- Kulturens övärld. Årsredovisning 2004

Transkript

1 - Kulturens övärld Årsredovisning 2004

2 Ekerö kommun - Kulturens övärld Ekerö kommun ligger i Mälaren väster om Stockholm. Ekerö kommuns bebyggelse- och näringslivsstruktur, med sin nära och småskaliga inriktning, skiljer sig från hur det ser ut på många andra håll i Stockholmsområdet. Det ger en särskild prägel åt kommunen. Här finns innovativa och driftiga företagare, oavsett om de är verksamma i de traditionella jordbruksoch trädgårdsnäringarna eller om de finns inom andra branscher. En översiktlig beskrivning av kommunen visar: - Arealen uppgår till 388 km2, varav 216 km2 land och 172 km2 vatten. - Är en av landets snabbast växande kommuner med invånare vid årsskiftet 2004/2005. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. - Det finns 12 kommunala och 2 fristående grundskolor. - Inom barnomsorgen finns 19 kommunala förskolor och 7 i alternativ regi. Därtill finns familjedaghem där det allra flesta är i alternativ regi. - I kommunen finns tre särskilda boenden för äldre varav 1 drivs i alternativ regi. - Kommunalskatten är 19:23. - Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet. - Ekerö är en ekokommun sedan Ekerö kommun benämns också Kulturens övärld. Det är ett varumärkesskyddat begrepp sedan Ekerö har två världsarv, Drottningholms slott, Kina slott, Slottsteatern och parken samt Birka på Björkö med Hovgården på Adelsö. Ekerö kommun är ett kulturlandskap med bland annat åtta 1100-talskyrkor, praktfulla slott och herrgårdar. Ett rikt och livligt konstliv representeras av berömd arkitektur, museer och konstateljéer. Unika slottsparker, vackra trädgårdar och naturreservat. Här finns gårdsbutiker med närodlat/närproducerat och möjligheter till självplock samt försäljning av konsthantverk på ett flertal platser. Här finns också vandringsleder, gästhamnar och reguljära turer till Birka/Hovgården. Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun. Trots detta så omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som en stor kommun. Viktiga händelser 2004 Kommunens resultat blev ett underskott på 10,2 mkr. Det motsvarar 434 kronor per invånare eller 24 öre på skatten. Verksamhetens nettokostnader var 779 mkr. Jämfört föregående år har kostnaden per invånare ökat med 1,2 %. I utjämningssystemet betalar Ekerö kronor per invånare till andra kommuner. De kommunala resultatenheterna har avsevärt förbättrat sitt resultat. Enheterna tar med sitt resultat till nästa år. Ett avtal slöts om utbyggnad av bredband i kommunens alla geografiska delar. 2

3 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Med medborgarna i fokus fortsätter vi att utveckla vår kommun Det ekonomiska resultatet för 2004 blev ett underskott på drygt 10 miljoner kronor. Ser man till koncernen Ekerö kommun och räknar in Ekerö Bostäders positiva resultat uppgick underskottet till knappt 9 mkr. Avvikelsen i förhållande till den totala budgeten blev drygt 1 procent, vilket inte kan sägas vara så mycket när man tänker på att den kommunala verksamheten är väldigt komplex och till stor del styrs av faktorer som vi på kommunal nivå inta kan eller har svårt att styra. Vad har hänt under året? Varför blev det underskott? Väldigt snabbt kan man konstatera att en stor del av underskottet beror på faktorer som blev kända först under verksamhetsåret och som vi i vår kommun inte har kunnat påverka. Statens nedskärning av det generella statsbidraget vid halvårsskiftet gav nästan 5 miljoner kronor lägre intäkter samtidigt som de nya införandereglerna i det nya nationella utjämningssystemet för LSS gav en nettoeffekt på 3 mkr lägre intäkter. Hade detta inte inträffat hade underskottet varit betydligt lägre, det vill säga, cirka 2 miljoner kronor. Det kan inte vara rimligt att en kommun, som sägs ska vara självstyrande, ska behöva drabbas av beslut på nationell nivå som direkt och radikalt förändrar förutsättningarna för verksamheten och detta dessutom under pågående verksamhetsår! Kanske ska kommunfullmäktige fundera på om det finns s.k. synnerliga skäl som gör att hela eller delar av underskottet inte ska behöva återställas, vilket annars är fallet enligt kommunallagen. Dessutom finns det andra faktorer som inte gör det lätt för oss att styra i vår planering och i vår strävan att forma en god, ändamålsenlig och högkvalitativ verksamhet för våra invånare till en rimlig kostnad. När det gäller skatteintäkterna bygger de på invånarantalet och det underlag som vi får från organisationen Sveriges Kommuner och Landsting. Sker det förändringar på nationell nivå, som det gjorde 2004, så slår det direkt på intäktsnivån. Den stagnerande konjunkturen resulterade i lägre tillväxt i skatteunderlaget i riket och därmed även för Ekerö kommun. När budgeten lades kunde vi inte utgå från något annat än det som vi då hade. Sedan kan man inte komma ifrån oavsett vad man tycker om systemet i sig att vi under 2004 betalade så mycket som 124 mkr till andra kommuner i det nationella inkomst- och kostnadsutjämningssystemet, det som jag och många med mig kallar för Robin Hood-skatten. Självklart bör det finnas något form av system som går ut på att nationellt bistå kommuner i glesbygden, men faktum kvarstår: De 124 miljoner kronorna som våra invånare har arbetat ihop tvingas vi lämna ifrån oss till andra kommuner trots att vi behöver pengarna här eftersom vi är en tillväxtkommun med stora behov av infrastrukturutbyggnad. Vi skulle kunna ha en betydligt bättre ekonomi om vi kunde tillåtas att vara mer självstyrande och bestämma själva över våra tillgångar än vad vi i verkligheten är idag! 3

4 Det finns mycket som är glädjande när man summerar det gångna året. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att våra resultatenheter nu visar ett mycket bättre resultat än tidigare år. Det relativt stora underskotten har reducerats väsentligt och i princip är i balans. Dessutom visar olika undersökningar att kvaliteten i verksamheterna är bra. Vi har mycket spännande på gång. Hela den så kallade översiktsplanprocessen går nu mot sitt slut; kommunfullmäktiges antagande av en ny översiktsplan i slutet av det här året. Översiktsplanen visar vilken utveckling vi vill ha. Vi är i dag en mycket attraktiv kommun; många vill flytta hit. Vi har en karaktär som många av oss vill ha, nämligen den lantliga miljön med alla dess värden, inte minst de stora natur- och kulturvärdena. Vi vill fortsätta att utveckla det positiva som finns men vi måste vara mycket målmedvetna och försiktiga i arbetet. Det är väldigt lätt att kostnaderna kan rusa iväg. Kommunikationerna behöver förbättras men om de gör det blir trycket på andra investeringar större. Det gäller att hela tiden diskutera, planera och balansera innan något görs. Vi har en stor utmaning som handlar om att utveckla vår kommun på det sätt som medborgarna önskar men samtidigt med en ansvarsfull och kontrollerad ekonomi. Den utmaningen ska vi möta. Det är viktigt att vi hela tiden har medborgarperspektivet i fokus. Vår uppgift är ju att forma och erbjuda de samhällstjänster som invånarna behöver och vill ha. Här finns emellertid ett dilemma och det är en annan mycket stor utmaning för oss. Hur ska man kunna möta människors förväntningar så att samhället kan utvecklas, ekonomin kontrolleras och människorna bli nöjda? De uttalade behoven tenderar att alltid överstiga resurserna! Här tror jag att vi måste hitta nya vägar att kommunicera och nya sätt för människor att engagera sig i och delta i samhällsutvecklingen. Demokratifrågorna är centrala i den politiska debatten. Kommunfullmäktiges demokratiberedning har nu på allvar kommit igång med sitt arbete och jag både hoppas och tror att det kommer att hända en hel del inom det här området. Om vi har en bra dialog med varandra blir det lättare för oss politiker att prioritera och det blir lättare för Ekeröborna att både påverka hur prioriteringarna görs och förstå varför vi prioriterar som vi gör. Det är nödvändigt med denna dialog och denna demokratisatsning för att vi ska kunna få en bra utveckling. Det är ju genom människors engagemang och praktiska arbete som vi tillsammans kan fortsätta att utveckla Ekerö kommun. Peter Carpelan Kommunstyrelsens ordförande 4

5 Kommunchefens kommentarer Det kommunala uppdraget en stor framtida utmaning Ansvaret för det kommunala uppdraget är en stor utmaning som i första hand åvilar politikerna och som i det dagliga utförandet åvilar medarbetarna i den kommunala organisationen och hos de andra utförare som arbetar mot en kommunal beställning eller som då det gäller skola utifrån statliga styrdokument. Många är beroende av att uppdraget utförs på ett framgångsrikt sätt. Landet som helhet behöver en skola som lägger grunden för högre studier och ett framgångsrikt yrkesliv. Äldre och handikappade kommer att behöva stöd i framtiden. Samhällsplaneringen på kommunal nivå är väsentlig för att landet som helhet ska fungera i ett internationellt sammanhang. Organisationer som utför kommunala uppdrag tar tid att förändra eftersom den huvudsakliga delen av verksamheten utgörs av relationer med människor. Det krävs långsiktiga mål och en målmedveten styrning och uppföljning för att åstadkomma ett bra förändringsarbete. Behoven hos medborgarna som ska mötas på ett bra sätt har under åren förändrats i stor omfattning och mycket tyder på att denna förändring kommer att accelerera då vi blickar framåt. Resurserna har ökat men inte så att det inneburit full kostnadstäckning för en oförändrad verksamhet. De resultat vi kan se tillbaka på har åstadkommits genom ständiga effektiviseringar och prioriteringar i verksamheterna. Och trots detta har vi inte alltid lyckats hålla verksamheten inom beslutade ramar. Den kommunala verksamheten håller sig numera i stort sett inom budgetramarna. Avvikelser beror på förändrade förutsättningar då det gäller intäkterna och större behov än dem som antagits i budgeten. Slutsatsen är att vi egentligen borde arbeta med större marginaler för att kunna möta dessa förändringar utan att det egna kapitalet minskas. Som ansvarig på tjänstemannanivån för den kommunala utföraren i Ekerö kommun har jag gott hopp om de framtida möjligheterna att utföra och utveckla vårt arbete så att det möter medborgarbehov allt bättre och kan utföras inom ramen för beslutade resurser. Det kommer att krävas hårt och kompetent arbete inom många områden, t ex - Vår tolkning av medborgarnas behov och hur de bäst kan mötas behöver utvecklas. Jag tänker bland annat på att det nästan alltid blir bättre resultat och kostar mindre att möta behov i ett tidigt skede eller helst på den förebyggande nivån. Det är politikerna som fattar de slutliga besluten och tjänstemännen påverkar genom sina beslutsunderlag och uppföljningar - Kompetensnivån i de kommunala verksamheterna är mycket hög och den behöver fortsätta att utvecklas och anpassas till de framtida behoven. De framtida rekryteringsmöjligheterna ser bekymmersamma ut idag. Vi kan påverka dem genom att erbjuda kompetensutveckling och intressanta uppgifter. - Ett bra resultat i den kommunala organisationen kräver god ledningskompetens på alla nivåer. En bättre nivå på den administrativa utvecklingen med IT stöd kommer att skapa bättre förutsättningar för chefsuppgiften och också bidra till att alla arbetsuppgifter blir mer intressanta, utvecklande och därmed mer attraktiva 5

6 - De stora förändringar som krävs i framtiden ställer krav på kreativiteten hos alla i kommunen och på ett gott samarbete mellan alla aktörer. Kreativitet förutsätter tilltro till sin egen och andras förmåga och en optimistisk syn på möjligheterna att uppnå de nödvändiga resultaten. Det som beskrivits ovan kräver mycket av alla men är långt ifrån omöjligt. Alla organisationer som åstadkommit goda resultat har lyckats i dessa avseenden. Det kommer Ekerö kommun också att göra. Lena Malmfors Kommunchef 6

7 Ekerö kommun - förvaltningsberättelse Ekerö kommun är också termen på den kommunala organisation som erbjuder olika former av tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Kommunallagen reglerar verksamheten där den kommunala självstyrelsen är grunden för verksamheten. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor eftersom det på det lokala planet är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där. Vid allmänna val väljer de som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, ledamöter i kommunens högsta politiska organ, kommunfullmäktige. För att delta i kommunala val behöver man inte vara svensk medborgare. För att uppfylla de grundläggande kriterierna om ålder och folkbokföring finns det tre kriterier. 1. Man är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater. 2. Man är medborgare i Island eller Norge, 3. Man är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Detta betyder att många som bor i en kommun har möjlighet att påverka kommunens utveckling och politiska inriktning. Kommunens intressenter och omvärld Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som de tillsammans solidariskt betalar för. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Därtill finns det många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen av storstadsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdagen, har stor betydelse för utvecklingen av den kommunala verksamheten lokalt. Den kommunala verksamheten innehåller ett flertal delar som styrs av lagar fattade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket kommunen ska ta ut i skatt av sina invånare. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de lag reglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats ska 7

8 kommunerna ges likvärdiga förutsättningar. För att utjämna skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll, finns ett inkomst- och kostnadsutjämningssystem mellan landets kommuner. Skatte-, statsbidrags- och utjämningssystemet är konstruerat på ett komplicerat sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Finansieringen av de kommunala tjänsterna sker via skatteintäkter, statsbidrag och avgifter. Kommunalskatten är den största inkomstkällan. Skattekraften i Ekerö kommun överstiger den genomsnittliga skattekraften och avgift betalas till inkomstutjämningssystemet. I kostnadsutjämningssystemet utgår konstruktionen från en så kallad standarkostnad kronor per invånare för olika kommunala verksamheter. Utifrån en mängd strukturella faktorer, såsom till exempel ålderssammansättning och förvärvsfrekvens, beräknas kommunens egen strukturkostnad som sedan ställs i relation till rikets genomsnittliga strukturkostnad. Ekerö kommun betalade år 2004 netto 124 mkr inom ramen för det statliga inkomst- och kostnadsutjämningssystemet. Avgiften till systemet uppgick till nära 16 % i förhållande till skatteintäkterna på 789,4 mkr. Alla kommuner får så kallade generella statsbidrag, de beräknas utifrån antal invånare. Statsbidraget år 2004 motsvarade till 87,8 mkr. Nettot av intäkterna från skatt, statsbidrag och betalning till utjämningssystemet uppgick till 753,1 mkr. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. Kommunens avgiftsintäkter har under de senaste åren beskurits genom de statliga maxtaxereformerna. Det är positivt för kommuninvånare som nyttjar avgiftsbelagda kommunala tjänster. Men sänkta avgifter innebär antingen kostnadsreduceringar genom effektiviseringar och besparingar i verksamheten eller att intäkterna måste öka på annat sätt. Med nuvarande inkomst- och kostnadsutjämningssystem är det viktigare för kommunens intäkter hur skatteunderlaget utvecklas i landet än i den egna kommunen samt hur den egna strukturkostnaden är i förhållande till den genomsnittliga strukturkostnaden för olika verksamheter. Landstinget och kommunerna i Stockholms län är bidragsgivare till resten av landet i utjämningssystemet. I systemets konstruktion finns ingen kompensation för skillnader i kostnader för löner och lokalhyror i offentlig sektor som av marknadsskäl är högre i storstadsregioner. Under 2004 beslutades om förändringar i utjämningssystemet att gälla från år Förändringarna i systemet har gett en viss lättnad till stockholmregionen. Det förändrade systemet innebär inga avgörande skillnader för de intäkter som stannar i Ekerö kommun. God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Definiering av god ekonomisk hushållning kan exempelvis vara att - förmögenheten inte ska förbrukas för att täcka löpande behov och löpande driftkostnader ska inte finansieras med lån. - medel från försäljning av anläggningstillgångar (t ex mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. - vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. - varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. 8

9 Innebörden är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter och andra intäkter, t ex statsbidrag och avgifter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen senast under de två följande åren redovisa motsvarande överskott och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Lagens har ändrats från 1 december 2004 och gäller från räkenskapsåret Ett negativt resultat ska framledes återställas inom minst tre år och det är tydliggjort kommunfullmäktiges ansvar för fastställande av det resultat som ska återhämtas och att fullmäktige ska anta handlingsplan för återrättande. Kommunens utveckling Folkmängdens förändring Antalet invånare var vid årets slut. Det är en ökning med 283 invånare eller 1,2 %. Ökningen är något under den genomsnittliga ökningen per år som Ekerö har haft den senaste femårsperioden. Det totala flyttningsöverskottet blev en befolkningsökning med 122 personer (164 föregående år). Efter en period med för kommunen lågt barnafödande ökade antalet nyfödda år 2003 och trenden står sig för år 2004 med 306 nyfödda barn. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Folkmängd, åldersfördelad per Församling Totalt 0 Munsö 785 Adelsö 717 Ekerö Lovö 967 Färingsö Totalt % 100 Befolkningsökningen har skett företrädesvis på Ekerö och på Färingsö med 152 invånare respektive 119 invånare vilket är ca 1-1,5 %. Andelsmässigt är det på Munsö antalet invånare ökar mest med 4,5 % vilket motsvarar 34 personer. På Adelsö har det skett en minskning med 2 % och på Lovö med 0,7 %. 9

10 Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Det bor 109 invånare per kvadratkilometer i snitt med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra och på Ekerö. I länet är det sex kommuner som har färre invånare per kvadratkilometer, snittet i länet är 287 invånare. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Under året tillkom drygt 100 nya åretrunt bostäder. Kommunens karaktär gör att här finns många barn och ungdomar. Av invånarna utgör barn och ungdomar upp till 19 år 30 %. Bland invånare i förvärvsintensiv ålder år är förvärvsintensiteten 83,1 %. För kvinnorna uppgår den till 81,5 %. Många pendlar ut från kommunen. Av de förvärvsarbetande 16 år eller äldre är det som pendlar ut från kommunen. Men det finns också många som pendlar in till arbete i kommunen och nettopendlingen uppgick för året till över personer. En tillbakablick på utvecklingen av Ekerö kommuns ekonomi sedan mitten av 1990-talet visar på en stadigt ökande folkmängd med därav ökade skatteintäkter, en högre medelskattekraft jämfört med länet, en stabil skattesats och relativt hög låneskuld. Resultaten är negativa för de skattefinansierade verksamheterna. Kommunens resultat var negativt under många år, under perioden var det samlade resultat positivt. Allt sedan slutet av 90-talet har den ekonomiska styrningen varit än mer i fokus vilket bland annat kommer till uttryck i att det idag finns en hög medvetenhet om till exempel kopplingen mellan de inbördes samverkande faktorerna för ekonomisk styrning och uppdragsformuleringarnas samband med ekonomiska förutsättningar. Trots det har de två senast årens resultat kommit att vara negativa. Ekerö kommun bygger successivt upp sin ekonomiska kraft och har idag ännu inte marginaler att möta konjunktursvängningar. Tillväxten i riket har inte tagit den fart som förutspåddes utan det har snarare rått nedgång eller åtminstone stagnation i ekonomin. Ur ett utvecklingsperspektiv är det positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun som är tilltalande att bo i och därtill finnas i en tillväxtregion i landet. Efterfrågan på kommunala tjänster ökar i och med ökat antal invånare. Befintliga verksamhetslokaler måste underhållas och som följd av utvecklingen uppkommer behov av investeringar i nya verksamhetslokaler. Tillsammans med rekryteringsbehov, ett tryck uppåt på lönekostnaderna, ökade kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar resulterar det i påfrestning på den kommunala ekonomin. 10

11 Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Majoriteten sedan valet 2002 innehar 26 av kommunfullmäktiges 41 platser och består av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandatfördelning Moderata Samlingspartiet 33,1 40,9 35,5 37, Kristdemokraterna 9,0 8,0 1,8 3, Folkpartiet Liberalerna 15,2 7,3 8,2 13, Centerpartiet 6,2 7,0 12,4 13, Arbetarepartiet Socialdemokraterna 23,4 21,9 24,5 21, Miljöpartiet De Gröna 9,0 8,4 7,9 6, Vänsterpartiet 2,2 4,6 2,2 0, Sverigedemokraterna 1,3 1, Ny Demokrati - 0,5 2, Barn- och ungdomspartiet - 3, Övriga partier 1,8 0,5 0,1 0, Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna. Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret och räddningstjänsten. Inom Tekniska kontoret handläggs gatu- och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, Vatten och avlopp samt renhållning. Barn- och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur- och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritids- och kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. 11

12 Sedan valet 2002 är tidigare Miljö- och byggnadsnämnden uppdelad i två nämnder. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan- och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. Från och med år 2003 har överförmyndarorganisationen förändrats genom att nämnden har avvecklas och en opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, handikappomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställar-utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter som har en gemensam produktionsledning till sitt stöd. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som 12

13 kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Kommunfullmäktige beslutade år 2000 att en målsättning ska vara att öka antalet förskolor och skolor i Ekerö kommun som bedrivs av annan huvudman än kommunen. Vid slutet av år 2004 var 33 % av förskoleverksamheten i alternativ drift vilket är en ökning med 2 % mot året innan. I Ekerö kommun finns två fristående grundskolor. Av kommunens tre särskilda boende för äldre drivs ett av privat entreprenör. Det finns en gruppbostad för funktionshindrade i kommunen i privat regi. Allmänt om verksamheten En stor del av Ekerös invånare är unga. Det återspeglas även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudget år 2004, 55 %, är styrd till barnomsorgen och skolan. Ekerö har historiskt sett en relativt stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. I budget 2004 är 12 % av nettokostnaden hänförlig till handikappomsorgen. Andelen äldre invånare är relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler. Nettokostnader Ekerö kommun budget 2004 Individ- o familj, arb.markn, psykatri 4,0% Myndighetskontor 2,2% Gem verksamheter 6,4% Politisk verksamhet 1,3% Samhälle, miljö. 4,3% Kultur och fritid 2,6% Barnomsorg 12,6% Handikappomsorg 12,3% Skolbarnsomsorg 4,0% Förskoleklass 1,1% Äldreomsorg 10,5% Komvux inkl Sfi 1,1% Gymnasieskola 10,1% Särskola 1,4% Grundskola 26,4% En jämförelse med andra kommuner åren visar att Ekerö kommun har en relativt låg kostnad per invånare för den samlade verksamheten. Bland landets kommuner placerar sig Ekerö kommun bland de kommuner som har lägst verksamhetskostnader per invånare. 1 Ekonomiska jämförelsetal år 2002 och år 2003 ur Vad kostar verksamheten i Din kommun. Kommunförbundet och SCB. 13

14 Resultat 2004 Koncernen Ekerö kommun redovisar för år 2004 ett negativt resultat om 8,9 mkr. Ekerö bostäder AB svarar för ett överskott om 1,3 mkr och kommunen för ett underskott 10,2 mkr. Jämfört med år 2003 är koncernens resultat i år försämrat med 1,1 mkr. Kommunens negativa resultat motsvaras av 1,3 % av verksamhetens budgeterade nettokostnad eller 24 öre per skattekrona. Det negativa resultatet beror dels på ökade verksamhetskostnader, huvudsakligen inom äldreomsorg, barnomsorg och utbildning. De ökade kostnaderna utöver budget kan till sin allra största del hänföras till förändrade volymer, det är fler invånare som inom respektive verksamhet som har erhållit tjänster än vad som förutsattes i budgeten. Dels på försämrade förutsättningar att finansiera verksamhetens kostnader genom lägre skatteintäkter, indraget generellt statsbidrag och förändringar av intäktsberäkningen från det nationella utjämningssystemet för LSS. Utfall Budget Utfall Förändring 2004 Netto, mkr Avvik 2003 jämfört år 2003 *) S:a Verksamhetens nettokostnader -779,3-775,1-4,2-762,3 17,0 2,2% Varav: - Skattefinansierad verksamhet -814,9-804,3-10,6-791,8 23,2 2,9% - Balansföretagen 6,6 3,0 3,6 6,2 0,3 5,6% - Ks budgetmarginal -0,3-1,2 0,9-0,3 0,0-1,7% - Jämförelsestörande intäkter 4,1 3,5 0,6 0,8 3,3 407,1% - Riktade statsbidrag 25,3 23,8 1,4 22,8 2,5 11,0% Skatt, bidrag, utjämning 753,1 767,4-14,3 735,2 17,9 2,4% LSS, mellankommunal 27,6 31,8-4,3 31,0-3,4-11,0% Tillfälligt gen sysselsättningsstöd 8,0 2,0 6,0 4,8 3,2 65,9% Finansnetto -19,6-25,2 5,6-17,0 2,5 14,9% Resultat -10,2 1,0-11,2-8,3 1,9 *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Verksamhetens nettokostnader uppgår till 779 mkr och överstiger budgeten på 775 mkr med totalt 4,2 mkr. Kostnaderna är ca 0,5 % högre än nettobudgeten. Årets nettokostnader är 17 mkr högre än de var år I kostnadsökningen ingår inte bara årliga pris- och löneökningar, utan även ökade kostnader föranledda av ökade volymer i den kommunala verksamheten. Under 2004 har volymerna i våra verksamheter ökat jämfört föregående år. Det förhållandet råder inom flertalet av våra verksamheter, t ex äldreomsorg och förskola. Volymerna ökar både som följd av befolkningsökningen och förändringar i invånarnas behov. Under året fattades ett politiskt beslut om ett tillfälligt anställnings- och inköpsstopp. Det har under andra halvåret begränsat kostnadsutvecklingen. I redovisade kostnader ingår årets förändrade skuld till anställda för intjänad semester-, ferieoch uppehållslön med en ökning av skulden med sammanlagt 0,05 mkr (år 2003 en minskning av skulden med 0,7 mkr). Kostnader för nedskrivning av kundfordran och befarade kundförluster finns upptagna med 0,25 mkr (0,44 mkr år 2003). Kostnaderna är redovisade där de är hänförliga i organisationen. Sammanlagt uppgår befarade kundförluster till 0,7 mkr av kundfordringar som uppstått före Dessa är under pågående inkassobehandling. Den skattefinansierade verksamheten inom verksamhetens nettokostnader uppgår till sammanlagt 814,9 mkr vilket är 10,6 mkr högre än budget. Underskottet i verksamheten hade 14

15 varit möjlig att möta med överskotten på finansnetto och det tillfälliga sysselsättningsstödet. Tillsammans ger dessa ett överskott mot budget med 11,5 mkr. I verksamhetens resultat ingår ett positivt resultat i balansföretagen för va och renhållning på 6,6 mkr. Det är 3,6 mkr bättre resultat än budgeterat om 3 mkr. Utfallet i balansföretagen öronmärks i särskild ordning inom ramen för det egna kapitalet. I resultatet ingår reavinst som följd av försäljningar med 4,1 mkr. Budgeten är satt till 3,5 mkr. Det budgeterade målet är uppnått. Samtliga reavinster är omsättningstillgångar och inkluderas i balanskravet. Summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och tillfälligt sysselsättningsstöd uppgår tillsammans till 787 mkr vilket är nästan 13 mkr lägre än vad som förutsattes i budget för att finansiera dels verksamhetens nettokostnader och dels räntekostnader för kommunens lån, det så kallade finansnettot. Kommunens negativa resultat motsvaras av 434 kronor per invånare. Även föregående år var resultatet per invånare negativt. Resultatförsämringen mellan åren uppgår till 77 kronor per invånare. År 2004 motsvarade verksamhetens nettokostnader kronor per invånare. Det är en ökning jämfört föregående år med 329 kronor per invånare eller 1 %. Den procentuella ökningen av kostnaden per invånare är lägre än den totala kostnadsökningen. Utfall Budget Utfall Förändring 2004 Kronor per invånare Avvik 2003 jämfört år 2003 *) Antal invånare 31/ ,2% S:a Verksamhetens nettokostnader ,0% Varav: - Skattefinansierad verksamhet ,7% - Balansföretagen ,3% - Ks budgetmarginal ,8% - Jämförelsestörande intäkter ,0% - Riktade statsbidrag ,7% 0 Skatt, bidrag, utjämning ,2% LSS, mellankommunal ,1% Tillfälligt gen sysselsättningsstöd ,9% Finansnetto ,6% Resultat *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Balanskravet Ekerö kommun hade ett negativt resultat om 8,5 mkr 2 år 2003 som ska återställas senast vid utgången av år I flerårsplanen förutsågs att det inte skulle vara möjligt att kunna reglera 2003 års underskott redan under år Förändringarna i den kommunala verksamheten för kostnadseffektivisering var redan så pass omfattande för att anpassa kostnadsnivån till årsbudget 2004 och stagnationen i konjunkturen gjorde att skatteintäkterna inte utvecklades i 2 Resultatet -8,3 mkr år 2004 inkluderade reavinst av försäljning av anläggningstillgång som inte får inkluderas i balanskravet. 15

16 samma takt som kostnadsutvecklingen, varför planeringen bygger på ett återställande under Budgeten för 2005 är också anpassad med ett positivt resultat för att reglera 2003 års negativa resultat. Det negativa resultatet år 2004 på 10,2 mkr ska enligt de gamla reglerna återställas senast vid utgången av år Detta under förutsättning av att Kommunfullmäktige inte finner att hela eller delar av underskottet är av sådan art att synnerliga skäl för ett icke återställande av det egna kapitalet råder. I budgetplanen för år är de årliga resultaten lagda med ett positivt resultat på en sådan nivå att det är möjligt att återställa det egna kapitalet som urgröpts av negativa resultat år Budgeten och de årliga balanserade resultaten under planperioden är dock inte så stark att det inom den ekonomiska planeringen är möjligt att möta några mer omfattande förändringar på vare sig kostnads- eller intäktssidan. Kostnadseffektiviseringar måste ständigt fortgå men medel för utveckling och förändring som ger ökad kvalitet, långsiktiga besparingar, omhänderta kommande pensionskostnader samt för att möta ökade och förändrade behov hos kommuninvånarna måste det också vara möjligt att tillgå. Därför bör Ekerö kommun sträva efter att årligen ha positiva resultat för att bygga upp och stärka den kommunala ekonomin. Under 2005 kommer förslag att presenteras för att närma sig detta och det kommer att föras dialog om kommunens finansiella mål som en del i denna strävan. Fokus bör fortsatt vara en strävan mot god ekonomisk hushållning och god kvalitet i verksamhet och verksamhetsutveckling. I det inkluderas även ett eget kapital på en lämplig nivå utifrån en långsiktig uppbyggnad av ekonomin. Ansvaret för kommunens ekonomi och årliga resultat åvilar kommunens politiska beslutsfattare. Det är otvivelaktigt. Samtidigt fattas ett flertal beslut på nationell nivå som direkt påverkar den kommunala ekonomin. Därtill är skattemodellen så uppbyggd att inte bara de egna invånarna har betydelse i den kommunala planeringen utan även utvecklingen i riket och i andra kommuner vad gäller t ex skatteunderlagets tillväxt och kostnadsutveckling. Merparten av detta är förutsättningar som vi har att anpassa oss efter i den kommunalekonomiska planeringen. Vad som däremot är betydligt svårare att förlika sig med är beslut och förändringar i förutsättningarna med omedelbar verkan som direkt påverkar den kommunala ekonomin under ett pågående budgetår. Utifrån ovanstående resonemang om förutsättningarna för ansvar men framförallt möjligheten att styra och därmed ta ansvar är det möjligt att ifrågasätta om hela eller delar av det negativa resultatet 2004 ska återställas. Fortsatt strävan ska ske avseende att stärka Ekerö kommuns ekonomi. Men det bör ske med utgångspunkt från politisk bedömning av verksamhetens utveckling och långsiktigt god ekonomisk hushållning och inte utifrån ett underskott Det underskottet skulle ha varit betydligt lägre om inte förutsättningarna för finansiering av verksamheten hade förändrats under innevarande år. Förutsättningarna för finansiering av verksamhetens kostnader har förändrats på två områden och som direkt gett en negativ ekonomisk effekt på Ekerö kommuns resultat. - Indragning av generellt statsbidrag för slutreglering av pensionsreformen. Beslut kom om detta i regeringens tilläggsbudget under Införanderegler i det nya nationella utjämningssystemet för LSS. Informationen om detta blev känd så sent att det inte var möjligt att ta hänsyn till detta i budgetarbetet trots att vi där intog en mycket försiktig hållning. 16

17 tkr Resultat Ekerö kommun Förändrade förutsättningar, intäkter Indraget generellt statsbidrag Införanderegler LSS, nettoeffekt Summa: Resultat utan förändrade förutsättningar Om förutsättningarna som ligger utanför den kommunala beslutsordningen inte hade förändrats hade Ekerös negativa resultat istället varit 2,7 mkr. Skatter, bidrag och utjämning De samlade intäkterna för skatter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 788,6 mkr inklusive det nationella utjämningssystemet för LSS och det tillfälliga generella sysselsättningsstödet. Jämfört föregående år ökade intäkterna med 17,6 mkr eller 2,3 %. Utfallet är 12,6 mkr lägre än vad som antogs i budget. Den negativa avvikelsen har två huvudsakliga orsaker: 1) Den stagnerande konjunkturen som resulterar i lägre tillväxt i skatteunderlaget i riket och ger därmed även Ekerö lägre skatteintäkter. 2) Beslut som ligger utanför kommunens möjlighet att påverka; införandereglerna i nationella utjämningssystemet för LSS vilka blev kända mycket sent i budgetprocessen samt regeringens tilläggsbudget om att under innevarande år dra in generella statsbidrag för slutreglering av effekterna av pensionsreformen. Utfall Budget Utfall Förändring 2004 netto, mkr Avvik 2003 jämfört år 2003 Tot skatt, bidrag, utjämning, Lss, syss.stöd 788,6 801,2-12,6 771,0 17,6 2,3% Varav: S:a Skatt, bidrag och utjämning 753,1 767,4-14,3 735,2 17,9 2,4% Varav: - Skatteintäkter 789,4 796,1-6,8 790,8-1,5-0,2% - Generella statsbidrag 87,8 92,3-4,5 89,4-1,5-1,7% - Inkomst- och kostnadsutjämning -124,1-121,1-3,0-145,0 20,9-14,4% S:a Utjämning LSS, Mellankommunalt 27,6 31,8-4,3 31,0-3,4-11,0% Varav: - Nationellt utjämningssystem LSS 26,6 31,8-5,2 31,0-4,4-14,1% - Upplösning av omsorgsfonden 2,2 0,0 2,2 0,0 2,2 - Mellankommunal utjämning psyk-ädel -1,2 0,0-1,2 0,0-1,2 Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd 8,0 2,0 6,0 4,8 3,2 65,9% Summan av skatt, bidrag och utjämning inom skattemodellen uppgår till 753,1 mkr år Den sammanlagda intäkten har ökat med 17,9 mkr eller 2,4 % jämfört år De ingående delarna i beräkningen samvarierar. 17

18 Inom inkomst- och kostnadsutjämningssystemet betalade Ekerö kommun 124,1 mkr. Beloppet motsvarar nära 2:90 skattekronor. Ekerö kommun erhöll 87,8 mkr i generella statsbidrag vilket är 4,5 mkr lägre än budget. Förändringen beror på att regeringen i sin tilläggsbudget 2004 beslutade att under pågående år dra in statsbidrag från kommunerna som en slutreglering av pensionsreformen. Nettot av generella statsbidrag och inkomst- och kostnadsutjämning är en minskning av intäkterna till Ekerö kommun med 36,3 mkr eller motsvarande 0:84 skattekrona. Det tillfälliga generella sysselsättningsstödet har gett nära 3,2 mkr mer år 2004 jämfört år Under budgetprocessen fanns inga beslut om att förlänga detta tillfälliga stöd till kommunsektorn varför beslutet i budget blev ett antagande om att viss del kan komma att kvarstå och en försiktig budget lades på 2 mkr. Beslutet blev en förlängning. Därtill kom i regeringens budgetproposition ett beslut om att resurserna till kommunerna skulle utökas redan från En ökning med 0,5 % till sammanlagt 1,7 % på beräkningsunderlaget vilket ökade intäkten till Ekerö med 2,3 mkr till sammanlagt 8 mkr. Om den totala intäkten av skatter, bidrag och utjämning omräknas i antal invånare vid utgången av året har den totala intäkten per invånare ökat med 1,2 % år 2004 jämfört med år Utfall Budget Utfall Förändring 2004 Kronor per invånare Avvik 2003 jämfört år 2003 Antal invånare 31/ ,2% Tot skatt, bidrag, utjämning, Lss, syss.stöd ,1% Varav: S:a Skatt, bidrag och utjämning ,2% Varav: - Skatteintäkter ,4% - Generella statsbidrag ,9% - Inkomst- och kostnadsutjämning ,4% S:a Utjämning LSS, Mellankommunalt ,1% Varav: - Nationellt utjämningssystem LSS ,1% - Upplösning av omsorgsfonden Mellankommunal utjämning psyk-ädel Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd ,9% Särskilda statsbidrag Kommunen får ett särskilt statsbidrag som följd av att det är maxtaxa i barnomsorgen. Bidraget uppgår till 14 mkr år Det är lägre än det bidrag som erhölls år 2003 men 1,4 mkr högre än vad som antogs i budget. Statsbidraget för personalförstärkningar i skola och fritidshem motsvarade på helår 2004 av 11,3 mkr och erhålles per läsår efter ansökan. År 2004 beviljades Ekerö kommun hela statsbidraget. Till hösten 2005 förändras beräkningsgrunderna och merparten av bidraget införlivas i det generella statsbidraget till kommunerna och en mindre del ansöks separat. 18

19 De båda statsbidragen redovisas inom verksamhetens nettokostnader. Barn- och ungdomsnämndens budget har tillförts motsvarande resurser. Finansnetto De finansiella intäkterna och kostnaderna uppgår till sammanlagt 19,6 mkr. Det positiva resultatet om 5,6 mkr jämfört budget kan finansiera underskottet i verksamhetens resultat. Den generellt sett lägre räntenivån har resulterat i lägre ränta och därmed i lägre kostnader jämfört budget vid omsättning av lån och upptagande av nya lån. Finansnettot är 2,6 mkr högre än föregående år som följd av ökade räntekostnader genom ökad upptagning av lån för att finansiera investeringar. Den finansiella kostnaden motsvaras av 830 kronor per invånare eller ca 45 öre på skatten. 19

20 Verksamhetens resultat Verksamhetens resultat fördelat på nämnder, kontor och resultatenheter Utfall Avvikelse Budget Utfall Belopp i tkr, netto Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Kulturnämnden Byggnadsnämnden Bostadsanpassning Miljönämnden Central politisk organisation Revisionen Kommunstyrelsen: - Kommunledningsstaben Ekeröhälsan Överförmyndarverksamhet Räddningstjänsten Tekniska kontoret Tekniska kontoret, Va och Renhållning Ks: Gemensamma avgifter och bidrag Gemensamma avräkningskonton Resultatenheter Budgetmarginal Ks-BBSS proj Jämförelsestörande intäkter Statsbidrag maxtaxa barnomsorg Statsbidrag personalförst skola-fh Avgår intern bankränta, övr räntor Verksamhetens nettokostnader Nämnder och kontor Nettokostnaden för nämnder och kontor uppgick till 824,6 mkr 3. Resultatet för år 2004 visar på en sammanlagd negativ avvikelse om 8,7 mkr (1 %) jämfört mot nettobudgeten 815,8 mkr. Barn- och ungdomsnämndens bruttokostnader uppgick till 500 mkr år Finansiering med barnomsorgsavgifter, interkommunal ersättning med mera uppgår till 6 %. Nettokostnadens är 470,3 mkr vilket ger en negativ avvikelse mot budget på 4,4 mkr. Nettokostnaden är 23 mkr högre jämfört föregående år. Ökningen med 4,9 % är relaterad till dels förändrade volymer och dels till förändrade ersättningsnivåer till kommunala och alternativa utförare. I kostnaderna ingår också en årlig ökning av skolkostnaderna motsvarande det riktade statsbidraget för personalförstärkning i skola och fritidshem. Nämndens negativa avvikelse mot budget beror till allra största delen på förändringar av volymer jämfört antagandena i budget och därmed ökade kostnader. 3 exklusive jämförelsestörande poster, gemensamma avräkningskonton, balansenheterna Renhållning respektive Vatten och avlopp inom Tekniska kontorets ansvarsområde samt budgetmarginalen och de riktade statsbidragen 20

21 - Behovet av förskoleplats ligger på den budgeterade nivån 75 %. Barnantalet 0-5 år har ökat i kommunen utöver prognos och det har resulterat i att i genomsnitt 60 fler barn än beräknat har funnits i förskoleverksamheten. - Inom skolbarnsomsorgen har efterfrågan av tillsyn ökat. Den ökade behovsnivån innebar att ca 80 fler barn än vad som förutsattes har varit inskrivna i verksamheten - Det är ca 50 fler barn i grundskolan och av alla grundskoleelever har fler valt att gå i fristående skolor. - Gymnasieskolans kostnadsökning om 2,1 mkr härrör sig med 0,5 mkr till att det är fler gymnasieungdomar som går på det individuella gymnasieprogrammet här i Ekerö. Resterande underskott har sin grund i att kostnaderna för gymnasiesärskola var underbudgeterad som beror på dels volym- och dels prisförändringar. Socialnämndens bruttokostnad uppgick sammantaget till 285,2 mkr. Finansieringen med intäkter från avgifter, bidrag, hyresintäkter med mer uppgår till 17 %. Nämndens nettokostnader var 237,8 mkr och ger en negativ avvikelse mot budget med 7,6 mkr. Nettokostnaden är 12,9 mkr högre i år jämfört år Kostnadsutvecklingen med 5,4 % och även den negativa ekonomiska avvikelsen kan framförallt relateras till fortsatt ökade volymer inom nämndens ansvarsområde. - Nettokostnaderna för äldreomsorgen uppgår till 84,2 mkr och visar på ett negativt utfall mot budget om 5 mkr. Inom hemtjänsten har både den genomsnittliga tiden per hjälptagare och antalet hjälptagare ökat. Kostnaderna för särskilt boende överskrider också budgeten. Antalet personer i behov har varit fler än tillgången på platser. Antalet köpta platser i särskilt boende utanför kommunen uppgick till 9,3 årsplats vilket är 1,3 platser utöver budget. Landstingets korta vårdtider med snabba utskrivningar har resulterat i ett köp av 2,6 årsplats på sjukhus för utskrivningsklara att jämföra med budgeten som medgav 1,7 platser. Det har även varit större tryck på kommunens särskilda boenden som resulterat i en högre beläggningsgrad än vad som förutsattes i budget - Handikappomsorgens resultat blev negativt med 3,2 mkr jämfört budget. Nettokostnaden uppgick till 98,4 mkr. Hälften av underskottet är relaterat till kostnaderna för daglig verksamhet. Flera personer har fortsatt ha sin dagliga verksamhet utanför den kommunala organisationen. Hemtagning på det sätt som förutsattes i budget har inte skett. Kostnaderna för korttidsvistelse svarar för ett nästa lika stort underskott, det är framförallt fler vuxna personer som har beviljats insats. - Individ- och familjeomsorgen sammantagna ekonomiska resultat är i stort i balans med budget, ett mindre överskott om 0,2 mkr. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd visar ett underskott om 1,2 mkr i förhållande till budget. Utfallet år 2004 blev sammanlagt 9,7 mkr. Institutionsvård för ban och ungdomar har under året kostat mer än budget. Samtidigt har kostnaderna för de öppna insatserna gett överskott då dels antalet placeringar successivt har minskat och dels var kostnaden per placering lägre än antagandena i budget. Kulturnämndens bruttokostnad var sammanlagt 29,6 mkr och nettokostnaden 28,8 mkr innevarande år. Årets nettokostnader är 0,2 mkr lägre än utfall år Kostnaderna har minskat med 0,7 %. Utfall 2004 är 0,5 mkr eller 1,7 % lägre än budget. Inom nämndens ansvarsområde återfinns följande avvikelser jämfört budget; 21