FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)*

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)*"

Transkript

1 FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR FrakturkedjeLEDARE * EN KOORDINATORbaserad, tvärvetenskaplig vårdmodell som används för att fånga upp patienter med en ny eller tidigare fraktur ROP

2 AGERA Är du först att upptäcka en fragilitetsfraktur? Det är dags att AGERA nu: A ssess C apture T reat - Bedöm frakturen - Samla in patientinformation - Behandla patienten Agera för att förhindra sekundära frakturer Patienter med en tidigare fraktur är 86 % mer benägna att ådra sig en sekundär fraktur 1 Utan ett systematiskt tillvägagångssätt får endast 1 av 5 patienter med fragilitetsfrakturer lämplig osteoporosbehandling för att förebygga en sekundär fraktur 2 Kostnaden för osteoporosfrakturer inom EU uppgick under 2010 till 37 miljarder euro 3 En beprövad lösning för att minska klyftan till sekundär förebyggande vård är att upprätta en frakturkedja (Fracture Liaison Service, FLS) 4 Genom att förebygga sekundära frakturer kan man undvika smärta, invaliditet och andra negativa effekter på patientens livskvalitet Vad en frakturkedja gör En frakturkedja är ett kostnadseffektivt sätt att säkerställa att alla patienter som har haft en osteoporosfraktur bedöms och behandlas på lämpligt sätt Det bygger på ett konsekvent patientremissförfarande, som drivs av en särskild samordnare En framgångsrik frakturkedja övervinner problem med samordning av sekundär prevention av fragilitetsfrakturer En frakturkedja gör det möjligt att rätt patienter kan tas om hand vid rätt tidpunkt och få rätt vård

3 Frakturkedjeledarens avgörande roll Varje framgångsrik frakturkedja behöver en utnämnd ledare som engagerar, utvecklar och samordnar ett tvärvetenskapligt team. Framgångsrika frakturkedjeledare kommer att kunna leverera en förbättring i patientvården som är mätbar och som kan visas för kollegor och ledningen. Frakturkedjeledare är väsentliga för utformandet och implementeringen av en frakturkedja. Frakturkedjeledare måste, för att säkerställa att patienterna inte faller genom vårdklyftorna: Få tillgång till finansiering genom att framhäva kostnadseffektiviteten för beslutsfattare, chefer och andra som fattar beslut om ekonomiska resurser Specialist Utforma, med input från teamdeltagare, hur frakturkedjan fungerar Ortoped Initiera och utveckla tjänsten Det finns ett flertal tillgängliga resurser för att hjälpa dig att bygga upp en verklig ekonomisk utvärdering och evidensbaserad nyttokalkyl för en frakturkedja. Frakturkedjeledare Patient Fraktrkedjekoordinator Radiolog Betalare Allmänläkare

4 VÄLKOMMEN TILL FLIP Fracture Liaison Implementation Programme, FLIP (FLS-implementeringsprogrammet), är avsett att underlätta förbättrad behandling av patienter som drabbas av en osteoporotisk fragilitetsfraktur. Syftet med programmet är att stödja utvecklingen och implementeringen av en frakturkedja för patienter i ditt område. Ett urval av de tillgängliga FLIP-resurserna OSTEOPOROS ÄR ETT STORT OCH VÄXANDE FOLKHÄLSOPROBLEM SOM FORTFARANDE ÄR UNDERSKATTAT OCH UNDERBEHANDLAT Det första varningstecknet på osteoporos är ofta en FRAGILITETSFRAKTUR, men många patienter med fragilitetsfrakturer får inte lämplig behandling. Om du inte vet om det, kan du inte behandla det Granskningar av sekundär prevention avslöjar att i avsaknad av ett systematiskt tillvägagångssätt, får endast cirka 20 % av de patienter som drabbas av en fragilitetsfraktur lämplig osteoporosbehandling. 5-8 Följsamhet till förskrivna läkemedel är också ett stort problem, där mindre än hälften av patienterna kvarstår på behandlingen efter ett år. 9 FLIP har utvecklats i samarbete med ledande sjukvårdsexperter som är specialiserade på att behandla fragilitetsfrakturer, hantera osteoporos och förebygga sekundära frakturer, och som arbetar för att förbättra patientvården inom detta område. EN FRAKTURKEDJA KAN MINSKA DEN KRAFTIGT STIGANDE KOSTNADEN FÖR FRAKTURER OCH MINSKA VÅRDKLYFTAN FÖR OSTEOPOROS

5 Under 2010 ledde osteoporosfrakturer till en kostnad på cirka 37 miljarder euro inom EU. Denna siffra förväntas stiga. 3 Beslutsfattare, yrkesorganisationer och patientföreningar över hela världen håller med om att implementering av en systematisk strategi för frakturprevention och vård behövs för att direkt förbättra patientvården och tackla den onda cirkeln med fragilitetsfrakturer. En beprövad lösning för att överbrygga klyftan till den förebyggande vården för sekundära frakturer är att upprätta en frakturkedja En frakturkedja är en samordnad tvärvetenskaplig tjänst, som främjar prevention av sekundära frakturer genom att ta ansvar för att hitta osteoporosfraktursfall och fungera som en one-stop-shop, dvs. en samlad tjänst för att identifiera, hantera och stödja patienter med osteoporosfrakturer. 4,10,11 Ingen annan tjänstemodell är så effektiv för att säkerställa att patienter som drabbas av en fragilitetsfraktur inte missar insatser som minskar deras risk att drabbas av en ytterligare fraktur. Bedömd för osteoporos 12 Med frakturkedja Utan frakturkedja >95% av patienter med fragilitetsfraktur 25% av patienter med fragilitetsfraktur FRAKTURKEDJOR FÖRBÄTTRAR RESULTATEN GENOM ATT TA TJÄNSTEN TILL PATIENTEN Systematisk implementering av riktlinjer för frakturprevention av en särskild fraktursköterska, omedelbart efter en icke-kotfraktur (non-vertebral fracture, NVF) är kopplat till en signifikant minskning av 2-årsrisken för efterföljande NVF och mortalitet 13 Under en 8-årsperiod förhindrade en frakturkedja uppskattningsvis 18 frakturer per patienter 14 När frakturfrekvenser mättes före och efter att en frakturkedja inrättats, observerades en 40-procentig total minskning av höftfrakturer på en institution 15 och vid en annan observerades en 80-procentig minskning av risken för ny höftfraktur 16 I en studie drabbades endast 2 % av de patienter som diagnostiserats och behandlats för osteoporos genom en frakturkedja av en efterföljande klinisk fraktur, och 88 % följde fortfarande behandlingsregimen mot osteoporos efter 12 månader 17

6 INRÄTTA EN FRAKTURKEDJA En framgångsrik frakturkedja behöver en ledare med ett speciellt intresse för osteoporosbehandling, såsom en endokrinolog, reumatolog, geriatriker eller ortoped. Frakturkedjeledaren är väsentlig för framgångsrik implementering och kontinuerlig leverans av en effektiv frakturkedja. 18 Det finns fem viktiga steg som är nödvändiga för att implementera en frakturkedja: Engagera, utveckla och samordna en tvärvetenskaplig strategigrupp för osteoporos Utforma en frakturkedja med input från den tvärvetenskapliga intressentgruppen Tillgång till finansiering genom att framhäva kostnadsfördelarna med frakturkedjan och få godkännande från sjukhuschefen, betalare eller styrelsen 4 Utse, stödja och leda en frakturkedjekoordinator Initiera och utveckla tjänsten, samt övervaka programmets framgång och prestanda 5

7 1) Engagera det tvärvetenskapliga teamet Engagemang och stöd av ett tvärvetenskapligt team är väsentligt för en framgångsrik implementering av en frakturkedja. Beroende på resurserna vid din klinik, kan en typisk tvärvetenskaplig intressentgrupp inkludera: 19 a. b. c. d. e. Ledande kliniker sekundärvårdskliniker - endokrinologer, ortopeder, radiologer, geriatriker, personal vid akutmottagning, reumatologer och dietister specialistsköterskor inom osteoporos Primärvårdsläkare patientföreträdare f. anknuten vårdpersonal t.ex. sjukgymnaster, dietister g. h. i. j. Folkhälsorådgivare servicechef Apotekspersonal Ledningsgruppsmedlemmar Att främja kommunikation och goda relationer mellan de olika medicinska specialiteterna är en av frakturkedjeledarens viktigaste roller. Stöd från dessa individer kan uppnås genom att presentera tydlig, relevant och riktad information som kommunicerar hur frakturkedjan kommer att gynna dem och deras patienter En primärvårdsläkare kommer exempelvis att vara mer intresserad av information om sina patienters osteoporosbehandling och vårdplan, medan en betalare kommer att vara mer engagerad i faktiska kostnadsbesparande data. FLIP har utvecklats för att ge specifik information till ortopeden, allmänläkaren, sjuksköterskan, radiologen och betalaren, och är ett bra ställe att börja för vägledning om hur man ska nå dessa nyckelintressenter.

8 INRÄTTA EN FRAKTURKEDJA 2) Få tillgång till finansiering Att utveckla en evidensbaserad nyttokalkyl för betalare och chefer, som ger dem möjlighet att se kostnaden/fördelen, är det första steget för att övertyga dem om värdet av att implementera en frakturkedja. Att visa att betydande kostnadsbesparingar kan göras kommer att sätta upp behovet av förändring på dagordningen Framgångsrika frakturkedjemodeller har gjort detta genom att utföra en granskning av patientjournaler för att illustrera förekomsten och kostnaden av upprepade frakturer och framhäva befintliga vårdklyftor. Genom att bygga ett fall baserat på verkliga data, kan du visa att kostnaderna för frakturvård kan minskas betydligt med en samordnad strategi för att åtgärda osteoporotiska fragilitetsfrakturer. Det finns ett flertal användbara resurser för att stödja dig i att bygga en faktisk och evidensbaserad nyttokalkyl att presentera för styrelser och betalare för att få tillgång till de medel som behövs för att initiera och utveckla en frakturkedja. Modelleringsverktyget för frakturkedjor, som utvecklats i samarbete med National Health Servicekliniker i Storbrittanien, har utformats för att enskilda samhällen ska kunna utveckla en nyttokalkyl för en frakturkedja, och finns tillgängligt på Mallar för affärsplan: National Osteoporosis Society (Storbritannien), Osteoporosis Canada, Fracture Prevention Central (USA) och Breakingpoint. org (Storbritannien) har alla utvecklat mallar som klinikledare kan använda för att slutföra och presentera affärsplaner för styrelser. Ta en titt för att se vilka av dessa resurser som skulle vara lämpligast för din klinik

9 3) Utforma frakturkedjan Det är viktigt att involvera och arbeta tillsammans med intressenter i utformningen och utvecklingen av frakturkedje-modellen, så att alla är med på båten och medvetna om sin roll från början. Genom att få input från teamet kan du ställa upp tydliga mål och fastställa följande: Tillämpningsområde för tillhandahållande av tjänster Hur resurser ska delas, t.ex. tillgång till DXA Kriterier för vilka patienter som ska inkluderas, både i början och i framtiden när frakturkedjan är fullt fungerande Intern dokumentation och frakturrapporteringsterminologi som ska användas mellan avdelningar Uppskattningar av arbetsbelastning och resurser som behövs, såsom extra personal, schemaändringar för DXA-undersökning Nedan följer en generell översikt av remissförfarandet för patienter inom en frakturkedja. De exakta rollerna och avdelningarna kan skilja sig mellan kliniker, men den grundläggande strukturen, där frakturkedjekoordinator står i centrum, kommer att ligga till grund för de flesta tjänster. NYA FRAGILITETS FRAKTURER REMISS FRÅN LÄKARE SJUKHUSVÅRD Akutmottagning, radiologi, ortopedi, geriatrik, frakturklinik HITTA FALL FRAKTURKEDJE- SAMORDNARE KOMMUNICERING AV VÅRDPLANEN FORTSATT VÅRD OCH UPPFÖLJNING Allmänkirurgi, öppenvårdsmottagning som t.ex. reumatologi, gynekologi, sjukgymnastik och geriatrik REMISS OCH UPPFÖLJNING BEDÖMNING OCH BEHANDLING AV OSTEOPOROS BEDÖMNING AV FRAKTURRISK +/- MED DXA-UNDERSÖKNING UPPFÖLJNING Utbildning om behandling Läkemedelsbehandling Fallriskbedömning Motionsprogram Utbildning i näringslära Reumatologi- /Endokrinologiavdelningen

10 INRÄTTA EN FRAKTURKEDJA 4) Utse frakturkedjekoordinatorn b. Remiss och uppföljning Frakturkedjekoordinatorn kommer troligen att vara någon ur sjukhusets administrativa personal eller en sköterska, och denna roll kommer att vara väsentlig för en framgångsrikt fungerande frakturkedja. Frakturkedjekoordinatorn säkerställer att patienten tas om hand genom ett konsekvent remissförfarande, träffar rätt personer vid rätt tidpunkt samt får lämplig bedömning, intervention och inbjuds till uppföljning. a. Hitta fall c. Kommunikation av vårdplanen Frakturkedjekoordinatorn kommer att fastställa metoder för genomgång av patientjournaler och sökandet efter frakturpatienter. Några viktiga varningstecken att hålla utkik efter vid identifiering av patienter att remittera till en frakturkedja är: Ålder över 50 eller postmenopausal Frakturkedjekoordinatorn kommunicerar den rekommenderade behandlingen och vårdplanen till patientens husläkare eller specialister, vilket medger fortsatt vård och övervakning och säkerställer att behandlingen av osteoporospatienter även omfattar primärvården. Kvinna Tidigare fraktur/familjehistorik av osteoporos IDENTIFIERING, UTREDNING OCH INITIERING EN BRA GUIDE TILL FRAKTURKEDJANS OPERATIVA FRAMGÅNGSFAKTORER Identifiering Undersökning Initiering av patienter med fragilitetsfraktur inklusive DXA och bedömning av risken för sekundär fraktur av vård, inklusive läkemedelsbehandling, specialistvård och patientutbildning

11 5) Initiera och utveckla frakturkedjan När frakturkedjan väl etablerats kan programmets prestanda och utveckling övervakas genom insamling och lagring av information. Denna information kan användas för att stödja identifieringen av områden där tjänsten kan förbättras, och bidra till att stödja och hantera förhandlingar kring tjänstens utveckling. INTERNATIONELLA OSTEOPOROSSTIFTELSENS RAMVERK FÖR BÄSTA PRAXIS Capture the Fracture är den internationella osteoporosstiftelsen IOFs (International Osteoporosis Foundation) webbresurs som utvecklats för att främja implementering av en frakturkedja för sekundär frakturprevention över hela världen. Ramverket för bästa praxis BPF (Best Practice Framework) utgör en nyckelfunktion för denna resurs och har utvecklats i samarbete med experter och ledare av etablerade frakturkedjor som ett globalt erkänt verktyg för bästa praxis och framgång i sekundär frakturprevention. BPF sätter upp ett internationellt riktmärke för frakturkedjor och gör att kliniska ledare och sjukvårdsadministratörer rationellt kan utvärdera tillhandahållande av sekundär frakturprevention, inom följande områden: Vägledning genom en beskrivning av de beståndsdelar i en frakturkedja som är väsentliga och bör eftersträvas Objektiv utvärdering av tjänsteleverans Finjustering av leverans och omfattning av vården För att ansöka om att din frakturkedja ska inkluderas i organisationen, besök capturethefracture.org/bestpractice-framework Det engelska nationella osteoporosförbundet (National Osteoporosis Society, NOS) har ytterligare användbar information om frakturkedjeimplementering. Besök för ytterligare information.

12 FRAKTURKEDJA - FRAMGÅNGSBERÄTTELSE GLASGOWS FRAKTURKEDJA FALLSTUDIE11 I november 1999, inrättade Glasgow Western Infirmary i Skottland en frakturkedja, i syfte att säkerställa att alla patienter över 50 år med en fragilitetsfraktur skulle få sekundär förebyggande bedömning och intervention där så behövdes. En överenskommen vårdstandard upprättades i samarbete med ortopeder och primärvårdsläkare. Frakturkedjan tog över ansvaret för att hitta frakturfall, bedöma och utföra diagnostiska utvärderingar (inklusive DXA), samt för att utföra specifika behandlingsrekommendationer för sekundär prevention av osteoporosfrakturer. År 2000 introducerades en tjänst i hela kommunen, baserad på Glasgow Western Infirmary-modellen. Innan denna frakturkedja inrättades testades färre än 10 % av frakturpatienterna för bentäthet (bone mineral density, BMD). Under de första 18 månaderna av verksamheten: Erbjöds 100 % av frakturpatienterna osteoporosbedömning, men vissa patienter avböjde utvärdering Fler än patienter med frakturer i höft, handled, överarm, fotled, fot, hand och andra ställen togs om hand av frakturkedjans specialistsköterskor inom osteoporos Cirka 75 % av dessa patienter övervägdes för BMD-mätning Cirka 20 % av patienterna rekommenderades för behandling utan behov av BMD-mätning Frakturkedjan vid Glasgow Western Infirmary, Skottland, Storbritannien Framgången med Glasgows frakturkedjeprogram ledde till att nationella och internationella organisationer godkände programmet som en modell för bästa praxis vid leverans av evidensbaserad sekundär förebyggande behandling för patienter med fragilitetsfraktur.

13 FALLSTUDIE AV TORONTOS MODELLPROGRAM FÖR OSTEOPOROSVÅRD implementerade den ortopediska avdelningen på St Michael s Hospital Toronto, ett undervisningssjukhus på universitetet i Toronto, Kanada, ett modellprogram för osteoporosvård (Osteoporosis Exemplary Care Program, OECP), för att identifiera, utbilda, utvärdera, remittera och behandla patienter som anses ligga i riskzonen för osteoporos på grund av en typisk fragilitetsfraktur. En särskild koordinator anlitades för att hjälpa till att hitta fall och samordna samarbetet mellan den ortopediska avdelningen, kliniken för metabola skelettsjukdomar och den nuklearmedicinska avdelningen. Det första verksamhetsåret utvärderades 430 patienter med en fragilitetsfraktur: Fler än 95 % av patienterna diagnostiserades, behandlades eller remitterades på lämpligt sätt för osteoporosvård 1 24 öppenvårdspatienter (56 %) remitterades till kliniken för metabola skelettsjukdomar eller till sin husläkare för osteoporosbehandling 31 % av de 128 öppenvårdspatienterna hade behandlats för osteoporos före bedömning enligt OECP En kostnadsanalys av uppgifterna talar för att en klinik som anställt en osteoporoskoordinator som hanterar 500 patienter med fragilitetsfraktur årligen skulle kunna minska antalet efterföljande höftfrakturer från 34 till 31 under det första året, med en nettobesparing för sjukhuset på ,20 kanadensiska dollar.20 Osteoporosis Exemplary Care Program (OECP), St. Michael s Hospital Toronto, Kanada

14 REFERENSER 1. Kanis JA, Johnell O, De Laet C, et al. A meta-analysis of previous fracture and subsequent fracture risk. Bone. 2004;35: Freedman KB, Kaplan FS, Bilker WB, Strom BL, Lowe RA. Treatment of osteoporosis: are physicians missing an opportunity? J Bone Joint Surg Am. 2000;82A: Hernlund E, Svedbom A, Ivergard M, et al. Osteoporosis in the European Union: Medical Management, Epidemiology and Economic Burden. A report prepared in collaboration with the International Osteoporosis Foundation (IOF) and the European Federation of Pharmaceutical Industry Associations (EFPIA). Arch Osteoporos. 2013;8: Akesson K, Marsh D, Mitchell PJ, et al. Capture the Fracture: a Best Practice Framework and global campaign to break the fragility fracture cycle. Osteoporos Int. 2013;24: Feron JM, Thomas T, Roux C, et al. L ostéoporose et l orthopédiste en Rev Chir Orthop Reparatrice Appar Mot. 2008;94 Suppl(6):S Papaioannou A, Kennedy CC, Ioannidis G, et al. CaMos Research Group. The osteoporosis care gap in men with fragility fractures: the Canadian Multicentre Osteoporosis Study. Osteoporos Int. 2008;19(4): Solomon DH, Finkelstein JS, Katz JN. Underuse of osteoporosis medications in elderly patients with fractures. Am J Med. 2003;115(5): Switzer JA1, Rolnick SJ, Jackson JM, et al. An opportunity for improving osteoporosis treatment in home health care. Geriatr Orthop Surg Rehabil. 2010;1(2): Netelenbos JC, Geusens PP, Ypma G, et al. Adherence and profile of non-persistence in patients treated for osteoporosis--a large-scale, long-term retrospective study in The Netherlands. Osteoporos Int. 2011;22(5): Bogoch ER, Elliot-Gibson V, Beaton DE, et al. Effective initiation of osteoporosis diagnosis and treatment for patients with a fragility fracture in an orthopaedic environment. J Bone Joint Surg Am. 2006;88: McLellan AR, Gallacher SJ, Fraser M, et al. The fracture liaison service: success of a program for the evaluation and management of patients with osteoporotic fracture. Osteoporos Int. 2003;14: McLellan AR, Reid DM, Forbes K, et al. Effectiveness of Strategies for the Secondary Prevention of Osteoporotic Fractures in Scotland. CEPS: 99/03. Edinburgh: NHS Quality Improvement Scotland; Huntjens KMB, van Geel TCM, Geusens PP, et al. Impact of guideline implementation by a fracture nurse on subsequent fractures and mortality in patients presenting with non-vertebral fractures. Injury. 2011;42(Suppl 4):S McLellan AR, Wolowacz SE, Zimovetz EA, et al. Fracture liaison services for the evaluation and management of patients with osteoporotic fracture: a cost-effectiveness evaluation based on data collected over 8 years of service provision. Osteoporos Int. 2011;22:

15 15. Dell R. Fracture prevention in Kaiser Permanente Southern California. Osteoporos Int. 2011;22 Suppl 3: Lih A, Nandapalan H, Kim M, et al. Targeted intervention reduces refracture rates in patients with incident non-vertebral osteoporotic fractures: a 4-year prospective controlled study. Osteoporos Int. 2011;22(3): Eekman DA, van Helden SH, Huisman AM, et al. Optimizing fracture prevention: the fracture liaison service, an observational study. Osteoporos Int. 2014;25: Eisman JA, Bogoch ER, Dell R, et al. Making the first fracture the last fracture: ASBMR task force report on secondary fracture prevention. J Bone Min Res. 2012;27:Appendix A. 19. Marsh D, Akesson K, Beaton DE, et al. Coordinator-based systems for secondary prevention in fragility fracture patients. Osteoporos Int. 2011;22: Sander B, Elliot-Gibson V, Beaton DE, et al. A coordinator program in post-fracture osteoporosis management improves outcomes and saves costs. J Bone Joint Surg Am. 2008;90:

16 FLIP is an educational programme designed and developed by Eli Lilly and Company. The FLIP programme and materials are supported and endorsed by the International Osteoporosis Foundation (IOF), the Swedish Osteoporosis Society (SvOS) and the Swedish National Association for Osteoporotic Patients (ROP). Copyright 2014 Eli Lilly and Company. All rights reserved. Eli Lilly Sweden AB, Box 721, Solna, Sweden Tel , Fax , SEFRT00349b March 2015 ROP

Frakturkedjor. vårdmodell som används för att fånga upp ROP

Frakturkedjor. vårdmodell som används för att fånga upp ROP Frakturkedjor (FRACTURE LIAISON SERVICEs, FLS)* EN GUIDE FÖR frakturkedje- KOORDINATORN * EN KOORDINATORbaserad, tvärvetenskaplig vårdmodell som används för att fånga upp patienter med en ny eller tidigare

Läs mer

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ORTOPEDER ROP

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ORTOPEDER ROP FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ORTOPEDER * EN KOORDINATORbaserad, tvärvetenskaplig vårdmodell som används för att fånga upp patienter med en ny eller tidigare fraktur ROP

Läs mer

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR SJUKVÅRDSHUVUDMÄN

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR SJUKVÅRDSHUVUDMÄN FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR SJUKVÅRDSHUVUDMÄN * EN KOORDINATORBASERAD, TVÄRVETENSKAPLIG VÅRDMODELL SOM ANVÄNDS FÖR ATT FÅNGA UPP PATIENTER MED EN NY ELLER TIDIGARE FRAKTUR

Läs mer

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ALLMÄNLÄKARE ROP

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ALLMÄNLÄKARE ROP FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ALLMÄNLÄKARE * EN KOORDINATORbaserad, tvärvetenskaplig vårdmodell som används för att fånga upp patienter med en ny eller tidigare fraktur ROP

Läs mer

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är

Läs mer

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Osteoporos Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Disclosure Östen Ljunggren Lecture fees from Eli Lilly and Amgen Definition Klinik Utredning Behandling

Läs mer

Sekundär frakturprevention i Värmland

Sekundär frakturprevention i Värmland Sekundär frakturprevention i Värmland en ny evidensbaserad osteoporosfrakturkedja Andreas Otto, ST-läkare, ortopediska kliniken i Karlstad Mål Minska incidensen av typiska osteoporosfrakturer - i synnerhet

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Varför behöver fler prednisolonpatienter

Varför behöver fler prednisolonpatienter Kristian Axelsson, terapigrupp Osteoporos 2019-01-31 Varför behöver fler prednisolonpatienter frakturskydd? Kristian Axelsson Ordförande Regional Terapigrupp Osteoporos ST-läkare Ortopedi Skövde Processledare

Läs mer

Frakturkedjan i Region Gävleborg

Frakturkedjan i Region Gävleborg Frakturkedjan i Region Gävleborg Task-shifting i praktiken 2019-02-07 Vilka är våra utmaningar För få patienter fick osteoporosbehandling efter lågenergifrakturer För få patienter med diagnos osteoporos

Läs mer

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom oktober Inbjudan till en 2-dagars utbildning Till: Verksamhetschefen cc: Berörda kollegor på kliniken Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 11-12 oktober 2017

Läs mer

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 12-13 oktober 2016. Inbjudan till en 2-dagars utbildning

Osteoporos. - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 12-13 oktober 2016. Inbjudan till en 2-dagars utbildning Till: Verksamhetschefen cc: Berörda kollegor på kliniken Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - Det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 12-13 oktober 2016

Läs mer

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett

Läs mer

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap

Läs mer

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Jävsdeklaration Medlem av expertgrupp för zolendronate (Aclasta), Novartis.

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB.

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB. BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB. Förekomst av osteoporos: - ungefär en ½ miljon människor i Sverige har osteoporos (2015) -

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2010-01-26 P 23 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret

Läs mer

Delredovisning av uppdrag om tidig upptäckt av osteoporos (följduppdrag motion 1/2016)

Delredovisning av uppdrag om tidig upptäckt av osteoporos (följduppdrag motion 1/2016) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Landstingsfullmäktige Delredovisning av uppdrag om tidig upptäckt av osteoporos (följduppdrag motion 1/2016) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delredovisning av uppdrag

Läs mer

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: En åtgärdsplan för att lösa krisen med benskörhetsfrakturer i Sverige

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: En åtgärdsplan för att lösa krisen med benskörhetsfrakturer i Sverige BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: En åtgärdsplan för att lösa krisen med benskörhetsfrakturer i Sverige FÖRORD Benskörhetsfrakturer påverkar nästan hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män som är 50

Läs mer

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: En åtgärdsplan för att lösa krisen med benskörhetsfrakturer i Sverige

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: En åtgärdsplan för att lösa krisen med benskörhetsfrakturer i Sverige BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: En åtgärdsplan för att lösa krisen med benskörhetsfrakturer i Sverige FÖRORD INNEHÅLL Benskörhetsfrakturer påverkar nästan hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män

Läs mer

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

ERAS Enhanced Recovery After Surgery ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för

Läs mer

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem HSN 2009-12-01 P 21 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem Ärendet

Läs mer

Fråga Sammanfattning

Fråga Sammanfattning Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-12-22. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av litteratursökningen

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändning hos äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldres läkemedelsanvändning utveckling

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år. Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Låt dig inte luras av statistik

Låt dig inte luras av statistik Låt dig inte luras av statistik Ett träningspass för allmänläkare Malin André Bo Karlsson allmänläkare Uppsala Populationen i primärvård och på sjukhus Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet Exempel 1 från SNAC-K Smärtbehandling hos äldre med och utan demens: en populationsbaserad

Läs mer

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin MY DISCLOSURE None of the researchers within the econtinence

Läs mer

En validering av frakturmodulen i analysverktyget Medrave4. ST-projekt Frida Lövgren Handledare Per Stenström, Allmänspecialist

En validering av frakturmodulen i analysverktyget Medrave4. ST-projekt Frida Lövgren Handledare Per Stenström, Allmänspecialist En validering av frakturmodulen i analysverktyget Medrave4 ST-projekt Frida Lövgren Handledare Per Stenström, Allmänspecialist FoU-enheten, Region Uppsala Ht 2017 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten

Läs mer

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO

16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO Vi behöver data 16 miljoner dödsfall per år av VRI globalt enligt WHO Hjärt-kärlsjd 9 miljoner Stroke 6 miljoner KOL 3,2 miljoner Lungcancer 1,7 miljoner Diabetes 1,6 miljoner Pneumoni 3,2 miljoner Gastoenterit

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab) PATIENTINFORMATION Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab) Den här broschyren vänder sig till dig som får behandling med Prolia mot

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

V.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker..

V.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker.. V.A.C. VeraFlo Therapy Rensar.. behandlar.. läker.. Vilka utmaningar möter du vid sårläkning? Vårdpersonal och KCI försöker ständigt hitta sätt att läka sår snabbare och effektivare, för att förbättra

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SAMARBETE Maria Bjerstam En kraftsamling på innovation Affärs-rådgivning Nya branscher Industriingång och testbädd

Läs mer

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

KLOKA LISTAN. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Ändringsförslag från expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Empagliflozin (Jardiance) in som alternativt andrahandsval

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument 1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos

Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Katharina Verheijen, ST-läkare Vårdcentralen Oden, Falköping

Läs mer

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Svensk Osteoporosvård. Appendix II: Landstings- och regionbeskrivningar

Svensk Osteoporosvård. Appendix II: Landstings- och regionbeskrivningar Svensk Osteoporosvård Appendix II: Landstings- och regionbeskrivningar 12 mars 2014 Svensk Osteoporosvård: Appendix 2 Detta appendix innehåller en sammanfattning av information från intervjuer och enkäter

Läs mer

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom Björn Beermann SPF Idun Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom Två typer av benvävnad Vad är osteoporos? Skelettet är en levande vävnad som hela tiden omformas och hela skelettet byts ut under

Läs mer

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh

Namn: Michal Winiarski, ST-läkare Närsjukvårdskliniken, Hässleholms Sjukhus, Kryh Projektplan Kvalitets arbete: KAD- bara när det behövs. Hur kan vi bli bättre på att förebygga och behandla urinretention hos äldre? Målet är att utarbeta evidensbaserade riktlinjer för äldre patienter

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Vetenskapligt underlag Bilaga 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för rörelseorganens

Läs mer

Motion: Screening av benskörhet Handlingar i ärendet:

Motion: Screening av benskörhet Handlingar i ärendet: Motion: Screening av benskörhet Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping 2014-09-23 Protokollsutdrag från Hälso-

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer Mattias Lorentzon Professor, specialistläkare Centrum för ben- och artritforskning, Sahlgrenska akademin och osteoporosmottagningen,sahlgrenska Mölndal,

Läs mer

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar Maria Flink, med dr, socionom/kurator maria.flink@ki.se Vårdens övergångar PRIMÄRVÅRD Akut inläggning Planerad inläggning inskrivning Vårdövergång

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION

CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se Ann-Sofie Källberg Högskolan, Dalarna Akutkliniken, Falu Lasarett Institutionen för Medicin Solna, Karolinska

Läs mer

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017 Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och KOL Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det? JONAS RAMNERÖ, STOCKHOLMS UNIVERSITET Vetenskap och beprövad erfarenhet Emminence based treatment Evidence based treatment Evidence based practice Evidence

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1

Osteoporos. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Osteoporos 1 Osteoporos den tysta epidemin Skandinaviska kvinnor har högst risk i världen för att drabbas av höftfraktur. I 50 årsåldern har

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kostnadseffektivt förebygga fraktur hos äldre kvinnor med osteoporos

Kostnadseffektivt förebygga fraktur hos äldre kvinnor med osteoporos Fredrik Borgström, pol mag, Stockholm Health Economics (fredrik.b@healtheconomics.se) Niklas Zethraeus, ekon dr, Centrum för hälsoekonomi, Handelshögskolan, Stockholm Ekonomisk utvärdering baserad på klinisk

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer