Översiktligt projekterings PM Geoteknik

Transkript

1 Översiktligt projekterings PM Geoteknik Vik 1:67 Vik Trädgårdsstaden Upplands Väsby kommun Rev

2 Sida 1 (6) Projekterings-PM Geoteknik Uppdragsnamn Vik 1:67, Vik trädgårdsstaden Upplands-Väsby kommun Upplands Väsby kommun Drabantvägen 9 C Upplands Väsby Uppdragsgivare Marie Erlandsson / Anna Silver Vår handläggare Henrik Håkansson Datum , Rev Uppdrag Uppdraget omfattar en översiktlig geoteknisk undersökning som underlag för disponering och planläggning av området Vik för bland annat nya bostäder och en ny skola, Upplands Väsby kommun. Objektsbeskrivning översiktlig Upplands Väsby kommun planerar att anlägga en ny stadsdel, Vik Trädgårdsstad. Området är beläget strax nordöst om Upplands Väsby samhälle i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse. I den sydvästra delen av området ligger en befintlig skola som så småningom planeras att rivas. Övrig mark utgörs till övervägande del av åker. På ett par ställen samt i det nordöstra hörnet förekommer även skogsbeväxt mark. Inom området planeras i huvudsak för villabyggelse, radhus och liknande i 1 2 plan. I det västra hörnet, ut mot Viravägen, planeras även för en ny skola. Utförda undersökningar Resultatet av utförda undersökningar framgår av Markteknisk undersökningsrapport med uppdragsnummer 13U23622, dat , upprättad av. Markförhållanden Markytan i undersökta sonderingspunkter varierar från som lägst ca +7,5 till som högst ca +19, med de lägst liggande partierna i områdets sydvästra del. Inom ytor med fastmark, där sondering/provtagning inte utförts, förekommer ännu högre liggande partier. Inom ytor med åkermark utgörs marken överst av 0,2 0,4 meter mulljord. Mulljorden har inslag av lera och underlagras av upp till ca 16 meter kohesionsjord. Under kohesionsjorden återfinns friktionsjord som djupare ner vilar på berg. I södra delen av området förekommer även upp till 0,5 meter fyllning i markytan. Box Uppsala Telefon Fax Besök Strandbogatan 1. Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (6) Kohesionsjorden utgörs av lera som ner till ca 1 2,5 meters djup är av fast beskaffenhet, så kallad torrskorpelera, för att därunder i huvudsak övergå till lös respektive mycket lös beskaffenhet. Lägsta konstaterade skjuvhållfasthet, reducerad med avseende på konflytgräns, har sammanställs i tabell 1. I samband med provtagning har leran ställvis klassificerats som siltig. Enligt kolvprover är leran grå varvig, ställvis med skikt av finsand. Tabell 1 Lägsta skjuvhållfasthet (reducerad med avseende på konflytgräns) Borrpunkt nummer Lerdjup [m] τ fu [kpa] 13BG12 2,5 5 13BG BG Lerdjupet inom den norra halvan av området varierar generellt mellan 0 och ca 5 meter. I den södra halvan tilltar lerans mäktighet och uppgår som mest till ca 16 meter. Lerdjupet för hela området redovisas på ritning G , se bilaga 1. Friktionsjorden under leran har endast undersökts i enstaka punkt och där utgjorts av sandigt grus. Generellt bedöms förekommande friktionsjorden utgöras av morän av medelhög till hög relativ fasthet. På större djup återfinns berg. Förekommande fyllning utgörs av lera och mulljord. Utförda trycksonderingar har stoppat i fast lagrad friktionsjord, mot block eller berg och har i de flesta fall gått ner mellan 0,5 och 3,5 meter i friktionsjorden. Det totala sonderingsdjupet räknat från markytan varierar mellan 1,5 17 meter. I sonderingspunkt nr 13BG10 har en jordbergsondering utförts för att kunna installera ett grundvattenrör. Djupet till berg var ca 4 meter. Grundvatten, ytvatten För kontroll av grundvattnets trycknivå inom området har 5 st. grundvattenrör installerats i samband med det geotekniska fältarbetet. Resultat av avläsningarna redovisas nedan i tabellform. Tabell 2 Grundvattenavläsningar ID Markytan Datum Nivå GVY Anmärkning 13BG01GW +16, Ej stabiliserad , , Torrt 13BG06GW +16, Ej stabiliserad Torrt, < +14, Torrt, < +14, Torrt, < +14,5 13BG10GW +13, Ej stabiliserad , , ,4

4 Sida 3 (6) ID Markytan Datum Nivå GVY Anmärkning 13BG13GW +7, Ej stabiliserad Ej stabiliserad Ej stabiliserad ,2 13BG17GW +7, Ej stabiliserad , , ,8 Utifrån iakttagelser i fält samt utförda avläsningar av grundvattenrör bedöms grundvattennivån ligga ca 3 meter under markytan i de norra och östra delarna, d.v.s. i de högre delarna av området. I den södra delen av området ligger trycknivån betydligt högre, upp till ca 0,7 meter under mark yta har noterats i rör 13BG17GW. Ytvatten sjunker normalt ner i fyllning och mulljordslager eller avbördas via befintligt dagvattensystem. Vid riklig nederbörd kan även ytavrinning ske i terrängens lutningsriktning Sättningar - allmänt För kontroll av lerans sättningsegenskaper har ostörda lerprover i 3 sonderingspunkter upptagits från flera olika djup. Proverna har analyserats på laboratorium med avseende på lerans sättningsegenskaper. Utförda ödometerförsök (typ CRS) visar att leran inom området är starkt överkonsoliderad i lerans övre delar, för att längre ner i profilen övergå till att vara överkonsoliderad med ca 10 kpa för rådande grundvattenyta. Överslagsberäkning har utförts med utgångspunkt från laboratorieundersökningar för respektive borrpunkt. Beräkningarna har utgått från en jämt fördelad belastningsökning motsvarande 10 resp. 20 kpa vilket motsvarar ca 0,5 resp. 1 meter uppfyllnad. Teoretiska beräknade sättningar för varierande lerdjup framgår av Tabell 3. Tabell 3 Sättningsberäkningar Borrpunk nr. Lerdjup [m] 10 kpa Sättning [cm] 20 kpa Sättning [cm] 13BG BG13 3 < BG

5 Sida 4 (6) Viktigt att beakta vid projekteringen är således att undvika större uppfyllnader i delar med stora lerdjup. Främst gäller detta i anslutning till entréer och markförlagda ledningar där sättningar kan äventyra funktionen. Radon Klassificering av marken med avseende på radon beror dels på typen av undergrund, dels på uppmätt värde. I en tät jord, t.ex. lera, tillåts betydligt högre värden än i en genomsläpplig jord, som t.ex. grus. T.ex. går gränsen för högradon i grus vid >50 kbq/m 3 medan den i lera går vid >120 kbq/m 3, se tabell nedan. Tabell 3 Överslagsintervall för riskbedömning av jord (kbq/m 3 ) Markklass Grus Siltig-sandig morän Silt Lera Högradon >50 >50 >100 >120 Normalradon Lågradon <10 <10 <20 <60 Vid mätning går det heller inte att ta ett medelvärde av utförda mätningar eller bortse från ett högt värde som sticker ut eftersom den högsta halten bevisligen har konstaterats. Även om jordarten i markytan utgörs av leran kan höga halter förekomma. T.ex. om lerdjupet är begränsat. Då kan radongas från underliggande, mer genomsläpplig jord, transporteras upp genom sprickor i torrskorpeleran och ge höga värden. Förekommer befintlig fyllning kan även detta påverka resultatet eftersom fyllningen kan utgöras av material som avger höga värden medan den underliggande jorden inte nödvändigtvis gör det i lika stor utsträckning. Inom området förekommer flera olika jordarter, från partier med morän (som normalt klassificeras som relativt genomsläpplig friktionsjord) till mäktiga lager av siltig lera (som normalt klassificeras som mycket tät). För undersökningen har radonhalten i markluften mätts i 6 punkter vars lägen framgår av planritning, se tillhörande MUR. De utförda mätningarna visar att marken inom undersökningsområdet innehåller låga till höga radonhalter. Marken klassificeras generellt som normalradonmark. Med hänsyn till att såväl låga som höga värden noterats i samband med denna översiktliga undersökning föreslås att kompletterande mätning och riskbedömning med avseende på radon utförs i varje enskilt fall med hänsyn till jordprofil. Grundläggning Utifrån undergrundens geotekniska förutsättningar kan området schematiskt delas in i delytor med olika förutsättningar för grundläggning. I områdets sydvästra del gäller generellt att all typ av husbyggnation erfordrar en pålad grundläggning. Detta gäller inom området med lermäktigheter från ca 4 meter upp till 16 meter. Förväntad pållängd har inte närmare undersökts inom ramen för denna översiktliga undersökning men en grov uppskattning är att pålarnas blir 2 3 meter längre än utförda trycksonderingar, se tillhörande Markteknisk undersökningsrapport. Lerans skjuvhållfasthet har kontrollerats i tre punkter. Lägsta reducerade skjuvhållfasthet framgår av tabell 1, se även bilaga 2 i tillhörande Markteknisk undersökningsrapport.

6 Sida 5 (6) Leran inom området är sättningsbenägen vid belastning, t.ex. vid uppfyllnad och grundvattensänkning vilket skall beaktas vid disponering och planering av området. Beräknade sättningar för varierande lerdjup och tillskottslast framgår av tabell 3, sidan 3. Längre norrut, där lerdjupet varierar mellan ca 2 och 4 meter, bedöms mindre byggnader kunna grundläggas direkt i mark. Detta gäller t.ex. villor i ett till två plan och lättare byggnader eller byggnader med mindre spännvidder och därmed god lastspridning. Föreslagen grundläggning förutsätter relativt jämna lerdjup och att stomme respektive byggnads- och fasadmaterial klarar mindre sättningar/sättningsdifferenser. Tyngre konstruktioner bedöms däremot erfordra pålning eller andra geotekniska förstärkningsåtgärder. I och i anslutning till partier med morän och berg samt där lerdjupet är mindre än ca 2 meter, kan grundläggning utföras direkt i mark på hel platta, längsgående sulor eller plintar. Man bör dock även här undvika ojämna förhållanden inom enskilda byggnader. Schakt, stabilitet Förutsättningarna för schakt varierar inom området. I de höglänta partiet kan temporär schakt i lera utföras ner till ca 2 á 2,5 meter från befintlig markyta i släntlutning 3:1 utan särskilda förstärkningsåtgärder. Inom detta högre liggande område har grundvattentrycknivån noterats djupare ner. Utifrån uppmätta värden föreligger ingen risk för bottenupptryckning. Det kan däremot inte uteslutas att trycknivån periodvis kan ligga högre även in dess ytor, främst med hänsyn till omgivningens relativt branta morän- och bergpartier. I de lägre liggande delarna är förutsättningarna för schakt betydligt sämre. Temporär schakt bedöms här kunna utföras ner till ca 2 meter från befintlig markyta i släntlutning 2:1 utan särskilda förstärkningsåtgärder. I de lägre liggande partierna förekommer även en högt stående grundvattentrycknivå. Denna trycknivå påverkar inte planerade schaktarbeten inom ytor med stora lermäktigheter. Vid schakt i anslutning till fastmarkspartier eller ytor med begränsat lerdjup skall däremot risken för bottenupptryckning beaktas. I samband med schakt kommer däremot normal länshållning att erfordras av nederbörd och eventuellt inströmmande markvatten. Djupare schakter utreds i varje enskilt fall utifrån markens förutsättningar. Förstärkningsåtgärder som kan bli aktuella är t.ex. flackare släntlutning, avlastning av släntkrön, spontlåda/kassett eller spont. Motsvarande schakt i friktionsjord inom området bedöms kunna utföras i släntlutning 1:1. Vid våt väderlek eller vattenmättade förhållanden kan den siltiga jorden erhålla flytjordsegenskaper vilket kan komma att kräva flackare slänter. Förekommande sandskikt kan ge inströmmande markvatten i schakt.

7 Sida 6 (6) Bilaga 1: Ritning G , Plan Lerdjupskurvor. Dat Det skall nämnas att lerdjupskurvorna är schematiskt tolkade utifrån ett fåtal borrpunkter inom området. Inom delytor där lerdjupet är begränsat kan därför avvikelsen var relativt stor. Bilaga 2: Ritning G , Plan Disposition. Dat Inlagda gränser avseende byggnation skall tolkas som en översiktlig bild av förutsättning för grundläggning inom respektive delområde. Uppdragsansvarig Handläggare Henrik Håkansson Telefon , henrik.hakansson@bjerking.se Esra Bayoglu Flener Telefon EBF@bjerking.se

8 BJERKING AB N FÖRKLARINGAR KARTA KOORDINAT- SYSTEM HÖJDSYSTEM DIGITAL GRUNDKARTA SWEREF RH2000 BETECKNINGAR ALLM. ENLIGT SGF/BGS BETECKNINGSSYSTEM VERSION 2001:2 ( SONDERINGSPUNKT PROVTAGNINGSPUNKT RADONMÄTPUNKT LERDJUPSKURVA RITNINGEN AVSER ENDAST GEOTEKNISK INFORMATION..\Modell\G10_P01.dwg..\Modell\UVK_Viks gård_130114_rh00.dwg K:\Uppdrag_i_Navet\13U23622\G\Modell\G10_P02.dwg XREFS: m BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROJEKTERINGSUNDERLAG VIK 1:67 M FL UPPLANDS VÄSBY KOMMUN UPPDRAG NR DATUM SKALA Arkitekter Ingenjörer 13U A1 A3 RITAD/KONSTR AV PK ANSVARIG BJERKING AB Box Uppsala Telefon: Telefax: HANDLÄGGARE EBF HENRIK HÅKANSSON GEOTEKNISK UNDERSÖKNING LERDJUPSKURVOR PLAN NUMMER BET - 1:4000 G PLO: , 11:31, K:\UPPDRAG_I_NAVET\13U23622\G\RITDEF\G DWG, pk LAGER:

9 BJERKING AB N FÖRKLARINGAR KARTA KOORDINAT- SYSTEM HÖJDSYSTEM BETECKNINGAR DIGITAL GRUNDKARTA SWEREF RH2000 ALLM. ENLIGT SGF/BGS BETECKNINGSSYSTEM VERSION 2001:2 ( Grundläggning av såväl lättare som tyngre konstruktioner/byggnader kan ske direkt i mark. Grundläggning av 1-2 vånings villor samt lättare byggnader med mindre spännvidder och därmed god lastspridning. Jämna lerdjup förutsätts och att stomme resp. byggnadsoch fasadmaterial klarar mindre sättningar/differenssättningar. Tyngre konstruktion bedöms erfordra pålning eller andra förstärkningsåtgärder. Gata/VA bedöms inte erfordra förstärkningsåtgärder. Generellt bedöms all typ av husbyggnation erfodra en pålad grundläggning. I de djupaste delarna kan inte uteslutas att även gata/va kräver geotekniska förstärkningsåtgärder...\modell\g10_p01.dwg..\modell\uvk_viks gård_130114_rh00.dwg K:\uppdrag_i_navet\13U23622\G\Modell\G10_P04.dwg XREFS: m BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROJEKTERINGSUNDERLAG VIK 1:67 M FL UPPLANDS VÄSBY KOMMUN UPPDRAG NR DATUM SKALA RITNINGEN AVSER ENDAST GEOTEKNISK INFORMATION Arkitekter Ingenjörer 13U A1 A3 RITAD/KONSTR AV PK ANSVARIG BJERKING AB Box Uppsala Telefon: Telefax: HANDLÄGGARE EBF HENRIK HÅKANSSON GEOTEKNISK UNDERSÖKNING DISPOSITION PLAN NUMMER BET - 1:4000 G PLO: , 10:52, K:\UPPDRAG_I_NAVET\13U23622\G\RITDEF\G DWG, pk LAGER: