställda av HSS. Redovisning sker enligt regionens anvisningar för rapportering av regionala indikatorer. Inom vårdval rehab ska alla rehabenheter bedriva artrosskola enligt BOA-konceptet och registrera i nationella kvalitetsregistret BOA(Bättre omhändertagande av artros) Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nämnden ska: fortsätta utveckla Samverkande sjukvård som koncept, i alla kommuner arbeta för bättre utvecklad samverkan främst med kommun, primärvård, men även med länssjukvård genom vårdsamverkan Fyrbodal och verka för att samarbetet utvecklas för äldre sjuka personer med behov av samordnad vård och omsorg, personer med psykisk sjukdom samt barn och unga. Vårdgivarna ska: följa regional tillämpning, om rutiner för samordnad vård- och omsorgsplanering tillämpa samordnad individuell plan (SIP) delta i de samverkansforum som finns. systematisk återkoppling av uppnådda resultat av samverkan NU-sjukvården har ett riktat uppdrag kring samverkande sjukvård, ett utvecklingsarbete för att förbättra samverkan mellan den prehospitala sjukvården, primärvården och kommunens hemsjukvård i syfte att minska onödiga akutbesök på sjukhus. Vårdcentralerna har en långtgående skyldighet att samverka med andra vårdgivare och myndigheter. Att så sker följs upp i den årliga uppföljningen. Under 2016 har vårdcentralerna och kommunerna, inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal, utvecklat en ny lokal samverkansform. Denna samverkan sker kommunvis och vårdcentralerna uppger att den är mer effektiv än förut. Uppföljning av samverkan kommer att ske under Vårdcentralerna ska enligt Krav- och kvalitetsboken initiera och/eller medverka till att upprätta en samordnad individuell plan för patienter som har behov av insatser från både Västra Götalandsregionen och kommunen. I norra Hälso- och sjukvårdsnämndens område ska vårdcentralerna också delta i lokala närsjukvårdsgrupper i Vårdsamverkan Fyrbodals regi. Samverkansfrågor diskuteras alltid när vårdcentralerna följs upp. Inom ramen för uppdraget ska H&H samverka med andra vårdgivare, kommuner och myndigheter. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient och finns dokumenterade i en vårdplan. Vid behov bör åtgärderna ske i samverkan med andra samverkanspartners som är viktiga för patienten. Samverkan i vårdkontakter per nämnd registreras via KVÅ-kod. Beställd primärvård ska enligt vårdöverenskommelsen under 2017 delta i omställningen av vården med ett ökat fokus på den nära vården. Syftet med omställningen är att skapa ökat värde för patienterna såsom ökad kvalitet, en högre patientsäkerhet, korta väntetider, ett gott bemötande och

10 Sida 10(22) god omvårdnad före, under och efter behandling. Förändringen ska även medföra att patienterna involveras i högre utsträckning i sin behandling och att vården ska se helheten runt patienternas hälsa och sjukdom. 5. Ekonomiska förutsättningar Nämnden budgeterar en ekonomi i balans Nämndens budgeterade kostnader beräknas rymmas inom de tillgängliga medlen. Resursfördelningsmodellen Från 2015 genomfördes det första steget i en förändring av resursfördelningsmodellen, som styr fördelningen av budgetmedlen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. I 2016 års budget gjordes ett uppehåll av det fortsatta införandet, men i den nu aktuella budgeten för 2017 fullföljs den planerade förändringen i sin helhet. Konsekvensen för norra nämnden är att regionbidraget på denna punkt sänks med 102,4 mnkr. Tillgänglighetssatsningar 200 mnkr Hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan tidigare tilldelats 200 mnkr för tillgänglighetssatsningar fördelat utifrån resursfördelningsmodellen. De är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen och en solidarisk finansiering har tillämpats. För 2017 upphör den solidariska finansieringen mellan nämnderna samtidigt som den regionala styrningen avseende var satsningarna görs kvarstår vilket innebär att nämnderna inte styr över de kostnader som uppkommer under året års budget för tillgänglighetssatsningarna baseras på 2015 års konsumtion och inte på resursandel av de 200 mnkr. Riktat ägartillskott Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att inför 2017 tillföra hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat ägartillskott om totalt 150 mnkr. Tillskottet skedde dels genom 50 mnkr som kompensation för fattade ägarbeslut eller tecknade nya avtal, en ersättning som arbetats in som prisökning i vårdöverenskommelserna med sjukhusen. Därutöver tillfördes hälso- och sjukvårdsnämnderna 100 mnkr som förstärkt ersättning till sjukhusen för det riktade uppdraget om valfrihetsvård och har fördelats utifrån sjukhusens områdesansvar för valfrihetsvården. Ägartillskottet fördelades enligt resursfördelningsmodellen vilket för norra hälso- och sjukvårdsnämnden innebar totalt 25,7 mnkr. Rättspsykiatri Inför 2017 har finansieringen av rättspsykiatrin överförts från hälso och sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Totalt har 436,6 mnkr överförts och fördelas till nämnderna utifrån resursfördelningsmodellen. För norra hälso och sjukvårdsnämnden innebär det ett utökat regionbidrag med 73,5 mnkr. Rättspsykiatrin utförs på SU, NU och SkaS. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tillförs 200,0 mnkr i generell budgetförstärkning för 2017, nämndens andel uppgår till 34,3 mnkr. Medlen bidrar till att finansiera ordnat införande av nya behandlingsmetoder och läkemedel samt ökade rörliga kostnader till följd av befolkningsförändringar.

11 Sida 11(22) 5.1 Ekonomiskt resultat Fördelningen av nämndens regionbidrag mellan olika verksamhetsområden framgår av nedanstående sammanställning med kommentarer Kommentarer till ekonomibilagan (bilaga 1) Regionbidrag Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag 2017 uppgår till 5 092,7 miljoner kronor (mnkr). Regionfullmäktige fattade i juni beslut om budget 2017 inkluderande nämndernas regionbidrag. Inför 2017 har resursfördelningsmodellen ändrats, se ovan. Nämndernas regionbidrag har indexuppräknats med 2 procent jämfört med Därutöver har nämnderna tillförts 200 mnkr i budgetförstärkning. I planeringsdirektiven anges förtydligande förutsättningar för regionfullmäktiges beslutade budget. I dessa har justering/utökning av regionbidragen gjorts bland annat för jämställdhetssatsningar, glasögonbidrag och folkhälsomedel. I vårdöverenskommelsearbetet har budget och planeringsdirektiv följts. Ersättningen till utförare har räknats upp med index 2 procent. Övriga intäkter Under övriga intäkter återfinns riktade ägartillskott, statsbidrag för glasögonbidrag, flyktingmedel och rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Totalt uppgår posten övriga intäkter till 64,4 mnkr. Region- och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2015 samt utifrån kända förändringar. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år. Totalt uppgår 2016 års budget för högspecialiserad vård till 328,7 mnkr. Länssjukvård Totalt uppgår budgeten för länssjukvård till 4 136,3 mnkr. Sjukhus i regionen Budgeten avser hälso- och sjukvårdsnämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen inkl Lundby och sjukhus som bedrivs i privat regi. Kostnaden budgeteras utifrån hälso- och sjukvårdsnämndens andel av vårdkostnaden vid respektive sjukhus år 2015 samt utifrån kända förändringar. Budgeten för de offentliga sjukhusen inkluderar även medel för tillgänglighets- och ortopedisatsningar. Inför 2016 flyttades medel för obesitas samt koloskopier från RS till HSN. Medlen fördelas till sjukhusen efter avrop och faktisk utförd prestation. För norra nämnden innebär det totalt för ,4 mnkr.

12 Sida 12(22) Inför 2017 utökas ersättningsutrymmet för de offentliga sjukhusen för de läkemedel och metoder som varit föremål för beslut om ordnat införande där introduktionsfinansieringen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphör Vidare innehåller budgeten för de offentliga sjukhusen justeringar enligt planeringsdirektiv 2017, innefattande ersättning för fria läkemedel barn och unga, friskvårdsbidrag samt satsning på jämställda löner. Dessutom har extra medel tilldelats utifrån regionstyrelsens beslut om riktat ägartillskott, se ovan Nämnden tecknar avtal med NU-sjukvården. I likhet med flertalet sjukhus i regionen har NUsjukvården de senaste åren redovisat ekonomiska problem. Inför 2017 har avtalet med NUsjukvården räknats upp med 2 procent enligt regionen riktlinjer. Därutöver har det tillförts medel för ordnat införande med 26 mnkr för att finansiera nya läkemedel och metoder. Nytt för nämnderna är att i överenskommelsen 2017 ingår rättspsykiatri med 114,1 mnkr och för norra hälso- och sjukvårdsnämnden innebär det 39,6 mnkr. RS beslutade om riktat ägartillskott, se ovan. För NUsjukvården innebär det ett utökat riktat uppdrag, valfrihetsvård på 17,2 mnkr års budget för den s.k. sjukskrivningsmiljarden på 2,6 mnkr har för 2017 ersatts av medel för en kvalitetssäker rehabiliterings- och sjukskrivnings-process på sammanlagt 5,6 mnkr. Totalt uppgår budgeten för sjukhus i regionen och verksamheter som finansieras med särskilda bidrag till 3 969,4 mnkr Privata specialister Budgeten avser privata specialister som ersätts enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LoL), även kallad nationella taxan, eller genom upphandlade avtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LoU). Specialister inom allmänmedicin redovisas under primärvård. Budgeten baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år I budgeten har bl a fri mammografi beaktats. Budgeten för år 2017 uppgår till 112,4 mnkr. Utomregional länssjukvård Med utomregional vård avses här den så kallade Ria-vården (Ria = riksavtal) som främst utgörs av vård av akut karaktär utanför regionen. Dessutom ingår även den vård som erhålls inom ramen för samverkansavtalet med landstinget i Halland. Sedan 2016 ingår även här utlandsvård inom EU. Budgeten 2017 uppgår till 54,4 mnkr. Primärvård Hjälpmedel Kostnaden för förskrivning av personliga hjälpmedel belastar Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ungefär hälften av kostnaden avser förskrivning gjord på vårdval rehab enheten. Volymökningen är 2017 cirka 10 % men kostnaden för nämnderna ökar inte i samma omfattning. Förklaringen är förändrad kostnadsbild till följd av införande av självkostnadsmodell för hjälpmedel. Budgeten 2017 uppgår till 45,3 mnkr.

13 Sida 13(22) Övrig primärvård Den offentligt beställda primärvården avser överenskommelser med Närhälsan om verksamhet utöver VG Primärvård och Vårdval Rehab. Verksamheter som inkluderas är till exempel ungdomsmottagningar, mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak ersättning till privata vårdgivare inom sjukgymnastik, allmänmedicin samt mödrahälsovård, enligt nationella taxan eller genom upphandlade avtal med regionen. Kommunal primärvården avser ersättning till inkontinenshjälpmedel enligt avtal med Västkom samt kostnader för inkontinenscentrum. Uppdraget om nattjour Uddevalla har inarbetats i ordinarie vårdöverenskommelse. 13,1 mnkr brutto. Den psykosociala satsningen UM steg 1 har implementerats, 342 tkr. Uppdraget avseende bassängverksamhet i Bäckefors, Strömstad, Uddevalla och Vänersborg är bortlyft ur vårdöverenskommelsen. I budget har medel reserverats för fortsatt åtagande. Totalt uppgår budgeten för övrig primärvård 2017 till 160,4 mnkr. De särskilda flyktingmedlen till primärvården ingår med 7,6 mnkr. Motsvarande medel för 2016 fanns då ej med i budgeten års budget för den s.k. sjukskrivningsmiljarden på 7 mnkr har för 2017 ersatts av medel för en kvalitetssäker rehabiliterings- och sjukskrivnings-process på sammanlagt 16,7 mnkr. Totalt uppgår de till 24,3 mnkr Utomregional primärvård Budgeten avser merkostnaden för nämndinvånarnas konsumtion av primärvård utanför Västra Götalandsregionen. Budgeten för 2017 ger en intäkt på 3 mnkr. Tandvård Budgeten avser kostnaderna för barntandvård, specialisttandvård och uppsökande verksamhet. Vidare innehåller budgeten justering enligt planeringsdirektiv 2017, innefattande ersättning för fria läkemedel barn och unga. Totalt uppgår budget 2017 till 132,5 mnkr. Handikappverksamhet Budgeten avser främst överenskommelsen med Habilitering & Hälsa samt avtal inom privat habiliteringsverksamhet. Norra nämnden har reducerat ersättningen till Habilitering & Hälsa med 1,5 mnkr för Budgeten innehåller också justeringar enligt planeringsdirektiv 2017, för fria läkemedel barn och unga, glasögonbidrag och friskvårdsbidrag. Budgeten 2017 uppgår till 144,8 mnkr. Folkhälsomedel Nämnden har avsatt 19,5 mnkr till folkhälsomedel och utgör en samverkande part i det lokala folkhälsoarbetet. Budgeten avser i huvudsak folkhälsosatsningar som utförs i samverkan med de 14 kommunerna i området. En ramökning om drygt 4,3 mnkr har tillförts nämnden för utökade insatser, främst inom familjecentralsverksamhet men också för utveckling av ungdomsmottagningar. Läkemedel Budgeten avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget

14 Sida 14(22) kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan, upphandlade vårdavtal samt privata vårdgivare utan avtal. Dessutom ingår även kostnad för utomregional förskrivning för nämndens invånare. Budgeten baseras på föregående års helårsprognos per augusti samt kända förändringar år Totalt uppgår budget för 2017 till 30,5 mnkr. Sjukresor Nämnden har ansvaret för sjukresekostnaderna. Regelverk och utbetalning av sjukresekostnader hanteras av en enhet som ingår i serviceförvaltningen. Det totala beloppet för år 2017 uppgår till 107,1 mnkr. Samordningsförbund/Vårdsamverkan Samtliga kommuner i området ingår i samordningsförbund. Budgeten avser norra hälso- och sjukvårdsnämndens andel i samordningsförbunden inom nämndområdet samt nämndens andel avseende kostnader för vårdsamverkan. Budgeten uppgår till 6,3 mnkr för år Nämndkostnader Budgeten avser främst kostnader för politikerarvoden samt kurs och konferens. Budgeten för år 2017 uppgår till 3,8 mnkr. Kanslikostnader Budgeten avser nämndens kostnader för tjänstemannastöd samt administrativa processer och är fördelad utifrån nämndernas andelar av resursfördelningsmodellen. I maj 2015 inrättades en ny tjänstemannaorganisation under regionstyrelsen, Koncernkontoret, som ger stöd till flera nämnder, styrelser och kommittéer. Kostnader för det tidigare kansliet bokförs hos regionstyrelsen. Budgeten har uppräknats med index 2 % och därefter reducerats med ca 4 % med hänsyn till minskad kostnadsmassa inom koncernkontoret. Budgeten uppgår för 2017 till 17,2 mnkr. Övrigt Särskilda projekt Under denna rubrik återfinns kostnader för IS/IT röda tjänster. Totalt budgeteras ett belopp på 3,2 mnkr för Finansiella kostnader/intäkter Budgeten avser ränta på likvidkonto. Nivån har justerats enligt prognos Resultat 2017 redovisas en budget i balans. 5.2 Eget kapital I samband med bokslutsberedningen 2015 lyftes nämndens hela egna kapital till moderbolaget, 54,9 mnkr. Nämnden prognostiserar i augusti ett nollresultat vilket ger ett ingående eget kapital 2017 om 0 kr.

15 Sida 15(22) Invånarnas konsumtion av Hälso- och sjukvård Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Konsumtion i tusental Budget 2016 Budget 2017 Sjukhus Slutenvård, somatik Vårdtillfällen 35,6 37,1 DRG-poäng 36,1 35,9 Vårddagar 182,8 183,7 Slutenvård psykiatri Vårdtillfällen, vuxenpsykiatri 2,7 2,5 Vårdtillfällen, BUP 0,1 0,1 Vårddagar, vuxenpsykiatri 37,8 34,3 Vårddagar, BUP 1,3 0,9 Öppen vård, somatik Läkarbesök 209,0 205,9 Övriga besök 119,3 116,9 Summa besök 328,3 322,8 Digital kontakt 7,5 12,0 Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 8,6 8,7 Övriga besök, vuxenpsykiatri 67,6 63,7 Summa besök vuxenpsykiatri 76,1 72,4 Läkarbesök, BUP 2,8 1,8 Övriga besök, BUP 18,2 12,5 Summa besök BUP 21,0 14,3 Summa besök 97,1 86,7 Digital kontakt 12,4 3,9 Länssjukvård, exkl sjukhus Habilitering & Hälsa Vårdtillfälle 0,0 0,0 Vårddagar 0,0 0,0 Läkarbesök 0,7 0,4 Övriga besök 39,6 33,0 Summa besök 40,4 33,4 Digital kontakt 3,2 2,8 Länssjukvård övrig Läkarbesök 36,8 33,2 Övriga besök 20,7 21,8 Summa besök 57,5 55,0

16 Sida 16(22) Digital kontakt läkare 3,9 4,1 Primärvård VG Primärvård Läkarbesök 399,6 380,3 Övriga besök 392,7 367,8 Summa besök 792,3 748,1 Digital kontakt läkare 134,4 133,1 Vårdval Rehab Besök 186,1 225,4 Primärvård övrig Läkarbesök 9,0 9,6 Övriga besök 133,5 130,8 Summa besök 142,5 140,3 Digital kontakt läkare 0,6 1,4 Utomregional vård Vårdtillfällen 1,2 1,0 Vårddagar 4,4 4,4 Besök primärvård 5,9 6,8 Besök specialiserad vård 9,8 10,4 Sammanvägda prestationer 77,2 75,4 Antal färdigbehandlade barn 29,8 28,0 Besöken avseende barn- och ungdomspsykiatrin beräknas inte minska, utan förändringen mellan åren beror på ändrad registrering. Under 2016 har det skett en förskjutning vad gäller övriga besök, mellan de båda vårdvalen. En utveckling som nämnden beräknar hålla i sig. Förskjutningen beror bla på att besök hos sjukgymnast som tidigare gjordes på vårdcentral numer görs inom vårdval rehab. 5.3 Intern kontroll Enligt kommunallagen ansvarar en nämnd för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat samt enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer för intern kontroll ska varje nämnd och styrelse genomföra en risk- och väsentlighetsanalys. Denna analys ligger tillgrund för förbättra förmågan

17 Sida 17(22) att förebygga och hantera avvikelser/kriser. Varje nämnd ska utifrån risk- och väsentlighetsanalysen upprätta plan för den interna kontrollen. I samband med norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 28 oktober arbetar nämndens ledamöter och ersättare med nämndens risk- och väsentlighetsanalys. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden fastställde plan för intern kontroll på sammanträdet i november Nämndens egna mål Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso-och sjukvårdsinsatser som ges Det förebyggande hälsoarbetet är en viktig del av den samlade hälso- och sjukvården samt tandvården. Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att bidra till en god hälsa. detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser, men också genom att stödja, på olika sätt, den enskilde att själv uppnå och bevara en så god hälsa som möjligt. Under 2017 kommer nämnden att i uppföljningen fokusera på följande grupper i befolkningen och i enlighet med inriktningen i nämndens Mål och inriktning , nedan följer ett axplock Personer med riskbruk - Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT inom länssjukvården mäts via en regional kvalitetsindikator. NU-sjukvården har infört rökstopp inför operation. Efterlevnad och utfall följs upp årligen. Antal patienter som har rökstopp inför operation mäts också via en regional kvalitetsindikator. Uppföljning av förskrivning av beroendeframkallande läkemedel finns med i uppföljning av NU-sjukvårdens verksamhet 2017 Primärvården, vårdcentralerna, har kvalitetsindikator som följ kontinuerligt. Inom VG Primärvård följs indikatorerna FaR (Fysisk aktivitet på recept) och Audit upp. Krav på tobaksavvänjare finns i Krav- och kvalitetsboken Nämnden ska i folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol och tobak Närhälsan tagit fram informationsmaterial om livsstilsfrågor på de vanligaste språken Personer med missbruk- Nämnden och styrelsen för NU-sjukvården har inlett ett arbete tillsammans med kommunerna i Fyrbodal avseende mini-maria. Detta arbete kommer att följas under året. Nämnden och styrelsen för NU-sjukvården har inlett ett arbete tillsammans med kommunerna i Fyrbodal avseende en tillnyktringsenhet. Detta arbete kommer att följas under året

18 Sida 18(22) Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg - Samverkan kring äldre personer med omfattande behov av vård och omsorg sker främst genom Vårdsamverkan och den lokal planen för att nå upp till målen i handlingsplanen i arbetet med Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götalandsregionen. Exempel på aktiviteter: Arbetssätt med SIP implementeras i verksamheterna Prioritera Brytpunktssamtal i den palliativa vården, denna indikator finns också med i den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer Öka antalet skattningar/bemötandeplaner i BPSD Arbeta med utskrivning från sjukhus enligt lokal anpassning av regional medicinsk riktlinje Säker utskrivning från slutenvården och hemskrivning från Akutmottagning Nämnden arbetar med samverkande sjukvård genom överenskommelsen med NU-sjukvården, avtal med kommunerna och genom vårdsamverkan Fyrbodal där detta arbete följs genom det politiska samrådet. Fyra nya ansökningar om medel för att införa Mobil närvård ligger ute. Kvalitetsindikator, andel genomförda läkemedelsgenomgångar hos personer 75 år och äldre följs kontinuerligt inom primärvården Rehabenheterna inom Vårdval rehab ska beskriva aktuellt behandlingsutbud för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Uppföljning av framtagna indikatorer, andelen äldre som genomgått fallriskbedömning och/eller tränat balans. Barn och unga - Nämnden kommer att arbeta för att etablera familjecentral i de kommuner där den verksamheten inte redan finns och skapa förutsättningar för att i möjligast mån samlokalisera verksamheter som riktar sig till barn och unga, t.ex. familjecentraler eller ungdomscentraler I länssjukvården har man precis lagt ner det särskilda team som på barnkliniken arbetar med barn som remitterats dit på grund av övervikt. Orsaken är brist på behandlingsresultat. Hur går man vidare efter det? Hur uppdaterat är beslutsstödet för övervikt och fetma? Arbetet fr överviktiga barn kommer att följas under Projekt att skapa team med psykologer och socionomer ska starta vid en vårdcentral i Fyrbodal Teamet ska främst ta hand om barn och unga 0-17 år. Övriga vårdcentraler kan remittera hit. H&H ska arbeta för att skapa en förbättrad situation för barn som anhöriga. Detta följs upp genom redovisning av arbetet med VGR:s riktlinjer för barn som anhöriga. Den förstärkta vårdgarantin för barn inom habiliteringen kommer att följas upp under året. Väntetiderna till varje personalgrupp (den interna väntetiden) är ett nytt uppföljningsmått för 2017 Alla barn under 6 år kommer att redovisas speciellt, allt uppdelat per nämndområde. Beläggningen på Knoppaliden och samarbetet med andra vårdaktörer kommer också att redovisas per nämnd.

19 Sida 19(22) Inom H&H kommer en Uppföljning av följsamheten av RMR för barn med NP diagnos att genomföras under Personer med cancersjukdom -Regionen har god kontroll på hur de standardiserade vårdförloppen inom cancervården utvecklas. Särskilda processledare arbetar med varje SVF. Arbetet följs upp via RCC ( regionalt cancercentrum) Patienternas uppfattning kommer att följas upp via nationella patientenkäten (på sjukhus vartannat år). Följs även upp av nämnden i möten med brukarföreningar Personer med kroniska sjukdomar Vårdcentralerna inom VG Primärvård erbjuder vaccinering för riskgrupper. Kronisk obstruktiv lung-sjukdom (KOL) Inom vårdval rehab sker en uppföljning av rehabenhetens insatser för målgruppen i enlighet med framtagna indikatorer. Alla vårdcentraler ska ha diplomerad rökavvänjare. De ska också ha astmo/kol-.sjuksköterska med 15 poäng i påbyggandsutbildning. Kvaltetsindikatorer följs kontinuerligt Personer med hypertoni Vårdcentralerna kallar patienter med hypertoni på årliga kontroller, kvalitetsindikatorer följs kontinuerligt. Personer som drabbats av stroke Inom vårdval rehab sker en uppföljning av rehabenheternas insatser för målgruppen i enlighet med framtagna indikatorer. Personer med hjärtsvikt I den beslutade regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal finns inga indikatorer som gäller hjärtsviktsvård. Vården för patienter med hjärtsvikt på sjukhus följs upp via dialogmöten. Inom vårdval rehab sker en uppföljning av rehabenhetens insatser för målgruppen i enlighet med framtagna indikatorer. Personer med icke malign smärta I den beslutade regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala måltal finns inga indikatorer som gäller personer med icke malign smärta. Antal patienter som får multimodal rehabilitering på NU-sjukvården följs upp. Det är dock endast drygt 30 patienter per år med särskilt svår problematik. I multimodal rehabilitering ingår komponenterna träning, utbildning, psykosocialt stöd och läkemedelsbehandling. En ny behovsbedömning kommer att göras under 2017 regionalt. Inom vårdval rehab sker en uppföljning av antalet patienter med smärtdiagnos som besökt rehabenheterna och fått behandlingsinsats inom Vårdval Rehab. (MMR1- diagnoserna) Barn med diabetes- Diabetesvården för barn kommer att följas under året, inklusive antal barn med insulinpump i NU-sjukvården. Några kvalitetsindikatorer gällande barn med diabetes finns inte i den regionala förteckningen. Vården kommer att följas upp via dialogmöten.

20 Sida 20(22) 1.2 Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av all vård och behandling. Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla och envar. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang är födda fria och lika i värde och rättigheter. För att stärka de mänskliga rättigheterna finns diskrimineringsgrunderna samt kända målgrupper.detta måste särskilt uppmärksammas inom hälso- och sjukvården Nämnden ska: genom uppföljning av behandlingsresultat öka sin kunskap om jämlik såväl som jämställd vård. Fokusområden under 2017 ska vara hjärt- och kärlsjukdom samt karies. ta fram behovsanalyser som innehåller prioriteringar utifrån såväl ett jämlikhets- som jämställdhetsperspektiv arbeta för geografisk jämlikhet, dvs likvärdig vård oavsett var man bor Under 2016 har regionen haft fokus på en jämlik/jämställd strokevård. Under 2017 kommer fokus att ligga på uppföljning av hjärtinfarktvården i Fyrbodal ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. I överenskommelsen med NU-sjukvården finns med att NU-sjukvårdens ska påbörja arbetet med att HBTQ diplomera sina mottagningar. Detta kommer att följas upp under 2017 med särskilt fokus på psykiatrin och förlossningsvården. I vårdöverenskommelsen med beställd primärvård ställs krav på ett gott bemötande och att verksamheterna ska utbilda sin personal i ett normkritiskt förhållningssätt. Det finns också krav på att verksamheterna inom Närhälsan ska var HBTQ-diplomerade. Närhälsans verksamheter ska också kännetecknas av god tillgänglighet (vård i rätt tid, telefon, besök, lokaler, geografi)

21 Sida 21(22) Bilaga 1 Norra hälso- och sjukvårdsnämnd Budget 2017 Budget Budget Prognos belopp i mkr Region- och rikssjukvård -328,7-300,1-312,6 Länssjukvård , , ,0 SJUKHUS I REGIONEN (OFFENTLIGA OCH PRIVATA) , , ,8 PRIVATA SPECIALISTER I REGIONEN -112,4-110,9-107,9 UTOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD -54,4-48,8-49,3 VERKSAMHETER FINANSIERAS MED SÄRSKILDA BIDRAG -5,6 Primärvård -227,1-219,4-220,5 HJÄLPMEDEL (INKL VÅRDVAL REHAB 2015) -45,3-47,0-46,0 ÖVRIG PRIMÄRVÅRD(OFFENTLIG OCH PRIVAT OCH ÖVR) -160,4-173,5-172,6 UTOMREGIONAL PRIMÄRVÅRD 3,0 1,2-1,8 VERKSAMHETER FINANSIERAS MED SÄRSKILDA BIDRAG -24,3 Tandvård -132,5-126,7-126,7 Habilitering -144,8-142,7-141,9 Folkhälsomedel -19,5-15,2-15,2 Läkemedel -30,5-27,1-31,1 Sjukresor -107,1-101,6-103,1 Samordningsförbund -6,3-6,3-6,3 Nämnd -3,8-4,7-3,2 Kansli -17,2-17,6-17,6 Övrigt -3,2-3,1-3,1 SÄRSKILDA PROJEKT -3,2-2,9-2,9 MEDICINSK SERVICE 0,0 0,0 UTVECKLINGSMEDEL 0,0 0,0 FINANSIELLA KOSTNADER/INTÄKTER 0,0-0,1-0,1 Totalt nettokostnader , , ,2 Regionbidrag 5 092, , ,8 Övriga intäkter 64,4 20,5 20,5 Resultat/använd av progn EK -0,0 0,0-0,0

22 Sida 22(22)