Tisdagen den 26 juni 2018 kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil

Transkript

1 Sid 1/3 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Tisdagen den 26 juni 2018 kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bilaga Föredragande Individ- och familjeomsorg tjänstemän Serveringstillstånd, Restaurang Lanna Thai, Lysekil (delvis sluten del) 2 Medgivande att ta emot utländskt barn för adoption enligt 6 kap 12 socialtjänstlagen (delvis sluten del) 3 Sammanställning budgeterade placeringar inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten (delvis sluten del) Ekonomi 1 Klaus Schmidt 2 Julia Lundwall 3 Julia Lundwall Ekonomiskt utfall maj Sofia Öhrblad / Catarina Ross / Eva Andersson / samtliga avdelningschefer Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/3 LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg 5 Rapport beslut om särskilt boende 5 Marianne Sandsten Allmänt Muntlig delrapport framtida äldreomsorg på Skaftö 7 Intern kontroll Beslut om tillsyn inom hemtjänsten 8 Förordnande att begära handräckning från polismyndigheten eller kriminalvården 9 Riktlinjer för arbetet med biståndsbedömning av insatser inom socialpsykiatrin Muntlig information om planeringen av familjecentral Maria Johansson 7 Eva Andersson 8 Eva Andersson 9 Eva Andersson Lidia Belgic Lunch kl Information från förvaltningschef, nämndens ordförande samt vice ordförande 12 Anmälningsärenden Redovisning delegationsbeslut (sluten del) Redovisas på smtr 14 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Sid 3/3 Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4

5 Placeringsbudget BoU Vårdform I budget, tvid årets bkostnadsfönuläge Avvikelse mförändringar sedan sist Familjehem, kons En plac. förlängdes året ut på AU juni, ökad kostnad med 255 tkr Familjehem, egna Institution LVU En plac. gick till HVB i juni, 3700 kr billigare/dygn, tot. 600 tkr lägre kostn Institution SoL Plac för kr/dygn avsl. en mån tidigare, 286 tkr lägre kostnad Korttidsvård Köpt öppenvård Summa vuxen Vårdform I budget, tvid årets bkostnadsfönuläge Avvikelse mot budget Familjehem Institution nya placeringar under året, varav 2 gällande samma person och 2 VNR övr./boende plac förlängd i juni, plus 123 tkr + 1 ny i tillf. boende m. stöd, två mån. Summa

6 Sid 1/1 Tjänsteskrivelse Dnr: SON Socialförvaltningen Catarina Ross, Ekonomiskt utfall maj 2018 Sammanfattning Redovisning av förvaltningens ekonomiska resultat per maj månad Förslag till beslut Nämnden tar del av sammanfattande ekonomisk rapport. Ärendet Ekonomiskt utfall per maj Regelbunden uppföljning sker till nämnden. Eva Andersson Förvaltningschef Catarina Ross Handläggare Bilaga/bilagor Standardrapport maj 2018 Förvaltningsöversikt maj 2018 Utfall och prognos till nämnd Beslutet skickas till Xx Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

7 500 Standardrapport Nämnd: 6 Socialnämnden Ansvar: Alla Block: Alla Ansvarsområde: Alla Vomr: Alla Vgr: Alla Vsh: Alla Enhet: Tkr. Period: Aktivitet: Alla Intäkt/Kostnad Rader Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år Intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet Övriga intäkter Intäkter Intäkter Kostnader Löner Soc avgifter Pensioner och löneskatt Personalkostnader Bidrag Köp av verksamhet Lokalkostnader Förbrukning- & underhållsmtrl Övriga kostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Kapitalkostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Kostnader Resultat Rapport: 500 Standardrapport KS\SOFOHR :03:27 Sida: 1/1

8 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Nämnd > Aomr > Ansvar Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år 6 Socialnämnden Stab, nämnd och ledning Avd Bistånd Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden S:a totalt Rapport: 300 Förvaltningsöversikt KS\SOFOHR :02:23 Sida: 1/1

9 Utfall och prognos till nämnd Period Enhet: Tkr Socialnämnden Fördelning avvikelser Budget Ack Utfall Ack Ack Avvikelse Intäkter Pers.kostn Tillfälligt inhyrd personal* Lokalkostnad Köp av verksamhet Övr.kost Summa avv. per maj 2018 Prognos lagd i maj Prognos lagd i april 60 Stab, nämnd och ledning 61 Avd Bistånd 62 Avd Individ- och familjeomsorg 63 Avd Lss Psykiatri 64 Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden * Kostnaden för 2 st inhyrda social sekreterare har motsvarat lönekostnader för 5,4 st egna. * Kostnaden för 1 st enhetschef har motsvarat lönekostnaden för 3 st egna.

10 Månadsuppföljning maj 2018 Socialnämnd

11 Innehållsförteckning 1 Ekonomi Resultat och prognos Resultat och prognos verksamhet Ekonomisk analys Åtgärder för budget i balans Investeringsuppföljning... 7 Socialnämnd, Månadsuppföljning maj (7)

12 1 Ekonomi Anvisning Här redovisas ekonomin enligt följande rubriker. Nämnder och avdelningar med underliggande enheter redovisar en resultaträkning och verksamhetens nettokostnader. Befaras underskott ska åtgärder redovisas i avsnittet Åtgärder för budget i balans, detta gäller för både nämnder, avdelningar och enheter. I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Ytterligare uppföljning sker månadsvis till nämnden (exkl. per januari och juli), då utan krav på någon ny prognos. 1.1 Resultat och prognos Anvisning Belopp i mnkr med en decimal, kostnader med minustecken. Utgå från 500 rapporten i Raindance. Prognos utfall helår avser det totala beloppet per rad och avvikelsen beräknas på sista raden. Senast kända prognos. Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 109,9 46,3 50,5 45,8 118,8 Personalkostnader -285,5-114,6-125,6-131,4-303,5 Övriga kostnader -192,0-80,3-84,5-66,2-192,0 Kapitalkostnader -1,2-0,5-0,5-0,6-1,2 Nettokostnader -368,8-149,1-160,1-152,4-377,9 Budget nettokostnader -368,8-149,1-149,1-148,7-368,8 Budgetavvikelse 0,0 0,0-11,0-3,7-9,1 1.2 Resultat och prognos verksamhet Anvisning Uppdelning av nämndens budget i verksamheter/avdelningar/enhet som följs upp under året. Bör vara samma indelning som i budgetbeslutet. På avdelningar med underliggande enheter redovisas dessa i tabellen nedan. Nettokostnad per verksamhet/enhet, belopp med minustecken och i tkr utan decimal. Möjlighet att lägga till ytterligare rader ovanför summa raden. Senast kända prognos redovisas. Socialnämnd, Månadsuppföljning maj (7)

13 Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Stab, nämnd och ledning Avd Bistånd Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg Summa Ekonomisk analys Anvisning Enligt kommunens regelverk gäller; *Innan nämnd/styrelse tar ställning till respektive uppföljningsrapport ska samtliga avvikelser, så väl positiva som negativa, i förhållande till budgetens ekonomiska mål analyseras och förklaras skriftligen av förvaltningschef. Kravet gäller på såväl drift- som investeringsverksamhet. Anvisning Nämnd/verksamhet/enhet: Här kommenterar ni ert utfall, budgetavvikelse och prognos. Förvaltningens resultat för perioden visar -10,9 mkr totalt. Årsprognosen är -9,1 mkr. IFO - ( 4,1 mnkr årsprognos) Utfallet till och med maj visar en negativ budgetavvikelse med totalt -4,1 mkr. De stora avvikelserna i utfall återfinns hos barn- och ungdomsenheten (summa) och boendena för ensamkommande (totalt summa). På barn- och ungdomsenheten beror avvikelserna på placeringar och konsultkostnader. På våra HVB:n för ensamkommande har det inte varit möjligt att minska verksamheten i den takt som intäkterna försvunnit. Halvtomma HVB:n är mycket dyra att driva, men går inte att avveckla förrän de boende alla får plats i ett mindre HVB. Intäkterna har också blivit lägre än förväntat, med anledning av att: 1. Det inte kommit någon ny anvisning än i år, vi har utgått från att vi skulle få någon under första halvåret, då Länsstyrelsen har beslutat att tre skall anvisas till Lysekil i år. En ny anvisning ger en intäkt om ca 40 tkr i månaden, så en anvisning tidigt på året hade kunnat göra en skillnad i intäkt på drygt 300 tkr. 2. En ensamkommande ungdom har utvisats i början av året och därmed får kommunen inte intäkter för den personen. Det är ytterligare 40 tkr per månad. 3. Flera ensamkommande med uppehållstillstånd som bor i stödboende, har fått avslag av nämnden då de ansökt om fortsatt placering i stödboende. Förvaltningen hade räknat med att de skulle finnas kvar längre och generera intäkter under hela eller större delen av Ungdomarna har av nämnden inte bedömts ha tillräckligt stora behov för att bo kvar i stödboende. När budgeten lades, räknade förvaltningen dock med att de skulle finnas kvar Socialnämnd, Månadsuppföljning maj (7)

14 längre. Flera av dem har flyttat under våren och flera flyttar i juni. 4. Vi har i juni fått beslut från Migrationsverket i ett ärende som gäller ersättning för en person som bedömts ha särskilda behov. Det gäller en familjehemsplacerad pojke, där dygnskostnaden var förhöjd och nämnden sökte ersättning för kostnader överstigande 1350 kr. Där har Migrationsverket avslagit ansökan. Formuleringarna i beslutet gör att det verkar troligt att Migrationsverket inte kommer att bevilja ersättning för de som är över 18 år och där nämnden har hävdat särskilda skäl till fortsatt placering och dygnsersättning. Två ärenden som funnits kvar under första halvåret 2018 kommer troligtvis inte att ge den intäkt som vi budgeterat med. Vuxenenheten ligger plus i förhållande till budget. Försörjningsstödet har ökat något, och det har tillkommit en kostnad för deltagande i SKLs projekt om 85 tkr. Detta projekt förväntas dock ge positiva ekonomiska effekter på sikt. Intäkterna från Migrationsverket är högre än budgeterade, men förväntas sjunka. Vård och omsorg (- 8,1 mnkr årsprognos) Avdelningens resultat för perioden är - 8,0 mkr vilka huvudsakligen utgörs av personalkostnader. Den största delen av underskottet finns i hemtjänsten. Ett resursfördelningssystem för hemvården infördes under en kort period vilket dessa enheter inte kommit i balans med. Det innebär en viss omställningstid att arbeta enligt nya förutsättningar. Avsaknaden av planeringssystem och i skrivande stund implementeringen av det har också gjort att detta omställningsarbete tagit och tar tid. Hemvården Brastad och Lysekil har sedan september 2017 haft två enhetschefer som tillsammans med arbetsledare har ansvarat för att göra göra arbetet i hemvården mer likartat och att följsamhet till rutiner och ritklinjer efterlevs. Särskilt boende fick en minskad budget med 100 kr per plats och dygn till följd av att KPB (Kostnad per brukare) visat på en högre kostnad jämfört med snittet i KPB. Arbete pågår för att anpassa scheman och arbetssättet. 4 av enhetschefstjänsterna på avdelningen har varit vakanta, en ny enhetschef har börjat på Stångenäshemmet i början av april och de andra tjänsterna har under maj månad rekryterats och de börjar sin anställning i september måand. Rekrytering av nya chefer medför att det blir en introduktionsperiod innan resp chef är klar över uppdraget och enheten. Som tidigare nämnts är fungerande stödfunktioner gällande personal och ekonomifrågor är direkt avgörande för att chefer ska ha verktyg och stöd i att styra sina enheter för en ökad måluppfyllelse och uppnå budget i balans. På samtliga poster gällande dessa stödfunktioner har det varit en mycket stor omsättning de senaste åren. Som det ser ut för tillfället är personalavdelningen helt bemannad och ny ekonom riktad mot vård och omsorg påbörjade sin anställning i maj månad. Enheterna signalerar om att de under 2018 inte kommer att uppnå en budget i balans, även om prognosen för avdelningen hittills förbättrats månad för månad. LSS/socialpsykiatri ( -4,2 mnkr årsprognos ) Det ekonomiska utfallet för perioden visar -4.2 mkr. Underskottet beror på ökade personalkostnader motsvarande -3,3 mkr. Inom gruppbostäder och servicebostäder har ett flertal brukare uppnått en hög ålder och där demenssymtom gör att omvårdnadsbehovet har ökat. Avdelningen har också svårt att verkställa en del beslut inom kommunen vilket medför köp av externa platser vilket resulterat i -500 tkr. Främst beror detta på att vi inte har den kompetens som krävs för de personer som har de mest komplexa diagnoserna. Intäktssidan visar tkr till följd av en utebliven intäkt på kortidsverksamheten. Biståndsenheten (-0,3 mnkr årsprognos) Resursfördelning. visar ett bättre resultat än tidigare och det medför att färre timmar utgår från avdelningen till verkställighet. Orsak kan vara att handläggare arbetar mer aktivt med Socialnämnd, Månadsuppföljning maj (7)

15 schabloner samt följer upp ärenden mer systematiskt. Larmkostnader: fattas en månadsintäkt och kostnaden för larm gör ett minus varje månad då budget inte täcker kostnaden. Personalkostnader gör ett plusresultat och anledning är att inte personal har ersatts vid frånvaro mm. Förvaltningsledningen (+7,6 mnkr årsprognos) Periodens överskott är +3,7 mkr och beror på den buffert som hämtades in från hemtjänsten i samband med nytt resursfördelningssystem samt ett ökat utfall för återsökning av moms på lokalhyror. 1.4 Åtgärder för budget i balans Anvisning I ekonomiavsnittet ska nämndsnivån, avdelningsnivå med underliggande enheter och ekonomin. Befaras ett underskott ska åtgärder redovisas i avsnitt: Åtgärder för budget i balans. Åtgärder Anvisning Nedan i tabellen beskriver ni planerade åtgärder för att komma i balans. Det kan förekomma åtgärder som har en påverkan på helår med ett visst belopp, men som inte genomförs under innevarande år och då inte är samma besparing. Det ger en effekt i år och anges i sista kolumnen. Åtgärder belopp i tkr Belopp helår Effekt i år Effektivare handläggning BoU Större andel egna familjehem Omsorgsresor Genomgång av ytterfall i vård och omsorg 442 Sälja platser stödboende Hemtagning ärende LSS/socialpsykiatri Minskning personal hemtjänst Minskning personal säbo Avslut ärende BoU Vakanshållning del av tjänst receptionen Summa Kommentar till åtgärder Arbetet med att öka andel egna familjehem har gått fortare och beräknas ge större kostnadsminskning än beräknat. Arbetet med översyn av ytterfall har börjat och en person flyttar till säbo i juni. Kostnadsminskning måste bedömas individuellt och visas nu i kolumnen delår. Ingen intäkt bedöms komma in i form av sålda stödboendeplatser då den kommun som ville köpa plats har tagit tillbaka sitt intresse och löst det i egna kommunen. Socialnämnd, Månadsuppföljning maj (7)

16 Kostnadsminskningarna inträder successivt vilket innebär att minskningen jan- maj utgörs av en mindre andel vilken senare under året bedöms öka. Dock finns stora farhågor att prognosen kan komma att behöva justeras till ett större underskott eftersom kostnadsminskningen befaras ta längre tid än beräknat. 2 Investeringsuppföljning Anvisning På nämndsnivån redovisas också en tabell för uppföljning av investeringar. Investering i tkr Budget Utfall ack Prognos Allmän investering socialförvaltningen Phoniro 650 TES planeringssystem inkl telefoner 575 Summa Kommentar Inga investeringsmedel är använda ännu i år. Planering är gjord för inköp av vårdsängar, tekniska hjälpmedel, medicinskåp och TES system. Socialnämnd, Månadsuppföljning maj (7)

17 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 1 Skärgårdshemmet Stångenäshemmet 1 Skaftöhemmet 2 Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser Område Lysekil/centrum Lysekil/centrum väst Lysekil/Slätten Lysekil/Mariedal Lysekil/Syd Skaftö Brastad Antal beslut om plats, säbo Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Lyse

18 Kommentar: Två av de lediga lägenheterna används just nu till korttidsvård. Datum: Namn: Biståndshandläggare, Biståndsenheten

19 Ärende 6 Muntlig delrapport framtida äldreomsorg på Skaftö Redovisas på sammanträdet

20 Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Line Legén Intern kontroll 2018: Beslut om tillsyn inom hemtjänsten Sammanfattning I enlighet med Riktlinjer för intern kontroll för Lysekils kommun ansvarar nämnden för den interna kontrollen inom respektive område. Intern kontroll 2018 genomförs inom två perspektiv: Perspektiv Verksamhet: Uppföljning av barn som är placerade i HVB Säkerställa att konverteringsprocessen enligt LAS efterlevs. Perspektiv Ekonomi: Beslut om tillsyn inom hemtjänst Granskning av barn placerade i HVB redovisades till socialnämnden i maj månad. Granskning har i juni skett av beslut om tillsyn inom hemtjänsten. Granskningsaktiviteten har haft för avsikt att se på efterlevnaden av riktlinjerna i bedömning och beslut om insatsen tillsyn, samt om det som efterfrågas i enhetens egenkontroller överensstämmer med riktlinjerna. Bedömningen utifrån granskningen är att det finns brister i efterlevnaden av riktlinjerna rörande beslut och bedömning av insatsen tillsyn. Granskningen visar också att urvalsprocessen för egenkontrollen som görs regelbundet på enheten bör ses över. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens redovisning av rapport om intern kontroll avseende beslut om tillsyn inom hemtjänsten. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan som säkerställer följsamhet av riktlinjer samt att ta fram en ny urvalsprincip för ärendegranskningen som sker inom ramen för biståndsenhetens egenkontroller. Ärendet Insatsen tillsyn Tillsyn är en insats som ska beviljas när den enskilde är i behov av regelbundna besök av hemtjänstpersonal för att öka känslan av trygghet och säkerhet. Behoven ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

21 TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Vår beteckning SON nr Riktlinjer för handläggning av tillsyn Hämtat ur Vägledning för biståndshandläggning äldreomsorg Avseende tillsyn och tidsbegränsning för tillsyn: Insatsen är tidsbegränsad. Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt tex genom trygghetslarm, föreligger inte rätten till insatsen. Tillsyn beviljas normalt inte om den enskilde är beviljad trygghetslarm. Avseende uppföljning: Biståndsbedömaren ska följa upp kontinuerligt, och minst en gång per år och bedöma om en insats ska fortsätta, ändras eller upphöra Kontrollmoment Granskningsaktiviteten har haft för avsikt att se på riktlinjernas efterlevnad i bedömning och beslut om insatsen tillsyn samt om egenkontrollerna följer upp att riktlinjerna efterföljs. Urval och tillvägagångssätt En lista på alla beslut, 151 stycken, som har fattats om insatsen tillsyn mellan har tagits fram ur verksamhetssystemet. Var femte utredning från listan har tagits ut och sammanlagt har 30 utredningar granskats. Risker som identifierats i intern kontrollplan: Beslutet är otydligt avseende syfte, precisering av uppgift och frekvens samt tidsbegränsning av beslut Uppföljning av insats görs inte i rekommenderad omfattning Utifrån identifierade risker har åtta kontrollmoment för efterlevnad av riktlinjer plockats fram. Se bilaga 1. Checklista för intern kontroll avseende process beslut om tillsyn inom hemtjänsten. Utredningarna har granskats av ansvarig chef utifrån dessa kriterier. Resultat av granskningen Egenkontroll vid enheten På enheten finns en granskningsnyckel för egenkontroller av enhetens utredningar och beslut. Egenkontroller görs av sammanlagt 40 ärenden för hela enheten per helår. Den aktuella granskningsnyckeln innefattar de moment som krävs för att säkerställa rättssäkerheten (bilaga till riktlinjer , reviderad under hösten 2017). Följsamhet till riktlinjer Beslut om tillsyn är tydligt formulerat kring brukarens behov i 27 av 30 utredningar. Samtliga beslut om tillsyn är rättssäkert formulerade i enlighet med lagstöd samt tydligt formulerade kring omfattning av behovet och vad tillsynen är till för.

22 TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Vår beteckning SON nr Riktlinjen innebär att det inte ska beviljas insats för behov som tillgodoses på annat sätt och att tillsyn normalt inte beviljas om den enskilde har trygghetslarm. I granskningen framkommer att 13 av de brukare som beviljats tillsyn redan har insatsen trygghetslarm (43%). Frånsteg kan göras från riktlinjen, men då ska utredningen specificera de särskilda skäl som föreligger för detta. Särskilda skäl saknas i utredningarna där brukaren har både trygghetslarm och tillsyn. Endast fem utredningar av de 30 har beskrivit varför behovet inte kan tillgodoses på annat sätt (16%). Endast sex av de 30 utredningarna är tidsbegränsade (20%). Av de 30 granskade utredningarna är tio stycken omprövning av beslut (33%). Av de tio är det fyra som inte har följts upp i tillräcklig omfattning (40%) och ett ärende där uppföljningen gjorts för sent. Sammanfattning av granskningen Granskningsnyckeln som idag används till egenkontroll inom enheten innehåller moment som följer upp att riktlinjerna för beslut om tillsyn efterföljs. I granskningen av själva besluten om tillsyn framkommer brister avseende följsamhet till antagna riktlinjerna för arbetet. Bristerna är avsaknad av tidsbegränsning och uppföljning, tydlighet i formulering av hur behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, samt, i de fallen avsteg från riktlinjen har gjorts, en motivering till varför. Om resultaten i denna kontroll representerar hur det ser ut i samtliga beslut, 151 st, om tillsyn, har vi motsvarande 65 brukare som har både insatsen trygghetslarm och insatsen tillsyn. Vidare att 121 beslut saknar tidsbegränsning och vi endast i 24 av 151 utredningar har beskrivit varför behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Avseende omprövning av tidigare beslut motsvarar siffrorna i granskningen att vi har 50 beslut som ska ha omprövats men att det endast gjorts i 20 beslut. Förslag på åtgärder Baserat på den bristfälliga följsamheten till riktlinjerna bör en handlingsplan tas fram över hur riktlinjerna ska implementeras bland handläggarna och hur följsamheten kan säkerställas eller kontrolleras. De egenkontroller som görs en gång i halvåret på biståndsenheten omfattar fem utredningar enligt LSS, fem utredningar avseende SoL/socialpsykiatri och tio utredningar avseende SoL/vård och omsorg. Utredningar och beslut i enlighet med SoL/vård och omsorg innefattar bara beslut om insatser i egna hemmet. Sammanlagt tas över 600 beslut i halvåret om insatser i hemmet. Urvalet så som det sker idag baseras i första hand på att alla handläggare ska representeras med minst ett beslut.

23 TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum Vår beteckning SON nr Förslag är att urvalsprincipen för egenkontroll av ärenden inom ramen för SoL och äldreomsorg förtydligas och förbättras. Urvalet bör säkerställa att inte bara samtliga handläggare representeras utan också samtliga insatser som beviljas i enlighet med SoL/vård och omsorg. Vem som gör kontrollen bör också specificeras och i det rådande läget bör detta göras av chef för verksamheten. Eva Andersson Förvaltningschef Line Legén Utredare Bilaga Checklista intern kontroll beslut om tillsyn inom hemtjänsten. Beslutet skickas till Avdelningschefer SOF

24 Bilaga 1. Checklista för kontroll avseende process Beslut om tillsyn inom hemtjänsten Utredning nr: Risk: Beslutet är otydligt avseende syfte, precisering av uppgift och frekvens samt tidsbegränsning Ja Nej Kommentar Beslut är tydligt formulerat kring brukarens behov? 27 3 Beslutet är rättssäkert formulerat i enlighet med 30 lagstöd? Beslut är tydligt formulerat kring omfattning av 30 behovet. Dvs insatsens omfattning? Är det i utredningen eller beslutet beskrivet att har insats tillsyn och trygghetslarm behovet inte kan tillgodoses på annat sätt? Ur riktlinjer Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt tex trygghetslarm, föreligger normalt inte rätten insatsen Är insatsen tidsbegränsad? 6 24 Risk: Uppföljning av insats görs inte i rekommenderad omfattning Har insatsen omprövats i tillräcklig omfattning? Enligt riktlinjer, minst en gång om året. Har handläggaren träffat brukaren i samband med uppföljningen? Om beslutet är en uppföljning (dvs ett nytt beslut i gammalt ärende), har uppföljningen gjorts i rätt tid. Ja Nej Kommentar Urval: Sammanlagt 151 beslut är tagna under period som avser beslut om tillsyn. Utifrån en lista över samtliga beslut har var femte beslut plockats ut. Detta blir sammanlagt 30 st. Tillvägagångssätt: Underlag för granskningen plockas därefter ut från Magna Cura och överlämnas till chefen för biståndsavdelningen. Denne granskar ärendena utifrån ovan checklista. Checklistan är framtagen utifrån de risker som är identifierade i den interna kontrollplanen för Socialnämnden Line Legén

25 Tjänsteskrivelse Datum Dnr SON Socialförvaltningen/IFO Julia Lundwall, Förordnande att begära handräckning från Polismyndigheten eller Kriminalvården Sammanfattning Socialnämnden kan enligt 43 punkt 1, LVU (Lag med särskilda bestämmelser m vård av unga) begära handräckning från Polismyndigheten eller Kriminalvården för att läkarundersökning skall kunna genomföras i samband med utredning enligt LVU. I samma paragraf, 43 LVU punkt 2, framgår att socialnämnden också kan begära handräckning från samma myndigheter för att verkställa ett omhändertagande eller beslut om vård enligt LVU. Enligt 43 LVU kan endast tjänstemän och förtroendevalda som socialnämnden särskilt har förordnat att fatta beslut handräckning fatta ett sådant beslut. Därmed måste dessa tjänstemän och förtroendevalda få ett särskilt förordnande och vara namngivna. Härmed föreslås fyra tjänstemän och två förtroendevalda förordnas att fatta beslut om handräckningsbegäran enligt LVU. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att förordna följande personer att fatta beslut om handräckningsbegäran enligt 43 LVU till Polismyndigheten och Kriminalvården: Ann-Catrin Waldén, enhetschef barn- och ungdomsenheten Ingrid Arnholm, enhetschef vuxenenheten Julia Lundwall, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Eva Andersson, förvaltningschef socialförvaltningen Ricard Söderberg, ordförande socialnämnden Ronny Hammargren, vice ordförande socialnämnden Ärendet Socialnämnden behöver utse tjänstemän och/eller förtroendevalda som skall kunna fatta beslut om att begära handräckning enligt 43 LVU. Förvaltningens synpunkter eller utredning Beslut om att begära handräckning för genomförande av läkarundersökning eller för omhändertagande och verkställande av vård enligt LVU behöver ofta fattas skyndsamt. Socialnämndens nästa sammanträde kan ofta inte avvaktas. Det behöver finnas någon tjänsteman eller förtroendevald som kan fatta beslutet skyndsamt. För att detta skall vara möjligt också under semesterperioder, föreslås fyra tjänstemän och två förtroendevalda förordnas möjlighet att fatta detta beslut. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

26 Tjänsteskrivelse Julia Lundwall t.f. Förvaltningschef Beslutet skickas till Förvaltningschef Avdelningschef IFO Enhetschefer IFO Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

27 Tjänsteskrivelse Datum Dnr SON Socialförvaltningen Line Legén Riktlinjer för arbetet med biståndsbedömning av insatser inom socialpsykiatrin Sammanfattning av ärende I samband med en översyn av vilka vägledande dokument, riktlinjer och rutiner som är tagna i Socialnämnden upptäcktes att riktlinjer för bedömning av ärenden inom området socialpsykiatri innehöll felaktigheter i den version som är antagen och diarieförd. Dokumentet är en vägledning vid handläggning av ärendena som rör socialpsykiatri och det är av vikt att detta är ett dokument som är känt av nämnden. Det ska vara till stöd för biståndshandläggarna vid handläggning av ärenden. Vidare ska riktlinjer utgöra grunden för den nivå av service och kvalitet som vi vill erbjuda i Lysekils kommun. Dokumentet har därför inledningsvis korrigerats i rubricering samt laghänvisning. Dokumentet kommer att behöva ses över i sin helhet, inte bara utifrån rådande lagstiftningar, utan även servicenivå, rättspraxis, föreskrifter och lokala förutsättningar etc. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att den upprättade versionen av riktlinjer för arbetet med biståndsbedömning av insatser inom socialpsykiatri ska gälla från och med Ärendet Vid sökning av vägledande dokument eller riktlinjer för arbetet med biståndsbedömning av ärenden inom socialpsykiatri upptäckes att det finns brister som behövdes åtgärdas omedelbart då det är ett viktigt styrdokument. Vidare översyn kommer att behöva göras utifrån fler aspekter. Ut har på uppdrag av förvaltningschefen gjort en mycket översiktlig genomgång och rättat till de saker som nämns nedan. Detta dokument får sedan användas som underlag för vidare arbete med riktlinjerna framledes. Uppdateringar som gjorts: Tidigare rubricering Vägledande rutiner för socialpsykiatri, tas bort. Innehållet i skrivelsen är av karaktären riktlinjer, en vägledning och inte en rutin. Riktlinjer går ibland också under begreppet vägledande bestämmelser. Dock är riktlinjer benämningen som bestämts centralt i Lysekils kommun. Dokumentmallen är ändrad till mall som gäller för riktlinjer. Laghänvisning är granskad i den del som avser SoL. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

28 Tjänsteskrivelse Hänvisning till att vi kan verkställa genom externa aktörer är borttagen då vi inte har LOV i Lysekil. Granskningskommentarer som legat synliga i dokumentet är borttagna. Eva Andersson Förvaltningschef Line Legén Utredare Bilaga Lysekils kommuns riktlinjer för arbetet med biståndsbedömning av insatser inom socialpsykiatri. Beslutet skickas till Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

29 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetet med biståndsbedömning av insatser inom socialpsykiatri

30 Fastställt av: Socialnämnden Gäller från och med: För revidering ansvarar: Chef för biståndsenheten För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Biståndsenheten Tillsvidare Marianne Sandsten Dnr: Sida 2 av 16

31 RIKTLINJERNA ÄR EN VÄGLEDNING AVSEENDE KOMMUNENS AMBITIONSNIVÅ VID MYNDIGHETSUTÖVNING. YTTERST ÄR DET DEN ENSKILDES BEHOV AV STÖD OCH HJÄLP SOM ÄR AVGÖRANDE VID BESLUT OM INSATS. ALLA BESLUT SKALL PRÖVAS MOT GÄLLANDE LAGAR, FÖRORDNINGAR, RÄTTSPRAXIS, FÖRARBETEN TILL LAGSTIFTNING, PREJUDICERANDE RÄTTSFALL ELLER BINDANDE FÖRESKRIFTER. Innehåll Syfte... 4 Inledning... 5 Målgrupp... 5 Grundläggande lagstiftning... 5 Hälso- och sjukvårdslagen... 5 LSS eller SoL... 6 Grundläggande definitioner... 6 Omfattande stödbehov... 6 Varaktighet... 6 Stor funktionsnedsättning... 7 Allmänna kriterier för rätten till bistånd enligt SoL... 7 Handläggning... 7 Rätten till bistånd... 8 Samverkan... 8 Samordnad individuell plan... 9 Enskilda med beroendeproblematik... 9 Uppsökande verksamhet... 9 Biståndsinsatser Boendestöd Definition Målgrupp Syfte Insatsen boendestöd Avgränsningar Beslut Kontaktperson Definition Målgrupp Sida 3 av 16

32 Syfte Mål Insatsen Kontaktperson kan beviljas om: Avgränsningar Beslut Sysselsättning Målgrupp Syfte Mål Insatsen sysselsättning Avgränsning Beslut Boende med särskild service Definition Målgrupp Syfte Mål Insatsen boende med särskild service Avgränsningar Beslut Syfte Dessa vägledande riktlinjer omfattar myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområdet socialpsykiatri. Riktlinjerna har i huvudsak följande syften Stöd för handläggarna vid deras individuella utredning, bedömning och beslut Klargörande av hur Socialtjänstlagen skall tillämpas i Lysekils kommun Säkerställa en likartad service och omsorg till alla som är i behov av och efterfrågar socialpsykiatriska insatser. Riktlinjerna är en vägledning avseende kommunens ambitionsnivå vid handläggning. Ytterst är det den enskildes behov av stöd och hjälp som är avgörande vid beslut om insats. Detta innebär att den enskilde, under vissa förutsättningar, kan beviljas mer eller mindre insatser eller få dem utförda i annan form än vad riktlinjerna anger Alla beslut skall prövas mot gällande lagar, förordningar, rättspraxis, förarbeten till lagstiftning, prejudicerande rättsfall eller bindande föreskrifter. Sida 4 av 16

33 Inledning Riksdagen beslutade 1995 om en reform inom psykiatrin som trädde i kraft samma år. Syftet var att ge ett mer effektivt och samordnat samhällsstöd till personer med långvariga och allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Beslutet innebar en tydligare uppdelning av ansvaret för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning mellan landstingen och kommunerna. Den specialiserade psykiatrin fortsatte att ansvara för vård och behandling. Kommunerna fick ett utökat ansvar för boende, boendestöd och sysselsättning tillkallade regeringen en nationell samordnare med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Psykiatrisamordnaren fick i uppdrag att tillsammans med kommuner, landsting och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka utvecklingsarbetet. Utredningen benämndes Nationell psykiatrisamordning. I denna finns grunderna och principerna angivna som skall vara vägledande i kommunernas arbete med målgruppen, ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting, samverkan och uppsökande arbete. Målgrupp Målgruppen för socialtjänstens insatser definierades i psykiatrireformen Personer med allvarlig psykisk sjukdom/störning som orsakat en funktionsnedsättning som bedöms långvarig. Målgrupp för insatser inom socialpsykiatrin är personer med psykisk funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Med längre tid avses två år. Personen som blir aktuell för insatser är personer över 18 år. Grundläggande lagstiftning Socialtjänstens arbete med vuxna med psykisk funktionsnedsättning regleras i första hand i Socialtjänstlagen(SoL) och Lagen om stöd och service(lss) till vissa funktionshindrade. Därutöver finns de huvudsakligen gällande bestämmelserna i lagen om kommunernas betalningsansvar för vis Hälso- och sjukvård, Hälso- och Sjukvårdslagen(HSL), Öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) och öppen rättspsykiatrisk vård. Hälso- och sjukvårdslagen I huvudsak finns det i lagstiftningen en tydlig fördelning av hälso- och sjukvårdsansvaret mellan kommun och region/landsting. Landstinget ansvarar att medicinskt förebygga, utreda och behandla psykisk skada och störning (1 och 3 HSL) kommunen ansvarar för psykiatriska omvårdnadsinsatser, stödsamtal och rehabilitering. Sida 5 av 16

34 Kommunen ansvarar för följande insatser vad gäller såväl somatisk vård som psykiatrisk omvårdnad: Hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till personer i boende med särskild service. Hemsjukvård i ordinärt boende Korttidsboende (exklusive LSS) och daglig verksamhet samt under vistelse i daglig verksamhet enligt LSS och daglig verksamhet enligt SoL Regionen ansvarar för följande insatser vad gäller såväl somatisk som psykiatrisk specialistvård. Medicinsk utredning (inklusive bedömning av psykisk funktionsnedsättning) Hälsooch sjukvård samt behandling och rehabilitering i såväl öppen- som slutenvård. Behandling och beroendevård i öppen/slutenvård för missbrukare med psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsinsatser vid hem för vård eller boende(hvb). LSS eller SoL För att den enskilde skall omfattas av LSS ska funktionsnedsättningen ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt Kommunen ansvarar för att ge människor som omfattas av personkrets 3 enligt LSS insatserna Personlig assistans, Ledsagning, Avlösarservice, Korttidsvistelse och Särskilt boende förutsatt att behovet inte är tillgodosett på annat sätt. Vissa av de insatser som finns i LSS finns också som bistånd enligt Socialtjänstlagen. Socialtjänstens och Hälso- och sjukvårdens insatser är inte alltid tillräckliga för att uppnå goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning. Den enskilde skall alltid informeras om möjligheten att söka bistånd enligt LSS. Ansökan skall i första hand utredas enligt LSS om det är den enskildes önskan. Man kan omfattas av personkretsen för LSS men ha insatser enligt SoL eller en kombination av insatser från SoL och LSS. Skälet till att ansökan/begäran om stöd och service i första hand skall handläggas enligt LSS är att detta kan medföra fördelar för den enskilde: I en prövning enligt LSS sker en bedömning om behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. SoL medger en diskussion om att behovet kan tillgodoses på annat sätt. Grundläggande definitioner Omfattande stödbehov Ett omfattande stödbehov av stöd och service kan vara behov av hjälp med personlig hygien, klä sig eller laga mat. Det kan även handla om behov av hjälp att läsa och skriva, kommunicera med andra, sysselsättning, psykosocialt stöd etc. Varaktighet Behovet av stöd och service kan variera men insatsen måste vara varaktig - d.v.s. långvarig och av inte tillfällig karaktär. Tidsgränsen för när funktionshindret är varaktigt får bedömas i det enskilda fallet. Funktionshindrets varaktighet skall styrkas av läkare. Sida 6 av 16

35 Stor funktionsnedsättning Funktionsnedsättningen skall vara så stor att den samtidigt påverkar flera viktiga livsområden. Funktionsnedsättningen är stor om personen dagligen är beroende av hjälpmedel eller annan person för att klara den dagliga livsföringen i boendet, i utbildning, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig, meddela sig med andra eller för att ta emot information. Allmänna kriterier för rätten till bistånd enligt SoL Det måste föreligga en ansökan från enskild eller god man/förvaltare. Personen som ansöker måste bo eller vistas i kommunen. För personer som vistas på institution eller som avtjänar fängelsestraff eller genomgår rättspsykiatrisk vård gäller särskilda bestämmelser. För att rätt till bistånd skall föreligga är en förutsättning att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. I uttrycket inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt ligger bl.a. att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds. Handläggning Socialpsykiatrins målgrupp har ofta en sammansatt och komplex problematik. Detta kräver mycket samverkan och tydliga gränsdragningar mellan olika aktörer och lagområden. Hur förvaltningen internt organiserar sitt arbete ska inte ha någon påverkan för den enskilde. Finns det behov av flera typer av bistånd är det myndighetens sak att samordna allt bistånd som ges. I de fall då den sökande inte tillhör målgruppen för socialpsykiatrin skall den sökande få information om vart han eller hon istället bör vända sig. Arbetet ska bedrivas rättssäkert i enlighet med förvaltningslagens föreskrifter och med den enskildes behov i fokus. En helhetsbedömning av den sökandes behov och förmåga ska alltid göras Lättillgänglig information om insatser, villkor och förutsättningar ska finnas tillgänglig Socialtjänsten har skyldighet att dokumentera sin verksamhet. Särskilt viktigt är det i samband med myndighetsutövning. All dokumentation sker i det aktuella datasystemet. Den enskilde ska hållas underrättad om den dokumentation som förs om honom eller henne och rätten att ta del av all dokumentation. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. " Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men." (26 kap 1 1 st offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Med personliga förhållanden avses i praktiken alla uppgifter om den enskilde inklusive uppgifter att personen är registrerad i socialregistret. Sida 7 av 16

36 Samtycke från de uppgifterna rör medför att sekretesskyddade uppgifter kan lämnas ut. Samtycke bör i första hand inhämtas skriftligt. Om muntligt samtycke lämnas ska detta noteras i den enskildes akt. Ett samtycke kan när som helst återkallas. Anmälningsplikt som följer av lag eller förordning bryter sekretessen (ex Lex Sarah och barn som far illa). Beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen är myndighetsutövning. Avslagsbeslut enligt 4 kap.1 socialtjänstlagen ska alltid vara skriftliga och motiverade och delges den sökande. Av beslutet ska följande framgå: Vad ansökan avser, dvs. ändamålet Hänvisning till paragraf i SoL. Eventuell tidsperiod. Motivering till avslaget. I de fall det finns flera skäl till avslag ska samtliga avslagsgrunder framkomma och en närmare motivering i det enskilda fallet ska framgå av texten. Att beslutets konsekvenser för eventuella barn har övervägts. Besvärshänvisning ska lämnas liksom hjälp med överklagandet om den sökande behöver och begär det. Rätten till bistånd Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. (4 kap. 1 SoL). Av socialtjänstlagens 5 kap 7 framgår att socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde: Får en meningsfull sysselsättning Får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Socialtjänsten skall inriktas på att frigöra och utveckla enskildas resurser. Detta i enlighet med 1 kap. 1 socialtjänstlagen. Inriktningen av arbetet är således att främja personens eget ansvar, egenförsörjning och självhjälp. Utgångspunkten för rätten till bistånd är att alla personer skall ha rätt till insatser efter behov. Lagstiftningen ger dock inte den enskilde någon ovillkorlig rätt till bistånd utan föreskriver att för att bedöma biståndsbehovet skall en individuell bedömning göras om vad som är skäligt för en viss person. Den enskildes ekonomi får inte avgöra om han eller hon skall få biståndsinsatser som han eller hon är i behov av. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Samverkan I psykiatrireformen talas om betydelsen av att samverkan mellan främst socialtjänsten och psykiatrin skall ske för att på bästa sätt tillgodose den enskildes behov av stöd och Sida 8 av 16

37 insatser. Från och med januari 2010 finns krav på att överenskommelser och samarbete mellan kommun och region avseende personer med psykisk funktionsnedsättning inskrivet. ( 5 kap 8a SoL och 8a HSL). Överenskommelserna skall följas upp och utvärderas om behovet finns. Målet med överenskommelser är att skapa en sådan tydlighet i ansvarsfördelning att den enskildes vårdbehov bäst tillgodoses. Det skall finnas rutiner som tydliggör ansvaret för samarbetet och det skall finnas rutiner för hur fel och brister i samverkan skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp. Samordnad individuell plan Av Socialtjänstlagens 2 kap 7 framgår att; "När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från Hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med Landstinget upprätta en individuell plan." Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå Vilka insatser som behövs, Vilka insatser respektive huvudman ska svara för, Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Den individuella planen skall förvaras i akten och det skall i journalen framgå att en individuell plan finns. I de fall personen ej samtycker till att plan upprättas skall detta dokumenteras, likaså skall det dokumenteras om och på vilka grunder handläggare gör bedömningen att individuell plan ej är aktuell. Enskilda med beroendeproblematik Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha beroende- och/eller missbruksproblem. Om kraven för att få stöd uppfylls, vare sig funktionsnedsättningen beror på beroendet/missbruket eller något annat, har personen rätt till stöd. Detta innebär ingen inskränkning i rätten till bistånd mot beroende/missbruk enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller andra lagar. I det akuta skedet måste insatserna fokuseras på missbruket. Uppsökande verksamhet För människor med psykisk funktionsnedsättning försvårar sjukdomen i högre grad än för andra att söka den service, det stöd och den hjälp de behöver. Vissa vill kanske inte ta del av vare sig psykiatrisk behandling från regionen eller stöd från socialtjänsten. Den enskildes svårigheter kan leda till ensamhet och isolering vilket gör det svårt för dem att få sina behov tillgodosedda. Sida 9 av 16