Delårsrapport Januari - augusti 2014
|
|
- Lars-Göran Berglund
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delårsrapport Januari - augusti 2014
2 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 Balanserad styrning 8-12 Driftsredovisning 13 Investeringsredovisning Personalredovisning 16 Sandvikens Kommun och Kommunkoncern Finansiell analys Redovisningsmodell 25 Sammanställd redovisning 26 Redovisningsprinciper Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Noter Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Arbetsmarknads- och trafiknämnd Kommunstyrelsens förvaltning Gemensam finansiering 101 Bolagen i kommunkoncernen Revisionsutlåtande
3 organisation och övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, 21. I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.
4 4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje på att arbetet med medborgarservice går vidare. Meningen är bland annat att denna funktion ska underlätta för medborgarna att hitta, lätt och rätt, inom kommunens tjänsteutbud när funktionen tas i drift till sommaren Vi ser också en fortsatt befolkningsökning under årets åtta första månader, med hela 369 personer. Antalet invånare uppgår den 31 augusti 2014 till Speciellt tillfredsställande är att vi har ett födelseöverskott såväl i juni som i juli månad på totalt 33 personer. Det var länge sedan vi såg det i Sandviken. En ökande befolkning blir också en utmaning. Det behövs såväl lägenheter som ytterligare lokaler för förskola och skola. Sandvikens kommun redovisar för perioden ett resultat på 57,3 mkr. Prognosen för året visar på -5,3 mkr. Några av nämnderna har även under år 2014 haft problem, och jobbar hårt för att klara sig inom givna ekonomiska ramar. Hela kommunkoncernen redovisar ett resultat för perioden, efter finansiella poster, på 110,6 mkr. Prognosen för helåret uppgår till 55,0 mkr. Under år 2012 tillsatte fullmäktige en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över den politiska nämndsorganisationen. Under 2014 fastställdes den organisation som ska gälla för den nya mandatperioden, från och med 1 januari 2015 och framåt. Den nya organisationen innebär i korthet att kommunstyrelsen får två nya utskott, serviceutskottet och utvecklingsutskottet. Därtill byter arbetsmarknads- och trafiknämnden namn till arbetslivsnämnden och bygg- och miljönämnden till samhällsbyggnadsnämnden och ett antal verksamheter flyttar mellan nämnderna. Vi är övertygade om att den nya nämndsorganisationen kommer att fungera effektivt och gynna den verksamhet som ska bedrivas. Från och med den 1 januari 2014 inrättades en gemensam nämnd för verksamhetsstöd, med Gävle som hemvist. Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner avser att samverka inom olika områden i större utsträckning än idag. Genom att samverka i en gemensam nämnd kan kommunerna använda befintliga resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, något som gynnar oss alla. Från och med den 1 januari 2015 kommer en gemensam nämnd för överförmyndarverksamheten att starta. Här samverkar Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner, med Sandviken som värdkommun. Även här är ambitionen att tillsammans kunna bedriva en för medborgarna effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet än i dag. Glädjeämnen under år 2014 är att det första trygghetsboendet växer fram i Sandviken. I augusti 2013 ställde sig kommunstyrelsen positiv till att bevilja bidrag till trygghetsboende Kanalgården. Vi är övertygade om att denna nya boendeform för äldre fyller en stor funktion och ser redan idag efterfrågan efter lägenheterna. Det är Kanalkyrkan som bygger boendet. Riktlinjer för trygghetsboende inom Sandvikens kommun kommer att föreläggas kommunfullmäktige, under hösten I samband med detta arbete görs också en inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet i Sandviken. Rapporten har godkänts av kommunstyrelsen och ska ligga till grund för att bedöma framtida inriktning och omfattning av olika boendeformer. Tillgång på tillgängliga bostäder ger
5 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 enligt forskning minskade kostnader för äldreomsorg, både i form av hemtjänst och vid flytt till särskilt boende. Ett samarbete med olika fastighetsägare är därför av stor vikt! Det vi också kan konstatera är att alla elever och lärare nu har tillgång till egen dator. De sista datorerna levererades i samband med skolstart, och nu finns cirka datorer inom utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun. Det ska bli spännande att följa nästa steg med nästa generations lärande. Antalet användare av kommunens e-tjänster ökar. Totalt har under perioden drygt inloggningar gjorts. Vi arbetar vidare för att möta efterfrågan på e-tjänster för att underlätta för våra medborgare att den vägen ha kontakt med kommunen och här kommer även medborgarservice att vara ett viktigt verktyg. Satsningen på centrumutveckling som vi beslutat om är viktig. En levande stadskärna är en förutsättning för hela kommunens attraktionskraft. Vi bygger ofta vår bild av staden och kommunen genom intrycket av centrum. Många människor i centrum genererar omsättning och tillväxt. Detta vill vi jobba vidare för. Arbetslösheten i Sandviken är fortsatt hög. Inom kommunen har vi fortfarande anledning att oroa oss över arbetslösheten bland ungdomar och kostnaderna för försörjningsstöd. Kommunens resurser inom området försörjning, arbetsmarknadsåtgärder och integration måste därför fortsätta fördjupa sitt samarbete, för att på ett effektivt sätt kunna möta de människor som står utanför arbetsmarknaden. Detta gäller såväl internt inom kommunen som externt mot framför allt arbetsförmedlingen. Ett antal stora investeringsprojekt har följts, av kommunstyrelsen, under perioden. I 2014 års investeringsbudget har nybyggnation av vårdoch omsorgsboendet Ängsbacken, byggnation av förskoleavdelningar vid Norrsätra- respektive Hammarskolan, utveckling centrum, inkluderat Drottningen, installation och drifttagande av tryggheltslarm/telefoner samt IT-utrustning, valts ut. Arbetet med att ta fram ägardirektiv och bolagsordningar för våra bolag fortsätter. För Sandviken Energi AB med koncern kommer förslag till bolagsordningar föreläggas kommunfullmäktige under hösten Sandviken Energi Elnät AB har arbetat med att vädersäkra och förbättra nätet under perioden. Endast ett större strömavbrott har inträffat under första åtta månaderna. Inom Sandnet har arbetet med utbyggnaden av FTH (Fiber till hemmet) har varit lyckosamt. Så här långt ligger anslutningsgraden över 50 procent. Samtliga beställda anslutningar ska vara levererade i början på december. Sandvikenhus håller på att färdigställa den sista etappen i kvarteret Dalslänningen, i centrala Sandviken. Bolaget har också färdigställt två spontanidrottsanläggningar under perioden, i Norrsätra och Björksätra. Vi kan också konstatera att uthyrningsgraden inom Sandvikenhus ökat markant under perioden som en följd av inflyttningen till kommunen. Högbo Bruk AB fortsätter det lyckosamma samarbetet med kommunen inom arbetsmarknadsområdet. Idag är så mycket som 100 personer sysselsatta inom bruket, utöver fast anställd personal. Evenemang på Göransson Arena fortsätter. Under perioden har bland annat Landsbygdsriksdagen, Göransson Cup, konsert med Deep Purple, Trollkaren från Oz och Jesus Christ Super Star genomförts. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande Det nya serviceboendet vid Ängsbacken fortskrider. Vi konstaterar med tillfredsställelse att projektet ligger cirka en och en halv månad före tidplanen. Boendet ska enligt planerna tas i bruk vid årsskiftet 2015/2016. På Hammarskolan och Norrsätraskolan byggs nya förskoleavdelningar för att möta ytterligare behov av förskoleplatser samt flytta verksamhet från andra lokaler. Totalt byggs fyra avdelningar som ger 54 nya platser. Avdelningarna tas i bruk vid årsskiftet 2014/2015.
6 6 Organisation Organisation organisation och övergripande kommentar Kommunen Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Omsorgsnämnd Bygg- och miljönämnd Kunskapsnämnd Kommunstyrelse Arbetsmarknadsoch trafiknämnd Kultur- och fritidsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Omsorgsförvaltning Bygg- och miljöförvaltning Kunskapsförvaltning Kommunstyrelseförvaltning Arbetsmarknadsoch trafikförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Individ- och familjeomsorgsförvaltning Personalkontoret Kommunledningskontoret Ekonomikontoret IT-kontoret Näringslivskontoret Tekniska kontoret Inköpskontoret Servicekontoret Informationskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% Kommunfullmäktige 100% Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri Gästrike Återvinnare 23% 100% Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% 100% Sandvikens Specialfastigheter AB Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus AB 100% 1% 99% 100% Sandviken Energi Elnät AB Sandviken Energi Vatten AB Bångbro Kraft AB Mekkab AB Knuten Fastigheter HB Sandvikens Nyttofastigheter AB
7 förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 God ekonomisk hushållning Kommunen Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamheten anges verksamhetsmål. Finansiella mål Inför år 2014 har fullmäktige angivit att resultat för året ska budgeteras till 7 mkr. De definitiva ekonomiska ramarna för respektive nämnd har fastställts liksom en investeringsplan för kommunen totalt på 144,4 mkr. Investeringsplanen har senare justerats av fullmäktige i ett beslut den 14 april 2014, 48, till 185,9 mkr. Sandvikens kommuns resultat för perioden uppgår till 57,3 mkr, medan prognosen för helåret pekar på ett resultat på -5,3 mkr. Det första målet är därmed uppfyllt för perioden. För helåret 2014 ser det sämre ut. Arbetet fortsätter därför aktivt för att nå en ekonomi i balans för år Under perioden har kommunen ändrat avskrivningsreglerna för sina fastigheter. Nu används komponentavskrivning. Detta har påverkat såväl resultatet för perioden som prognosen positivt. Det andra målet som anger att respektive nämnd ska bedriva sin verksamhet inom givna ekonomiska ramar, är också uppfyllt för perioden. Tillsammans redovisar nämnderna ett resultat på 57,7 mkr. Helårsprognosen pekar dock mot ett resultat, på -6,5 mkr. Avvikelser kan konstateras inom kunskapsnämnden, omsorgsnämnden, individ- och familjeomsorgsnämnden och bygg och miljönämnden. Övriga nämnder prognostiserar positiva årsresultat eller resultat nära noll. Mål två är därmed också uppfyllt för perioden, medan nämnder och förvaltningar får fortsätta arbeta aktivt för att klara målet även för helåret Sandvikens kommun redovisar för perioden ett positivt resultat, på 57,3 mkr. Prognosen för helåret 2014 pekar mot ett underskott på 5,3 mkr. Nämnder och förvaltningar har i uppdrag att arbeta aktivt för att arbeta bort även detta underskott. Målet är därmed uppfyllt för perioden, och kommer förhoppningsvis att kunna nås även på helårsbasis. När det gäller att avsätta till buffert inom nämndernas ramar så har fem av sju nämnder budgeterat för en buffert år Den budgeterade bufferten uppgår totalt till 0,3 procent av kommunbidraget år Målet kommer därför inte att nås till fullo för året. Det sista målet är att den kommunägda totala lokalytan ska minskas genom att antalet kvadratmeter i externt hyrda lokaler minskas. De externa lokalerna är den 31 augusti kvadratmeter. Under hösten kommer dessa att minska med omkring 800 kvadratmeter. Bedömningen är att målet kommer att nås. Värt att notera är att den kommunägda totala interna lokalytan samtidigt minskar med 16,2 procent i förhållande till år 2013, till kvadratmeter. Många mål mäts på helårsbasis och efter åtta månader kan enbart indikationer ges för hur året slutar. Investeringsvolymen för perioden uppgår till 75,4 mkr. Med en linjär förbrukning innebär det att beloppet ligger under ramen för vad fullmäktige beslutat. Målet måste därför anses vara uppfyllt. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande inom nämndernas verksamheter. Tre mål har fastställts. Det första målet är att kommunen ska ha en ekonomi i balans år Resultatet för året ska vara positivt. Det andra målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen ska vara förberedda för oförutsedda händelser, genom att avsätta en buffert inom sina egna ekonomiska ramar. Det tredje, och sista målet är att den kommunägda totala lokalytan ska minskas genom att antalet kvadratmeter i externt hyrda lokaler minskas.
8 8 Balanserad styrning förvaltningsberättelse Balanserad styrning Kommunen Balanserad Styrning uppföljning och prognos av måluppfyllelse per För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget Uppföljning och prognos utgår ifrån de fastställda målen och måluppfyllelse för perioden eller helåret. Graden av uppfyllelse grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden. Mätningens resultat åskådliggörs med följande färgmarkeringar: Kolumn U = Uppföljning status måluppfyllelse för perioden Ej påbörjat Påbörjat Kolumn P = Prognos bedömning måluppfyllelse för helår Uppfylls ej Delvis uppfylls Klart Perspektiv MEDBORGARE Uppfylls Övergripande målsättning: Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling. Mål U Mått Status P Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalité. Målnivå: NMI index 55. Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI. Värde 2010: NMI 51 Värde 2011: NMI 53 Värde 2012: NMI 52 Värde 2013: NMI 51 SCB:s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI 2014 skickades ut under september och resultatet från enkäten presenteras i december. Nämnderna genomför olika brukarenkäter och brukardialoger för att säkerställa kvalitén i verksamheterna. Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Målnivå: NII index 43 Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande - Index, NII. Värde 2010: NII 37 Värde 2011: NII 41 Värde 2012: NII 38 Värde 2013: NII 37 SCB:s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande- Index, NII 2014 skickades ut under september och resultatet från enkäten presenteras i december. Nämnderna genomför olika brukardialoger för att öka möjligheterna till inflytande och påverkan i verksamheterna. Alla nämnder för dialog med medborgarna om kommunens verksamheter. Målnivå: Antal dialoger ökar årligen. Mätmetod: Antalet dialoger. Värde 2011: Tre nämnder har genomfört medborgardialoger. Värde 2012: Fem nämnder har genomfört medborgardialoger. Värde 2013: Tre nämnder har genomfört medborgardialoger. Kultur och fritidsnämnden och Sandvikenhus genomförde en gemensam medborgardialog i augusti om spontanidrott. Vid dialogen framkom förslag på förbättringar för spontanidrotten i kommunen som finns dokumenterat på kultur - och fritidsförvaltningens hemsida. Arbetsmarknads - och trafiknämnden har genomfört flera dialoger.
9 förvaltningsberättelse Balanserad styrning 9 Perspektiv MEDARBETARE Övergripande målsättning: Sandvikens kommun har nöjda medarbetare. Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Mål U Mått Status P Chefer upplever ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå: Förbättring utifrån index Mätmetod: Medarbetarundersökning Värde 2012: MMI Motiverad Medarbetarindex för chefer är 73 Värde 2013: MMI blev 74 Medarbetarenkäten för cheferna skickades ut under augusti månad och resultatet presenteras under hösten. Medarbetare upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå: Förbättring utifrån index 2012 Mätmetod: Medarbetarundersökning Värde 2012: MMI Motiverad Medarbetarindex för medarbetarna är 67. Värde 2013: MMI blev 70 Medarbetarenkäten skickades ut under augusti månad och resultatet presenteras under hösten. Handlingsplaner är upprättade inom enheterna för att förbättra tidigare års resultat. Exempel på aktiviteter i handlingsplanerna är förbättring av arbetsbelastning, utvecklingssamtal, kompetensutveckling med mera. Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna. Målnivå: Öka andelen av det underrepresenterade könet i kommunens organisation. Mätmetod: Mäta antalet av det underrepresenterade könet i kommunen. Värde 2011: Andelen män utgör 15 % av totala antalet anställda. Värde 2013: Andelen män utgör 15 % av totala antalet anställda. Mångfald och jämställdhetsarbete är ett pågående arbete i verksamheterna. Andelen män har fram till 31 augusti inte ökat i kommunens organisation utan tvärtom minskat till 14 %.
10 10 Balanserad styrning förvaltningsberättelse Perspektiv HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Övergripande målsättning: Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling. Mål U Mått Status P Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i. Målnivå: NRI index 54 Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, Nöjd- Region-Index (NRI), för faktorn Trygghet. Värde 2010: 49 Värde 2011: 51 Värde 2012: 51 Värde 2013: 52 SCB:s medborgarundersökning skickades ut under september och resultatet presenteras i december. En av Polismyndigheten beställd trygghetsmätning genomfördes under augusti genom utskick till ett urval hushåll i Sandviken. Resultatet för Sandvikens del presenteras under hösten. En gemensam överenskommelse mellan kommunen och polisen om samverkan kring trygghetsfrågorna finns upprättad. Det är fortsatt låg brottslighet i kommunen och särskilt gäller detta för våld på offentliga platser. Medborgarna i Sandviken upplever att de har en god fysisk, psykisk och social hälsa. Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät. Värde 2010: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Nationella folkhälsoenkäten har varit utskickad av SCB till ett urval av kommunens medborgare under april månad. Resultatet presenteras under oktober månad. Arbetet för förbättringar av folkhälsan sker inom flera olika områden i kommunen utifrån folkhälsopolicyn. Exempelvis har utbudet av friluftsliv har ökat. Sociala aktiviteter för, med och av unga främjas. Energieffektiviseringar och användningen av förnyelsebara energislag ökar. Målnivå: Energiförbrukning per kw/ m2 minskar med 2 % årligen. Målnivå: Andelen miljöbilar ökar. Målnivå: Miljöledningssystem infört till år Mätmetod: Statistik över energiförbrukning i kwh/m2 i form av fjärrvärme och elförbrukning. Värde 2010: 230 kwh/m 2 Värde 2011: 226 kwh/m 2 Värde 2013: 216 kwh/m 2 Mätmetod: Statistik över kommunens miljöbilar. Värde 2011: 52 % miljöbilar. Värde 2013: 41 % miljöbilar. Mätmetod: Inventera genomförda aktiviteter vid införandet av miljöledningssystemet. Energiförbrukningen mäts genom förbrukad fjärrvärme och el per kwh/ m 2, som är oförändrad i jämförelse med motsvarande period % av fordonsinnehavet är miljöklassade bilar. Av årets hittills nyleasade fordon i bilpoolen är 85 % miljöklassade. Kommunstyrelsen beslutade att avsluta införandeprojektet Miljöledningssystem den 25 februari 2014, då effektmålen uppnåtts. Miljöledningssystemet ska införas i ordinarie verksamhet.
11 förvaltningsberättelse Balanserad styrning 11 Perspektiv EKONOMI Övergripande målsättning: Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Mål U Mått Status P Sandvikens kommun har en ekonomi i balans. Målnivå: Ett positivt resultat vid kommunens bokslut. Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2012: Positivt resultat har uppnåtts för åren 2007 till Värde 2013: Positivt resultat Uppföljning av ekonomin sker månatligen. Prognosen för resultatet för året hittills visar på ett mindre underskott vid årets slut. Nämnderna har arbetat med att få ner sina underskott och hittills visar det en positiv tendens. Alla nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Målnivå: 1,0 % av kommunbidraget. Mätmetod: Budgeterad buffert. Värde 2012: 0,23 %. Värde 2013: 0,55 % Fem av sju nämnder har budgeterat en buffert. Det medför att den budgeterade bufferten uppgår till 0,3 % av kommunbidraget. Effektiv användning av den kommunägda lokalytan. Målnivå: Minskning med 2 % av lokalytan. Minska antalet kvm i externt hyrda lokaler. Mätmetod: Totala lokalytan samt externt hyrda lokaler. Värde 2010: Lokalytan är m 2. Värde 2011: Lokalytan är m 2. Värde 2011: Externt hyrda lokaler är m 2. Sandvikens kommuns lokalinnehav den 31 augusti var m 2. Det är en minskning i förhållande till 2013 med -3,7 %. Lokaler på m 2 hos privat aktör har sagts upp och ersätts med m 2 hos Sandvikens nyttofastigheter, inom Sandvikens kommunkoncern.
12 12 Balanserad styrning förvaltningsberättelse Perspektiv OMVÄRLD Övergripande målsättning: Sandvikens kommun arbetar för regional, nationell och internationell samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företag. Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Mål U Mått Status P Genom regionalt - nationellt och internationellt utbyte fördjupar och stärker verksamheter och individer sin kunskap och kompetens. Målnivå: Antal utvärderade projekt ska öka. Mätmetod: Antalet pågående projekt tillgängliga på Intranätet. Värde 2011: Saknas. Det finns 20 projekt tillgängliga på Intranätet. Projekten är av varierande omfattning och är både interna och externa. Temadagar, föreläsningar, utbyten med andra kommuner är andra sätt som bidrar till att öka kunskaperna i hela kommunen. Bred mångkulturell kunskap i kommunen. Målnivå: Öka antalet informationsinsatser. Mätmetod: Antalet dokumenterade insatser. Värde 2011: Saknas. Olika insatser pågår med att öka den mångkulturella kunskapen i kommunen. Inom skolans område pågår ett arbete med att öka den mångkulturella kunskapen som en del i undervisningen. Biblioteket erbjuder språkcirkel med utgångspunkt från lättlästa böcker. Föreningsenheten har tillsammans med studieförbunden arrangerat kurser i föreningskunskap för invandrarföreningar. Omsorgsnämnden har startat en planering för en kulturdag. Språkpraktikplatser finns i verksamheterna. Målnivå: Minst 40 språkpraktikplatser i kommunen. Mätmetod: Mäta antalet språkpraktikplatser. Värde 2011: Saknas. Värde 2013: 32 språkpraktikplatser Resultatet per sista augusti visar att 39 språkpraktikplatser var tillsatta varav inom kommunen 29 platser och 10 inom privata näringslivet. Totalt under året har många fler personer haft språkpraktikplatser, omfattning i tid ser dock olika ut. Det finns minst 45 språkpraktikplatser att tillgå. Integrationsenheten administrerar språkpraktikplatser i kommunens förvaltningar.
13 förvaltningsberättelse Driftsredovisning 13 Driftsredovisning Kommunen Prognos Resultat Resultat Resultat Driftsredovisning per nämnd (mkr) jan-dec 2014 jan-aug 2014 jan-dec 2013 jan-aug 2013 Kommunfullmäktige 0,4 0,9 0,1 0,1 Kommunstyrelse 0,0 0,5 0,7 0,6 Kunskapsnämnd -13,0 28,9 6,2 20,7 Omsorgsnämnden -1,0 6,3 1,6 3,2 Individ- och familjeomsorgsnämnd -3,8-0,2 1,0-1,7 Kultur- och fritidsnämnd 1,0 1,4 1,7 2,0 Bygg- och miljönämnd -1,1 0,6-0,1 0,4 Arbetsmarknads- och trafiknämnd 0,0 7,7 0,9 5,7 Kommunstyrelsens förvaltning 11,0 11,6 13,3 8,5 Summa nämnder -6,5 57,7 25,4 39,5 Gemensamt 1,2-0,4 15,0 7,9 Totalt -5,3 57,3 40,4 47,4
14 14 Investeringsredovisning förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Kommunen 31 aug 31 dec 31 aug 31 dec Investeringvolym (mkr) Kunskapsnämnd 2,4 6,2 1,8 2,6 Omsorgsnämnd 4,2 2,5 0,9 -* Äldreomsorgsnämnd -* -* -* 2,4 Individ- och familjeomsorgsnämnd - 0,3 0,2 - Handikappomsorgsnämnd -* -* -* 0,2 Kultur- och fritidsnämnd 1,7 1,8 1,1 2,8 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,1 0,0 0,5 Arbetsmarknads- och trafiknämnd ,1 Kommunlednings-, service- och tekniskverksamhet 66,9 88,1 44,3 161,1 Brutto investeringsutgifter 75,4 99,0 48,3 169,7 Investeringsinkomster 0,0-2, ,5 Summa nettoinvesteringar 75,4 96,1 48,3 159,2 * Från och med 2013 har äldre- och handikappomsorgsnämnderna slagits ihop till nya omsorgsnämnden 2014 års investeringsplan uppgick till 144,4 mkr vid årets början. I vårjusteringen skedde en utökning med 41,6 mkr till 185,9 mkr. Det är bland annat inom kunskapsnämndens verksamhetsområde som satsning gjorts på ytterligare fyra förskoleavdelningar, 22 mkr. I delårsbokslutet har 75,4 mkr nettoinvesterats. Ett arbete med att införa komponentavskrivning för kommunens fastigheter slutfördes i maj Byggnaden delas numera upp i sex komponenter med en avskrivningstid på mellan år. De uppdelade värdena lades in per den 31 december Detta leder till att 2014 års avskrivningar och räntor för fastigheterna är körda på underlag som är komponentuppdelade. I år gör det att avskrivningarna sjunker med cirka 10 mkr, vilket motsvarar 6,7 mkr i delårsbokslutet. Ängsbacken (mkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 98,0 Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet 58,0 Vårrevidering investeringsplan 2014 för investeringsprojektet (efter justering) 50,0 Utfall augusti 2014 för investeringsprojektet 21,8 Ett av de största projekten är tillbyggnationen av Ängsbacken. Projektet är en nybyggnation av en flygel med 44 rum för vårdtagare. Total budget är 98 mkr. Byggnationen startade i våras och i dagsläget har formsättning, armering och gjutning av väggar på plan 3 påbörjats. El och rörläggning pågår fortlöpande. Arbetet med att montera trappor i entréhuset pågår. Projektet ligger 7 veckor före tidplanen tack vare goda väderförhållanden och bra samarbete på byggarbetsplatsen. Inflyttning beräknas till i början på nya förskoleavdelningar, Hammarskolan (mkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 8,0 Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet - Vårrevidering investeringsplan 2014 för investeringsprojektet (efter justering) 8,0 Utfall augusti 2014 för investeringsprojektet 1,6 Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 8,0 Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 85,0
15 förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 15 2 nya förskoleavdelningar, Norrsätraskolan (mkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 14,0 Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet - Vårrevidering investeringsplan 2014 för investeringsprojektet (efter justering) 14,0 Utfall augusti 2014 för investeringsprojektet 1,0 Trygghetslarm/telefoner (mkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 10,0 Investeringsplan 2014 för investeringsprojektet 5,0 Vårrevidering investeringsplan 2014 för investeringsprojektet (efter justering) 9,6 Utfall augusti 2014 för investeringsprojektet 4,3 Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 14,0 Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 10,0 I vårjusteringen av investeringsbudgeten kom två projekt med där det sker en ombyggnation till förskoleavdelningar. Det ena projektet gäller Hammarskolan, där det byggs 2 nya förskoleavdelningar. Budgeten är på 8 mkr. Det andra projektet är i Norrsätraskolan, där det även där byggs 2 nya förskoleavdelningar. Totalt är budgeten på 14 mkr. Båda projekten ska vara klara till årsskiftet, då inflyttning ska ske. Projektet Trygghetslarm/telefoner hade 5mkr i budget för 2014, men i vårjusteringen flyttades de medel som ej förbrukats under Totalbudgeten för 2014 är nu 9,6 mkr. Kremlan, Tallen och Smasssens väg 47 är installerade och slutbesiktigade. Viss utveckling sker dock gällande en funktion på larmen som verksamheten inte är nöjd med. Installation pågår på Karl-Johangårdarna, Åsgården och Ovansjögården. Hälften av trygghetstelefonerna är utbytta.
16 16 Personalredovisning förvaltningsberättelse Personalredovisning Kommunen Personal Antalet personer med månadslön uppgår till 3026 motsvarande årsanställda. Av dessa har personer tillsvidareanställning och 207 extern visstidsanställning. Förutom dessa personalgrupper finns även intermittent anställda (timavlönade). I augusti har 556 personer haft intermittent anställning. Personalgruppens (timavlönade) arbetade timmar motsvarar 154 årsanställda. Jämfört med augusti förra året var de timavlönade personerna fler och varje person har jobbat fler timmar jämfört med förra året. De månadsavlönade var färre till antalet än förra året. Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 85,6 procent. Sysselsättningsgrad - tillsvidareanställda Heltidsanställningarna uppgår till 83,3 procent att jämföra med 2013 då dessa uppgick till 83,8 procent. Mellan åren 2008 och 2012 ökade andelen heltidsanställningar med nästan 4 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för män och kvinnor utgör 98,7 respektive 95,6 procent. Ingen ökning har skett av den genomsnittliga sysselsättningsgraden jämfört med samma tidpunkt föregående år. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Inom en tioårsperiod beräknas en tredjedel (881 personer) av de anställda att uppnå 65 år. Den största andelen finns inom vård/omsorg (35 procent), skola/barnomsorg (34 procent) och administration (15 procent). Åldersfördelningen visar att 78,9 procent är 40 år eller äldre vilket är 0,9 procentenheter mer än samma tidpunkt förra året. Genomsnittsåldern är 48,1 år Åldersfördelning kvinnor och män Kvinnor Män Totalt Arbetad tid och frånvaro Den totala arbetade tiden för perioden 1 jan till 31 augusti (avser personer med anställningsförhållande med minst tre månader) uppgår till 70,4 procent. Frånvaron består av semester, sjukdom, föräldraledighet och olika former av tjänstledighet och den uppgår till 29,6 procent. Personalkostnader Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 60,4 procent sista augusti jämfört med 60,3 procent föregående år. Personalrörlighet - tillsvidareanställda Fler avgångna än nyanställda har bidragit till att antal anställda minskat. Under perioden januari till augusti avslutade 146 personer sin anställning. Av dessa var 56 pensionsavgångar. Under samma tid nyanställdes 87 personer varav 22 procent inom skola/barnomsorg, 44 procent inom vård/omsorg, 13 procent inom socialt/kurativt arbete och 7 procent inom administration Nyanställda och slutat per månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Nya Slut at Sjukfrånvaro För perioden januari till augusti var sjukfrånvaron 6,6 procentenheter vilket är 0,5 procentenheter högre jämfört med samma period föregående år
17 sandvikens kommun och kommunkoncern 17 Finansiell analys Finansiell analys Kommunen Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra aspekter Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån på investeringskostnaderna och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.
18 18 Finansiell analys sandvikens kommun och kommunkoncern Resultat Kapacitet Tabell 1: Utveckling av intäkter och kostnader 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Intäkter 282,2 269,5 294,8 265,6 276,3 Kostnader , , , , ,8 Nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 1 234, , , , ,2 Finansnetto -0,1-11,7-4,4-5,2-4,1 Periodens resultat 57,3 47,4 76,0 51,6 54,6 Antal invånare Nettokostnader/ invånare (kr) Skatteintäkter/invånare (kr) Ett tecken på en sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Jämfört med motsvarande period 2013 har skatteintäkterna ökat med 1,2 procent (14,1 mkr) medan verksamhetens nettokostnad har ökat med 1,4 procent (15,8 mkr). För perioden innebär det att kommunen har haft en nettokostnadsökning som överstiger ökningen av skatteintäkterna. Skatteintäkterna består av två komponenter, skatteintäkter och generella statsbidrag. Likt föregående år har skatteintäkterna ökat, med 23,2 mkr för perioden, medan generella statsbidrag har minskat med 9,1 mkr. Tabell 2: Olika posters andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug % Nettokostnad exkl avskrivningar 91,1 90,4 88,8 90,9 90,7 Avskrivningar 4,3 4,7 4,4 4,3 4,1 Finansnetto 0,0 1,0 0,4 0,4 0,4 Totalt 95,4 96,1 93,6 95,6 95,2 Ett ytterligare sätt att belysa strukturen på kommunens intäkter och kostnader är att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkterna. Av tabell två framgår att nettokostnader exklusive avskrivningar tog i anspråk 91,1 procent av skatteintäkterna under perioden januari-augusti Avskrivningarnas andel var 4,3 procent och finansnettot mindre än 0,0 procent. Tillsammans utgjorde de totalt 95,4 procent av kommunens skatteintäkter. De återstående 4,6 procenten utgör periodens resultat (se även tabell 5). Nettokostnads- och skatteutveckling mkr Skatteintäkter Nettokostnad + Finansnetto
19 sandvikens kommun och kommunkoncern 19 Finansiell analys Tabell 3: Investeringsvolym Kommunen har under perioden januari augusti i år nettoinvesterat för 75,4 mkr. Föregående års värde vid samma tidpunkt var 48,3 mkr. Det är en ökning mellan åren med 27,1 mkr. Investeringsplanen för året, efter kommunfullmäktiges vårrevidering, uppgår till 185,9 mkr. Detta innebär att cirka 41 procent har förbrukats under perioden enligt plan. Periodens avskrivningskostnad uppgår till 52,8 mkr, vilket är en minskning med 5,0 mkr mot förgående års värde på 57,8. Anledningen till förändringen av avskrivningskostnaderna är till största delen att kommunen från och med 2014 tillämpar komponentavskrivning enligt de nya redovisningsreglerna (se avsnittet investeringsredovisning för närmare detaljer). Kommunens samlade investeringsutgifter för perioden uppgår till 142,8 procent av avskrivningskostnaderna. Investeringarna avser både reinvesteringar och nyinvesteringar. mkr 200,0 150,0 100,0 50,0 0, ,5 120, ,7 71,6 75,2 81,6 86,6 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Investeringsvolym (mkr) 75,4 99,0 169,7 120,0 87,5 Avskrivningar (mkr) 52,8 86,6 81,6 75,2 71,6 Investeringar/ Avskrivningar (%) 142,8 114,3 208,0 159,6 122,2 Investeringar och avskrivningar ,0 52, jan-aug 75,4 Investeringar Avskrivningar Tabell 4: Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden är ett mått som visar i vilken utsträckning de likvida medel som genereras av den löpande verksamheten räcker till att finansiera genomförda investeringar. Om genererade likvida medel är lika stora som investeringarna för perioden så är självfinansieringsgraden 100 procent. Likvida medel påverkas exempelvis av att kommunen får inbetalningar av skattepengar eller betalar leverantörsfakturor. Storleken på dessa poster kan variera vid olika mättillfällen. För att bortse från effekterna av denna variation kan den genomsnittliga självfinansieringsgraden analyseras. Denna uppgår för Sandvikens kommun under åren till 67,8, vilket är detsamma som föregående år. Den löpande verksamheten i kommunen har för perioden januari - augusti resulterat i ett positivt nettoinflöde av likvida medel, som uppgår till 96,9 mkr. Detta framgår av kassaflödesanalysen. Detta leder till att självfinansieringsgraden för perioden uppgår till 100 procent, vilket gör att de täcker periodens nettoinvesteringar om 75,4 mkr. Procent 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 61,7 31 aug 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec mkr Medel från den löpande verksamheten 96,9 189,3 125,4 4,2 54,0 Investeringsvolym 75,4 99,0 169,7 120,0 87,5 Självfinansieringsgrad (%) 100,0 100,0 73,9 3,5 61,7 Självfinansieringsgrad 3,5 73,9 100,0 100, janaug
20 20 Finansiell analys sandvikens kommun och kommunkoncern Tabell 5: Periodens resultat 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug 31 aug mkr Periodens resultat 57,3 47,4 76,0 51,6 54,6 Periodens res/eget kapital (%) 6,1 5,2 8,6 5,9 6,3 Periodens res/ skatteunderlag (%) 4,6 3,9 6,4 4,4 4,8 Periodens resultat för Sandvikens kommun uppgår till 57,3 mkr. Måttet periodens resultat/eget kapital kan relateras till inflationen. Om måttet är högre än inflationen innebär det att kommunen har klarat av att inflationsskydda det egna kapitalet. För perioden januari - augusti 2013 var inflationen, baserat på konsumentprisindex, -0,2 procent (föregående år -0,1). Måttet periodens resultat/eget kapital uppgår till 6,1 procent. Det innebär att kapitalet har förstärkts under den gångna perioden, vilket stärker kommunens ekonomi och ger ett större finansiellt handlingsutrymme i framtiden. Nyckeltalet har i genomsnitt de fem senaste åren varit 6,4 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig årlig inflation under 2000-talet på 1,2 procent. Periodens resultat i förhållande till skatteintäkter uppgår till 4,6 procent. Tabell 6: Balanskravsutredning Prognos 31 dec mkr 2014 Årets prognostiserade resultat -5,3 Samtliga realisationsvinster -1,2 Årets prognostiserade balanskravsresultat -6,5 Balanskravsunderskott från tidigare år - I kommunallagen beskrivs krav på god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravets definition är att intäkterna ska överstiga kostnaderna - resultatet ska vara minst noll. Uppkomna realisationsvinster i samband med försäljning av anläggningstillgångar ska frånräknas resultatet. Även underskott som uppstått under tidigare år ska regleras senast efter tre år. Helårsprognosen för balanskravet pekar på ett resultat på -6,5 mkr. Arbetet fortsätter därför aktivt för att nå en ekonomi i balans för år mkr Periodens resultat (jan - aug) 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, ,6 57,3 54,6 47,
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Delårsrapport Januari - augusti 2012
Delårsrapport Januari - augusti 2012 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 7 Balanserad
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Finansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Finansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Delårsrapport Januari - augusti 2010
Delårsrapport Januari - augusti 2010 Innehållsförteckning Övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Förvaltningsberättelse Perioden i sammanfattning 5 Driftsredovisning 6 Investeringsredovisning
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31
Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7
Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Inledning Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7 Förvaltningsberättelse Översikt över 2014 8 God ekonomisk hushållning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Månadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Månadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET 2012-05-03. Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson
PLATS Odengatan 34, konferensrummet KL 8.30 11.00 Ordförande Suppleanter Robert Sten Birgitta Johansson Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson Elisabeth Karlsson Lena
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Redovisningsmodell och ord & begreppsförklaringar
Redovisningsmodell och ord & begreppsförklaringar Version 2018-05-29 Innehåll Redovisningsmodell... 3 Resultaträkningen... 3 Balansräkningen... 3 Kassaflödesanalysen... 3 Noter... 3 Redovisningsprinciper...
Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä
Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Syfte med granskningen
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen
Osby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5
ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Finansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31
Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Helena Carlson Louise Cedemar Granskning av delårsrapport 2014 Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Årsredovisning för Linköpings kommun 2011
1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god
Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5
Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Ekonomisk månadsrapport april 2014
Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten
Granskning av delårsrapport 2007-08-31
Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...
Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Delårsrapport Januari - augusti 2011
Delårsrapport Januari - augusti 2011 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Förvaltningsberättelse Driftsredovisning 7 Investeringsredovisning
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018
BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014
Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Ekonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson