Antagande av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0817/18 Handläggare Neda Sherafat Telefon: E-post: Antagande av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg, upprättad den 25 april 2017 och reviderad den 20 mars 2018, antas. Sammanfattning Byggnadsnämnden beslutade den 20 mars 2018 att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för utökning av bangård i Olskroken, eftersom den är av stort allmänt intresse. Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar cirka 16,3 hektar och ägs av Göteborgs Stad, Higab, Jernhusen Verkstäder AB och Jernhusen Fastigheter AB. Planen behöver antas i kommunfullmäktige den 26 april för att synkronisera med Trafikverkets tidsplanering. Detaljplanen möjliggör ett fastställande av Trafikverkets järnvägsplan för Olskroken planskildhet. Olskroken utgör en central järnvägsnod i Göteborg och Västsverige. Trafiken består av såväl persontåg som godståg och har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande. Många av banorna möts i samma plan och kapaciteten för passerande godståg är begränsad. Syftet med detaljplanen är att utöka Olskrokens bangård för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att det finns risk för att planen inte kan accepteras och att den därför kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Länsstyrelsen har synpunkter angående riksintresse för kommunikation, Natura 2000-området Säveån, strandskydd samt människors hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Ekonomiska konsekvenser Göteborgs Stad är huvudman för allmän plats och ansvarar för framtida drift och underhåll. För utbyggnad av allmän plats ansvarar dels Trafikverket, dels Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (16)

2 Trafikverket ansvarar för utbyggnad av kvartersmark och nya broar för trafik, samt gångoch cykeltrafik. Göteborgs Stad ska äga och förvalta den tidigare järnvägsbron vid Partihandelsgatan över väg E6, samt gångbron över väg E20. Trafikverket bekostar omläggning av järnväg med tillhörande anordningar samt alla åtgärder som görs med anledning av denna såsom eventuell ombyggnad av gator, spårvägar och gång- och cykelvägar, uppförande av bullerskydd, tillfälliga och permanenta intrång på fastigheter och lantmäteriförrättning för dessa åtgärder. Genomförandeavtal samt avtal om fastighetsreglering har tecknats med Trafikverket. Fastighetsnämnden får en inkomst på cirka 1,5 mnkr för servitut på kommunal mark och för den kommunala mark som Trafikverket köper. Fastighetsnämnden får en utgift på cirka 900 tkr för inlösen av mark från Trafikverket (blivande allmän platsmark). Fastighetsnämnden får minskade intäkter från tomträttsavgälder då flera tomträtter kan minska i värde eller riskerar att upphöra i sin helhet. Trafiknämnden får en utgift på cirka 300 tkr för åtgärder på befintlig del av gång- och cykelbro över E20 vid Fåfängegatan som Trafikverket ska utföra samtidigt som den övriga delen av bron byggs om. Trafiknämnden får en utgift på cirka 300 tkr för att Trafikverket ska anpassa fundament på brostöd för ny järnvägsbro så att en framtida sänkning av spårvägsspåren vid Ånäsvägen möjliggörs. Trafiknämnden får utgifter för framtida drift av ny gångbro över E20, ny gång- och cykelanslutning från Kruthusgatan till Partihandelsgatan. Trafikverket ersätter Göteborgs Stad med cirka 71 mnkr genom avtal för intrång och verksamhetsskador på tomträtten Olskroken 35:17 (Westsamhuset). Ersättningen utgår från Trafikverket till Bygga Hem i Göteborg AB (62,5 mnkr) samt till fastighetsnämnden (8,6 mnkr). Bygga Hem ansvarar för att fastigheten utryms. Den huvudsakliga verksamheten har flyttat ut och de mastägare som hyr plats är uppsagda. Mastägarna har begärt medling i hyresnämnden. Detaljplanen möjliggör en breddning av Partihandelsgatan samt anläggande av kommunala trafikanläggningar på nuvarande järnvägsbro där spåren kommer tas bort. Det är i dagsläget inte klart vad som eller när det ska göras men det kan vara aktuellt med gång- och cykelväg, bilväg, kollektivtrafikkörfält och även spårväg. Beslut gällande detta kommer troligtvis att göras i skedet då de östra delarna av Gullbergsvass planeras. Vilka summor det handlar om eller när en sådan eventuell investering sker kan alltså inte bedömas i nuläget. Barnperspektivet För detaljplanen har det tagits fram en barnkonsekvensanalys tillsammans med en social konsekvensanalys. Ur både det sociala perspektivet och barnperspektivet är det av särskild vikt att den del av Gamlestadsvägen som löper under järnvägsbroarna utformas för låga hastigheter och med hög kvalitet. Syftet är att det ska bli säkert, tryggt och trivsamt att röra sig mellan Bagaregården och Gamlestaden. Över Gamlestadsvägen byggs en ny bro norr om den befintliga järnvägsbron, vilket resulterar i en mörkare passage med sämre överblickbarhet och som utan kompenserande åtgärder kan upplevas som otrygg för barn och ungdomar. I förslaget till nya Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (16)

3 trafiklösningar som berör byggnation kommer man att se över befintlig belysning under broarna. För att säkerställa en god miljö under broarna förbättras belysningen vid gångoch cykelvägar. Vid Bagaregården skapas en förbättrad passage över E20 och Stambanan i och med utvecklingen av den befintliga bropassagen. Förändringen för barn och ungdomar kommer därmed att vara försumbar. Mångfaldsperspektivet Planförslaget innebär utbyggnad av nya järnvägsspår för regional trafik och att fler får möjlighet att använda de kollektivtrafiklinjer som tillskapas. Detta möjliggör en större blandning av människor i olika åldrar och med olika förutsättningar. Jämställdhetsperspektivet Planen innebär en utbyggnad av järnvägsspår som bidrar till att skapa en mer sammanhängande region och en ökad befolkningsrörelse för kvinnor och män, vilket medför att resandet kan komma att upplevas tryggare både inom staden och regionen. I och med genomförandet av planförslaget kan ett stort antal arbetsplatser, skolor och så vidare inom staden och regionen få bättre tillgänglighet för både för kvinnor och män. Detta kan i sin tur bidra till att skapa underlag för ett bättre utbud av service och kollektivtrafik. Miljöperspektivet Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har genomförts. Behovsbedömningen är avstämd med Länsstyrelsen Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen ingår i detaljplanen. Planen ligger dock inom influensområde för Natura 2000-området Säveån samt vissa riksintressen. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Utbyggnad av bangården kommer att bidra till en ökning av resande med tåg som kan bidra till minskad biltrafik och därmed även en minskning av luftföroreningar. Samtidigt ökar möjligheten att flytta varutransporter från väg till järnväg och förbättra transporterna till och från Göteborgs Hamn. Omvärldsperspektivet Utbyggnad av nya järnvägsspår och broar i Olskroken samt Västlänkens tunnel bidrar till en förbättrad järnvägsförbindelse mellan Göteborg och övriga städer i regionen, Sverige och Europa. Både Malmö och Stockholm har byggt järnvägstunnlar som har bidragit till bättre kollektivtrafik och snabbare kommunikation inom deras respektive regioner. Olskrokens utbyggnad kommer att bidra till ökade transporter när det gäller personer och gods från Göteborgs Hamn, vilket kommer att bidra till utvecklingen av Västra Götalandsregionen. Utökad järnvägskapacitet kommer att medverka till att fler kan åka kollektivt, vilket i sin tur kan bidra till minskning av biltrafik, förorenad luft och trängsel på vägarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (16)

4 Bilagor 1. Byggnadsnämndens protokollsutdrag och tjänsteutlåtande, Plankarta med bestämmelser 3. Planbeskrivning 4. Grundkarta 5. Illustrationsritning 6. Samrådsredogörelse 7. Granskningsutlåtande 8. Program för detaljplaner, Västlänken en tågtunnel under Göteborg 9. Kvalitetsprogram 10. Miljökonsekvensbeskrivning Samtliga handlingar i detaljplaneärendet finns tillgängliga i planpärm på stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20. Handlingarna finns även möjliga att hämta från Genomförande- och/eller exploateringsavtal finns tillgängligt på fastighetskontoret, Postgatan 10. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (16)

5 Ärendet Byggnadsnämnden beslutade den 20 mars att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg, upprättad den 25 april 2017 och reviderad den 20 mars Detaljplanen föreslås antas i kommunfullmäktige eftersom den är av stort allmänt intresse. Beskrivning av ärendet Bakgrund Tidigare fattade beslut av byggnadsnämnden: Program för Västlänken antecknades till protokollet Uppdrag att upprätta detaljplan Uppdrag att genomföra samråd I för detaljplanen Uppdrag att genomföra samråd II för detaljplanen Uppdrag att låta granska detaljplanen Planen är upprättad enligt PBL 2010:900 (SFS 2014:900) och överensstämmer med Översiktsplan för Göteborg (2009) som anger området som pågående markanvändning, verksamhetsområde och befintlig järnväg. Verksamhetsområdet är avsett för industri, lager, hamn, partihandel, mindre grönytor och får innehålla störande verksamheter. Markreservat för kommunikation, järnväg samt för spårväg finns i den södra delen. Längs järnvägen har också avsatts en skydds- och bedömningszon runt transportled för farligt gods. Växlingsbangården i centrala Göteborg och Olskroken, är i översiktsplanen för Göteborg utpekat som riksintresse för järnväg. Norr om och utanför detaljplan finns Natura 2000-området Säveån. Planområdet omfattar flera gällande stadsplaner (akt nr 1271, 3223, 3059) och detaljplaner (akt nr 3844, 4805) som anger järnvägsändamål, trafikändamål, industriändamål med mera. Genomförandetiderna för gällande detaljplaner har gått ut. Detaljplanen har föregåtts av Program för detaljplaner, Västlänken en tågtunnel under Göteborg. Olika alternativa sträckningar togs fram för Västlänken men sträckningen genom aktuellt planområde var gemensam för de olika alternativen. Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet. Här möts Västra Stambanan från Stockholm, Norge-Vänerbanan från Karlstad och Oslo, samt Bohusbanan från Strömstad för gemensam anslutning in mot Göteborgs centralstation. I samma spårsystem ansluter också Hamnbanan från Göteborgs ytterhamnar, Västkustbanans godsspår, spår mot kombiterminal och postterminal i Gullbergsvass, samt spår mot Sävenäs rangerbangård. Olskroken är funktionellt sett en av Sveriges mest komplexa järnvägssystem och utgör en central nod i Göteborg och Västsverige. Trafiken består av såväl persontåg som godståg och har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande (regional-, lokal-, gods- och snabbtåg). Många av banorna möts i samma plan och kapaciteten för passerande godståg är begränsad. Tåg från Västkustbanan till Sävenäs och tåg till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (16)

6 terminalerna Göteborg Norra och kombiterminalen kommer i konflikt med trafiken på Norge-Vänerbanan. Ifall persontågstrafiken på Norge-Vänerbanan ökar ytterligare, med till exempel fler tåg till Oslo och Karlstad, kommer situationen att förvärras ännu mer. Dessutom förutspås godstrafiken på Västkustbanan öka nu när Hallandsåsen öppnats för trafik. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i Västsverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Utbyggnaden är även nödvändig för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår, nya broar och viadukter och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. Godstågstrafiken kan då nästan helt separeras från persontågstrafiken. Detaljplanen omfattas av riksintresse för kommunikation: det befintliga järnvägsnätet mot Göteborgs Central med kombiterminaler (Göteborg kombiterminal och Göteborg Norra godsbangård), vägarna E6/E20, E45 samt väg 40. Västlänkens förlängning genom Olskrokens bangård är i egenskap av planerad järnväg också utpekad som riksintresse. Detsamma gäller hamnbanan. I detaljplanen vägs det allmänna intresset för kommunikation emot övriga användningar av marken. Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 4 kap. 34, Miljöbalken 6 kap. 11 och förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. Förordningens bilaga 4 har särskilt beaktats. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har genomförts. Behovsbedömningen är avstämd med Länsstyrelsen Järnvägsplan för Olskroken planskildhet samt regeringens tillåtlighet För att kunna genomföra de förändringar som krävs för att öka kapaciteten för järnvägstrafiken i Olskroken behövs både en järnvägsplan och regeringens tillåtlighet. Trafikverket tar fram en järnvägsplan för Olskroken och ska bygga de nya anläggningarna som tillhör genomförandet av projektet. I korthet består det av åtta järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Totalt handlar det om cirka meter nya järnvägsspår. Regeringen tog beslut om att tillåta Trafikverket att bygga Västlänken den 26 juni Den korridor som tillåtligheten omfattar, innefattar även projekt Olskroken planskildhet. Planens syfte, innehåll och utformning Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar cirka 16,3 hektar och ägs av Göteborgs Stad, Higab, Jernhusen Verkstäder AB och Jernhusen Fastigheter AB. Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för Olskrokens bangård samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. En mindre del av Partihandelsgatan och Partihandelsområdet byggs också ut. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Detaljplanen medger att vägar, järnvägsspår, broar och tekniska anläggningar tillhörande Olskrokens bangård, samt allmänna ytor i anslutning till dessa får anläggas. Planen möjliggör även utbyggnad av en mindre service- och restaurangbyggnad samt flytt av en transformatorstation från den delen av kvarteret som påverkas av nya spår. De flesta gator inom planområdet behåller huvudsakligen sin nuvarande markanvändning och nuvarande bredder men några föreslås ändras. Plangränsen flyttas norrut till Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (16)

7 Malmsjögatan, som behåller nuvarande bredd. Ny järnvägsbro byggs vid befintliga broar över Gamlestadsvägen, som behåller sin utformning. Ånäsvägen behåller sin nuvarande utformning men ny järnvägsbro byggs ovanpå. En del av Minthandelsgatan och Fruktgatan byggs om till järnvägsområde. Nya järnvägsbroar byggs inom Olskrokens bangård. En del av Partihandelsgatan ändras till huvudgata för att möjliggöra kollektivtrafik. En ny tillfartsväg byggs från Partihandelsgatan till pumpstationen och vidare till EuroMaints depå. Befintlig järnvägsbro till norra kombiterminalen byggs om till huvudgata med möjlighet för framtida kollektivtrafik. Ny järnvägsbro byggs över väg E6. Den befintliga gångbron Fåfängan rivs och ersätts med en ny gång- och cykelbro över spårområdet och byggs ihop med den befintliga gångbron över väg E20. Schematisk bild över nya bror inom Olskroken. (Trafikverket) Spårbyggnationen medför rivning av en låg verkstadsbyggnad samt den befintliga hotellbyggnad som idag används för tillfälligt boende, det så kallade Tillfället på fastigheten Olskroken 35:17 (Westsamhuset), som finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns inom planområdet. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet. Planförslaget innebär att strandskyddet upphävs, dels för att marken redan är ianspråkstagen för trafik och järnvägstrafik, dels för att framtida järnväg utgör ett allmänt angeläget intresse. För områden som omfattas av Natura 2000 är det länsstyrelsen som fattar beslut om upphävande enligt 7 kap. 18 Miljöbalken. I driftskedet kommer de nya järnvägsbroarna att påverka landskapet, vyerna för de boende och de som trafikerar vägnätet. Gullbergsåns ekologiska status bedöms inte påverkas av planändringen. Projektet uppskattas ha små konsekvenser för kulturmiljön. Lokstallarna vid Sävenäs berörs inte av projektet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (16)

8 Samråd och granskning av detaljplanen Detaljplanen har varit på två samråd, ett under perioden 11 november till 23 december 2015 (samråd I) och ett under tiden 7 december 2016 till 17 januari 2017 (samråd II). Granskning av detaljplanen pågick under perioden 10 maj till 13 juni Efter det första samrådet påbörjade Trafikverket i januari 2016 projektering av nya järnvägsspår och broar inom stadsdelen Olskroken. I samband med det framkom att viss optimering av spår och broar är möjligt, och att en omläggning av Gullbergsån inte behövs. På grund av ändringar som berör allmänna intressen genomfördes samråd II. Under samråd II påpekade Länsstyrelsen att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare bedömde Länsstyrelsen att påverkan på Natura 2000-området Säveån behöver prövas i Mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Under granskningen var den allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter återigen Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen samt att påverkan på Natura 2000-området Säveån behöver prövas i Mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen fanns inte på plankartan. Framförda synpunkter har till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna på plankartan och planbeskrivningen. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark- och miljödomstolen miljödomen för Västlänken och Olskroken. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten inte till någon del ska utföras inom ett Natura 2000-område. I december 2017 färdigställdes kombiterminal etapp 1 i Göteborgs Hamn, och verksamheten vid kombiterminalen i Gullbergsvass har flyttats till en ny kombiterminal. Kvarstående erinringar finns från två berörda fastighetsägare samt två aktiebolag som har inkommit med yttrande och yrkar att detaljplanen ska avslås. Deras synpunkter berör en del genomförandefrågor, uthyrning av lokaler, säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten, störningar från byggarbetsplats samt att fastigheter är direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens planskildhet. En förening/förbund som har sin verksamhet utanför planområdet har inkommit med yttrande och yrkar på att detaljplanen ska avslås. I sitt granskningsyttrande gjorde Länsstyrelsen bedömningen med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att det finns risk för att planen inte kan accepteras och att den därför kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Utöver ovan nämnda skäl befarar Länsstyrelsen att bebyggelsen blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Stadsledningskontorets bedömning Detaljplanen innebär att utrymmet för Olskrokens bangård kan utökas. Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet, men kapaciteten för passerande tåg i Olskroken är begränsad. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande godsoch persontågtrafik i västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Utbyggnaden är nödvändig för att skapa tillräcklig kapacitet för Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (16)

9 hela spårsystemet och bereda plats för Västlänkens dubbelspår och för att skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. Detaljplanen möjliggör ett fastställande av Trafikverkets järnvägsplan för Olskroken planskildhet. Detaljplanen föreslås antas i kommunfullmäktige därför att den är av stort allmänt intresse. Planen behöver antas i kommunfullmäktige den 26 april för att synkronisera med Trafikverkets tidsplanering. Neda Sherafat Ylva Löf Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (16)

10 Byggnadsnämnden Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Antagande av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass 124, 0594/13 Till behandling företogs ovan nämnda detaljplan inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass. Syftet med detaljplanen är att öka och förbättra den regionala kollektivtrafiken, samt att underlätta kopplingen till Bohusbanan/Hamnbanan, Norge Vänerbanan, Västra stambanan och Västkustbanan/Götalandsbanan. Samtidigt möjliggörs en utveckling och effektivisering av dagens järnvägssystem inom staden och regionen. Handling: Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Byggnadsnämnden beslöt: att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för utökning av bangård i Olskroken, inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården, upprättad den 25 april 2017 och reviderad den 20 mars 2018 Vid protokollet Sekreterare Linnéa Karlsson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (16)

11 Tjänsteutlåtande Planavdelningen Utfärdat Emir Aganovic BN Telefon Diarienummer 0594/13 E-post: Antagande av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för utökning av bangård i Olskroken, inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården, upprättad den 25 april 2017 och reviderad den 20 mars Sammanfattning Efter genomfört samråd i nov dec 2015, har Trafikverket arbetat med att optimera och justera placeringen av nya järnvägsspår och broar. På grund av spårändringar, Gullbergsåns placering i nuvarande fåra, samt ändringar i de delar av planen som berör allmänna intressen, har ett nytt samråd II genomförts under dec 2016 jan Granskning av detaljplan genomfördes under maj juni Planens syfte är öka och förbättra den regionala kollektivtrafiken, samt att underlätta kopplingen till Bohusbanan/Hamnbanan, Norge Vänerbanan, Västra stambanan och Västkustbanan/Götalandsbanan. Samtidigt möjliggörs en utveckling och effektivisering av dagens järnvägssystem inom staden och regionen. Planen innebär en utökning av bangården i Olskroken med nya spår, järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Den möjliggör även kollektivtrafik på Partihandelsgatan. Planen förväntas underlätta järnvägstrafiken mot öster och norr. Kvartersmark inom den södra delen av Partihandelsområdet som gränsar till bangården, tas i anspråk för järnvägsändamål. Flera byggnader inom Partihandelsområdet kan komma att beröras. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (16)

12 En mindre justering har gjorts av nordvästra hörnet gällande byggrätten för service och restaurangverksamhet. Byggrätten har flyttats till ett avstånd på cirka 2,5m från befintliga ledningar. En planbestämmelse för säkerställande av geotekniska åtgärder vid Gullbergsån, samt en planbestämmelse som hindrar försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna av Gullbergsåns slänter har införts på plankartan. Stadsbyggnadskontoret Henrik Kant Stadsbyggnadsdirektör Fredric Norrå Planchef Bilagor Planhandlingar 01. Plankarta med bestämmelser Luftkvalitet 02. Planbeskrivning 16. Risk och säkerhet 17. Kulturmiljö Övriga handlingar 18. Naturmiljö 03. Grundkarta Rekreation 04. Illustrationsritning Förorenade områden 05. Samrådsredogörelse 21. Dag- och tunnelvatten 06. Granskningsutlåtande 22. Klimatförändringar och översvämningsrisken 07. Fastighetsförteckning 23. Komplement till översvämningssäkring och 08. Program för detaljplaner för Västlänken hydrologiskt dimensioneringsunderlag 09. Kvalitetsprogram 24. Geoteknik 10. Social- och barnkonsekvensanalys 25. Konsekvensbedömning av åtgärdsalternativ 11. Miljökonsekvensbeskrivning, reviderad regional port Västra Stambanan 12. BN:s tidigare fattade beslut 26. JPSH _035_Sjätte spårets påverkan på fastigheten Bagaregården 17_23 Utredningar 27. Naturvårdsutlåtande, ny utredning 13. Ljud, stomljud och vibrationer 28. Översiktlig dag- och skyfallsanalys 14. Elektromagnetiska fält Ärendet Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar nuvarande bangård i Gullbergsvass och Olskroken, från och med väg E6 i väster till och med den gångbro i öster som passerar över järnvägen och väg E20 inom stadsdelen Bagaregården. Planområdet omfattar på den norra sidan en del av Partihandelsgatan samt en mindre del av Partihallsområdet. Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken, samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet, men kapaciteten för passerande tåg i Olskroken är begränsad. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Utbyggnaden är nödvändig för att skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (16)

13 och bereda plats för Västlänkens dubbelspår den järnvägstunnel under Göteborg som möjliggör genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal, och för att skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. Vid Olskroken möts många av banorna i samma plan och godstågskapaciteten är därför inte optimal. Genom att pendeltåg och regiontåg inte behöver angöra säckstationen vid Göteborgs central kan tågtrafiken effektiviseras. Godstågstrafiken kan då nästan helt separeras från persontågstrafiken. Detaljplanen upprättas enligt PBL (2010:900). Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Planområdet omfattar flera gällande stadsplaner (akt nr 1271, 3223, 3059) och detaljplaner (akt nr 3844, 4805) som anger järnvägsändamål, trafikändamål, industriändamål osv. Genomförandetiden för gällande detaljplaner har gått ut. Planen bedöms vara av den karaktären att den ska hanteras med normalt planförfarande och antas av kommunfullmäktige. Övrigt material i ärendet går att läsa på Bakgrund Tidigare fattande beslut av byggnadsnämnden: program för Västlänken antecknades till byggnadsnämndens protokoll uppdrag att upprätta detaljplan uppdrag att genomföra samråd I för detaljplan uppdrag att genomföra samråd II för detaljplan uppdrag att låta granska detaljplan Program för Västlänken en tågtunnel under Göteborg, 350/00 går att läsa på Stadsbyggnadskontorets bedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning enligt PBL 4 kap. 34, miljöbalken 6 kap. 11 och förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. Förordningens bilaga 4 har särskilt beaktats. Kommunen har bedömt att ett genomförande av detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning med MKB ska genomföras. Behovsbedömningen är avstämd med länsstyrelsen Riksintresset för kommunikation omfattar befintlig järnväg inom Olskrokens bangård samt den planerade järnvägssträckningen för Västlänken och för hamnbanan. I detaljplanen vägs det allmänna intressen för kommunikation emot övriga användningar av marken. Genom att framtagandet av detaljplanen sammanfaller tidsmässigt med andra infrastruktursatsningar i området finns möjlighet till ännu större vinster för det allmänna intresset. I driftskedet kommer de nya järnvägsbroarna att påverka landskapet, vyerna för de boende och de som trafikerar vägnätet. Gullbergsåns ekologiska status bedöms inte påverkas av planändringen. Projektet uppskattas ha små konsekvenser för kulturmiljön. En byggnad som är registrerad i bebyggelseregistret rivs. Byggnaden är dock inte upptagen i något bevarandeprogram eller på annat sätt omfattad av formellt skydd. Den Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (16)

14 bedöms inte heller vara en lättillgänglig del av stadens kulturmiljö. Lokstallarna vid Sävenäs berörs inte av projektet. Under byggskedet påverkas Natura 2000-området Säveån indirekt, främst av grumlande partiklar som sprids från arbeten vid Gullbergsåns fåra. Påverkan på vattendraget prövas i den pågående process där tillstånd söks enligt miljöbalken. Eftersom järnvägsplanen skapar utrymme för att omhänderta vatten under såväl byggskedet som driftskedet bedöms inte att Säveåns vattenkvalitet kommer att försämras av planerade åtgärder. I planförslaget påverkas vare sig Gullbergsåns åfåra, som karaktäriseras av sin svängda form med naturlika slänter, eller den befintliga kulverten. Det bedöms också att den ekologiska statusen i Gullbergsån inte kommer att förändras. En viktig synpunkt som inkommit under samrådet är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. De viktigaste synpunkterna, som inkommit under granskningstiden är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. samtidigt behöver påverkan på Natura området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Två berörda fastighetsägare har inkommit med yttrande och avstyrker detaljplan. Avtalet om kombiterminalen mellan Trafikverket och Göteborgs Stad har tagits upp för beslut på Göteborgs Stads Kommunfullmäktige (KF) den 23 februari Enligt Trafikverket är en del av den nya kombiterminalanläggningen i Göteborgs hamnen, fas 1 var klart den 10 december 2017 och den 7 februari 2018 var invigning av ARKEN, nya terminalen i Göteborgs hamn. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura 2000-områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Bestämmelsen om strandskydd som Länsstyrelsen hade synpunkter på tas bort från plankartan. Den geotekniska utredningen har justerats sedan förra samrådet och säkerställande av geotekniska åtgärder har gjorts med en upplysning på plankartan. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna samt genom komplettering av utredningar. Vissa Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (16)

15 synpunkter, som att ändra järnvägsplanen och detaljplanen, samt inlösning av fastigheter/tomträtter kunde inte tillgodoses. Ekonomiska konsekvenser Planarbetet kan utföras inom kontorets budget. Byggnationen av Olskroken planskildhet finansieras genom statliga pengar. Fastighetskontoret får en inkomst för servitut på kommunal mark och för den kommunala mark som Trafikverket köper. Fastighetskontoret får en utgift för köp av mark från Trafikverket (blivande allmän platsmark). Trafikkontoret får en utgift för åtgärder på befintlig del av gc- bro över E20 vid Fåfängegatan som man vill utföra samtidigt som trafikverket bygger om övriga delen av bron. Staden får en inkomst då staden ersätts för intrånget på Westsamhusfastigheten och den rörelseskada som intrånget medför. Samtidigt får man en utgift för uppförandet av ny byggnad, flyttkostnad m.m. Flera kommunala aktörer är inblandade: Fastighetskontoret (markägare), Higab (tar in tomträttsavgälderna i området), Egnahemsbolaget (tomträttshavare), Lokalförvaltningen (hyresgäst) och Social resurs (driver verksamheten). Genomförande avtalen samt avtalen för Westsamhuset förväntas vara påskrivna innan byggnadsnämndens sammanträde den 20 mars Detaljplanen möjliggör en breddning av Partihandelsgatan samt anläggande av kommunala trafikanläggningar på nuvarande järnvägsbro där spåren kommer tas bort. Det är inte klart vad som ska göras eller när det ska göras men det kan vara aktuellt med gc-väg, bilväg, kollektivtrafikkörfält och även spårväg. Troligen bestäms detta i skedet då de östra delarna av Gullbergsvass planeras. Vilka summor det handlar om eller när investeringen sker kan alltså inte bedömas i nuläget. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Ur både det sociala perspektivet och barnperspektivet är det av särskild vikt att den del av Gamlestadsvägen som löper under järnvägsbroarna utformas för låga hastigheter och med hög kvalitet. Syftet är att det skall bli säkert, tryggt och trivsamt att vistas där samt att röra sig genom och mellan Bagaregården och Gamlestaden. Över Gamlestadsvägen byggs en ny bro norr om den befintliga järnvägsbron, vilket resulterar i en mörkare passage med sämre överblickbarhet som kan upplevas som otrygg för barn och ungdomar. I förslaget till nya trafiklösningar som berör byggnation kommer man att se över befintlig belysning under broarna. För att säkerställa en god miljö under broarna förbättras belysningen vid gångoch cykelvägar. Vid Bagaregården skapas en förbättrad passage över E20 och Stambanan i och med utvecklingen av den befintliga bropassagen. Förändringen för barn och ungdomar kommer att vara försumbar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (16)

16 Jämställdhetsperspektivet Planen innebär en utbyggnad av järnvägsspår som bidrar till att skapa ett mer sammanhängande region och en ökad befolkningsrörelse för kvinnor och män, vilket medför att resandet kan komma att upplevas tryggare både inom staden och regionen. I och med genomförandet av planförslaget kan ett stort antal arbetsplatser, skolor osv inom staden och regionen få bättre tillgänglighet för både för kvinnor och män. Detta kan i sin tur bidra till att skapa underlag för ett bättre utbud av service och kollektivtrafik. Mångfaldsperspektivet Planförslaget innebär utbyggnad av nya järnvägsspår för regional trafik och att fler får möjlighet att använda de kollektivtrafiklinjer som tillskapas. Detta möjliggör en större blandning av människor i olika åldrar och med olika förutsättningar. Miljöperspektivet Detaljplanen berör riksintressen för trafik. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen ingår i detaljplanen. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Utbyggnad av bangården kommer att bidra till en ökning av resande med tåg som kan bidra till minskad biltrafik och därmed även en minskning av luftföroreningar. Samtidigt ökar möjligheten att flytta varutransporter från vägar till järnväg och förbättra transporterna till och från Göteborgs Hamn. Omvärldsperspektivet Utbyggnad av nya järnvägsspår och broar i Olskroken samt Västlänkens tunnel, bidrar till en förbättrad järnvägsförbindelse mellan Göteborg och övriga städer i regionen, Sverige och Europa. Både Malmö och Stockholm har byggt järnvägstunnlar som har bidragit till bättre kollektivtrafik och snabbare kommunikation inom deras respektive regioner. Olskrokens utbyggnad kommer att bidra till ökade transporter när det gäller personer och gods från Göteborgs Hamn vilket kommer att bidra till utvecklingen av Västra Götalandsregionen. Utökad järnvägskapacitet kommer att medverka till att flera kan öka kollektivt inom staden och regionen vilken kommer att bidra till minskning av biltrafik, förorenad luft och trängsel på vägarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (16)

17 T ej parkering T1 Parkering får inte anläggas. Körbar utfart får inte anordnas. T2 slänt (T1) Slänt Slänten ska utgöras av naturlik strandzon som innehåller träd. n1 W Högsta byggnadshöjd i meter. 0.0 b1 (W1) LOKALGATA T1 erosionsskydd mot Gullbergsån. (W2) skydd T1 (GC-BRO) LOKALGATA T1 (HUVUDGATA) bro1 plantering z bro1 Byggnad T1 bro1 z T1 T2 z1 a1 a2 z1 z1 Största bruttoarea i kvadratmeter ovan mark. plantering bro1 Verksamheter får inte vara störande för omgivningen. m Gatuplantering T1 e 300 T1 (LOKALGATA) Bro där marken ska vara tillgänglig för trafik till en höjd av 4,7 m. u z Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela området. Endast angiven användning och utformning är tillåten. z z1 parkering Marken får endast bebyggas med lastkaj och skärmtak med hänsyn på Göteborgs Stads Kretslopp och vatten befintliga underjordiska är remissinstans innan byggnation får ledningar. påbörjas fastigheten Olskroken 35:1. Marken ska vara tillgängliga för allmänna underjordiska ledningar. Byggnadsdelar på nya byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1 som ligger Vägbro med fri höjd för närmare än 10 m från ledningscentrum spårtrafik på minst 6,2 m. spont eller Järnvägsbro där marken liknande byggs utmed grunden. ska vara tillgänglig för trafik till en höjd av 5,2 m. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras för brostödet. Parkering får anläggas. GENOMFART HUVUDGATA bro1 Skydd får uppföras (HUVUDGATA) HUVUDGATA1 på bro, HUVUDGATA2 2 - LOKALGATA (LOKALGATA) (GC-BRO) Lokal trafik under järnvägsändamål. Gång- och cykelbro, max 5 m bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 m. NATUR Göteborg rev C1H1 E J Industri, service för områdets behov, dock ej detaljhandel med livsmedel. 2 -

18 T T1 (LOKALGATA) ej parkering T1 plantering Körbar utfart får inte anordnas. T2 slänt (T1) bro1 T1 W Högsta byggnadshöjd i meter. 0.0 z bro1 z b1 (W1) T1 T2 z1 Slänt Slänten ska utgöras av naturlik strandzon som innehåller träd. n1 z1 z1 Parkering får inte anläggas. z erosionsskydd mot Gullbergsån. (W2) skydd T1 bro1 plantering Bro där marken ska vara tillgänglig för trafik till en höjd av 4,7 m. Verksamheter får inte vara störande för omgivningen. m Gatuplantering bro1 e 300 Skydd får uppföras Största bruttoarea i kvadratmeter ovan mark. a1 a2 Byggnad sk yd d u Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela området. Endast angiven användning och utformning är tillåten. z z1 parkering Marken får endast bebyggas med lastkaj och skärmtak med hänsyn på Göteborgs Stads Kretslopp och vatten befintliga underjordiska är remissinstans innan byggnation får ledningar. påbörjas fastigheten Olskroken 35:1. Marken ska vara tillgängliga för allmänna underjordiska ledningar. Byggnadsdelar på nya byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1 som ligger Vägbro med fri höjd för närmare än 10 m från ledningscentrum spårtrafik på minst 6,2 m. spont eller Järnvägsbro där marken liknande byggs utmed grunden. ska vara tillgänglig för trafik till en höjd av 5,2 m. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras för brostödet. Parkering får anläggas. GENOMFART HUVUDGATA (HUVUDGATA) HUVUDGATA1 skydd T1 HUVUDGATA2 2 - LOKALGATA a2 J m (LOKALGATA) (GC-BRO) a2 ej ng i er rk pa på bro, a2 d yd sk Lokal trafik under järnvägsändamål. Gång- och cykelbro, max 5 m bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 m. NATUR Göteborg rev C1H1 E J Industri, service för områdets behov, dock ej detaljhandel med livsmedel. 2 -

19 T parkering a2 ej parkering T1 skydd a2 Parkering får inte anläggas. Körbar utfart får inte anordnas. T2 T1 slänt (T1) C1H1a2 Slänt Slänten ska utgöras av naturlik strandzon som innehåller träd. n1 e300 W a2 J m a2 u in er rk R NAT U 2 a yd sk d (W2) k ar skydd in er rk u bro1 a2 a plantering VU p ej HU e 300 T FAR M O GEN a 2 T a2 T a2 u Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela området. Endast angiven användning och utformning är tillåten. z z1 parkering slänt b1n1a2 Gatuplantering Största bruttoarea i kvadratmeter ovan mark. a1 Marken får endast bebyggas med lastkaj och skärmtak med hänsyn på Göteborgs Stads Kretslopp och vatten befintliga underjordiska är remissinstans innan byggnation får ledningar. påbörjas fastigheten Olskroken 35:1. Marken ska vara tillgängliga för allmänna underjordiska ledningar. Byggnadsdelar på nya byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1 som ligger Vägbro med fri höjd för närmare än 10 m från ledningscentrum spårtrafik på minst 6,2 m. spont eller Järnvägsbro där marken liknande byggs utmed grunden. ska vara tillgänglig för trafik till en höjd av 5,2 m. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras för brostödet. Parkering får anläggas. GENOMFART HUVUDGATA (HUVUDGATA) HUVUDGATA1 T1 a2 Verksamheter får inte vara störande för omgivningen. m a2 T1 a2 T (W ) 2 W a2 Bro där marken ska vara tillgänglig för trafik till en höjd av 4,7 m. Skydd får uppföras Byggnad V HU T AR A 1 F M T NO GA GE VUD 2 a HU a 1 erosionsskydd mot Gullbergsån. p ej g DG AT A g in er a2 HUVUDGATA 2 a1 a2 (W1) a2 TA A G UD V a2 a1 HU 2 A T GA D U b1 (W1) a2 a2 pa u HUVUDGATA 2 a1 a2 HUVUDGATA (W1) a2 g Högsta byggnadshöjd i meter. 0.0 på bro, HUVUDGATA2 2 - LOKALGATA (LOKALGATA) (GC-BRO) GENOMFART (T1) a2 Lokal trafik under järnvägsändamål. Gång- och cykelbro, max 5 m bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 m. NATUR Göteborg rev C1H1 E J Industri, service för områdets behov, dock ej detaljhandel med livsmedel. 2 -

20 Detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg Vy mot föreslagna broar i Olskrokens bangård Antagandehandling mars 2018

21 Planprocessen Detaljplanearbetet är indelat i flera skeden. Det är främst i samrådsskedet som möjligheter att lämna synpunkter finns. I granskningsskedet kan anmärkningar framföras. När detaljplanearbetet påbörjas är ofta beslut som berör planen redan fattade i demokratisk ordning, såsom markanvändning i översiktsplanen och eventuellt mera detaljerat i program. Innehållsförteckning Planbeskrivning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Plankarta Illustrationsritning Grundkarta Bilagor Information Planarbetet startade Byggnadsnämnden tog beslut om Samråd I, Byggnadsnämnden tog beslut om Samråd II, Byggnadsnämnden tog beslut om Granskning Handlingarna (ej fastighetsförteckning) finns på Göteborgs Stads hemsida: Fastighetsförteckning, beslutsprotokoll, övriga handlingar samt kartor i skala 1:1000 finns på Stadsbyggnadskontoret, adress: Köpmansgatan 20, Göteborg. Information om planförslaget lämnas av: Emir Aganovic, Stadsbyggnadskontoret, tfn Anders Alm, Fastighetskontoret, tfn Sasson Marcuson, Trafikkontoret, tfn (88)

22 Planhandling Antagandehandling, Datum: , rev Aktbeteckning: Diarienummer SBK: 0594/13 Diarienummer FK:3101/14 Handläggare SBK Handläggare FK Emir Aganovic Anders Alm Tel: Tel: Detaljplan för Utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg Detaljplanen är upprättad enlig PBL (2010:900) Planbeskrivning Planhandlingar: Detaljplanen omfattar följande handlingar: Planbeskrivning (denna handling) Plankarta med bestämmelser (skala 1:1000 i A1) Illustrationsritning (skala 1:1000 i A1) Grundkarta (skala 1:000 i A1) Övriga handlingar: Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning (publiceras ej på Internet) Program för detaljplaner VÄSTLÄNKEN - en tågtunnel under Göteborg med samrådsredogörelse, Kvalitetsprogram, Social och barnkonsekvensanalys (SKA och BKA), Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan utökning av bangård i Olskroken , reviderad , reviderad Utredningar: Olskroken och Västlänken, Ljud, stomljud och vibrationer Olskroken och Västlänken, Elektromagnetiska fält Olskroken och Västlänken, Luftkvalitet Olskroken och Västlänken, Risk och säkerhet (88)

23 Olskroken och Västlänken, Kulturmiljö Olskroken och Västlänken, Naturmiljö Olskroken och Västlänken, Rekreation Olskroken och Västlänken, Förorenade områden Olskroken och Västlänken, Dag och tunnelvatten Olskroken och Västlänken, Klimatförändringar och översvämningsrisken PMF AKF Komplement till översvämningssäkring och hydrologiskt dimensioneringsunderlag Geoteknisk utredning, , reviderad Konsekvensbedömning Åtgärdsalternativ regional port Västra Stambanan JPSH _035 Sjätte spårets påverkan på fastighet Bagaregården 17:23, Naturvårdsutlåtande, Artinriktad inventering samt NVI, bansträckning E6-Sävenäs (88)

24 Innehåll DETALJPLAN FÖR UTÖKNING AV BANGÅRD I OLSKROKEN INOM STADSDELEN BAGAREGÅRDEN, OLSKROKEN OCH GULLBERGSVASS I GÖTEBORG... 1 Planprocessen... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PLANBESKRIVNING... 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 2 PLANKARTA... 2 ILLUSTRATIONSRITNING... 2 GRUNDKARTA... 2 BILAGOR... 2 Information... 2 PLANBESKRIVNING... 3 Detaljplanen omfattar följande handlingar:... 3 INNEHÅLL... 5 SAMMANFATTNING... 6 Planens syfte och förutsättningar... 6 Planens innebörd och genomförande Överväganden och konsekvenser Avvikelser från översiktsplanen PLANENS SYFTE OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Syfte Orienteringskarta för järnvägsplanerna Olskroken planskildhet och Västlänken. Bild från järnvägsplan.. 17 Läge, areal och markägoförhållanden Planförhållanden och tidigare beslut Mark, vegetation och fauna Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse Sociala aspekter Trafik och parkering, tillgänglighet Teknisk försörjning Störningar och risker DETALJPLANENS INNEBÖRD OCH GENOMFÖRANDE Bebyggelse Trafik och parkering Tillgänglighet och service Friytor Sociala aspekter Teknisk försörjning Övriga åtgärder Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Fastighetsrättsliga frågor Avtal Dispenser och tillstånd Tidplan Genomförandetid ÖVERVÄGANDEN OCH KONSEKVENSER Nollalternativet Sociala konsekvenser och barnperspektiv Miljökonsekvenser Ekonomiska konsekvenser av detaljplan ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Göteborgs Stad, Planhandling 5 (88)

25 Sammanfattning Planens syfte och förutsättningar Orienteringsbild med planområde. Olskroken en viktig knutpunkt Olskroken är en viktig knutpunkt i det Västsvenska järnvägssystemet. Kapaciteten för passerande tåg i Olskroken är begränsad. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i Västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning genom Olskroken kräver stora förändringar av befintligt spårsystem samt utbyggnad av nya järnvägsspår. Detta fordras för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. Detaljplan för järnväg Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av Västlänken, en järnvägstunnel under Göteborg som möjliggör genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal. Genom att pendeltåg och regiontåg inte behöver angöra säckstationen vid Göteborgs central kan tågtrafiken effektiviseras. Olskrokens bangård kräver stora förändringar av befintligt spårsystem. Detta fordras för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår samt olika broar och viadukter och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. Godstågstrafiken separeras nästan helt från persontågstrafiken. Vid Olskroken möts många av banorna i samma plan och kapaciteten för passerande godståg i Olskroken är begränsad. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i Västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Göteborgs Stad, Planhandling 6 (88)

26 Nytt samråd I januari 2016 påbörjade Trafikverket projektering av nya järnvägsspår och broar inom bangården i Olskroken. I samband med det framkom att viss optimering av spår och broar är möjligt, och att omläggning av Gullbergsån inte behövs. Under sommaren 2016 togs ett nytt förslag fram för järnvägsspår och broar över Gullbergsån utan omläggning av ån. I början av september 2016 tog Trafikverket inriktningsbeslut för nya spår och broar inom Olskroken planskildhet. Byggnadsnämnden beslutade den 27 oktober att genomföra ett första samråd för detaljplan för Olskroken. Under perioden 11november - 23 december 2015 genomfördes Samråd I. På grund av spårändringar, att Gullbergsån blir kvar i nuvarande åfåra, samt att vi i det nya förslaget måste ändra delar av planen som berör allmänna intressen, togs beslutet att göra om samrådet. Ändringar i förslaget till detaljplan mellan Samråd I och Samråd II Plangränsen väster om Gamlestadsvägen, och vid Ånäsvägen flyttas söderut. Plangränsen vid Fruktgatan flyttas söderut. Plangränsen mot Kretslopp & Vattens anläggning och Gullbergsån flyttas till Partihandelsgatan. Partihandelsgatans norra gräns förblir intakt, i och med att gatan bräddas mot söder. Gullbergsåns åfåra och kulverten under Partihandelsgatan hade ändrats i Samråd I. I Samråd II däremot, är Gullbergsåns åfåra och kulverten oförändrade gentemot dagens utseende. Nya järnvägsbroar över Gamlestadsvägen, Ånäsvägen samt järnvägsbroar för Västlänken föreslås norr om nuvarande järnvägsspåren mot Centralstationen. Föreslagen placering av transformatorstation flyttas österut, mot gränsen mellan Partihallsområdet och bangården. Genomförandetiden är 15 år för Huvudgatan1 och Huvudgatan2 som avser utbyggnad av Partihandelsgatan där marken ska vara tillgänglig för trafik. På byggnadsnämndens sammanträde togs beslut den , 524 att genomföra ett nytt samråd (Samråd II) för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under perioden 7 december 2016 till 17 januari Totalt har ca 32 yttrande inkommit under Samråd II. Den allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Den geotekniska utredningen har justerats sedan förra samrådet, men ett säkerställande av geotekniska åtgärder kvarstår. Planen behöver utformas så att den inte inverkar negativt på miljökvalitetsnormer för ytvatten, främst avseende ekologiska kvalitetsfaktorer. En person och en tomträttshavare har framfört kritik mot Olskrokenprojektet samt Västlänksprojektet, och en person har yttrat sig positivt om projektet. Göteborgs Stad, Planhandling 7 (88)

27 Ändringar i förslaget till detaljplan efter nytt samråd II. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna samt komplettering av utredningar. Vissa synpunkter som att ändra järnvägsplan och detaljplan samt inlösning av fastigheter/tomträtter inte kunde tillgodoses. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till fastighetskontoret, Trafikverket, trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. De största justeringarna sedan Samråd II är: På plankarta, en mindre justering av byggrätten för service och restaurang har gjorts i det nordvästra hörnet av byggrätten. Byggrätten har flyttats till ett avstånd på ca 2,5m från befintliga ledningar. På plankarta införs en planbestämmelse för säkerställande av geotekniska åtgärder vid Gullbergsån. På plankarta införs planbestämmelse mot försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna av Gullbergsåns slänter. På plankarta införs en upplysning om att lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att självfall ska tillåtas. På Plankarta införs en administrativ bestämmelse för upphävande av strandskydd. Stadsbyggnadskontoret tar hänsyn till Länsstyrelsens yttrande och kommer att avvakta med att anta detaljplanen för Olskroken tills efter att Natura 2000-frågan har prövats av mark- och miljödomstolen. Domslutet är planerat till hösten Innan dess kommer detaljplanen att tas upp på byggnadsnämnden för godkännande, inklusive ett framläggande att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Ändringar i förslaget till detaljplan efter granskningen. På byggnadsnämndens sammanträde togs beslut den , 193 att genomföra granskning för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under perioden 10 maj 2017 till 13 juni Totalt har ca 26 yttrande inkommit under granskningen. Den allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen finns inte på plankartan. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna på plankartan och planbeskrivningen. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark- och miljödomstolen miljödomen för Västlänken och Olskroken. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten inte till någon del ska utföras inom ett Natura 2000-område. I december 2017 färdigställts kombiterminal etapp 1 i Göteborgs Hamn, och verksamheten vid kombiterminalen i Gullbergsvass har flyttats till en ny kombiterminal. Vissa synpunkter, som att ändra järnvägsplan och avslå detaljplan har inte kunnat tillgodoses. Kvarstående erinringar finns från två berörda fastighetsägare samt två aktiebolag som har inkommit med yttrande och yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås.deras synpunkter berör en del genomförandefrågor, uthyrning av lokaler, säkerhetsavstånd Göteborgs Stad, Planhandling 8 (88)

28 mellan järnvägen och fastigheten, störningar från byggarbetsplats samt att fastighet är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet. En Förening/förbundet som har sin verksamhet utanför planområdet har inkommit med yttrande och yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Fastighetskontoret, Trafikverket och Trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Göteborgs Stads Kretslopp och vatten har den 23 februari 2018 inkommit med ett PM Översiktlig dag- och skyfallsanalys för planområde Olskroken PM belyser problematik angående hantering av dagvatten och skyfall inom och utanför planområdet. Efter inkomna yttrande under granskningen har följande ändringar gjorts på plankarta: - På plankartan kompletteras förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) med texten: Gång- och cykelbro, max 5 meter bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 meter. - På plankartan läggs en planbestämmelse a2 till inom egenskapsgränsen för parkering, alldeles nordost om området för C1H1. - Planbestämmelse a2 som ligger inom användningsgränsen för NATUR på Gullbergsåns östra strand, mellan Gullbergsån och HUVUDGATAN (Partihandelsgatan), tas bort för att säkerställa strandskydd inom området som betecknas NATUR. - Den administrativa gränsen ändras på plankartan för att överensstämma med beteckningen Administrativ gräns under BETECKNINGAR PÅ PLANKARTA. - Inom Användningsgränsen för E (Teknisk anläggning) minskas användningsytan i nordvästra hörnet på grund av befintliga ledningar och säkerställer med (prickmark) att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. - Med hänsyn till inkommet yttrande om ledningsrätt, kompletteras planbestämmelse avseende byggnation av skärmtak och lastkaj med texten: med hänsyn på befintliga underjordiska ledningar. - För att säkerställa återplantering inom Gullbergsåns slänter kompletteras planbestämmelse för markens anordnande n1 - Slänten ska utgöras av naturlik strandzon, med texten: som innehåller träd. - På västra sidan om befintlig byggnad inom fastigheten Olskroken 35:1, på mark som får endast byggas med lastkaj och skärmtak, säkerställs marken för underjordiska ledningar, med (prickmark) så att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Upplysning på plankarta kompletteras med texten: anslutning med och lyder: Lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att en anslutning med självfall ska tillåtas. På plankartan införs nya upplysningar: Göteborgs Stad, Planhandling 9 (88)

29 - Göteborgs Stads Kretslopp och Vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1. - Byggnadsdelar för ny byggnad, inom fastigheten Olskroken 35:1 som är närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. Ändringar i planbeskrivningen: Inom avsnitt Översiktsplan (på sidan 20) tas följande texte bort: Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd. Texten tas bort från planbeskrivningen på grund av att anläggningen ligger utanför planområdet. Avsnitt Riksintresse och Natura 2000 (på sidan 22) kompletteras med texten: Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Avsnitt om Kombiterminaler (på sidan 62) kompletteras med texten: Trafikverket har i oktobers informationsblad om Västlänken, för år 2017 meddelat att den nuvarande verksamheten på Kombiterminalen i Gullbergsvass flyttas i december 2017 till en ny anläggning i Göteborgs Hamnen på Hisingen. Den nya anläggningen kommer att invigas i början av februari Avsnitt om Dagvatten (på sidan 66) kompletteras med texten: Detaljplanen medger utökning av Olskrokens bangård och byggnation av nya järnvägsspår och broar. Inom planområdet upptas inga stora ytor för ny bebyggelse och inga nya bostäder kommer att byggas. Planen medger bara en ny byggrätt för service och restaurang, med 300 m² bruttoarea ovan mark och ingen källare. En mindre sträcka av ny gata (ca 150 m) kommer att anslutas till Partihandelsgatan som är ansluten till befintligt dagvattensnät. Efter rivning av befintlig bebyggelse inom fastigheten Olskroken 35:16 och 35:17 utökas naturområdet på grund av närheten till järnvägsbron. En större yta mellan Partihandelsgatan och nya järnvägsspår kan användas för fördröjning av dagvatten. Väster om Ånäsvägen finns en befintlig pumpstation som ägs av Trafikkontoret. Övrig hantering av dagvatten och skyfall hanteras inom befintliga gator. Gamlestadsvägen har en låg punkt norr om de nya järnvägsbroar som kommer att byggas över vägen. På denna sträcka lutar Gamlestadsvägen mot norr och ligger neddragen i en tunnel under järnvägsbroarna. Det saknas möjlighet att lösa problematiken Göteborgs Stad, Planhandling 10 (88)

30 med skyfall inom tunnelområdet. Skyfallshantering kommer istället att behandlas i samband med utbyggnaden av en ny cirkulationsplats utanför Olskrokens planområde. Norr om Ånäsvägen och väster om Gamlestadsvägen pågår arbete med detaljplan för Gamlestadens fabriker Dnr.11/0489. Inom denna plan kommer en ny cirkulationsplats att byggas mellan Ånäsvägen, Gamlestadsvägen och Malmsjögatan. För denna plan har en dagvattenutredning utförts som visar på hur en omsorgsfull höjdsättning kan avleda skyfall under kontrollerade former till platser som kan översvämmas. Skyfallsvatten från större delen av området är tänkt att avledas till den planerade kvartersparken. Ytan föreslås utformas som en skålning eller med gradänger nedsänkt med minst en halvmeter jämfört med omkringliggande mark. Även torgytan öster om ny byggnad föreslås delvis sänkas. Totalt bedöms ett framtida 100-årsregn kunna hanteras i området om föreslagna åtgärder vidtas. I Kretslopp och vattens kompletterande Pm från den 23 februari 2018 anges att vid skyfall överbelastas ledningsnätet och lågpunkterna i terrängen fylls av ytvatten. Skyfallsanalys visar översvämning på bangården, söder om Fruktgatan samt två lågpunkter, Olskroksmotet i väst och Ånäsgatan i öst. Planen påverkar inte markytans nivå. På bangården söder om Fruktgatan finns lågpunkter där vatten blir stående vid skyfall. Eftersom järnvägen inte är prioriterad transportled för Göteborgs stad och planen inte förvärrar situationen kräver Göteborgs Stad inga åtgärder inom plan för att minska översvämningen. Vid Olskrokamotet majoriteten av belastningen kommer dock från områden utanför planen och översvämningen kan inte förhindras med åtgärder inom plan. Planen förvärrar inte situationen i lågpunkten. Göteborgs Stad kräver därför inga åtgärder inom plan för att minska översvämningen. Ånäsgatan är inte prioriterade transportled för Göteborgs Stad och planen förvärrar inte situationen. Göteborgs Stad kräver därför inga åtgärder inom plan för att minska översvämningen. Partihandelsgatan i planområdets sydvästra del planeras inte göras om i någon större utsträckning. Det som tillkommer är en rondell på i stort sett redan hårdgjord mark. I dagsläget avvattnas gatan till rännstensbrunnar och dagvattenledningar. Eftersom gatan inte planeras byggas om föreslås ingen förändring av dagvattensystemet. Om gatan byggs om bör den höjdsättas för att möjliggöra ytledes avrinning mot angränsande grönytor i form av svack- eller makadamdike på allmän plats för att på så vis åstadkomma enklare rening av dagvattnet. I de sydvästra delarna av planområdet sträcker sig idag en järnvägsbro över E6an som kommer att asfalteras och möjliggöra för kollektivtrafik och cykel. När denna järnvägsbro byggs om till kollektivtrafikgata samt GC-väg ska tillses att ytorna avvattnas mot ett svack- eller makadamdike i den grönyta som planeras separera trafikslagen. för att åstadkomma enklare rening av dagvattnet. Avsnitt om Stabilitet som ligger under Övriga åtgärder (på sidan 68) kompletteras med texten: Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i Göteborgs Stad, Planhandling 11 (88)

31 plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Avsnitt om Ledningar som ligger under Övriga åtgärder (på sidan 69) kompletteras med texten: Första meningen i andra passus kompletteras med texten, med mindre dimension och lyder. Nya ledningar med mindre dimension kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning. I slutet av passus kompletteras med texten: Grundläggning av ledningar med stora dimension bör utredas och grundläggas på så sätt att inte uppstå sättningar. Göteborgs Stad, Planhandling 12 (88)

32 Planens innebörd och genomförande Trafikverket tar fram en järnvägsplan och ska bygga de nya anläggningar som hör till genomförandet av projektet. I korthet består de av: Åtta järnvägsbroar En gång- och cykelbro Totalt handlar det om ca 9500 meter nya järnvägsspår. Schematisk bild över nya broar inom Olskroken. Från Trafikverket. Större delen av planområdet omfattas av Olskrokens bangård där vikten ligger på utbyggnad av bangård samt en mindre del som omfattar Partihandelsgatan och Partihandelsområdet. Detaljplanen medger att vägar, järnvägsspår, broar och tekniska anläggningar tillhörande Olskrokens bangård, samt allmänna ytor i anslutning till dessa får anläggas. Planen möjliggör även utbyggnad av en mindre service och restaurangbyggnad samt flytt av en transformatorstation från den delen av kvarteret som påverkas av nya spår. Spårbyggnationen medför rivning av en låg verkstadsbyggnad, samt den befintliga hotellbyggnad som idag används för tillfälligt boende, Tillfället som finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns inom planområdet. De flesta gatorna inom planområdet behåller huvudsakligen sin nuvarande markanvändning och nuvarande bredder men några ändras. Plangränsen flyttas mot norr till Malmsjögatan som behåller nuvarande bredden. Ny järnvägsbro byggs vid befintliga broar över Gamlestadsvägen som behåller sin utformning. Ånäsvägen behåller sin nuvarande utformning men att ny järnvägsbro byggs ovanpå. En del av Minthandelsgatan och Fruktgatan byggs om till järnvägsområde. Nya järnvägsbroar byggs inom Olskrokens bangård. En dela av Partihandelsgatan ändras till huvudgatan för att möjliggöra kollektivtrafik. En ny tillfartsväg byggs från Partihandelsgatan till pumpstation och vidare till EuroMaints depå. Befintlig järnvägsbro till norra kombiterminalen byggs om till huvudgata med möjlighet för framtida kollektivtrafik. Ny järnvägsbro byggs över väg E6. Samtidigt byggs nya järnvägsbroar inom Olskrokens bangård. Göteborgs Stad, Planhandling 13 (88)

33 Bild över Olskroken och Bagaregården. Från Trafikverket. Genomförandeavtal för detaljplanen kommer att tecknas med Trafikverket. Göteborgs stad är huvudman för allmän plats och ansvarar för framtida drift och underhåll. För utbyggnad av allmän plats ansvarar dels Trafikverket och dels Göteborgs Stad. Trafikverket ansvarar för utbyggnad av kvartersmark och nya broar för trafik, samt gångoch cykeltrafik. Göteborgs stad ska äga och förvalta den tidigare järnvägsbron vid Partihandelsgatan över väg E6, samt gångbron över E20. Överväganden och konsekvenser Riksintresset för kommunikation omfattar Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborg kombiterminal och Göteborg norra godsbangård), befintlig järnväg inom Olskrokens bangård samt den planerade järnvägssträckningen för Västlänken och för hamnbanan. I detaljplanen vägs det allmänna intresset för kommunikation emot övriga användningar av marken. Genom att planens genomförande sammanfaller tidsmässigt med andra infrastruktursatsningar i området finns möjlighet till ännu större vinster för det allmänna intresset. I driftskedet kommer de nya järnvägsbroarna att påverka landskapet, vyerna för de boende och de som trafikerar vägnätet. Avvikelser från översiktsplanen Detaljplanen är förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Göteborgs Stad, Planhandling 14 (88)

34 Planens syfte och förutsättningar Syfte Syftet med detaljplanen för utökning av bangård i Olskroken är att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet, och att öka driftsäkerheten så att resandet och godstransporter i Göteborg och Västsverige underlättas. Utbyggnaden bereder plats för Västlänken den järnvägstunnel under Göteborg som kommer att möjliggöra genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal. Genom att pendeltåg och regiontåg inte längre behöver angöra säckstationen vid Göteborgs central kan tågtrafiken effektiviseras. Olskroken en viktig knutpunkt Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet. Här möts Västra Stambanan från Stockholm, Norge-Vänernbanan från Karlstad och Oslo, samt Bohusbanan från Strömstad för gemensam anslutning in mot Göteborgs Centralstation. I samma spårsystem ansluter också Hamnbanan från Göteborgs ytterhamnar, Västkustbanans godsspår, spår mot kombiterminal och post-terminal på Gullbergsvass, samt spår mot Sävenäs rangerbangård. Olskroken är funktionellt sett en av Sveriges mest komplexa järnvägssystem och utgör en central nod i Göteborg och Västsverige. Trafiken består av såväl persontåg som godståg och har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande (gods-, snabb-, regional- och lokaltåg). Järnvägssystem i Västra Götalandsregionen. Bild från järnvägsplan. Göteborgs Stad, Planhandling 15 (88)

35 Vid Olskroken möts många av banorna i samma plan, och kapaciteten för passerande godståg i Olskroken är begränsad. Tåg från Västkustbanan till Sävenäs och tåg till terminalerna Göteborg Norra och kombiterminalen kommer i konflikt med trafiken på Norge-Vänerbanan. Ökar persontågstrafiken på Norge-Vänerbanan ytterligare, med t ex fler tåg till Oslo och Karlstad, förvärras situationen ännu mer. Dessutom förutspås godstrafiken på Västkustbanan öka nu när Hallandsåsen öppnas för trafik. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i Västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. För att skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet, krävs stora förändringar av Olskrokens bangård. Utbyggnaden är nödvändig för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår, nya broar och viadukter och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. Godstågstrafiken kan då nästan helt separeras från persontågstrafiken. För att kunna genomföra de förändringar som krävs för att öka kapaciteten för järnvägstrafiken i Olskroken behövs både en järnvägsplan och regeringens tillåtlighet. Det är Trafikverket som tar fram en järnvägsplan för Olskroken. Regeringen tog beslut om att tillåta Trafikverket att bygga Västlänken den 26 juni Den korridor som tillåtligheten omfattar, innefattar även projekt Olskroken planskildhet. Detaljplan för järnväg För att järnvägsplanen ska kunna genomföras får den inte strida mot detaljplanen. Detaljplanen ska därför innehålla alla delar som järnvägsplanen innehåller och göra dessa planenliga. Detaljplanen ska utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Planområdet omfattar nuvarande bangård i Olskroken, från och med väg E6 i väster fram till gångbron i öster som går över järnvägen och väg E20 inom stadsdelen Bagaregården. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Detaljplanen omfattar befintlig bangård och den yta där järnvägsanläggningen behöver ta ny mark i anspråk för järnvägsändamål. Detaljplanen ska vidare: Möjliggöra utbyggnad av tillhörande broar, järnvägsanläggningar, byggrätter, väg- och järnvägsanslutningar Säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kulturhistoriska och arkitektoniska värden Säkerställa nya Spårvägen samt en lokalgata som tas i anspråk av nya järnvägsspår. Möjliggöra utbyggnad av vägar, gång- och cykelvägar, broar och gång- och cykelbroar. Göteborgs Stad, Planhandling 16 (88)

36 Orienteringskarta för järnvägsplanerna Olskroken planskildhet och Västlänken. Bild från järnvägsplan. Göteborgs Stad, Planhandling 17 (88)

37 Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Det inbegriper nuvarande bangård i Gullbergsvass och Olskroken, från och med väg E6 i väster till och med gångbron i öster som går över järnvägen och E20 inom stadsdelen Bagaregården. På den norra sidan omfattar planområdet en del av Partihandelsgatan samt en mindre del av Partihandelsområdet. Olskroken Brunnsparken Orienteringskarta med planområdet och Brunnsparken Planområdet gränsar mot väg E6 i väster, och i norr mot Partihandelsgatan och Partihandelsområdet till hamnbanan i nordost. Därefter följer plangränsen Partihandelsviadukten, Ånäsvägen och Malmsjögatan. I söder går plangränsen parallellt med väg E20 fram till väg E6. Planområdet omfattar cirka 16,3 hektar och ägs av Göteborgs Stad, Higab (kommunalt bolag), Jernhusen Verkstäder AB och Jernhusen Fastigheter AB. Fastighetsägare och rättighetshavare framgår också av fastighetsförteckningen. Marken är till stora delar planlagd som järnvägsområde men en del är upplåten med arrende för industri- och kontorsändamål. Följande kartor visar fastigheter och delar av fastigheter som ingår i detaljplanen. Göteborgs Stad, Planhandling 18 (88)

38 Kartan visar respektive fastigheter inom planområdet, röd linje visar planområdesgränsen. Kartan visar respektive fastigheter inom planområdet, röd linje visar planområdesgränsen. Göteborgs Stad, Planhandling 19 (88)

39 Planförhållanden och tidigare beslut Översiktsplan Göteborgs översiktsplan antogs av Kommunfullmäktige I översiktsplanen är detaljplaneområdet till största delen angett som pågående markanvändning, verksamhetsområde och befintlig järnväg. Verksamhetsområdet är avsett för industri, lager, hamn, partihandel, mindre grönytor och får innehålla störande verksamheter. Markreservat för kommunikation, järnväg samt för spårväg finns i den södra delen. Längs järnvägen har också avsatts en skydds- och bedömningszon runt transportled för farligt gods. Växlingsbangården i Centrala Göteborg och Olskroken, är i översiktsplanen för Göteborg utpekade som riksintresse för järnväg. Norr om och utanför detaljplan är Säveån, Natura Säveån natura 2000 Olskroken Översiktsplan karta 1, 2 och 3, riksintresse för kommunikation och Säveån, Natura För ett angränsande område i den norra delen finns en aktuell fördjupning av översiktsplanen för delar av Gamlestaden - Bagaregården. I en del av området föreslås i översiktsplanen Förändrad användning: Bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor samt En strategisk knutpunkt med kollektivtrafik, handel, arbetsplatser, service m.m.. En inriktning i fördjupningen för området är att Gamlestaden ska ges möjlighet att stadsmiljömässigt knytas samman med stadsdelarna söder om E20; Bagaregården och Munkebäck. Järnvägsutredning och Järnvägsplan Järnvägsutredning Västlänken genomfördes under 2004 till 2007 av dåvarande Banverket. Arbetet utfördes i samverkan med Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Västtrafik. I beslutshandlingen från 2007 förordade dåvarande Banverket att alternativ Haga Korsvägen via Älvstranden, skulle ligga till grund för den fortsatta planeringen. Det var det alternativ som bäst uppfyllde projektmålen. Västlänkens utredningsområde mellan åren 2001 och 2007 fram till beslut om alternativ i december 2007 omfattade området mellan Sävenäs och Almedal, det vill säga även Olskrokens bangård. Planeringsprocessen gick inte vidare 2007 eftersom finansiering saknades för ett genomförande. Planeringsprocessen för Olskroken, som Göteborgs Stad, Planhandling 20 (88)

40 fick arbetsnamnet Olskroken planskildhet, återupptogs först 2013 genom den så kallade kapacitetsutredningen inför den nya Nationella transportplanen Regeringen beslutade om denna plan våren 2014 där Olskroken planskildhet blev ett utpekat projekt med statlig finansiering. Miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen omfattar båda sträckorna medan Miljökonsekvensbeskrivningar är separata för Västlänkens detaljplan och detaljplan för Olskroken. En järnvägsplan för Olskroken planskildhet tas fram av Trafikverket. Järnvägsplanen granskning var ute på september och oktober Järnvägsplanen är skickad till fastställelse i slutet av år Järnvägsplan fastställdes i juni Planprogram och planuppdrag Samtidigt med järnvägsutredningen tog Göteborgs Stad fram ett program (Dnr 350/00) och diskussionsunderlag för detaljplaner gällande Västlänkens olika alternativ. Olika alternativa sträckningar togs fram för Västlänken men sträckningen genom aktuellt planområde var gemensam för de olika alternativen. För att kunna bryta ned huvudmålet i delmål har staden definierat Västlänken som en spårtunnel för genomgående tågtrafik mellan Olskroken/Göteborg C och Almedal/Mölndal. Programsamråd för planområdet (med förordande av alternativet Haga - Korsvägen via Älvstranden) antecknades av byggnadsnämnden 13 juni Byggnadsnämnden beslutade på sammanträde den , 24 att meddela sökanden att detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Olskroken införs i produktionsplanen för år 2014 (Infrastruktur 1/14). Byggnadsnämnden beslutade vid samma tillfälle också att uppdra åt Stadsbyggnadskontoret att upprätta detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Olskroken (diarienummer 0594/13). Gällande detaljplaner För området gäller följande planer: Stadsplan 1271, som vann laga kraft år Planens genomförandetid har gått ut. Stadsplan 3223, som vann laga kraft år Planens genomförandetid har gått ut. Stadsplan 3059, som vann laga kraft år Planens genomförandetid har gått ut. Detaljplan 3844, som vann laga kraft år Planens genomförandetid gick ut Detaljplan 4805, som vann laga kraft år Planens genomförandetid gick ut Övrigt ställningstagande, styrdokument och övergripande planeringsfrågor Budget för år 2015 för Göteborgs Stad antogs av Kommunfullmäktige den 16 juni Ett av de prioriterade målen är att det hållbara resandet ska öka. För att uppnå detta mål läggs stark fokus inte bara på att förbättra framkomligheten och attraktiviteten för kollektivtrafik, utan även på att förbättra för gående och cyklister. Ytterligare ett prioriterat mål är att Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimat- Göteborgs Stad, Planhandling 21 (88)

41 neutral stad. För att uppnå detta anges bland annat att en minskning av bilismens negativa miljöpåverkan är avgörande för att klimatarbetet ska lyckas. Den framtida trafiken måste bli mer energieffektiv och i högre grad drivas med förnybara bränslen. Göteborg stadsplaner med år 2035 i sikte För att Göteborg ska fortsätta utvecklas till en attraktiv och hållbar stad krävs en samordnad markplanering. Därför har staden tagit fram fyra strategiska dokument som tillsammans anger inriktningen för hur Göteborg ska kunna erbjuda ett enklare vardagsliv för fler i en grön och livfull stad. Strategiernas gemensamma tidshorisont är kring år Då beräknas Göteborg ha fler boende och fler arbetstillfällen samt vara kärnan i en arbetsmarknadsregion med 1,75 miljoner invånare. Översiktsplanen som antogs år 2009 och som är det övergripande styrdokumentet för stadens markanvändning är den gemensamma utgångspunkten. Därmed är även Västlänken en av förutsättningarna för att staden ska kunna utvecklas enligt inriktningen. Strategi för utbyggnadsplanering, som godkändes i byggnadsnämnden 11 februari 2014, visar vilka platser som har särskilt goda förutsättningar för en hållbar stadsutveckling, där fler invånare har nära till mataffär, skola, busshållplats. Detta ska åstadkommas genom att bygga den redan byggda staden tätare. Vision Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige den 11 oktober 2012, anger på vilket sätt och med vilka kvaliteter de centrala utvecklingsområdena i Göteborg ska växa fram. Älvstaden ska vara öppen för världen, den ska vara inkluderande, grön och dynamisk. Den ska utformas så att den helar staden, möter vattnet och stärker den regionala kärnan. Trafikstrategi för en nära storstad, beslutad i trafiknämnden 6 februari 2014, visar hur trafiksystemet behöver utvecklas i takt med att fler bor, arbetar, handlar, studerar och möts i staden. Det ska vara lätt att ta sig fram i Göteborg, stadsmiljöerna ska upplevas attraktiva samt bidra till ett rikt stadsliv och Göteborg ska vara världsledande i effektiv och klimatsmart godshantering. Grönstrategin för en tät och grön stad, antagen i park- och naturnämnden 10 februari 2014, visar hur Göteborg ska fortsätta utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som staden byggs tätare. Den visar vilka kvaliteter som ska finnas i det framtida täta gröna Göteborg och hur staden ska arbeta för att nå dessa. Riksintressen och Natura 2000 Detaljplanen för Olskroken omfattas av riksintresse för kommunikationer. Det befintliga järnvägsnätet mot Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborgs kombiterminal och Göteborg Norra godsbangård), vägarna E6/E20, E45 och väg 40 är av riksintresse för kommunikationer. Västlänkens förlängning genom Olskrokens bangård är i egenskap av planerad järnväg också utpekad som riksintresse. Stora delar av centrala Göteborg är av riksintresse för kulturmiljövård (O2:1-5). Skansen Lejonet, belägen på Gullberget vid Gullbergsvass, är en av två försvarsskansar som uppfördes i Göteborg i slutet av 1600-talet. Befästningen är ett viktigt landmärke och omsluts av ett grönområde med gångstigar som slingrar sig uppför kullen. I söder angränsar Skansen Lejonet till området Stampen och strax öster om berget ligger Olskroken och Olskroksmotet. Skansen Lejonet är ett statligt byggnadsminne, ett riksintresse och en del av en kulturhistoriskt värdefull miljö. Göteborgs Stad, Planhandling 22 (88)

42 Vy med E20 på vänster sida och bangården från öster. Säveån norr om planområdet är av riksintresse för naturvården. Den nedre delen av Säveån omfattas också av Natura 2000-skydd (enligt EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv). Naturtyper och arter som enligt bevarandeplanen måste bevaras är naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ och lax i sötvatten. I syftet med Natura området ingår även att bevara goda livsbetingelser för fågelarten kungsfiskare. Riksvärdena sammanfaller med Natura 2000-områdets syften i den aktuella delen av ån. Söder om planområdet finns ett riksintressant område för kulturmiljövården; Bagaregården. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Strandskydd Inom planområdet är den naturliga strandmiljön vid Gullbergsån redan till viss del skadad i och med uppförandet av kulverten. Åns närmaste miljö har präglats av järnvägsområdet och industriverksamhet redan från sextiotalet. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet, som gäller 100 meter från strandkant. Strandskyddet avses att upphävas inom planområdet. För områden som omfattas av Natura 2000 är det länsstyrelsen som fattar beslut om upphävande 7 kap. 18 MB. De särskilda skäl kommunen anger är att: Göteborgs Stad, Planhandling 23 (88)

43 marken redan är ianspråktagen för trafik och järnvägstrafik framtida järnväg utgör ett allmänt angeläget intresse På Plankarta införs en administrativ bestämmelse: a2 - Strandskydd upphävs Mark, vegetation och fauna Bebyggelse Planområdet berör ett fåtal byggnader. Byggnaden inom fastigheten Olskroken 35:15 används som kontor och lagerbyggnad. Byggnaden inom fastigheten Olskroken 35:16 används som bilverkstad. Byggnaden inom fastigheten Olskroken 35:17 hyrs idag av Göteborgs stad, Social resursförvaltning och används som akutboende för hemlösa personer med missbruksproblem Tillfället. Inom bangårdsområdet finns byggnader som används för järnvägsändamål. Geoteknik Jordlagerförhållanden varierar stort inom planområdet, där mäktiga jordlager (>50 m) återfinns mellan E6 och Ånäsvägen. Berget ligger som djupast i höjd med Gullbergsån, där jordlagrets mäktighet uppgår till maximalt 110 m. Jordlagrets mäktighet minskar sedan längs planområdets sträckning i såväl östlig och västlig riktning. Inom planområdet som sträcker sig i ostlig riktning är jordmäktigheten som minst i områdets ostligaste del där jordmäktigheten är mindre än 10 m. Jordlagren utgörs generellt överst av fyllning. De naturligt avsatta jordlagren består av lera som vilar på friktionsjord ovan berg. Utsnitt av SGU:s jordartskarta. Göteborgs Stad, Planhandling 24 (88)

44 De geotekniska förutsättningarna varierar inom planområdet, såväl vad gäller jordmäktigheter som dess egenskaper. Vidare presenteras en detaljerad beskrivning av de geotekniska förutsättningarna (från öster mot väster) i vilken planområdet har delats upp i mindre delområden baserade på de rådande geotekniska förhållandenas variation. Indelning av delområde Malmsjögatan Ö Ånäsvägen/Partihallsbron (ca km ) På sträckan mellan Malmsjögatan Ö och Ånäsvägen/Partihallsbron, utgörs jordlagren överst av fyllning med en mäktighet som är ca 1-2 m. Mäktigheten överstiger dock i vissa fall 2 m inom spårområden, gator och vägar. Under fyllningen återfinns vanligtvis överst ett ca 1-1,5 m mäktigt lager torrskorpelera. Under torrskorpeleran följer en relativt homogen lera vars mäktighet varierar mellan 3-30 m. Under leran följer ett lager friktionsjord innan berget tar vid. Längs Malmsjögatan (södra sidan av spåren) bedöms friktionsjordsmäktigheten vara ca 4-10 m med en ökande mäktighet mot väster. Lerans densitet är generellt ca 1,6-1,65 t/m3. Den naturliga vattenkvoten är ca 80 % i den övre delen för att därunder successivt minska något till ca 65 %. Leran är generellt mellansensitiv inom de översta 15 m men övergår till att vara högsensitiv (St=30-60) därunder. Inom det aktuella området visar undersökningar att det lokalt förekommer enstaka nivåer med högsensitiv lera (kvicklera). Några sammanhängande partier med kvicklera har dock inte noterats. Den odränerade skjuvhållfastheten (Cuk) är 12 kpa ner till 4 m djup för att därunder ha en hållfasthetstillväxt som ökar med ca 1,6 kpa/m. Grundvatten på sträckan mellan Malmsjögatan Ö och Ånäsvägen/Partihallsbron förekommer dels i de ytliga jordlagren, som till stor del består av fyllnadsmaterial, och dels i friktionsjordslagren under de mäktiga lerlagren. Mätningar i det övre magasinet visar på att grundvattennivån ligger på ca 1 m djup under markytan. Göteborgs Stad, Planhandling 25 (88)

45 Ånäsvägen/Partihallsbron Partihallarna (ca km ) På sträckan mellan Ånäsvägen/Partihallsbron och Partihallarna utgörs de översta jordlagren av fyllning med en mäktighet på ca 0,5-2 m. Den översta metern utgörs generellt av väg- och järnvägsöverbyggnadsmaterial (framförallt hårt packat grus och stenmaterial) som härrör från 1900-talet. Under överbyggnader följer finkornigare material såsom sand, silt och lera men även organisk jord förekommer. Under fyllningen följer generellt ett tunnare lager (<1 m) siltig lera. Den siltiga leran vilar i sin tur på en homogen, lös till halvfast lera. Längst i öster, vid Partihallsförbindelsen, visar tidigare utförda undersökningar att lerans mäktighet är ca m med en snabbt ökande mäktighet västerut. Strax sydväst om Partihallsförbindelsen, vid området kring omformarstationen, har fast botten påträffats ca 60 m under markytan. Under leran följer ett lager friktionsjord vilandes på berg. Friktionsjorden är inom detta område förhållandevis mäktig. Längst i norr, vid Partihallsförbindelsen har tidigare utförda hejarsonderingar utförts till stopp ca 5-14 m ner i den underliggande friktionsjorden. Lerans densitet är inom delområdet ca 1,6 t/m3 ned till nivån -33 för att därunder öka till ca 1,8 t/m3 vid nivån -60. Lerans vattenkvot är generellt ca 50-75% med en avtagande tendens mot djupet. Leran är inom delområdet mellansensitiv (St=10-30). Den odränerade skjuvhållfastheten (Cuk) är 15 kpa ner till nivån -5 och därunder är hållfasthetstillväxten 1,9 kpa/m. Grundvatten på sträckan mellan Ånäsvägen/Partihallsbron och Partihallarna förekommer dels i de ytliga jordlagren, som till stor del består av fyllnadsmaterial, och dels i friktionsjordslagren under de mäktiga lerlagren. Mätningar i det övre magasinet visar på att grundvattennivån ligger på ca 1 m djup under markytan. Utförda mätningar visar att trycknivån i leran motsvarar en grundvattenyta på nivån +1,5 och en trycknivåökning mot djupet med 10,5 kpa/m. Detta visar på att det råder ett visst övertryck mot djupet jämfört med en hydrostatisk portrycksprofil. Partihallarna- Gullbergsån (ca km ) På sträckan mellan Partihallarna och Gullbergsån, utgörs jordlagren överst av fyllning med en mäktighet på ca 0,5-2 m. Den översta metern utgörs generellt av väg- och järnvägsöverbyggnadsmaterial (framförallt hårt packat grus och stenmaterial) som härrör från 1900-talet. Under överbyggnader följer finkornigare material såsom sand, silt och lera men även organisk jord förekommer. Under fyllningen följer generellt ett tunnare lager (<1 m) siltig lera. Torrskorpelera har inom ett fåtal borrhål påträffats direkt under fyllnadsmaterialet. Den siltiga leran/ torrskorpeleran vilar i sin tur på en homogen, lös till halvfast lera. Lerans mäktighet är generellt över 60 m inom hela delsträckan. I den södra delen av sträckan, i området kring Gullbergsån, är lerans mäktighet ca m. Under leran följer ett lager friktionsjord vilandes på berg. Friktionsjorden är inom detta område förhållandevis mäktig. Strax väster om Gullbergsån är friktionsjordens mäktighet större än ca 20 m. Lerans densitet är inom delområdet varierar mellan ca 1,5-1,75 t/m3 där den högre densiteten förekommer på större djup. Lerans vattenkvot varierar mellan % där de högre värdena generellt återfinns inom de översta 20 m av lerprofil och de lägre därunder. Konflytgränsen varierar mellan % med fördelningen genom lerprofilen motsvarande vattenkvoten. Leran är inom delområdet mellansensitiv (St=10-30). Den odränerade skjuvhållfastheten (Cuk) är 16 kpa ner till nivån -8 och därunder är hållfasthetstillväxten 1,6 kpa/m. Leran är på 9 m djup överkonsoliderad med endast ca 5 kpa (ca OCR=1,1). Överkonsolideringen ökar konstant mot djupet till att vara ca 100 kpa på ca 60 m djup (ca OCR=1,4). Göteborgs Stad, Planhandling 26 (88)

46 Grundvatten på sträckan mellan Partihallarna- Gullbergsån förekommer dels i de ytliga jordlagren, som till stor del består av fyllnadsmaterial, och dels i friktionsjordslagren under de mäktiga lerlagren. Mätningar i det övre magasinet visar på att grundvattennivån ligger på ca 1 m djup under markytan Utförda mätningar visar att trycknivån i leran motsvarar en grundvattenyta på nivån +1,5 och en trycknivåökning mot djupet med 11 kpa/m. Detta visar på att det råder ett övertryck mot djupet jämfört med en hydrostatisk portrycksprofil. Gullbergsån Väg E6 (ca km ) På sträckan mellan Gullbergsån och Väg E6 är fyllningens mäktighet generellt ca 2-3 m. Inom området för E6 och Gullbergsån kan mäktigare fyllnadslager påträffas vilket troligen sammanfaller med Gullbergsåns tidigare läge. Fyllnadslagren, som härrör från slutet av 1800-tal och 1900-talet, utgörs generellt överst av väg- och spårfyllnadsmaterial men även finkornigare jord som sand, silt, lera och organisk jord förekommer ytligt. Under fyllningen följer ca 1 m silt/siltig lera som övergår till en homogen, lös lera som blir fastare mot djupet. Utförd sondering till stopp visar att lerans mäktighet är ca m. Under leran finns en fast lagrad friktionsjord med stor mäktighet. Utförd jordbergsondering har avbrutits ca 20 m ner i friktionsjorden. Lerans densitet är ca 1,5-1,75 t/m3 där den högsta uppmätta densiteten förekommer på stora djup. Vattenkvoten varierar mellan % med svagt minskande tendens mot djupet. Konflytgränsen varierar mellan 60-80% genom lerprofilen. Leran är inom delområdet mellansensitiv (St=10-30). Den odränerade skjuvhållfastheten (Cuk) är 15 kpa ner till nivån -9 och därunder är hållfasthetstillväxten 1,7 kpa/m. Grundvatten på sträckan mellan Gullbergsån och Väg E6 förekommer dels i de ytliga jordlagren, som till stor del består av fyllnadsmaterial, och dels i friktionsjordslagren under de mäktiga lerlagren. Mätningar i det övre magasinet visar på att grundvattennivån ligger på ca 1 m djup under markytan. Utförda mätningar visar att portrycksnivån i leran motsvarar en grundvattenyta på nivån +1,0 med en i princip hydrostatisk portrycksprofil. Erosion Generellt pågår ingen synlig erosion inom utredningsområdet. Inom huvuddelen av området längs både Säveån och Gullbergsån återfinns ett erosionsskydd av relativt finkrossad sprängsten längs strandkanterna. Vidare är slänterna mot vattendragen i allmänhet bevuxna med träd, buskar och vattenkrävande växtlighet. I anslutning till kulverteringarna under Partihandelsgatan och järnvägsbangården finns stödmurar av betong. Göteborgs Stad, Planhandling 27 (88)

47 Bevuxet område med erosionsskydd strax öster om Marieholmsleden (foto taget mot väster). Sättningsförhållanden Lerans spänningssituation inom området innebär att det sedan lång tid tillbaka pågår sättningar i marken. Sättningarna är orsakade av belastningar på leran, från utfyllnader, äldre bebyggelse med äldre grundläggning samt grundvattenpåverkan. Marksättningarna är särskilt märkbara i övergångarna mellan pålade eller grundförstärkta konstruktioner och oförstärkt mark. Sättningsinventering har visat på att sättningsuppföljning inom ett fåtal kvarter har pågått sedan 1987 med den senaste mätningen gjord under Dessutom har ett antal mätpunkter/sättningsdubbar av olika slag installerats inom ramen för Västlänken med en placering enligt nedanstående översiktsfigur. Dessa har mätts under perioden Sättningshastigheten varierar mellan delområden likaväl som inom delområden. Prognos av marksättningar i området påvisar pågående sättningar av följande omfattning: Område/delsträcka Sättningshastighet Öster om Partihallsbron Partihallsbron-Gullbergsån Väster Gullbergsån ca 5 mm/år ca 5-8 mm/år ca 12 mm/år Stabilitet Stabilitetsförhållandena för planområdet ska uppfylla rekommenderad säkerhet enligt gällande IEG rapporter (rapport 4:2010 eller 6:2008). I planskeden tillämpas normalt rapport 4:2010 men vid projektering/dimensionering rapport 6:2008. Den huvudsakliga skillnaden dessa föreskrifter emellan är att värderingen av stabilitetsförhållandena baseras på totalsäkerhetsanalyser (4:2010) respektive partialsäkerhetsanalyser (6:2008). Då utförda stabilitetsanalyser för de planerade förutsättningar enligt detaljplanen utförts i Systemhandlingsskedet av Västlänken och Olskrokens planskildhet, i enlighet med rapport 6:2008, har partialsäkerhetsanalys valts som utgångspunkt för värderingen av stabilitetsförhållandena och bedömning av markens lämplighet för ändamålet enligt detaljplanen. Göteborgs Stad, Planhandling 28 (88)

48 Förslag på typutseende grundförstärkning av slänten längs Gullbergsån. Slänten mot Gullbergsån (sektion OO4) behöver dessutom grundförstärkas (lämpligen med KC-pelare enligt nedanstående förslag) för att uppnå en tillräcklig säkerhet mot stabilitetsbrott. Förorenad mark För att få en bild av befintliga markförhållanden och potentiellt förorenade områden har en inventering genomförts bland annat genom studier av skriftliga källor och Länsstyrelsens MIFO-databas. Dessutom har provtagning och analys av jord och grundvatten gjorts utmed sträckningen för Olskroken planskildhet. Resultatet av genomförda fältundersökningar visar på varierande föroreningsnivåer i fyllnadsmassorna, det vill säga de massor som använts vid utfyllnader av låglänta områden. Provtagningen visar föroreningshalter över riktvärdena för mindre känslig markanvändning på sträckan Olskroken - Packhuskajen. Radon I Göteborgsområdet innehåller berggrunden radon i måttliga eller höga halter. Marken inom det aktuella området utgörs av mäktig lera på en berggrund med normala till låga radiumhalter. Ovan lerlagret förekommer ca 0,5-3 m fyllnadsmassor av varierande sammansättning. Enligt SGU:s radonriskkarta över Göteborg är marken att klassa som normalriskområde. Natur Området består till största delen av bangård med järnvägsspår och andra trafikanläggningar. Öster om väg E6 passerar Olskroken planskildhet Gullbergsån, som är ett biflöde till Säveån. Närmast mynningen är åfåran med närområde relativt naturlig med träd- och buskbevuxna slänter. Ån är här lugnflytande och bred. Strandmiljön domineras av lövskog med arter som lönn, ask och björk. Stränderna är relativt naturliga med sprängsten som utgör erosionsskydd och vegetation ner till vattenlinjen. Ungefär 200 meter uppströms mynningen passerar Gullbergsån genom en cirka 75 meter lång kulvert och vid in- och utgången av kulverten består åkanten av betongtråg. Den sammanlagda sträckan som rinner genom kulvert och tråg är cirka 130 meter. Ytterligare Göteborgs Stad, Planhandling 29 (88)

49 cirka 100 meter uppströms går ån in i en mycket lång kulvert under infrastrukturområdet vid Olskroken. Gullbergsån sedd från Partihandelsgatan. Inför anläggning av Olskroken planskildhet och Västlänken och framtagandet av tillståndsansökan för vattenverksamhet har ett flertal biologiska inventeringar utförts i de vattendrag som projektet kommer påverka. Inventeringarna utfördes vår, sommar och höst 2014 av Medins biologi AB. Resultatet av inventeringarna som gjordes i Gullbergsån redovisas nedan. Gullbergsån går in i en kulvert under Partihandelsgatan. Naturcentrum AB har utfört Naturvårdsutlåtande, Artinriktade inventeringar samt NVI, bansträcka E6-Sävenäs på uppdrag av WSP Samhällsbyggnad AB, under sommaren Inventeringen har fokuserat på skyddsvärda arter, definierade som signalarter, rödlistade arter1 eller skyddade arter enligt artskyddsförordningen. Upp- Göteborgs Stad, Planhandling 30 (88)

50 gifter om hotade arter har hämtats från Artdatabankens artfaktaregister och ArtPortalen2. Framförallt handlar det om sällsynta och tillfälliga växter. Övriga källor har också undersökts. Det aktuella området utgörs av banområdet mellan E6 i väster och Sävenäs i öster. Själva spårområdena har undantagits men ett stort antal mellanliggande ytor har inventerats och naturvärdesbedömts. Området i stort bedöms inte hysa några höga naturvärden knutna till de naturtyper som förekommer. De flesta av delytorna har därför bedömts ha låga naturvärden (klass V), vissa naturvärden (klass IV) eller påtagliga naturvärden (klass III). Karta 1 i BILAGA I visar samtliga besökta delområden. De som vi bedömt ha vissa eller påtagliga naturvärden de lägre klasserna i det bedömningssystem anges med olika färger. Inga rödlistade eller skyddade arter har noterats från de 19 inventerade delytorna, men från omgivningarna har ett flertal skyddade fågelarter3 noterats. Däremot förekommer en mycket rik förekomst av pilblad Sagittaria sagittifolia (NT) i Gullbergsån i anslutning till området. Vidare förekommer enstaka exemplar av alm Ulmus glabra (CR) och ask Fraxinus excelsior (EN) inom området. Dessa trädslag är starkt eller akut hotade i ett nationellt perspektiv, men är fortfarande mycket vanliga i naturen och enstaka yngre individer bedöms har inte något särskilt högt bevarandevärde. Från ett angränsande/tangerande område uppges också bolmört Hyoscyamus niger (NT) förekomma. Uppgiften är äldre (1982). Inventeringarna har fokuserat på kärlväxter, lavar och insekter. Karta från Naturvårdsutlåtande Fisk Inventering av fisk- och kräftpopulationer utfördes i Gullbergsån, och Säveån samt övriga vatten inom Västlänkens sträckning. Flera olika fångstmetoder användes vid inventeringen av fiskfaunan 2014 och sammantaget fångades då fem arter i Gullbergsån; abborre, benlöja, braxen, gers och mört. Sannolikt uppehåller sig det dock Göteborgs Stad, Planhandling 31 (88)

51 över tid flera arter i ån inte minst eftersom Gullbergsån är den väg som lax och havsöring använder vid vandring till lekområdena högre upp i Mölndalsån. Vattenvegetation Vid inventeringen av vattenväxter påträffades ett relativt stort antal arter i den del av ån som ligger uppströms (söder om) den kortare kulverten. Framförallt är det den västra stranden uppströms kulverten som är tämligen naturlig med övervattensvegetation i form av bredkaveldun, svärdslilja, blomvass och pilblad. På djupare vatten noterades här också flera arter av undervattens- och flytbladsvegetation (se figur under texten) bland annat två mindre förekomster av den fridlysta undervattensväxten knölnate. Utmed övriga delar av åsträckan inom planområdet var det glesare med vattenvegetation, vilket sannolikt beror på att slänterna är täckta med sten. Biotopkartering Gullbergsåns strandkanter Inventeringen av Gullbergsåns strandbiotoper visar att på var sida om ån finns en cirka fem meter bred träd- och buskbevuxen zon. Al, lönn, pil och björk är de dominerande trädslagen. Flera av buskarterna är förvildade trädgårds- eller parksorter, varav flera har bär, vilket bland annat är en viktig födoresurs för många fågelarter. Utmed huvuddelen av sträckan är markvegetationen tämligen sparsam. Det artrikaste området är den vänstra stranden söder om den kortare kulverten som ligger inom planområdet Fältskiktet är tämligen sparsamt med undantag för den västra strandkanten söder om Minuthandelsgatan mellan järnvägsbron och vägkulverten. Där noterades bland annat bitterpilört, strandlysing, fackelblomster och blomvass. Rödlistad art i form av knölnate har påträffats i Gullbergsån. Gullbergsån söder om den kortare kulverten. Bilden är tagen mot öster och det är således flytbladsvegetation utmed den västra strandkanten som syns i den främre delen av bilden. Bäver förekommer i Säveån och det noterades flera bäverfällda aspar i den övre delen av det område som kan tas i anspråk för järnvägen. Det visar att området utgör ett födosöksområde för bäver. Området bedöms dock inte vara av stor betydelse för Säveåns bäverstam. Göteborgs Stad, Planhandling 32 (88)

52 Bottenfauna Bottenfaunan i Gullbergsån har undersökts vid några tillfällen och senast Det påträffades då ett måttligt högt antal och huvudsakligen föroreningståliga arter i den del av den undersökta åfåran som ligger inom planområdet. Nedströms planområdet var artantalet lägre, vilket möjligen kan förklaras av att denna del av ån påverkas av avloppsvatten som breddar från pumpstationen. Stormusslor Inga musslor påträffades i Gullbergsån vid inventeringen. Rekreation Den öppna sträckan av Gullbergsån utgör en grön oas i en annars hårdgjord del av staden och används i viss mån för fritidsfiske. Gullbergsån bedöms ha ett lågt rekreationsvärde på grund av det isolerade läget och den exploaterade omgivningen. Ytvatten En del av Gullbergsån ingår i planområdet. De vattendrag som berörs av vatten från Olskrokens planskildhet är Mölndalsån, Gullbergsån, och slutligen Göta älv som leder vattnet vidare ut i havet. Även Säveån berörs indirekt av vatten från Gullbergsån. Karta över berörda ytvatten från Miljökonsekvensbeskrivning, Järnvägsplaner Olskroken och Västlänken. Den största delen av flödet från Mölndalsån går ut via Gullbergsån som mynnar i Säveån, cirka 300 meter före mynningen i Göta älv. Gullbergsån är utpekad som ytvattenförekomst och omfattas därmed av miljökvalitetsnormer. Gullbergsåns ekologiska status 2009 har bedömts som dålig av Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt. Förutom övergödningspåverkan beror det bland annat på att vattendraget är kulverterat på långa sträckor. Den kemiska ytvattenstatusen för Gullbergsån är god. För några av vattenförekomsterna har Vattenmyndighetens påverkansanalys visat att det i avrinningsområdet finns Göteborgs Stad, Planhandling 33 (88)

53 källor för miljögifter från infrastruktur och verksamheter. Det är därför sannolikt att vattenförekomsterna kan ha förhöjda halter miljögifter. De markområden som ingår i järnvägsplanen avvattnas antingen till dagvattensystem eller kombinerade system för dag- och spillvatten. I spårområdena vid Olskroken fördröjs en del av vattnet genom infiltration i ballastspår och omkringliggande mark. Dagvattensystemen avleder dag- och dräneringsvatten till närmaste vattendrag, och de kombinerade systemen avleder dag- och dräneringsvattnet till reningsverk. Samtliga vattendrag som berörs av Olskrokens planskildhet tar också emot dagvatten från befintlig infrastruktur och övriga hårdgjorda ytor. Risk och säkerhet På järnvägen inom detaljplaneområdet förekommer både person- och godstransporter inklusive farligt gods. De tänkbara olyckssituationerna här handlar om brand, urspårning, kollision, farligt godsolyckor, elolyckor, sabotage/terrorism, naturolyckor och personolyckor. Det finns idag två plankorsningar på Minuthandelsgatan. Gatan leder från partihandelsgatan till parkeringen vid EuroMaints depåbyggnad inom bangårdsområdet. Även gående korsar järnvägsspåren, eftersom man kan korsa E6 på en gångbro här. Det är ett godsspår till kombiterminaler med lite järnvägstrafik. Fornlämningar, kulturhistoria och befintlig bebyggelse Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefulla kvaliteter. Stora delar av centrala Göteborg är av riksintresse för kulturmiljö och inbegriper bland annat 1600-talstaden med kvarvarande befästningslämningar, park- och alléstråket utmed vallgraven, farleder och knutpunkter samt kvarvarande landerier. Stadsdelen Olskroken är av lokalt intresse för kulturmiljövården. Efter 1960 genomfördes stora förändringar i stadsdelen. Nästan all bebyggelse från tiden före 1910 ersattes med nya byggnader och stora trafikleder byggdes ut i nordvästra och västra kanten. Bevarade delar finns vid Redbergsplatsen/Redbergsparken och norrut väster om Ånäsvägen; S:t Pauli kyrka Redbergsgården, Norra Olskroken och före detta Gamlestadens fabriker. Inga av de bevarandevärda delarna ligger inom planområdet. Andra närliggande kulturhistoriska miljöer/byggnadsverk är det riksintressanta området för kulturmiljövården Västra Bagaregården, samt försvarsanläggningen Skansen Lejonet från 1600-talet. Skansen Lejonet på Gullberget är ett viktigt landmärke som också är statligt byggnadsminne. Skansen Lejonet ligger inom detaljplaneområdet för järnvägstunneln Västlänken. Västra Bagaregården ligger högre upp i terrängen och har utblick över planområdet. Bostadsbebyggelsen i Västra Bagaregården är grupperad kring ett höjdparti som upptas av Landeriparken. Uddevallagatan och Stockholmsgatan är områdets två huvudstråk. Göteborgs Stad, Planhandling 34 (88)

54 Stadsdelen Olskroken, ur Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, ett program för bevarande, Inom planområdet finns två byggnader som påverkas av järnvägens utbyggnad. En låg verkstadsbyggnad samt en hotellbyggnad i form av det nuvarande tillfälliga boende Tillfället (finns upptaget Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister). Det har dock inget formellt skydd. Hotellet ritades av Kommunaltekniska planeringsbyrån AB 1966 som hotell. Byggnaden har bl. a. varit hotell med restaurang, kinesiskt "konsulat" och flyktingboende. Sociala aspekter Inom planområdet finns inga bostäder, parker eller mötesplatser. Partihandelsområdet befolkas under dagtid av de som arbetar i området och de som bor och arbetar på akutboendet Tillfället. Området präglas av infrastruktur och industri samt grossistverksamhet. Gullbergsån och närmiljön kring den öppna vattenytan är ett litet naturområde som till viss del används av fritidsfiskare. Bangården tillsammans med motorvägen; E20, utgör en barriär för övriga trafikanter. Det finns två gångbroar; en över E20 och en över bangården i planområdets östra del. Gångbroarna förbinder Partihandelsområdet med Bagaregården och med gång- och cykelvägen som går längs E20. Tillgängligheten är begränsad eftersom gångbroarna endast nås via långa trappor utan ramper för cykel, barnvagn eller dylikt. Bron hänger heller inte ihop med den gångbro som går över E20. Man måste gå ner från den ena bron och sedan upp på den andra för att komma över både motorväg och järnväg. I de två motorvägsmoten finns gångoch cykelvägar. Partihandelsområdet och närområdena kring bangården upplevs som svårorienterade. Det är svårt att orientera sig i förhållande till den omgivande staden. Gamlestadsvägen upplevs som lite mörk under broarna där järnväg och väg går över gatan. Tekniska anläggningar inom bangården utgör en viss risk om obehöriga, t ex barn vistas på platsen. Plankorsningen på Minuthandelsgatan utgör också en viss risk, trots att Göteborgs Stad, Planhandling 35 (88)

55 den är mycket lågt trafikerad. I ett regionalt perspektiv innebär kapacitetsbristen på järnvägen här att det försvårar arbets- och studiependling. Befintlig gångbro över bangården som ska rivas och ersätts med en ny bro. Kvalitetsprogram Detta kvalitetsprogram tillhör detaljplanen för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg. Kvalitetsprogrammets syfte är att belysa de värden och kvaliteter som måste skapas för att platser, stråk och stadsrum inom och i anslutning till Olskrokens bangård ska bli välfungerande och trivsamma. Eftersom utökningen vid bangården huvudsakligen gäller en ombyggnad till planskilda järnvägsspår lägger kvalitetsprogrammet särskild vikt vid broarnas kvaliteter. Viktiga kulturvärden finns utanför, men i nära anslutning till planområdet. Ett av dessa är Skansen Lejonet, som är ett statligt byggnadsminne och fornlämning. Det bedöms som viktigt att i möjligaste mån bevara siktstråken från Skansen Lejonet mot stadens infarter och angöringspunkter. Vid val av utformning finns en risk att de nya broarna med sina utbredningar, dimensioner och placeringar tar över som landmärke och blickfång för den som kommer längs E20 eller Partihallsförbindelsen. Detta skall dock undvikas i så stor utsträckning som möjligt och broarna skall istället inordnas i staden på stadens villkor. Kvalitetsprogrammet identifierar fem övergripande kvaliteter som skall beaktas i det fortsatta planeringsarbetet: Attraktivitet - Det överordnade attraktivitetsbegreppet handlar om staden. Gestaltning av Västlänkens infrastruktur i planområdet skall bidra till stadens attraktivitet och skall inte överordnas staden. Tydlighet - Tydlighet skapas av överblickbara platser, lättlästa trafikmiljöer, orienterbarhet, landmärken och karaktärer som intuitivt förmedlar platsernas användning. Tillgänglighet - Tillgänglighet skall vara för alla. Utformning skall verka för god tillgänglighet till målpunkter inom planområdet men också bevaka och stärka tillgängligheten till målpunkter utanför planområdet. Trygghet - Utformningen skall eftersträva upplevd trygghet och faktisk säkerhet året runt, dag som natt. Göteborgs Stad, Planhandling 36 (88)

56 Hållbarhet - Utformningar som görs idag skall inte bygga bort flexibilitet inför framtida behov. För den planerade järnvägsbron över E6:an föredrar Göteborgs Stad en modern låg bro i betong eller betong och stål. I samband med byggnation vid Gullbergsån förordar Göteborgs Stad en utformning av broar och slänter med naturlig karaktär som även tar hänsyn till trygghets- och säkerhetsaspekter. Den nya Hisingsbron kommer att vara det dominerande landmärket för infrastruktur i centrala Göteborg. Olskroksbroarna skall gestaltas med hänsyn till detta så att de utgör en naturlig och integrerad del av stadens och regionens infrastruktur. Utformningar som är baserade på fackverksteknik kan rent visuellt resultera i en för hög och för markerad struktur i stadsmiljön. Göteborgs Stad förespråkar därför ett nätt och elegant utförande av broar i form av betongbro, hängbro eller en kombination av betong och stål. Trafik och parkering, tillgänglighet Det befintliga järnvägsnätet in mot Göteborgs central, vägarna E6, E20, E6/E20 och E45 är av riksintresse för kommunikationer. Västlänken är i egenskap av planerad järnväg också utpekad som riksintresse. Kombiterminaler Inom Gullbergsvass finns två kombiterminaler. Kombiterminal Göteborg Norra godsbangård ligger inom fastigheten som ägs av Älvstranden AB. Den andra Göteborg kombiterminalen ägs av Jernhusen. Järnvägsspår till båda kombiterminalerna går från Olskroken över två befintliga järnvägsbroar. På grund av utbyggnaden av Olskrokens bangård måste kombiterminalerna flyttas, och ett utlokaliseringsarbete pågår. Det är också i linje med stadens planerade utveckling av Gullbergsvass. Sävenäs tåghållplats Gamlestaden är en utpekad regional port i Målbildsarbetet. Redan idag trafikeras Gamlestaden av tåg på Norge - Vänernbanan, och den är en betydande knutpunkt för lokal kollektivtrafik. Gamlestaden är en utpekad strategisk knutpunkt i Göteborg och stadsutvecklingsarbete pågår. Inom en tioårsperiod kommer antalet boende och verksamma att fördubblas i detta område. I samband med stadsutvecklingsarbetet, och arbetet kring målbilden för kollektivtrafiken, har det föreslagits att Sävenäs tåghållplats på Västra stambanan skulle kunna flyttas till ett läge närmare Gamlestaden. Den förväntade effekten är att tåghållplatsen då skulle kunna användas av fler resenärer. Trafikverket arbetar för närvarande med järnvägsplan för Olskroken, där omfattande spårarbeten behöver göras för att möjliggöra Västlänken och en ökad tågtrafik i alla riktningar (inte minst gods). Göteborgs Stad, Planhandling 37 (88)

57 Sävenäs stations upptagningsområde, gångavstånd. Trafikverket har beslutat att inte gå vidare med nytt stationsläge i järnvägsplanen för Västlänken och ett nytt stationsläge kommer inte byggas eller förberedas i projekt Västlänken/Olskroken planskildhet. Trafikverket har gjort bedömningen att det i framtiden är möjligt att bygga en ny station, men att det av brotekniska skäl är mycket svårt att placera en ny station längre västerut än vad som är utritat på bild. Spårvägen Spårväg går från det nybyggda Gamlestadens Resecentrum utmed Gamlestadsvägen i norr. En spårvägssträckning korsar E20 och Partihallsförbindelsen strax väster om Ånäsmotet och går vidare söderut i Ånäsvägen och en annan går vidare parallellt med järnvägen, norr om E20, och ansluter i väster till Polhemsplatsen. Vägar och parkering Motorvägen och järnvägen korsar varandra planskilt i planområdets södra del, mellan Olskroksmotet och Gullbergsmotet. Påfarten till E20 från Ånäsvägen samt Partihallsförbindelsen korsas av järnvägen strax väster om Ånäsmotet. Gamlestadsvägen och Ånäsvägen förbinder områdena norr och söder om E20 och järnvägen vid Ånäsmotet. Partihandelsgatan är en lokalgata som förbinder partihandelsområdet och Gullbergsvass under E6 vid Gullbergsmotet. I partihallsområdet finns det inom planområdet parkeringsytor som används av verksamheterna för parkering och som körytor. Gång- och cykelvägar Det går flera övergripande cykelstråk genom planområdet. Ett går längs den södra sidan av E20 och ansluter i sydväst mot Friggagatan och i nordöst mot Munkebäcksmotet, via Munkebäcksgatan och Colliandersgatan. Ett större stråk kommer norrifrån längs Gamlestadsvägen och fördelar sig vid Gamlestadstorg i två riktningar, ett mot ett övergripande stråk utmed Göta älv (utanför planområdet) och ett som går vidare söderut mot Säveån. Göteborgs Stad, Planhandling 38 (88)

58 Dagens cykelstråk. Grönt är befintlig cykelbana och rött är föreslagen cykelbana (cykelprogram 1999). De streckade linjerna är bilgator med låg hastighet. Strax norr om Säveån förgrenar sig stråket igen, en del går österut, en del västerut mot Waterloogatan och en del går söderut, och ansluter i Munkebäcksmotet dels mot stråket söder om E20 och dels mot ett stråk ytterligare söderut mot Redbergsplatsen. Delen som går västerut i Waterloogatan fortsätter längs Partihallarna utmed Rotfruktsgatan och ansluter slutligen i väster mot Kruthusgatan. Det finns en gångbro över bangården i planområdets nordöstra del (kallad Fåfängan). I anslutning till Fåfängan finns också en gångbro över E20. Gångbroarna förbinder Partihallsområdet med Bagaregården och med gång- och cykelvägen som går längs E20. Det finns också en koppling för fotgängare över E6 via godstågsviadukten mellan Olskroken och Gullbergsvass/ Partihandelsområdet. Det är viktigt att bevara dessa kopplingar. Inom planområdet bedrivs partihandel främst till företag. I stadsdelarna Olskroken och Bagaregården i närheten av planområdet finns flera förskolor. Förskolan på Borgaregatan ligger närmast E20 och järnväg. Vid Redbergsvägen finns vårdcentralen Närhälsan Olskroken, ca 200 meter från planområdet. I Bagaregården finns en idrottsplats. Se kartor i stycket Sociala aspekter. Tillfartsväg till EuroMaint, Olskroksdepån/verkstadsbyggnad. I samband med byggnationen av Västlänkens bro rivs den befintliga vägen, samt gång- och cykelvägen från Partihandelsgatan till EuroMaint (Olskroksdepån). I det första samrådet fanns två olika alternativ för tillfartsvägar. I Alternativ 1 hade tillfartsvägen placerats på östra sidan av väg E 6. Göteborgs Stad, Planhandling 39 (88)

59 Alternativ 1, Tillfartsväg från Partihandelsgatan öster om väg E6 och under Västlänkens bro. I Alternativ 2 gick tillfartsvägen genom Gullbergsvass och på den befintliga järnvägsbron till Jernhusens kombiterminal. Samtidigt har Trafikverket utrett möjligheten att anordna en tillfartsväg till EuroMaints depå öster om väg E6 som en förlängning av ny tillfartsväg till Trafikverkets pumpstation. Trafikverket har i denna studie dragit slutsatsen att Alternativ 1 är möjligt att genomföra. Alternativ 2,Tillfartsväg från Partihandelsgatan väster om väg E6 och under tre broar. Från trafikverket. Göteborgs Stad, Planhandling 40 (88)

60 Teknisk försörjning Genom planområdet passerar ett stort antal ledningar för stadens infrastruktur som kommer i konflikt med detaljplanens genomförande. De ledningsslag som påverkas omfattar i stort sett allt som kan finnas under en centralt placerad gata i staden, exempelvis el, vatten, dagvatten, opto, fjärrvärme/kyla och spillvatten. Dessa ledningar behöver i olika omfattning läggas om för att möjliggöra en lösning med tågtrafik genom planområdet. Norr om planområdet ligger Kodammarna, som är den största avloppspumpstationen i Göteborg. Torrväderflödet in till Kodammarna uppgår till nästan 1000 liter spillvatten per sekund. Anläggningen tar emot avloppsvatten från ca en tredjedel av Göteborgs kommuns befolkning, och pumpar det vidare under Göta Älv till Ryaverket för rening. Varje år passerar runt 35 miljoner kubikmeter avloppsvatten anläggningen, varav cirka 22 miljoner kubikmeter utgörs av spillvatten. Ledningsnätet uppströms är till stor del kombinerat, vilket innebär att både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning istället för i separata ledningar. Det innebär i sin tur att flödet i de kombinerade ledningarna ökar kraftigt vid nederbörd. När inflödet till anläggningen når en viss nivå bräddas därför utspätt spillvatten till Gullbergsån. Två ledningar är anslutna till anläggningen. Den ena kommer österifrån och går under Gullbergsån, och den andra kommer söderifrån, under E6:an. Ledningarna är bland de största i Göteborg och ligger nergrävda på stora djup. Allt vatten som kommer in till Kodammarna måste sedan pumpas, det vill säga inget vatten kan avledas vidare till reningsverk eller till bräddning med självfall. Om pumpningen fallerar eller om det inträffar en driftstörning på någon av dessa kritiska ledningar handlar det om ett fåtal timmar innan det blir katastrofala översvämningar av uppströms liggande mark och fastigheter. Vid driftstörning på Ryaverket är Kodammarna den primära nödpunkten vid vilken avloppsvatten avlastas från tunnelsystemet och Ryaverket. Utifrån ovanstående kan konstateras att Kodammarna är en känslig anläggning. Beroende på utformningen av planen kan det därför krävas särskilda åtgärder i anläggningsskedet för att säkerställa befintlig och framtida försörjning. Dagvatten Befintlig järnvägsanläggning i Olskroken består till största delen av spår med underbyggnad av makadam och grus. Dagvattnet inom befintligt spårområde samlas upp och fördröjs i banunderbyggnaden inom spårområdet. En viss del av vattnet från spårområdet samlas upp i ledningar som är anslutna till Gullbergs- eller Säveån. Det antas att en stor del av dagvattnet infiltreras ner genom banvallen till kringliggande mark. Störningar och risker Luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet överskrids inom planområdet. Det är främst miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar som är svår att uppfylla, vilket beror på de stora trafikleder som gränsar till planområdet. Göteborgs Stad, Planhandling 41 (88)

61 Spridningsberäkning från Miljöförvaltningen i Göteborgs stad med dygnsmedelvärdet för kvävedioxid år Från järnvägsplan. Elektromagnetiska fält Magnetfälten har beräknats i en modell och en modell är alltid en förenklad bild av verkligheten. Trots dessa begränsningar bedöms att de skattade magnetfältsvärdena ger en ganska realistisk bild av den kommande järnvägens magnetfält. Enligt denna bedömning är risken liten för stadigvarande arbetsplatser eller känslig verksamhet inom detaljplaneområdet. För magnetiska fält har följande mål formulerats: Sammanvägt årsmedelvärde för magnetfält får inte överskrida 0,4 μt (mikrotesla) inom stadigvarande arbetsplatser, skolor och bostäder. Enligt järnvägsutredningen finns även ett börvärde: Sammanvägt årsmedelvärde för magnetfält bör inte överskrida 0,2 μt inom stadigvarande arbetsplatser, skolor och bostäder. Momentana toppvärden får inte överstiga 1,0 μt för ett antal utpekade lokaler. Magnetfälten har beräknats för snitt längs Västlänken där det finns byggnader nära spåren med stadigvarande arbetsplatser, skolor och bostäder eller potentiellt störkänsliga ljudanläggningar. Kraven på magnetfältens årsmedelvärde (både bör- och skallvärde) uppfylls för alla beräknade byggnader. För att beräkna maxmagnetfältet har den största tågströmmen, 540 A, ansatts. Man kan konstruera ytterlighetsfall, som att ett tåg i vardera riktningen samtidigt skulle dra max-strömmarna 540 A och att de skulle mötas i det aktuella snittet, vilket skulle leda till ett nästan dubbelt så högt värde. Detta är dock ett konstruerat fall, som med ganska hög sannolikhet aldrig eller sällan inträffar, varför fallet med ett tåg som drar max är ett mer realistiskt värde. Göteborgs Stad, Planhandling 42 (88)

62 Bedömning av byggnader som potentiellt kan störas av magnetfält från Västlänken. Buller Bostäder i planområdets omgivning finns närmast i stadsdelen Olskroken. För de flesta bostäder gäller att den genomsnittliga ljudnivån är högre från vägtrafiken, medan den maximala ljudnivån är högre från tågtrafiken. Trafikverket har tidigare genomfört ett stort antal bullerreducerande åtgärder utmed E6/E20 i form av bullerskärmar längs motorvägen och förbättringar av byggnaders fasaddämpning. Genomförda åtgärder har i första hand varit riktade mot vägtrafikbullret. Fastigheter som erhållit fasadåtgärder bedöms överlag ha fått så pass bra fasaddämpning att inomhusriktvärden för tågbuller klaras. Genomförda beräkningar visar att den nuvarande tågtrafiken på sträckan Sävenäs Station Centralen ger upphov till mellan 46 och 64 db(a) ekvivalentnivå respektive mellan 64 och 82 db(a) maximalnivå utmed första radens bostadsbebyggelse. Det avsnitt som beräknas ha högst ljudnivåer är avsnittet mellan Munkebäcksmotet och Ånäsmotet. Avsnittet har idag bullerreducerande skärmar utmed E20, men skärmarna är inte tillräckligt höga för att ge någon egentlig skärmverkan från spårområdet som ligger cirka 70 meter norr om bullerskyddet. En bidragande orsak är också att bakomliggande bostäder ligger upp till 15 meter högre än E20 och spårområdet. Göteborgs Stad, Planhandling 43 (88)

63 Ljudnivå tågtrafik nuläge, genomsnittlig nivå. Från järnvägsplanens bullerutredning. Vid Olskroken finns också bostäder i första radens bebyggelse mot spåret som beräknas överskrida 60 db(a) vid fasad. Även i detta parti ligger många bostäder på en högre nivå än järnvägen och vägen, vilket gör det svårt att med bullerskyddsåtgärder påverka ljudnivån vid fasad utomhus. Vid Olskroken ligger en förskola nära vägen, men där har tidigare genomförts bullerskyddsåtgärder så att ljudnivån på förskolans vistelseytor inte överskrider riktvärdena. Göteborgs Stad, Planhandling 44 (88)

64 Vibrationer Vibrationsmätningar har genomförts på två platser utmed avsnittet Sävenäs Station Centralen, då det på grund av närhet och geoteknik har bedömts kunna finnas risk för komfortstörande vibrationer. Översikt mätplatser för genomförda vibrationsmätningar. Mätningarna visade på vibrationsnivåer i marken under riktvärdet 0,4 mm/s. Efter jämförelse med tågtidtabeller har bedömningen gjorts att det snarare är vägtrafiken på motorvägen än tågtrafiken som ger upphov till höga vibrationsnivåer i området. Riktvärden för komfortstörande vibrationer inomhus i bostäder bedöms klaras i befintliga miljöer. Det kan finnas verksamheter med kontorsverksamhet eller undervisning som utsätts för märkbara vibrationer. Riktvärden för vibrationer från järnvägstrafik finns dock endast inom permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Verksamheter med känsliga miljöer. Från Miljökonsekvensbeskrivning för Järnvägsplaner Olskroken och Västlänken. Göteborgs Stad, Planhandling 45 (88)

65 Höga vattennivåer Utgångspunkten vid bestämning av dimensionerande vattennivåer för översvämningssäkring är att Olskroken planskildhets tekniskt kritiska delar, så som teknikhus, strömmatningspunkter, mm inte ska översvämmas under deras tekniska livslängd, då det skulle kunna förorsaka långa driftstörningar. Det innebär att man måste kontrollera och säkra även andra infrastrukturanläggningar som kommer i direkt kontakt med havet, via t.ex. Säveån och Gullbergsån. Ett PM har tagits fram som komplement till översvämning och hydrologiskt dimensioneringsunderlag. Den omfattande kunskapssammanställning om havets framtida nivåer i ett hundraårsperspektiv, som SMHI publicerade i december 2012 (PMF AKF ), har använts som underlag för bestämning av dimensionerande vattennivåer för översvämningssäkring samt dimensionerande vattennivåer för konstruktioner, där havet är styrande. Dessa havsnivåer har sedan utgjort förutsättningar (randvillkor) vid kombinationen av höga havsnivåer och flöden i Mölndalsån/Gullbergsån. I nedanstående tabell redovisas dimensionerande vattennivåer för konstruktioner. Dimensionerande vattennivåer för konstruktioner Byggskede år (m) Driftskede år (m) Driftskede år (m) HW100 +2,0 +3,0 +4,0 HW50 +1,9 +2,9 +3,9 MHW +1,3 +2,3 +3,3 MW +0,0 +1,0 +2,0 Dimensionerande vattennivåer för konstruktioner inom Olskroken planskildhet, (RH 2000) Eftersom forskningen om förändrade havsnivåer, extrem nederbörd och vind uppdateras kontinuerligt, ska de dimensionerande värdena fortlöpande ses över under projekterings-, bygg- och driftskedet. Det är speciellt viktigt att beakta IPCC s kommande rapporter för att kontinuerligt kunna bedöma nödvändiga åtgärder utifrån den givna prognosen. Inom staden pågår en diskussion och arbete med att säkra staden mot höga vattenstånd i ett längre tidsperspektiv. En höjning av planeringsnivåerna kan därför vara nödvändig. Om det blir aktuellt att säkra planområdet mot högre översvämningsnivåer än vad som anges i detaljplanen kommer detta sannolikt att ske genom en storskalig yttre skyddsåtgärd. Detaljplanen bedöms således ge möjligheter till ett robust översvämningsskydd i linje med gällande riktlinjer. I arbetet har också eventuellt förändrade framtida behov beaktats. Göteborgs Stad, Planhandling 46 (88)

66 Detaljplanens innebörd och genomförande Olskroken en viktig knutpunkt Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet. Kapaciteten för passerande godståg i Olskroken är begränsad. Sedan slutet av 1990-talet har problemen i järnvägssystemet i och kring Göteborg blivit tydliga allt eftersom man närmat sig gränsen för vad systemet klarar av. Störningar med stora förseningar i järnvägstrafiken som följd är vanliga. Den kraftigt ökade godstrafiken är hänvisad till tider på dygnet då det finns utrymme på spåren. Bristen på spårkapacitet är ett hinder för att utveckla regional tågtrafik. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning genom Olskroken kräver stora förändringar av befintligt spårsystem. Detta fordras för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. För att kunna utveckla, förbättra och öka tågtrafiken för både gods- och människor behövs ökad spårkapacitet. Illustration med plangränsen. Detaljplan för järnväg Planförslaget innehåller inga nya bostäder. Detaljplanen medger utbyggnad av järnväg inom befintlig bangård. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Olskroken byggs ut till en fullt planskild knutpunkt, där spåren skiljs åt genom broar, för att förbättra dagens tågtrafik och skapa förutsättningar för ökad tågtrafik och för ny och hållbar stadsutveckling. Projektet bidrar därmed till ett attraktivt, växande och hållbart Västsverige. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra ut- Göteborgs Stad, Planhandling 47 (88)

67 byggnaden av Västlänken, en järnvägstunnel under Göteborg som möjliggör genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal. Detaljplanen grundar sig i huvudsak på de utredningar som har tagits fram för järnvägsplanen. Ett kvalitetsprogram har tagits fram som underlag till detaljplanen. Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med Trafikverket. Göteborgs Stad är huvudman för allmän plats och ansvarar för framtida drift och underhåll. Göteborgs Stad avser att teckna avtal med Trafikverket där Trafikverket tar på sig ansvaret för att bygga ut allmän plats. För utbyggnad av kvartersmark ansvarar respektive fastighetsägare. Utformning av Olskroken planskildhet Större delen av planområdet omfattas av Olskrokens bangård, där vikten ligger på utbyggnad av bangården samt en mindre del som omfattar Partihandelsgatan och Partihandelsområde. Detaljplanen medger att vägar, järnvägsspår, broar och tekniska anläggningar tillhörande Olskrokens bangård samt allmänna ytor i anslutning till dessa får anläggas. Planen möjliggör även utbyggnad av en mindre service- och restaurangbyggnad, samt flytt av en transformatorstation från den del av området som påverkas av nya spår. För att spårbyggnationen skall bli möjlig behöver en hög hotellbyggnad samt en låg verkstadsbyggnad rivas. Inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns inom planområdet. En del av gatorna inom planområdet behåller huvudsakligen sin nuvarande markanvändning och nuvarande bredder medan några ändras. Malmsjögatan ligger intill plangränsen och behåller sin nuvarande bredd. Användningsområdet för lokalgatan Malmsjögatan utökas mot söder och det utökade järnvägsområdet. Ny järnvägsbro byggs vid befintliga broar över Gamlestadsvägen som behåller sin utformning. Ånäsvägen behåller sin nuvarande utformning, men nya järnvägsbroar byggs ovanför. Södra delen av Minuthandelsgatan och Fruktgatan byggs om till järnvägsområde. För att möjligöra för kollektivtrafik på Partihandelsgatan ändras den till huvudgata. En ny tillfartsväg byggs från Partihandelsgatan till Trafikverkets pumpstation vid väg E6 och vidare till Jernhusens EuroMaints depå. Befintlig järnvägsbro till norra kombiterminalen ska vara tillgänglig för huvudgatan med möjlighet för framtida kollektivtrafik. Nya järnvägsbroar byggs över Gamlestadsvägen, Ånäsvägen och väg E6. Öster om Gamlestadsvägen byggs ny gång- och cykelbro över bangården som en förlängning av befintlig bro över väg E20. Samtidigt byggs nya järnvägsbroar inom Olskrokens bangård. Trafikverket tar fram en järnvägsplan för Olskroken planskildhet och ska bygga de nya anläggningar som hör till genomförandet av projektet. Bron över E6 ingår i järnvägsplanen för Västlänken men omfattas av denna detaljplan. I korthet består anläggningarna inom detaljplaneområdet av åtta järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Totalt handlar det om ca 9500 meter nya järnvägsspår. Avtal om genomförande av detaljplanen kommer att tecknas med Trafikverket. Göteborgs stad är huvudman för allmän plats och ansvarar för framtida drift och underhåll. För utbyggnad av allmän plats ansvarar dels Trafikverket och dels Göteborgs Stad. Trafikverket ansvarar för utbyggnad av kvartersmark inom bangården, ny tillfartsväg till EuroMaints depå, gång- och cykelbro, och broar över Gullbergsån. Återställning Göteborgs Stad, Planhandling 48 (88)

68 av ytor som påverkas under byggnationen och återuppbyggnad regleras i ett genomförandeavtal. Översikt av Olskroken och de tre deletapper som beskrivs. Från Trafikverket. Illustrationsplanen visar på en möjlig utbyggnad enligt detaljplaneförslaget med nya järnvägsspår och broar. Förslaget visar på ny trafiksituation utmed Partihandelsgatan och väg E6. Nuvarande Gullbergsåns åfåra samt kulverten under Partihandelsgatan är oförändrade. Delsträcka Sävenäs lokstallar Gustavsplatsen Planområdet börjar strax väster om Munkebäcksmotet vid Sävenäs lokstallar där Västlänkens nya spår ansluter till Västra stambanan. Anslutningen sker mellan stambanans spår, vilket leder till att spåren på stambanan flyttas i sidled mot Malmsjögatan. Järnvägsbanken breddas fram till Malmsjögatan och Skäransspåret. Godsspåret för Sävenäs anläggs på nybyggda järnvägsbroar över Gamlestadsvägen. Illustration av delsträckan Sävenäs lokstallar - Gustavsplatsen. Från Trafikverket. Göteborgs Stad, Planhandling 49 (88)

69 När spåren flyttas behöver även tillhörande anläggningsdelar såsom kontaktledning, markförlagda ledningar och anläggningar för kraftförsörjning, signalsystem och järnvägens telekommunikation flyttas eller ersättas. Gång- och cykelbro I samband med breddning av spårområdet rivs den befintliga gångbron, Fåfängan över Västra Stambanan och godsspåren. En ny gång- och cykelbro, som möjliggör utbyggnad av cykelväg, anläggs över spårområdet vid Fåfängan och byggs ihop med den befintliga gångbron över väg E20. Sektion i höjd med ny gångbro vid befintlig gångbro "Fåfängan" västerut. Från järnvägsplan Plankarta 1- delsträckan Sävenäs lokstallar - Gustavsplatsen. Från järnvägsplan. Göteborgs Stad, Planhandling 50 (88)

70 Ortofoto med illustration av delsträckan Sävenäs lokstallar - Gustavsplatsen. Järnvägsområdet breddas här norrut mot Malmsjögatan. Ytan som tas i anspråk för kvartersmark, järnvägstrafik T l, är en smal yta mellan gata och järnväg som idag används som parkering och är planlagd för allmän plats park. Inom detta område planeras två nya spår för att utöka kapaciteten inom bangården. Samtidigt möjliggör breddningen av bangården uppförandet av en framtida pendeltågstation. En sådan pendeltågstation skulle befinna sig nära Gamlestadens knutpunkt för kollektivtrafik. Mark i anslutning till befintlig gång- och cykelbro över väg E20 planläggs över järnvägen som allmän platsmark med huvudsaklig markanvändning GC- BRO med tillgänglighet för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 meter under bron. Användningsområdet för gc- bron utvidgas över bangården för att ge möjlighet till framtida utbyggnad av bron med anslutning till en eventuell pendeltågsstation. Delsträcka Gustavsplatsen Partihallarna Gamlestadsvägen Västra stambanans och Västlänkens nya spår passerar över Gamlestadsvägen på den befintliga järnvägsbron. Spårförbindelsen mellan Västra stambanan (inklusive Sävenäs bangård) och Västkustbanan för ett nytt och anpassat spårläge. Godsspåret och Skärensspåret, som binder samman Sävenäs med Västkustbanan och Hamnbanan, förgrenar sig strax öster om Gamlestadsvägen och förläggs på en ny dubbelspårig järnvägsbro bredvid befintlig järnvägsbro över Gamlestadsvägen. De två godsspåren viker efter bron av mot Hamnbanan västerut respektive söderut mot Västkustbanan. Utvidgningen med ett sjätte spår över Gamlestadsvägen görs för att få en ökad kapacitet i sträckningen mellan Sävenäs och de två godstågslänkarna. Göteborgs Stad, Planhandling 51 (88)

71 Illustration av delsträckan Gustavsplatsen Partihallarna. Från Trafikverket. Järnvägsområdet ska här vara tillgängligt för huvudgata under bron till en höjd av 4,7 meter. Järnvägsmarken behöver breddas både på den norra och södra sidan. Marken som tas i anspråk är idag planlagd som lokalgata på den norra sidan och genomfart på den södra. Ånäsvägen Västra Stambanans nedspår fortsätter på befintlig bro över Ånäsvägen och spårvagnsspåren. Västlänkens spår förläggs i ett nybyggt betongtråg på den befintliga järnvägsbron över Ånäsvägen, samtidigt som spåren för Västlänken stiger upp mot den nya bron med två spår över bangården. För Västra Stambanans uppspår och godsspåret byggs en ny bro över Ånäsvägen norr om befintliga spår och parallellt med Västlänkens nya spår. Marken som tas i anspråk för järnvägsområde är idag planlagd som lokalgata gatumark och område för spårväg och busstrafik. Huvudanvändningen för bron är järnvägsändamål, sekundär användning är Lokalgata där Ånäsvägen korsas av järnvägen. Under järnvägsbron ska marken vara tillgänglig för fordonstrafik och spårvägens trafik till en höjd av 4,7 meter. Inom område T2 för spårvägs- och busstrafik ska marken vara tillgänglig för fordonstrafik till en höjd av 5,2 meter. Partihallsförbindelsen korsar järnväg och spårväg på vägbron med fri höjd för spårtrafik på minst 6,2 meter. Bron betecknas med ett z i planen och reglerar att marken ska vara tillgänglig för allmän körtrafik inom trafikområde för järnväg och spårväg. Nya järnvägsbroar över spårvägs- och busstrafik betecknas med z1. Övriga bestämmelser är från från gällande detaljplan för Partihallsförbindelsen. Göteborgs Stad, Planhandling 52 (88)

72 Plankarta 2- delsträckan Gustavsplatsen Partihallarna. Ortofoto med illustration av delsträckan Gustavsplatsen Partihallarna. Göteborgs Stad, Planhandling 53 (88)

73 Illustration över planskildheten vid Ånäsvägen, vy mot öster. Från Trafikverket Godsspåret över Ånäsvägen Godsspåret mot Västkustbanan (söderut) fortsätter på en ny bro över Ånäsvägen norr om Västlänkens spår, och passerar av spårgeometriska skäl norr om Partihallsförbindelsens bropelare relativt övriga spår (enligt illustration av delsträckan Gustavsplatsen Partihallarna). Ett påkörningsskydd byggs som skyddar Partihallsförbindelsen vid en eventuell tågurspårning. Efter passagen förbi Ånäsvägen påverkar spårets dragning en omformarstation som måste byggas om vid godstågsbrons västra landfäste. Omformarstationen tillhör järnvägsanläggningen och omvandlar el från kraftnätet till elkraft som driver tågen. Från godsspåret anläggs även ett stickspår till en roterande (mobil) omformarstation som är placerad i anslutning till den stationära omformarstationen. En serviceväg från Kalles väg i Gamlestaden leder till omformarstationen i området. Göteborgs Stad, Planhandling 54 (88)

74 Visionsbild för hur planerade nya broar mellan Sävenäs och Olskroken, här vid Ånäsmotet, kan komma att gestaltas. Från trafikverket. Olskroksbron Västlänkens järnvägsspår fortsätter genom bangården på en cirka 300 meter lång dubbelspårig bro över Bohusbanan, Norge/Vänerbanan, godsspåret samt Västra stambanans norra spår som därmed passeras planskilt. Dubbeljärnvägsspår byggs på en bro som står på pelare. Olskroksbron angörs sedan i väster, cirka 200 meter öster om Gullbergsån. Vid Partihandelsområde utvidgas norra delen av bangården mot järnvägsområdet. Södra delen av Fruktgatan, som är industrimark som inte får bebyggas i gällande detaljplan, tas i anspråk för att ge plats åt järnvägen. Skydd ska anordnas mellan järnväg och industribyggnader och öppna ytor inom Partihandelsområdet. Möjlig illustration av den tvåspårsbro över bangården som benämns Olskroksbron. Vy från söder. Från Trafikverket. Göteborgs Stad, Planhandling 55 (88)

75 Delsträcka Partihallarna bro över E6 Partihallsbron Norr om Västlänkens två enkelspårsbroar byggs två nya spår. Ett spår för Bohusbanans och Norge-Vänerbanans gemensamma anslutning till Västlänken, samt ett godstågsspår. Godstågsspåret anläggs för att möjliggöra en planskild koppling för godstågstrafik mellan Västkustbanan och Hamnbanan. De två spåren byggs på en gemensam bro utmed Partihallsområdet. Bohusbanan och Norge-Vänerbanan ansluter till Västlänken strax öster om den nya järnvägsbron över Gullbergsån. Utformningen och placering av viaduktens gren norr om Västlänkens spår kräver att befintliga byggnader (hotell och verkstad) på Olskroken 35:17, 35:16 rivs helt. Respektive byggnadsdelar (skärmtak) på södra delen av fastigheten Olskroken 35:15 rivs delvis. Mot fastigheterna Olskroken 35:9 och 35:14 i Partihallsområdet byggs skyddsmurar på sträckor av cirka 50 respektive 200 meter för att skydda mot eventuell urspårning. Skyddsmurarna får en höjd på 2-2,5 meter över rälsens överkant. Planområdesgräns vid fastigheten Olskroken 35:9 och 35:14 i Partihallsområdet flyttas söderut till ett avstånd av ca 6 meter. Detta avstånd möjliggör biltrafik runtom fastigheterna. Längs fastigheten Olskroken 35:18, 35:9 och 35:14 samt Bagargården 17:23 föreslås utförande av fasadåtgärder utanför järnvägsmark som förstärkt brandskydd vid eventuell olycka. Vidare stängs en del av Fruktgatan, som ligger inom kvartersmark för industriändamål för rundkörning. Det kommer att finnas ca 6 meter bred del av Fruktgatan som kommer att ge möjlighet för fordons rundkörning längs södra delen av fastigheten Olskroken 35:14 och vidare mot norr. En ny serviceväg till signalkiosker i området etableras under järnvägsspåren i en punkt mellan fastighet 35:14 och 35:15. Vägen fungerar även som räddningsväg samt reservanslutning till Olskroksdepån (se illustrationer och plankarta) Illustration av delsträckan Partihallarna- Bro över E6. Från Trafikverket. Göteborgs Stad, Planhandling 56 (88)

76 En del av mark som idag är planlagd för industri- bilservice- och kontorsändamål tas i anspråk för att ge plats för järnvägstrafik. Marken längs järnvägen ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar samt skydd. Stängsel ska finnas i gränsen mellan järnvägsområde och industrimark. Plankarta 3- delsträckan Partihallarna- Bro över E6. Området väster om befintlig byggnad på fastigheten Olskroken 35:15 och norr om nya godsspårsviadukten till Hamnbanan planläggs för parkering och tillfart/lastkaj till lager- och kontorsbyggnad. Området mot bangården som tidigare planerats som utbyggnad av lager- och kontorsbyggnad ändras till att marken endast får bebyggas med lastkaj och skärmtak. En mindre byggrätt för Service och restaurang C1H, planeras vid infarten till Partihandelsområdet. Partihandelsgatan som idag är planlagd som Lokalgata, förändras till Huvudgata och breddas. Breddningen ligger söder om nuvarande Partihandelsgatan, och på mark som ska vara tillgänglig för Huvudgatan. Genomförandetiden för utbyggnad av Partihandelsgatan är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Syftet är att området skall kunna nyttjas för gång- och cykeltrafik, samt bil- och kollektivtrafik. Samtidigt planläggs den befintliga järnvägsbron vid Partihandelsgatan som Huvudgata för att möjliggöra kollektivtrafik från centrala Göteborg genom Gullbergsvass till Partihandelsgatan. Förbindelsen från centrala Göteborg genom Gullbergsvass och till Partihandelsområdet ingår i översiktsplanen för Göteborg. Göteborgs Stad, Planhandling 57 (88)

77 Ortofoto med illustration av delsträckan Partihallarna Bro över E6. Godstågsviadukt vid Gullbergsån Befintlig godstågsviadukt i Olskroken och mot Västkustbanan grenas av med en ny godstågsviadukt som går över Västlänkens spår i höjd med Gullbergsån. Den nya godstågsviadukten har en brolängd på cirka 350 meter. Anläggandet av nya spår och brokonstruktioner påverkar inte Gullbergsån som ligger kvar i sin nuvarande åfåra. Gullbergsån passerar under Partihandelsgatan i en kulvert vilken kommer att vara kvar. Möjlig illustration som visar befintlig och ny Godstågsviadukt över Gullbergsån Göteborgs Stad, Planhandling 58 (88)

78 Möjlig illustration som visar bro och tråg längs Partihallarna. Illustration från Trafikverket. Gullbergsån Brostödens placering har anpassats till Gullbergsåns nuvarande åfåra. Beaktande har även tagits till den tekniska svårigheten att anlägga broarna för både Västlänken och godstågsviadukten i ett spann, samt till kraven för fritt utrymme för tåg och underliggande vattennivå. Åns befintliga sträckning i en svängd form är utformad med hänsyn till flödeskapacitet och anläggs i naturlika slänter. I den norra delen av Gullbergsåns åfåra kvarstår en befintlig betongkulvert. Efter att ha passerat Partihandelsgatan fortsätter ån med naturlika slänter. Möjlig illustration som visar ny järnvägsbron över Gullbergsån och väg E6 samt en tillfartsväg till EuroMaint under järnvägsbron över E6. Bro över E6 Bohusbanan och Norge - Vänerbanan ansluter till Västlänken i marknivå strax öster om den nya järnvägsbron över Gullbergsån. Västlänkens spår fortsätter vidare över Gullbergsån på en ny dubbelspårig järnvägsbro för att passera väg E6. Järnvägsbron över E6 omfattas av järnvägsplan för Västlänken och inte av järnvägsplan för Olskroken planskildhet. På E6:an mellan Tingstadstunneln och järnvägsviadukten från Gårdatunneln, en sträcka på ca 850 m, finns ett stort antal befintliga broar som alla är låga broar med stöd i mitten av E6:an. De nya broarna skall inte påverka Skansen Lejonets funktion som landmärke eller dess kulturhistoriska värden på ett negativt sätt, och Göteborgs Stad, Planhandling 59 (88)

79 skall heller inte dominera över andra landmärken i staden. Med detta i åtanke förordar Göteborgs Stad en modern låg bro i betong. Godstågsspåren som idag korsar Gullbergsån till Göteborg Kombiterminal (kombiterminalen) respektive Göteborg Norra utgår i samband med att spåranslutningen till terminalerna i Gullbergsvass stängs. Bron planeras som en huvudgata för stadens kollektivtrafik och kan tas i anspråk av staden efter besiktning. Tillfartsväg till EuroMaint, Olskrokens depå/verkstadsbyggnad. Trafikverket har tagit fram ett förslag för tillfartsväg som redovisas i Alternativ 1 och som kan byggas från Partihandelsgatan till Trafikverkets pumpstation och vidare till EuroMaints verkstadsbyggnad under Västlänkens järnvägsbro. Vägen ligger i samma nivå som väg E6 och efter Västlänkens bro går den upp till verkstadsbyggnaden. Under väg E6 och den planerade bron till Västlänken finns befintliga ledningar. Efter detaljerad projektering och placering av brostöd kommer man att kunna avgöra exakt placering av ny tillfartsväg till verkstadsbyggnaden. Den föreslagna tillfartsvägen skulle vara kortare än en tillfart genom Gullbergsvass till verkstadsbyggnaden, och medföra långsiktigt större samhällsnytta. Parallellt med tillfartsvägen skulle en gångväg från Partihandelsgatan till verkstadsbyggnaden bygggas. I detta förslag rivs den befintliga järnvägsbron till Göteborgs kombiterminal. Illustration av tillfartsväg till EuroMaint, Alternativ 1 Göteborgs Stad, Planhandling 60 (88)

80 Bebyggelse Inom planen medges möjlighet att uppföra två nya byggnader. En mindre byggnad för service och restaurang kan uppföras vid infarten från Partihandelsgatan till Partihandelsområdet. En ny transformatorstation uppförs öster om kontorsbyggnaden. Den kommer delvis att ligga under järnvägsviadukten på gränsen mellan Partihandelsområdet och bangårdsområdet. Klimatanpassningen i höjdled för ny bebyggelse kan uppfyllas utan att hindra flexibiliteten vid byggnationen genom ett tillägg i form av en upplysning på plankartan. Istället för att precisera höjden för färdigt golv med en planbestämmelse, införs en upplysning på plankartan så att man vid projektering och byggnation tar hänsyn till anslutningspunkter och placerar golvnivån över förbindelsepunkten. Under Upplysningar på plankartan införs texten: Lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att självfall ska tillåtas. Bevarande, rivning Vid planens genomförande kommer tre befintliga byggnader att rivas. Verkstadsbyggnaden inom fastigheten Olskroken 35:16 rivs på grund av konflikt med godstågsviadukten. Befintlig hotellbyggnad inom fastigheten Olskroken 35:17 (det nuvarande tillfälliga boende Tillfället ) kommer att rivas och dokumenteras under rivningen. Rivningen beror på sträckningen av godstågsviadukten och det korta avståndet mellan byggnaden och viadukten. Trafikverket tänker använda huset under byggtiden som bl.a. arbetskontor, och planerar att riva huset när arbetet är klart. Byggnaden inom fastigheten Olskroken 35:17 hyrs idag av Göteborgs stad, Social resursförvaltning och används som tillfälligt boende för hemlösa. Inom Göteborgs stad pågår arbete med omlokalisering av verksamheten. Transformator och omformarstation, byggnader inom Gullbergsvass 703:6 rivs då de kommer i konflikt med nya spår. Inom fastigheten Olskroken 35:15 rivs en byggnad då den bland annat kommer i konflikt med ny godstågsviadukt. Gångbro över spåren vid Fåfängan rivs på grund av konflikt med nya spår. En ny bro anläggs cirka 30 meter västerut. Den nya bron ansluts till befintlig gångbro över E20. Övriga byggnader inom Olskrokens bangård som används för järnvägsändamål kommer att bevaras, byggas om eller flyttas inom bangården. Byggnaden inom fastigheten Olskroken 35:17. Göteborgs Stad, Planhandling 61 (88)

81 Trafik och parkering I samband med ombyggnad av Olskrokens bangård påverkas lokalvägnätet öster om E6 som delvis anpassas med nya sträckningar. Ändringarna ger möjlighet att bredda Partihandelsgatan och att anpassa dagvattenstationens (Olskroken 743:11) väganslutning till Partihandelsgatan. Anpassningen innebär att gatan anläggs ovanför den befintliga kulverten vid till Partihandelsgatan, så att den kan stå kvar. Efter att plangränsen har flyttats söderut kan en del av Fruktgatan behållas för biltrafik och körning runt om de befintliga byggnader som gränsar mot bangården och de nya järnvägsspåren. Kombiterminaler Staden ledde en partsgemensam förstudie tillsammans med Trafikverket och Jernhusen för att undersöka tänkbara nya lägen för kombiterminalen, Göteborgs norra godsbangård och uppställningsspåren inom Gullbergsvass. Det är en förutsättning för att området skall kunna frigöras för stadsutveckling och för att ge spårfunktionerna optimala förutsättningar att utvecklas. Förstudien skall utveckla ett samlat förslag till genomförande som löser behoven för de två godsterminalerna och uppställningsspåren. En avsiktsförklaring mellan aktörerna upprättades i november 2014 där man kom överens om ett gemensamt förhållningssätt. Förslag till lämpliga lokaliseringar har tagits fram för de två nordöstra terminalerna - Göteborgs norra godsbangård och kombiterminalen. Det råder samsyn mellan aktörerna om de nya lägen som har föreslagits, och att dessa är att föredra både på kort och på lång sikt. Utredningsarbetet ska leda fram till förslag till en genomförandeprocess och en kostnadsfördelning för genomförandet. Genomförandet är kopplat till att vissa tidskritiska aktiviteter garanteras så att spårfunktionernas nya lägen är säkerställda vid avgörande skeden i stadsplaneringen. Ett sådant skede är när spårbroarna rivs mellan Olskroken och Gullbergsvass. Från år 2014 pågår arbetet med utlokalisering av kombiterminalen som är av Riksintresse för kommunikation. Trafikverket (TV), Göteborgs Stad, Älvstranden AB och Jernhusen har arbetat tillsammans med frågan om utlokalisering av kombiterminaler. Överläggningen har resulterat i att Göteborg Norra godsbangård, som ägs av Älvstranden AB, och Göteborg kombiterminal som ägs av Jernhusen, kommer att flyttas till Göteborgs hamnområde. Avtalet mellan Trafikverket och Göteborgs Stad har tagits upp för beslut på Göteborgs Stads Kommunfullmäktige (KF) den 23 februari Kommunfullmäktige har på sitt sammanträde godkänt föreslaget avtal mellan Göteborgs Stad och Trafikverket avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass. Samtidigt ges Göteborgs Hamn AB i uppdrag att etablera nya spårfunktioner enligt föreslaget avtal. Avtalet är för närvarande ute för påsyn och underskrift. I avtalet regleras avvecklingen av kombiterminalen och godsbangården i Gullbergsvass. Istället bygger Göteborgs Hamn motsvarande anläggningar i ytterhamnarna. Trafikverket åtar sig att avveckla uppställningsspåren vid Göteborgs Central och att sälja marken till Göteborg Stad. En eventuell framtida terminal i Sävenäs är helt frikopplad från den funktion som finns idag i Gullbergsvass. Den kombiterminal som avses uppföras i Göteborgs Hamn har enligt stadsledningen i Göteborgs Stad stöd i gällande planer, vilket hamnen har stämt av med SBK. DP Olskroken medger järnvägstrafik till kombiterminalen tills den nya terminalen är färdigställd. Detaljplanen för Olskroken redovisar område T1 (Järnvägsändamål) som både omfattar ett område för en ny järnvägsbro över E6, samt den befintliga järnvägsbron till Göteborgs kombiterminal. Den befintliga järnvägsbron möjliggör en fungerande järnvägstrafik till kombiterminalerna under hela byggperioden. Riksintresset för Göteborgs Stad, Planhandling 62 (88)

82 kombiterminal är därmed säkerställt i DP för Olskroken både under byggnationen inom Olskrokens järnvägsområde, och under uppförandet av ny kombiterminal i Göteborgs hamn. Trafikverket har i oktobers informationsblad om Västlänken, för år 2017 meddelat att den nuvarande verksamheten på Kombiterminalen i Gullbergsvass flyttas i december 2017 till en ny anläggning i Göteborgs Hamnen på Hisingen. Den nya anläggningen kommer att invigas i början av februari Framtida station Gustavsplatsen, tidigare Sävenäs tåghållplats Enligt den fördjupade översiktsplanen för delar av Gamlestaden och Bagaregården kommer området kring Gustavsplatsen att utvecklas mot blandad bebyggelse med en variation av bostäder och verksamheter. De flesta planerade verksamhetsområden nås inom ett gångavstånd på 5 minuter från Gustavsbergsplatsen. Inom ett 10-minutersavstånd nås kollektivtrafiken vid Gamlestads torg och tågstationen Gamlestaden samt bebyggelsen söder om E20. En stor del av Gamlestaden och Bagaregården ligger inom 15 minuters gångavstånd från Gustavsbergsplatsen. En koppling över Säveån planeras i Hornsgatans förlängning. Anslutningen kommer att bli en viktig länk för kopplingen mellan Artillerigatan, kringliggande bebyggelse och tåghållplatsen. Det finns ett ide att flytta Sävenäs station västerut till Gustavsplatsen. Den nya stationens läge skulle ge bättre koppling till Gamlestans torg och dess bytespunkt. Analys i trafiksimuleringsprogrammet VISUM anger ett resande enligt nedan. För trafikmängder har scenario för år 2035 inom kollektivtrafiken använts. Beräkningen anger resor per dygn som antingen börjar eller slutar på Gustavsplatsens tåghållplats. Merparten av resorna görs i riktning mot centrum och vidare söderut. Hållplatsen är alltså ett alternativ till buss- och spårvagnstrafiken vid Gamlestads torg. Antalet påoch avstigande i ett flyttat läge beräknas till ca stycken, varav merparten har hållplatsen som start- eller slutstation för resan. Gustavsplatsen (ny station) upptagningsområde gångavstånd. Göteborgs Stad, Planhandling 63 (88)

83 En flytt till området vid Gustavsplatsen placerar hållplatsläget betydligt mer centralt i de delar av Gamlestaden som genomgår en omvandlingsprocess. I direkt anslutning till platsen ligger områden som planeras för blandade verksamhetsområden. Stationen skulle i det här läget kunna utgöra en katalysator för övrig verksamhetsutveckling och spela en aktiv roll i stadsbyggandet på ett sätt som den inte har möjlighet till vid Sävenäs tåghållplats. Placeringen ligger för långt från Gamlestads torg för att utgöra ett samlat hållplatsläge, men kopplingen däremellan är god. Med 5 minuters effektiv resa med t.ex. styr- och ställcykel får man som tågresenär tillgång till alla de kollektivtrafiklinjer som trafikerar Gamlestads torg. Namnet på hållplatsläget bör kommunicera att de utgör en enhet (ex Gamlestaden Södra eller liknande). En flytt av hållplatsläget skulle kunna innebära en fördubbling av antalet resor. Hållplatsen skulle även koppla an tydligare till Gamlestaden och utgöra en del i det omvandlingsarbete som pågår. Gator, GC-vägar Utbyggnad av järnvägsområdet sker fram till Malmsjögatan som kommer att ligga kvar i samma läge som idag. Malmsjögatan ansluts till Gamlestadsvägen norr om den nya järnvägsbron över Gamlestadsvägen. Efter utbyggnaden av järnvägsbron och spåren kommer en ny cirkulationsplats att uppföras mellan Gamlestadsvägen, Malmsjögatan och Ånäsvägen. Väster om Gamlestadsvägen utökas järnvägsområdet till Ånäsvägen. Ånäsvägen samt reservat för spårvägs och busstrafik som ligger bredvid Ånäsvägen har samma användning som i gällandeplan. Partihandelsgatan, som är en lokalgata idag, planeras att bli huvudgata för gc- trafik, biltrafik samt kollektivtrafik. Marken söder om Partihandelsgatan kan utnyttjas för breddning av gatan så att den kan rymma kollektivtrafik och gc- väg. Partihandelsgatan passerar över väg E6 i befintligt läge. Söder om Partihandelsbron ligger en befintlig järnvägsbro som planeras om så att den kan användas för kollektivtrafik och kopplas ihop med Partihandelsgatan. Körbar utfart får inte anordnas på sträckan mellan den befintliga kulverten och infarten till Partihandelsområdet. Inom Partihandelsområdet ligger Fruktgatan som är en tillfartsgata inom kvarteret. En del av gatan planeras om till järnvägsändamål, medan norra delen av gatan kommer att vara kvar så att rundkörning är möjlig. En ny tillfart med lastkaj till fastigheten Olskroken 35:15 anordnas på västra sidan av byggnaden. En väg till räddningstjänsten byggs inom Olskrokens bangård. Cykeltrafiken väntas öka rejält de kommande åren. Planförslaget ger möjlighet att korsa Olskrokens bangård med gc- väg på flera ställen. I öster vid Fåfängan och i mitten genom Gamlestadsvägen samt vid Ånäsvägen. Vid den befintliga bron (Fåfängan över väg E20) planeras en ny gång- och cykelbro som allmän platsmark. Den nya bron kommer att utgöra en förlängning av den befintliga bron. Samtidigt utökas området för gc- bron i öster för att möjliggöra utbyggnad av bron till en framtida pendeltågstation. På södra sidan av Ånäsvägen finns en befintlig gc- väg. I närheten av korsningen mellan Ånäsvägen och Gamlestadsvägen fortsätter gc- vägen norrut och mot Gamlestads torg på västra sidan av Gamlestadsvägen. Gång- och cykelvägen som planeras väster genom Kruthusgatan i Gullbergsvass fortsätter på västra sidan av väg E6 till Partihandelsgatan och vidare till Partihallarnasområdet. På östra sidan av den befintliga järnvägsviadukten finns en gångbana som avslutas med en trappa på Trafikverkets fastighet. Gångbanan ligger inom Trafikverkets område, och utgör en koppling mellan Partihandelsgatan och Olskroken. Inom området som planlagts för trafikändamål och järnvägsändamål finns möjlighet att anlägga en Göteborgs Stad, Planhandling 64 (88)

84 gångväg över den befintliga järnvägsviadukten från Olskroken till EuroMaints verkstadsbyggnad och vidare under Västlänkens bro till Partihandelsgatan. Det skulle skapa en förbindelse till EuroMaints verkstadsbyggnad. Parkering/cykelparkering Vid infarten från Partihandelsgatan till Partihallarna planeras en ny parkering med möjlighet till cykelparkering mellan den nya byggrätten för service och restaurang och järnvägsviadukten. Övrig parkering säkerställs inom Partihandelsområdet. Man får inte parkera söder om ny parkering, inom området som är nära den nya bangårdsviadukten Tillgänglighet och service Planen möjliggör en utbyggnad av kollektivtrafik från centrala Göteborg via Gullbergsvass. Tillgänglighet till service är oförändrad eftersom inga nya användningar inom planområde införs. Broarnas tillgänglighet säkerställs genom trappor och hissar. Friytor Rekreation Under byggnation över Gullbergsån kan tillfälliga konsekvenser för rekreationsvärdena uppstå. Dessa hanteras i järnvägsplanens MKB och tillståndsansökan för vattenverksamhet. Med de åtgärder som föreslås bedöms dock byggskedet inte medföra några bestående konsekvenser för rekreationsmiljön. Gullbergsån blir kvar i den befintliga fåran och plantering av nya träd och buskar återskapar den gröna miljön. Området norr om Partihandelsgatan genomgår inga förändringar och ska alltjämt vara tillgänglig för rekreation. Positivt är också att gång- och cykelstråken mot Gullbergsvass förbättras och att planen medger tillgänglighet till Säveån. Naturmiljö Genom att en del av järnvägsspåren mot norra kombiterminalen tas bort, skapas möjlighet att återställa området till naturområde genom trädplanteringar. Gullbergsåns svängda åfåra och naturlika slänter bevaras. Eventuella träd som tas bort under byggtiden kommer att ersättas. Sociala aspekter Järnvägsområdet kommer att utgöra en barriär för övriga trafikanter på samma sätt som idag, men det kommer att bli vissa förbättringar för gående och cyklister. En sammanhängande gångbro anläggs över bangården och E20 och en separat gång- och cykelvägväster om och över E6 byggs. Med ökad kapacitet på järnvägen förbättras möjligheterna till arbets- och studiependling med tåg. Göteborgs Stad, Planhandling 65 (88)

85 Teknisk försörjning Ett stort antal ledningar är dragna genom Olskrokens bangård. Trafikverket har studerat ledningssituationen på grund av de nya spår och broar som kommer att byggas. En stor del av de befintliga ledningarna behöver vara i drift parallellt med att nya ledningar byggs, eller befintliga flyttas till nytt läge. Placeringen av broar och brostöd kan påverka befintliga ledningar och föranleda flyttning av ledningar. Nybyggnad av ledningar samt flyttning av befintliga ledningar ska samordnas och säkerställas med en ledningsrätt mellan Trafikverket och ledningsägare. Dagvatten I den nya järnvägsanläggningen används i möjligaste mån det befintliga avvattningssystemet, som består av diken, dränering och dagvattenledningar. Dagvattnet inom befintligt spårområde infiltreras ner genom banvallen till intilliggande mark, alternativt samlas upp och fördröjs i banunderbyggnaden inom spårområdet. Vattnet från spårområdet samlas sedan upp i ledningar som mynnar i Gullbergsån eller Säveån. Troligtvis infiltreras en stor del av dagvattnet ner genom banvallen till kringliggande mark. För att minska tillfälligt höga flöden till recipienterna, Gullbergsån och Säveån, anläggs makadamdiken som fördröjningsmagasin. Makadamdikena renar även dagvattnet innan det når recipienten. Dagvattensystemet anpassas så att höga vattennivåer i omkringliggande vattendrag (Säveån, Gullbergsån, Mölndalsån och Göta älv) inte ska översvämma spårområdena. Detaljplanen medger utökning av Olskrokens bangård och byggnation av nya järnvägsspår och broar. Inom planområdet upptas inga stora ytor för ny bebyggelse och inga nya bostäder kommer att byggas. Planen medger bara en ny byggrätt för service och restaurang, med 300 m² bruttoarea ovan mark och ingen källare. En mindre sträcka av ny gata (ca 150 m) kommer att anslutas till Partihandelsgatan som är ansluten till befintligt dagvattensnät. Efter rivning av befintlig bebyggelse inom fastigheten Olskroken 35:16 och 35:17 utökas naturområdet på grund av närheten till järnvägsbron. En större yta mellan Partihandelsgatan och nya järnvägsspår kan användas för fördröjning av dagvatten. Väster om Ånäsvägen finns en befintlig pumpstation som ägs av Trafikkontoret. Övrig hantering av dagvatten och skyfall hanteras inom befintliga gator. Gamlestadsvägen har en låg punkt norr om de nya järnvägsbroar som kommer att byggas över vägen. På denna sträcka lutar Gamlestadsvägen mot norr och ligger neddragen i en tunnel under järnvägsbroarna. Det saknas möjlighet att lösa problematiken med skyfall inom tunnelområdet. Skyfallshantering kommer istället att behandlas i samband med utbyggnaden av en ny cirkulationsplats utanför Olskrokens planområde. Norr om Ånäsvägen och väster om Gamlestadsvägen pågår arbete med detaljplan för Gamlestadens fabriker Dnr.11/0489. Inom denna plan kommer en ny cirkulationsplats att byggas mellan Ånäsvägen, Gamlestadsvägen och Malmsjögatan. För denna plan har en dagvattenutredning utförts som visar på hur en omsorgsfull höjdsättning kan avleda skyfall under kontrollerade former till platser som kan översvämmas. Skyfallsvatten från större delen av området är tänkt att avledas till den planerade kvartersparken. Ytan föreslås utformas som en skålning eller med gradänger nedsänkt med minst en halvmeter jämfört med omkringliggande mark. Även torgytan öster om ny byggnad föreslås delvis sänkas. Totalt bedöms ett framtida 100-årsregn kunna hanteras i området om föreslagna åtgärder vidtas. Göteborgs Stad, Planhandling 66 (88)

86 I Kretslopp och vattens kompletterande Pm från den 23 februari 2018 anges att vid skyfall överbelastas ledningsnätet och lågpunkterna i terrängen fylls av ytvatten. Skyfallsanalys visar översvämning på bangården, söder om Fruktgatan samt två lågpunkter, Olskroksmotet i väst och Ånäsgatan i öst. Planen påverkar inte markytans nivå. På bangården söder om Fruktgatan finns lågpunkter där vatten blir stående vid skyfall. Eftersom järnvägen inte är prioriterad transportled för Göteborgs stad och planen inte förvärrar situationen kräver Göteborgs Stad inga åtgärder inom plan för att minska översvämningen. Vid Olskrokamotet majoriteten av belastningen kommer dock från områden utanför planen och översvämningen kan inte förhindras med åtgärder inom plan. Planen förvärrar inte situationen i lågpunkten. Göteborgs Stad kräver därför inga åtgärder inom plan för att minska översvämningen. Ånäsgatan är inte prioriterade transportled för Göteborgs Stad och planen förvärrar inte situationen. Göteborgs Stad kräver därför inga åtgärder inom plan för att minska översvämningen. Partihandelsgatan i planområdets sydvästra del planeras inte göras om i någon större utsträckning. Det som tillkommer är en rondell på i stort sett redan hårdgjord mark. I dagsläget avvattnas gatan till rännstensbrunnar och dagvattenledningar. Eftersom gatan inte planeras byggas om föreslås ingen förändring av dagvattensystemet. Om gatan byggs om bör den höjdsättas för att möjliggöra ytledes avrinning mot angränsande grönytor i form av svack- eller makadamdike på allmän plats för att på så vis åstadkomma enklare rening av dagvattnet. I de sydvästra delarna av planområdet sträcker sig idag en järnvägsbro över E6an som kommer att asfalteras och möjliggöra för kollektivtrafik och cykel. När denna järnvägsbro byggs om till kollektivtrafikgata samt GC-väg ska tillses att ytorna avvattnas mot ett svack- eller makadamdike i den grönyta som planeras separera trafikslagen. för att åstadkomma enklare rening av dagvattnet. Vatten och avlopp Inom planområdet finns både privata och kommunala ledningar. Vatten- och avloppsledningar finns inom området och på grund av brobyggnationer kan vissa ledningar behöva flyttas för att ge plats för broar och brostöd. Inför byggnation ska Trafikverket kontakta Göteborg Kretslopp och Vatten för information om de tekniska förutsättningarna för VA-anslutning eller flytt av ledningar. Nya anslutningar kommer att behövas för en mindre service- och restaurangbyggnad. Värme Vissa ledningar som finns inom området kan behöva flyttas för att ge plats för broar och brostöd. Inför byggnation ska Trafikverket kontakta Göteborg Energi för information om de tekniska förutsättningarna för flytt av ledningar. Nya ledningar kommer att behövas för en mindre service- och restaurangbyggnad. El och tele Kraftförsörjning över V försörjer lågspänningen via nätstationer eller transformatorkiosker. Här ingår även kontaktledningarna som förser tågen med el för framdrift. En ny transformatorstation ska byggas för järnvägsanläggningens kraftförsörjning. Beställning av utsättning respektive undanflyttning av ledningar ska göras till Göteborgs Stad, Planhandling 67 (88)

87 Göteborg Energi Nät AB i god tid innan arbetet ska påbörjas. Vid utförande av arbeten i närheten av Göteborg Energi Nät AB:s anläggningar ska bestämmelser för markarbeten vid elkablar följas. Inom området finns telekablar och optiska kablar. Inför byggnation ska Trafikverket kontakta ledningsägaren för information om de tekniska förutsättningarna för eventuell flytt av ledningar. Övriga ledningar Inom området finns privata ledningar. Inför byggnation ska Trafikverket kontakta ledningsägaren för information om de tekniska förutsättningarna för eventuell flytt av ledningar. Övriga åtgärder Geotekniska åtgärder Stabilitet För att möjliggöra järnvägsutbyggnaden kommer geotekniska förstärkningsåtgärder för att utföras för att uppfylla projekteringskraven (map sättningar och stabilitet) enligt TKGeo. Rekommenderade säkerhetsnivåer mot stabilitetsbrott, enligt rapport IEG rapport 6:2008, kommer därmed att uppfyllas. Befintliga stabilitetsförhållanden inom planområdet uppfyller rekommenderade säkerhetsnivå inom samtliga dela, med undantag för ett släntavsnitt längs Gullbergsåns västra sida, där stabilitetsförbättrande åtgärder erfordras. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Grundläggning och sättningar Marken inom planområdet är sättningsbenägen och all form av ökad markbelastningar, till exempel genom uppfyllnader, grundvattensänkning etc. medför långtidsbundna sättningar. Den pågående sättningshastigheten i marken är i storleksordningen 5-10 mm/år där den största sättningshastigheten förekommer i områdets västra delar. Marken inom planområdet kan dock generellt anses vara relativt sättningsbenägen och all form av ökade markbelastningar, till exempel genom uppfyllnader, grundvattensänkning etc. medför långtidsbundna sättningar. Såväl permanenta som temporära Göteborgs Stad, Planhandling 68 (88)

88 belastningsökningar inom området skall undvikas med avseende på risken för oönskade sättningar och sättningsdifferenser för planerade eller befintliga byggnader och anläggningar. Nya byggnader och tyngre sättningskänsliga konstruktioner grundläggs lämpligen med pålgrundläggning. Någon form av utjämning rekommenderas vid övergångar mellan pålade konstruktioner och omgivande mark vid exempelvis entréer eller inom trafikerade ytor, för att hantera stora sättningsdifferenser. Utjämning kan t ex ske genom utspetsning med lättfyllning, länkplattor eller KC-pelare. Ledningar som skall anslutas till byggnader måste utformas så att de kan hantera/klara vissa påkänningar i form av rörelser. Vid detaljprojektering av pålgrundläggning skall negativ mantelfriktion beaktas (till följd av pågående sättningar). Storleken på påhängslasterna bestäms i projekteringsskedet. Med anledning av massundanträngning vid pålningsarbeten rekommenderas att lerproppar skall dras innan installation av pålar för att minska risken för skador på intilliggande ledningar och byggnader. Pålning inom området kan försvåras beroende på fyllnadsmaterialet i ytan. I samband med detaljprojektering och byggskede skall en byggnadsteknisk beskrivning upprättas där de geotekniska frågeställningarna noggrant beaktas. Vidare skall ett kontrollprogram med avseende på omgivningspåverkan upprättas som bl.a. beskriver krav och uppföljning av grundvattennivåförändringar och rörelser i intilliggande fastigheter och anläggningar. Ledningar I samband med anläggande och nivåsättning av området skall hänsyn tas till befintliga ledningar inom det aktuella området så att dessa inte kommer till skada till följd av belastningar och sättningar från markuppfyllnader. Nya ledningar med mindre dimension kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning. För djupa schakter (över 2 m) erfordras spont alternativt flacka slänter. Med meningen Nya ledningar kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning avses att nya ledningar generellt kan grundläggas utan några särskilda geotekniska förstärkningsåtgärder som exempelvis lättklinker eller pålning. Grundläggning av ledningar med stora dimension bör utredas och grundläggas på så sätt att inte uppstå sättningar. Schakt- och fyllnadsarbeten Generellt gäller att schakter inom området bör utföras inom temporära stödkonstruktioner för att minimera omgivningspåverkan. Vid schaktarbeten, med och utan temporära stödkonstruktioner, samt fyllnadsarbeten ska risk för stabilitetsbrott och markrörelser beaktas. Schaktslänter och temporära stödkonstruktioner ska anpassas efter jordlagrens uppbyggnad och hållfasthet, samt med beaktande av förekommande belastningar och pågående trafik intill schakt. Schakter och temporära stödkonstruktioner ska utformas så att inte grundvattenförändringar som kan leda till betydande skada för byggnader och anläggningar uppstår. Planbestämmelse För att möjliggöra den planerade järnvägsutbyggnaden kommer geotekniska förstärkningsåtgärder att erfordras för att uppfylla projekteringskraven avseende map sättningar och stabilitet enligt TKGeo. Rekommenderade säkerhetsnivåer mot stabilitetsbrott, enligt rapport IEG rapport 6:2008, kommer därmed att uppfyllas. Befintliga stabilitetsförhållanden inom planområdet uppfyller rekommenderade säkerhetsnivå inom samtliga delar med undantag för ett släntavsnitt längs Gullbergsåns västra sida där Göteborgs Stad, Planhandling 69 (88)

89 stabilitetsförbättrande åtgärder erfordras. En upplysning införs på plankartan i syfte att extra uppmärksamma detta inför marklovsansökan för det brostöd som planeras i en del av slänten. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. Den geotekniska utredningen visar på en möjlig genomförbar åtgärd, KC pelare, för att uppnå en tillräcklig säkerhet mot stabilitetsbrott. En planbestämmelse som ger möjlighet att utföra erosionsskydd mot Gullbergsåns slänter införs på plankartan. Byggnadsteknik, b1- Efter järnvägsbrons färdigställande får all släntmark inom planområdet utföras med erosionskydd mot Gullbergsån. Markmiljö Utsläppsnivåer för länshållningsvatten samt åtgärdsmål för schaktarbeten kommer att regleras i kommande miljöprövning respektive i anmälningar om efterbehandling. Kompletterande provtagningar, och vid behov även riskbedömningar, kommer att genomföras innan byggstart. Åtgärder vidtas så att spridningen begränsas. De negativa konsekvenserna för människor och miljö blir små. Förorenade massor omhändertas, och krav på föroreningshalter kommer i samråd med tillsynsmyndigheten att ställas på de massor som används för återfyllning. Därigenom minskas risken för spridning av föroreningar i driftskedet. Konsekvenserna blir marginella och positiva eftersom arbetena innebär att förorenade massor som innebär en hälso- eller miljörisk tas bort från schaktområdena. Arkeologi Ingen arkeologisk utredning krävs inom planområdet. Luft och buller I driftsskedet utgör buller från ytspår en störningskälla som påverkar omkringboende. Föreslagna skyddsåtgärder som bullerskärmar och lokala åtgärder på fasader och uteplatser är i de flesta fall tillräckliga. Konsekvenserna avseende buller i driftsskedet bedöms med inarbetade åtgärder som små med enstaka decibels förändring i ljudnivå. Befintliga bullerskydd söder om E20 i Bagaregården ligger utanför detaljplan. Bullerskydd som är 3 meter höga kompletteras i höjd till totalt 6 meters höjd. Alternativt rivs befintliga skydd, och nya 6 meter höga bullerskydd byggs i samma läge längs en sträcka av cirka 350 meter. Utformning samt exakt placering fastställs i senare skede. Åtgärden utförs för att bland annat klara bullerriktvärden från järnvägen. I och med att befintligt skydd höjs erhålls också en dämpande effekt på buller från vägtrafiken på E20. Elektromagnetiska fält Konsekvenserna av elektromagnetiska fält uppstår endast i driftsskedet. De magnetfält som alstras från den befintliga järnvägen kvarstår. Konsekvenserna bedöms vara obetydliga. Risk och säkerhet Individrisk och samhällsrisk vid avstånd längre än 30 meter från spåren bedöms inte påverkas av förändringar orsakade av Västlänken och Olskroken Planskildhet. Spår- Göteborgs Stad, Planhandling 70 (88)

90 flytten medför att risknivån i järnvägens närhet blir så hög att säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Genom åtgärder i form av skyddsmurar och förbättrat brandskydd för fastigheter intill spåren kan risknivån reduceras i kringliggande områden så att den motsvarar befintliga förhållanden. Mot de fastigheter i Partihallsområdet som ligger inom 9 meter från spår byggs skyddsmurar på sträckor av cirka 50 respektive 200 meter för att skydda mot eventuell urspårning. Skyddsmurarna får en höjd på 2-2,5 meter över rälsens överkant. Längs fastigheter i Olskroken och Bagaregården inom 25 meter från spår erbjuds utförande av fasadåtgärder utanför järnvägsmark som förstärkt brandskydd vid eventuell olycka. Vidare stängs den södra delen av Fruktgatan, men det kommer att finnas fortsatt möjlighet för rundkörning med fordon i norra delen av Fruktgatan. En ny serviceväg till signalkiosker i området etableras under järnvägsspåren. Vägen fungerar även som räddningsväg samt reservanslutning till Olskroken depå. Eftersom Olskroken planskildhet beräknas bidra till ökat resande och ökade godstransporter med tåg minskar även risken för dödfall eller allvarliga skador då transportsystemet används. Kompensationsåtgärd Göteborgs kommun ska enligt beslut i kommunfullmäktige arbeta med kompensationsåtgärder för att säkerställa göteborgarnas tillgång till värdefulla natur- och rekreationsområden. Kompensationsåtgärder innebär att natur- och rekreationsvärden som går förlorade genom exploatering ersätts genom åtgärder i närområdet i första hand. Dessa åtaganden är frivilliga åtgärder som kommunen eller exploatören åtar sig utöver vad som krävs enligt miljöbalken. En utvärdering av behovet av kompensationsåtgärder har gjorts i samråd med berörda kommunala förvaltningar den och kommit fram att ingen kompensation av rekreationsvärden behövs. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Anläggningar inom allmän plats Detaljplanen föreskriver att kommunen är huvudman för allmän plats och ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll. Detaljplanen möjliggör utbyggnad av allmän plats gata (breddning av Partihandelsgatan) men detta är ingen direkt följd av järnvägsprojektet. Olskrokenprojektet medför att befintlig bro över järnvägen (Fåfängan) måste rivas och en ny bro över E20 och järnväg byggas. Staden kommer att avtala med Trafikverket gällande byggnation (Trafikverket), finansiering av utbyggnaden (Trafikverket) och ägande/drift (Göteborgs Stad). Anläggningar inom kvartersmark Trafikverket ansvarar för utbyggnad av järnvägsanläggning med tillhörande broar och slänter och skyddsanordningar. Befintlig lastkaj på HIGAB:s fastighet Olskroken 35:15 behöver flyttas eller byggas om då järnvägen flyttas. Avtal bör tecknas mellan Trafikverket och HIGAB om hur arbetet ska bekostas och utföras. HIGAB ansvarar för eventuell byggnation på kvartersmark på fastigheten Olskroken 35:1. Göteborgs Stad, Planhandling 71 (88)

91 Jernhusens fastighet Gullbergsvass 743:72 behöver ny infart och parkering då ny järnväg korsar området. Trafikverket bekostar åtgärden. Avtal bör tecknas mellan Trafikverket och Jernhusen om hur arbetet ska utföras. Anläggningar inom vattenområde Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån som erfordras med anledning av järnvägsprojektet. Anläggningar utanför planområdet Trafikverket bekostar och utför anläggandet av nytt bullerskydd söder om E20 till skydd för bostäder i Bagaregården. Trafikverket bekostar och utför eventuella skyddsåtgärder på byggnader längs järnvägsområdet. Drift och förvaltning Trafikverket ansvarar för drift och förvaltning av järnvägsanläggning med tillhörande broar, slänter och skyddsanordningar. Göteborgs Stad genom trafikkontoret ansvarar för drift och förvaltning av allmän plats för gata och gc-väg samt för vattenområde. Göteborgs Stad genom park- och naturförvaltningen ansvarar för drift och förvaltning av allmän plats natur. Fastighetsrättsliga frågor Mark ingående i allmän plats, inlösen Detaljplanen medför en rättighet och skyldighet för Göteborgs Stad att lösa in mark som utgör allmän plats. Mark som i detaljplanen är utlagd som allmän plats överförs till angränsande kommunala fastigheter. Fastighetsbildning Fastighetsbildning skall ske i enlighet med detaljplanen och järnvägsplanen. I detaljplanen nytillkommen järnvägsmark regleras till angränsande järnvägsfastigheter. För att åstadkomma en mer lämplig fastighetsindelning kan mark komma att regleras mellan fastigheterna Olskroken 35:1, 35:15, 35:16 och 35:17 då dessa drabbas av intrång och angränsar till varandra. Tomträtter på Olskroken 35:16 och 35:17 kan komma att upphöra då intrången här blir betydande. Del av Olskroken 35:1 som blir kvartersmark kan komma att avstyckas. Mark från kommunens fastighet Olskroken 743:11 och Trafikverkets fastighet Gullbergsvass 703:6 kan komma att regleras till Jernhusens fastighet Olskroken 743:72. Göteborgs Stad, Planhandling 72 (88)

92 Servitut Servitut behöver bildas för ny tillfart till Euromaint, med fastigheten Olskroken 743:72 som härskande och fastigheten Gullbergsvass 703:6 som tjänande. Befintliga servitut för järnvägsbroar som passerar över gator eller för gator som passerar under järnväg kan behöva omprövas då de får en ändrad utformning. Servitut behöver bildas för grundläggning av den nya järnvägsanläggningen i enlighet med järnvägsplanen. Gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggningarna Olskroken GA:3 för väg samt Olskroken GA:4 för stängsel runt Partihandelsområdet kan komma att omprövas. Ledningsrätt Vid omläggning av ledningar till följd av exploateringen ska ledningsrätt omprövas att gälla ledningens nya läge. De delar av befintliga allmänna ledningsområden som hamnar på kvartersmark till följd av den nya detaljplanen ska säkerställas med ledningsrätt, till förmån för respektive ledningsägare. Allmänna ledningar, inom områden markerade med u på plankartan, kan säkerställas med ledningsrätt. Allmänna ledningar inom kvartersmarken för järnvägsändamål kan också säkerställas med ledningsrätt men osäkerhet i planskedet kring den slutliga placeringen av brostöd för järnvägsbroar inom området gör att inga u-områden kan göras i detaljplanen. Vid överlåtelse av kommunägd mark regleras i genomförandeavtalet att exploatören utan ersättning ska upplåta ledningsrätt för erforderliga ledningar och nätstationer, som flyttas med anledning av järnvägsprojektet, inom kvartersmark till förmån för Göteborgs Stad, kommunala bolag och privata ledningsägare. Ledningsägare är dock skyldiga att bevaka sina rättigheter samt upplysa kommunen avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Respektive ledningsägare ansöker om ledningsrätt. Ledningsrätt för transformator inom E-område i planen kan komma att bildas inom någon av fastigheterna Olskroken 35:1, 35:15 eller Gullbergsvass 703:6. Ansökan om lantmäteriförrättning Ansökan om lantmäteriförrättning gällande järnvägsmark eller anläggningar som är en följd av järnvägen, såsom till exempel nya infarter och nya skyddsanordningar, görs och bekostas av Trafikverket. Ansökan om lantmäteriförrättning gällande allmän plats görs och bekostas av Göteborgs Stad. Ansökan om lantmäteriförrättning gällande eventuella övriga regleringar av mark inom planområdet görs och bekostas av fastighetsägaren. Fastighetsrättsliga konsekvenser Detaljplanen har som huvudsyfte att möjliggöra Trafikverkets järnvägsplan. Samtliga permanenta intrång som järnvägsanläggningen gör på omgivande fastigheter finns sålunda tydligt redovisade i järnvägplanen. I järnvägsplanen redovisas även de tillfälliga intrång som krävs i samband med byggnation av järnvägsanläggningen. Göteborgs Stad, Planhandling 73 (88)

93 Ledningsrätter och servitut som berör nedanstående fastigheter kan komma att behöva omprövas till följd av exploateringen. Exploatören svarar för eventuella kostnader i samband med en sådan omprövning. Bagaregården 742:2 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Bagaregården 742:4 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Bagaregården 742:44 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Gullbergsvass 703:6 och Gullbergsvass 703:16 Del av fastigheterna Bagaregården 742:2, Bagaregården 742:4, Bagaregården 742:44, Gullbergsvass 703:44, Olskroken 35:1, Olskroken 35:15, Olskroken 35:16, Olskroken 35:17, Olskroken 743:11, Olskroken 743:21, Olskroken 743:62, Olskroken 743:70 och Olskroken 743:72 regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller 703:16. Del av Gullbergsvass 703:6 och 703:16 kan komma att regleras till Olskroken 743:72. Del av Gullbergsvass 703:6 kan komma att regleras till Gullbergsvass 703:44. Del av Gullbergsvass 703:16 regleras till Olskroken 743:11 (allmän plats). Gullbergsvass 703:44 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Till fastigheten regleras del av Gullbergsvass 703:6. Olskroken 35:1 (tomträtt) Del av fastigheten som i detaljplanen blir kvartersmark för service- och restaurangändamål kan komma att avstyckas och bilda en egen fastighet. Del av fastigheten regleras till Olskroken 743:11 (allmän plats). Del av fastigheten som blir kvartersmark för järnvägsändamål regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Olskroken 35:15 (tomträtt) Del av fastigheten som blir kvartersmark för järnvägsändamål regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Olskroken 35:16 (tomträtt) Del av fastigheten som blir kvartersmark för järnvägsändamål regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Då intrånget här blir betydande kan tomträtten komma att upphöra. Olskroken 35:17 (tomträtt) Göteborgs Stad, Planhandling 74 (88)

94 Del av fastigheten som blir kvartersmark för järnvägsändamål regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Del av fastigheten regleras till Olskroken 743:11 (allmän plats). Del av fastigheten kan komma att regleras till Olskroken 35:1. Då intrånget här blir betydande kan tomträtten komma att upphöra. Olskroken 743:11 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Del av fastigheten kan komma att regleras till Olskroken 743:72. Till fastigheten regleras del av Gullbergsvass 703:16. Olskroken 743:21 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Olskroken 743:62 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Olskroken 743:70 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Olskroken 743:72 Del av fastigheten regleras till någon av Trafikverkets järnvägsfastigheter Gullbergsvass 703:6 eller Gullbergsvass 703:16. Till fastigheten kan del av Olskroken 743:11 komma att regleras. Till fastigheten kan del av Gullbergsvass 703:6 komma att regleras. Till fastigheten kan del av Gullbergsvass 703:16 komma att regleras. Avtal Befintliga avtal som berörs På kommunal mark finns flera tomträtter som kan bli berörda av Trafikverkets permanenta eller tillfälliga markbehov. De tillfälliga markbehoven regleras i avtal mellan Trafikverket och respektive tomträttsinnehavare. För det fall tomträttshavaren har byggnader eller andra anläggningar som berörs tecknas avtal om dessa direkt mellan Trafikverket och tomträttsinnehavaren. När det handlar om permanenta intrång på tomträtterna/fastigheterna tecknas avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad, genom fastighetskontoret, om dessa. Fastig- Göteborgs Stad, Planhandling 75 (88)

95 hetskontoret gör sedan ett tilläggsavtal med tomträttsinnehavaren gällande de förändringar detta innebär gällande tomträttsupplåtelsen. Särskilt avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad avses upprättas gällande samtliga intrång och verksamhetsskador på tomträtten Olskroken 35:17. På kommunal kvartersmark, förvaltad av fastighetskontoret, finns arrende- och nyttjanderättsavtal som kan bli berörda av Trafikverkets permanenta eller tillfälliga markbehov. I dessa fall kontaktar Trafikverket kommunen, genom fastighetskontoret, för att diskutera hur frågan ska hanteras. Vissa av avtalen kan komma att behöva sägas upp eller omförhandlas. Vid intrång i servitutsrätter, arrenden eller andra nyttjanderätter på kommunal mark, hanteras ersättningsfrågan direkt mellan Trafikverket och nyttjanderättshavaren. Avtal mellan Göteborgs Stad och Trafikverket Följande avtal ska tecknas mellan Trafikverket och Göteborgs Stad: Innan detaljplanerna antas ska genomförandeavtal tecknas mellan Göteborgs Stad och Trafikverket. Avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad angående fastighetsbildningsåtgärder med anledning av detaljplanen. Avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad, genom trafikkontoret, angående nyttjanderätter för arbetsområden på icke-offentlig allmän plats. Ovanstående avtal kan komma att samordnas i gemensamma avtal. I samband med genomförande av projektet kan det finnas behov av att upprätta ytterligare avtal mellan Göteborgs Stad och Trafikverket. Avtal mellan kommun och övriga fastighetsägare Avtal kan komma att tecknas mellan kommunen och ägaren till fastigheten Olskroken 743:72 angående överlåtelse av mark till fastigheten för parkeringsändamål. Avtal mellan Trafikverket och övriga fastighetsägare Avtal kan komma att tecknas mellan Trafikverket och de fastighetsägare/tomträttshavare som berörs av permanenta intrång med anledning av den nya järnvägsfastigheten. Avtal kan komma att tecknas mellan Trafikverket och de fastighetsägare/tomträttshavare som berörs av tillfälliga intrång med anledning av järnvägsbyggnationen. Avtal mellan Göteborgs Stad, Trafikverket och ledningsägare Inom kommunägda fastigheter kan finnas ledningar som omfattas av markupplåtelseavtal mellan Göteborg Stad och Göteborg Energi som reglerar Göteborg Energikoncernens ledningar inklusive tillbehör i Göteborgs Stad. Ledningsägare är skyldiga att bevaka sina rättigheter och samråda med Göteborgs Stad och Trafikverket avseende projektets påverkan på det egna ledningsinnehavet. Vid omläggning av ledningar bör avtal tecknas mellan ledningsägaren å ena sidan och Göteborgs Stad eller Trafikverket å andra sidan för att säkerställa åtaganden vad gäller kostnader, utförande samt ledningsrätt. Göteborgs Stad, Planhandling 76 (88)

96 Dispenser och tillstånd Miljödom krävs för åtgärder i anslutning till Gullbergsån. Trafikverket ansvarar för ansökan om miljödom hos Miljödomstolen. Tidplan Samråd 1: 4:a kvartalet Samråd 2: 4:a kvartalet Granskning: 2:a kvartalet Antagande: 1:a kvartalet Om planen inte överklagas fastställs den cirka fem veckor efter antagande. Förväntad byggstart: 1:a kvartalet Färdigställande: 2023/2024. Genomförandetid Under genomförandetiden har fastighetsägaren en lagstadgad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla tills kommunen tar fram ny plan eller ändrar gällande plan. Fastighetsägaren äger efter genomförandetidens slut ingen rätt till ersättning för förlorade rättigheter som fanns i den ursprungliga planen. Planens genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum då planen vunnit laga kraft Område a1 der maken skalv vara tillgänglig för HUVUDGATA1 och HUVUD- GATA2 ska ha genomförande tid 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Överväganden och konsekvenser Riksintresset för kommunikation omfattar Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborg kombiterminal och Göteborg Norra godsbangård), befintlig järnväg inom Olskrokens bangård samt den planerade järnvägssträckningen för Västlänken och Hamnbanan. I detaljplanen vägs det allmänna intresset för kommunikation emot övriga användningar av marken. Genom att planen genomförs samtidigt med andra infrastruktursatsningar i området finns möjlighet till ännu större vinster som kan vara till ytterligare nytta för det allmänna intresset. Utbyggnaden av Olskrokens bangård med planskilda korsningar är nödvändig för att trafiksystemet skall bli så robust att förseningar inte sprider sig i systemet. För vägtrafiken blir konsekvenserna försumbara. För gång- och cykeltrafik utförs åtgärder som leder till nya förbättrade sträckningar genom området. I driftsskedet kommer de nya järnvägsbroarna att påverka landskapet och därmed vyerna för boende och trafikanter på vägnätet. Särskilt påtagligt kommer detta att upplevas från marknivå, där broarna utgör en visuell barriär för utblickar. Projektet bedöms ha små konsekvenser för kulturmiljön. En byggnad som är registrerad i bebyggelseregistret kommer att rivas, men Göteborgs Stad, Planhandling 77 (88)

97 den är inte upptagen på något bevarandeprogram eller på annat sätt omfattad av formellt skydd och bedöms heller inte vara en betydelsefull del av stadens kulturmiljö. Lokstallarna vid Sävenäs berörs inte av projektet. Det nya planförslaget och Gullbergsåns åfåra i nuvarande läge påverkar inte Säveån och Natura Nollalternativet Nollalternativet är ett referensalternativ för att bedöma detaljplanens föreslagna markanvändning med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. Nollalternativet innebär en framtida situation år 2030 där detaljplanen inte har genomförs, och att inte heller järnvägsplanen med Olskroken planskildhet genomförs. Om planen inte upprättas går det inte att genomföra alla de förändringar som krävs för att öka kapaciteten på järnvägen enligt förslag till ny järnvägsplan. Vissa förändringar är möjliga att genomföra inom gällande detaljplan, men då krävs helt nya lösningar som inte inrymmer alla funktioner som den aktuella järnvägsplanen föreslår. Konsekvensen av att inte genomföra förändringarna som föreslås i detaljplanen innebär fortsatta kapacitetsproblem på järnvägen till Göteborg. Nollalternativet skulle medföra stora konsekvenser för järnvägskapaciteten och tillgängligheten till Göteborgs Central och kraftigt begränsa nyttan med Västlänken. Sociala konsekvenser och barnperspektiv De planerade förändringarna påverkar de sociala kvaliteterna i området i liten omfattning. Den största förändringen på stadsdelsnivå är att vissa gång- och cykelvägar förbättras. De stora broarna kommer att utgöra nya landmärken i stadsbilden. Barriäreffekten i området kvarstår. På regional nivå innebär utbyggnaden av de nya järnvägsbroarna att förutsättningarna för tågresande förbättras. Gångbron över E20 och bangården kommer att utgöra ett sammanhängande stråk och fyller därmed sin funktion på ett bättre sätt. Vid Gamlestadsvägen läggs en järnvägsbro till den befintliga, vilket resulterar i en passage under broarna som är mörkare och har sämre överblickbarhet. Detta kan upplevas som mer otryggt, särskilt för barn och ungdomar. Verksamheten i det hus som används som akutboende, (det s.k. Tillfället ) behöver ersättas med lokaler på annan plats. Beroende på hur akutboendet för personer med missbruksproblem ordnas när byggnaden rivs, kan det bli mer eller mindre integrerat i samhället. Det avgör också konsekvenserna för de personer som berörs. Sammanhållen stad En sammanhängande gångbro över väg E20 och järnvägen förbättrar kopplingen mellan stadsdelarna. När byggnaden som kan användas som boende och kontor rivs, blir det mindre blandad användning i Partihandelsområdet. Järnvägsspåren i sig utgör en barriär, och trots att de existerande gång- och cykelstråken kommer att förändras finns stråken kvar och kan användas på samma sätt som idag. När de nya spåren och broarna finns på plats kommer fjärrtågtrafiken att fungera bättre, och ändringarna ger även mer plats för den lokala tågtrafiken. Effektiv tågtrafik förbättrar kommunikationerna och sammanhållningen i regionen och motverkar därmed segregation. Partihandelsgatan kan i framtiden användas som ett viktigt kollektivtrafikstråk mellan Gamlestaden och Gullbergsvass. Göteborgs Stad, Planhandling 78 (88)

98 Samspel Nya skyddsmurar mot Partihandelsområdet kan öka känslan av otrygghet, men förändringen blir troligtvis inte så stor. Gullbergsåns lopp förändras inte, och det medverkar till att området norr om Partihandelsgatan och kring ån förblir öppet och tillgängligt för allmänheten. När Partihandelsgatan omvandlas till ett viktigt kollektivtrafikstråk, kommer det att öka antalet människor i rörelse i området. De stora broarna utgör synliga och begripliga delar av järnvägsutbyggnaden Västlänken, som byggs under mark. Vardagsliv Vid Gamlestadsvägen byggs en bro till den befintliga, vilket resulterar i en mörkare passage med sämre överblickbarhet som kan upplevas som otrygg för barn och ungdomar. Barriäreffekten i området kvarstår både under bygg- och driftstid. Vid Bagaregården skapas en förbättrad passage över E20 och Stambanan i och med utvecklingen av den befintliga bropassagen. Förändringen för barn och ungdomar kommer att vara försumbar. Bättre fungerande tågtrafik minskar förseningar och innebär en förbättrad situation för arbets- och studiependling. När den långväga tågtrafiken får mer plats kan det även medföra fördelar för den lokala trafiken. Identitet I och med uppförandet av stora broar kommer nya landmärken att skapas i det göteborgska landskapet. Broarna kommer att synas från infarten på E20, från Bagaregården som ligger högre upp, och från Skansen Lejonet. Bron över E6 kommer också att utgöra ett blickfång tillsammans med Skansen Lejonet. Vid val av utformning finns en risk att de nya broarna med sin storlek och placering kommer att dominera landskapet för den som kommer längs E20 eller Partihallsförbindelsen. Detta skall dock undvikas i så stor utsträckning som möjligt och ambitionen är att broarna skall inordnas i staden på stadens villkor. Hälsa och säkerhet Luft och ljud vid förskolan på Borgaregatan i Olskroken kommer troligtvis inte att påverkas av förändringarna av järnvägen. Det är dock viktigt att bevaka situationen vid bostäder och skolor i närområdet. Järnvägstrafik är ett mycket säkert sätt att resa eller transportera gods jämfört med till exempel biltrafik. I föreslagen utformning anläggs spår närmare fastigheterna i vissa delar av området. Det innebär att både persontransporter och transporter med farligt gods kommer att befinna sig närmare fastigheterna. Här utförs kompenserande skyddsåtgärder för att minimera effekterna vid en eventuell olycka. Eftersom Olskroken planskildhet beräknas bidra till ökat resande och ökade godstransporter med tåg minskar risken för dödsfall eller allvarliga skador då bil- och lastbilstrafiken minskar. Om fler åker tåg istället för buss och bil kommer det även att bidra till bättre luftkvalitet. Riskanalysen visar att riskreducerande åtgärder behöver införas i form av skyddsmur för fastigheter inom 9 meter från spår och fasadåtgärder i form av brandskyddad fasad för fastigheter inom 25 meter från spår. I Bagaregården ligger risknivån på en låg och acceptabel nivå. Riskreducerande åtgärder bedöms inte vara erforderliga för fastigheter som ligger längre bort än 25 meter från närmaste järnvägsspår. Med införda skyddsmurar och förbättrat brandskydd för Göteborgs Stad, Planhandling 79 (88)

99 fastigheter intill spåren ligger individrisken för tredje man i fastigheterna närmast spåren i Olskroken på en låg och acceptabel nivå. Individrisk och samhällsrisk på avstånd över 30 meter från spåren bedöms inte påverkas signifikant av projekt Olskroken Planskildhet och Västlänken. Väl i drift kommer järnvägstrafik inte påverka ljud- och luftmiljön i betydande mening. Platser som påverkas är bebyggelse söder om väg E20, Alingsåsleden och norr om fastigheter i Bagaregården som ligger bakom den befintliga bullerskärmen. Bullerskärmen ligger utanför detaljplaneområde och järnvägsområde. Bullerskärmen rivs och ersätts av en ny bullerdämpande skärm på en totalt höjd av 6 m. Utifrån beräkningarna för Gamlestadsvägen finns risk att anta att MKN för kvävedioxid (N02) överskrids i gaturummet kring väg E20 där bland annat gångbron över E20 och järnvägen ingår. Detta är dock inte områden där människor stadigvarande vistas. Planens markanvändning bedöms inte heller försämra möjligheten att klara MKN, utan snarare förbättra dessa då planen ger ökat utrymme för tågtrafik. Rekommendationer Det är viktigt att bibehålla de gång- och cykelförbindelser som finns och om möjligt förbättra dem. Åtgärder som underlättar orienteringen, särskilt för gående och cyklister, höjer kvaliteten i planområdet. En bra belysning behövs på Gamlestadsvägen under broarna. Utformningen av de miljöer där de stora infrastrukturanläggningarna möter gående och cyklister kräver särskild omsorg. I det framtagna kvalitetsprogrammet belyses en del sådana frågor. Situationen i bullerutsatta bostads- och skolmiljöer i angränsande områden behöver bevakas. Miljökonsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Vid utarbetande av denna detaljplan har stadsbyggnadskontoret gjort en lämplighetsprövning enligt 2 kap. plan- och bygglagen samt en avvägning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Vidare har detaljplanen prövats mot kommunens översiktsplan i enlighet med 5 förordningen om hushållning med mark och vattenområden m.m. Detaljplan berör riksintressen för trafik. Inga riksintressen eller andra områden med särskilda natur- eller kulturintressen ingår i detaljplan. Kontoret bedömer att redovisad användning kan anses vara den från allmän synpunkt mest lämpliga utifrån planområdets förutsättningar och föreliggande behov. Planen bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids. Detaljplanen är förenlig med Översiktsplan för Göteborg. MKB/Behovsbedömning I samråd om behovsbedömningen den 30 oktober 2014, har Länsstyrelsen gjort bedömningen att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan trots kommunens tidigare ställningstagande och att en miljöbedömning med tillhörande MKB bör arbetas fram. Länsstyrelsen motiverar sitt ställningstagande utifrån Miljöbalksförordningens bilaga 4. Kommunen har gjort en ny behovsbedömning för aktuell detaljplan efter Länsstyrelsens framförda synpunkter och ändrar därmed tidigare ställningstagande avseende Göteborgs Stad, Planhandling 80 (88)

100 risk för betydande miljöpåverkan. För att bedöma om genomförandet av detaljplanen för Olskroken planskildhet innebär betydande miljöpåverkan har Göteborgs Stad tagit fram ett underlag för behovsbedömning av miljökonsekvenser. Staden har bedömt (beslut dnr 0594/13) att ett genomförande av de aktuella detaljplanerna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avgränsningen av innehållet i MKB:n har även samråtts med länsstyrelsen. Utifrån framtagen behovsbedömning och samråd föreslås följande aspekter behandlas i MKB:n: Natura 2000 och Säveåns riksintresse för naturmiljö. Vattendrag med Gullbergsån och Säveån. Skyddade och rödlistade arter. Olycksrisk. Farligt gods som transporteras på E20 och Västra stambanan medför förhöjda risker vid olyckor. Vid genomförande av detaljplanens intentioner kommer fler människor att vistas och bo i närheten av bangården, vilket ställer krav på skyddsavstånd och riskreducerande åtgärder mot E20 och västra stambanan. Buller- och vibrationsstörningar från trafik. Planområdet är på grund av närheten till E20 och alla järnvägar inom området utsatt för betydande buller- och vibrationsstörningar. Bullerskydd finns utbyggt längs stora delar av E20. Bullerdämpande åtgärder kan bli aktuella på särskilt utsatta gatuavsnitt. MKN för Luftföroreningar. Där behöver framgå om MKN riskerar att överskridas och hur det hanteras i planen. MKN vatten. Hur planförslaget påverkar gällande MKN för vatten för främst Säveån med hänsyn till dagvatten och utsläpp från eventuella olyckor. Hantering av översvämningar med hänsyn till klimatförändringar och Gullbergsåns hydrauliska kapacitet. Riksintressen. Riksintresse naturvård (Säveån) och riksintresse kommunikation (järnväg) berörs. Kulturmiljö utifrån kulturvärdet hos befintlig byggnad Tillfället Behovsbedömningen gjordes för ett planförslag som möjliggjorde en omgrävning av Gullbergsån. Parallellt med att planförslaget var på samråd arbetade Trafikverket vidare med projektering av förändringar för järnvägsanläggningen. Det visade sig att spårförändringen var möjligt att genomföra utan en omgrävning av Gullbergsån. För den förändrade spårutformningen genomfördes ett förnyat samråd II under december 2016 och januari Avgränsning Geografiskt omfattar konsekvensbeskrivningen detaljplanens område. Då en detaljplan även kan ha konsekvenser för områden utanför detaljplanen behandlas även detta till viss del. Exempel på gränsöverskridande frågeställningar är trafik och indirekt påverkan på Säveån. Tidsmässigt används i MKB:n till detaljplanen samma avgränsning som i järnvägsplanens MKB, vilken är år Byggstart för Olskroken planskildhet och Västlänken beräknas till årsskiftet 2017/18 och öppningsåret antas vara 2026 för Västlänken och 2023/24 för Olskroken planskildhet. Innehållsmässigt avgränsas MKB:n till att hantera områdena under behovsbedömning ovan. En del i avgränsningsprocessen för MKB:n har varit avgränsningen mot Göteborgs Stad, Planhandling 81 (88)

101 Trafikverkets järnvägsplan. Det gäller både avgränsning med avseende på innehåll och på detaljeringsgrad. MKB:n till detaljplanen ska beskriva konsekvenserna av detaljplanens föreslagna markanvändning och blir i förhållande till den MKB som Trafikverket tar fram mer allmän och icke teknisk. MKB för detaljplanen hanterar konsekvenser av planförslaget och inte tillfälliga konsekvenser under anläggningsskedet. Tillfälliga effekter och konsekvenser vid anläggandet av Olskroken planskildhet beror huvudsakligen på vilka tekniska lösningar som väljs, vilket hanteras inom ramen för järnvägsplanens MKB och i de efterföljande prövningarna enligt miljöbalken, bland annat vattenverksamheter. I MKB för detaljplanen beskrivs dock eventuella bestående effekter och konsekvenser som projektets genomförande får och som uppstår under byggtiden. Miljömål De nationella och lokala miljökvalitetsmål som bedöms som relevanta för detaljplanen hanteras i tabell 5. Som framgår av tabellen bedöms genomförandet av detaljplanen bidra positivt till möjligheten att på en övergripande nivå klara kraven på begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Nationellt miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Kommentar Bidrar till uppfyllelse då järnvägstrafik är positivt för miljömålet i förhållande till biltrafik. Det gäller även det lokala delmålet om minskade utsläpp Järnvägstrafik är generellt positivt enligt ovan. Planområdet har inga anläggningar där människor stadigvarande vistas. Motverkar inte de lokala delmålen om bland annat lägre halter av partiklar Detaljplanen påverkar inte Gullbergsån utan nollalternativets ekologiska kvaliteter kvarstår. Med föreslagna åtgärder för att omhänderta vatten som avrinner från spårområdet bedöms inte avvattningen påverka varken flöden eller föroreningssituationen i berörda recipienter. Sammantaget bedöms planförslaget innebära att dagens ekologisk funktion i Gullbergsån kvarstår och möjligheten att uppfylla miljömålet inte påverkas. Med järnvägsplanens skyddsåtgärder för Gamlestadens grundvattenförekomst bedöms inte planförslaget påverka möjligheten att uppfylla miljömålet Då Gullbergsåns fåra kvarstår bedöms möjligheten att uppfylla miljömålet inte påverkas. De skyddsåtgärder som hanteras i detaljplan och järnvägsplan innebär att riktvärden för buller inte Göteborgs Stad, Planhandling 82 (88)

102 överskrids och att risknivån blir acceptabel. Planen motverkar därför inte möjligheten att uppnå målet Tabell 4. Överensstämmelse med miljömål Naturmiljö Detaljplanen föreskriver att Gullbergsån skall kvarstå i nuvarande läge. Den nya järnvägsbron över Gullbergsån skall grundläggas i en nivå över högsta högvatten. Det innebär att bron inte påverkar Gullbergsån eller Säveån i driftsskedet. När den nya järnvägsbron över ån byggs, rivs en befintlig järnvägsbro. Även om den nya järnvägsbron grundläggs över högsta högvatten medför den ett visst intrång i slänten mot ån. Oavsett om högre vegetation inte kan etableras under eller i nära anslutning till den nya bron bedöms området kunna kvarstå som grönyta. Ianspråktagandet av slänten kompenseras av att den befintliga järnvägsbron rivs och att planförslaget slår fast att slänten ska utgöras av naturlik strandzon Bottenfaunan i Gullbergsån har undersökts vid några tillfällen, senast år Det påträffades då ett måttligt antal och huvudsakligen föroreningståliga arter i den del av den undersökta åfåran som ligger inom planområdet. Nedströms planområdet var artantalet lägre, vilket möjligen kan förklaras av att denna del av ån påverkas av avloppsvatten som breddar från pumpstationen. Vid inventeringen av vattenväxter påträffades ett relativt stort antal arter i den del av ån som ligger uppströms (söder om) den kortare kulverten. Framförallt är det den västra stranden uppströms kulverten som är tämligen naturlig med övervattensvegetation i form av bredkaveldun, svärdslilja och blomvass. På djupare vatten noterades här också flera arter av undervattens- och flytbladsvegetation bland annat två mindre förekomster av den fridlysta undervattensväxten knölnate. Utmed övriga delar av åsträckan inom planområdet var det glesare med vattenvegetation, vilket sannolikt beror på att slänterna är täckta med sten. För projekteringen av järnvägen har Trafikverket under 2016 genomfört en naturinventering av landområden inom planområdet (Naturcentrum ). Utredningen visar att det inom området främst finns planterad vegetation och ruderatmark. Längs Gullbergsån har dock vegetationen något högre värden (klass III på en femgradig skala). Den rödlistade arten pilblad hittades också uppströms befintlig järnvägsbro. I driftskedet avvattnas delar av de nya spårområdena via befintligt dagvattensystem till Gullbergsån. Innan dagvattnet som avrinner från spårområdena leds vidare till ledningsnätet passerar det genom makadamfyllda diken. Här fördröjs vattnet och föroreningar fastläggs. Med inarbetade åtgärder för hantering av det vatten som avrinner från spårområdet bedöms inte genomförandet av planen påverka vattenkvaliteten i Gullbergsån. Den ovanliga undervattensväxten knölnate har vid inventering år 2014 påträffats i Gullbergsån inom planområdet. Arten är fridlyst och skyddad genom artskyddsförordningen. Planförslaget medför ingen förändring för Gullbergsån och därmed bedöms livsbetingelserna för knölnaten inte heller påverkas. Inte heller i vattenområdet med pilblad förekommer någon förändrad markanvändning. Beståndet kan dock behöva märkas ut i byggskedet. Några av de fiskarter som tidvis kan uppehålla sig i ån är röd- Göteborgs Stad, Planhandling 83 (88)

103 listade som exempelvis ål. Eftersom åns ekologiska funktion som exempelvis vandringsväg bibehålls bedöms inte heller dessa arter påverkas på ett negativt sätt vid ett genomförande av detaljplanens förslag. Förutom områdena längs Gullbergsån innebär planförslaget påverkan på ett antal befintliga grönytor inom nuvarande spårområde. Några av dessa har naturvärden i klass III enligt senaste naturinventeringen (område 13, 14, 15, 16 och 18 i naturvärdesinventering från ). Område 15 är en lövdunge och övriga ytor består av ruderatmark och torräng. Ytorna ligger idag inom område som i befintliga detaljplaner betecknas som trafik- eller järnvägsområde. Det innebär att effekterna av den nya planen i jämförelse med nollalternativet är små och konsekvensen bedöms som liten. Av naturinventeringen framgår att ytor av klass III på sikt kan utvecklas och efter en tid få höga naturvärden. De kan också ha betydelse som gröna refuger och spridningsområden i ett område dominerat av infrastruktur. Vid projektering av järnväg och övriga anläggningar bör man därför sträva efter att bevara så mycket av dessa ytor som möjligt. Sammantaget bedöms genomförandet av detaljplanen medföra små konsekvenser för naturmiljön i jämförelse med nollalternativet. Kulturmiljö och stadsmiljö Huvuddelen av planområdet är järnvägsområde och har inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det nuvarande tillfälliga boende Tillfället finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Det har dock inget formellt skydd. Hotellet ritades av Kommunaltekniska planeringsbyrån AB 1966 som hotell. Byggnaden har bl. a varit kinesiskt konsulat och flyktingboende. Under 1970-talet var det en populär nattöppen restaurang. Planförslaget innebär att byggnaden rivs. För att bevara information om byggnaden och dess historia föreslås en kulturhistorisk dokumentation för rivning. Planområdet domineras av spårområden. Spårområdena ligger i en tydlig dalgång som sträcker sig i väst-östlig riktning och utgör tillsammans med väg E20 en kraftig barriär. De nya järnvägsbroarna mellan Sävenäs och Olskroken påverkar utblickarna över stadslandskapet, för trafikanter på väg E20 samt för de boende längs E20. Effekten blir att utblickarna förändras och i vissa fall bryts vyerna. Även om detta är ett järnvägsområde idag innebär de nya broarna en ökad barriär på höjden, vilket innebär måttliga konsekvenser för upplevelsen av stadsbilden. Särskilt påtagligt är detta från marknivå eller lägre liggande hus där utblicken kommer i jämnhöjd med eller under bron. Förslag till åtgärder för att minska påverkan och effekter för stadsbilden är att broar och andra anläggningar utformas enligt principer i Trafikverkets gestaltningsprogram och stadens kvalitetsprogram. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) Buller Vattenförekomster Göteborgs Stad, Planhandling 84 (88)

104 Fisk- och musselvatten Havsmiljön För detaljplanen Olskroken planskildhet bedöms samtliga MKN förutom de för havsmiljön som relevanta. Nedan följer en sammanfattande bedömning för varje typ av MKN. Luftkvalitet Planens markanvändning med tågtrafik bedöms inte försämra möjligheten att klara MKN för utomhusluft, utan snarare förbättra dessa. I anslutning till befintlig infrastruktur kan höga nivåer uppstå, men detta är inga platser där människor stadigvarande vistas. Buller Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en så kallad målsättningsnorm. Skyldigheten gäller för kommuner med mer än invånare (åtgärdsprogram senast 2008 eller 2013) samt för Trafikverket (åtgärdsprogram klart 2013) vid vägar med en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per år. Trafikverkets bullerutredning för järnvägsplanens MKB visar att Västlänken och Olskroken ger små skillnader i bullernivåer från tågtrafiken. I järnvägsplanen för Olskroken planskildhet finns flera inarbetade skyddsåtgärder för att motverka höga bullernivåer som är utanför detaljplan. Sammantaget bedöms tågtrafiken inom planområdet inte leda till att riktvärden för buller överskrids och inga ytterligare konsekvenser i jämförelse med nollalternativet. Vattenkvalitet De inarbetade åtgärderna för omhändertagande av det vatten som avrinner från spårområdet bedöms innebära att vattenkvaliteten i Gullbergsån och Säveån inte påverkas och därmed motverkas inte möjligheten att följa gällande MKN för de båda vattenförekomsterna i detta avseende. Bibehållandet av Gullbergsåns fåra med slänter och till del öppen vattenyta bedöms inte påverka den ekologiska statusen i ån. Därmed påverkas inte heller möjligheten att klara gällande miljökvalitetsnormer för Gullbergsån. Detaljplanen säkerställer genom särskild bestämmelse att de naturlika stränderna utmed ån ska bestå. I drift förväntas inte de nya järnvägsanläggningarna eller övrig föreslagen markanvändning enligt detaljplanen påverka grundvattennivåerna. I Trafikverkets arbete med järnvägsplanen genomförs hydrogeologiska utredningar. Järnvägsplanen med tillhörande MKB redogör mer utförligt för dessa utredningar. Trafikverket ansvarar också för att motverka att föroreningar från järnvägsanläggningarna når grundvattnet. Fisk och musselvatten Säveån är utpekad som fiskvattenområde. Utpekandet har sin grund i EU:s så kallade fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Det innebär att ån även omfattas av de miljökvalitetsnormer som gäller enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiskoch musselvatten. Vattendragen är så kallade laxfiskvatten och därmed gäller gränsoch riktvärden enligt bilaga 1 till förordningen. Bland annat finns gränsvärde för ph, Göteborgs Stad, Planhandling 85 (88)

105 ammoniak, ammonium och zink. Målet för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. Uppföljning visar att Säveån har problem med återkommande förhöjda ammoniumhalter. Med de åtgärder som föreslås för omhändertagande av vattnet som avrinner från planområdet bedöms inte ändrad markanvändning enligt planförslaget påverka vattenkvaliteten Säveån. Därmed motverkas inte möjligheten att klara gällande kvalitetskrav för fiskvattenområdet. Ekonomiska konsekvenser av detaljplan Detaljplan och järnvägsplan Detaljplanerna möjliggör ny utformning av järnväg med tillhörande anordningar samt ändring av befintliga gator och gc-vägar. Detaljplanerna har i första hand till syfte att möjliggöra ett fastställande av den järnvägsplan för Olskroken planskildhet som Trafikverket tar fram. Järnvägsplanen visar järnvägens utformning, lokalisering, mark som behövs tillfälligt under byggtiden, mark som behöver tas i anspråk permanent samt åtgärder mot störningar från järnvägen. Med stöd av järnvägsplanen kan Trafikverket lösa in den mark som behöver tas i anspråk permanent för järnvägsanläggningen. Järnvägsplanen ger även Trafikverket rätt att ta i anspråk mark som behöver nyttjas tillfälligt under byggtiden. Trafikverket hanterar därför alla ersättningsanspråk som uppkommer för intrång och eventuella skador pga järnvägsanläggningen. Kommunens investeringsekonomi Fastighetsnämnden får inkomster då man ersätts för de permanenta och tillfälliga markintrång som Trafikverket gör på kommunal mark. Göteborgs Stad får en utgift för köp av samt lantmäteriåtgärder för mark som blir allmän plats i detaljplanen. Trafiknämnden får en utgift för åtgärder på Partihandelsgatan. Verksamhet på fastigheten Olskroken 35:17 måste flyttas i samband med järnvägsbyggnationen. Lokalförvaltningen tillhandahåller lokalerna till Social resursförvaltningen som bedriver verksamheten. Förvaltningarna får en inkomst från ersättningen för intrånget och verksamhetsskadorna och en utgift för att skapa en ny verksamhet med annan lokalisering. Kommunens drifts- och förvaltningsekonomi Fastighetsnämnden får minskade intäkter från tomträttsavgälder då flera tomträtter kan minska i värde eller riskerar att upphöra i sin helhet. Trafiknämnden får utgifter för driften av ny gångbro över E20 och ny gc-anslutning vid Kruthusgatan. Göteborgs Stad, Planhandling 86 (88)

106 Ekonomiska konsekvenser för Trafikverket Trafikverket bekostar omläggning av järnväg med tillhörande anordningar samt alla åtgärder som görs med anledning av denna såsom eventuell ombyggnad av gator, spårvägar och gc-vägar, uppförande av bullerskydd, tillfälliga och permanenta intrång på fastigheter och lantmäteriförrättning för dessa åtgärder. Ekonomiska konsekvenser för HIGAB och verksamhetsutövare på HIGAB:s mark De inkomster som HIGAB idag erhåller från kommunala tomträtter minskar då mark från flera tomträtter tas i anspråk av Trafikverket och flera tomträtter kan komma att upphöra i sin helhet. HIGAB och verksamhetsutövare på HIGAB:s mark ersätts för skador som järnvägsprojektet får på verksamheterna. HIGAB förlorar ett stort antal parkeringsplatser vilket medför uteblivna hyresintäkter för bolaget. Olskroken 35:16 (tomträtt) Tomträttshavare och verksamhetsutövare ersätts för skador som intrånget på fastigheten innebär. Olskroken 35:17 (tomträtt) Tomträttshavaren Bygga Hem AB och verksamhetsutövaren Social resursförvaltning ersätts för skador som intrånget på fastigheten innebär. Överensstämmelse med översiktsplanen Detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen. För Stadsbyggnadskontoret Fredrik Norrå Planchef Emir Aganovic Projektledare För Fastighetskontoret Annika Wingfors Distriktschef Anders Alm Projektledare Göteborgs Stad, Planhandling 87 (88)

107 Göteborgs Stad, Planhandling 88 (88)

108 Användningsgräns som behålls Andreas Jonsson Avd.chef Sonja Johansson Göteborg rev

109 Användningsgräns som behålls Andreas Jonsson Avd.chef Sonja Johansson Göteborg rev

110 Användningsgräns som behålls Andreas Jonsson Avd.chef Sonja Johansson Göteborg rev

111 Gamlestadsvägen Bagaregården Göteborg rev

112 Göteborg rev Partihallsområdet

113 Göteborg rev E20 Partihandelsgatan Partihandelsgatan

114 Samrådsredogörelse Koncept Datum: , Diarienummer: 0594/13 Emir Aganovic Telefon: E-post: Detaljplan för Utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg Samrådsredogörelse Handläggning Byggnadsnämnden beslöt den , 453 att genomföra samråd för rubricerat ärende samt den , 524 att genomföra nytt samråd (samråd II) för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under tiden den 07 december 2016 till 17 januari Förslaget har varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret och på stadsdelsbiblioteket i Örgryte-Härlanda under tiden den 07 december 2016 till 17 januari Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: Sammanfattning Efter samrådet om detaljplan för Olskroken har Trafikverket i januari 2016 påbörjat projektering av nya järnvägsspår och broar inom stadsdelen Olskroken. I samband med det har man kommit fram att viss optimering av spår och broar är möjligt, och att en omläggning av Gullbergsån inte behövs. På grund av ändringar som berör allmänna intressen har vi genomfört samråd II. Under samråd II inkom totalt 32 yttrande. Ett väsentligt påpekande är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Den geotekniska utredningen har justerats sedan förra samrådet men säkerställande av geotekniska åtgärder kvarstår. Planen behöver utformas så att den inte inverkar negativt på miljökvalitetsnormer för ytvatten, främst avseende ekologiska kvalitetsfaktorer. 1(57)

115 En privatperson och en tomträttshavare har framfört kritik mot Olskrokenprojektet samt Västlänksprojektet, och en privatperson har yttrat sig positivt om projektet. En berörd fastighetsägare har framfört oro för buller och vibrationer under och efter byggnation. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna samt genom komplettering av utredningar. Vissa synpunkter, som att ändra järnvägsplan och detaljplan, samt inlösning av fastigheter/tomträtter har inte kunnat tillgodoses. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Fastighetskontoret, Trafikverket och Trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Väsentliga justeringar på plankartan sedan samråd II: En mindre justering av byggrätten för service och restaurang har gjorts i det nordvästra hörnet av planen. Byggrätten har flyttats till ett avstånd på ca 2,5m från befintliga ledningar. En bestämmelse för säkerställande av geotekniska åtgärder vid Gullbergsån har införts. En bestämmelse för att trygga de ekologiska kvalitetsfaktorerna på Gullbergsåns slänter har införts. En upplysning om att lägsta golvnivån skall vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten har införts. På Plankarta införs en administrativ bestämmelse för upphävande av strandskydd. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden har begärt förlängd svarstid för yttrande från den 17 januari 2017 och kommit med yttrande den 21 februari Fastighetsnämnden beslutar enligt fastighetskontorets förslag: Ärendet 1. Förslaget till detaljplan för utökning av bangården i Olskroken tillstyrks. 2. Fastighetsnämnden godkänner den sammanfattning av genomförandefrågorna som redovisas i detta tjänsteutlåtande avseende detaljplan för utökning av bangården i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass. Byggnadsnämnden har den 7 december översänt ett förslag till detaljplan för utökning av Olskrokens bangård i stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass med begäran om fastighetsnämndens yttrande senast den 17 januari Fastighetskontoret har erhållit förlängd remisstid för yttrandet. Samråd genomfördes i november-december 2015 för detaljplanen och fastighetsnämnden tillstyrkte förslaget Sedan dess har Trafikverket ändrat utformningen Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 2(57)

116 av den framtida järnvägsanläggningen varför det har varit nödvändigt att omarbeta detaljplanen och genomföra ett nytt samråd. Granskning har genomförts för Järnvägsplanen Olskroken Planskildhet och Trafikverket har översänt förslaget till kommunen för synpunkter. Kommunen har yttrat sig över järnvägsplanen den 4 november 2015, 27 maj 2015 samt 21 augusti Järnvägsplanen fastställdes i mitten av juni Detaljplanen Trafikverkets projekt Olskroken Planskildhet syftar till att öka framkomligheten och driftsäkerheten i det västsvenska järnvägssystemet. I Olskroken möts Bohusbanan, Norge-/Vänerbanan och Västra Stambanan för gemensam infart mot Göteborgs central. I samma punkt ansluter också i princip all godstågstrafik till och från Göteborgsområdet - till exempel från Sävenäs rangerbangård, Hamnbanan, Gullbergsvass och från Västkustbanan. Detta gör platsen till en av landets mest intensiva knutpunkter för järnvägstrafik. En ombyggnad i Olskroken, så att järnvägsspåren korsar varandra i olika nivåer, är nödvändig. Det kommer att höja kapaciteten och öka både framkomlighet och driftsäkerhet för all tågtrafik till och från de anslutande banorna. Trafikverket avser att genomföra projektet Olskroken planskildhet parallellt med Västlänkenprojektet. Olskroken planskildhet ingår dock inte i Västsvenska paketet, utan finansieras helt med statliga anslag. Trafikverket upprättar järnvägsplan för Olskroken planskildhet. Järnvägsplanen får inte strida mot detaljplanerna längs sträckningen. Den detaljplan som kommunen nu går ut på samråd med har till syfte att möjliggöra järnvägsplanen samt hantera de frågor som inte kan regleras i järnvägsplanen men som blir en följd av järnvägsprojektet såsom ny lokalisering av trafik i området. Den möjliggör också framtida kollektivtrafikstråk från Gullbergsvassområdet och vidare österut. Trafikverket påbörjade i maj 2013 ett gemensamt samråd för järnvägsplanerna för Västlänken och Olskroken planskildhet. Kompletterande samråd som endast innefattade Olskroken planskildhet hölls april-maj Granskning för Olskroken planskildhet hölls september-oktober Järnvägsplanen fastställdes i mitten av juni Trafikverket har i sin fortsatta projektering gjort vissa justeringar av de tänkta spårlägena jämfört med vad som redovisas i fastställelsehandlingen. Dessa ändringar medför att Gullbergsån inte behöver läggas om, att den pumpstation Kretslopp och Vatten har i området ( Kodammarna ) inte påverkas och att påverkan på tomträtterna norr om järnvägen blir något mindre. För att ändring ska gå att göra i järnvägsplanen behövs planstöd för detta i detaljplanen för området. Det nya samrådsförslaget för detaljplanen är anpassat efter de ändringar som Trafikverket gjort i den planerade järnvägsanläggningen. Marken inom planområdet ägs till största delen av Trafikverket. I övrigt ägs marken mestadels av Jernhusen och kommunen. Flera tomträttsupplåtelser finns inom planområdet. Genomförandefrågor Staten genom Trafikverket ansvarar för finansiering av samtliga åtgärder inom planområdet som beror på järnvägsprojektet såsom nya och flyttade järnvägsanläggningar, nya eller ombyggda gator, gång- och cykelvägar, broar och flytt av spårväg. Kommunen ansvarar för finansiering av anläggningar på allmän plats som inte beror på järnvägsprojektet. Staten genom Trafikverket ansvarar för projektering och byggnation av nya och Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 3(57)

117 flyttade järnvägsanläggningar medan ansvar för projektering och byggnation av övriga åtgärder bestäms i avtal mellan parterna. Kommunal mark med upplåtna tomträtter och arrenden berörs av projektet. Detta innebär att flera tomträtter och arrenden behöver omförhandlas eller sägas upp. Innan detaljplan för utökning av bangården i Olskroken antas ska genomförandeavtal och avtal om fastighetsbildningsåtgärder tecknas mellan kommunen och Trafikverket. En viktig fråga i kommande genomförandeavtal är frågan kring det kommunala vårdoch akutboendet för hemlösa på fastigheten Olskroken 35:17. Fastigheten, som ägs av kommunen och är upplåten med tomträtt till Göteborgs Egnahems AB (Bygga Hem), ska tas i anspråk av Trafikverket varför verksamheten inte kan vara kvar på platsen. Verksamheten avses flyttas till nya lokaler i Högsbo industri- och handelsområde. Byggnation som krävs för flytten har redan påbörjats då det är mycket angeläget att verksamheten i sin helhet flyttats innan nuvarande lokaler tas i anspråk. Verksamheten är en viktig samhällsfunktion och det förutsätts att Trafikverket finansierar och i övrigt bidrar till en godtagbar lösning. Avtal är dock ännu inte tecknat varför de ekonomiska konsekvenserna inte går att fastslå. Ombyggnationen av Olskrokens bangård medför att anslutningarna till järnvägsfunktionerna i Gullbergsvass, d.v.s. kombiterminalen, godsterminalen samt två logistikfastigheter vilka är upplåtna med tomträtt till Diligentia, upphör. Upphörande av dessa funktioner i området är i linje med kommunens vision om framtida byggnation i Gullbergsvass. Kommunen och Trafikverket har tillsammans utrett framtida lägen för funktionerna kombiterminal och godsterminal. Avsiktsförklaring har tecknats mellan kommunen och Trafikverket gällande ny lokalisering av funktionerna. Ett avtal mellan parterna i frågan avses tas upp i Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige under januari/februari 2017 och bedöms därmed vara i kraft vid detaljplanens antagande. Överväganden Fastighetskontoret förutsätter att samtliga tillfälliga och permanenta intrång som Trafikverket gör på kommunal mark ersätts fullt ut av Trafikverket. Avtalet gällande omlokalisering av järnvägsfunktionerna i Gullbergsvass kommer att medföra en utgift för kommunen. Huruvida flytten av vård- och akutboendet från Olskroken till Högsbo medför utgifter för kommunen är i dagsläget inte klart. Detaljplanen för utökning av bangård i Olskroken medför i övrigt inga utgifter för fastighetsnämnden. Däremot kan omförhandling eller upphörande av arrenden eller tomträtter medföra minskade inkomster för fastighetsnämnden. Detaljplanen för utökning av bangård ökar framkomligheten och kapaciteten för järnvägstransporter i Göteborgsregionen och är en viktig del i regionens framtida infrastruktur. Fastighetskontoret tillstyrker planförslaget. Kommentar: Fastighetsnämnden tillstyrker detaljplan, samt godkänner den sammanfattning av genomförandefrågorna som redovisas i tjänsteutlåtandet avseende detaljplan för utökning av bangården i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass. Det pågår arbete avseende utlokalisering av järnvägsfunktionen i Gullbergsvass samt akutboendet, som kommer att flyttas till nya lokaler i Högsbo industrioch handelsområde. Stadsbyggnadskontoret följer fortsatt Fastighetskontorets arbete med genomförandeavtalen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 4(57)

118 Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 2. Göteborg Energi AB, Fjärrvärme Anger att Göteborg Energi har befintliga fjärvärmeledningar inom planområdet. Fjärvärmeledningar som går genom industrimarken i planens södra del ser ut att tilldelats planstöd i form av u- område. Vidare skall ledningen från Fruktgatan till Jernhusens tillges planstöd i form av u-område. I övrigt har Göteborg Energi inget att erinra på plan. Kommentar: Befintliga ledningar inom bangården har säkerställts genom ingångna avtal. För att tillåta Trafikverket en viss flexibilitet vid byggnationen av nya brostöd inom bangården, flyttning av befintliga ledningar, samt skapandet av nya ledningsrätter, har vi valt att inte säkerställa ledningarna med U-område i planen. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. Fjärrkyla Fjärrkyla har inget att erinra. 3. Göteborg Energi Gasnät AB Anger att GEGAB har driftsatt gasledning i planområdet Detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg. Vänligen beakta driftsatta gasledningar i fortsatt planarbete. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 4. Göteborg Energi GothNet AB Inom planområdet har Göteborg Energi GothNet AB befintliga ledningar och kanalisation som måste beaktas och hanteras inom projektet. Lägen för dessa redovisas i samlingskartan. Förutom schakt och borrad kanalisation har Göteborg Energi GothNet AB även ledningar i Trafikverkets betongrännor som inte är redovisade i samlingskarta. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 5. Göteborg Energi Nät AB Inom planområdet har Göteborg Energi Nät AB (GENAB) befintliga ledningar med spänningsnivå 130 kv, 12 kv, 0,4 kv. Dessutom finns en mängd styrkablar för elnätet. Lägen för dessa kablar redovisas i samlingskartan. Utöver de befintliga ledningarna måste man i detta projekt ta hänsyn till och samordna det med planerade ledningsdragningar i projekten vid Gamlestadstorget och Gamlestadsvägen. I dessa projekt skall bland annat en 130 kv- kabel och åtskilliga 12- kv kablar flyttas till nya lägen. Ett kritiskt läge är där Ånäsvägen möter Gamlestadsvägen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 5(57)

119 Längs Gamlestadsvägen ligger flera stora knippen med högspänningskablar och styrkablar som fortsätter under Röde Orm vidare bort mot Ånäsfältet. Vid Partihallarna finns en transformatorstation som hamnar inom planområdet. Stationen har ledningsrätt. Väster och norr om Euromaint finns 130 kv ledning samt styrkablar. Skall ledningen flyttas måste även koncession och ledningsrätt ändras. I den västra delen av planområdet finns mycket omfattande kablage med 12 kv kablar samt styrkablar. GENAB söker ledningsrätt på alla 12 kv kablar på privatmark samt alla kabelstråk på kommunalmark som innehåller fyra 12 kv kablar eller fler. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 6. Göteborgs Hamn Göteborgs hamn har inget nytt att tillföra i ärendet utan hänvisar till bolagets samrådsyttrande daterad Godsvolymen kommer att öka över Göteborgs hamn och transporter på järnväg är och kommer att vara oerhört betydelsefull för godstransporter till och från Göteborgs hamn. Därför är det viktigt att godstrafiken på järnvägsnätet inte marginaliseras i proportion till persontrafik utan att tillräcklig kapacitet finns i järnvägssystemet för godstransporter både på kort och långt sikt. Göteborgs hamn AB att det är positivt att området planläggs för att bland annat möjliggör ett nytt godstågsspår och därmed också en planskild koppling för godstågtrafik mellan Västkustbana och Hamnbanan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 7. Göteborgs Stads Parkerings AB Har inkommit med yttrande i noterar att de synpunkter de har lämnat i samråd inte har omhändertagits. Parkeringsbolaget vill påtala att följande synpunkter kvarstår: Utifrån mobilitetsperspektivet poängterar Parkeringsbolaget att de gång- och cykelbroar som byggs inom området måste vara tillgängliga för alla, det vill säga försedda med ramper istället för trappor. Kommentar: Föreslagen detaljplan anger en yta för gång- och cykelbron inom vilken det är möjligt att bygga bron, trappor samt ramper eller hiss. Vidare kommer Trafikverket och trafikkontoret att se över behovet av ramper eller hiss i genomförandet av bron. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 8. Idrotts- och föreningsnämnden Idrotts- och föreningsnämnden har inga synpunkter på rubricerat ärende. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 6(57)

120 9. Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten Har inkommit med yttrande och anför: 1. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Kretslopp och vatten har begärt förlängt svarstid för yttrande från den 17 januari 2017 och inkommit med yttrande den 17 januari Kretslopp och vatten i inkommen yttrande ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: - Möjligheten att justera den nya byggrättens placering på Olskroken 35:1 för att undvika ledningsflytt. - Detaljer kring tillfart Euromaint och dess påverkan på ledningar. - På sidan 15 nämns vattentäkt och skyddsområde, är detta en privat vattentäkt? - På sidan 62 i planbeskrivningen nämns att hänsyn till befintliga ledningar ska tillses vilket är bra. Dock önskar Kretslopp och vatten en förklaring till utföras utan speciell grundläggning". Utöver ovanstående ändringar är följande information viktigt att beakta i planarbetet. Kretslopp och vatten anser det som mycket positivt att ett nytt samråd genomförts för detaljplanen. De förändringar som skett gällande att inte gräva om Gullbergsån innebär en mycket mindre påverkan på Kretslopp och vattens anläggning. Höjdsättning och åtgärder med avseende högvatten och översvämning är mycket viktigt i detta område. Detta bör framgå på plankarta och i planhandling. Det måste dessutom vara samma skyddsnivå för översvämningssäkring i Staden 2. AVFALL Kretslopp och vatten har inga synpunkter på planhandlingar ur avfallssynpunkt. 3.VA Kretslopp och vattens yttrande sker vid en tidpunkt då mycket från Trafikverket ännu inte är färdigprojekterat, vilket innebär en del frågetecken i detaljplanen och hur det kommer påverka förvaltningen. En fortsatt dialog med Trafikverket kommer att pågå parallellt med detaljplanearbetet. Gullbergsån Det nya samrådet innebär att Gullbergsån inte ska grävas om, vilket i sin tur innebär att detaljplanen inte går in på den fastighet där Kretslopp och vatten har sin anläggning Kodammarna. Kretslopp och vatten ser det som mycket positivt att påverkan har minskat. Viktigt att framhålla är att all arbete som ska ske i området kommer påverka omgivningarna, anläggningen och ledningar som finns här. Kretslopp och vattens anvisningar för Arbeten under mark ska följas samt en riskanalys inför byggnation ska ske på remiss till Kretslopp och vatten. Tillfart Euromaints Gällande Euromaints tillfartsväg alternativ 1 så är det viktigt att skydda allmänna VAledningar vid byggnation och framtida användning. Ledningarna kan inte flyttas. Kretslopp och vatten kan först när detaljprojekteringen är gjord svara på hur detta påverkar våra anläggningar. Malmsjövägen och gc- bro. Nya spår vid Malmsjövägen innebär att järnvägen kommer närmare befintliga ledningar och kommer korsa ledning. Under projektering måste avståndet till ledningar säkerstäl- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 7(57)

121 las, det framgår inte avstånd i planbeskrivningen. Det samma gäller den nya gång- och cykelbro som ska byggas här. Byggrätt Den nya byggrätten på Olskroken 35:1 innebär att det troligen krävs flytt av allmänna VA- ledningar. Här vill Kretslopp och vatten se en justering av byggrättens läge så att inte ledningsflytt behövs. Här finns också privata ledningar som påverkas. Om byggrättens placering kvarstår blir det en kostnad för ledningsflytt, en kostnad som inte VAkollektivet ska stå för. Då denna byggrätt ligger på en befintlig fastighet får fastighetsägaren ansöka om ny servis om behov finns, och väsentlig ändring av fastighets VAanläggning innebär att en anmälan krävs. Ledningsrätt och U- områden Detaljplanen har inte lagt några u- områden. Kretslopp och vatten har ledningsrätter i området. Då det inte är klart hur järnvägsplanens brostöd ska placeras kan Kretslopp och vatten inte avgöra hur detta påverka våra befintliga anläggningar och ledningar. Det behövs ett avtal mellan Trafikverket och Kretslopp och vatten för att tillse att de allmänna VA. Ledningarna säkerställs med avseende på läge och framtida drift och underhåll. Först när detaljprojekteringen är gjord kan Kretslopp och vatten svara på hur detta påverka våra anläggningar. Dagvatten Det är Natura 2000 område vilket är viktigt för hantering av dagvatten i området. Om nya anslutningar ska ske till det allmänna dagvattensystemet kommer flöde och innehåll vid utloppspunkter till recipient förändras. Då kommer sannolikt en anmälan behöva göras till Miljöförvaltningen. Den utredning som är med i samrådet behöver kompletteras med en redovisning av där ytor förändras och vad det ger för påverkan i detaljplaneområdet. Följande principer ska följas vid utformning av dagvattenhantering. Dagvattensystemet ska göras trögt och föroreningar ska avskiljas nära källan. Dagvattenavrinningen ska minimeras och grundvattenbildning maximeras. Detta uppfylls genom att andelen grönytor och andra permeabla ytor prioriteras samt med ett öppet dagvattensystem. Där hordgjorda ytor krävs utformas dessa som genomsläppliga. Vid höjdsättningen ska hänsyn tas till översvämningsrisk, ett regn med 100- års återkomsttid ska ej skada byggnader. Ekosystemtjänster ska beaktas och lyftas i utformningen. En ökad och diversifierad grönmassa ökar förutsättningar för rekreation, biologisk mångfald, luft- och vattenrening, minskad avrinning och bullerdämpning. Fördröjning av dagvatten minskar risken för översvämningar och förbättrar kvaliteten på dagvatten, vilket i sin tur minskar belastningen av miljön. I kombinerade nät minskas bräddning av förorenat avloppsvatten till vattendrag. Materialval för utvändiga ytor skall väljas med omsorg om miljön. Till exempel skall oskyddade ytor av koppar eller zink undvikas för at minska risken för föroreningar i dagvatten. Skyfall Skyfallsmodellen visar att planområdet påverkas i olika grad. Det är framförallt vid Tingstadsområdet, Ånäsvägen och Gamlestadsvägen som det är störst påverkan men även andra delar av planområdet påverkas. Tydlig höjdsättning och åtgärder måste finnas i detaljplanen på hur detta ska hanteras. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 8(57)

122 Byggnader ska ej översvämmas och framkomlighet till området måste säkras (generellt max 0,2 m vattendjup vid 100- års regn). Klimatanpassning Plankartan ska kompletteras med bestämmelse som anger att lägsta höjd på färdigt golv, för att anslutningen med självfall ska tillåtas, ska vara 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. För att hantera stigande havsnivåer gäller följande lägsta planeringsnivåer (RH2000) i älvnära områden för färdigt golv och öppningar i byggnader (Vattenplan antagen av KF 2003): Område B, Centrum, lägsta nivå FG +2,8 och delar Område C, Lärjeholm, lägsta nivå FG + 3,0. För utbyggnad vid Säveån gäller generellt planeringsnivåer +2,8 m (RH2000), detta kan dock behöva justeras i vissa områden och sättas till en högre nivå. Här är också Gullbergsån viktigt att ta hänsyn till med avseende på planeringsnivåer och hur den påverkas av Mölndalsån. Översvämningsskyddet i området måste vara komplett. Staden och Trafikverket behöver se över detta gemensamt. Trädplantering Vid trädplantering gäller som grundregel att ett skyddsavstånd på 4 m mellan trädets rothals och ytterkant ledning skall hållas. Avsteg från grundregeln kan göras endast i speciella fall och efter godkännande från Kretslopp och vatten som då kan koma att ställa krav på att skyddsåtgärder, exempelvis rotspärr skall utföras. Ekonomi Kostnader för ledningsomläggningar och riskanalys ska ej belasta VA- kollektivet. Eventuell utbyggnad av serviser är idag inte klart. Kretslopp och vatten får återkomma med de uppgifterna. Övrigt Kretslopp och vattens anvisningar för Arbeten under mark för att skydda VA- anläggningar i Göteborg och grankommuner gäller och ska följas. Kommentar: Kretslopp och vatten har inkommit med yttrande och anfört krav på ändringar i planhandlingarna. Kretslopp och vatten önskar justering av den nya byggrättens placering på fastigheten Olskroken 35:1. Bild från samrådshandlingen som visar planerad byggrätt med befintliga ledningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 9(57)

123 I samband med utformningen av den nya byggrätten har vi tagit hänsyn till befintliga ledningar och lagt byggrätten fram till ledningsrättens yta (röd linje vid det avskurna hörnet mot Partihandelsgatan). Den mörkblå linjen är en VA ledning och avståndet mellan ledningen och byggrätten är 1,5 meter. Avståndet från föreslagen byggrätt till ledningar mot norr är ca 5 meter. Till granskningen ökas avståndet från VA ledningen till nya byggrätten med ytterligare en meter vid det avskurna hörnet. Det nya avståndet blir därmed 2,5 meter. Föreslagen största bruttoarea i kvadratmeter ovan mark är oförändrat 300 m². Bild som visar planerad byggrätt samt det nya avståndet till befintliga ledningar. Inga privata vattentäkter finns inom planområdet. Det är en del av älven och Säveån som kommer in i södra delen av planområdet genom Gullbergsån. I den geotekniska utredningen har anförts att utbyggnad av nya ledningar inom området i allmänhet kan utföras utan speciell grundläggning. Med meningen Nya ledningar kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning avses att nya ledningar generellt kan grundläggas utan några särskilda geotekniska förstärkningsåtgärder, som till exempel förstärkning med lättklinker eller pålning. I detaljplanen kan inte den detaljerade projekteringen av ny tillfartsväg till Euromaint visas. Föreslagen yta för ny tillfart till Euromaint är placerad över befintliga VA- ledningar. Information om gällande ledningar vid tillfartsväg till Euromaint samt ledningar vid Malmsjövägen och nya gc- bron har lämnats till Trafikverket. Trafikverket känner till placeringen av dessa ledningar, och är införstådda med att de inte kan flyttas. Vi överlämnar Kretslopp och vattens synpunkter till Trafikverket. Kretslopp och vattens yttrande om de principer som ska följas vid utformning av dagvattenhantering har överlämnats till Trafikverket. Dagvattnet inom befintligt spårområde infiltreras ner genom banvallen till intilliggande mark, alternativt samlas upp och fördröjs i banunderbyggnaden inom spårområdet. Vattnet från spårområdet samlas sedan upp i ledningar som mynnar i Gullbergsån eller Säveån. Det antas att en stor del av dagvattnet infiltreras ner genom banvallen till kringliggande mark. För att minska tillfälligt höga flöden till recipienterna, Gullbergs- och Säveån, anläggs makadamdiken som fördröjningsmagasin. Inom järnvägsområdet och gällande plan har inte lagts U-områden. Alla ledningar är säkerställda med ledningsavtal. Det nya planförslaget saknar U-områden på grund av hänsyn till den flexibilitet som behövs i placeringen av de broar och brostöd som kommer att byggas inom planområdet. Om befintliga ledningar skulle påverkas i och med placeringen av nya brostöd och/eller utbyggnaden av järnvägsspår, kommer dessa ledningar att säkerställas med ett nytt avtal och flyttas av Trafikverket. Trafikverket har en Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 10(57)

124 pågående diskussion om ledningar med Kretslopp och vatten samt med alla ledningsägare inom planområdet. Kretslopp och vatten vill att plankartan kompletteras med en bestämmelse som anger lägsta höjd på färdigt golv. För att anslutningen med självfall ska tillåtas, ska den vara 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt, med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Införandet av en planbestämmelse för höjdsättning av gatorna skulle dock kunna utgöra ett hinder för flexibiliteten vid projektering eller flytt av gator inom planområdet. Beaktansvärt är även att korsningen mellan Gamlestadsvägen, Ånäsvägen och Malmsjögatan tillhör detaljplanen för Gamlestadens fabriker och inte detaljplanen för Olskroken. En planbestämmelse i detaljplanen för Olskroken kan inte reglera gatans höjdsättning i andra planer. Klimatanpassningen i höjdled kan uppfyllas utan att hindra flexibiliteten vid byggnationen genom ett tillägg i form av en upplysning på plankartan. Istället för att precisera höjden för färdigt golv med en planbestämmelse, införs en upplysning på plankartan så att man vid projektering och byggnation tar hänsyn till anslutningspunkter och placerar golvnivån över förbindelsepunkten. Under Upplysningar på plankartan införs texten: Lägsta golvnivå 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 10. Göteborgs Stad, Kultur Göteborgs kulturförvaltning har tagit emot rubricerat ärende för yttrande och vill med anledning av detta framföra nedanstående synpunkter. Syftet med detaljplanen är att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet och ökning av driftsäkerheten så att resande och godstransporter i Göteborg och Västsverige underlättas. Den ökade kapaciteten krävs för en ombyggnad av spårsystemet till en helt planskild järnvägsknutpunkt, samt för Västlänken. Detaljplanen innebär i huvudsak att bangården utökas vid Olskroken, och för att skapa plats för fler järnvägsspår byggs bangården om till planskilda spår som förläggs till broar och tunnlar. Planen innebär en byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. På grund av ändringar i detaljplaneförslaget som kan beröra allmänna intressen görs ett andra plansamråd. Ändringarna sedan första samrådet består i korthet av en optimering av spår och broar inom Olskroken, samt att en omdragning av Gullbergsån inte är nödvändig. I ärendets handläggning har även arkeolog Tom Wennberg medverkat. Bakgrund Kulturförvaltningen har tidigare svarat på remissen om detaljplanen vid första samrådet ( ). Förvaltningen framförde då att de kulturhistoriskt värdefulla miljöer som i första hand bedöms beröras av detaljplanen är Skansen Lejonet samt Olskroken 35:17 uppfört Skansen Lejonet kan påverkas genom att siktlinjer till och från försvarsanläggningen förändras genom tillkomsten av nya broar i öster. Olskroken 35:17, Westsamhuset kommer enligt planförslaget att behöva rivas då bangården utökas. Förvaltningens yttrande Ändringarna i detaljplaneförslaget innebär inga större förändringar ur kulturförvaltningens perspektiv. Kulturförvaltningen kan därmed framföra samma synpunkter som vid det första samrådet: Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 11(57)

125 Tillkommande broar bör så långt som möjligt hållas nere i höjd och utformas så diskret som möjligt och underordna sig stadsmiljön. På detta sätt kan påverkan på siktlinjerna framför allt till och från Skansen Lejonet minimeras. Gällande tillfartsväg till Euro Maint förordar kulturförvaltningen alternativ, 1 vilket också enligt planhandlingen förordas av Trafikverket. Beträffande Westsamhuset beklagar förvaltningen att planen innebär att byggnaden kommer att behöva rivas. En rivningsdokumentation behöver utföras, vilket också nämns i planbeskrivningen. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 11. Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen Lokalförvaltningen har inga synpunkter på rubricerade detaljplan. 12. Göteborgs Stad, Miljö Miljöförvaltningen har begärt förlängt svarstid för yttrande från den 17 januari 2017 och inkommit med yttrande den 1 februari Miljö- och klimatnämnden, på sammanträde den , tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas. Sammanfattning I detta samråd har planförslaget förändrats på några punkter från föregående samråd. Våra synpunkter från föregående samråd kvarstår oförändrade förutom under rubrikerna Naturmiljö, Ljudmiljö samt Dagvatten. Syftet med detaljplanen är att utöka bangården i Olskroken och därmed öka kapaciteten och framkomligheten för person- och godståg till och från Göteborg. Detaljplanen är en förutsättning för att kunna fastställa järnvägsplanen för Olskrokens planskildhet och för att bygga Västlänken. Kapaciteten i området är idag begränsad och ytterligare trafik skulle innebära en större konflikt mellan personoch godståg. För att ge mer utrymme föreslås tågbanorna i området separeras i planskildhet. I korthet innebär projektet byggande av tio nya järnvägsbroar, två nya vägbroar och två nya gång- och cykelbroar. Dessutom innebär förslaget att Gullbergsån leds om. Planområdet ligger i Olskroken, cirka två kilometer öster om Göteborgs centrum och består idag till största delen av nuvarande bangård. En liten del av området består av natur i form av Gullbergsån. Den fridlysta arten knölnate har påträffats på två ställen i ån och Gullbergsån är en dåligt nyttjad oas i ett i övrigt hårdgjort område. Projektet är stort och komplext och det kommer att ha omfattande påverkan på miljö och hälsa under relativt lång tid. Det färdiga förslaget förväntas ge lite ökade ljudnivåer för närboende, förutsättningar för minskade luftföroreningsnivåer och förutsättningar för att den ekologiska statusen i ån ska förbättras. Vattenkvaliteten förutsätts inte påverkas negativt, vare sig i Säveån eller i Gullbergsån. Den tillfälliga påverkan under byggtiden beskrivs inte i denna detaljplanehandling utan lämnas till Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. Miljöförvaltningens synpunkter Ljudmiljö Utöver föreslagna ljuddämpande åtgärder anser vi att det är viktigt att göra det möjligt att i framtiden skärma av bullret från järnvägsspåren även med andra metoder, exempelvis bullerskärmar direkt på järnvägsbroarna. Naturmiljö Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 12(57)

126 Vi förutsätter likt stadsbyggnadskontoret att knölnate och andra skyddsvärda arter skyddas genom åtgärder som Trafikverket behöver utföra för byggtiden. Gullbergsån Vi anser att det gröna område som idag finns runt ån åtminstone ska vara lika stort efter byggnation, för att ge möjlighet att skapa skugga och skydd åt vandrande fiskar eller andra djur. Ett öppet vattendrag med kantzon ger flera olika ekosystemtjänster och andra värden. Mellanlagring av markmassor Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen precis som i järnvägsplanen säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att mellanlagra jordmassor från projektet. Dagvatten Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen precis som i järnvägsplanen säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att rena dagvatten i tillräcklig omfattning. Underlag för beslut Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer daterat den 17 januari Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Stadsmiljöavdelningens Tjänsteutlåtande Byggnadsnämnden har skickat över remissen till miljö- och klimatnämnden för yttrande senast den 17 januari Byggnadsnämnden har beviljat förlängd svarstid för behandling i miljö- och klimatnämnden den 24 januari Förslag till beslut Miljö- och klimatnämnden tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att förvaltningens synpunkter beaktas. Sammanfattning I detta samråd har planförslaget förändrats på några punkter från föregående samråd. Våra synpunkter från föregående samråd kvarstår oförändrade förutom under rubrikerna Naturmiljö, Ljudmiljö samt Dagvatten. Syftet med detaljplanen är att utöka bangården i Olskroken och därmed öka kapaciteten och framkomligheten för person- och godståg till och från Göteborg. Detaljplanen är en förutsättning för att kunna fastställa järnvägsplanen för Olskrokens planskildhet och för att bygga Västlänken. Kapaciteten i området är idag begränsad och ytterligare trafik skulle innebära en större konflikt mellan personoch godståg. För att ge mer utrymme föreslås tågbanorna i området separeras i planskildhet. I korthet innebär projektet byggande av tio nya järnvägsbroar, två nya vägbroar och två nya gång- och cykelbroar. Dessutom innebär förslaget att Gullbergsån leds om. Planområdet ligger i Olskroken, cirka två kilometer öster om Göteborgs centrum och består idag till största delen av nuvarande bangård. En liten del av området består av natur i form av Gullbergsån. Den fridlysta arten knölnate har påträffats på två lokaler i ån och Gullbergsån är en dåligt nyttjad oas i ett i övrigt hårdgjort område. Projektet är stort och komplext och det kommer att ha omfattande påverkan på miljö och hälsa under relativt lång tid. Det färdiga förslaget förväntas ge lite ökade ljudnivåer för närboende, förutsättningar för minskade luftföroreningsnivåer och förutsättningar Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 13(57)

127 för att den ekologiska statusen i ån ska förbättras. Vattenkvaliteten förutsätts inte påverkas negativt, vare sig i Säveån eller i Gullbergsån. Den tillfälliga påverkan under byggtiden beskrivs inte i denna detaljplanehandling utan lämnas till Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. Miljöförvaltningens synpunkter Ljudmiljö Utöver föreslagna ljuddämpande åtgärder anser vi att det är viktigt att göra det möjligt att i framtiden skärma bullret från järnvägsspåren även med andra metoder, exempelvis bullerskärmar direkt på järnvägsbroarna. Naturmiljö Vi förutsätter likt stadsbyggnadskontoret att knölnate och andra skyddsvärda arter skyddas genom åtgärder som Trafikverket behöver utföra för byggtiden. Gullbergsån Vi anser att det gröna område som idag finns runt ån åtminstone ska vara lika stort efter byggnation, för att ge möjlighet att skapa skugga och skydd åt vandrande fiskar eller andra djur. Ett öppet vattendrag med kantzon ger flera olika ekosystemtjänster och andra värden. Mellanlagring av markmassor Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen precis som i järnvägsplanen säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att mellanlagra jordmassor från projektet. Dagvatten Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen precis som i järnvägsplanen säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att rena dagvatten i tillräcklig omfattning. Samråd två I detta samråd har detaljplanen förändrats på några punkter från föregående samråd. Framförallt handlar det om att Gullbergsån inte längre utformas med en meandrande fåra utan får tillbaka utformningen som ån har i dagsläget. Det nya förslaget innebär också att ett antal broar dras om. Våra synpunkter från föregående samråd kvarstår oförändrade förutom under rubrikerna Naturmiljö, Ljudmiljö samt Dagvatten (för fler detaljer, se nedan). Ärendet Järnvägstunneln Västlänken syftar till att öka kapaciteten på järnvägen så att resandet i Göteborg och regionen ökar. Aktuell detaljplan är en del av förutsättningarna för att kunna göra det möjligt att bygga Västlänken. Syftet med detaljplanen är att utöka bangården i Olskroken och därmed öka kapaciteten och framkomligheten så att resandet och godstransporter i Göteborg och Västsverige ökas. Olskroken är ett av Sveriges mest komplexa järnvägssystem där många tågbanor möts i samma plan. Kapaciteten är idag begränsad och ytterligare trafik skulle innebära en större konflikt. För att ge mer plats föreslås tågbanorna separeras i planskildhet. På så vis kan godståg och persontåg skiljas åt nästan fullständigt och persontågstrafiken kan utökas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 14(57)

128 Parallellt med detaljplanearbetet tar Trafikverket fram en järnvägsplan för Olskrokens planskildhet. För att kunna fastställa järnvägsplanen får den inte strida mot gällande detaljplan. Detaljplanen måste därför innehålla alla delar som järnvägsplanen innehåller och göra dessa planenliga. Trafikverket kommer att ansöka om frivilligt miljötillstånd inom ramen för den miljöprövning som ska ske för vattenverksamhet. Vi anser att detta kommer att vara en fördel för såväl Trafikverket som för medborgarna, då det blir tydligt för alla vad kraven på projektet är. I korthet innebär projektet byggande av tio nya järnvägsbroar, två nya vägbroar och två nya gång- och cykelbroar. Detaljplanen innebär att föreslagna vägar, järnvägsspår, broar och anläggningar får byggas. Detaljplanen överensstämmer med Översiktsplan för Göteborg. Projektets påverkan Den tillfälliga påverkan under byggtiden beskrivs inte i denna detaljplanehandling utan lämnas till Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. Planområdet Området ligger i Olskroken, cirka två kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet består idag till största delen av nuvarande bangård, en liten del vägområde, Partihallsgatan, Partihallsområdet och Kretslopps- och vattens avloppsanläggning. Inom eller intill planområdet finns flera riksintressen, bland annat för kommunikation och naturvård. Planområdet inringat i rött Förorenad mark I området har viss provtagning och analys av mark och grundvatten gjorts. Resultaten har kombinerats med inventering av andra undersökningar. Provtagningarna visar på föroreningsnivåer över riktvärdena för mindre känslig markanvändning. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 15(57)

129 Natur En liten del av området består av natur, i form av Gullbergsån, vilken är ett biflöde till Säveån, vilken i sin tur är ett Natura 2000-område. Öster om E6 passerar Olskrokens planskildhet Gullbergsån där ån har ett relativt naturligt närområde med träd och buskbevuxna slänter. Längre uppströms passerar ån i en 75 meter lång kulvert, med betongtråg som åkant. Inför järnvägsplan och detaljplan har området inventerats med avseende på fisk, vattenvegetation, bottenfauna, musslor och biotoper. Den fridlysta arten knölnate påträffades på två lokaler, i övrigt påträffades abborre, benlöja, braxen, gers och mört. Strandkanterna består på de platser där ån inte är kulverterad av en cirka fem meter bred träd- och buskbevuxen zon. Rekreation Den öppna delen av Gullbergsån är en oas i ett i övrigt hårdgjort område. För att ta sig till ån måste man dock korsa väldigt stora trafikbarriärer, vilket innebär att området utnyttjas relativt lite. Ytvatten De vattendrag som berörs av vatten från Olskrokens planskildhet är Mölndalsån, Gullbergsån och Göta älv. Gullbergsåns ekologiska status bedömdes 2009 till dålig av Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt. Orsaken tros vara omfattande övergödning samt kulverteringen av ån. Den kemiska ytvattenstatusen bedömdes samtidigt som god. De markområden som ingår i planområdet avvattnas idag antingen till dagvattensystem (leds ut i närmsta vattendrag) eller till kombinerade system för dag- och spillvatten (leds till reningsverk). I spårområdena fördröjs en del vatten genom infiltration. Alternativa lösningar Nollalternativet innebär att Olskrokens planskildhet inte byggs och därmed inte heller Västlänken, vilket anses medföra negativa konsekvenser på den regionala utvecklingen och därför alltför hämmande. De sammanlagda negativa effekterna bedöms vara mycket stora i nollalternativet. Stadsbyggnadskontorets bedömning av planförslagets effekter på miljö och hälsa Nedan sammanfattas de bedömningar som stadsbyggnadskontoret gjort rörande de viktigaste miljö- och hälsoaspekterna av planförslaget: Göteborgs stads lokala miljömål Planen bedöms påverka miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft, levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv positivt. Den bedöms inte påverka god bebyggd miljö och grundvatten av god kvalitet varken positivt eller negativt, men bedöms inte påverka möjligheten att uppfylla miljömålen. Luftkvalitet Planförslaget bedöms förbättra möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna för luft. Buller Utredningen visar att det nya samrådsförslaget ger liten skillnad i ljudnivåer från tågtrafiken. Dessutom finns det flera inarbetade skyddsåtgärder i järnvägsplanen, vilken sammantaget innebär att inga riktvärden bedöms överskridas. Vatten Dagvatten från spårområdet ska infiltreras ner genom banvallen till intilliggande mark eller samlas upp och fördröjas i banunderbyggnaden inom spårområdet. Vattnet samlas sedan upp i ledningar och förs ut i Säve- eller Gullbergsån. För att minska tillfälligt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 16(57)

130 höga flöden till dessa recipienter anläggs makadamdiken som fördröjnings och reningsmagasin magasin. De inarbetade åtgärder för omhändertagande av det vatten som rinner av från spårområdet innebär att vattenkvaliteten i Gullbergsån och Säveån inte bedöms påverkas negativt. Därmed påverkas inte möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för de båda vattenförekomsterna. Natur Sammantaget bedöms genomförandet av detaljplanen inte ha någon negativ påverkan på natur- och rekreationsvärden. Därmed gör staden bedömningen att inga kompensationsåtgärder behövs inom ramen för detaljplanearbetet. Kompensationsåtgärder för byggtiden lämnas till Trafikverket. Förvaltningens synpunkter Allmänt Vi anser att syftet med projektet i sin helhet är mycket positivt, även om det kommer att ha omfattande påverkan på miljö och hälsa och kommer att påverka omgivningen under relativt lång tid. Vi anser att omarbetningen av planförslaget innebär förbättringar från föregående förslag. Detaljplanen är en del i den storskaliga planeringen av utbyggnad av kollektiv- och godstrafiken i staden och regionen, bland annat genom Västlänken. Gullbergsån Fastställandet av Gullbergsåns dragning sker i aktuell detaljplan, Olskrokens planskildhet, men konsekvenserna av byggandet och driften av järnvägen på naturen i området behandlas i järnvägsplanen. I detta samråd nummer två har planeringen för Gullbergsån omarbetats och har fått tillbaka nuvarande form och dragning, i enlighet med de synpunkter som kom fram i förra samrådet. Vi anser att det nya förslaget för Gullbergsåns utformning minst måste innehålla lika mycket natur som dagens å, eftersom träd ger skydd och skugga åt vandrande fiskar och andra djur. Dessutom ger öppet vatten med kantzoner flera ekosystemtjänster, till exempel kan vegetation hjälpa till att rena översilande dagvatten, träd och buskar bidrar till att utjämna såväl värmeböljor som kyliga vindar i mikroklimatperspektivet. Grönskan kan också vara ett positivt element i landskapsbilden. Vi anser att det i plankartan ska skrivas ut att kantzonerna ska vara natur, så att det i slutändan inte enbart blir grusade slänter. Ljudmiljö Det nya förslaget innebär att ett antal broar dras om något. Om detta har en annorlunda påverkan på ljudmiljön för närboende jämfört med det förra förslaget är oklart. Detta bör därför beskrivas. För att förbättra ljudmiljön för befintliga bostäder intill spårområdet föreslår Trafikverket att befintliga bullerskärmar utmed husen i Bagaregården byggs högre. Denna åtgärd medför att även vägtrafikbullret från E20 skärmas, vilket vi anser är en bra åtgärd. Vi anser dock att det är viktigt att skärmarna uppförs innan byggstart för att också skärma byggbuller. Under bygget av Partihallsförbindelsen byggdes skärmar tidigt i Ånäsområdet vilket var mycket gynnsamt för projektet. En framtida utveckling av området kan innebära en förändrad användning av spåren, där exempelvis andelen godståg ökar samt förläggs till andra spår än idag. Trafikverket kommer därmed ha möjlighet att använda spåren flexibelt. Vilket innebär att det är osäkert hur Trafikverket kan komma att använda spåren. Därför anser vi att det är viktigt att det även i framtiden är möjligt att minska bullret från järnvägsspåren, eventuellt även med andra metoder än föreslagna. Vi anser också att utformningen av broarna inklusive Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 17(57)

131 materialval och skärmar behöver utredas vidare för att kartlägga vilken utformning som ger störst effekt på omgivningens ljudnivåer. Vidare anser vi att åtgärder vid källan, det vill säga på till exempel järnvägsbroar alltid är att föredra framför dämpning vid mottagarpunkt. Dagvatten För att minska tillfälligt höga flöden till dessa recipienter anläggs makadamdiken som fördröjnings- och reningsmagasin. De föreslagna åtgärderna för omhändertagande av det vatten som rinner av från spårområdet, innebär att vattenkvaliteten i Gullbergsån och Säveån inte längre bedöms påverkas negativt. Därmed påverkas inte möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna för de båda vattenförekomsterna. Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen precis som i järnvägsplanen säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att rena dagvatten i tillräcklig omfattning. Exempelvis är det viktigt att tillräcklig dimensionering av avsättningsmagasin är möjlig, samt att utrymme finns för eventuellt tillkommande reningssteg. Därför ska dagvattenutredningen kompletteras med beräknade föroreningsmängder från dagvatten i anslutning till järnvägsnätet inklusive vilken reningseffekt ett makadammdike får. Det är särskilt viktigt att planera för en rimlig fördröjning av utsläpp i händelse av olycka på spåren eftersom planområdet kommer att hantera farligt gods. I händelse av olycka bör det även finnas möjlighet att helt stänga utsläpp till Säveån och Gullbergsån. Mellanlagring av markmassor Vi delar Trafikverkets uppfattning att det är nödvändigt med mellanlagring i projektområdets närhet för att minimera miljöpåverkan från transporter och göra det möjligt att återanvända massor. Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen, precis som i järnvägsplanen, säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att mellanlagra jordmassor från projektet. Mellanlagringen bör ske i projektområdets närhet för att minimera miljöpåverkan från transporter och möjliggöra för återanvändning av massor. Naturmiljö Vad gäller skyddsvärda arter i området så vill förvaltningen trycka på att det är viktigt att de naturinventeringar som har gjorts eller ska göras kan behöva följas upp beroende på art och inventeringstid. Vi förutsätter likt stadsbyggnadskontoret att knölnate och andra skyddsvärda arter skyddas genom åtgärder som Trafikverket behöver utföra för byggtiden. Förvaltningen har varit delaktig i arbetet med kompensationsåtgärder inför förra samrådet. Då gjorde vi bedömningen att inga kompensationsåtgärder krävdes då förslaget tillförde gröna värden. I samråd två har Gullbergsåns kantzoner markerats som slänt i plankartan. Vi anser att det är viktigt kantzonerna utformas med lika mycket natur som dagens å och att det därför ska stå natur i plankartan för att säkerställa att naturvärden inte går förlorad. Om inte plankartan ändras så att kantzonerna markeras med natur, så anser vi att den natur som går förlorad ska kompenseras och att ett nytt arbete med kompensationsåtgärder ska påbörjas. Resurshushållning Vi anser att det är viktigt att man i detaljplanen säkerställer att detaljplanens utformning inte begränsar möjligheterna att återanvända exempelvis rivningsmaterial från broar och andra installationer. Göteborgs stads lokala miljömål Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 18(57)

132 Stadsbyggnadskontoret gör en ganska utförlig avvägning kring projektets påverkan på de lokala miljömålen. Vi ser dock gärna en ytterligare utveckling av analyserna kring påverkan på möjligheten att nå de olika målen. Kommentar: Ljudmiljö Trafikverket har påbörjat projekteringen av nya järnvägsbroar. Miljöförvaltningens synpunkt att det i framtiden kan utföras ljuddämpande åtgärder vid järnvägsspår och broar med exempelvis bullerskärmar har framförts till Trafikverket. Naturmiljö I samband med naturinventeringen har man hittat knölnate i Mölndalsån och Gullbergsån. Trafikverket har i miljöprövningen tagit på sig att under kommande byggnation i ån ta hänsyn till knölnate och skydda den. Gullbergsån I gällande stadsplan ligger slänterna på östra och västra sidan av Gullbergsån inom område för järnvägsändamål. I planförslaget har slänterna samma yta som idag. För att säkra att slänterna ska vara gröna efter utbyggnad av järnvägsbron inför vi på plankartan en planbestämmelse för markens anordnande n 1 Slänten ska utgöras av natur lik strandzonen. Mellanlagring av markmassor I detaljplanen finns inga begränsningar för att att mellanlagra jordmassor från projektet inom planområdet. Större delen av planområdet är för järnvägsändamål och Trafikverket kommer att enligt järnvägsplan bygga ut nya järnvägsspår och broar samt se över möjlighet för mellanlagring av jordmassorna under byggtid. Dagvatten Inom planområdet finns inga begränsningar som omöjliggör reningen av dagvatten i tillräcklig omfattning. Dagvattenutredningen för järnvägsplan och detaljplan är identisk, och i samband med byggnation av järnvägsspår och broar kommer Trafikverket att se över möjliga ytor som är lämpliga för att hantera dagvatten. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 13. Göteborgs Stad, Namnberedningen Har inte kommit in med yttrande. 14. Göteborgs Stad, Park och natur Anser att planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka utrymmet för bangården i Olskroken. Detta krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken samtidigt som det skulle öka järnvägens kapacitet, framkomlighet och driftsäkerhet. Detaljplanen innebär varken att park- och naturnämnden får mer ytor att förvalta eller att tidigare planlagd park- eller naturmark exploateras. Förvaltningens huvudsakliga synpunkter handlar om att miljökonsekvensbeskrivningen behöver förtydligas, att befintliga träd längs Gullbergsån bör ersättas vid nedtagning samt att Gullbergsåns slänter ska göras och vara växtbeklädda och ge förutsättningar för att träd och högre vegetation kan finnas. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser då ingen mark överförs till park- och naturnämnden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 19(57)

133 Ärendet Byggnadsnämnden har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg. Yttrandet ska lämnas senast Förslaget finns tillgängligt på - klicka på Kommunens planarbeten under Byggande, lantmäteri och planarbete därefter på Plan- och byggprojekt, se Planer öppna för synpunkter. Bakgrund och redogörelse av förslaget Planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka utrymmet för bangården i Olskroken. Detta skulle öka järnvägens kapacitet och framkomlighet samt öka driftsäkerheten. Det ökade utrymmet krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar nuvarande bangård i Gullbergsvass och Olskroken. Planområdet omfattar på den norra sidan en del av Partihandelsgatan samt en mindre del av Partihandelsområdet. I Översiktsplan för Göteborg 2009 anges området till största delen som verksamhetsområde och befintlig järnväg. Gällande detaljplan anger området mestadels som järnvägsområde. Park- och naturnämnden har tidigare lämnat synpunkter på den aktuella detaljplanen i det första samrådet. Nämndens huvudsakliga synpunkter handlade då om att den föreslagna omläggningen av Gullbergsån var positiv i och med att livsmiljön för de vattenlevande växterna och djuren skulle förbättras. Park- och naturnämnden har även, via Göteborg Stads kommunstyrelse, lämnat synpunkter på Trafikverkets järnvägsplan för Olskrokens planskildhet. Nämndens huvudsakliga synpunkter på järnvägsplanen handlade dels om de positiva effekterna av föreslagen omläggning av Gullbergsån och dels om hantering av träd. I och med Trafikverkets arbete med projektering av nya järnvägsspår och broar i Olskroken har det visat sig att en omläggning av Gullbergsån inte längre är nödvändig. Ovanstående synpunkter från nämnden är därför inte längre aktuella. I närheten av det föreslagna området ligger mark som park- och naturnämnden förvaltar i form av Säveåns strandkanter. Dessa ligger i direkt anslutning till Gullbergsåns norra mynning. Nämnden förvaltar även den östra strandkanten av Gullbergsån, mellan mynningen i Säveån och Partihandelsgatan. Planen innebär inte att park- och naturnämnden får mer ytor att förvalta. Förslaget innebär inte att tidigare planlagd park- eller naturmark exploateras. Förvaltningens överväganden Förvaltningens huvudsakliga synpunkter handlar om att: Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) behöver förtydligas avseende klassificering och förekomst av naturvärden. Naturvärdesinventeringen från 2016 omnämns inte i planbeskrivningen. Inventeringen behöver arbetas in i planhandlingarna. Den sammantagna bedömningen i MKB är att genomförandet av detaljplanen inte medför några konsekvenser för naturmiljön. Denna bedömning behöver förtydligas. I det fall befintliga träd längs Gullbergsån behöver tas ned bör nya planteras. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 20(57)

134 Plankartan bör reglera att Gullbergsåns slänter ska göras och vara växtbeklädda samt att slänternas utformning ska ge förutsättningar för att träd och högre vegetation kan finnas. Planförslagets påverkan på befintliga värden/förvaltningens planering Natur, Nationella artdatabasen, Kultur och Sociotop I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som hör till planhandlingarna framgår det att land- och vattenområdet inom planområdet vid en naturvärdesinventering 2013 klassificerades till visst naturvärde klass 3. Enligt svensk standard för naturvärdesinventering är visst naturvärde lika med klass 4 och påtagligt naturvärde lika med klass 3. MKB behöver förtydligas så att det framgår huruvida land- och vattenområdet inom planområdet är klassificerat som klass 3 eller klass 4. I MKB framgår att en naturvärdesinventering genomförts 2016 och att inventeringen visar att det längs Gullbergsån förekommer påtagliga (klass 3) och höga (klass 2) naturvärden. Enligt inventeringen som förvaltningen tagit del av förekommer dock inga höga naturvärden utan endast påtagliga naturvärden. Detta behöver förtydligas i MKB. Ovanstående naturvärdesinventering från 2016 omnämns inte i planbeskrivningen, där nämns endast en naturvärdesinventering från I det fortsatta arbetet med detaljplanen behöver resultatet av naturvärdesinventeringen från 2016 arbetas in i planhandlingarna. MKB beskriver att befintliga grönytor kommer att försvinna som en konsekvens av detaljplanens genomförande. Effekterna av detta bedöms i MKB som små och konsekvensen som liten eftersom naturvärdet bedöms som ringa. Den sammantagna bedömningen i MKB är att genomförandet av detaljplanen inte medför några konsekvenser för naturmiljön. Förvaltningen ser behov av att belysa följande i MKB: hur naturvärdet kan bedömas som ringa när inventeringen från 2016 visar på områden med påtagliga naturvärden. hur effekterna kan bedömas som små och konsekvensen som liten, i relation till ovanstående punkt. den sammantagna bedömningen; att genomförandet av detaljplanen inte medför konsekvenser för naturmiljön, när befintliga grönytor försvinner på grund av genomförandet. I det fortsatta arbetet med detaljplanen behöver ovanstående förtydligas. Trädpolicy De träd som växer längs Gullbergsåns slänter bidrar positivt till vattenlivet i ån samtidigt som de stärker områdets rekreativa värden. I det fall befintliga träd längs ån behöver tas ned bör nya planteras. Nya träd bör placeras så att de kan växa fritt utan att behöva beskäras. Frågan om befintliga och nya träd på kvartersmark längs Gullbergsån behöver hanteras av Trafikverket i samband med genomförande av planen. Dagvatten Förvaltningen ser positivt på kreativa och estetiska lösningar gällande dagvattenhantering. Park- och naturförvaltningen ansvarar för eventuella planteringar i samband med dagvattenhantering. Förslag på förändringar i planförslaget Minimera negativ påverkan Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 21(57)

135 De träd som växer längs Gullbergsåns slänter bidrar positivt till vattenlivet i ån. Vid genomförande av detaljplanen bör så många träd som möjligt bevaras i syfte att minimera den negativa påverkan på natur- och rekreationsvärden i och kring ån. Utjämna negativ påverkan genom att återskapa värdet i närområdet På detaljplanens plankarta omfattas strandkanterna längs Gullbergsån på sträckan söder om Partihandelsgatan av en planbestämmelse som anger att ytan ska vara anordnad som slänt. Förvaltningen föreslår att plankartan även reglerar att slänterna ska göras och vara växtbeklädda samt att slänternas utformning ska ge förutsättningar för att träd och högre vegetation kan finnas. Ersätt genom kompensationsåtgärder på annan plats eller av annat värde De stora och gamla träd som behöver tas ned vid genomförande av detaljplanen bör i möjligaste mån användas för åtgärder för biologisk mångfald i enlighet med park- och naturförvaltningens riktlinje för hantering av grova träd. Konsekvensbedömningar Barnperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv då planens främsta syfte är att möjliggöra för nya tåg- och bilbroar i ett område som inte är anpassat för barn. Jämställdhetsperspektivet Jämställdhetsperspektivet är inte belyst i någon större omfattning i förslaget. Dock bidrar satsningar på kollektivtrafik som regel till ökad mobilitet för kvinnor vilket i sin tur leder till en mer jämlik användning av staden. Mångfaldsperspektivet Kollektivtrafiken är, på ett annat sätt än bilen, tillgänglig för alla och förslaget är således positivt ur ett mångfaldsperspektiv. Frågan behandlas även genom att Västlänken ökar kapaciteten för resor till och från olika delar av staden vilket därmed ökar tillgängligheten till stadens olika målpunkter. Detta är av ökad betydelse i takt med att staden förtätas och regionen växer. Miljöperspektivet En utökning av bangården och ett genomförande av Västlänken syftar till att öka kapaciteten för järnvägen och kollektivtrafiken vilket gör det enklare och snabbare för människor att resa kollektivt i staden och regionen. Detta kan bidra till en minskning av biltrafiken vilket är gynnsamt för miljön. Omvärldsperspektivet En utökning av bangården och ett genomförande av Västlänken syftar till att ge en ökad tillgänglighet till staden. Det innebär en förbättrad möjlighet att resa till och från staden vilket ger en regionförstoring. Detta ökar pendlingsmöjligheterna för människor vilket ger ökad rörlighet och en enklare vardag. Kommentar: Miljökonsekvensbeskrivningen har reviderats den med en komplettering i form av en redogörelse av förekomst och klassificering av naturvärden. Naturvårdsutlåtande, Artinriktade inventeringar samt NVI, bansträckning E6-Sävenäs från har inarbetats i planbeskrivningen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 22(57)

136 Vid Gullbergsåns slänter (Illustrationsritning 3 av 3) finns möjlighet att plantera nya träd efter byggnationen av de nya broarna. Trädens placering kommer att anpassas till kommande järnvägsbro och viadukt för att inte störa järnvägstrafiken på broarna. För att kunna medge tillräcklig flexibilitet vid planteringen av nya träd, inför vi inga planbestämmelser för återplantering av träden. Som ersättningsåtgärd kommer det att finnas möjlighet att plantera nya träd mellan bangården och Partihandelsgatan. I genomförandeavtalet kommer planteringen av nya träd att regleras på kvartersmark. Återskapandet av gröna ytor skall säkerställas i och med genomförandet av planen. Vegetationen kring Gullbergsån kommer att påverkas av Järnvägsprojektet. Intrånget i vegetationen ska minimeras. Den vegetation som Trafikverket tar bort ska återplanteras i slänterna kring Gullbergsån. I de fall återplantering inte är möjlig ska vegetationen istället ersättas genom plantering av likvärdig vegetation kring Gullbergsån. I samband med byggnationen av den nya järnvägsbron över Gullbergsån kommer en mindre del av åns slänter att påverkas. För att säkerställa att slänterna kring Gullbergsån bibehåller sina naturvärden efter byggnationen, samt att området kvarstår som grönyta, införs en ny planbestämmelse på plankartan. Planbestämmelse är för markens anordnande, n 1 Slänten ska utgöras av natur lik strandzonen. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 15. Räddningstjänsten Stor Göteborg Räddningstjänsten har tagit del av rubricerad handling. Syftet med detaljplanen är att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet, öka driftsäkerheten så att resandet och godstransporter i Göteborg och Västsverige underlättas. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Räddningstjänsten har övervägt riskbeaktande i föreslagen detaljplan och noterar att korta avstånd mellan järnvägsspår och byggnader medför utmaningar för att minimera påverkan vid brand eller annan olycka. Räddningstjänsten Storgöteborg har ingen erinran mot föreslagen detaljplan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 16. Göteborgs Stad, Centrum Göteborgs Stad, Centrum har begärt förlängt svarstid för yttrande från den 17 januari 2017 och inkommit med yttrande den 25 januari SDN Centrum anför att rubricerat ärende var ute på samråd under hösten Sedan dess har väsentliga ändringar gjorts i planförslaget varför Byggnadsnämnden beslutat om ett ytterligare samråd. De synpunkter som Stadsdelsnämnden Centrum lyfte i samråd I gäller fortfarande. Förvaltningen vill i samråd II ytterligare belysa vikten av att överbygga den barriär som bangården utgör. Det är viktigt att möjligheterna att ta sig fram som gående eller cyklist är goda. Övergångarna måste också ha god tillgänglighet samt kännas trygga, attraktiva och säkra. Övergångarna bör också bindas samman med staden på ett logiskt sätt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 23(57)

137 Bakgrund Planförslaget innebär en kapacitetsökning för järnvägen vid Olskrokens bangård. Dagens situation samt de förväntningar som finns på en ökad gods- och persontrafik i Västsverige skapar motiv för att bygga ut Olskrokens bangård till en planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning kräver stora förändringar av befintliga spårsystem samt utbyggnad av nya järnvägsspår. Planen innebär byggnation av åtta järnvägsbroar samt en gång- och cykelbro. Under hösten 2015 var rubricerat ärende ute på samråd. Sedan dess har väsentliga ändringar gjorts i planens innehåll varför Byggnadsnämnden beslutat om ett ytterligare samråd. Sedan första samrådet har följande ändringar gjorts: Plangränsen väster om Gamlestadsvägen och vid Ånäsvägen flyttas söderut. Plangränsen vid Fruktgatan flyttas söderut. Plangränsen mot Kretslopps- och vattens anläggning samt Gullbergsån flyttas till Partihandelsgatan. Partihandelsgatans norra gräns förblir som idag men gatan bräddas mot söder. Gullbergsåns åfåra och kulverten under Partihandelsgatan var ändrade i samråd I. I samråd II är Gullbergsåns åfåra och kulverten oförändrade gentemot dagens utseende. Nya järnvägsbroar över Gamlestadsvägen, Ånäsvägen samt järnvägsbroar för Västlänken föreslås norr om nuvarande järnvägsspår till Centralstationen. Föreslagen placering av transformatorstation flyttas öster till gränsen mellan Partihallsområdet och bangården. Genomförande tid för (Huvudgatan1) och (Huvudgatan2), det vill säga utbyggnad av Partihandelsgatan. och där marken ska vara tillgänglig för trafik om 15 år. I stadsdelsnämndens yttrande i samråd I belystes den barriäreffekt som infrastrukturområdet kring Olskroken skapar och behovet av att överbygga denna. Nämnden menade att alla broar över motorleden bör vara tillgängliga för gående och cyklister samt att åtgärder för att underlätta orienterbarhet är viktiga. Nämnden pekade också på att åtgärder för att minska luft- och bullerföroreningar bör genomföras där det är möjligt samt att de rekommendationer som framkommer i SKA/BKA tas om hand. I stadsdelsnämndens yttrande i samråd I belystes nedanstående perspektiv. Förvaltningen har därför valt att inte tillägga ytterligare skrivningar kring perspektiven såvida inte förändringar i detaljplanens innehåll ger anledning till det. Synpunkter från yttrandet i Samråd I gäller fortfarande. Ekonomiskt perspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 24(57)

138 Arbetsmiljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förvaltningens överväganden Olskrokens bangård utgör en stark barriär mellan Centrum och stadens östra delar. Att bangården byggs ut för att skapa bättre förutsättningar för hållbart resande med tåg är positivt. Det är dock viktigt att möjligheterna för andra typer av hållbart resande, som gång och cykel, också förbättras. Enligt planbeskrivningen innebär planförslaget att villkoren för gång och cykel delvis förbättras. I stadens cykelprogram står att antalet cykelresor ska tredubblas till år För att klara det målet måste cykelnätet anpassas för ett ökat antal resenärer. Gång- och cykelbanor måste också dimensioneras för att klara fler resande. För att överbrygga barriären bör alla övergångar ha möjligheter till gång och cykel. Dessa övergångar måste också vara trygga, attraktiva och säkra för att människor ska kunna bruka dem under alla årstider och under alla dygnets timmar. Tydlig skyltning och ordentlig belysning är viktiga inslag för att skapa en sådan miljö. Befintliga övergångar är inte tillgängliga för alla. I planförslagets kvalitetsprogram är tillgänglighet ett mål vilket är en förutsättning för att övergångarna ska kunna användas av alla människor, oberoende av funktionsvariation. Förvaltningen ser positivt på att områdets tillgänglighet förbättras. Förvaltningen instämmer i Stadsbyggnadskontorets beskrivningar om orienterbarhet i området. För att minska barriäreffekten av bangården är det viktigt att gång- och cykelbanor länkar in i staden på ett naturligt och logiskt sätt. Samråd Förslaget har diskuterats mellan utvecklingsledare stadsutveckling i stadsdelsförvaltningarna Centrum, Örgryte - Härlanda samt Östra Göteborg. Kommentar: Stadsdelsnämnden Centrum har inkommit med yttrande och tillstyrker förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken under förutsättning att de synpunkter som framgår av förvaltningens överväganden beaktas. Till Trafikverket har lämnats synpunkter avseende utformningen av övergångställe, gcvägar, skyltning och belysning att ta hänsyn till vid projektering av broar. I genomförande beskrivning och avtal kommer man att ange vilka åtgärder som ska vidtas, och av vem, för att en hållbar utveckling inom och kring trafikområdet ska kunna ske. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 17. Göteborgs Stad, Örgryte - Härlanda Stadsdelsnämnden Örgryte - Härlanda tillstyrker förslaget till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg Beslutet översänds till byggnadsnämnden. Lagrum/Stöd i delegationsordningen Beslutet fattas på delegation av stadsdelsdirektören med stöd av punkt a) gällande Yttrande till byggnadsnämnden/stadsbyggnads- kontoret i ärenden i granskningsskede i delegationsordning för stadsdelsnämnden Örgryte - Härlanda. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 25(57)

139 Redogörelse Olskroken är en viktig knutpunkt i det Västsvenska järnvägssystemet. Kapaciteten för passerande tåg i Olskroken är begränsad. Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken, en ombyggnation av spårsystemet krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Västlänken är en järnvägstunnel som ska byggas under Göteborg för att möjliggöra genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar, vägbroar samt gångoch cykelbroar. Orienteringskarta över planområde Planområdet omfattar nuvarande bangård i Olskroken från och med väg E6 i väster och fram till gångbron i öster som går över järnvägen och väg E20 mellan primärområdena Bagaregården och Torpa. Detaljplanen tillåter att vägar, järnvägsspår, broar och tekniska anläggningar tillhörande Olskrokens bangård samt allmänna ytor i anslutning till bangården får anläggas. Inom planområdet finns inga bostäder eller parker. Partihandelsområdet befolkas under dagtid av dem som arbetar i området samt dem som bor och arbetar på akutboendet Tillfället som drivs av Social resursförvaltning. Området präglas av infrastruktur, industri och grossistverksamhet. Gullbergsån och närmiljön kring den öppna vattenytan är ett litet naturområde som till viss del används av fritidsfiskare. Bangården tillsammans med E20, utgör en barriär för övriga trafikanter. Det finns två gångbroar; en över E20 och en över bangården i planområdets östra del. Pendeltågstation Idag stannar pendeltågen mellan Göteborg - Alingsås vid Sävenäs station. Det finns idéer om att flytta stationen västerut till området vid Gustavsplatsen, vilket skulle innebära ett läge närmare Gamlestadens torg och dess bytespunkt. En flytt skulle kunna innebära en fördubbling av antalet resor enligt stadsbyggnadskontoret. Placeringen ligger Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 26(57)

140 för långt från Gamlestads torg för att utgöra ett samlat hållplatsläge, men kopplingen däremellan är god. I direkt anslutning till platsen ligger områden som planeras för blandade verksamhetsområden. Stationen skulle i det här läget kunna utgöra en katalysator för övrig verksamhetsutveckling och spela en aktiv roll i stadsbyggandet på ett sätt som den inte har möjlighet till vid Sävenäs tåghållplats. Samråd II De ändringar som gjorts i förslaget och som förutsätter ett nytt samråd är följande: Plangränsen väster om Gamlestadsvägen och vid Ånäsvägen flyttas söderut. Plangränsen vid Fruktgatan flyttas söderut. Plangränsen mot Kretslopps- och vattens anläggning samt Gullbergsån flyttas till Partihandelsgatan. Partihandelsgatans norra gräns är som i dag med att gatan breddas mot söder. Gullbergsåns åfåra och kulverten under Partihandelsgatan som var ändrade i Samråd I. I Samråd II är Gullbergsåns åfåra och kulverten oförändrade gentemot dagens utseende. Nya järnvägsbroar över Gamlestadsvägen, Ånäsvägen samt järnvägsbroar för Västlänken föreslås norr om nuvarande järnvägsspåren till centralstation. Föreslagen placering av transformatorstation flyttas öster på gränsen mellan Partihallsområde och bangården. Genomförande tid för (Huvudgatan1) och (Huvudgatan2) som är utbyggnad av Partihandelsgatan och den marken ska vara tillgänglig för trafik är 15 år. Förvaltningens överväganden Stadsdelsnämnden har i samråd I tillstyrkt detaljplanen och föreslås tillstyrka planen även i samråd II. Förvaltningen hänvisar, bortsett från överväganden nedan, till de synpunkter som framfördes i samråd I. Förvaltningen ser positivt på utbyggnad järnvägsspår och kollektivtrafik i samband med Västlänken då det möjliggör för fler att åka kollektivt. Det är också positivt att planen knyter an Örgryte-Härlanda med Östra Göteborg och Centrum i större utsträckning. Järnvägsområdet och E20/E6 utgör idag barriärer mellan stadsdelarna och det är bra att det byggs en GC-bro över järnvägsspår och E20 mot Östra Göteborg. Vid upprättande av en ny bro är det viktigt att tillgänglighet och trygghet beaktas samt att det finns en tidlig orienterbarhet. Förvaltningen ser det som positivt att Gullbergsåns åfåra i samråd II föreslås vara oförändrad gentemot dagens sträckning och utseende. Den föreslagna flytten av stationen vid Sävenäs förväntas ge positiva effekter på antalet resor, jämfört med nuvarande läge. En flytt av hållplatsens läge knyter också an Örgryte-Härlanda med Östra Göteborg och Gamlestaden i större utsträckning. Det är viktigt att se över resmönster och att möjliggöra för resenärer i Örgryte-Härlanda att smidigt kunna ta sig från det nuvarande stationsläget till det föreslagna, om föreslagen flytt blir aktuell. Förvaltningen ser gärna att en busslinje knyter an de båda stadsdelarna tydligare och en sådan skulle även kunna underlätta för resenärerna att ta sig till det föreslagna läget. Ett nytt stationsläge förutsätter, likt den nya GC-bron, tydlig orienterbarhet, tillgänglighet (ramper etc.) och trygghet. Kommentar: Stadsdelsnämnden Örgryte- Härlanda har inkommit med yttrande och tillstyrker detaljplan för utökning av bangård i Olskroken med de synpunkter från båda samråden som finns under rubriken Förvaltningens överväganden i tjänsteutlåtandet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 27(57)

141 Möjlighet att skärma av buller från järnvägsspåren kommer att göras enligt bullerutredningen. Trafikverket har mottagit synpunkten att det bör finnas möjlighet att skärma av buller på broarna. Utformning av ny gång- och cykelbro skall ske i samband med att stadens trafikkontor undersöker behovet för broanpassning för rörelsehindrade. Synpunkter angående rödlistade arter och hantering av knölnate och andra skyddsvärda arter under byggtiden har lämnats till Trafikverket. Trafikverket har lämnat in tillståndsprövning enligt miljöbalken till Mark och miljödomstolen. Synpunkter avseende säkerheten och hälsan för de som bor och arbetar i och runt omkring området lämnas till Trafikverket. Trafikverket har tagit fram en järnvägsplan för Olskroken, där omfattande spårarbeten behöver göras för att möjliggöra utbyggnad av nya järnvägsspår och därmed medge en ökad tågtrafik i alla riktningar. Trafikverket har inte i uppdrag att flytta Sävenäs tågstation i projektet Olskroken planskildhet. Trafikverket har gjort bedömningen att det i framtiden är möjligt att bygga en ny station, men att det av brotekniska skäl är mycket svårt att placera en ny station längre västerut och närmare Gamlestadsvägen. Detaljplanen för utökning av bangården i Olskroken möjliggör byggnation av en ny station och tillåter en koppling från gångbron till nya perronger. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 18. Göteborgs Stad, Östra Göteborg Inkommit med yttrande att Stadsdelsdirektören beslutar att förorda fortsatt arbete med detaljplan för utökning av bangård i Olskroken, med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande, samt att förvaltningens tjänsteutlåtande översänds till byggnadsnämnden Sammanfattning Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg förordar fortsatt arbete med detaljplanen. För minskade barriärer inom staden bör fokus ur ett socialt perspektiv vara att skapa så säkra, tillgängliga och trevliga passager och kopplingar som möjligt för gående och cyklister som rör sig i och genom området. Förvaltningen ser positivt på att planförslaget beaktar ett framtida stråk för kollektivtrafik genom Gullbergsvass och Partihallsområdet. Förvaltningen stödjer idén om en framtida flytt av Sävenäs station västerut, närmare Gamlestaden och uppskattar att planförslaget möjliggör för ett nytt stationsläge. Samrådshandlingar Förslaget finns tillgängligt på stadsbyggnadskontoret Köpmansgatan 20, samt via hemsidan: Bakgrund och förutsättningar Arbete pågår för att utvidga järnvägssystemet i Västsverige. Olskroken är en viktig knutpunkt men kapaciteten för passerande tåg är begränsad. En starkt växande godsoch persontågstrafik samt Västlänkens planerade sträckning genom Olskroken kräver både förändringar och utökning med fler järnvägsspår. Målet är en fullt planskild knutpunkt där godstågs- och persontågstrafik nästan helt skiljs åt. Planområdet utgörs idag huvudsakligen av infrastruktur för järnväg. Framkomligheten för gående och cyklister är begränsad till ett fåtal gång- och cykelstråk genom området. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 28(57)

142 Den före detta hotellbyggnaden, där social resursförvaltning idag driver det tillfälliga boendet Tillfället, kommer att behöva rivas vid detaljplanens genomförande. Detaljplanen är förenlig med Översiktsplan för Göteborg. Förslagets innehåll Detaljplanens övergripande syfte är att öka järnvägens kapacitet, framkomlighet och driftsäkerhet för att underlätta för resande och godstrafik i Göteborg och Västsverige. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar samt gång- och cykelbroar. Planområdet ligger utanför Östra Göteborg och större delen av förslaget påverkar inte direkt stadsdelsområdet. Nedan följer de inslag som i högre grad har betydelse för Östra Göteborg. Orienteringsbild med inritat planområde. (Marieholmsområdet inom Östra Göteborg syns nordväst om Säveån i bilden.) Gång- och cykeltrafik Då cykeltrafiken förväntas öka kraftigt de kommande åren så ger förslaget möjlighet till att korsa Olskrokens bangård med gång- och cykelvägar på flera ställen: Vid den befintliga bron Fåfängan över väg E20, planeras en ny gång- och cykelbro som förlängning av den befintliga bron. Samtidigt utökas området för gång- och cykelbron i öster för att möjliggöra utbyggnad av bron till framtida pendeltågstation. På södra sidan av Ånäsvägen finns befintlig gång- och cykelväg. Innan korsningen mellan Ånäsvägen och Gamlestadsvägen forsätter gång- och cykelvägen mot norr och Gamlestads torg på västra sidan av Gamlestadsvägen. Gång- och cykelvägen som är planerad i väster genom Kruthusgatan i Gullbergsvass forsätter på västra sidan av E6 till Partihandelsgatan och vidare till Partihallsområdet. Framtida kollektivtrafik genom Gullbergsvass I översiktsplan för Göteborg finns angivet en förbindelse för kollektivtrafik från Centrala Göteborg genom Gullbergsvass till Partihandelsgatan. För att möjliggöra för gång och cykel, bil och kollektivtrafik i området föreslår stadsbyggnadskontoret att Partihandels- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 29(57)

143 gatan breddas samt ändras i planhandlingen från Lokalgatan till Huvudgata. Även den befintliga järnvägsbron vid Partihandelsgatan planläggs som Huvudgata för att möjliggöra för kollektivtrafik. Pendeltågstation Idag stannar pendeltågen mellan Göteborg - Alingsås vid Sävenäs station. Det finns idéer om att flytta stationen västerut till området vid Gustavsplatsen, vilket skulle innebära ett läge närmare Gamlestadens torg och dess bytespunkt. Utrymme för en ny station längre västerut ges i planförslaget. En flytt skulle kunna innebära en fördubbling av antalet resor enligt stadsbyggnadskontoret. Placeringen ligger för långt från Gamlestads torg för att utgöra ett samlat hållplatsläge, men kopplingen däremellan är god. Med 5 minuters effektiv resa med till exempel styr- och ställcykel får man som tågresenär tillgång till alla de kollektivtrafiklinjer som trafikerar Gamlestads torg. För gående beräknas sträckan ta cirka 10 minuter. (Stadsbyggnadskontoret föreslår att namnet på det nya hållplatsläget kommunicerar att de utgör en enhet, till exempel Gamlestaden Södra eller liknande.) Den nya tåghållplatsen skulle koppla an tydligare till Gamlestaden och utgöra en del i det stadsutvecklingsarbete som pågår. I direkt anslutning till platsen ligger områden som planeras för blandade verksamhetsområden. Stationen skulle i det här läget kunna utgöra en katalysator för övrig verksamhetsutveckling och spela en aktiv roll i stadsbyggandet på ett sätt som den inte har möjlighet till vid Sävenäs tåghållplats. En viktig länk för koppling mellan den föreslagna stationen och Artillerigatan i Gamlestaden är den planerade förlängningen av Hornsgatan, genom ny vägbro för bil-, gångoch cykeltrafik över Säveån. Bilden visar ett möjligt nytt läge för tåghållplats, G = Gustavsplatsen (ny station). S = Sävenäs station (befintlig). Trafikverket har gjort bedömningen att det i framtiden är möjligt att bygga en ny station närmare Gamlestaden men anger att det av brotekniska skäl är mycket svårt att placera en ny station längre västerut än vad bilden visar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 30(57)

144 Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Utbyggnaden är nödvändig för att järnvägstrafiksystemet ska vara så robust att inte förseningar sprider sig i systemet. För vägtrafiken blir konsekvenserna försumbara. För gång- och cykel utförs åtgärder som ger nya, förbättrade, sträckningar genom området. De nya järnvägsbroarna innebär en visuell barriär för utblickar, särskilt från marknivå. Planen bedöms ge små konsekvenser för kulturmiljön. Den byggnad som behöver rivas är inte upptagen i bevarandeprogram eller på annat sätt omfattad av formellt skydd. Lokstallarna vid Sävenäs berörs inte. Då planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan kommer kommunen att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Planförslaget påverkar inte Gullbergsåns åfåra eller Säveån och Natura 2000-området. Sociala konsekvenser och barnkonsekvenser Enligt stadsbyggnadskontoret påverkas de sociala kvaliteterna i området i liten omfattning. Den största förändringen på stadsdelsnivå är att vissa gång- och cykelvägar förbättras. Barriäreffekten i området kvarstår. På regional nivå innebär utbyggnaden av de nya järnvägsbroarna att förutsättningarna för tågresande förbättras. Efter en social konsekvensanalys ger kontoret följande rekommendationer: Det är viktigt att behålla de gång- och cykelförbindelser som finns och om möjligt förbättra dem. Åtgärder som underlättar orienteringen, särskilt för gående och cyklister, höjer kvaliteten i planområdet. En bra belysning behövs på Gamlestadsvägen under broarna. Utformningen av de miljöer där de stora infrastrukturanläggningarna möter gående och cyklister kräver särskild omsorg. I det framtagna kvalitetsprogrammet belyses en del sådana frågor. Situationen i bullerutsatta bostads- och skolmiljöer i angränsande områden behöver bevakas. Förvaltningens överväganden Stadsdelsförvaltningen förordar fortsatt arbete med detaljplanen. Området upplevs idag mycket som en barriär mellan Östra Göteborg och Centrum respektive Örgryte - Härlanda. Förvaltningen inser att en utvidgning av järnvägsområdet behövs. För minskade barriärer inom staden bör fokus ur ett socialt perspektiv vara att skapa så säkra, tillgängliga och trevliga passager och kopplingar som möjligt för gående och cyklister som rör sig i och genom området. Förvaltningen ser positivt på att planförslaget beaktar ett framtida stråk för kollektivtrafik genom Gullbergsvass och Partihallsområdet. Den pågående stadsutvecklingen i Gamlestaden och den planerade utbyggnaden i Centralenområdet och Gullbergsvass kan, genom god kollektivtrafik, bidra till att områdena kommer närmare varandra än idag. Förvaltningen stödjer idén om en framtida flytt av Sävenäs station västerut till ett läge närmare Gamlestaden och uppskattar att planförslaget möjliggör för nytt stationsläge. Även om en ny station inte kan få direkt koppling till knutpunkt Gamlestaden så anser förvaltningen att både resenärer och området i stort har mycket att vinna på det nya läget. Förutom Gamlestadens Fabriker så kommer troligen även det mellanliggande området, öster om Gamlestadsvägen söder om Säveån, att utvecklas framöver. I förslaget nämns även den planerade förlängningen av Hornsgatan över Säveån, vilken skulle ge en mycket god koppling från stationen till Artillerigatan och in i Gamlestaden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 31(57)

145 Samråd Förslaget har diskuterats mellan Utvecklingsledare stadsutveckling i stadsdelsförvaltningarna Centrum, Örgryte-Härlanda samt Östra Göteborg. Kommentar: I samband med byggnationen av nya järnvägsbroar över Gamlestadsvägen och Ånäsvägen kommer man att se över belysningen under broarna för att öka tryggheten och säkerheten samt skapa tillgängliga och trevliga passager. Nya kopplingar skall skapas mellan Ånäsvägen och Gamlestadsvägen och befintliga kopplingar skall förstärkas. Samtidigt kommer belysningen att ses över vid tillbyggnaden av bron Fåfängan, både på den nya delen och befintliga delen av bron. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 19. Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret Har inte kommit in med yttrande. 20. Göteborgs Stad, Lokalsekretariatet Har inte kommit in med yttrande. 21. Göteborgs Stad, Trafikkontoret Anför att Trafikkontoret har deltagit i processen och har några synpunkter som bör lösas i granskningsskedet: Trafikförslagen för ändring av gator på grund av brobyggen vid Gamlestadsvägen samt Ånäsvägen måste godkännas av Trafikkontoret. Trafikförslag samt finansiering av ny cykelväg som kommer att ersätta den befintliga som ligger över E6 måste lösas. Möjlighet att bygga bullerskärm i framtiden bör diskuteras i samband med byggnation av nytt spår vid Malmsjögatan. Kommentar: Det pågår diskussion mellan Trafikverket, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret om vilken trafikpåverkan de nya broarna på Gamlestadsvägen respektive Ånäsvägen kommer att medföra. Trafikkontoret kommer att ges möjlighet att godkänna en sådan påverkan. Den nya gång- och cykelvägen som ligger på västra sidan av väg E6 ingår inte i detaljplanen för Olskroken. Det pågår en diskussion mellan Trafikverket, trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret om möjligheten att Trafikverket i samband med projektering och byggnation av förbindelsen mellan Gullbergsvassgatan och Kruthusgatan även skall bygga en ny gc- väg mellan Kruthusgatan och Partihandelsgatan. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 22. Göteborgs Stad, Utbildningsnämnden Har inte kommit in med yttrande. 23. Älvstranden utveckling AB Älvstranden utveckling AB har begärt förlängt svarstid för yttrande från den 17 januari 2017 och inkommit med yttrande den 31 januari Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 32(57)

146 Anför att Samråd II är pga. att viss optimering av spår och broar är möjlig och att omläggning av Gullbergsån inte är nödvändig. Pga. ändringar som berör allmänna intressen görs samrådet om. Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har översänt rubricerat förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Älvstranden Utveckling AB (Älvstranden) har granskat handlingarna utifrån ägardirektivet - ett genomförande av Vision Älvstaden samt utifrån rollen som fastighetsägare och hyresvärd för verksamheter som påverkas inom Gullbergsvass 703:17, väster om planområdet. Älvstranden ställer sig positiva till förslaget av en ombyggnad i Olskroken. Åtgärden innebär att järnvägsspåren korsar varandra i olika nivåer och kommer att höja kapaciteten och öka framkomlighet och driftsäkerhet för all tågtrafik till och från de anslutande banorna inklusive den kommande Västlänken. Förändringarna beskrivna i rubricerad detaljplan består av att spår till Kombiterminalen och Göteborg Norra utgår, Partihandelsgatan byggs ut och bron med godsspår blir tillgänglig för kollektivtrafik samt gång och cykel. Älvstranden ställer sig positiva till förändringarna, förutsatt att överenskommelser som beskrivs idet här yttrandet kan träffas och att lämnade synpunkter beaktas. Ett väl fungerande järnvägsnät är i enlighet med Vision Älvstaden och dess strategier hela staden, möta vattnet och stärka kärnan. För det fortsatta arbetet vill vi framföra synpunkter på förslaget för att bidra till att projektet kan bidra till så bra måluppfyllelse av visionen som möjligt. Förslaget Syfte Olskroken är en av de allra viktigaste knutpunkterna i det Västsvenska järnvägssystemet. En ombyggnad till planskilda järnvägsspår är nödvändig för att öka framkomligheten och driftsäkerheten för all tågtrafik till och från Göteborg inklusive Västlänken. Enligt lag måste en järnvägsplan tas fram innan byggandet av järnväg. Staden behöver ta fram en detaljplan för den förändrade markanvändningen. Dessa två planer behöver stämma överens med varandra. Tidplan Rubricerad handling var på samråd fram till 17 januari 2017 men Älvstranden fick förlängd svarstid till den 31 januari pga. att remissen inte inkom till Älvstranden via det ordinarie utskicket. Under hösten 2017 planeras för en lagakraftvunnen plan. Byggstart 2018 med förberedande arbeten 2017 och färdigställande Sociala aspekter Överblivna brokonstruktioner skapar möjligheter att stärka fysiska och sociala kopplingar mellan kärnan och stadsdelarna österut. Förslagets innebörd och genomförande Stadsutveckling Visionen för Älvstaden anger en utveckling mot tät blandstad inom Älvstaden. I Gullbergsvass pågår arbete med att ta fram underlag för hur staden kan utvecklas för att nå de beslutade målen. Kopplingar till närliggande områden och möjligheter till god kollektivtrafikförsörjning är exempel på viktiga frågor att säkra som påverkas av arbetet med planskildheter i Olskroken. Det är för det fortsatta arbetet angeläget att tydliggöra såväl de tidsmässiga som tekniska förutsättningarna. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 33(57)

147 Temporära åtgärder För stadsutvecklingen i Gullbergsvass och närliggande stadsdelar är det viktigt att skapa tydliga sociala och fysiska kopplingar emellan dem. Järnvägsbron över E6 är intressant att arbeta med i ett sådant utvecklingsperspektiv. Spårfunktioner vid Göteborg Norra. Enligt förslaget kommer spårfunktioner till Kombiterminalen och godsbangården Göteborg Norra i Gullbergsvass att utgå. Detta är möjligt under förutsättning att avtalet kring avveckling enligt träffad överenskommelse beslutas i alla instanser. För närvarande ligger ärendet inför beslut hos kommunfullmäktige. Järnvägsbro över E6 till Göteborg Norra Spårfunktionen på järnvägsbron till Kombiterminalen och Göteborg Norra och utgår enligt förslaget. Det är viktigt att bron inte rivs utan att förutsättningarna för alternativt nyttjande enligt planförslaget och möjligheten för ett övertagande av Göteborgs stad undersöks vidare. Behoven kan vara framtida kollektivtrafik, yta för fotgängare och/eller cyklister. Förbindelse till Olskrokens depå I tidigare samrådsyttrande till Järnvägsplan för Västlänken har Göteborgs stad framfört synpunkter på planerad vägförbindelse via Gullbergsvass till Olskrokens depå. Vi förespråkar en lösning enligt alternativ 1 på östra sidan om E6 av stadsutvecklingsskäl. Vid en lösning av anslutningen på östra sidan av E6 så ser vi utifrån ett stadsutvecklingsperspektiv ingen anledning att behålla bron, då den enbart leder till Olskrokens depå. Förbindelser för fotgängare och cyklister I förslaget anges gång- och cykelväg på bron med dagens godsspår precis söder om Partihandelsgatan/bron med en koppling söderut till Gullbergsvassgatan. Detta kan fungera bra om kopplingen, dvs. gång- och cykelvägen, ligger så långt österut som möjligt för att minimera påverkan på befintliga verksamheter. I förslaget anges "Möjlig gång- och cykelbro" längs den nya järnvägsbron för Västlänken över E6. Funktionen på nuvarande bro till Olskrokens depå, för fotgängare och cyklister vidare österut, försvinner i och med genomförandet av Olskroken planskildhet. Det är viktigt att fortsatt funktion för fotgängare och cyklister kan säkerställas på den nya järnvägsbron för en smidig koppling till Partihandelsgatan. Älvstranden ser gärna att gång- och cykelvägen går strax öster om den mindre byggnaden, delvis i slänten om det är hanterbart. Ett annat intressant alternativ är om gång- och cykelvägen kan dras i samma stråk som räddnings- vägen, dvs. den tillfart som Trafikverket har över Älvstrandens fastighet. Kan dessa två funktioner samlokaliseras? Kollektivtrafiklösningar via Gullbergsvass Goda kollektivtrafiklösningar inom och till/från Gullbergsvass är avgörande för att möjliggöra god hållbar stadsutveckling i området. Att det ska gå ett stomstråk för kollektivtrafik (med möjlighet till spårvagnstrafik) genom Gullbergsvass för att knyta ihop området västerut och österut är utpekat i översiktsplanen. Det är mycket angeläget att projekt Olskroken planskildhet genomförs på ett sätt som stöttar den utvecklingen. Stråket måste kunna passera över E6, förbi Gullbergsån och vidare österut tillsammans med andra trafikslag vilket innebär att t ex tillräckliga brobredder måste säkerställas redan nu. Markägarfrågor Älvstranden äger fastigheten Gullbergsvass 703:17 vars östra del kommer in en liten bit Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 34(57)

148 in i planområdet. Kommentar: Älvstranden har inkommit med yttrande och ställer sig positiva till förändringarna, förutsatt att överenskommelser som beskrivs i yttrandet kan träffas, och att lämnade synpunkter beaktas. För att säkra stadsutvecklingen inom Gullbergsvassområdet, har kopplingar till närliggande områden och möjligheter till god kollektivtrafikförsörjning mellan Gullbergsvass och Partihallarna, planerats i detaljplanen för Olskroken. Trafikverket, Göteborgs Stad, Jernhusen och Älvstranden arbetar med en förflyttning av kombiterminalerna till Göteborgs Hamn. Beslut om detta ärende har tagits på kommunfullmäktige den För närvarande pågår arbete med avtalet. I samband med projektering och byggnation av förbindelsen mellan Gullbergsvassgatan och Kruthusgatan kommer Trafikverket att se över möjligheten att bygga en ny gc- väg mellan Kruthusgatan och Partihandelsgatan. Gc- vägen skulle placeras nära väg E6 och inom trafikområdet för Gullbergsvassgatan. I dialog med Trafikverket och trafikkontoret har det säkerställts att den befintliga järnvägsbron över väg E6 byggs om för kollektivtrafik och gc- väg, samt att Partihandelsgatan byggs ut. Utbyggnad är planerad söder om nuvarande Partihandelsgatan. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. Statliga och regionala myndigheter m.fl. 24. Business Region Göteborg AB Har inte kommit in med yttrande. 25. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Har inte kommit in med yttrande. 26. Göteborgs Stad, Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndighet och kommit med yttrande. På plankarta 3: o Vad är skillnaden på HUVUDGATA och (HUVUDGATA 2 )? o Varför är det parentes på (HUVUDGATA 2 )? (Den är ensam användning förutom där den kombineras med (W 1 ).) o Där (HUVUDGATA 2 ) kombineras med (W 1 ) ska det som är huvudanvändning inte ha parentes. o Där (HUVUDGATA 1 ) kombineras med GENOMFART bör parentesen kring HUVDGATA 1 tas bort. Det är enbart när kvarter och allmän plats ska användas i olika nivåer inom samma område som den sekundära användningen ska ha parentes, i det här fallet är det två allmänna platser. (Jfr med kvartersmark med flera användningar (BHK t.ex.) Plankarta 1 och 2. Känns överlag oklart med z- och bro 1 bestämmelserna Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 35(57)

149 o Bro 1 står under utformning av allmän plats, stämmer det på alla platser? Eller används det för järnvägsbro (kvartersmark)? o Z-områden är enligt boverkets allmänna råd område/utrymme tillgängligt för allmännyttig körtrafik. Går det att applicera på vägbro och järnvägsbro? Gemensamt för alla plankartor o U-,z- och a-bestämmelser är administrativa bestämmelser. De ska även ritas ut med administrativ gräns där området inte sammanfaller med annan gräns som har högre hierarki. o Önskvärt att trakter samt fastighetsbeteckningar är mer synliga Grundkartor o Trakter saknas på karta 1 (Bagaregården och Olskroken) o Fastighetsbeteckningarna är svårlästa Planbeskrivningen fastighetsrättsliga frågor o Gemensamhetsanläggning Blir Olskroken ga:3 berörd? o Ledningsrätt Ta bort ordet eventuell i första meningen. Berörs ledningar med ledningsrätt ska de omprövas i sitt nya läge. Ledningsrätt för transformator. Informera att det är inom E- område i planen som sådan ledningsrätt kan bildas. o Fastighetsrättsliga konsekvenser Förtydliga gärna inledningstexten. Detaljplanen möjliggör de permanenta intrång som järnvägsplanen kräver, inte de tillfälliga. Ledningsrätter och servitut är också fastighetsrättsliga konsekvenser så det bör framgå för varje fastighet om den kan bli belastad av t.ex. ledningsrätt samt vad som planeras hända med ledningsrätterna som ligger inom planområdet. Under konsekvenserna för varje fastighet bör man vara konsekvent och ange vilken fastighet man avser reglera till. T.ex. står det på Bagaregården 742:2 att del av fastighet ska regleras till någon av Trafikverkets fastigheter, sedan står det under Gullbergsvass 703:6 och Gullbergsvass 703:16 att del av Bagaregården 742:2 ska regleras till någon av dem. Önskvärt med illustrationskartor som visar planerade marköverföringar mellan fastigheterna. Står tidigare i planbeskrivningen att intrånget på vissa fastigheter med tomträtt är så stora att tomträtten kan komma att upphöra. Det bör framgå under varje respektive fastighet där detta kan bli aktuellt. Kommer några fastigheter att bli belastade med servitut för broar? Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 36(57)

150 Tänker man sig någon 3D-fastighetsbildning där kvartersmark och allmänplats finns i olika plan? Lantmäterimyndigheten har i övrigt inget att erinra mot förslaget Kommentar: HUVUDGATA 2 är tänkt som ett reservat för utbyggnad av Partihandelsgatan - HU- VUDGATA och har genomförande tid på 15 år, medan de övriga delarna av detaljplanen har en genomförande tid på 5 år. Vi har på plankartan tagit bort parentesen på HU- VUDGATAN 2 både i kombination med GENOMFART som är huvudanvändning och med planbestämmelse (W1) där planbestämmelse HUVUDGATA 2 är huvudanvändning. Planbestämmelse z- och bro 1 är planbestämmelser som har tagits från gällande DP 4805 och reglerar allmänna platser. Administrativa plangränser sammanfaller med andra gränser som högre hierarki. Trakts namn har införts på plankarta och grundkarta där de saknas. Planhandlingen har reviderats utifrån lantmäteriets synpunkter. Synpunkter kring mer exakt redovisning av markregleringar och ledningsrätter har dock inte kunnat göras då detta är frågor som är föremål för ej avslutade förhandlingar mellan Trafikverket och berörda fastighetsägare. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 27. Länsordningspolisen Har inte kommit in med yttrande. 28. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har begärt förlängt svarstid för yttrande från den 17 januari 2017 och kommit med yttrande den 10 februari Länsstyrelsen har följande synpunkter: Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen lämnar följande bedömning enligt 5 kap. 14 plan- och bygglagen (2010:900) förkortad PBL. Länsstyrelsen yttrade sig den 18 december 2015 över samrådshandlingen. Då omfattade förslaget en omledning av Gullbergsån som nu inte är aktuell. Länsstyrelsen bedömer fortfarande att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Den geotekniska utredningen har justerats sedan förra samrådet men ett säkerställande av geotekniska åtgärder kvarstår. Planen behöver utformas så att den inte inverkar negativt på miljökvalitetsnormer för ytvatten främst avseende ekologiska kvalitetsfaktorer. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa/säkerhet, MKN för ytvatten och riksintresse måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande av planen inte skall prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Under prövningsgrunder nedan redovisar Länsstyrelsens synpunkter på vad som ska uppfyllas för att det antagna planförslaget inte ska riskera att prövas av Länsstyrelsen om planen antas. Råd och synpunkter handlar om anvisningar för att planförslaget ska uppfylla lagstiftningens krav. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 37(57)

151 Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 PBL Riksintressen Natura 2000-området Säveån Utifrån befintligt underlag kvarstår Länsstyrelsens bedömning, att det vid genomförandet av detaljplanen inte kan uteslutas att det kan uppstå betydande påverkan på Natura 2000-området Säveån, nedre delen (SE ). I 2 kap. 2 PBL anges att hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kap. ska tillämpas vid planläggning enligt lagen. Enligt 4 kap. 8 miljöbalken (MB) får en användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a endast komma till stånd om sådant tillstånd har lämnats. Frågan om tillstånd till verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen, ska prövas tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB vid mark- och miljödomstolen. Det är alltså mark- och miljödomstolen som gör bedömningen om tillstånd krävs eller inte. Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas innan Natura 2000-frågan har prövats av mark- och miljödomstolen, vilket förväntas ske hösten Kombiterminalen och Göteborg Norra Detaljplanen medför att spår till Kombiterminalen och Göteborg Norra, som Länsstyrelsen bedömer är av riksintresse för kommunikation, inte kan vara kvar i befintligt läge. För att Länsstyrelsen ska anse att riksintresset tillgodoses i enlighet med 3kap.8 MB behövs ett säkerställande av genomförandet av planerna med omlokalisering av funktionerna innan detaljplanen antas. Ett avtal har delgivits Länsstyrelsen i samband med tillstyrkandet av järnvägsplanen för Olskroken planskildhet. Länsstyrelsen behöver få information om ytterligare säkerställanden i takt med att processen med planerna med omlokalisering fortskrider. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Gullbergsån omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd i vattendrag samt Konnektiviteten i vattendrag, som ingår i den ekologiska statusen, är klassade som dåliga. Klassningen är dålig eftersom djur och växter saknar naturliga livsmiljöer i strandzonen då mycket stora delar av strandzonen har försvunnit. EU-domstolen har i Weserdomen (juli 2016) slagit fast att det försämringsförbud som gäller för miljökvalitetsnormerna ska gälla på kvalitetsfaktornivå. För Gullbergsån innebär det att det morfologiska tillståndet och konnektiviteten i vattendraget inte får försämras alls. Planbeskrivningen behöver förtydligas i fråga om påverkan på strandzonen och konsekvenserna på de berörda hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. I MKB:n anges att området kring Gullbergsån bedöms kunna kvarstå som grönyta och att slänter föreslås utformas med biologiskt erosionsskydd. Vidare anges att de slänter som ianspråktas kompenseras av att befintligjärnvägsbro rivs och att marker där kan återgå till slänt. Länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att den naturlika strandzonen förminskas jämfört med nuläget och därför behöver regleringar som säkerställer en icke försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna inarbetas i plankartan i möjligaste mån. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 38(57)

152 Hälsa säkerhet Geoteknik De stabiliseringsåtgärder som behöver vidtas längs Gullbergsån behöver säkerställas, se bifogat yttrande från SGI Råd enligt PBL och MB Enligt 5 kap. 14 PBL är en av Länsstyrelsens uppgifter under samrådet att ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL. Förhållande till översiktsplanen för Göteborg Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen delvis inte är förenlig med översiktsplanen för Göteborg. Utredningsområde för omlokalisering av funktionerna Kombiterminalen och Göteborg Norra i Sävenäs och i Hamnen saknas i översiktsplanens markanvändningskarta. Säkerställandet av funktionerna är därför nödvändigt inom ramen för aktuell detaljplan. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att strandskyddet kommer att inträda på platsen när gällande plan upphävs. Kommuner behöver hantera frågan. Övriga synpunkter Planbeskrivningen och Miljökonsekvensbeskrivningen behöver justeras så att de genomgående beskriver projektet nu när en omgrävning av Gullbergsån inte längre avses. Se exempelvis MKB stycke 6.6 (sidan 20) och Planbeskrivning sid 75 tabell 4. Vi är frågande till om det fortfarande är aktuellt med särskilda åtgärder i anläggningsskedet för att säkerställa den befintliga och framtida försörjningen gällande Kodammarnas avloppspumpstation som anges på sidan 35 sista stycket, Teknisk försörjning. Vidare behöver planbeskrivningen korrekturläsas. Trafikverket har synpunkter på ansvarsfördelning mm se yttrande från Trafikverket daterat som bifogas. Synpunkter enligt annan lagstiftning Miljöbalken Den ansökan om tillstånd enligt miljöbalken som Trafikverket ansvarar för behöver justeras i fråga om de nu aktuella åtgärderna vid Gullbergsån. Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga 1. Kommentar: Natura 2000-området Säveån Stadsbyggnadskontoret tar hänsyn till Länsstyrelsens yttrande och kommer att avvakta med att anta detaljplanen för Olskroken tills efter att Natura 2000-frågan har prövats av mark- och miljödomstolen. Domslutet är planerat till hösten Innan dess kommer detaljplanen att tas upp på byggnadsnämnden för godkännande, inklusive ett framläggande att föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplanen. Kombiterminalen och Göteborg Norra Från december 2014 pågår arbetet med utlokalisering av kombiterminalen som är av Riksintresse för kommunikation. Trafikverket (TV), Göteborgs Stad, Älvstranden AB och Jernhusen har arbetat tillsammans med frågan om utlokalisering av kombiterminaler. Överläggningen har resulterat i att Göteborg Norra godsbangård, som ägs av Älv- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 39(57)

153 stranden AB, och Göteborg kombiterminal som ägs av Jernhusen, kommer att flyttas till Göteborgs hamnområde. Avtalet mellan Trafikverket och Göteborgs Stad har tagits upp för beslut på Göteborgs Stads Kommunfullmäktige (KF) den 23 februari Kommunfullmäktige har på sitt sammanträde godkänt föreslaget avtal mellan Göteborgs Stad och Trafikverket avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass. Samtidigt ges Göteborgs Hamn AB i uppdrag att etablera nya spårfunktioner enligt föreslaget avtal. Avtalet är för närvarande ute för påsyn och underskrift. I avtalet regleras avvecklingen av kombiterminalen och godsbangården i Gullbergsvass. Istället bygger Göteborgs Hamn motsvarande anläggningar i ytterhamnarna. Trafikverket åtar sig att avveckla uppställningsspåren vid Göteborgs Central och att sälja marken till Göteborg Stad. En eventuell framtida terminal i Sävenäs är helt frikopplad från den funktion som finns idag i Gullbergsvass. Den kombiterminal som avses uppföras i Göteborgs Hamn har enligt stadsledningen i Göteborgs Stad stöd i gällande planer, vilket hamnen har stämt av med SBK. DP Olskroken medger järnvägstrafik till kombiterminalen tills den nya terminalen är färdigställd. Detaljplanen för Olskroken redovisar område T1 (Järnvägsändamål) som både omfattar ett område för en ny järnvägsbro över E6, samt den befintliga järnvägsbron till Göteborgs kombiterminal. Den befintliga järnvägsbron möjliggör en fungerande järnvägstrafik till kombiterminalerna under hela byggperioden. Riksintresset för kombiterminal är därmed säkerställt i DP för Olskroken både under byggnationen inom Olskrokens järnvägsområde, och under uppförandet av ny kombiterminal i Göteborgs hamn. Miljökvalitetsnormer för vatten I samband med byggnationen av en ny järnvägsbro över Gullbergsån kommer en mindre del av åns slänter att påverkas. För att säkerställa att slänter och området kring Gullbergsån inte förlorar i naturhänseende, samt att området kvarstår som grönyta, införs en ny planbestämmelse på plankartan. Planbestämmelsen gäller markens anordnande, n 1 Slänten ska utgöras av natur lik strandzonen. Geoteknik För att möjliggöra den planerade järnvägsutbyggnaden kommer geotekniska förstärkningsåtgärder att erfordras för att uppfylla projekteringskraven (map sättningar och stabilitet) enligt TKGeo. Rekommenderade säkerhetsnivåer mot stabilitetsbrott, enligt rapport IEG rapport 6:2008, kommer därmed att uppfyllas. Befintliga stabilitetsförhållanden inom planområdet uppfyller rekommenderade säkerhetsnivå inom samtliga delar med undantag för ett släntavsnitt längs Gullbergsåns västra sida där stabilitetsförbättrande åtgärder erfordras. För att kunna uppbära flexibilitet i val av grundförstärkningsåtgärder för slänterna vid Gullbergsån införs inte någon planbestämmelse som preciserar exakta åtgärder för att uppnå tillfredställande säkerhet mot stabilitetsbrott. Den geotekniska utredningen visar på en möjlig genomförbar åtgärd, KC pelare, för att uppnå en tillräcklig säkerhet mot stabilitetsbrott. En planbestämmelse som ger möjlighet att utföra erosionsskydd på Gullbergsåns slänter införs på plankartan. Byggnadsteknik, b1- Efter järnvägsbrons färdigställande får all släntmark inom planområdet utföras med erosionskydd mot Gullbergsån. Trafikverket har genomfört geotekniska utredningar i syfte att säkerställa Järnvägsprojektets genomförande ur geoteknisk synvinkel. Trafikverket svarar för de åtgärder som krävs för att säkerställa att stabiliteten inom mark som påverkas av Järnvägsprojektet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 40(57)

154 blir tillfredsställande, både i utbyggnadsskedet och permanent. Åtgärderna Bekostas av Trafikverket. Förhållande till översiktsplanen för Göteborg Översiktsplan för Göteborg - fördjupad för Ytterhamnsområdet, antogs av kommunfullmäktige Syftet är att utveckla Göteborgs hamn genom att ge möjlighet att skapa nya kajer och hamnytor samt att anpassa infrastrukturen till den ökade godsvolymen. Målet med planen är att med beaktande av bevarandevärdena och säkerhetsaspekterna långsiktigt utveckla Göteborgs hamn, raffinaderierna, industriverksamheterna och infrastrukturen mot en hållbar utveckling på samhällsekonomiska grunder. Planen möjliggör en utvidgning av hamnområdena Älvsborgshamnen/Arendal på kortare sikt och vid Stora Risholmen på längre sikt. Järnvägsstrukturen utvecklas för att ge möjlighet till större godsandel på järnväg, men strukturen är anpassad till alla diskuterade varianter av Hamnbanan. Planerat område för ny kombiterminal ligger norr om Nordatlantens gata och inom stadsplan SP 3628 från 1984 som anger T j järnvägsändamål. I ÖP för Göteborgs Stad, Karta står: Användning av mark- och vattenområde anger Verksamhetsområde industri, lager, hamn, partihandel, mindre grönytor m.m. Får innehålla störande verksamheter. På karta 3 står: Riksintressen enligt Miljöbalen kapitel 3 och 4 anger Riksintresse för kommunikation: sjöfart, hamn. Detaljplanen för Olskroken är förenlig med Översiktsplan för Göteborg som anger verksamhetsområde. Den föreslagna placeringen av ny kombiterminal, som klassas som ett riksintresse, ligger inom verksamhetsområdet. Utredningsområdet för kombiterminal i Sävenäs ligger inom verksamhetsområdet. Strandskydd På Plankarta införs en administrativ bestämmelse för upphävande av strandskydd. a 2 - Strandskydd upphävs Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 29. PostNord Produktion VO Göteborg Har inte kommit in med yttrande. 30. Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. 31. Sjöfartsverket Sjöfartsverket avstår att yttra sig i ärendet då det inte anses påverka några sjöfartsintressen. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 32. Skanova TeliaSonera Skanova Access AB (Skanova) har tagit del av rubricerat ärende och vill meddela följande; Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 41(57)

155 Inom aktuellt område har Skanova kabel-/kanalisationsstråk, vilka kommer i konflikt med Trafikverkets exploateringsplaner. Skanova har nära samarbete med Trafikverket och dess konsulter vad gäller flyttningar och nya lägen för dessa anläggningar. Skanova har inget att invända mot planförslaget. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 33. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät (SK) har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Svenska kraftnätvidare anför att eftersom de inte har några synpunkter och Svenska kraftnät inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser de att detta är ärende är avslutat från Svenska kraftnäts sida. Därmed önskar Svenska Kraftnät inte medverka i det fortsatta remissförfarandet för aktuellt ärende, förutsatt att planområdet inte förändras. Vid eventuella frågor är stadsbyggnadskontoret välkommet att höra av sig till Svenska Kraftnät. Svenska Kraftnät vill passa på att informera om att SK anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen ( som WMS eller som shapefil. Informationen innehåller den geografiska positionen för SK näts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt (luftledning, kabel etc.) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid produktion av kartor där SK geografiska anläggningsinformation används ska följande copyrighttext framgå: C Affärsverket Svenska kraftnät. För övergripande information rörande SK framtida planer för stamnät för el hänvisar SK till Perspektivplan 2025 och Nätutvecklingsplan Dessa dokument finns publicerade via hemsida: Kommentar: Vi tar hänsyn till Svenska Kraftnäts begäran att avstå från att motta fler handlingar i ärendet. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 34. Swedavia AB Har inte kommit in med yttrande. 35. SIG, Statens geotekniska Institut Statens geotekniska institut (SIG) yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred och erosion. Grundläggnings- och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. SIG har vid tidigare samråd lämnat synpunkter på planförslag som är daterat SIG:s överväganden Översänd geotekniskutredning innefattar ett stort underlagsmaterial och har utförts enligt IEG rapport 6:2008. Med hänsyn till planerad infrastrukturs komplexitet har beräkningar som berör järnvägsanläggningar utförts i säkerhetsklass SK3. För övriga delar bedöms säkerhetsklass SK2 som tillräcklig. SIG har inga synpunkter beträffande vald säkerhetsklass, men i SIG yttrande avseende den tidigare samrådshandlingen ansåg SIG att det i den geotekniska utredningen borde förtydligas vilka sektioner som ska uppfylla SK2, respektive SK3. SIG noterar att den geotekniska utredningen har kompletterats Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 42(57)

156 med beskrivning av gällande säkerhetsklass för respektive sektion därmed har SIG synpunkt avseende detta beaktats. Den geotekniska utredningen visar att slänten mot Gullbergsån behöver grundförstärkas för att uppnå en tillfredställande säkerhet mot stabilitetsbrott. Utredningen föreslår geotekniska stabilitetshöjande åtgärder i form av kalkcementpelare. SIG delar bedömning att åtgärder är nödvändiga för att tillfredställande stabilitet erhållas. Att åtgärder genomförs har inte säkerställts t ex genom planbestämmelser viket SIG anser nödvändigt. I planområde östligaste delar, vid sektion OO1 har Trafikverket, för planerad banvall, utfört ett stort antal beräkningar. Dessa visar att stabiliteten i permanentskedet uppfyller SK3. SIG har inga synpunkter beträffande dessa beräkningar och delar Trafikverkets bedömning att stabilitet efter utförda förstärkningsåtgärder är tillfredställande. Slutligen noterar SIG att stabiliteten utanför planen på västra sidan av väg E6 (sektion OO7) har en tillfredställande stabilitet F EN =1,0 med en utbredd marklast på 7 kpa. SIG vill uppmärksamma att stabiliteten i detta område enbart är tillfredställande i detta fall tillåten belastning inte överstiger 7 kpa. Sammanfattnings ser SIG från geoteknisk säkerhetssynpunkt att planläggning är möjlig förutsatt att ovanstående synpunkter beaktas. Krävs det åtgärder eller restriktioner ska dessa på ett plantekniskt lämpligt sätt säkerställas i planen. Kommentar: För att möjliggöra den planerade järnvägsutbyggnaden kommer geotekniska förstärkningsåtgärder att erfordras för att uppfylla projekteringskraven (map sättningar och stabilitet) enligt TKGeo. Rekommenderade säkerhetsnivåer mot stabilitetsbrott, enligt rapport IEG rapport 6:2008, kommer därmed att uppfyllas. Befintliga stabilitetsförhållanden inom planområdet uppfyller rekommenderade säkerhetsnivå inom samtliga delar med undantag för ett släntavsnitt längs Gullbergsåns västra sida där stabilitetsförbättrande åtgärder erfordras. För att ha en flexibilitet i val av grundförstärknings åtgärder för slänter vid Gullbergsån införs inte någon planbestämmelse som precisera exakta åtgärder för att uppnå tillfredställande säkerhet mot stabilitetsbrott. Den geotekniska utredningen visar på en möjlig genomförbar åtgärd, KC pelare, för att uppnå en tillräcklig säkerhet mot stabilitetsbrott. Planbestämmelse som ger möjlighet att utförs erosionsskydd mot Gullbergsåns slänter införs på plankartan. Byggnadsteknik, b1- Efter järnvägsbrons färdigställande får all släntmark inom planområdet utföras med erosionskydd mot Gullbergsån. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 36. Trafikverket Har inkommit med följande synpunkter. Plankartorna har upprättats i samråd med Trafikverket och Trafikverket har inget att erinra gällande plankartorna. I planbeskrivningen har Trafikverket dock kommentarer gällande Huvudmannaskap och ansvarsfördelning. Under rubrik Anläggningar inom vattenområde står skrivet att Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån. Trafikverket anser att det ska beskrivas tydligare att Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån som erfordras med anledning av järnvägsprojekt. Gällande Ledningsrätt vill Trafikverket påminna om att man inte kan upplåta ledningsrätt på annans mark utan enbart på egen mark. Det är osäkert i vilken mån det finns utrymme att förlägga ledningar inom Trafikverkets fastigheter. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 43(57)

157 För ianspråktagande av ytorna för tillfälliga nyttjanderätter hänvisar Trafikverket till Lagen om byggande av järnväg. Att Trafikverket ska ansöka om tillstånd hos Polisen för att få tillgång till erforderliga ytor är därför inte aktuellt. Trafikverket ser framemot fortsatt deltagande i ärendet. Kommentar: Trafikverket påpekar att det i skrivelsen under rubriken Anläggningar inom vattenområde bör tydliggöras att Trafikverket ansvarar för de åtgärder som erfordras med anledning av järnvägsprojekt i anslutning till Gullbergsån. I planbeskrivningen står under denna rubrik att arbetet inkluderar förstärkning av slänter, införande av nya broar och bortagande av befintliga brostöd. Alla angivna åtgärder utförs med anledning av järnvägsprojektet. Meningen Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån kompletteras med texten som erfordras med anledning av järnvägsprojekt. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 37. Vattenfall Har inte kommit in med yttrande. 38. Västtrafik, Västra Götalandsregionen Har inte kommit in med yttrande. Grankommun 39. Partille kommun Partille kommun har tagit del av handlingar gällande detaljplan för Olskroken/Bagaregården Utökning av bangården, och har inget att erinra avseende planförslaget. Sakägare Sakägare i form av bolag, myndigheter, föreningar etc. har namngivits. Personnamn har inte skrivits ut, utan skrivs som fastighetsägare för att möjliggöra att samrådsredogörelsen publiceras på kommunens hemsida. Uppgifter om personnamn som är kopplade till yttrandena finns på Stadsbyggnadskontoret. 40. Fastighetsägare, Olskroken 11:9 Representant för Brf Övre Olskroksgatan 20 har inkommit med yttrande. Brf ser utifrån den planerade utbyggnaden av bangård mellan Olskroken och Bagaregården att den största samlingen av spår kommer att gå precis utanför Brf bostadsfastighet. Brf är oroliga för bullernivån nu, under byggnation och i framtiden. Visserligen ligger Brf:s hus inte i markplan men ljudet transporteras ju som bekant, i luften. Brf önskar att fysiska metningar skall göras (inte bara teoretiska beräkningar som är brukligt) på bullernivån samt att en utvärdering (utifrån de värdena) sedan skall göras för att se hur stor påverkan utbyggnaden gör. Brf har förstått att det talas om möjlig lösning för området bortanför Ånäsfält men ser inget (i någon detaljplan) om en lösning för Brf:s del. Brf har, precis som det området Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 44(57)

158 bortanför Ånäsfältet, en tät planering av spår och motorväg. I dagsläget finns det redan bullerplank bortanför Ånäsfältet men utanför Brf ingenting. Det finns även en stor oro för ökad förorening inom föreningen. Brf önskar se dokument angående även detta. Detta problem gäller fler fastigheter på Övre Olskroksgatan. närmare bestämt gatunummer Allra mest Brf inväntar återkoppling. Kommentar: Genomförda beräkningar visar att den nuvarande tågtrafiken på sträckan Sävenäs Station Centralen ger upphov till mellan 46 och 64 db(a) ekvivalentnivå respektive mellan 64 och 82 db(a) maximalnivå utmed första radens bostadsbebyggelse. Det område som beräknas ha högst ljudnivåer är sektorn mellan Munkebäcksmotet och Ånäsmotet som ligger utanför detaljplan för Olskroken. Avsnittet har idag bullerreducerande skärmar utmed E20, men skärmarna är inte tillräckligt höga för att ge någon egentlig skärmverkan från spårområdet som ligger cirka 70 meter norr om bullerskyddet. En bidragande orsak är att bakomliggande bostäder är förlagda på upp till 15 meters högre nivå än E20 och spårområdet. Det är bullerskärmarna som ligger utanför detaljplanområdet som behöver höjas för att minska buller på den befintliga bebyggelsen. I driftskedet utgör buller från ytspår en störningskälla som påverkar omkringboende. Föreslagna skyddsåtgärder såsom bullerskärmar och lokala åtgärder på fasader och uteplatser är i de flesta fall tillräckliga. Konsekvenserna avseende buller i driftskedet bedöms med inarbetade åtgärder som små med enstaka decibels förändring i ljudnivå. Detaljplanen kan inte reglera bullernivåerna under byggtiden. Trafikverket ansvarar för att bullernivåerna inte överskrids under byggtiden. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 41. Tomträttshavare för fastigheter, Olskroken 25:14, Olskroken 35:9 och Olskroken 35:7 I egenskap av tomträttshavare till fastigheterna Göteborg Olskroken 35:14, 35:9 och 35:7 (nedan "Fastigheterna") får Castellum Väst AB (nedan "Castellum") lämna följande samrådsyttrande på rubricerande planförslag (nedan "Planförslaget"). Den 30 januari 2017 har Castellum inkommit med ett reviderad yttrande som redovisas efter yttrande som inkom under svarstid. Castellum vidhåller vad som anförts vid tidigare yttranden, möten och sammanträden med Trafikverket samt kompletterar med ytterligare kommentarer och synpunkter på Planförslaget. Vi reserverar oss också för förändringar och ytterligare synpunkter som kan komma upp från oss och andra involverade i det fortsatta arbetet med Planförslaget. Bakgrund Castellum förvärvade fastigheterna under Fastigheterna berörs både direkt och indirekt utav planförslaget med både ianspråktagen mark och indirekt genom kommande störningar som kommer att härledas till planförslaget under och efter byggtiden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 45(57)

159 Bilden visar Fastigheterna idag, kommunikationsmöjligheterna mot Fruktgatan. För Olskroken 35:9 och 35:14 som påverkas av ianspråktagen mark gäller detaljplanen, akt 1480K-ll- 3844, daterad Detaljplanen anger J1, industri och en högsta byggnadshöjd om 16 meter. Byggrätten gäller över hela Olskroken 35:9 och 35:14 dock med undantag för ett mindre u-område inom Olskroken 35:9, alla inskränkningar i Fastigheterna innebär således också inskränkningar i byggrätten. Fastigheterna är även delägare i gemensamhetsanläggningen Olskroken ga:4 som också direkt påverkas av Planförslaget. Gemensamhetsanläggningen innehåller bl.a. skyddsstaket, grindar och säkerhetssystem runt hela området för Partihallarna. Konsekvenser Bilden nedan visar fastigheterna med illustrationen från föreslagen järnvägs- och detaljplan. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 46(57)

160 Olskroken 35:9 Under byggtiden så vill Trafikverket ta i anspråk 760 kvm med tillfällig nyttjanderätt enligt lagen om byggande av järnväg. Det fungerar inte med pågående verksamhet. Möjligheten till rundkörning på fastigheten försvinner vilket försvårar för verksamheterna och transporterna inom området. Rund körningen är en förutsättning för att verksamheterna ska fungera på ett normalt sätt. En utav hyresgästerna har sin personalparkering på norra kortsidan samt längsmed den östra fasaden inom Olskroken 35:9, ut mot Fruktgatan. Parkeringen längsmed östra fasaden kommer inte kunna nyttjas under byggtiden. Castellum förhyr ytterligare 18 stycken parkeringsplatser av Higab ut mot Fruktgatan som inte heller kommer att kunna nyttjas, varken under eller efter byggnation. Trafikverket vill med servitutsrätt belasta ett område om 795 kvm av fastigheten för grundläggning. Rundkörningen kommer inte heller att fungera efter byggnationen då de tillfälliga etableringsytorna lämnas, en del av byggnaden måste så fall rivas för att en lastbil inte ska ha en minimal marginal till hushörnet vid rundkörning. Det förutsätts dessutom att ingen lastbil är placerad vid yttersta porten på den sydöstra kortsidan. Detta inverkar därför på den pågående verksamheten. Olskroken 35:14 Planförslaget omöjliggör rundkörning på fastigheten vilket kraftigt försvårar för verksamheten och transporterna inom området. Rundkörningen är en förutsättning för att verksamheterna ska fungera med lastning och lossning på kortsidorna. Planförslaget reducerar därför möjligheten till en framtida uppdelning och användning av byggnaden. Planförslaget omöjliggör åtkomsten till fläkt- och kylmaskinrum. Det är större apparater och maskiner som kräver ombesörjning och det sker då från Fruktgatan som vetter ut mot spåret. Planförslaget innebär också att skyltläget väsentligt försämras ut mot E20. Bilden nedan är tagen från E20 mot fasaden på Olskroken 35:14 som våra hyresgäster valt att skylta upp. Efter byggnationen enligt förslag syns inte längre skyltningen. Hur kompenseras Castellum för ett sämre skyltläge? Fasadskötseln försvåras väsentligt, att köra en skylift runt fastigheten kommer inte längre vara möjligt. Framtida fasadarbeten kommer därför fördyras, hur kompenseras Castellum för att vi inte längre kan sköta vår fasad på ett normalt sätt? Trafikverket vill med servitutsrätt belasta ett område om kvm av fastigheten för grundläggning. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 47(57)

161 En ny serviceväg planeras sydväst om Olskroken 35:14. Servicevägen omöjliggör för den komprimator som är placerad här samt försvårar för nyttjandet av lastbryggan och därav in- och utlastningar som ytan används för idag. Castellums synpunkter på Planförslaget Castellum är ett av Göteborgs största privata fastighetsbolag och vi ser positivt på infrastruktursatsningar som gynnar Göteborg och dess tillväxt. Castellum är medvetna om att infrastruktursatsningar kan störa sin omgivning i olika utsträckning. Planförslaget innebär dock för stora konsekvenser för Fastigheterna och Partihallsområdet i sin helhet. Fastigheterna minskar i attraktivitet och därav också i värde, de blir mindre attraktiva att hyra innan, under och efter byggtiden. Vad händer ifall hyresgäster väljer att flytta eller kräver en nedsättning av hyran på grund av byggnationen och de störningar den för med sig? Redan nu har det skapats en oro i området för vad Planförslaget kommer att innebära. Castellum förutsätter kompensation för eventuella hyresbortfall och hyresnedsättningar. Inom Partihallsområdet ligger Fruktgatan som är en tillfartsgata inom kvartersmark. Gatan planeras alltså enligt järnvägsplan och detaljplan om till järnvägsändamål. Fruktgatan används idag och fyller en viktig funktion för hela Partihallsområdet och fastigheterna som ligger i anslutning mot denna. En riskutredning har upprättats på uppdrag av Trafikverket vilken behandlar en riskanalys för tredje man i Olskroken med anledning av flyttning av spår och nyanläggning av spår inom projekten Västlänken och Olskroken Planskildhet. Castellum finner ingen anledning att betvivla riktigheten i den huvudsakliga riskbedömningen för Fastigheterna. Det bör dock särskilt framhållas att slutsatserna är preliminära och att riskanalysen inte är baserad på det nu föreliggande planförslaget då lokaliseringen för spåret har ändrats sedan riskutredningen genomfördes. Castellum förutsätter att riskanalysen revideras. Riskanalysen framhåller att risknivån med hänsyn till transporter av farligt gods är oacceptabelt redan med nuvarande användning av området och fastigheten samt i förhållande till vad som medges enligt idag gällande detaljplan. Det ska därför tydligt framgå att Trafikverket ansvarar för projektering och iordningsställande av det område som i Planförslaget och riskutredningen anses behövs. Det ska ske på allmän platsmark samt att frågan om investeringar samt framtida drift och underhåll får utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Trafikverket ska bära samtliga kostnader för skydd idag, och i framtiden, med eventuella lagändringar. Castellum kan inte utläsa hur man ska hantera buller och skakningar. I planbeskrivningen står det angivet att det erbjuds utförande av fasadåtgärder utanför järnvägsmark som förstärkt brandskydd vid eventuell olycka. Castellum förutsätter dock att både buller och riskreducerande åtgärder hanteras och åtgärdas vid källan och inte inne på någon utav Fastigheterna. Det står inget angivet i planbeskrivningen om de servitut som Trafikverket måste tillskapa för grundläggning av det nya spåret. Castellum saknar en bedömning och redovisning för hur byggnaderna på Fastigheterna kommer påverkas av och på vilket sätt man avser att stöd på la under redan befintliga byggnader. Rättigheterna i form av servitut som föreslås enligt Planförslaget är belastningar i respektive fastighet som Castellum kräver ersättning för. Castellum vill också förstå och ta del hur man kommit fram till området för servitutsrätt, området ser väl tilltaget ut. Framtida avstånd till spårmitt är enligt riskanalys är 5 meter för Olskroken 35:14 och 6 meter för Olskroken 35:9 från tidigare m. Det förordas alltid 30 meter bebyggel- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 48(57)

162 sefritt från järnväg enligt djupgående analys av säkerhetsavstånd som bör gälla lokalisering av olika typer av verksamheter i närhet av transportleder enligt Göteborgs översiktsplan. Castellum vill få utrett vad som händer den dagen då byggnaderna behövs rivas och man vill bygga nytt alternativt då det ansöks om bygglov för ny verksamhet inom befintlig detaljplan. Kan nya regler och nya krav på skyddsåtgärder drabba Castellum ekonomiskt i framtiden? Ändamålet industri är en bred bestämmelse och kan inkludera verksamheter allt i från produktion, lager till kontor och vaktmästarbostäder som behövs för industriverksamheten. Castellum vill försäkra sig om att ändamålet "industri" enligt detaljplanen inte blir begränsad till endast pågående verksamhet utan att flexibiliteten kvarstår. Castellum anser att mätningar och besiktningar ska ske ett antal år före byggstart, kontinuerligt under byggskedet samt ett antal år efter byggskedet med ett minimum av 10 år efter godkänd slutbesiktning och åtgärdande av eventuella skador, viket kan anses som en normal tid för att kunna bedöma eventuella slutliga sättningsskador. Besiktningar och mätningar bör vara dokumenterade och skriftligen godkända av huvudmannen för Planförslaget. Utöver okulärbesiktningar bör varje fastighet dubbas och avvägas. Castellum efterfrågar också ett kontrollprogram för övervakning av byggnadsverksamheten där det vidare beskrivs hur kontroller skall utföras samt vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och vilka bullernivåer som skall klaras. Begränsning av arbetstider, olika typer av tekniska utföranden som minskar ljudnivåer och därav kan minska störningarna. Avslutande kommentar Castellum har inte varit initiativtagare till eller på annat sätt medverkat till de riskskapande åtgärderna och ska därför inte bli lidande av det i framtiden. Castellum förutsätter därför att samtliga kostnader som uppkommer nu och i framtiden som kan härledas till projektet Olskroken Planskildhet också belastar Trafikverket. Castellum accepterar varken föreslagen järnvägsplan eller detaljplan för området. Huvudproblemet är fortsatt rundkörningen och lastning och lossning för Olskroken 35:9 och 35:14 men även problem med skötseln och förvaltningen av våra fastigheter, kommunikationen för hela Partihallsområdet, skyltläget med en fasad som inte längre kommer vara synlig mot E20, förlorade parkeringsplatser samt en rad andra problem som vi gjort ett försök att framhäva i detta sam rådsyttrande. Castellum ser dessvärre ingen bra lösning för fastigheten Olskroken 35:14 om inte Planförslaget ändras. Planförslaget har allt för stor inverkan på fastigheten och verksamheten som bedrivs i och runt den. Castellum anser följande: I första hand vill Castellum att Trafikverket och kommunen ändrar järnvägsplan respektive detaljplan och då möjliggör för rundkörning för både Olskroken 35:9 och 35:14 så att verksamheterna kan fortsätta som tidigare. I andra hand vill Castellum att Trafikverket löser in Olskroken 35:14 och samtidigt ersätter Castellum för samtliga intrång, påverkan på verksamheterna och samtliga övriga skador på Fastigheterna som föranletts och kan härledas till projektet Olskroken Planskildhet. Reviderad yttrande från den I egenskap av tomträttshavare till fastigheterna Göteborg Olskroken 35:14, 35:9 och 35:7 (nedan "Fastigheterna") får Castellum Väst AB (nedan "Castellum") lämna följande samrådsyttrande på rubricerande planförslag (nedan "Planförslaget"). Castellum vidhåller vad som anförts vid tidigare yttranden, möten och sammanträden med Trafikverket samt kompletterar med ytterligare kommentarer och synpunkter på Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 49(57)

163 Planförslaget. Vi reserverar oss också för förändringar och ytterligare synpunkter som kan komma upp från oss och andra involverade i det fortsatta arbetet med Planförslaget. Bakgrund Castellum förvärvade Fastigheterna under Fastigheterna berörs både direkt och indirekt utav Planförslaget med både ianspråktagen mark och indirekt genom kommande störningar som kommer att härledas till Planförslaget under och efter byggtiden. Bilden visar Fastigheterna idag, kommunikationsmöjligheterna mot Fruktgatan. För Olskroken 35:9 och 35:14 som påverkas av ianspråktagen mark gäller detaljplanen, akt 1480K-ll-3844, daterad Detaljplanen anger Jl, industri och en högsta byggnadshöjd om 16 meter. Byggrätten gäller över hela Olskroken 35:9 och 35:14 dock med undantag för ett mindre u-område inom Olskroken 35:9, alla inskränkningar i Fastigheterna innebär således också inskränkningar i byggrätten. Fastigheterna är även delägare i gemensamhetsanläggningen Olskroken ga:4 som också direkt påverkas av Planförslaget. Gemensamhetsanläggningen innehåller bl.a. skyddsstaket, grindar och säkerhetssystem runt hela området för Partihallarna. Konsekvenser Bilden nedan visar Fastigheterna med illustrationen från föreslagen järnvägs- och detaljplan. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 50(57)

164 Olskroken 35:9 Under byggtiden så vill Trafikverket ta i anspråk yta med tillfällig nyttjanderätt enligt lagen om byggande av järnväg. Det fungerar inte med pågående verksamhet. Möjligheten till rund körning på fastigheten försvinner vilket försvårar för verksamheterna och transporterna inom området. Rundkörningen är en förutsättning för att verksamheterna ska fungera på ett normalt sätt. En utav hyresgästerna har sin personalparkering på norra kortsidan samt längsmed den östra fasaden inom Olskroken 35:9, ut mot Fruktgatan. Parkeringen längsmed östra fasaden kommer inte kunna nyttjas under byggtiden. Trafikverket vill möjligen med servitutsrätt belasta ett område av fastigheten för grundläggning. Rundkörningen kommer efter byggnationen fungera enligt uppgift från Trafikverket då de tillfälliga etableringsytorna lämnas. Det förutsätts dock att ingen lastbil är placerad vid yttersta porten på den sydöstra kortsidan. Detta inverkar därför fortsatt på den pågående verksamheten. Olskroken 35:14 Planförslaget omöjliggör rund körning på fastigheten vilket kraftigt försvårar för verksamheten och transporterna inom området under byggtiden. Rund körningen är en förutsättning för att verksamheterna ska fungera med lastning och lossning på kortsidorna. Planförslaget reducerar därför möjligheten till en framtida uppdelning och användning av byggnaden. Planförslaget omöjliggör åtkomsten till fläkt- och kylmaskinrum under byggtiden. Det är större apparater och maskiner som kräver ombesörjning och det sker då från Fruktgatan som vetter ut mot spåret. Planförslaget innebär också att skyltläget väsentligt försämras ut mot E20. Bilden nedan är tagen från E20 mot fasaden på Olskroken 35:14 som våra hyresgäster valt att skylta upp. Efter byggnationen enligt förslag syns inte längre skyltningen. Hur kompenseras Castellum för ett sämre skyltläge? Trafikverket vill möjligen med servitutsrätt belasta ett område av fastigheten för grundläggning. Castellum ser en begräsning i framtiden då rund körningen blir enkelriktad, detta försvårar logistiken och portar på bägge kortsidor. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 51(57)

165 Castellums synpunkter på Planförslaget Castellum är ett av Göteborgs största privata fastighetsbolag och vi ser positivt på infrastruktursatsningar som gynnar Göteborg och dess tillväxt. Castellum är medvetna om att infrastruktursatsningar kan störa sin omgivning i olika utsträckning. Planförslaget innebär dock för stora konsekvenser för Fastigheterna och Partihallsområdet i sin helhet. Fastigheterna minskar i attraktivitet och därav också i värde, de blir mindre attraktiva att hyra innan, under och efter byggtiden. Vad händer ifall hyresgäster väljer att flytta eller kräver en nedsättning av hyran på grund av byggnationen och de störningar den för med sig? Redan nu har det skapats en oro i området för vad Planförslaget kommer att innebära. Castellum förutsätter kompensation för eventuella hyresbortfall och hyresnedsättningar. Inom Partihallsområdet ligger Fruktgatan som är en tillfartsgata inom kvartersmark. Gatan planeras alltså enligt järnvägsplan och detaljplan om till järnvägsändamål. Fruktgatan används idag och fyller en viktig funktion för hela Partihallsområdet och fastigheterna som ligger i anslutning mot denna. En riskutredning har upprättats på uppdrag av Trafikverket vilken behandlar en riskanalys för tredje man i Olskroken med anledning av flyttning av spår och nyanläggning av spår inom projekten Västlänken och Olskroken Planskildhet. Castellum finner ingen anledning att betvivla riktigheten i den huvudsakliga riskbedömningen för Fastigheterna. Det bör dock särskilt framhållas att slutsatserna är preliminära och att riskanalysen inte är baserad på det nu föreliggande planförslaget då lokaliseringen för spåret har ändrats sedan riskutredningen genomfördes. Castellum förutsätter att riskanalysen revideras. Riskanalysen framhåller att risknivån med hänsyn till transporter av farligt gods är oacceptabelt redan med nuvarande användning av området och fastigheten samt i förhållande till vad som medges enligt idag gällande detaljplan. Det ska därför tydligt framgå att Trafikverket ansvarar för projektering och iordningsställande av det område som i Planförslaget och riskutredningen anses behövs. Det ska ske på allmän platsmark samt att frågan om investeringar samt framtida drift och underhåll får utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Trafikverket ska bära samtliga kostnader för skydd idag, och i framtiden, med eventuella lagändringar. Castellum kan inte utläsa hur man ska hantera buller och skakningar. I planbeskrivningen står det angivet att det erbjuds utförande av fasadåtgärder utanför järnvägsmark som förstärkt brandskydd vid eventuell olycka. Castellum förutsätter dock att både buller och riskreducerande åtgärder hanteras och åtgärdas vid källan och inte inne på någon utav Fastigheterna. Det står inget angivet i planbeskrivningen om de servitut som Trafikverket måste tillskapa för grundläggning av det nya spåret. Castellum saknar en bedömning och redovisning för hur byggnaderna på Fastigheterna kommer påverkas av och på vilket sätt man avser att stöd på la under redan befintliga byggnader. Rättigheterna i form av servitut som föreslås enligt Planförslaget är belastningar i respektive fastighet som Castellum kräver ersättning för. Castellum vill också förstå och ta del hur man kommit fram till området för servitutsrätt, området ser väl tilltaget ut. Framtida avstånd till spårmitt är enligt uppgift från Trafikverket 9 meter för Olskroken 35:14. Det förordas alltid 30 meter bebyggelsefritt från järnväg enligt djupgående analys av säkerhetsavstånd som bör gälla lokalisering av olika typer av verksamheter i närhet av transportleder enligt Göteborgs översiktsplan. Castellum vill få utrett vad som händer den dagen då byggnaderna behövs rivas och man vill bygga nytt alternativt då det ansöks om bygglov för ny verksamhet inom befintlig detaljplan. Kan nya regler och nya Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 52(57)

166 krav på skyddsåtgärder drabba Castellum ekonomiskt i framtiden? Ändamålet industri är en bred bestämmelse och kan inkludera verksamheter allt i från produktion, lager till kontor och vaktmästarbostäder som behövs för industriverksamheten. Castellum vill försäkra sig om att ändamålet "industri" enligt detaljplanen inte blir begränsad till endast pågående verksamhet utan att flexibiliteten kvarstår. Castellum anser att mätningar och besiktningar ska ske ett antal år före byggstart, kontinuerligt under byggskedet samt ett antal år efter byggskedet med ett minimum av 10 år efter godkänd slutbesiktning och åtgärdande av eventuella skador, viket kan anses som en normal tid för att kunna bedöma eventuella slutliga sättningsskador. Besiktningar och mätningar bör vara dokumenterade och skriftligen godkända av huvudmannen för Planförslaget. Utöver okulärbesiktningar bör varje fastighet dubbas och avvägas. Castellum efterfrågar också ett kontrollprogram för övervakning av byggnadsverksamheten där det vidare beskrivs hur kontroller skall utföras samt vilka skyddsåtgärder som ska vidtas och vilka bullernivåer som skall klaras. Begränsning av arbetstider, olika typer av tekniska utföranden som minskar ljudnivåer och därav kan minska störningarna. Avslutande kommentar Castellum har inte varit initiativtagare till eller på annat sätt medverkat till de riskskapande åtgärderna och ska därför inte bli lidande av det i framtiden. Castellum förutsätter därför att samtliga kostnader som uppkommer nu och i framtiden som kan härledas till projektet Olskroken Planskildhet också belastar Trafikverket. Castellum accepterar varken föreslagen järnvägsplan eller detaljplan för området. Huvudproblemet är fortsatt rundkörningen och lastning och lossning för Olskroken 35:9 och 35:14 men även problem med skötseln och förvaltningen av våra fastigheter, kommunikationen för hela Partihallsområdet, skyltläget med en fasad som inte längre kommer vara synlig mot E20, förlorade parkeringsplatser samt en rad andra problem som vi gjort ett försök att framhäva i detta samrådsyttrande. Castellum ser dessvärre ingen bra lösning för fastigheten Olskroken 35:14 om inte Planförslaget ändras. Planförslaget har allt för stor inverkan på fastigheten och verksamheten som bedrivs i och runt den. Castellum anser följande: I första hand vill Castellum att Trafikverket och kommunen ändrar järnvägsplan respektive detaljplan och då möjliggör för rundkörning i båda riktningar för både Olskroken 35:9 och 35:14 så att verksamheterna kan fortsätta som tidigare. I andra hand vill Castellum att Trafikverket löser in Olskroken 35:14 och samtidigt ersätter Castellum för samtliga intrång, påverkan på verksamheterna och samtliga övriga skador på Fastigheterna som föranletts och kan härledas till projektet Olskroken Planskildhet. Kommentar: Castellum Väst AB (Castellum) hävdar i sitt yttrande att Fruktgatan, som är en kvartersgata, kommer omvandlas till järnvägsändamål enligt järnvägsplan och detaljplan. I samråd II och det nya planförslaget har järnvägsområdet och de nya järnvägsspåren flyttats söderut, längre från befintliga byggnader på fastigheterna. Planförslaget visar att en del av Fruktgatan som idag utgörs av parkeringar, kommer att tas i anspråk för järnvägsändamål, medan den norra delen av gatan kommer att kvarstå inom gällande detaljplan och med bibehållen möjlighet att köra runt fastigheterna Olskroken 35:9 och 35:14. Avståndet mellan den befintliga byggnaden på fastigheten Olskroken 35:14 och den nya plangränsen, utökad bangård, kommer att vara ca 6,5 m. Avståndet mellan den befintliga byggnaden på fastigheten Olskroken 35:9 och den nya plangränsen kommer att varie- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 53(57)

167 ra mellan 6,5 m och 12 m i norra delen. Sammanlagt kommer avståndet till plangränsen och spårets mitt att vara längre än i det förslag som presenterades vid samråd I. Castellum har anfört att riskanalysen inte är baserad på det nu föreliggande planförslaget då lokaliseringen för spåret har ändrats sedan riskutredningen genomfördes. Castellum förutsätter att riskanalysen revideras. I samband med ett kompletterande samråd för Järnvägsplan Olskroken Planskildhet har riskanalysen utökats pga. ett tillkommande sjätte spår. Spårläget hanteras inte av detaljplanen utan av järnvägsplanen. Området som omfattas av riskanalysen är dock detsamma för Järnvägsplan Olskroken Planskildhet som för detaljplan för Olskroken. Plankartan fastställer att det får byggas en skyddsmur på en sträcka av cirka 250 meter vid ett område mittemot fastigheterna i Partihallsområdet. Olskroken planskildhet innefattar anläggning ovan mark där det genomförs ombyggnad till planskilda järnvägsspår. Ett omfattande säkerhetsarbete har bedrivits inom ramen för järnvägsplanerna. Detta arbete syftade till att formulera krav och ta fram de förutsättningar avseende risk, säkerhet och anläggningens allmänna installationer som krävs för att anläggningens övergripande funktionskrav och Trafikverkets/ Västlänkens mål avseende personsäkerhet för den driftsatta anläggningen ska säkerställas. Olskroken Planskildhet och Västlänken ska tillgodose höga krav på säkerhet för person, egendom och miljö. Hög säkerhet i både bygg- och driftskedet nås genom att säkerhetstänkandet förs in i planering, projektering och byggande. Castellum anför att planbeskrivningen inte behandlar de servitut som Trafikverket måste upprätta för grundläggning av det nya spåret. Grundläggningen av nya spår är redovisad i Järnvägsplan Olskroken Planskildhet, och servitut för grundläggning skall bildas enligt Järnvägsplanen. Detaljplanen för Olskroken ändrar endast del av gällande detaljplan i den södra delen av Partihallsområdet. Den övriga delen av området styrs av planbestämmelserna i gällande detaljplan. Castellum vill få utrett vad som händer den dag byggnaderna behöver rivas, och man vill bygga något nytt, eller om man ansöker om bygglov för ny verksamhet inom befintlig detaljplan. Eventuella ändringar av befintliga byggnader kommer att göras i bygglovprocessen och enligt gällande detaljplan för aktuell fastighet. Castellum menar att mätningar och besiktningar bör ske ett antal år före byggstart, kontinuerligt under byggskedet, samt ett antal år efter byggskedet under en period av minst 10 år. Detaljplanen avser enbart planeringen av utökad bangård och frågor avseende besiktning, mätningar under byggtid osv. hanteras under byggtiden. Castellum ser ingen bra lösning för fastigheten Olskroken 35:14 om inte planförslaget ändras. Detaljplaneförslaget är utformat efter Järnvägsplanen och Trafikverkets behov av nya spår som är av riksintresse för kommunikationen i Sverige. Frågor avseende ersättning och inlösning av Olskroken 35:14 är en sak mellan Trafikverket och Castellum. Castellum accepterar varken föreslagen järnvägsplan eller detaljplan för området. Huvudproblemet är fortsatt tillgänglighet att köra runt fastigheterna respektive lastning och lossning för Olskroken 35:9 och 35:14 osv. Ytorna framför de befintliga lastnings- och lossningsplatserna är oförändrade jämfört med gällande detaljplan. I och med planförändringarna i samråd II medger planen både runtkörning samt lastning och lossning för berörda fastigheter. Järnvägsplanen och detaljplanen upptar en del av Fruktgatan som ligger utanför Eklandias tomträtt. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 54(57)

168 Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende 42. Hyresgästföreningen Har inte kommit in med yttrande. Övriga 43 Boende på Prinsgatan 10A Har tagit del av detaljplanen för bangården i Olskroken vid ett informationsmöte och genom handlingarna. Planen tillstyrkes: - God grund för det lokalt och regionalt värdefulla projektet Västlänken och projekt Olskroken planskildhet. - Bra stöd för stadsutveckling i Gamlestaden. - Utgångspunkt för en ny tågstation i Gamlestaden vid Västra stambana. Boende vill speciellt lyfta fram ytterligare en positiv aspekt utöver de som beskrivs i samrådshandlingen. Då Västra stambanan vid Sävenäs är tvåspårig blir ett flytt av järnvägsstation till Gamestaden en förbättring då persontrafiken här blir fyrspårig. Det innebär till skillnad från idag vid stationen vid Sävenäs att regional- och fjärtåg då inte kommer att hindras av de lokaltåg som stannar vid stationen. Järnvägstarfiken blir robustare och mindre störningskänslig och till viss mindre utökas även kapaciteten. Det är därför värdefullt att detaljplanen förbereder en sådan förflyttning. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 44. Företrädare för Götiska Förbundet i Göteborg Götiska Förbundet hyr Skansen Lejonet, en fastighet som skyddas som riksintresse enligt kulturmiljölagen. Irreparabla skador kommer att uppkomma på Skansen Lejonet genom den planerade utformningen av järnvägstunneln Västlänken. Skansen Lejonet är belägen direkt väster om detaljplaneområdet för Olskrokens bangård. Tågtunneln Västlänken är planerad att förläggas i tunnel från Station Centralen vidare under Skansen Lejonet via ett tråg fram till väg E6, därefter via en bro över väg E6 och sedan via ytterligare en bro som landar innan Gustavsplatsen, och där ansluta till Olskroken. Den planerade utformningen av Olskroken i form av en planskildhet via broar är styrd av förutsättningen att Västlänkens anslutning skall angöra Olskroken. Västlänken kommer att medföra omfattande och irreversibel negativ påverkan på riksintresset Skansen Lejonet och kommer med förslagen utformning även att påverka riksintresset genom att anslutningen förläggs på broar i Olskroken. Det föreligger nya omständigheter vad gäller legaliteten i Regeringens beslut enligt 17 kap. miljöbalken att lämna tillåtlighet till Olskroken planskildhet. Dessa omständigheter samt det faktum att Olskroken kan byggas med mindre intrång för samma ändamål kullkastar förutsättningarna att godkänna den föreslagna detaljplanen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 55(57)

169 Götiska Förbundets principiella inställning är att den ansökta detaljplanen i första hand skall avvisas och i andra hand skall avslås. På grund av hög arbetsbelastning och att ytterligare information behöver processas inkommer Götiska Förbundet med en utvecklad sak framställan senast den 15 januari. Kommentar: Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet. Kapaciteten för passerande godståg i Olskroken är begränsad. Sedan slutet av 1990-talet har problemen i järnvägssystemet i och kring Göteborg blivit tydliga, allt eftersom man närmat sig gränsen för vad systemet klarar av. Störningar med stora förseningar i järnvägstrafiken som följd är vanliga. Den kraftigt ökade godstrafiken är hänvisad till tider på dygnet då det finns utrymme på spåren. Bristen på spårkapacitet är ett hinder för att utveckla regional tågtrafik. På grund av dessa omständigheter byggs Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Skansen Lejonet är en fastighet av riksintresse, som skyddas enligt kulturmiljölagen. Skansen ligger i Gullbergsvass, väster om väg E6 och Olskrokensområdet. Olskrokens detaljplan rör området på västra sidan av väg E6, och omfattar inte området runt Skansen Lejonet. Detta område har däremot beaktats i detaljplanen för Järnvägstunneln Västlänken; tunnelmynningen, schakt m.m. Trafikverket har i samband med placeringen och utformningen av nya järnvägsbroar i Olskroken tagit hänsyn till kulturhistoriska värden runt området. En diskussion pågår mellan Trafikverket, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen om utformningen av tunnelmynningen och påverkan på Skansen Lejonet. Det förslag som redovisades i samråd II säkerställer att Gullbergsån kvarstår i sitt nuvarande läge, och därmed påverkas inte Skansens Lejonets kulturvärden negativt av planen. Tvärt om förstärker en bestämmelse om oförändrad omgivning detta värde. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. 45. Swedegas AB Swedegas AB har åtagit del av samrådshandlingarna angående detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inomstadsdelen Gullbergsvass. Av erhållna handlingarna framgår att Swedegas AB inte har någon högtrycksledning eller planerad utbyggnad för energigas i anslutning till planområdet, därav har Swedegas AB inget att erinra mot erhållet detaljplaneförslag. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuell beaktande vid planens genomförande. Ändringar Stadsbyggnadskontoret bedömer att det med följande ändringar är lämpligt att gå vidare med förslaget. Utöver mindre justeringar föreslås följande: En mindre justering av byggrätten för service och restaurang i nordvästra hörnet av planområdet. Byggrätten flyttas till ett avstånd på ca 2,5m från befintliga ledningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 56(57)

170 Införandet av en planbestämmelse för säkerställande av geotekniska åtgärder vid Gullbergsån. Införandet av en planbestämmelse mot försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna på Gullbergsåns slänter. Införandet av en upplysning om att lägsta golvnivå är 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkt. På Plankarta införs en administrativ bestämmelse för upphävande av strandskydd. Birgitta Lööf Planchef Emir Aganovic Planarkitekt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Samrådsredogörelse 57(57)

171 Samrådsyttrande Diarienummer Sida 1(4) Anna Hendén Planarkitekt Samhällsbyggnadsenheten Göteborgs stad Stadsbyggnadskontoret Förslag till detaljplan för utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborgs kommun, Västra Götalands län Handlingar daterade för samråd enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) i dess ordalydelse före 1 januari 2015, normalt förfarande. Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen lämnar följande bedömning enligt 5 kap. 14 plan- och bygglagen (2010:900) förkortad PBL. Länsstyrelsen yttrade sig den 18 december 2015 över samrådshandlingen. Då omfattade förslaget en omledning av Gullbergsån som nu inte är aktuell. Länsstyrelsen bedömer fortfarande att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Den geotekniska utredningen har justerats sedan förra samrådet men ett säkerställande av geotekniska åtgärder kvarstår. Planen behöver utformas så att den inte inverkar negativt på miljökvalitetsnormer för ytvatten främst avseende ekologiska kvalitetsfaktorer. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa/säkerhet, MKN för ytvatten och riksintresse måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande av planen inte skall prövas av Länsstyrelsen Motiv för bedömningen Under prövningsgrunder nedan redovisar Länsstyrelsens synpunkter på vad som ska uppfyllas för att det antagna planförslaget inte ska riskera att prövas av Länsstyrelsen om planen antas. Råd och synpunkter handlar om anvisningar för att planförslaget ska uppfylla lagstiftningens krav. Postadress: Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Telefon/Fax: Webbadress: otaland/ E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

172 Samrådsyttrande Diarienummer Sida 2(4) Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 PBL Riksintressen Natura 2000-området Säveån Utifrån befintligt underlag kvarstår Länsstyrelsens bedömning, att det vid genomförandet av detaljplanen inte kan uteslutas att det kan uppstå betydande påverkan på Natura 2000-området Säveån, nedre delen (SE ). I 2 kap. 2 PBL anges att hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kap. ska tillämpas vid planläggning enligt lagen. Enligt 4 kap. 8 miljöbalken (MB) får en användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a endast komma till stånd om sådant tillstånd har lämnats. Frågan om tillstånd till verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen, ska prövas tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB vid mark- och miljödomstolen. Det är alltså mark- och miljödomstolen som gör bedömningen om tillstånd krävs eller inte. Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas innan Natura 2000-frågan har prövats av markoch miljödomstolen, vilket förväntas ske hösten Kombiterminalen och Göteborg Norra Detaljplanen medför att spår till Kombiterminalen och Göteborg Norra, som Länsstyrelsen bedömer är av riksintresse för kommunikation, inte kan vara kvar i befintligt läge. För att Länsstyrelsen ska anse att riksintresset tillgodoses i enlighet med 3kap.8 MB behövs ett säkerställande av genomförandet av planerna med omlokalisering av funktionerna innan detaljplanen antas. Ett avtal har delgivits Länsstyrelsen i samband med tillstyrkandet av järnvägsplanen för Olskroken planskildhet. Länsstyrelsen behöver få information om ytterligare säkerställanden i takt med att processen med planerna med omlokalisering fortskrider. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Gullbergsån omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd i vattendrag samt Konnektiviteten i vattendrag, som ingår i den ekologiska statusen, är klassade som dåliga. Klassningen är dålig eftersom djur och växter saknar naturliga livsmiljöer i strandzonen då mycket stora delar av strandzonen har försvunnit. EU-domstolen har i Weserdomen (juli 2016) slagit fast att det försämringsförbud som gäller för miljökvalitetsnormerna ska gälla på kvalitetsfaktornivå. För Gullbergsån innebär det att det morfologiska tillståndet och konnektiviteten i vattendraget inte får försämras alls. Planbeskrivningen behöver förtydligas i fråga om påverkan på strandzonen och konsekvenserna på de berörda hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. I

173 Samrådsyttrande Diarienummer Sida 3(4) MKB:n anges att området kring Gullbergsån bedöms kunna kvarstå som grönyta och att slänter föreslås utformas med biologiskt erosionsskydd. Vidare anges att de slänter som ianspråktas kompenseras av att befintlig järnvägsbro rivs och att marker där kan återgå till slänt. Länsstyrelsen bedömer att det finns risk för att den naturlika strandzonen förminskas jämfört med nuläget och därför behöver regleringar som säkerställer en icke försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna inarbetas i plankartan i möjligaste mån. Hälsa säkerhet Geoteknik De stabiliseringsåtgärder som behöver vidtas längs Gullbergsån behöver säkerställas, se bifogat yttrande från SGI Råd enligt PBL och MB Enligt 5 kap. 14 PBL är en av Länsstyrelsens uppgifter under samrådet att ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL. Förhållande till översiktsplanen för Göteborg Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen delvis inte är förenlig med översiktsplanen för Göteborg. Utredningsområde för omlokalisering av funktionerna Kombiterminalen och Göteborg Norra i Sävenäs och i Hamnen saknas i översiktsplanens markanvändningskarta. Säkerställandet av funktionerna är därför nödvändigt inom ramen för aktuell detaljplan. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att strandskyddet kommer att inträda på platsen när gällande plan upphävs. Kommuner behöver hantera frågan. Övriga synpunkter Planbeskrivningen och Miljökonsekvensbeskrivningen behöver justeras så att de genomgående beskriver projektet nu när en omgrävning av Gullbergsån inte längre avses. Se exempelvis MKB stycke 6.6 (sidan 20) och Planbeskrivning sid 75 tabell 4. Vi är frågande till om det fortfarande är aktuellt med särskilda åtgärder i anläggningsskedet för att säkerställa den befintliga och framtida försörjningen gällande Kodammarnas avloppspumpstation som anges på sidan 35 sista stycket, Teknisk försörjning. Vidare behöver planbeskrivningen korrekturläsas. Trafikverket har synpunkter på ansvarsfördelning mm se yttrande från Trafikverket daterat som bifogas.

174 Samrådsyttrande Diarienummer Sida 4(4) Synpunkter enligt annan lagstiftning Miljöbalken Den ansökan om tillstånd enligt miljöbalken som Trafikverket ansvarar för behöver justeras i fråga om de nu aktuella åtgärderna vid Gullbergsån. Detta yttrande har enhetschef Helena Carling beslutat och planhandläggare Anna Hendén föredragit. I den slutliga handläggningen har även Patrik Jansson, Rebecka Thorwaldsdotter, Robert Ernstsson, Sigrid Häggbom och Peter Wirdenäs från Länsstyrelsens Tvärgrupp Göteborg medverkat. Helena Carling Anna Hendén Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilaga för kännedom: Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från SGI, daterat Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från Trafikverket, daterat Kopia till: Trafikverket SGI Sbk, Emir Aganovic, Trafikverket Jenny Karlsson Miljöförvaltningen

175 Granskningsutlåtande BN-datum: Diarienummer: 0594/13 Aktbeteckning: Emir Aganovic Telefon: E-post: Detaljplan för Utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelen Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg Granskningsutlåtande Handläggning Byggnadsnämnden beslöt den 25 april 2017 att skicka ut detaljplaneförslaget för granskning. Förslaget har sänts för granskning enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under tiden den 10 maj juni Förslaget har varit tillgängligt på stadsbyggnadskontoret, Köpmansgatan 20. under tiden 10 maj juni Förslaget finns även tillgängligt på Göteborgs Stads hemsida: Sammanfattning På byggnadsnämndens sammanträde togs beslut den , 193 att genomföra granskning för detaljplaneförslaget. Förslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets, bilaga 1, under perioden 10 maj 2017 till 13 juni Totalt har ca 26 yttrande inkommit under granskningen. Den allvarligaste invändningen bland inkomna synpunkter är Länsstyrelsens bedömning att riksintresset kombiterminalen och Göteborg Norra måste säkras inom ramen för planen. Vidare behöver påverkan på Natura 2000-området Säveån prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs 1(66)

176 inom naturområde. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen finns inte på plankartan. Framförda synpunkter har i övrigt till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna på plankartan och planbeskrivningen. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark- och miljödomstolen miljödomen för Västlänken och Olskroken. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten inte till någon del ska utföras inom ett Natura 2000-område. I december 2017 färdigställts kombiterminal etapp 1 i Göteborgs Hamn, och verksamheten vid kombiterminalen i Gullbergsvass har flyttats till en ny kombiterminal. Vissa synpunkter, som att ändra järnvägsplan och avslå detaljplan har inte kunnat tillgodoses. Kvarstående erinringar finns från två berörda fastighetsägare samt två aktiebolag som har inkommit med yttrande och yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås.deras synpunkter berör en del genomförandefrågor, uthyrning av lokaler, säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten, störningar från byggarbetsplats samt att fastighet är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet. En Förening/förbundet som har sin verksamhet utanför planområdet har inkommit med yttrande och yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Fastighetskontoret, Trafikverket och Trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Efter inkomna yttrande under granskningen har följande ändringar gjorts på plankarta: - På plankartan kompletteras förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) med texten: Gång- och cykelbro, max 5 meter bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 meter. - På plankartan läggs en planbestämmelse a2 till inom egenskapsgränsen för parkering, alldeles nordost om området för C1H1. - Planbestämmelse a2 som ligger inom användningsgränsen för NATUR på Gullbergsåns östra strand, mellan Gullbergsån och HUVUDGATAN (Partihandelsgatan), tas bort för att säkerställa strandskydd inom området som betecknas NA- TUR. - Den administrativa gränsen ändras på plankartan för att överensstämma med beteckningen Administrativ gräns under BETECKNINGAR PÅ PLANKARTA. - Inom Användningsgränsen för E (Teknisk anläggning) minskas användningsytan i nordvästra hörnet på grund av befintliga ledningar och säkerställer med (prickmark) att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. - Med hänsyn till inkommet yttrande om ledningsrätt, kompletteras planbestämmelse avseende byggnation av skärmtak och lastkaj med texten: med hänsyn på befintliga underjordiska ledningar. - För att säkerställa återplantering inom Gullbergsåns slänter kompletteras planbestämmelse för markens anordnande n1 - Slänten ska utgöras av naturlik strandzon, med texten: som innehåller träd. - På västra sidan om befintlig byggnad inom fastigheten Olskroken 35:1, på mark som får endast byggas med lastkaj och skärmtak, säkerställs marken för underjordiska ledningar, med (prickmark) så att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 2(66)

177 Upplysning på plankartan kompletteras med texten: anslutning med och lyder: Lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att en anslutning med självfall ska tillåtas. På plankartan införs nya upplysningar: - Göteborgs Stads Kretslopp och Vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1. - Byggnadsdelar för ny byggnad, inom fastigheten Olskroken 35:1 som är närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. Ändringar i planbeskrivningen: Inom avsnitt Översiktsplan (på sidan 20) tas följande texte bort: Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd. Texten tas bort från planbeskrivningen på grund av att anläggningen ligger utanför planområdet. Avsnitt Riksintresse och Natura 2000 (på sidan 22) kompletteras med texten: Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura 2000-områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Avsnitt om Kombiterminaler (på sidan 62) kompletteras med texten: Trafikverket har i oktobers informationsblad om Västlänken, för år 2017 meddelat att den nuvarande verksamheten på Kombiterminalen i Gullbergsvass flyttas i december 2017 till en ny anläggning i Göteborgs Hamnen på Hisingen. Den nya anläggningen kommer att invigas i början av februari Avsnitt om Dagvatten (på sidan 66) kompletteras med texten: Detaljplanen medger utökning av Olskrokens bangård och byggnation av nya järnvägsspår och broar. Inom planområdet upptas inga stora ytor för ny bebyggelse och inga nya bostäder kommer att byggas. Planen medger bara en ny byggrätt för service och restaurang, med 300 m² bruttoarea ovan mark och ingen källare. En mindre sträcka av ny gata (ca 150 m) kommer att anslutas till Partihandelsgatan som är ansluten till befintligt dagvattensnät. Efter rivning av befintlig bebyggelse inom fastigheten Olskroken 35:16 och 35:17 utökas naturområdet på grund av närheten till järnvägsbron. En större yta mellan Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 3(66)

178 Partihandelsgatan och nya järnvägsspår kan användas för fördröjning av dagvatten. Väster om Ånäsvägen finns en befintlig pumpstation som ägs av Trafikkontoret. Övrig hantering av dagvatten och skyfall hanteras inom befintliga gator. Gamlestadsvägen har en låg punkt norr om de nya järnvägsbroar som kommer att bygggas över vägen. På denna sträcka lutar Gamlestadsvägen mot norr och ligger neddragen i en tunnel under järnvägsbroarna. Det saknas möjlighet att lösa problematiken med skyfall inom tunnelområdet. Skyfallshantering kommer istället att behandlas i samband med utbyggnaden av en ny cirkulationsplats utanför Olskrokens planområde. Norr om Ånäsvägen och väster om Gamlestadsvägen pågår arbete med detaljplan för Gamlestadens fabriker Dnr.11/0489. Inom denna plan kommer en ny cirkulationsplats att byggas mellan Ånäsvägen, Gamlestadsvägen och Malmsjögatan. För denna plan har en dagvattenutredning utförts som visar på hur en omsorgsfull höjdsättning kan avleda skyfall under kontrollerade former till platser som kan översvämmas. Skyfallsvatten från större delen av området är tänkt att avledas till den planerade kvartersparken. Ytan föreslås utformas som en skålning eller med gradänger nedsänkt med minst en halvmeter jämfört med omkringliggande mark. Även torgytan öster om ny byggnad föreslås delvis sänkas. Totalt bedöms ett framtida 100-årsregn kunna hanteras i området om föreslagna åtgärder vidtas. Avsnitt om Stabilitet som ligger under Övriga åtgärder (på sidan 68) kompletteras med texten: Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Avsnitt om Ledningar som ligger under Övriga åtgärder (på sidan 69) kompletteras med texten: Första meningen i andra passus kompletteras med texten, med mindre dimension och lyder. Nya ledningar med mindre dimension kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning. I slutet av passus kompletteras med texten: Grundläggning av ledningar med stora dimension bör utredas och grundläggas på så sätt att inte uppstå sättningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 4(66)

179 Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets kommentarer Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Personnamn anges inte. Synpunkterna finns i sin helhet på stadsbyggnadskontoret. Kommunala nämnder och bolag m.fl. 1. Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inkommit med yttrande över rubricerad detaljplan och Fastighetskontoret tillstyrker förslaget till detaljplan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 2. Göteborg Energi AB, Fjärrvärme och Fjärrkyla Har inkommit med yttrande och har följande synpunkter på gransknings handlingar gällande detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Göteborg Energi har ledningsrätt för sina ledningar i området. På fastigheten Olskroken 35:1 och Olskroken 35:15 kommer detaljplanens utformning i konflikt med Göteborg Energis ledningsrätt för fjärrvärmeledningar, vilket vi har markerat i kartbild nedan. Markering 1, här tillåter detaljplanen att marken får bebyggas med skärmtak och lastkaj. Detta kan vi tillåta då vi om detta sker få svaret att komma år de fjärrvärmeledningar som vi har inom ledningsrätten. Markering 2, här är ett E- område utplacerat för teknisk anläggning för järnvägsändamål. Detta kan vi inte tillåta då E- området är placerat på ledningsrätt för fjärrvärme. E- området måste flyttas på, förslagsvis åt nordost till en placering som möjliggör att vi kan komma åt våra ledningar i ledningsrättsområde. En mer lämplig placering ur Göteborg Energis synvinkel är att flytta E- området ca 20m åt nordost. Kommentar: Efter Göteborgs Energi AB, Fjärrvärme och Fjärrkyla inkomna yttrande, minskas användningsområdet för teknisk anläggning. Minskningen görs på grund av ledningsrätten som ligger i den nordvästra delen av området, och omfattar redovisad ledningsrätt. Grundläggning av den tekniska anläggningen ska genomföras så att inte befintliga ledningar skadas. Göteborgs Energis föreslagna flytt av användningsområdet i nordostlig riktning kommer i konflikt med det nya brostödet. Enligt Trafikverket är det möjligt att bygga en ny teknisk anläggning inom det minskade användningsområdet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 5(66)

180 Med hänsyn till det inkomna yttrandet om ledningsrätt, kompletteras planbestämmelsen avseende byggnation av skärmtak och lastkaj med texten: med hänsyn på befintliga underjordiska ledningar. På västra sidan om befintlig byggnad inom fastigheten Olskroken 35:1, på mark som endast får bebyggas med lastkaj och skärmtak, säkerställs marken för underjordiska ledningar, med (prickmark) så att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Samtidigt inom Användningsgränsen för E (Teknisk anläggning) minskas användningsytan i nordvästra hörnet på grund av befintliga ledningar och säkerställer med (pricmark) att byggnad inte får uppföras ovanpå ledningar. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Göteborg Energi Fjärrkyla Fjärrkyla har inget att erinra. 3. Göteborg Energi Gasnät AB (GEGAB) GEGAB har inkommit med yttrande och anfört att GEGAB har driftsatt gasledning i planområdet Detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Bifogar de driftsatta gasledningarnas läge i kartblad. Vänligen beakta driftsatta gasledningar i fortsatt planarbete samt den möjlighet en potentiell gasanslutning ger till kommande stadsmiljöutveckling. Innan arbetet påbörjas skall besiktningsman (DFN) alltid kontaktas på tfn Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 6(66)

181 Bilaga GEGAB 1, gasledning mellan väg E6 och Gullbergsån. Bilaga GEGAB 2, gasledning norr om Ånäsvägen och Malmsjögatan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 4. Göteborg Energi GothNet AB Har inkommit med yttrande och anfört att GothNet för diskussion med E01 samt med PEAB angående de tidskritiska arbetena. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 7(66)

182 Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 5. Göteborg Energi Nät AB (GENAB) Har inkommit med yttrande och anfört att utöver vad som tidigare framförts, har Göteborg Energi Nät AB inga synpunkter. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 6. Göteborgs Hamn Har inte kommit in med yttrande. 7. Göteborgs Stadsparkering AB Har inkommit med en styrelsehandling som yttrande till byggnadsnämnden och som har godkänts av ordförande. Stadsparkerings AB har inkommit ståndpunkter som redovisas i deras yttrande. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden för att göra det möjligt att genomföra Trafikverkets järnvägsplan. Olskroken byggs ut till en fullt planskild knutpunkt, där spåren skiljs åt genom broar. Avseende tillgänglighet och mobilitet för cyklister vill vi peka på vikten av att gångoch cykelbroar behöver utformas med både trappor och ramper så att alla grupper av människor kan nyttja dem på bästa sätt. Vi anser också att den förväntade kraftiga ökningen av resor i området kring Gustavsplatsen (öster om planområdet) bör analyseras utifrån ett mobilitetsperspektiv som inkluderar parkering. I remissvaret kommenterar vi även systemperspektivet, vikten av att skapa flexibla parkeringslösningar samt ett antal generella synpunkter. Ekonomiska konsekvenser Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 8(66)

183 Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Miljöperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Parkeringsbolaget har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Ärendet Ärendet är granskning efter samråd Il för detaljplan som innebär att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden för att göra det möjligt att genomföra Trafikverkets järnvägsplan. Remissvaret skall vara stadsbyggnadskontoret tillhanda senast Bakgrund Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden för att göra det möjligt att genomföra Trafikverkets järnvägsplan. Olskroken byggs ut till en fullt planskild knutpunkt, där spåren skiljs åt genom broar. Ombyggnaden av bangården görs för att det ska vara möjligt att bygga flera planskillnader och nya spår. Detta kommer öka kapaciteten för en av landets viktigaste järnvägsknutpunkter och kommer minska störningarna i järnvägstrafiken. Detaljplanen omfattar befintlig bangård och den yta där järnvägsanläggningen behöver ta ny mark i anspråk för järnvägsändamål. Figur 1. Orienteringsbild med planområdet markerat, från planbeskrivningen På grund av spårändringar, att Gullbergsån blir kvar i nuvarande fåra, samt att det i det nya förslaget gjorts ändringar i delar av planen som berör allmänna intressen, togs beslutet att göra om samrådet. Enligt planbeskrivningen har framförda synpunkter till stor del kunnat beaktas genom mindre ändringar i planhandlingarna samt komplettering av utredningar. Planens innebörd och genomförande innebär att Trafikverket tar fram en järnvägsplan och ska bygga de nya anläggningar som hör till genomförandet av projektet. I korthet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 9(66)

184 består dessa av åtta järnvägsbroar, en gång- och cykelbro samt ca 9500 meter nya järnvägsspår. Inom planområdet finns inga bostäder, parker eller mötesplatser. Partihandelsområdet befolkas under dagtid av de som arbetar i området och de som bor och arbetar på akutboendet "Tillfället". Området präglas av infrastruktur och industri samt grossist-verksamhet. Bangården tillsammans med motorvägen; E20, utgör en barriär för övriga trafikanter. Det finns två gångbroar; en över E20 och en över bangården i planområdets östra del. Gångbroarna förbinder Partihandelsområdet med Bagaregården och med gång- och cykelvägen som går längs E20. Tillgängligheten är begränsad eftersom gångbroarna endast nås via långa trappor utan ramper för cykel, barnvagn eller dylikt. I partihallsområdet finns det inom planområdet parkeringsytor som används av verksamheterna för parkering och som körytor. Det går idag flera övergripande cykelstråk genom planområdet. Cykeltrafiken väntas öka rejält de kommande åren. Planförslaget ger möjlighet att korsa Olskrokens bangård med ge- väg på flera ställen. I samband med breddning av spårområdet rivs den befintliga gångbron, "Fåfängan" över Västra Stambanan och godsspåren. En ny gång- och cykelbro anläggs över spårornrådet vid Fåfängan och byggs ihop med den befintliga gångbron över väg E20. Breddningen av bangården möjliggör samtidigt uppförandet av en framtida pendeltågstation. Ombyggnaden av Olskrokens bangård påverkar lokalvägnätet öster om E6. Ändringarna ger bland annat möjlighet att bredda Partihandelsgatan för att området skall kunna nyttjas för gång- och cykeltrafik, samt bil- och kollektivtrafik. Den befintliga järnvägsbron vid Partihandelsgatan skall möjliggöra kollektivtrafik från centrala Göteborg genom Gullbergsvass till Partihandelsgatan. Konsekvenserna för vägtrafiken beskrivs som försumbara. Vid infarten från Partihandelsgatan till Partihallarna planeras en ny parkering med möjlighet till cykelparkering mellan den nya byggrätten för service och restaurang och järnvägsviadukten. Övrig parkering säkerställs inom Partihandelsområdet. Ingen separat parkerings- eller mobilitetsutredning redovisas. Järnvägsområdet kommer att utgöra en barriär för övriga trafikanter på samma sätt som idag, men det kommer att bli vissa förbättringar för gående och cyklister. En sammanhängande gångbro anläggs över bangården och E20 och en separat gång- och cykelvägväster om och över E6 byggs. Med ökad kapacitet på järnvägen förbättras möjligheterna till arbets- och studiependling med tåg. Enligt den fördjupade översiktsplanen för delar av Gamlestaden och Bagaregården kommer området kring Gustavsplatsen att utvecklas mot blandad bebyggelse med en variation av bostäder och verksamheter. Planbeskrivningen tar upp att det finns en ide att flytta dagens Sävenäs station västerut till Gustavsplatsen för att på ett bättre sätt kunna ta hand om den förväntade kraftiga ökningen av resor i området. Parkeringsbolagets övervägande Parkeringsfrågan beskrivs endast översiktligt i planbeskrivningen men mot bakgrund av detaljplanens syfte och innebörd är det inte är relevant eller möjligt att bedöma parkeringsbehovet inom planområdet. Avseende tillgänglighet och mobilitet för cyklister vill vi peka på vikten av att gångoch cykelbroar behöver utformas med både trappor och ramper så att alla grupper av människor kan nyttja dem på bästa sätt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 10(66)

185 Vi anser också att den förväntade kraftiga ökningen av resor i området kring Gustavsplatsen (öster om planområdet) bör analyseras utifrån ett mobilitetsperspektiv som inkluderar parkering. Systemperspektivet Parkeringsbolaget anser att det är av yttersta vikt att denna och kommande detaljplaner för Göteborg hanteras som en helhet när det gäller parkeringslösningar både på kort och på lång sikt. Generella synpunkter Härutöver bifogas Parkeringsbolagets generella ståndpunkter när det gäller parkering, se punkter nedan. Parkering kan avse två-, tre- eller fyrhjuliga fordon beroende på förutsättningarna. All parkering ska vara öppen för samnyttjande i möjligaste mån. Beakta tillgängligheten såväl till, från som inom ett område/stadsdel vid beräkning av behov av parkeringsplatser. Placera parkeringen så att det främjar den blandade hållbara resan med olika färdmedel. Bygg in system för beläggningsmätningar från början där så är lämpligt, så att parkeringen kan kopplas till parkeringsledsystem (hänvisningssystem) för att minimera söktrafiken. Parkeringarna ska utformas så att de både är och upplevs som trygga och säkra. Kommentar: Planområdet består i stort sett av Olskrokens järnvägsanläggning. En mindre del av planområdet beläget i västra delen av Partihallsområdet består av en mindre parkering som ligger inom kvartersmark och ägs av HIGAB. Inkomna synpunkter kommer att beaktas vid genomförande av detaljplanen. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 8. Idrotts- och föreningsnämnden Har inte kommit in med yttrande. 9. Göteborgs Stad Kretslopp- och vatten Kretslopp och vatten har inkommit med förvaltningens yttrande på delegation från Kretslopp och vattennämnden och anfört följande. 1. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Kretslopp och vatten ser följande behov av ändringar i planhandlingarna: - Byggrättens placering med avseende på VA-ledningar på Olskroken 35:1 kräver ändring eller restriktioner. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 11(66)

186 - Kretslopp och vatten är fortsatt frågande till det som står om skyddsområde och vattentäkt i planhandlingen. Svaret i samrådsredogörelsen är ofullständigt. - Kretslopp och vatten anser också att grundläggning för ledningar vid eventuell ledningsflytt måste utredas i detaljprojekteringen. - Vad är det för ledningsavtal som Stadsbyggnadskontoret hänvisar till? - Dagvatten och skyfall behöver kompletteras. - Översvämning och höga havsnivåer behöver kompletteras. Utöver ovanstående ändringar är följande information viktig att beakta i planarbetet: 2. AVFALL Kretslopp och vatten har inget nytt att framföra gällande avfall. Vi hänvisar till vårt yttrande daterat i samråd VA Kretslopp och vatten hänvisar till samrådsyttrande II. Det är fortsatt så att Trafikverket inte är klara med projekteringen av området vilket inne-bär att det finns osäkerheter och frågetecken för de allmänna VA-ledningarna och anläggningarna. Dels gällande befintligheter men också gällande ledningsflytt. Gullbergsån Se samrådsyttrande II Tillfart Euromaints Se samrådsyttrande II Malmsjövägen och gc- bro Se samrådsyttrande II Byggrätt Olskroken 35:1 Det finns allmänna VA-ledningar både väster och norr om byggrätten. Kretslopp och vatten anser inte att det utökade avståndet mellan ledningar och byggrätt västerut på plankarta 3 är tillräckligt långt. Går det att öka ytterligare eller alternativt finns det möjligheter att skifta plats på parkering öst om och byggrätt? Observera att det finns många privata ledningar i området. Kretslopp och vatten vill upplysa om att ett rörbrott på vattenledningen ger upphov till stora volymer utströmmande dricksvatten och allvarliga risker för intilliggande bebyggelse. Denna ledning är dessutom en viktig del i vattenförsörjningen för Göteborg. Det är alltså av stor vikt att ledningen inte påverkas av byggnationen. Ett ökat avstånd minskar riskerna både för skador på ledningen och bebyggelsen. I planbestämmelserna bör införas att byggnadsdelar närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. Entréer, nedfarter mm behöver redan i planskedet ges sådana nivåer att vatten inte kan tränga in i fastigheterna. Vatten måste kunna avledas på markytan vid ett eventuellt rörbrott. Området måste höjdsättas så att inga instängda områden skapas dit vatten vid ett rörbrott kan flöda in. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 12(66)

187 I planbestämmelserna ska anges att Kretslopp och vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten. Det ska också framgå att riskanalys och kontrollprogram för samtliga befintliga ledningar (både norr och väst om) ska tas fram av byggherren och redo-visas för Kretslopp och vatten. Ledningsrätt och U-områden Se samrådsyttrande II Kretslopp och vatten förstår stadsbyggnadskontorets resonemang men anser att avtalet måste säkerställas med Trafikverket i denna fråga. I samrådsredogörelsen står att alla ledningar är säkerställda med ledningsavtal. Detta avtal har inte Kretslopp och vatten tagit del av. Allmänna VA-ledningar Planområdet är väl försörjt med allmänt VA-ledningsnät, anslutning kan ske till Partihandelsgatan. Allmän VA-ledningsutbyggnad inom planområdet bedöms till eventuell servis-utbyggnad. Kapaciteten på befintligt ledningsnät bedöms vara god. Fastighetsägaren för den nya byggrätten ska inkomma med en ansökan till Kretslopp och vatten för servisutbyggnad om de behöver nya serviser. Plankartan är kompletterad med text: För att anslutning med självfall ska tillåtas, ska lägsta golv vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Kapaciteten på allmänt ledningsnät för dricksvatten medger uttag av brandvatten motsvarande områdestyp B:2 (VAV publikation P 83). Om markarbeten planeras närmare än 10 m från VA- anläggning ska Kretslopp och vatten få möjlighet att granska arbetet enligt rutin Arbete under mark på Göteborg stads hem-sida. Dagvatten- och skyfallshantering Kretslopp och vatten hänvisar fortsatt till samrådsyttrande I och II samt påtalar följande: Kretslopp och vatten anser att planhandlingen behöver kompletteras då vi inte ser att det finns svar eller hantering på flertalet av Kretslopp och vattens frågor och synpunkter från samrådet. I nuläget framgår inte i planhandlingen hur dagvatten ska hanteras för huvudgata, lokalgata eller kvartersmark. Det finns ingen dagvattenutredning gjord för planen som visar på hur fördröjning eller rening ska ske för allmän platsmark eller kvartersmark. Detta framgår inte i Trafikverkets utredningar som det hänvisas till i planhandlingen, således är inte handlingen komplett. Det finns även nya krav gällande dimensionering enligt publikation P110 som detaljplanen och Trafikverket måste ta hänsyn till. Kretslopp och vatten är frågande till hur infiltration av dagvatten, sida 61 i planhandlingen, ska fungera med de geotekniska förutsättningar som finns för området. Planhandlingen anger inte vad som ska gälla för skyfall vid vare sig Partihandelsgatan- Fruktgatan eller vid Partihandelsförbindelsen-Ånäsvägen-Gamlestadsvägen- Malmsjögatan. Ånäsgatan, (lokalgatan tolkas enligt plankartan ingå i detaljplanen), är ett tydligt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 13(66)

188 problemområde vid skyfall samt även Gamlestadsvägen. En gemensam strategi med detaljplanen för Gamlestadens fabriker måste framgå gällande skyfallshantering vid Gamlestadsvägen. Denna detaljplan behöver titta specifikt på Ånäsvägen. Kretslopp och vatten anser att ett kompletterande PM behöver tas fram till handlingarna gällande dagvatten- och skyfallshantering i aktuellt område. Dessa frågor behöver tydligt regleras på plankarta eller i genomförandeavtal. Klimatanpassning För att hantera stigande havsnivåer se samrådsyttrande II. Gällande färdigt golv så måste detaljplanen se till hanteringen gällande stigande havsnivåer. Här är flertalet planeringsnivåer som måste tillses med avseende på komplexiteten av de många vattendragen. Att i samrådsredogörelsen endast säga att en höjdsättning av gatorna och områdena utgör ett hinder för flexibiliteten av planen är inte att hantera frågan. Den planbestämmelse som har lagts på plankartan gällande anslutning med självfall av avlopp fungerar endast när den sättas i relevans till höjdsättningen för området. Kretslopp och vatten ser inte att det finns en komplett hantering för detta i detaljplanen. Samordning saknas mellan staden och Trafikverket för en helhetsbild av området. Trädplantering Se samrådsyttrande II Förutsättningar för anslutning Anslutning till allmänt ledningsnät kan ske i Partihandelsgatan. Kretslopp och vattens standardformulering anger att Avloppsnätet inom kvartersmark ska utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten. För att anslutning med självfall ska tillåtas ska färdigt golv vara minst 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt, med hänsyn till risk för uppdämning i allmänt dag- och spillvattensystem. Om ledningsnätet är kombinerat krävs ytterligare hänsyn. Kretslopp och vattens fördröjningskrav för dagvatten ska uppfyllas innan anslutning till allmänt ledningsnät. Gällande krav för avskiljning av föroreningar i dagvattnet ska vara uppfyllt. Vid det fall anslutning av bebyggelse sker genom samfällighet med en gemensam servis gäller att varje byggnad bör vara placerad 0,3 meter över kringliggande marknivå/gata. Lägsta normala vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån + 50 m (RH2000). I de fall högre vattentryck önskas får detta ordnas och betalas av fastighetsägaren. Ekonomi Kostnaden för utbyggnad av allmänna VA-ledningar kan i denna plan eventuellt bli servis-utbyggnad. Kostnaderna är inte beräknade utan Kretslopp och vatten avvaktar en ansökan från fastighetsägaren för en servisutbyggnad. Kostnader för ledningsflytt, ledningsrättigheter, riskanalyser, kontrollprogram med mera som orsakas av påkallande part av järnvägsprojektet ska inte belasta VA-kollektivet. Övrigt Kretslopp och vattens anvisningar för Arbeten under mark för att skydda VA- anläggningar i Göteborg och grannkommuner gäller och ska följas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 14(66)

189 Kommentar: Kretslopp- och vatten har inkommit med yttrande med flera synpunkter. Byggrättens placering med avseende på VA-ledningar på Olskroken 35:1 kräver ändring eller restriktioner. Föreslagen byggrätt inom fastigheten Olskroken 35:1 ligger nära VA-ledningar väster och söder om byggrätten. På norra sidan av byggrätten ligger tillfartsgatan till Partihallarna, och på östra sidan ligger tillfarten till den nya lastkajen inom fastigheten Olskroken 35:15. På grund av omständigheterna saknas utrymme att flytta den planerade byggrättens placering längre ifrån ledningarna. För att säkerställa att befintliga ledningar skyddas införs nya upplysningar på plankartan: Byggnadsdelar för ny byggnad, inom fastigheten Olskroken 35:1 som är närmare än 10 m från ledningscentrum måste skyddas genom att en spont eller liknande byggs utmed grunden. Göteborgs Stads Kretslopp och vatten är remissinstans innan byggnation får påbörjas på byggrätten inom fastigheten Olskroken 35:1. Upplysning på plankartan kompletteras med texten: anslutning med och lyder: Lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att en anslutning med självfall ska tillåtas. Kretslopp och vatten är fortsatt frågande till det som står om skyddsområde och vattentäkt i planhandlingen. Kretslopp och vatten påpekar att det finns oklarheter i texten under avsnittet Översiktsplan på sidan 16 (Granskningshandling): Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd. Texten avser Kretslopp och vattens avloppsanläggning norr om Partihandelsgatan som behandlades i detaljplanens första samråd. Efter samråd II har gränsen för planområdet minskat och anläggningen kom att hamna utanför detaljplaneområdet. Texten Skyddsområde runt vattentäkt/omfattning utreds i planområdets södra del. Inom en liten yta finns ett område med risk för översvämning och höga vattenstånd, tas bort från planbeskrivningen på grund av att anläggningen nu ligger utanför planområdet. Kretslopp och vatten anser också att grundläggning för ledningar vid eventuell ledningsflytt måste utredas i detaljprojekteringen. Eventuell flytt av ledningar bör säkerställas i ett avtal med Trafikverket. Frågan vidarebefordras till Trafikverket. I planbeskrivningen på sidan 69 kompletteras avsnittet Ledningar som ligger under Övriga åtgärder, Geotekniska med texter: Första meningen i andra passus kompletteras med texten med mindre dimension och lyder: Nya ledningar med mindre dimension kan i allmänhet utföras utan speciell grundläggning. I slutet av passus kompletteras texten med: Grundläggning av ledningar med stora dimensioner bör utredas och grundläggas på så sätt att sättningar inte uppstår. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 15(66)

190 Vad är det för ledningsavtal som Stadsbyggnadskontoret hänvisar till? Stadsbyggnadskontoret hänvisar till alla ledningsavtal för befintliga ledningar. Om det saknas avtal för en befintlig ledning bör man nu i samband med fastighetsreglering och flytt av ledningen skriva ett nytt avtal. Nya ledningar bör säkerställas inom ledningsavtalet. Dagvatten och skyfall behöver kompletteras. Dagvattnet inom befintligt spårområde infiltreras ner genom banvallen till intilliggande mark, alternativt samlas upp och fördröjs i banunderbyggnaden inom spårområdet. Vattnet från spårområdet samlas sedan upp i ledningar som mynnar i Gullbergsån eller Säveån. Det antas att en stor del av dagvattnet infiltreras ner genom banvallen till kringliggande mark. Detaljplanen medger utökning av Olskrokens bangård och byggnation av nya järnvägsspår och broar. Inom planområdet man upptas inga stora ytor för ny bebyggelse och inga nya bostäder kommer att byggs. Planen medger bara en ny byggrätt för service och restaurang, med 300 m² bruttoarea ovan mark och ingen källare. En mindre sträcka av ny gata (ca 150 m) kommer att anslutas till Partihandelsgatan som är ansluten till befintligt dagvattensnät. Efter rivning av befintlig bebyggelse inom fastigheten Olskroken 35:16 och 35:17 utökas naturområdet på grund av närheten till järnvägsbron. En större yta mellan Partihandelsgatan och nya järnvägsspår kan användas för fördröjning av dagvatten. Väster om Ånäsvägen finns en befintlig pumpstation som ägs av Trafikkontoret. Övrig hantering av dagvatten och skyfall hanteras inom befintliga gator. Gamlestadsvägen har en låg punkt norr om de nya järnvägsbroar som kommer att bygggas över vägen. På denna sträcka lutar Gamlestadsvägen mot norr och ligger neddragen i en tunnel under järnvägsbroarna. Det saknas möjlighet att lösa problematiken med skyfall inom tunnelområdet. Skyfallshantering kommer istället att behandlas i samband med utbyggnaden av en ny cirkulationsplats utanför Olskrokens planområde. Norr om Ånäsvägen och väster om Gamlestadsvägen pågår arbete med detaljplan för Gamlestadens fabriker Dnr.11/0489. Inom denna plan kommer en ny cirkulationsplats att byggas mellan Ånäsvägen, Gamlestadsvägen och Malmsjögatan. För denna plan har en dagvattenutredning utförts som visar på hur en omsorgsfull höjdsättning kan avleda skyfall under kontrollerade former till platser som kan översvämmas. Skyfallsvatten från större delen av området är tänkt att avledas till den planerade kvartersparken. Ytan föreslås utformas som en skålning eller med gradänger nedsänkt med minst en halvmeter jämfört med omkringliggande mark. Även torgytan öster om ny byggnad föreslås delvis sänkas. Totalt bedöms ett framtida 100-årsregn kunna hanteras i området om föreslagna åtgärder vidtas. Översvämning och höga havsnivåer behöver kompletteras. Nuvarande Partihandelsgatan och marken söder om gatan fram till de nya järnvägsspåren kommer att ha samma marknivå som i dag. Detta område skyddas idag från översvämning och höga havsnivåer med mobila betongelement i närheten av Partihandelsgatan. Trafikverket kommer att säkerställa att nya spår och broar inte översvämmas. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 16(66)

191 Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 10. Göteborgs Stad, Kultur Har inte kommit in med yttrande. 11. Göteborgs Stad, Lokalförvaltningen Lokalförvaltningen har inkommit med yttrande och inga synpunkter på rubricerade detaljplan. Hänvisning till avsnitt i delegationsordningen Yttrande till byggnadsnämnd kopplade till tomt- och planfrågor. Ärendet Byggnadsnämnden har översänt förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken till lokalnämnden för synpunkter. Tomt och planfrågor som väsentligt berör nämndens verksamhet nämndbehandlas övriga yttranden har vidaredelegerats till avdelningschefen för projektavdelningen. Detta ärende bedöms ligga under den vidaredelegeringen. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 12. Göteborgs Stad, Miljö Miljöförvaltningen har inkommit med yttrande och tillstyrker fortsatt planarbete under förutsättning att miljöförvaltningens synpunkter nedan beaktas. Synpunkter Vi anser att syftet med projektet i sin helhet är mycket positivt, även om det kommer att ha omfattande påverkan på miljö och hälsa och kommer påverka omgivningen under relativt lång tid. Ljudmiljö I handlingarna presenteras åtgärder för att minska buller från spår- och vägtrafiken. Vi anser att de bullerskyddsåtgärder som planeras bör genomföras innan övrig byggnation påbörjas, i syfte att minimera buller från befintlig trafik och buller från anläggningsarbetena. Vi anser att det är viktigt att det även i framtiden är möjligt att minska bullret från järnvägsspåren, eventuellt även med andra metoder än föreslagna. Vi anser också att utformningen av broarna inklusive materialval och skärmar behöver utredas vidare för att Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 17(66)

192 kartlägga vilken utformning som ger störst positiv effekt på omgivningens ljudnivåer. Vidare anser vi att åtgärder på källan, det vill säga på till exempel järnvägsbroar alltid är att föredra framför dämpning vid mottagaren. Naturmiljö Vi anser att det är viktigt att de naturinventeringar som har gjorts eller ska göras, följs upp, beroende på art och inventeringstid. Kommentar: Trafikverket har för avsikt att inom kort påbörja byggnation av bullerskydd och på så sett minimera buller från befintlig trafik och buller från anläggningsarbetena. Buller från järnvägstrafiken har utretts i järnvägsplanen och är reglerad i enlighet med järnvägsplanen. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 13. Göteborgs Stad, Namnberedningen Har inte kommit in med yttrande. 14. Göteborgs Stad, Park och natur Park- och naturnämnden har inkommit med yttrande och beslutar översända förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till byggnadsnämnden. Sammanfattning Planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka utrymmet för bangården i Olskroken. Detta krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken samtidigt som det skulle öka järnvägens kapacitet, framkomlighet och driftsäkerhet. Detaljplanen innebär varken att park- och naturnämnden får mer ytor att förvalta eller att tidigare planlagd park- eller naturmark exploateras. Förvaltningens huvudsakliga synpunkt handlar om att det bör framgå på plankartan att det ska vara trädplanterade slänter utmed Gullbergsån och ej enbart naturlik strandzon. Träden är ytterst viktiga för vattenfaunan. Ekonomiska konsekvenser Planförslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser då ingen mark överförs till parkoch naturnämnden. Ärendet Byggnadsnämnden har gett park- och naturnämnden möjlighet att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för utökning av bangård i Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass. Yttrandet ska lämnas senast Förslaget finns tillgängligt på - klicka på Kommunens planarbeten under Byggande, lantmäteri och planarbete därefter på Plan- och byggprojekt, se Planer öppna för synpunkter. Bakgrund och redogörelse av förslaget Planförslagets syfte är att pröva möjligheten att utöka utrymmet för bangården i Olskroken. Detta skulle öka järnvägens kapacitet och framkomlighet samt öka driftsäkerheten. Det ökade utrymmet krävs för att möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 18(66)

193 Planområdet ligger i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar nuvarande bangård i Gullbergsvass och Olskroken. Planområdet omfattar på den norra sidan en del av Partihandelsgatan samt en mindre del av Partihandelsområdet. I Översiktsplan för Göteborg 2009 anges området till största delen som verksamhetsområde och befintlig järnväg. Gällande detaljplan anger området mestadels som järnvägsområde. Park- och naturnämnden har tidigare lämnat synpunkter på den aktuella detaljplanen i det första samt andra samrådet. Huvudsynpunkten från förvaltningen i båda samråden har varit att förutsättningarna för Gullbergsån inte får försämras i och med planens genomförande. I närheten av det föreslagna området ligger mark som park- och naturnämnden förvaltar i form av Säveåns strandkanter. Dessa ligger i direkt anslutning till Gullbergsåns norra mynning. Nämnden förvaltar även den östra strandkanten av Gullbergsån, mellan mynningen i Säveån och Partihandelsgatan. Planen innebär inte att park- och naturnämnden får mer ytor att förvalta. Förslaget innebär inte att tidigare planlagd park- eller naturmark exploateras. Förvaltningens överväganden Viktigaste synpunkten på planförslaget utifrån våra styrdokument Trädplanterade slänter utmed Gullbergsån Tydliggör på plankartan att Gullbergsåns slänter utöver att vara naturlika strandzoner även ska innehålla träd. Grönstrategins ekologiska mål anger att Göteborg ska vara en tät och grön stad med ett rikt växt och djurliv, där ekosystemens tjänster tas tillvara. Den vandrande skugga som träden ger är mycket viktig för flora och fauna i Gullbergsån. För att säkerställa att naturmiljön längs Gullbergsån inte försämras i och med genomförandet av detaljplanen bör det tydliggöras på plankartan att det ska finnas träd i slänterna utmed ån. I det fall att befintliga träd behöver tas ned vid genomförande av detaljplanen ska träd återplanteras i slänterna som kompensation. Konsekvensbedömningar Barnperspektivet Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv då planens främsta syfte är att möjliggöra för nya tåg- och bilbroar i ett område som inte är anpassat för barn. Jämställdhetsperspektivet Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 19(66)

194 Jämställdhetsperspektivet är inte belyst i någon större omfattning i förslaget. Dock bidrar satsningar på kollektivtrafik som regel till ökad mobilitet för kvinnor vilket i sin tur leder till en mer jämlik användning av staden. Mångfaldsperspektivet Kollektivtrafiken är, på ett annat sätt än bilen, tillgänglig för alla och förslaget är således positivt ur ett mångfaldsperspektiv. Frågan behandlas även genom att Västlänken ökar kapaciteten för resor till och från olika delar av staden vilket därmed ökar tillgängligheten till stadens olika målpunkter. Detta är av ökad betydelse i takt med att staden förtätas och regionen växer. Miljöperspektivet En utökning av bangården och ett genomförande av Västlänken syftar till att öka kapaciteten för järnvägen och kollektivtrafiken vilket gör det enklare och snabbare för människor att resa kollektivt i staden och regionen. Detta kan bidra till en minskning av biltrafiken vilket är gynnsamt för miljön. Omvärldsperspektivet En utökning av bangården och ett genomförande av Västlänken syftar till att ge en ökad tillgänglighet till staden. Det innebär en förbättrad möjlighet att resa till och från staden vilket ger en regionförstoring. Detta ökar pendlingsmöjligheterna för människor vilket ger ökad rörlighet och en enklare vardag. Kommentar: För att säkerställa återplantering inom Gullbergsons slänter kompletteras planbestämmelse för markens anordnande n1 - Slänten ska utgöras av naturlik strandzon, med texten: som innehåller träd. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 15. Räddningstjänsten Stor Göteborg Räddningstjänsten Stor Göteborg har inkommit med yttrande och har i övrigt ingen erinran mot föreslagen detaljplan samt att arbetet med järnvägsplan för Olskroken planskildhet fortsätter med möten om hantering av förekommande risker i projektet. Bakgrund Räddningstjänsten har tagit del av rubricerad handling. Syftet med detaljplanen är att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet, öka driftsäkerheten så att resandet och godstransporter i Göteborg och Västsverige underlättas. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar, gång- och cykelbro. Överväganden Räddningstjänsten har löpande deltagit i möten avseende hantering av risker samt möjligheter att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser i de anläggningar och verksamheter som detaljplanen omfattar. Erforderliga ytor för uppställning av räddningsfordon m.fl. data för räddningsinsatser är hanterade i dessa sammanhang och Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 20(66)

195 kommenteras inte i detta yttrande. Granskad Underlagsrapport Risk och säkerhet från Trafikverket daterad behöver sannolikt revideras under det fortsatta projekteringsarbetet. Bedömning Räddningstjänsten Storgöteborg noterar att arbetet med järnvägsplan för Olskroken planskildhet fortsätter med möten om hantering av förekommande risker i projektet och har i övrigt ingen erinran mot föreslagen detaljplan. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 16. Göteborgs Stad, Centrum Stadsdelsförvaltningen Centrum har inkommit med yttrande och tillstyrker detaljplan för utökning av bangården i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg och anfört följande. Ärendet Stadsbyggnadskontoret har den 9 maj 2017 översänt rubricerat ärende för synpunkter / yttrande till stadsdelsnämnden Centrum. Beslut om yttrande i planärenden i granskningsfas fattas av stadsdelsdirektören enligt stadsdelsnämndens delegationsordning avsnitt Beslut Stadsdelsförvaltningen Centrum tillstyrker detaljplan för utökning av bangården i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborg. Beslutet översändes till byggnadsnämnden. Lagrum Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande enligt Plan- och Bygglagen, PBL (2010:900). Bakgrund Planförslaget innebär en kapacitetsökning för järnvägen vid Olskrokens bangård. Dagens situation samt de förväntningar som finns på en ökad gods- och persontrafik i Västsverige skapar motiv för att bygga ut Olskrokens bangård till en planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning kräver stora förändringar av befintliga spårsystem samt utbyggnad av nya järnvägsspår. Planen innebär byggnation av åtta järnvägsbroar samt en gång- och cykelbro. Stadsdelsnämnden yttrade sig senast i planen under samråd Il (Januari 2017) och tillstyrkte då förslaget. Nämndens yttrande berörde främst vikten av att minska de barriäreffekter som Olskrokens bangård medför och skapa möjligheter för trygga och säkra kopplingar i området. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 21(66)

196 Sedan samråd Il har mindre ändringar gjorts av planförslaget. De största justeringarna är: På plankartan har en mindre justering av byggrätten för service och restaurang gjorts i det nordvästra hörnet av byggrätten. Byggrätten har flyttats till ett avstånd på ca 2,5m från befintliga ledningar. På plankartan införs en planbestämmelse för säkerställande av geotekniska åtgärder vid Gullbergsån. På plankartan införs planbestämmelse mot försämring av de ekologiska kvalitetsfaktorerna av Gullbergsåns slänter. På plankartan införs en upplysning om att lägsta golvnivå för avlopp är 0,3 meter över marknivå i förbindelsepunkt för att självfall ska tillåtas. På plankartan införs en administrativ bestämmelse för upphävande av strandskydd. Övervägande I samrådsredogörelsen uppges att stadsdelsnämnden Centrum tillstyrker ärendet. I samrådet lyfte nämnden vikten av trygga och säkra gång- och cykelvägar genom bangården. Tydlig skyltning och tillräcklig belysning är viktiga aspekter. Stadsdelsnämnden framhöll även att förbättrade förutsättningar för hållbara färdsätt, såsom cykel, bör bejakas. Stadsbyggnadskontoret skriver att dessa synpunkter har lämnats till Trafikverket. Genomförandebeskrivning och avtal kommer att ange vilka åtgärder som ska vidas, och av vem, för att hållbar utveckling inom och runt trafikområdet ska kunna ske. Vilka aspekter som ses som viktiga för att främja hållbart resande beskrivs inte närmre. Vidare skriver stadsbyggnadskontoret att relevanta yttranden har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, trafikkontoret och fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Kommentar: Stadsdelsnämnden Centrum har inkommit med yttrande och tillstyrker förslag till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 17. Göteborgs Stad, Örgryte - Härlanda Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd med förvaltning har inkommit med yttrande och avstår från att yttra sig gällande granskning av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg. Ärendet Byggnadsnämnden beslutade den 25 april 2017 att rubricerat ärende ska ställas ut för granskning. Granskningstiden pågår från 10 maj till 13 juni. Detaljplanen är upprättad som ett standardförfarande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 22(66)

197 Beslut Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd med förvaltning avstår från att yttra sig gällande granskning av detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg. Lagrum/punkt i delegationsordningen Beslutet fattas på delegation av stadsdelsdirektören med stöd av punkt b) Yttrande till byggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret i ärenden rörande Standardförfarande eller Yttrande vid granskning av plan samt utställning i delegationsordningen för stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda. Motiv Stadsdelsnämnd med förvaltning ställde sig positiva till detaljplanen i samrådet och förslaget har inte ändrats väsentligt sedan dess. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 18. Göteborgs Stad, Östra Göteborg Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg har inkommit med Stadsdelsdirektörens beslut om yttrande och tillstyrker förslaget till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken. Ärendet Byggnadsnämnden har beslutat om granskning av förslaget till detaljplan för bangård i Olskroken, under perioden 10 maj 13 juni Samråd II hölls under vintern Stadsdelsförvaltningen förordade då fortsatt arbete med detaljplanen samt bifogade synpunkter på förslaget. Efter inkomna synpunkter under samrådet presenterar stadsbyggnadskontoret nu ett reviderat förslag till detaljplan. Framtagandet av detaljplanen drivs enligt standard planförfarande vilket medför att enligt delegationsordning för stadsdelsnämnd Östra Göteborg äger stadsdelsdirektören att fatta beslut i ärendet både under samråds- och granskningsskede. Förslagets innehåll Arbete pågår för att utvidga järnvägssystemet i Västsverige. Olskroken är en viktig knutpunkt men kapaciteten för passerande tåg är begränsad. Detaljplanens övergripande syfte är att öka järnvägens kapacitet, framkomlighet och driftsäkerhet för att underlätta för resande och godstrafik i Göteborg och Västsverige. Förslaget innebär byggnation av nya järnvägsspår, järnvägsbroar samt gång- och cykelbroar. Planområdet ligger utanför Östra Göteborg och större delen av förslaget påverkar inte direkt stadsdelsområdet. Sävenäs tåghållplats Av intresse för Östra Göteborg är idén om att flytta Sävenäs tåghållplats västerut, för ökad närhet till knutpunkt Gamlestads torg. Trafikverket har beslutat att inte gå vidare med nytt stationsläge i järnvägsplanen för Västlänken och ett nytt stationsläge kommer inte byggas eller förberedas i projekt Västlänken/Olskroken planskildhet. Trafikverket har gjort bedömningen att det i framtiden är möjligt att bygga en ny station, men att det av brotekniska skäl är mycket svårt att placera en ny station längre västerut än vad som är utritat på Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 23(66)

198 bild. /Gustavsplatsen. Min anm./ Stadsbyggnadskontoret ser stora fördelar med en flytt av hållplatsläget västerut, bland annat en fördubbling av antalet resor här samt att placeringen kan utgöra en katalysator för verksamhetsutveckling och stadsbyggande i området. Ingen hållplats planeras för närvarande men stadsbyggnadskontoret påpekar att detta kan bli möjligt i framtiden, då förslaget möjliggör för en breddning av bangården inom planområdet. Samrådsredogörelsen I sammanfattningen av inkomna yttranden nämner stadsbyggnadskontoret bland annat att påverkan på Natura 2000-området Säveån behöver prövas i mark- och miljödomstolen innan planen kan antas, att säkerställande av geotekniska åtgärder kvarstår samt att planen behöver utformas så att den inte inverkar negativt på miljökvalitetsnormer för ytvatten, främst avseende ekologiska kvalitetsfaktorer. Kopior av samtliga yttranden har överlämnats till Fastighetskontoret, Trafikverket och Trafikkontoret för kännedom och ev. beaktande vid planens genomförande. Förvaltningens överväganden Stadsdelsförvaltningen föreslår att granskningsförslaget till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken tillstyrks. Förslaget innehåller inte en ny tåghållplats vid Gustavsplatsen (endast möjlighet för) men förvaltningen uppskattar stadsbyggnadskontorets bedömning och resonemang kring den positiva inverkan en eventuell framtida hållplats här kan ha, både på ökat resande med kollektivtrafik och för stadsutveckling och verksamheter i Gamlestaden. Förvaltningens synpunkter under samråd II, samt kommentar från stadsbyggnadskontoret: Stadsdelsförvaltningen förordar fortsatt arbete med detaljplanen. Området upplevs idag mycket som en barriär mellan Östra Göteborg och Centrum respektive Örgryte-Härlanda. Förvaltningen inser att en utvidgning av järnvägsområdet behövs. För minskade barriärer inom staden bör fokus ur ett socialt perspektiv vara att skapa så säkra, tillgängliga och trevliga passager och kopplingar som möjligt för gående och cyklister som rör sig i och genom området. Stadsbyggnadskontorets kommentar: I samband med byggnationen av nya järnvägsbroar över Gamlestadsvägen och Ånäsvägen kommer man att se över belysningen under broarna för att öka tryggheten och säkerheten samt skapa tillgängliga och trevliga passager. Nya kopplingar skall skapas mellan Ånäsvägen och Gamlestadsvägen och befintliga kopplingar skall förstärkas. Samtidigt kommer belysningen att ses över vid tillbyggnaden av bron Fåfängan, både på den nya delen och befintliga delen av bron. Förvaltningen ser positivt på att planförslaget beaktar ett framtida stråk för kollektivtrafik genom Gullbergsvass och Partihallsområdet. Den pågående stadsutvecklingen i Gamlestaden och den planerade utbyggnaden i Centralenområdet och Gullbergsvass kan, genom god kollektivtrafik, bidra till att områdena kommer närmare varandra än idag. Förvaltningen stödjer idén om en framtida flytt av Sävenäs station västerut till ett läge närmare Gamlestaden och uppskattar att planförslaget möjliggör för nytt stationsläge. Även om en ny station inte kan få direkt koppling till knutpunkt Gamlestaden så anser förvaltningen att både resenärer och området i stort har mycket att vinna på det nya läget. Förutom Gamlestadens Fabriker så kommer troligen även det mellanliggande området, öster om Gamlestadsvägen söder om Säveån, att utvecklas framöver. I förslaget nämns även den planerade förlängningen av Hornsgatan över Säveån, vilken skulle ge en mycket god koppling från stationen till Artillerigatan och in i Gamlestaden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 24(66)

199 Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 19. Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret Har inte kommit in med yttrande. 20. Göteborgs Stad, Lokalsekretariatet Har inte kommit in med yttrande. 21. Göteborgs Stad, Trafikkontoret Har inkommit med yttrande och anfört följande: Trafikkontoret har deltagit i processen och har några synpunkter som bör lösas innan detaljplan antas. Trafikförslagen för ändring av gator på grund av brobyggen vid Gamlestadsvägen samt Ånäsvägen måste godkännas av Trafikkontoret. Trafikförslag samt finansiering av ny cykelväg som kommer att ersätta den befintliga som ligger över E6 måste lösas. Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 22. Göteborgs Stad, Utbildningsnämnden Har inte kommit in med yttrande. 23. Älvstranden utveckling AB Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 25(66)

200 Statliga och regionala myndigheter m.fl. 24. Business Region Göteborg AB Har inte kommit in med yttrande. 25. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Har inte kommit in med yttrande. 26. Göteborgs Stad, Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inkommit med yttrande och har följande synpunkter. Plankartan Förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) bör ändras så att det framgår att det handlar om en gång- och cykelbro Administrativ gräns under beteckningar på plankartan stämmer inte med redovisningen av administrativ gräns under bestämmelser Bestämmelsen a2 ser ut att saknas på området för parkering, alldeles nordost om området för C1H1 Uppgift saknas om hur man löser rättigheterna för de olika trafikslagen där Ånäsvägen går under Röde Orm. Servitut för lokalgata och spårväg finns idag bildat till förmån för kommunens fastighet, Olskroken 743:21 över trafikverkets fastighet Gullbergsvass 703:6. Påverkas dessa av detaljplanen och behöver några nya servitut bildas för z-områdena i planen. Lantmäterimyndigheten har (i övrigt) inga synpunkter på förslaget. Kommentar: På plankartan kompletteras förklaringen till bestämmelsen (GC-BRO) med texten: Gång- och cykelbro, max 5 meter bred, där marken ska vara tillgänglig för järnvägstrafik till en höjd av 6,3 meter. Administrativ gräns ändras på plankartan för att överensstämma med Administrativ gräns under BETECKNINGAR PÅ PLANKARTA. På plankartan läggs till planbestämmelse a2 till inom egenskapsgränsen för parkering, alldeles nordost om området för C1H1. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 27. Länsordningspolisen Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 26(66)

201 28. Länsstyrelsen Har följande synpunkter: Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att det finns risk för att planen inte kan accepteras och att den därför kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt med avseende på kombiterminalen i Gullbergsvass och Natura 2000-området Säveån. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att strandskydd kommer att inträda på platsen när gällande plan upphävs, vilket vi också framförde i vårt senaste samrådsyttrande (den 10 februari 2017). Vi ser i plankartan att Göteborgs Stad avser att upphäva strandskydd i planen på ytor markerade med bestämmelse a2. Avseende yta med naturmark vid Gullbergsåns strand närmast Säveån i norra delen av planområdet har kommunen inte motiverat varför strandskydd behöver upphävas. Länsstyrelsen anser att ett upphävande inte är motiverat och att området ska vara tillgängligt för allmänheten som allmän platsmark natur. Länsstyrelsen bedömer att särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt 18 miljöbalken saknas. Vi bedömer därför att bestämmelsen a2 på denna plats i plankartan behöver tas bort. Geoteknik SGI har fortfarande invändningar angående stabiliteten (yttrandet från bifogas). Länsstyrelsen anser att invändningarna är rimliga. Göteborgs Stad behöver hantera frågan ytterligare inom ramen för detaljplanen. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen finns inte på plankartan. Om Göteborgs Stad anser att frågan hanteras på annat sätt än i aktuell plankarta behöver detta redovisas. Länsstyrelsen noterar att järnvägsplanen för Olskroken planskildhet och aktuell detaljplan skiljer sig åt med avseende på Gullbergsån. Natura 2000-området Säveån Risk för påverkan på Natura 2000-området Säveån, nedre delen (SE ) behöver prövas innan detaljplanen kan antas. I 2 kap. 2 PBL anges att hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kap. ska tillämpas vid planläggning enligt lagen. Enligt 4 kap. 8 miljöbalken (MB) får en användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a endast komma till stånd om sådant tillstånd har lämnats. Frågan om tillstånd till verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen, ska prövas tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB vid mark- och miljödomstolen. Det är alltså mark- och miljödomstolen som gör bedömningen om tillstånd Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 27(66)

202 krävs eller inte. Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas innan Natura 2000-frågan har prövats av mark- och miljödomstolen, vilket förväntas ske hösten Vi ser av samrådsredogörelsen att ni avser att avvakta beslut från mark- och miljödomstolen innan ni antar detaljplanen. Vi anser att det är en korrekt hantering av frågan och kommer att bevaka det vid ett antagande av planen. Kombiterminalen Det har tidigare konstaterats att Kombiterminalen i Gullbergsvass som är av riksintresse för kommunikation, inte kan vara kvar i befintligt läge. Länsstyrelsen ser i samrådsredogörelsen att ett avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass har tagits upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari Avsikten är att flytta verksamheten till Göteborgs Hamn. Länsstyrelsen anser att det är positivt att processen fortskrider. Vid ett antagande av planen förväntar vi oss att frågan är säkerställd ytterligare. Vi anser att säkerställandet ska redovisas som ett underlag till planen. Synpunkter på granskningshandlingen Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Länsstyrelsen ser positivt på att planbestämmelse n1 har införts i plankartan vilket säkerställer att slänten mot Gullbergsån ska utgöras av naturlik strandzon. Vi anser därmed att påverkan på MKN vatten är tillräckligt säkerställd på plankartan och beskriven i planbeskrivningen. Övrigt Trafikverket har kvarstående synpunkter på förslaget avseende huvudmannaskap och ansvarsfördelning, se yttrande som bifogas. Länsstyrelsens yttrande har bilagts, se bilaga 2 som är separat pdf efter granskningsutlåtande. Kommentar: Riksintresse kommer att skadas påtagligt med avseende på kombiterminalen i Gullbergsvass och Natura 2000-området Säveån. Kombiterminalen Trafikverket avser att avveckla spår på järnvägsanläggningar i Göteborgsområdet till 2020 års järnvägstidplan. Till följd av att förutsättningarna tidsmässigt inte korresponderar med de som ska gälla för avveckling av järnväg enligt järnvägsförordningens bestämmelser behöver Trafikverket göra hemställan till regeringen om att kunna tillämpa annan och snabbare process än den gängse för avveckling av aktuella järnvägsanläggningar. Processen har påbörjats och Göteborgs Kommunstyrelse har den yttrat sig till Trafikverket att Göteborgs Stad ser positivt på utlokalisering av Göteborgs kombiterminal samt Göteborg Norra godsbangård från Gullbergsvass och har inga synpunkter på att Trafikverket begär undantag från bestämmelserna i Järnvägsförordningen, eller på den tilltänkta omstruktureringen av järnvägsanläggningarna i Göteborgsområdet. Göteborgs Stad gör bedömningen att den föreslagna omstruktureringar på kort sikt stärker stadens järnvägslogistiska lösningar och lång sikt ligger i linje med stadens övergripande utveckling. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 28(66)

203 Under tiden har Trafikverket (TV), Göteborgs Stad, Älvstranden AB och Jernhusen arbetat tillsammans med frågan om utlokalisering av kombiterminaler. Överläggningen har resulterat i att Göteborg Norra godsbangård, som ägs av Älvstranden AB, och Göteborg kombiterminal som ägs av Jernhusen, kommer att flyttas till Göteborgs hamnområde. Den 13 april 2016 har Trafikverket och representanter från Stadsbyggnadskontoret samt Trafikkontoret skrivit på Avsiktsförklaring för avveckling av spårfunktionerna i Gullbergsvass. Avtalet mellan Trafikverket och Göteborgs Stad har tagits upp för beslut på Göteborgs Stads Kommunfullmäktige (KF) den 23 februari Kommunfullmäktige har på sitt sammanträde godkänt föreslaget avtal mellan Göteborgs Stad och Trafikverket avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass. Samtidigt ges Göteborgs Hamn AB i uppdrag att etablera nya spårfunktioner enligt föreslaget avtal. Göteborgs Kombiterminal planeras att flyttas till Göteborgs Hamn i etapp 1 som färdigställs till december 2017 och etapp 2 som färdigställs till december Den nya terminalen Arken planeras att utformas med 4 hanteringsspår om drygt 420 m samt 3 uppställningsspår om ca 630 m vardera. En ny terminal för omlastning av skogs- och pappersprodukter kan uppföras på Göteborgs Hamns mark i ytterhamnsområdet. Terminalen anläggs parallellt med vägen Nordatlanten, nära Skandiabangården och containerterminalen samt RoRo-terminalen. Ytan för den nya omlastningsterminalen skulle uppgå till ca kvadratmeter. Den nya godsbangården planeras vara genomförd till tidtabellsskiftet (T20) i december Trafikverket har i oktobers informationsblad om Västlänken, för år 2017 meddelat att den nuvarande verksamheten på Kombiterminalen i Gullbergsvass i december 2017 flyttas till en ny anläggning i Göteborgshamnen på Hisingen. Den nya anläggningen kommer att invigas i början av februari Natura 2000-området Säveån DP Olskroken medger järnvägstrafik till kombiterminalen tills den nya terminalen är färdigställd. Detaljplanen för Olskroken redovisar område T1 (Järnvägsändamål) som både omfattar ett område för en ny järnvägsbro över E6, samt den befintliga järnvägsbron till Göteborgs kombiterminal. Den befintliga järnvägsbron möjliggör en fungerande järnvägstrafik till kombiterminalerna under hela byggperioden. Vi anser att Riksintresset för kombiterminal därmed är säkerställt i DP för Olskroken både under byggnationen inom Olskrokens järnvägsområde, och under uppförandet av ny kombiterminal i Göteborgs hamn. Under miljödomsförhandlingarna i oktober 2017 har frågan om tillstånd till för verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen prövats tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB. Miljödomstolen. Under förhandlingarna har Trafikverket visat att påverkan på Natura 2000-området endast kan ske indirekt. Under byggtid kommer Trafikverket att ta hänsyn till området och minimera ev. skador. Den 31 januari 2018 kungjorde Mark och Miljödomstolen miljödomen. I domskälen anfördes att den av Trafikverket ansökta verksamheten ska inte till någon del skall utföras inom ett Natura 2000-område. En mindre del av verksamheten utförs dock relativt nära Natura 2000-området Säveån, nedre delen, och skulle därför teoretiskt kunna påverka miljön i Natura 2000-området. De åtgärder som ska utföras i Natura 2000-områdets närhet är emellertid av begränsad omfattning och ska utföras med beaktande av adekvata Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 29(66)

204 skyddsåtgärder. Sammantaget får anses uppenbart att varken dessa eller övriga arbeten inte på något beaktansvärt sätt kommer att påverka miljön i Natura 2000-området. För ansökt verksamhet krävs således inte tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken. Stadsbyggnadskontoret har avvaktat miljödomen och kommer att anta detaljplan i våren Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Strandskydd Gullbergsåns östra strand ska fortsatta vara naturområde, som i dag och ska ingå i Gullbergsåns strandskydd. Planbestämmelse a2 som ligger inom användningsgränsen för NATUR på Gullbergsåns östra strand, mellan Gullbergsån och HUVUDGATAN (Partihandelsgatan), tas bort från plankartan för att säkerställa strandskydd inom NATUR området. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Geoteknik SIG och Länsstyrelsen har inkommit med yttrande och påpekar att åtgärder som ska utföras invid Gullbergsån i syfte att uppnå en tillfredställande stabilitet, inte har säkerställts på plankartan. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 29. PostNord Produktion VO Göteborg Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 30(66)

205 30. Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Har inkommit med yttrande och har inget att erinra i rubricerat ärende. 31. Sjöfartsverket Har inte kommit in med yttrande. 32. Skanova Har inte kommit in med yttrande. 33. Svenska Kraftnät Svenska kraftnät har inkommit med yttrande och anfört att de har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Däremot kan det finnas regionnät inom aktuellt planområde varför regionnätsägare bör höras. Eftersom vi inte har några synpunkter och Svenska kraftnät inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att detta ärende är avslutat från Svenska kraftnäts sida. Därmed önskar vi inte medverka i det fortsatta remissförförandet för aktuellt ärende, förutsatt att planområdet inte förändras. Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till oss. Svenska kraftnät vill passa på att informera om att våra anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen ( som WMS eller som en shapefil. Informationen innehåller den geografiska positionen för Svenska kraftnäts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt (luftledning, kabel etc) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid produktion av kartor där Svenska kraftnäts geografiska anläggningsinformation används ska följande copyrighttext framgå: Affärsverket Svenska kraftnät. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar vi till Perspektivplan 2025 och Nätutvecklingsplan Dessa dokument finns publicerade via vår hemsida: Kommentar: Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 34. Swedavia AB Har inte kommit in med yttrande. 35. SGI, Statens geotekniska Institut Har inkommit med yttrande och anfört följande. Statens geotekniska institut (SGI) har från Göteborgs Stad erhållit rubricerad detaljplan med begäran om yttrande. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred och erosion. Grundläggningsoch miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. SGI har tidigare vid två samråd lämnat synpunkter på planförslaget. Yttrandena är daterad och , dnr. En-ligt ovan. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 31(66)

206 Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekven-ser som förändringen innebär för staden. Erhållit underlag: - Planbeskrivning med tillhörande plan- och illustrationskarta upprättad av Göteborgs Stad Samrådsredogörelse upprättad av Göteborgs Stad daterad SGl:s ställningstagande I vårt föregående yttrande uppmärksammades att föreslagna åtgärder som ska utföras invid Gullbergsån, i syfte att uppnå en tillfredställande stabilitet, inte har säkerställts på plankartan. SGI ställer sig därför frågande till huruvida föreslagen åtgärd, enbart införd i planbeskrivningen, är tillräckligt säkerställd i planen. Vår synpunkt från föregående yttrande avseende detta kvarstår således. Vi noterar dessutom att vår synpunkt beträffande stabilitetsförhållandena utanför planområdet, väster om Olskroksmotet (sektion 007 i geoteknisk utredning), varken har belysts i samrådsredogörelsen eller i planhandlingarna. Som vi tidigare påpekat är stabiliteten ner mot vägen enbart tillfredställande i det fall tillåten belastning på ovanliggande ytor inte överstiger 7 kpa. Stabiliteten är följaktligen styrande av förhållandena utanför planområdet och vi ställer oss därför frågan till hur det i planen säkerställs att större marklaster än 7 kpa inte påförs på dessa ytor. Sammanfattningsvis ser SGI från geoteknisk säkerhetssynvinkel att planläggning är möjlig förutsatt att ovanstående synpunkter beaktas. Krävs det åtgärder eller restriktioner ska dessa på ett plantekniskt godtagbart sätt säkerställas i planhandlingarna och på plankartan. Kommentar: SIG har inkommit med yttrande och påpekar att åtgärder som ska utföras invid Gullbergsån i syfte att uppnå en tillfredställande stabilitet inte har säkerställts på plankartan. Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt säkerställs genom att de hanteras vid marklov för schaktning för brostöd. Dessutom har en upplysning införts i plankartan, med hänvisning till den geotekniska utredningen, i syfte att extra uppmärksamma detta. Upplysningen lyder: - Stabilitetshöjande åtgärder i Gullbergsåns västra slänt (se geoteknisk PM, ) hanteras vid marklov för schaktning för brostödet. När det gäller slänten utanför planområdet i väster (sektion 007) så är den belägen inom pågående Detaljplan Västlänken Järnvägstunnel varför stabilitetsfrågor hanteras inom denna detaljplan. Vidare planeras en väg där slänten är belägen idag, vilket kommer innebära förändringar av släntens geometri. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 32(66)

207 36. Trafikverket Trafikverket har inkommit med yttrande och har inget att erinra beträffande detaljplaneförslaget samt påpekar på kvarstående synpunkter avseende Huvudmannaskap och ansvarsfördelning och har anfört följande. Ärende Trafikverket har av Göteborgs stad fått ovan rubricerade ärende för granskning. Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av Västlänken. Planen innebär totalt cirka 9500 meter nya järnvägsspår, 8 järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Synpunkter Kvarstående synpunkter Trafikverkets synpunkter tycks inte blivit inarbetade i den senaste granskningsversionen. Trafikverket har därför följande kvarstående synpunkter avseende Huvudmannaskap och ansvarsfördelning. Under rubrik Anläggningar inom vattenområde står skrivet att Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån. Trafikverket anser att det ska beskrivas tydligare att Trafikverket ansvarar för åtgärder i anslutning till Gullbergsån som erfordras med anledning av järnvägsprojektet. I samrådsredogörelsen har staden angett att ändringen ska införas. På sid 69 i planbeskrivningen står en uppgift att Trafikverket måste söka tillstånd hos polisen för att stänga av allmän väg. På Trafikverkets vägar behövs inga polistillstånd utan verket handhar själv frågan om avstängningar. Texten om polistillstånd på allmän plats bör utgå. I övrigt har Trafikverket inget att erinra beträffande detaljplaneförslaget. Kommentar: Texten avseende Anläggningar inom vattenområde samt avtalet har ändrats enligt Trafikverkets synpunkter. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 37. Vattenfall Har inte kommit in med yttrande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 33(66)

208 38. Västtrafik, Västra Götalandsregionen Har inte kommit in med yttrande. Grankommun 39. Partille kommun Har inte kommit in med yttrande. Sakägare 40. Fastighetsägare, Olskroken 11:9 Har inte kommit in med yttrande. 41. Tomträttshavare för fastigheter, Olskroken 25:14, Olskroken 35:9 och Olskroken 35:7 Har inte kommit in med yttrande. 42. Fastighetsägare, Bagaregården 17:13, Malmsjögatan Göteborg, KB Von Holtensgatans fastighetsförvaltning Ägare för fastigheten Bagaregården 17:13 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Fastighetsägare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Inom fastigheten Bagaregården 17:13 finns förutom vårt eget kontor företagen uppräknade i stycket ovan inhyrda i lokaler i fastigheten. Dessa lokaler vätter mot Malmsjögatan och är/kommer att bli direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens plansskildhet. Förutom fastighetsägarens bestämda uppfattning om att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen blir konsekvenserna oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen etc. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för fastighetens hyresgäster. Direkta konsekvenser blir att fastigheten Bagaregården 17:13 under byggtiden kommer att bli svår att hyra ut med stora intäkter som går förlorade samt att fastighetens värde kommer att minska markant under byggtiden. Vi utgår från att kompensatoriska åtgärder kommer att vidtas och att våra stora ekonomiska förluster som en följd av byggnationen kommer att ersättas. Tidigare byggnation av vägen som i folkmun benämnes "Röde Orm" har givit oss dålig erfarenhet av byggnationer inom Göteborgs kommun då man inte åtgärdade de sprickor som uppkom i fastigheten under byggnationen trots besiktning av sprickor före påbörjad byggnation samt efter avslutad byggnation. Vidare var lokalerna omöjliga att vistas i Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 34(66)

209 under byggnationstiden på grund av allt pålningsarbete som var mer än påtagligt störande för våra hyresgäster. Frågan angående säkerhetsavstånd mellan järnväg och fastighet vilken enligt en skriftväxling med Stadsbyggnadskontoret, diarienr 0594/13 (bifogas som Bilaga 2), minskats är oerhört oroväckande. Att vi sedan inte heller får reda på vilka säkerhetsåtgärder som skall göras för att säkerställa att urspårade tåg inte hamnar in i vår fastighet är också oroväckande Fastighetsägare för fastigheten Bagaregården 17:13 vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Fastighetsägare för fastigheten Bagaregården 17:13 yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Samtidigt har representant för fastigheten Bagaregården 17:13 inkommit med 2bilagor: Bilaga 1: Yttrande från Föreningen Nej till Västlänken och. Bilaga 2 Svar på frågan om säkerhetsavstånd mellan järnväg och industri och kontorsbyggnad. Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare och nyttjanderättshavare har Trafikverket initierat ett möte med fastighetsägare och representanter från Göteborgs Bilskadecenter AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg samt vilka riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas. Vidare har redogjorts vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta och att inga skyddsåtgärder planeras att utföras inom Bagaregården 17:13. Under framtagandet av järnvägsplanen har Trafikverket gjort riskanalys för farligt gods inklusive skyddsåtgärder som är nödvändiga för att skydda befintliga byggnader som ligger nära spåren. En åtgärd är förstärkning av fasader på befintliga byggnadsdelar som ligger närmare än 25 meter från spårmitt. Fastigheten Bagaregården 17:13 ligger 30 meter från järnvägen. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts för på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. På mötet, har en representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under byggtiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 35(66)

210 av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 43. Nyttjanderättshavare för fastigheten, Bagaregården 17:13, Malmsjögatan Göteborg, Göteborgs Bilskadecenter AB Nyttjanderättshavare för fastigheten Bagaregården 17:13 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Nyttjanderättshavare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Göteborgs Bilskadecenter AB, nedan GBAB, är ett familjeägt företag inom bilskadebranschen sedan 1960-talet. Företaget är ett av de främsta och mest innovativa inom branschen i hela Sverige och har idag ca 25 st heltidsanställda från kontorspersonal till skadetekniker, lackerare och mekaniker. Förtaget är heltäckande i branschen med en egen lackeringsanläggning i lokalerna. GBAB har sedan etableringen på Malmsjögatan 4 arrenderat mark av det som idag kallas Trafikverket för uppställning av fordon för reparation/servicearbeten etc. Delar av denna mark är idag inhägnad av elektriskt stängsel. Även en del av området är fyrhyrt av Göteborgs stad. Före flytten till Malmsjögatan förde GBAB en konversation med Trafikverket om möjligheterna att arrendera ovan nämnda mark på obestämt tid. GBAB fick till sig att inga hinder fanns för detta varför verksamheten förlades på denna plats. Marken ägd av Trafikverket är uppsagd från 31/ , främst för uppställning av material mm inför eventuellt utbyggnad av Olskrokens Planskildhet. GBAB har ifrågasatt behovet av uppställningsplats både i tid och till yta med anledning av de oklarheter som fortfarande föreligger beträffande Olskrokens Planskildhet. Något gehör för ifrågasättandet har inte påverkat Trafikverket i deras uppsägning av arrendet, Konsekevensen av detta är att verksamheten för GBAB tvingas upphöra per den 1/ såvida inte berörda parter kan enas om ändring av arrende eller på annat sätt tillgodose GBABs intressen av ca bilplatser (motsvarande dagens arrende). GBAB har till Trafikkontoret och Trafiksnämnden samt flera politiska intressenter gjort skrivelse angående vad som beskrivits ovan om kommande brist på p-platser. Något intresse från berörda parter har ej visats. Från GBAB sida finns flera möjliga lösningar både genom ett aktivt intresse från Trafikverket och berörda inom Göteborgs stad. GBAB har bjudit in till diskussion vilket inte har hörsammats. Framtagna lösningar innefattar förslag på tillfälliga lösningar under byggets gång liksom permanenta lösningar. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 36(66)

211 GBAB har vid flera tillfällen både begärt och ansökt hos stadsbyggnadskontoret om byte av fasad samt möjlighet till tilläggsisolering. Svaret har varit att detta ej varit möjligt med hänsyn till järnvägens säkerhetsavstånd. Så sent som i juni 2015 har GBAB gjort förfrågan angående säkerhetsavstånd mellan fastighet och järnväg samt bygglov hos Stadsbyggnadskontoret (diarienr , bifogas som Bilaga 2). Vidare har GBAB hos trafikverket begärt att få ta del av de synpunkter som kan beröra fastighetens säkerhetshöjande åtgärder av fastigheter i området. Svaret från trafikverket har varit att fastigheten legat för långt från berörd kommande spårösning och omfattas således ej av de säkerhetsåtgärder som kan komma ifråga. Frågan angående säkerhetsavstånd mellan järnväg och fastighet vilken enligt en skriftväxling med Stadsbyggnadskontoret, diarienr 0594/13 (bifogas som Bilaga 2), minskats är oerhört oroväckande. Att vi sedan inte heller får reda på vilka säkerhetsåtgärder som skall göras för att säkerställa att urspårade tåg inte hamnar in i vår fastighet är också oroväckande GBAB känner detta beslut som egendomligt och förvånande med tanke på vad som framkommit i konversationen med stadsbyggnadskontoret. GBABs bestämda uppfattning är att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen. Konsekvenserna av byggnationen av Olskrokens planskildhet blir oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen etc. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för GBAB. Tidigare byggnation av vägen som i folkmun benämnes "Röde Orm" har givit oss dålig erfarenhet av byggnationer inom Göteborgs kommun då man inte åtgärdade de sprickor som uppkom i fastigheten under byggnationen trots besiktning av sprickor före påbörjad byggnation samt efter avslutad byggnation. Vidare var lokalerna omöjliga att vistas i under byggnationstiden på grund av allt pålningsarbete som var mer än påtagligt störande för oss. Göteborgs Bilskadecenter AB vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Göteborgs Bilskadecenter AB yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Nyttjanderättshavare har inkommit med 2 bilagor: Bilaga 1: Yttrande från Föreningen Nej till Västlänken Bilaga 2: Svar på frågan om säkerhetsavstånd mellan järnväg och industri och kontorsbyggnad Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare och nyttjanderättshavare har Trafikverket initierat ett möte med fastighetsägare och representanter från Göteborgs Bilskadecenter AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg samt vilka Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 37(66)

212 riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas. Vidare har redogjorts vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta och att inga skyddsåtgärder planeras att utföras inom Bagaregården 17:13. Under framtagandet av järnvägsplanen har Trafikverket gjort riskanalys för farligt gods inklusive skyddsåtgärder som är nödvändiga för att skydda befintliga byggnader som ligger nära spåren. En åtgärd är förstärkning av fasader på befintliga byggnadsdelar som ligger närmare än 25 meter från spårmitt. Fastigheten Bagaregården 17:13 ligger 30 meter från järnvägen. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts för på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. På mötet, har en representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under byggtiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. 44. Fastighetsägare, Bagaregården 17:23, Malmsjögatan Göteborg, Blisshold AB Representant för fastigheten Bagaregården 17:23 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Fastighetsägare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Inom fastigheten Bagaregården 17:23 finns livsmedelsproduktion. Dessa lokaler vätter mot Malmsjögatan och är/kommer att bli direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens plansskildhet. Förutom fastighetsägarens bestämda uppfattning om att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen blir konsekvenserna oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen, samt att i byggnader finns tunga maskiner osv. Direkta konsekvenser blir att damm tränger i livsmedelsprodukterna och att det finns risker för sprickor i fastigheten där tunga maskiner finns. Riskerna med att urspårade tåg hamnar in i fastigheten är oroväckande och hittills har vi inte fått veta vilka säkerhetsåtgärder har tagit. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för fastighetens verksamhet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 38(66)

213 Fastighetsägare till fastigheten Bagaregården 17:23 vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Fastighetsägare till fastigheten Bagaregården 17:23 yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor som att fastigheten är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet, störningar från byggarbetsplats samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare har Trafikverket initierat ett möte med ägare till fastigheten Bagaregården 17:23 och representanter från Ditekt Chark AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg. Vidare redogjorde man vilka riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas samt vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. En representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under byggtiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Trafikverket meddelat på mötet att man ställer höga krav på entreprenör vad gäller damm och dammbekämpning för att skydda omgivningen. Samtidigt man kan utreda om det finns ett behov att utföra åtgärder på fastigheten med anledning av detta. Efter mötet med fastighetsägare har Trafikverket låtit utreda ventilationen inom fastigheten Bagaregården 17:23, och det finns ett framtaget PM. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 39(66)

214 45. Nyttjanderättshavare för fastigheten, Bagaregården 17:23, Malmsjögatan Göteborg, Direkt Chark AB Nyttjanderättshavare för fastigheten Bagaregården 17:23 har den 12 juni 2017 inkommit begäran om förlängt svarstid till den 26 juni Nyttjanderättshavare har inkommit med yttrande den 26 juni 2017 och anfört. Inom fastigheten Bagaregården 17:23 finns livsmedelsproduktion. Dessa lokaler vätter mot Malmsjögatan och är/kommer att bli direkt berörda av det arbete som avser Olskrokens plansskildhet. Förutom fastighetsägarens bestämda uppfattning om att lokalerna ligger inom ett riskavstånd från järnvägen blir konsekvenserna oerhörda störningar från byggarbetsplats, transporter till och från byggarbetsplatsen, samt att i byggnader finns tunga maskiner osv. Direkta konsekvenser blir att damm tränger i livsmedelsprodukterna och att det finns risker för sprickor i fastigheten där tunga maskiner finns. Riskerna med att urspårade tåg hamnar in i fastigheten är oroväckande och hittills har vi inte fått veta vilka säkerhetsåtgärder har tagit. Vi kan idag ej se vidden av trafiksituationen och de olägenheter de medför och förbehåller oss rätten att komma in med en redovisning av de olägenheter samt de konsekvenser de kan medföra för fastighetens verksamhet. Direkt Chark AB vill också ansluta sig till Föreningen Nej till Västlänkens yttrande, se bilaga 1, till stöd för att den planerade utbyggnaden inte uppnår sitt syfte. Yrkande Direkt Chark AB yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Kommentar: Inkomna synpunkter berör genomförandefrågor som att fastigheten är direkt berörd av det arbete som avser Olskrokens planskildhet, störningar från byggarbetsplats samt säkerhetsavstånd mellan järnvägen och fastigheten. För att informera och påbörja en dialog med fastighetsägare har Trafikverket initierat ett möte med ägare till fastigheten Bagaregården 17:23 och representanter från Ditekt Chark AB. På mötet har representanter från Trafikverket redogjort för den riskanalys för tredje man som tagits fram med avseende på följande olyckshändelser: Risk för urspårning, farligt gods-olycka och brand i tåg. Vidare redogjorde man vilka riskkriterier som används för individrisk och hur riskerna beräknas samt vilka skyddsåtgärder som föreslås inom planområdet med anledning av detta. Avseende konsekvenserna av byggnation och störningar från arbetsplatsen har en ingående beskrivning av byggprocessen kopplat till produktionstidplan redogjorts på mötet. De första åtgärderna som avses utföras är förberedelsearbeten, såsom markförstärkningsåtgärder för dubbelspårsbroarna och Fåfängan. Produktionsplaneringen är inte helt spikad än och metodval för de olika åtgärderna diskuteras för närvarande. En representant från Trafikverket har redogjort för hur Trafikverket arbetar med skadehantering. I ett tidigt skede arbetar projektet med att göra riskanalyser för att komma fram till vad byggnader och kringliggande mark och anläggningar tål, för att utifrån detta kunna ställa villkor på hur arbetet får utföras. Flera undersökningar av mark utifrån bland annat geoteknik, hydrologi, grundläggning av byggnader utförs. Under bygg- Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 40(66)

215 tiden kommer omgivningspåverkan att mätas genom sättningsmätning, mätning av vibrationer och grundvattennivåer mm. Inför och efter byggtiden utförs även besiktningar av mark och byggnader i anslutning till järnvägsområdet för att kunna se om någon förändring uppstått under byggtiden. Om förändringar uppstår ska Trafikverket utreda om det finns ett orsakssamband mellan Trafikverkets arbeten och uppkomna förändringar. Trafikverket meddelat på mötet att man ställer höga krav på entreprenör vad gäller damm och dammbekämpning för att skydda omgivningen. Samtidigt man kan utreda om det finns ett behov att utföra åtgärder på fastigheten med anledning av detta. Efter mötet med fastighetsägare har Trafikverket låtit utreda ventilationen inom fastigheten Bagaregården 17:23, och det finns ett framtaget PM. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende 46. Hyresgästföreningen Har inte kommit in med yttrande. 47. Higab AB Har kommit med yttrande och har inga synpunkter på rubricerat ärende. 48. Swedegas AB Har inte kommit in med yttrande. 49 Boende på Prinsgatan 10A Har inte kommit in med yttrande. 50. Företrädare för Götiska Förbundet i Göteborg Götiska Förbundet har den 11 juni 2017 inkommit med begäran om förlängt svarstid för yttrande över detaljplan för Olskroken, till den 26 juni Den 25 juni 2016 har Götiska Förbundet inkommit med ett yttrande med bilaga 6 samt fullmakt till Bengt P. Gustafsson. Götiska Förbundet har genom Bengt P. Gustafsson, ombud (med fullmakt) inkommit med yttrande och anfört följande: Detaljplanens syfte Syftet med den föreslagna detaljplanen för Olskroken anges vara att öka järnvägens kapacitet och framkomlighet, öka driftsäkerheten så att resande och godstransporter i Västsverige underlättas samt att skapa en anslutning av järnvägstunneln Västlänken. Det anges att trafiken med pendel- och regionala tåg effektiviseras med Västlänken genom att tågen inte behöver angöra dagens säckstation. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 41(66)

216 För att dessa syften skall uppfyllas avses att en separering med planskildheter anläggas för att minska korsade tågvägar samt en omfattande omläggning av spår i plan. Därigenom skall kapaciteten och robustheten öka genom Olskroken. Av järnvägsplanen för Olskroken framgår att kapaciteten planeras för 8 godståg/timme, 14 tåg/timme genom Västlänken och 10 tåg/timme till Göteborg C eller tillsammans 24 persontåg/timme och riktning. Dagens kapacitet i Olskroken Planerad trafikering 2018 på Västra stambanan är 10 tåg/timme och riktning, på Norge/Vänerbanan är 7 tåg/timme, Stenungsund 2 tåg/timme vilket ger 19 tåg/timme och riktning. Dagens centralstation kommer nästa år att hantera 29 persontåg/timme och riktning där 17 tåg passerar Olskroken och 12 tåg går via Gårdatunneln under maxtimman. Den ombyggnad av centralens midja som skedde år 2007 medger en teoretisk kapacitet på 40 tåg/timme och riktning och en praktiskt kapacitet ca 35 tåg/timme. Det medför att det inte kommer att finns något kapacitetsproblem på Göteborgs central under lång tid framöver. Olskroken nuvarande maxkapacitet har inte preciserats men är av allt att döma dimensionerad för att kunna motsvara ingående banors maxkapacitet. Kapacitet med Västlänken och Olskroken planskildhet Västlänken kommer under lång tid inte att kunna hantera mer är 12 tåg/timme och riktning då vändning måste ske i Almedal och stationerna i Haga och Korsvägen byggs med två spår. Med en ny bana till Borås kan kapaciteten öka till 14 tåg/timme och riktning. För ökad kapacitet genom Västlänken behöver man dessutom bygga om Haga och Korsvägens stationer till fyra spår och därigenom kan kapaciteten öka upp till 20 tåg/timme och riktning enligt Trafikverket. Enligt trafikeringsutredningen (Västlänken Trafikering, depåer och uppställning) är kapaciteten år tåg per timme och riktning i Västlänken och 12 i säckstationen, varav 10 via Olskroken. Detta innebär ingen kapacitetsökning, vilket redogörs för nedan. Utebliven utbyggnad av ny järnväg till Borås I regeringens kommande infrastrukturplan som sträcker sig till år 2029 planeras inte för någon ny höghastighetsjärnväg på sträckan Göteborg-Borås via Jönköping till Stockholm. Det medför att byggstart för en sådan järnväg tidigast kan ske 2030 för det fall medel finns för denna utbyggnad vid denna tidpunkt. Byggtiden beräknas bli ca 6 år och kostnaden i 2016 års penningvärde ca 33 miljarder kronor Almedal-Borås. Därtill kommer att anläggandet av fyra spår från Almedal där Västlänken angör i söder till Mölndals station kostar 4-6 miljarder kronor. En ny bana till Borås kan tidigast stå klar runt mitten av 2030-talet ca 10 år efter det att Västlänken beräknas vara färdigställd enligt Trafikverket. Det ovan sagda innebär att det inte går att hantera fler än 12 tåg/timme och riktning i Västlänken innan denna tidpukt. Kapaciteten i Olskroken blir då 12 tåg/timme och riktning via Västlänken och 10 tåg/timme och riktning till Göteborg C. I förhållande till den trafikeringen som går att genomföra år till Göteborg C är detta ingen ökad kapacitet för persontågen via Olskroken då denna kapacitet är på samma nivå som dagens anläggning. Bohusbanan kräver annan infrastrukturlösning Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 42(66)

217 För att kunna öka kapaciteten på Bohusbanan behöver denna byggas ut till två spår. Denna utbyggnad ligger långt bort i tiden då den inte kommer att finnas med i den kommande infrastrukturplanen till år Dessutom måste en komplex och kostsam infrastruktur byggas ut för att minska konfliktpunkterna och öka kapaciteten i Olskroken för att lösa konflikterna mellan Bohusbanan och Norge/Vänerbanan. Det ena alternativet är Förbifart som innebär en planskildhet via broar eller alternativ Ringötunnel. Inget av dessa alternativ kommer att kunna realiseras under överskådlig tid. Detta medför även att kapaciteten på Bohusbanan förblir 2 persontåg per timme och riktning under maxtimman. Kapaciteten på Västra stambanan Dagens kapacitet på Västra stambanan kommer inte att förändras nämnvärt då inget talar för att utbyggnad till fyra spår på sträckan från Göteborg kommer att ingå i den kommande infrastrukturplanen till år En utbyggnad med vändspår för pendeltågen planeras att ske i närtid vid Floda och Alingsås stationer. Sträckan Göteborg-Alingsås kommer att ha nått sitt maximum vad gäller kapacitet under maximmarna med denna utbyggnad. Den kapacitetsförstärkning som denna utbyggnad medför kommer att hanteras med dagens Göteborg C och med dagens utformning av Olskroken. Detta medför att Olskroken inte kommer att behöva hantera fler tåg från/till Västra stambanan än vad som kapacitetsmässigt klaras av med dagens två spår. Kapaciteten på Norge/Vänerbanan Norge/Värnerbanan stod färdig under 2013 och trafikeras med 7 persontåg i den kommande tågplanen för Den enda kända åtgärd som planeras är en ombyggnad av vändspår för Alependeln som kan ge ytterligare ett tågläge per timme och riktning för pendeltåg och även denna utökning kan hanteras med dagens anläggning. Sammanfattning av kapaciteten på ingående banor för persontåg Inga större förändringar av kapaciteten föreligger på de banor som trafikerar Olskroken vad gäller persontrafiken. Den trafikering som ligger för genomförande i tåglägesplan för 2018 visar att 17 tåg per timme och riktning kommer att passera genom Olskroken under maxtimman. Då Västlänken kan hantera 12 tåg per timme och riktning medför det att 5 tåg per timme och riktning behöver trafikera säckbangården på Göteborg C för att erhålla samma kapacitet som idag. Det finns återstående kapacitet som kan realiseras genom Olskroken och på Göteborg C som ger samma kapacitet som Västlänken och Olskroken planskidhet. Det föreligger därmed inte något överhängande behov av kapacitetsskäl att bygga Olskroken planskildhet utan snarare en bit in på 2030-talet förutsatt att ytterligare kapacitetshöjande åtgärder då genomförs. Detta förutsätter att en ombyggnad av Olskroken då kan realisera en lösning som medger ökad kapacitet. Dagens bangård på Göteborg C har en teoretisk kapacitet på 40 tåg per timme och riktning och en praktisk kapacitet på ca. 35 tåg per timme och riktning när uppställningsspåren är flyttade, vilket kommer att ske i närtid. Göteborg C är inte den dimensionerande anläggningen vad avser kapacitet vilket Trafikverket gör gällande. Olskrokens kapacitet för godståg ökar inte Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 43(66)

218 I järnvägsplanen anges att 8 godståg per timme och riktning skall trafikera Olskroken under maxtimman. Trafikeringen med godståg under 2011 var 6 godståg under maxtimman för godståg till Sävenäs rangerbangård från väster. Därefter har den nya Norge/Värnerbanan tagits i drift 2012 som medger att godståg kan angöra hamnbanan och Kvillebangården direkt till/från denna bana som då inte behöver belasta Olskroken. Ett nytt digitaliserat signalställverk har installerats för hela Göteborgsområdet som färdigställts under Den nya Marieholmsbron togs i drift under 2016 som medger färre konflikter vid passage mellan hamnbanan och Bohusbanan. Under årsskiftet 2017/2018 flyttas kombiterminalen Göteborg Norra till bangården vid ytterhamnarna vilket gör att denna relation upphör och renodlar relationen med godstrafik till ytterhamnarna. Därtill kommer utbyggnad av hamnbanan (som delas delvis med Bohusbanan) att ske till dubbelspår med en första etapp som omfattar från den nya Marieholmsbron i öster till Kvillebangården (Ringön) i väster med färdigställande år Därefter skall en tunnel från Älvsborgsbangården i väster leda förbi Eriksberg i öster med planerad byggstart Därefter skall utbyggnad ske av återstående sträcka med dubbelspår. Ovanstående medför att nya förutsättningar föreligger för godstrafiken och dess kapacitet genom Olskroken. Den godstrafik som förelåg 2011 var 7 godståg genom Olskroken under godstrafikens maxtimma fördelat på 6.0 tåg med riktning mot väster respektive öster samt 1.05 tåg med riktning mor norr och 0.75 tåg i södergående riktning. Detta ger totalt 13.8 tågrörelser per timme. För detaljer se nedanstående grafik (källa: Olskroken och Sävenäs genomförbarhetsstudie, Vectura/SWECO, maj 2011, sid 9). Nollalternativets maxkapacitet för godståg är inte heller angiven. Den dimensionerande godstrafik som planeras under maxtimman är efter det att Olskroken planskildhet är anlagd, 8 tåg per timme och riktning. Ett möjligt lastfall baseras på att kapaciteten skall uppgå till 4.88 tåg med riktning österut, 4.75 tåg västerut, 3.35 tåg norrut och slutligen 3.0 tåg söderut. Detta ger tågrörelser per timme. För detaljer Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 44(66)

219 se nedanstående grafik (källa: Olskroken och Sävenäs genomförbarhetsstudie, Vectura/SWECO, maj 2011, sid 7). Skillnaden i antal tågrörelser blir därmed ca 2 per timme i alla riktningar eller 1 tågrörelse per riktning. Det skall då anmärkas att efter det att den nya Norge/Vänerbanan har tagits i drift kan tåg till/från hamnbanan angöra denna bana utan att passera Olskroken. Enligt Trafikverkets prognos över framtida lastfall kommer 1.2 godståg per timme och riktning att använda denna möjlighet. Detta medför att 2.4 tågrörelser inte kommer att belasta Olskroken vilket betyder att samma antal godståg som år 2011 kommer att belasta Olskroken i framtiden. Detta medför att kapaciteten är oförändrad i förhållande till idag. Nya konfliktpunkter uppkommer genom Västlänkens anslutning i Olskroken Den utformning som den ansökta anslutningen av Västlänken har i Olskroken medför att nya konfliktpunkter uppkommer. Dagens 16 uppställningsspår för pendel och regionaltåg norr om dagens stationsområde på Göteborg C skall huvudsakligen flyttas till ett läge söder om Sävenäs bangård. Vilka konflikter detta ger är inte beskrivet i järnvägsplanen för Olskroken eller i detaljplanen. I framtiden planeras för ökad kapacitet med fyra spår på stambanan mot Partille/Alingsås. Hur dessa spår skall infogas i Olskroken planskildhet finns inte redogjort för. Genom att ett av de befintliga godsspåren som betjänar Sävenäs rangerbangård tas i anspråk när Västlänken anläggs i Olskroken uppkommer nya konflikter. Den kapacitet som därmed går förlorad skall ersättas genom att ett nytt spår anläggs norr om dagens nordligaste godsspår från Gustavsplatsen till Sävenäs rangerbangård. Detta spår ger då en ny konflikt för tåg som skall trafikera hamnbanan österut mot Västra stambanan vid passage av infarten till Sävenäs rangerbangård och uppställningsspåren för pendel- och regiontågen. Då en ny kombiterminal anläggs vid ytterhamnarna kommer fler tåg att gå Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 45(66)

220 direkt till/från sin destination utan att passera Sävenäs rangerbangård och detta understryker att denna konflikt knappast ger upphov till ökad kapacitet till Göteborgs hamn. Det framgår inte av järnvägsplanen eller detaljplanen för Olskroken hur denna konflikt skall lösas. Under 2011 gick inga godståg direkt till/från hamnbanan till/från Västra stambanan medan 1.8 tåg per timme och riktning planeras att göra detta i framtiden enligt det lastfall som presenterats. Kapaciteten till och från Sävenäs rangerbangård till hamnbanan Det största godsflödet idag genom Olskroken går mellan Sävenäs rangerbangård och hamnbanan. Denna situation kommer även att gälla framöver, speciellt då kombiterminalen Göteborg Norra omlokaliseras till ytterhamnarna i närtid. Den s k Skäran förbinder hamnbanan från Marieholmsbroarna till Sävenäs rangerbangård. Skäran består idag av ett enkelspår och kommer att vara det enda återstående enkelspåret mellan ytterhamnarna och Västra stambanan och Sävenäs rangerbangård när de resterande delarna av hamnbanan är färdigställda. Trots att denna del är den mest belastade för godstågen planeras inte för att anlägga dubbelspår på denna sträcka. Olskroken planskildhet omfattas inte av regeringens tillåtlighet Trafikverket ansökte om till tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken för Västlänken och Olskroken hos Regeringen den 12 november Ansökan föregicks av ett kompletterande samråd som hanterades av länsstyrelsen i Västra Götaland. I underlaget inför regeringens prövning ingick utställningshandlingen från järnvägsutredningen från 2006, järnvägsutredningens beslutshandling från 2007, sammanfattning av remissbehandlingen av järnvägsutredningen, sammanfattning av beredningsremissen samt några tillkommande PM i samband med beredningsremissen. Av dessa handlingar framgår att det i järnvägsplanen och övriga handlingar endast varit fråga om att Olskroken förlagts i plan och inte planskilt. Därtill är korridoren som beskrivs i samband med tillåtligheten inte i överenstämmelse med den korridor som finns beskriven i samband med Trafikverkets ansökan om tillåtlighet. Järnvägsplanen har en delvis annan avgränsning av korridorens utbredning. Den södra delen av korridoren har utökas ca 700 meter och denna förändring har godkänts av länsstyrelsen. Det föreligger en annan geografisk förändring i den norra delen av korridorens begränsning vid den s k skäran, ett triangelspår som ansluter Västra stambanans godsspår till hamnbanan, som ansluter Västkustbanan till Norge/Vänerbanan och Bohusbanan mot Göteborg central. Denna del låg inte med i den korridor som tillåtlighetsprövades av regeringen. Enligt de lagrum som enligt miljöbalken som omfattar lokalisering och konsekvenserna inför ett tillåtlighetsbeslut måste lokaliseringen och konsekvenserna av densamma vara beskrivna. Genom att förlägga Olskroken huvudsakligen planskilt är det en annan anläggning än om den vore förlagd i plan. Konsekvenserna av en planskildhet är inte beskrivna i underlaget inför regeringens prövning vilket framgår av handlingarna i samband med tillåtlighetsprövningen (Trafikverket, Yttrande, Utbyggnad av Västlänken, tågtunnel under Göteborg mellan Olskroken och Almedal, ). Det är tvärtom så att av underlaget i järnvägsutredningen vad gäller både utställningshandlingen (Banverket, Västlänken, Utställningshandling, sid 37, ) samt underlagsrapporten (Banverket, Västlänken, underlagsrapport, linjesträckningar, sid 11, ), framgår att alternativet bro för anslutning vid Olskroken utgår. Motivet för att välja bort detta alternativ anges vara att lutningen överskred 30 promille vilket inte var acceptabelt. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 46(66)

221 Av Banverkets järnvägsutredning framgår av utställningshandlingen följande (Banverket, Västlänken, utställningshandling, sid 37, ): Nedanstående kartbild beskriver var punkt 11 ligger, korsningen av Norge/Vänernbanan (och Bohusbanan). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 47(66)

222 Av nedanstående karta kan konstateras att Olskroken planeras att passera Norge/Vänern banan i plan. Planeringsprocessen för Olskroken avslutades 2007 och återupptogs först under 2013 i samband med den så kallade kapacitetsutredningen. Av de handlingar som ingår i järnvägsplanen för Olskroken planskildhet framgår att samrådshandlingar har funnits tillgängliga från maj och november 2013 (Trafikverket, Olskroken planskildhet, Planbeskrivning, Fastställelsehandling, , sid 50). Dessa handlingar har inte tillställts regeringen eller remissinstanserna under handläggningen av Regeringens behandling av ansökan om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken. Regeringens beslut angående tillåtligheten meddelades den 26 juni Beslut att Olskroken skulle ingå i den kommande infrastrukturplanen fattades av Regeringen under våren Trafikverket har därmed haft tillgång till ett underlag för en prövning av Olskroken som planskildhet under regeringens handläggningstid av tillståndsansökan enligt 17 kap. miljöbalken men har inte tillställt Regeringen detta underlag i samband med prövningen. I samband med prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. miljöbalken tar länsstyrelsen i Västra Götaland i sitt remissvar upp att regeringens beslut bl a bör förenas med villkor om: Att planeringen ska skapa förutsättningar för goda kopplingar till övriga system, så att både kollektivtrafikens och järnvägsnätets kapacitet kan utnyttjas till fullo. Redan i järnvägsutredningen 2006 påtalade länsstyrelsen i sitt remissvar att det i den fortsatta planeringen var av vikt att studera bl a Fördjupad bedömning av plan eller planskilda korsningar i Olskroken. (Yttrande inför tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken av Västlänken, tågtunnel under Göteborgs mellan Olskroken och Almedal, Göteborgs Stad, Västra Götalands län, sid 3 respektive sid 7, ). Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Trafikverket underlåtit att inge underlag för att pröva rätt utformad anläggning för Olskroken. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 48(66)

223 Av ovan sagda framgår att Regeringen inte har givit tillstånd enligt 17 kap miljöbalken till Olskroken planskildhet utan till Olskroken i plan. Detta är en förändring som inte ligger inom ramen för en avvikelse som enligt 1 kap. 5 lagen om byggande av järnväg kan betraktas som ringa och kan godkännas av en tillsynsmyndighet. Olskroken planskildhet är en avsevärt mer komplex anläggning än vad en anläggning i plan är och ger en helt annan påverkan på omgivningen. Olskroken planskidhet innefattar bl a åtta järnvägsbroar (varav flera broar med längder på 500 meter) och två vägbroar samt 9500 meter nya spår och växlar. En relevant invändning är att beskrivningen av Olskrokens ombyggnad i samband med järnvägsplanen och i efterföljande tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken är rudimentär. Ingen närmare beskrivning fanns av vilka alternativ som förelåg och konsekvenserna av olika alternativ för Olskrokens ombyggnad. Det krav på utredning som skall föreligga vad gäller lokalisering enligt 2 kap. 6 och miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 7 miljöbalken kan inte anses vara uppfyllda för Olskroken oaktat val av alternativ. Syftet med ombyggnaden av Olskroken anges vara att skapa en anslutning till Västlänken och att ge ökad kapacitet för såväl person- som godstrafik. Ingen beskrivning föreligger av vilka alternativ som har övervägts och vilken påverkan dessa har på kapacitet för gods- och persontågen, påverkan på in- och utfart till Sävenäs bangård, anslutningar till de spår som ansluts i Olskroken, generell miljöpåverkan på omgivningen från buller, vibrationer, grundvattenpåverkan, påverkan på Natura 2000-område, kostnader och samhällsnyttor, påverkan på den redundans som olika alternativ har, påverkan på trafikstörningar under byggtiden, ingående byggnadsmaterial, koldioxidutsläpp, m fl för prövningen relevanta frågor som måste belysas. Legaliteten i regeringens beslut enligt 17 kap. miljöbalken att lämna tillåtlighet till Västlänken planskildhet är utmanad i de rättsliga provningar som pågår vad gäller järnvägsplan samt prövning enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Tillåtligheten för Olskroken är utmanad vad gäller prövningen enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Detta medför att regeringens tillåtlighet han komma att ändras. Dessa omständigheter samt det faktum att Olskroken kan byggas med mindre intrång för samma ändamål kullkastar förutsättningarna att godkänna den föreslagna detaljplanen. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 49(66)

224 Olskroken i plan ligger i övre högra delen av kartan. Påverkan på riksintresse enligt kulturmiljölagen Skansen Lejonet är en fastighet som skyddas som riksintresse enligt kulturmiljölagen. Skansen Lejonet är belägen direkt väster om detaljplaneområdet för Olskroken planskidhet. Irreparabla skador kommer att uppstå på Skansen Lejonet genom den planerade utformningen av järnvägstunneln Västlänken. Tågtunneln Västlänken är planerad att Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 50(66)

225 förläggas i tunnel från Station Centralen vidare under Skansen Lejonet via ett tråg fram till väg E6. Därefter via en bro över väg E6 och sedan via ytterligare en pelarbro som landar före Gustavsplatsen, och där ansluta till Olskroken/Västra stambanan. Den planerade utformningen av Olskroken i form av en planskildhet via broar är styrd av förutsättningen att Västlänkens anslutning skall angöra Olskroken/Västra stambanan. Västlänken kommer att medföra omfattande och irreversibel negativ påverkan på riksintresset Skansen Lejonet på Gullbergsklippan och kommer med förslagen utformning även att påverka riksintresset genom att anslutningen förläggs på broar i Olskroken. I underlaget för kulturmiljö i järnvägsplanen för Olskroken planskildhet anges att känslighet för påverkan för Skansen Lejonet bl a är dess strategiska läge med fria skottlinjer. Vidare anges att: Skansen Lejonets kraftiga gråstenstorn är ett av stadens tydligaste och mest framträdande historiska landmärken och skansen utgör en särskilt viktig blickpunkt vid infarten till Göteborg med ett mycket högt upplevelsevärde liksom pedagogiskt värde. För en förståelse av Skansen Lejonets funktion och betydelse är det av vikt att det visuella intrånget kan begränsas. Av kulturmiljöbilagan i detaljplaneärendet framgår att den visuella påverkan av Olskroken planskildhet kommer att vara påtaglig genom de brokonstruktioner som avses uppföras och de visuella barriärer som uppkommer och påverkar Skansen Lejonet. Utformningen av broarna behöver av denna anledning ske genom att broarnas siluett skall minimeras och därigenom skall fackverksbroar undvikas. Av underlaget framgår att det är bl a är fackverksbroar som kommer att anläggas. Ingen redovisning finns hur en annan utformning av broarna kommer att påverka gestaltning, visuellt intrång och siktförhållanden för Skansen Lejonet. Götiska Förbundet har redogjort för Skansen Lejonets kulturhistoriska betydelse som försvarsverk under mycket lång tid i en bilaga till överklagan av järnvägsplanen till regeringen. Denna bilaga bifogas för att ge en insikt i och förståelse för Skansen Lejonets historiska betydelse och vikten av att skydda detta riksintresse för framtiden. Yrkande Götiska förbundet yrkar att den ansökta detaljplanen skall avslås. Göteborg den 24 juni 2017 För Götiska Förbundet Bilaga 1: Påverkan på riksintressena Skansen Lejonet och Residenset. Bilaga 2: Fullmakt för Bengt P Gustafsson att företräda Götiska Förbundet. Samtidigt Götiska Förbundet i Göteborg har inlämnat bilaga 1 som är en skrivelse som har skickats till Regeringen i samband med överklagande av Trafikverkets fastställelse av järnvägsplan för Västlänken. 1. BAKGRUND Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 51(66)

226 Denna skrivelse är sammanställd av Götiska Förbundet i vars syften ingår att vårda kulturarvet och att främja kunskaperna om svensk historia. Förbundet tar avstånd från främlingsfientlighet och diskriminering. Förbundet arrenderar Skansen Lejonet av Statens fastighetsverk. I denna handling redovisas fakta som på djupet visar även med koppling till bakomliggande historiska förutsättningar hur den kulturhistoriska miljön i Göteborg skadas av projektet. Utgångspunkterna för Götiska Förbundets ställningstagande är följande: 1. Gullberget i 1200 års historiskt perspektiv 2. Gullbergs fäste 3. Fästningsstaden Göteborg 4. Skansen Lejonets funktion som del i befästningssystemet för stormaktstidens Göteborg 5. Förvanskning av förståelsen för taktik och stridsteknik vid Gullbergets befästningar 6. Länsresidenset som markör i svensk historia. Den i dessa punkter sammanfattade bakgrunden utvecklas nedan för att ge en kortfattad men sammanhållen bild av den historiska miljö i vilken Trafikverket vill bygga Västlänken. Göteborgs centrala delar som nu hotas av Västlänken kan inte ses isolerade från sitt historiska sammanhang i Sverige, i Norden och i världen. Utan ett sådant sammanhang hade inte Karl IX och Gustaf II Adolf haft anledning att grunda Göteborg. Därför måste detta sammanhang beaktas när det gäller Västlänkens negativa påverkan på den kulturhistoriska miljön i Göteborg. Minnessten över svensk-danska toppmöten vid gränsbäcken i Flabäck. Stenen står på den svenska sidan 2. GULLBERGET I 1200 ÅRS HISTORISKT PERSPEKTIV 2.1 Från Gullberget kan 1200 års svensk och nordisk historia beskrivas. Redan på 800-talet fanns enligt senare års forskning (Skara Stiftshistoriska Sällskap 1999: Skara stift genom 1000 år, sid. 13) kristna gravseder i Västergötlands centralbygder vilket bidrog till Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 52(66)

227 att Sverige infogades i den västeuropeiska kulturkretsen. För de missionärer som förde kristendomen till västgötabygderna var vattenvägarna bekvämast, däribland Göta älv förbi Gullbergsklippan. På ängarna nedanför Gullbergsklippan ägde på 1250-talet de förhandlingar rum där Birger Jarl från Danmark erhöll svensk kust vid Västerhavet från Göta älv till Flabäck på gränsen mellan Kållereds och Lindome socknar. På Gullberget har under århundradena efter det att älvmynningen förvärvades av Sverige funnits tre befästningsverk. Redan i början av 1300-talet uppfördes här en första svensk befästning, Gullbergs fäste, som genom århundradena byggdes om och byggdes till. Sedan detta efter Kalmarkriget raserats uppfördes en tidstypisk fältskans som på 1680-talet ersattes av Skansen Lejonet. Från Gullberget ser man Färjenäs vid Älvsborgsbrons landfäste på Hisingen där det första Göteborg anlades under 1600-talets första decennium. Denna stad förstördes av danskarna under Kalmarkriget Man ser också, lätt identifierbar genom tornen på Domkyrkan och Kristine kyrka (Tyska kyrkan) Gustaf II Adolfs stad från 1620-talet, staden inom vallgraven. 2.2 Göteborg en helt ny tanke, ej som någon annan svensk stad Det är tämligen välkänt, att både Karl IXs och Gustaf II Adolfs Göteborg anlades med holländsk hjälp. Bakgrunden till de båda kungarnas intresse av en stad vid Göta älvs mynning har helt annan karaktär än de tidigare stadsbildningarna Lödöse, Nylöse och Gustaf Vasas stad vid Elfsborgs slott (Gamla Elfsborg) och därmed Göteborgs tillblivelse måste beaktas för den fulla förståelsen och rätta bedömningen av de negativa konsekvenserna av Västlänkens ingrepp i Göteborgs centrum. Efter upptäckterna av sjövägarna till Amerika och till Fjärran Östern hade världshandeln utvecklats under andra hälften av 1500-talet på ett dittills oanat sätt. Till följd av sitt läge där floden Rhen möter Engelska kanalen hade Holland vunnit en rang som den främsta handelsnationen. För holländarna utgjorde Östersjöområdet, där Danmark var den dominerande makten, en aktningsvärd råvaruleve-rantör. Då holländarnas handel främjades av maktpolitisk balans stödde de den vid denna tid svagare makten Sverige. Tillsammans med en köpmannagrupp i Amsterdam och den svenska kungamakten bildades ett joint venture för omfattande export av produkter från det svenska skogs-, bergs- och lantbruket, Karl IXs Göteborg. Som svenska undersåtar befriades de köpmän från Amsterdam som bosatte sig i Göteborg från Öresundstullen. Detta gav de holländska köpmännen i det konsortium som träffade överenskommelsen med den svenska kungamakten en oerhörd konkurrensfördel och berövade därtill den danske kungen stora intäkter (Öresundstullen disponerades av kungen själv och ej av landets regering). Till så stor irritation var aktiviteterna i Karl IXs Göteborg att Kristian IV av Danmark använde dem som en av orsakerna till sin krigsförklaring 1611 (Scander 1975: Karl IXs Göteborg på Hisingen, boken ger utförliga beskrivningar). Det första Göteborg är att betrakta som en holländsk koloni på svenskt territorium. Denna synpunkt framfördes av professor Curt Weibull på Nordiska historikermötet i Göteborg 1951 (Scander 1975: Carl IXs Göteborg på Hisingen) och det holländska inflytandet fortsatte i den av Gustaf II Adolf åter-uppbyggda staden. När Gustaf II Adolf lät återuppbygga Göteborg i ett vattensjukt men försvarstekniskt bättre område något längre upp vid älven inkallade han holländare för att anlägga staden. Med sina kanaler och hamnanläggningar, av vilka Stora hamnkanalen ännu består inne i staden, fick Göteborg ett holländskt utseende. Detta utseende är unikt för Göteborg bland städer i Norden. Däremot finns i Indonesien en stad med centrum som Göteborg: Djakarta, anlagd i f.d. holländska Indonesien som Batavia. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 53(66)

228 2.3 Nordisk 1600-talshistoria mitt i storstaden Från Gullbergsklippan ser man de vatten på vilka de militära operationer ägde rum som innebar att de sista med verklig kraft utförda danska försöken att återerövra området vid mynningen av Göta älv misslyckades. År 1678 går en svensk armékår över älven mellan nuvarande Fiskhamnen och Eriksberg och tvingar danskarna att uppge belägringen av Bohus fästning i Kungälv vars intagande var en förutsättning för att med framgång kunna anfalla Göteborg (Mankell 1944: Skaraborgs regementes historia, del 2, sid ) och 1719 avvärjer sjöfästningen Nya Elfsborg ett danskt anfall mot staden (Bondestam 1974: En bok om I 15, sid 95-98). Från Gullberget ser man Klippan, där Sveriges första reguljära handelssjöfart utanför Europa etablerades på 1700-talet genom Ostindiska kompaniet och många av de industrier som på 1800-talet och 1900-talet bidrog till utvecklingen av Sverige som industrination. 3. GULLBERGS FÄSTE Gullbergs fäste anlades på Gullberget redan 1304, kort efter det att området på södra sidan av Göta älv förvärvats till Sverige från Danmark (Bensow 1931: Skaraborgs regementes historia, del 1, sid. 311). Gullbergs fäste är mest känt som platsen där en kvinna, den sårade kommendantens hustru Emerentia Pauli, mycket framgångsrikt ledde försvaret mot Kristian IVs anfall den 27 januari Om det medeltida Gullbergs fäste finns ingen egentlig dokumentation men det torde, i likhet med andra medeltida borgar, ha byggts om och byggts ut under seklernas lopp. Bilden t.v.: Försök till rekonstruktion av Gullbergs fäste i början av 1600-talet. Modell i Skansen Lejonet. Det finns dock rikt fyndförande lager med konstruktioner öster om Skansen Lejonet (Tyrens, 2014: Kulturbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 24). Gullbergs fäste torde ha haft en större yta än den nuvarande Skansen Lejonet. För detta talar utöver fornfynd i marken även besättningens storlek som under Kalmarkriget var 282 man (Mankell 1931: Skaraborgs regementes historia, del 1, sid. 223) vartill kom ett betydande antal kvinnor och barn, besättningens familjemedlemmar. Även namnet på den närmaste spårvagnshållplatsen, Svingeln, som ligger ett gott stycke från Skansen Lejonet, antyder en större yta än vad Skansen Lejonet har. Med ordet Svingel (jfr tyska Zwingel = betvingare) betecknas ett utanverk till en fästning och något annat utanverk än ett sådant till Gullbergs fäste kan detta namn ej avse. 4. FÄSTNINGSSTADEN GÖTEBORG 4.1 Snabbt kungligt beslut att återuppbygga Göteborg Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 54(66)

229 I början av mars 1619, endast någon vecka efter det att den sista delbetalningen av Elfsborgs lösen erlagts till danska myndigheter i Halmstad, besöker Gustaf II Adolf Gamla Elfsborgs slott. Han beslutar att den av danskarna under Kalmarkriget förstörda Karl IXs stad vid Färjenäs skall återuppbyggas. Under 1600-talet byggdes Göteborg i tre etapper ut till en av norra Europas starkaste fästningar med vallgrav och ett system av bastioner, sjöfästningen Nya Elfsborg och skansarna Kronan och Lejonet. Av sju planerade skansar på höjderna utanför staden kunde av ekonomiska skäl endast de två taktiskt mest betydelsefulla byggas. 4.2 Skansen Lejonet med symbolisk syftning på Sveriges riksvapen De båda skansar som byggdes, Kronan och Lejonet, har direkt syftning på Sveriges riksvapen med tre gyllene kronor i första och fjärde fälten (Svea rikes vapen) och ett lejon över trenne silverne ström-mar i andra och tredje fälten (Göta rikes vapen). Skansen Lejonets officiella namn var Skansen Göta Lejon så betecknas den på Erik Dahlbergs monumentalbild av Göteborg om än enligt tidens sed på latin: Leo Gothicus. De båda skansarna skiljer sig emellertid åt när det gäller den fortifikatoriska utformningen dels därigenom att Kronan har ett åttasidigt torn och Lejonet har ett runt torn samt och detta är betydelsefullt för förståelsen av den betydelse som skall fästas vid Skansen Lejonets byggnadskonstruktion: Kronan har ett omgivande utanverk av vallar för sitt närskydd under det att Lejonet saknar utanverk. Denna skillnad beror på att Kronan ligger på en höjd med större yta, förterräng, framför tornet, under det att Lejonet ligger på en mycket markant klippa utan plan förterräng alldeles intill murarna, något som i särskilt hög grad försvårar ett anfall. 4.3 Göteborg Sveriges starkaste fästning på 1600-talet I fästningen Göteborg fanns 1699 fler artilleripjäser än i någon annan fästning i det svenska stormaktsväldet, 421 pjäser av totalt och hälften av de tyngsta 36-pundiga kanonerna (Ulfhielm, red. 1993: Kungl. Artilleriet Karl XIs och Karl XIIs tid). Stadens garnisonsregemente fick under Karl XIs tid rang som ett av de kungliga livregementena (Höglund-Sallnäs 2000: Stora nordiska kriget Fanor och Uniformer, sid. 101) vilket skall ses som en markör av Göteborgs betydelse i rikets försvar. Under senare hälften av 1700-talet förföll befästningarna som också, till följd av den militärtekniska utvecklingen, blivit omoderna. Göteborg i slutet av 1600-talet. Kopparstick i Eric Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna. I förgrunden Skansen Lejonet med planerade men aldrig anlagda utanverk. Skansen Lejonet fick namnet Göta Lejon, jämför Leo Gothicus på kopparsticket, alltså det Göta Lejon som är Göta rikes vapen i riksvapnets andra och tredje fält. Den tredje utbyggnaden av Göteborgs befästningar genomfördes enligt generalfälttygmästaren Erik Dahl-bergs anvisningar. Denne hade ur kontinentala befästningsprinciper utvecklat en speciell svensk modell, bl. a. genom att på ett mycket konsekvent sätt utnyttja terrängens förutsättningar. Ett gott exempel på detta är skillnaderna mellan Skansen Kronan och Skansen Lejonet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 55(66)

230 Av huvudfästningen i Göteborg, den slutna staden bakom huvudvallen, vallgrav, bastioner och övriga delar i fästningssystemet, återstår idag ovan jord endast bastionen Carolus Rex och vallgraven. Under jord finns dock betydande rester bevarade. Schaktningsarbeten för Västlänken kommer att få miljöpåverkan på fornlämningarna: Sammantaget kan schaktningen inom området Centralen innebära en betydande miljöpåverkan för områdets fornlämningar, Stora hamnkanalen samt resterna av parken vid Bergslagsbanan (Tyréns 2014: Kultur-miljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 51). 5. SKANSEN LEJONET 5.1 Kunglig markering av riksintresse på 1600-talet På Gullberget lade Erik Dahlberg den 22 juli 1687 den första stenen till det torn som han gav namnet Västgöta Lejonet. Arbetet fortskred så hastigt att konungen den 11 september 1689 kunde bestiga tornhuvans krön varefter Dahlberg på en ritning egenhändigt nedskrivna berättelse bjöd konungen, där han stod i kretsen av sin svit, ett glas rhenskt vin. Skålar druckos därefter för de kungliga, men konungen själv utbragte alla brafva soldaters och alla vackra damers skål (Almquist 1935: Göteborgs historia, Grundläggningen och de första hundra åren, senare delen, Enväldets och det Stora nordiska krigets skede, sid 519; brafva = tappra). Här ser vi I en ögonblicksbild den barske Karl XI lägga så stor vikt vid Skansen Lejonet, att han är på plats den dag skansen står färdigbyggd. Han förstod värdet av Skansen Lejonet som ett dåtida riksintresse! Tornmurarnas tjocklek, fyra meter, gav Skansen Lejonet en grundläggande hög motståndskraft mot fientlig beskjutning, något som förstärktes av att murverket givits elasticitet med en blandning av större och mindre stenar 5.2 Skansen Lejonet, byggd att motstå angrepp med 1600-talets militärteknik Skansen Lejonet är byggd som en rund tornskans med fyra tenaljer. Skansen är sedan 1935 ett statligt byggnadsvårdsminnesmärke. Bland villkoren för dettas bevarande heter det: Golvbrunnen skall bevaras och vara tillgänglig (Tyréns 2014: Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 24). Blott ett fåtal meter under denna artesiska brunn kommer Västlänkens tak att finnas och järnvägsplanen får genomföras! Vad betyder begreppet bevara för Trafikverket och dess verkliga uppdragsgivare, Göteborgs stad? Skansen Lejonets roll i försvaret av Göteborg var att skydda staden mot anfall från norr samt mot fientliga transporter av underhåll, trupper och krigsmateriel på älven inför ett större angrepp Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 56(66)

231 på Göteborg. Skansen behärskade också med kanoneld uppmarschområdet söder om skansen samt förterrängen mellan stadens befästningar och skansen. Skansen Lejonet var bestyckad med nio 12-pundiga och tolv 6-pundiga kanoner för sin roll i försvaret. (Ulfhielm, red. 1993: Kungl. Artilleriet Karl XIs och Karl XIIs tid, sid 105 för antal och sid för pjäsernas effekt och skottvidd). Med hjälp av eld från skansen kunde exempelvis en fiende som i löpgravar sökte gräva sig fram till stormavstånd mot stadens huvudvallar mycket effektivt bekämpas. För självförsvar försågs skansen med gluggar ur vilka besättningen kunde kasta handgranater ned mot en fiende som tagit sig fram till dess murar. Från tenaljerna kunde en fiende som tagit sig fram till murarna förödande bekämpas med bestrykande eld från musköter och 6-pundiga kanoner. Skansen Lejonet är byggd med de material och den teknik som fanns på 1600-talet. Då skansen mobiliserades uppgick besättningen till ett hundratal man. I fredstid hade den endast en mindre vaktstyrka. Trappan från entrévåningen upp till nedre batterivåningen är skyddad mitt i Skansen Lejonets torn. Förbindelsen till övre batterivåningen är inbyggd i tornmuren och därvid, för att minska risken för rasering vid fientlig eld, på den minst hotade sidan, d.v.s. den som vetter mot huvudfästningen Göteborg. 5.3 Vad Erik Dahlberg inte kunde förutse Erik Dahlbergs befästningverk utformades för att stå emot 1600-talets flackbaneeld med kanoner och kastbaneeld med mörsare, inte genomsprängningen för den tågtunnel under skansen, som Trafikverket vill utföra. Bergsschaktet innebär ett irreversibelt ingrepp i försvarsklippan med borttagande av fast fornlämning och omfattande håltagning i försvarsklippan under skansen. Sprängningsarbetena innebär också risk för materiella skador på skansen som byggnadsverk. (Tyréns 2014: Kultur-miljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 29). Erik Dahlberg kunde aldrig, trots att han var en av Europas främsta befästningsbyggare, förutse att hotet mot skansen i Göteborg skulle komma underifrån, iscensatt av en svensk myndighet, Trafikverket, och beslutsfattarna i den stad skansen skulle skydda. Skansen Lejonet har aldrig varit i strid, ett anmärkningsvärt och tänkvärt faktum i beaktande av svensk försvarspolitik under förra århundradet: SI VIS PACEM, PARA BELLUM (om du vill leva i fred, förbered dig för kriget) Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 57(66)

232 Skansen Lejonet har varit, genom sin blotta existens, en faktor som bidragit till att avhålla fiender från att angripa Göteborg. Idag är Skansen Lejonet stadens främsta symbol och landmärke med ikonstatus. Ett fredsmonument. 6. STRIDSTEKNIK PÅ GULLBERGET 6.1 Gullberget gav unika förutsättningar till försvar Läget på ett högt, brant och isolerat berg innebar påtagliga fördelar för den som försvarade platsen och i samma mån svårigheter för en angripare. Detta gällde såväl det medeltida Gullbergs fäste som Skansen Lejonet. Angriparen tvingades närma sig befästningarna över terrängavsnitt där försvararna hade fritt skottfält i alla riktningar och där försvarsstriden gynnades av det höga läget. Den som ville betvinga en befästning på Gullberget utan upprepade stormningsförsöks oacceptabelt höga manskapsförluster hade i princip att välja mellan ett överraskande anfall, en långvarig belägring till dess att försvararnas förråd tog slut eller psykologisk krigföring. Betecknande för Gullbergets förutsättningar till försvar är utfallet av ett överraskande nattligt anfall den 27 januari 1612 under Kalmarkriget då Kristian IV först misslyckades med ett överraskande nattligt anfall och sedan under en hel dags upprepade stormningsförsök drabbades av så stora förluster, man i stupade jämte ett okänt antal sårade, att han tvingades avbryta angreppet. (Generalstaben 1936: Sveriges krig del 1, sid ). När danskarna kommer tillbaka sommaren 1612 hade Gullbergs fäste en ny kommendant som inte hade nerver av samma halt som Emerentia Pauli utan kapitulerade efter en kort strid. 6.2 Västlänken förvränger för alltid förståelsen för stridsteknik på Gullberget För att till framtiden bevara förståelsen för Gullbergets stridstekniska förutsättningar får inte landskapsbilden som sådan förändras mer än vad som hittills skett. En järnvägstunnel genom Gullberget, med stora öppningar till en järnvägstunnel och ett tråg för spåren, skulle innebära en kraftig förvrängning av den kulturhistoriska miljön. Som alternativ till öppet tråg föreslås övertäckning av järnvägstråget. Ej heller en övertäckning kan godtagas. Avläsbarheten av Gullberget som en naturligt formad grund till en skans inom stadens ursprungliga befästningsverk, skulle minskas som följd av att den karaktäristiska konturen av en brant klippa som skjuter upp ur ett flackt landskap förändras mot nordost (Tyréns 2014: Kultur-miljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 29). I själva verket avslöjar båda förslagen, öppet respektive övertäckt tråg, en obegriplig och oförlåtlig brist på insikt när det gäller Skansen Lejonets funktion som försvarsverk. Övertäckning leder till en ny bild av skansens förterräng som förvränger uppfattningen om de stridstekniska förutsättningarna såväl vid det medeltida fästet som vid Skansen Lejonet. Övertäckning ger bilden av en ås genom vilken en fiende kan gräva löpgravar och väl skyddad nå ett bättre utgångsläge för anfall än i den terräng som naturen själv skapat. Utnyttjande av löpgravar var på 1600-talet en väl utvecklad pionjärteknisk förmåga och man visste att skydda löpgravar mot eld ovanifrån, något som bl.a. skedde vid belägringen av Bohus fästning 1678 där danskarna använde järnplåtar över löpgravarna (Bensow 1944: Skaraborgs regementes historia, del 2, sid. 210). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 58(66)

233 Här avses järnvägstråget gå och här finns tankar att bygga en artificiell ås som för all framtid fullständigt förvanskar bilden av och förståelsen för stridstekniska förutsättningar vid Gullberget från 1300-talet och framåt i tiden. 7. VÄSTLÄNKEN ETT KORTSIKTIGT PROJEKT SOM FÖR ALLTID FÖRVANSKAR BILDEN AV VÅR HISTORIA Det är således ej blott en mycket stor eller stor visuell påverkan på fornlämningen Skansen Lejonet (Tyrens 2014: Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken) som ett otäckt eller täckt järnvägstråg medför. Än värre är att Västlänken förvränger och i realiteten omintetgör förståelsen för de stridstekniska betingelserna på platsen från tidigt 1300-tal till början av 1800-talet då Göteborg slopades som fästning. Redan för drygt 700 år sedan uppfördes på Gullberget en svensk befästning. För 325 år sedan uppfördes där Skansen Lejonet. Detta är tidsperspektiv som vida överträffar Västlänkens av Trafikverket uppgivna tekniska livslängd som endast sträcker sig till år 2150 (TRV ärendenummer 2015/75002, dokumentdatum , sid.7). Skansen Lejonet tecknad 1689 av prins Karl (den blivande Karl XII, nästan 7 år). Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 59(66)

234 De taktiskt/stridstekniskt förutsättningarna på Gullberget, som framgår så tydligt i teckningen, skulle helt förvrängas om Trafikverket tillåts bygga järnvägsschakt och konstgjord ås ungefär där teckningen daterats. Som statligt byggnadsminnesmärke skall Skansen Lejonet skyddas, ej blott vad gäller själva byggnaden utan även dess omgivning. I skyddsföreskrifterna heter det bl. a. Området runt byggnaden får inte ytterligare bebyggas och skall vårdas och underhållas så att områdets karaktär bibehålles (Tyréns 2014: Kulturmiljöbilaga till miljökonsekvensbeskrivning för Västlänken, sid. 24). Betydelsen av denna skyddsföreskrift framgår av ovan lämnade redovisning av de stridstekniska förutsättningarna på Gullberget från 1300-talets början genom den svenska stormaktstiden. Varken ett öppet eller ett övertäckt järnvägsschakt vid Skansen Lejonet kan godtagas. Ett järnvägs-tunnelprojekt med en tidshorisont på år får inte ödelägga en mer än 700 år gammal kulturhistorisk miljö, unikt belägen mitt inne i Sveriges näst största stad och som saknar motstycke i Europa (Tyrens 2014: Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken, sid ). 8. LÄNSRESIDENSET SOM MARKÖR I SVENSK HISTORIA Länsresidenset uppfördes i mitten av 1600-talet av fältmarskalken Lennart Torstensson, en av Sveriges främsta okrönta fältherrar. Av det tjugotalet stadspalats som finns i Sverige är Länsresidenset det enda utanför Stockholm. I Länsresidenset finns väl bevarade tidstypiska takmålningar och kryssvalv. I Länsresidenset residerade Karl X Gustaf i början av år 1660 då en riksdag kallats till Göteborg. med anledning av pågående krig med Danmark, Nederländerna, Polen, Ryssland, den Tysk-romerske kejsaren i Wien och två furstar i Tyskland samt Spanien. Sedan kungen ådragit sig en lunginflammation under inspektion av Nya Elfsborg avled han den 13 februari 1660 i Länsresidenset. Länsresidensets första decennier sammanfaller med den tidsepok då Sverige hade sin största geo-grafiska utbredning någonsin och då vårt land spelade en avgörande roll i Europas historia. Byggnaden är starkt förknippad med två av de personer som under dessa år stod i landets ledning och vars insatser hörde till de mest betydelsefulla för händelseutvecklingen. Lennart Torstensson ledde de militära operationer i kriget med Danmark som gav segerfreden i Brömsebro Sverige erhöll som bestående vinster Jämtland, Härjedalen och Gotland samt som pant för freden Halland på 30 år. I ett av rummen i Länsresidensets fasad mot Stora hamnkanalen avled Karl X Gustaf. Byggnaden får irreversibla skador av Västlänken. Under huvuddelen av Trettioåriga krigets slutskede befäste och vidgade Lennart Torstensson den svenska maktställningen i Trettioåriga kriget. Karl X Gustaf genomförde Tåget över Bält, den kanske mest spektakulära svenska militära operationen någonsin. Den slutade med freden i Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 60(66)

235 Roskilde Karl X Gustaf vann bestående i Roskilde åt Sverige Skåne, Bohuslän, Blekinge och Halland för evigt. Länsresidenset är således mycket mer än Göteborgs äldsta bostadshus och Sveriges enda stadspalats utanför Stockholm det är en unik markör i svensk historia. 9. SAMMANFATTNING Västlänken är ett järnvägsprojekt med en livslängd på ett enda sekel och några decennier. Vi vet idag ingenting om hur samhället ser ut år 2150 då Västlänkens tekniska livstid är till ända. Inte heller vet vi något om mönstren är för människors resor då. Och vi vet inte vilka trafikmedel som står till buds. Det är meningslöst att ens spekulera om Västlänken vid den tiden erbjuder ekonomiskt motiverbara transporter eller om den då redan avvecklats. Men vi vet att riskerna med Västlänken, om den får byggas, kommer att medföra stora och i betydande omfattning även mycket stora irreversibla skador på den historiska kulturmiljön i Göteborg. Detta uttrycks i Trafikverkets ansökan och i andra handlingar som en motsättning mellan två riks-intressen: behovet av transporter i en relativt nära framtid och bevarandet av en historisk kultur-miljö. Att Trafikverket suboptimerar genom att förespråka byggandet av Västlänken, ett högrisk-projekt, är uppenbart. Den historiska kulturmiljö som hotas av Västlänken illustrerar och bidrar till förståelsen för det kanske mest dynamiska och avgörande tidsskedet i Sveriges historia stormaktstiden då vårt land erhöll sina naturliga geografiska avgränsningar och då vårt land inträdde i de nya internationella handelsrelationer som upptäckterna av sjövägarna till Amerika och Fjärran Östern givit upphov till. Denna historiska kulturmiljö Göteborgs centrala delar och Skansen Lejonet har unika värden, till delar utan motstycke ej blott i Sverige utan även i ett internationellt perspektiv. Besökare från andra länder som hårt drabbats av förstörelsen av deras månghundraåriga kulturminnen under andra världskriget frågade sig många gånger, när de såg det rivningsraseri som ägde rum i svenska stadskärnor i mitten av förra århundradet, varför vi svenskar frivilligt förstörde våra gamla miljöer. Nu hotas den ännu gott bevarade kärnan i en svensk stad, Göteborg, av en järnvägstunnel med omstridd och oklar nytta på samma sätt som de under förra seklet förstörda stadsmiljöerna i vårt land. Västlänken är inte en självklar lösning för dagens, ej ens för det närmaste halvseklets krav på ända-målsenliga persontransporter inom samt till och från Göteborg. Trafikverkets föregångare Banverket avvisade den järnvägsslinga som Västlänken är. Flera alternativ till Västlänken har presenterats men alla har förkastats av lokalpolitiker och Trafikverket, ej sällan på ett så bryskt och ofullständigt sätt att många göteborgare finner sig höra maktspråk istället för sakliga argument. Västlänkens perspektiv är år, ett i jämförelse med åldern hos de kulturmiljövärden som denna järnvägsslinga kommer att rasera mycket kort perspektiv. Medborgarnas underliggande oro och fråga kan sammanfattningsvis uttryckas på följande sätt: Västlänken medför omfattande ingrepp i det inre av Göteborg, vårt lands till storleken andra stad med för såväl Sverige som Norden unika lämningar från äldre tider. Ingen vet idag hur framtidens teknik kan levandegöra de lämningar som idag av Västlänken hotas att för evigt förstöras. Ingen kan idag med säkerhet säga hur våra arvtagare i framtiden värderar de av Västlänken hotade lämningarna. Lämningarna är i flera fall byggnadsminnesskyddade och har status som riksintresse. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 61(66)

236 Även Västsvenska paketet där Västlänken ingår är ett riksintresse. Västlänkens tekniska livslängd sträcker sig emellertid enligt Trafikverket endast till år 2150 och måste därför ses som en, om än ej helt kort, parentes i vårt lands historia. Fornlämningar och statliga byggnadsminnen är däremot inga parenteser i Sveriges historia. De länkar samman forntid och framtid på ett kraftfullare och för kom-mande generationer mer värdefullt sätt än vad någonsin en spårtunnel kan göra. Den allvarliga frågan lyder: Med vad rätt kan 2010-talets svenska beslutsfattare tillåta sig att åstadkomma irreversibla skador på miljön i Göteborg, på dess unika historiska minnesmärken och på de naturvärden som finns i stadens parker för att bygga en järnvägsslinga vars nytta är oklar och innan andra alternativ utvärderats på ett seriöst och professionellt sätt? Det är, mot bakgrund av medborgarnas oro, varken seriöst eller professionellt att föreslå järnvägsplanen Västlänken utan att på ett likvärdigt sätt redovisa andra lösningar till det transportarbete som Västlänken avses lämna. Götiska Förbundet finner att det inte är rimligt att en investering som Västlänken med ett i historiskt perspektiv så kort driftstid som år skall tillåtas åstadkomma oåterkalleliga skador på den historiska kultur- och naturmiljön i Göteborg, särskilt som alternativa lösningar inte har prövats. Götiska Förbundet avvisar Järnvägsplanen Västlänken. 10. BEVISNING Som bevis för ovanstående anföres i dess helhet Tyrens Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken, järnvägstunneln, slutversion daterade som är beställd och publicerad av Göteborgs stads stadsbyggnadskontor. (Se även Bilaga 5 i denna överklagan) Ett urval citat ut ovan nämnda handling återfinnes ovan men hela handlingen åberopas som bevis enär den nära nog sida för sida redovisar de negativa konsekvenserna av Västlänken. Som ett sammanfattande exempel kan följande nämnas (sid. 26): Erik Dahlbergs arbete med att förstärka fästningen Göteborg på 1680-talet gjorde Göteborg till en av Europas starkast befästa städer där Skansen Lejonet och Kronan ingick som viktiga delar. Stentornet är oförändrat sedan det färdigställdes på 1690-talet och bär ett stort byggnadshistoriskt och fortifikationshistoriskt värde. Byggnaden har en sluten och symmetrisk form och försvarstekniskt kunde skansen försvara sig med samma kraft åt alla håll. Tillsammans med Skansen Kronan är tornet det bäst bevarade försvarsverket på den en gång i tiden så mäktiga fästningen Göteborg. Skansen Lejonet och Kronan är exempel på s.k. satellitfästningar, isolerade, mindre fästningar som haft till uppgift att försvara en bakomliggande huvudfästning (d.v.s. Göteborg) och det finns få eller inga liknande fästningsbyggnader bevarade i Europa. Som bevis framlägges även Trafikverkets beslut, daterat avseende Fastställelse av järnvägsplan för Västlänken, Göteborgs och Mölndals kommuner, Västra Götalands län. På ytterst få ställen lämnas i Trafikverkets beslut konkreta uppgifter om hur man avser bemästra de skador och andra problem som Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 62(66)

237 Västlänken, dess byggande och drift, åstadkommer på den historiska kultur- och naturmiljön i Göteborg. Inte med en enda faktaunderbyggd uppgift visar Trafikverket någon samhällsekonomisk nytta med Västlänken. I klar och nästan provocerande motsats till Tyrens Kulturmiljöbilaga till konsekvensbeskrivning för Västlänken, järnvägstunneln skriver Trafikverket på sid. 6 i sin ansökan Den sammanlagda påverkan utifrån hela riksintresset och dess värden, med Västlänkens bestående påverkan, bedöms enligt den sökande innebära en måttlig konsekvens för riksintresset Göteborgs innerstad. Måttlig konsekvens kan i detta sammanhang innebära att Skansen Lejonet raseras helt eller delvis. Trafikverket har inte redovisat någon plan för hur ett eventuellt återuppbyggande av Skansen Lejonet kan ske till ursprunglig gestaltning. Detta gäller även Länsresidenset. Kommentar: Olskroken är en viktig knutpunkt i det västsvenska järnvägssystemet. Kapaciteten för passerande godståg i Olskroken är begränsad. Sedan slutet av 1990-talet har problemen i järnvägssystemet i och kring Göteborg blivit tydliga allt eftersom man närmat sig gränsen för vad systemet klarar av. Störningar med stora förseningar i järnvägstrafiken som följd är vanliga. Den kraftigt ökade godstrafiken är hänvisad till tider på dygnet då det finns utrymme på spåren. Bristen på spårkapacitet är ett hinder för att utveckla regional tågtrafik. Dagens situation och förväntningarna på en starkt växande gods- och persontågtrafik i västra Sverige utgör viktiga motiv för att bygga ut Olskroken till en fullt planskild knutpunkt. Västlänkens sträckning genom Olskroken kräver stora förändringar av befintligt spårsystem. Detta fordras för att bereda plats för Västlänkens dubbelspår och skapa tillräcklig kapacitet för hela spårsystemet. För att kunna utveckla, förbättra och öka tågtrafiken för både gods- och människor behövs ökad spårkapacitet. Riksintresset för kommunikation omfattar Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborg kombiterminal och Göteborg norra godsbangård), befintlig järnväg inom Olskrokens bangård samt den planerade järnvägssträckningen för Västlänken och för hamnbanan. I detaljplanen vägs det allmänna intresset för kommunikation emot övriga användningar av marken. Genom att planens genomförande sammanfaller tidsmässigt med andra infrastruktursatsningar i området finns möjlighet till ännu större vinster för det allmänna intresset. Detaljplanen för Olskroken omfattas av riksintresse för kommunikationer. Det befintliga järnvägsnätet mot Göteborgs central med kombiterminaler (Göteborgs kombiterminal och Göteborg Norra godsbangård), vägarna E6/E20, E45 och väg 40 är av riksintresse för kommunikationer. Västlänkens förlängning genom Olskrokens bangård är i egenskap av planerad järnväg också utpekad som riksintresse. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller kulturhistoriskt värdefulla kvaliteter. Andra närliggande kulturhistoriska miljöer/byggnadsverk är det riksintressanta området för kulturmiljövården Västra Bagaregården, samt försvarsanläggningen Skansen Lejonet från 1600-talet. Skansen Lejonet på Gullberget är ett viktigt landmärke som också är statligt byggnadsminne och ligger utanför detaljplan för Olskroken. Dessa riksintressen ligger utanför detaljplan för Olskroken och har beaktats i detaljplan för järnvägstunneln Västlänken mellan Gullbergsvass och Almedal Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 63(66)

238 Järnvägsbron över E6 omfattas av järnvägsplan för Västlänken och inte av järnvägsplan för Olskroken planskildhet. På E6:an mellan Tingstadstunneln och järnvägsviadukten från Gårdatunneln, en sträcka på ca 850 m, finns ett stort antal befintliga broar som alla är låga broar med stöd i mitten av E6:an. De nya broarna över Gullbergsån och väg E6 kommer att vara låga betongbroar som liknar befintliga broar. De skall inte påverka Skansen Lejonets funktion som landmärke eller dess kulturhistoriska värden på ett negativt sätt, och skall heller inte dominera över andra landmärken i staden. Relevanta yttrande har överlämnats till övriga berörda parter som Trafikverket, Trafikkontoret och Fastighetskontoret för kännedom och eventuellt beaktande vid planens genomförande. Revideringar Planförslaget har reviderats och revideringar är redovisade i början av Granskningsutlåtandet. Revideringen innebär små ändringar på plankartan och planbeskrivningen. Berörda fastighetsägare har informerats om revideringen. Eftersom revideringen inte innebär någon väsentlig ändring av förslaget erfordras inte någon ny granskning/utställning. Fredric Norrå Planchef Emir Aganovic Projektledare Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 64(66)

239 Bilaga 1 - Lista över samrådskrets Kommunala nämnder och bolag med flera Fastighetsnämnden Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Göteborg Energi Gasnät AB Göteborg Energi GothNet AB Göteborg Energi Nät AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs Stads Parkerings AB Idrotts- och föreningsnämnden Kretslopp och Vatten Kulturnämnden Lokalnämnden Miljö- och klimatnämnden Namnberedningen Park- och naturnämnden Räddningstjänsten Storgöteborg Stadsdelsnämnden i Centrum Stadsdelsnämnden i Örgryte-Härlanda Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg Stadsledningskontoret Lokalsekretariatet Trafiknämnden Utbildningsnämnden Statliga och regionala myndigheter med flera Business Region Göteborg AB Göteborgsregionen (GR) Lantmäterimyndigheten Länsordningspolisen Länsstyrelsen PostNord Produktion VO Göteborg (fd.posten AB) Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Sjöfartsverket Skanova Nätplanering D3N Svenska Kraftnät Swedavia AB Statens geotekniska institut Trafikverket Vattenfall Eldistribution AB Västtrafik AB Sakägare Utsänt enligt fastighetsförteckningen Brf Övre Olskroksgatan 20, Göteborg Castellum AB, Göteborg Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 2(66)

240 Bostadsrättsinnehavare, hyresgäster, boende Hyresgästfören. Region V Sverige Grannkommuner Partille kommun Övriga Akademiska Hus Ellevio Göteborgs Kyrkonämnd Göteborgs spårvägar Handikappfören. Samarbetsorgan Higab Jernhusen AB, Region Väst Naturskyddsfören.i Gbg Swedegas Svensk Handel Tillgänglighetsrådgivare Västfastigheter, Distrikt Göteborg Boende på Andra Långgatan 63, Göteborg Gårdagruppen, c/o Pyramiden Ark Bohusgatan 15, Göteborg Boende på Anders Mattssonsgatan 17, Göteborg Boende på Prinsgatan 10A, Göteborg Götiska Förbundet, Nicks väg 11, Torslanda Bilaga 2 - Länsstyrelsen Västra Götalands läns yttrande Separat pdf efter granskningsutlåtande. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Gransknings-/Utställningsutlåtande 3(66)

241 Yttrande Diarienummer Sida 1(3) Samhällsbyggnadsenheten Anna Hendén Planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Granskningsyttrande över detaljplan för utökning av Bangård i Olskroken inom stadsdelarna Bagaregården, Olskroken och Gullbergsvass i Göteborgs Stad, Västra Götalands län Handlingar daterade för samråd enligt 5 kap 22 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att det finns risk för att planen inte kan accepteras och att den därför kan komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: Riksintresse kommer att skadas påtagligt med avseende på kombiterminalen i Gullbergsvass och Natura 2000-området Säveån. Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser då strandskydd upphävs inom naturområde. Bebyggelse blir olämplig för människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion med avseende på markstabilitet. Strandskydd Länsstyrelsen bedömer att strandskydd kommer att inträda på platsen när gällande plan upphävs, vilket vi också framförde i vårt senaste samrådsyttrande (den 10 februari 2017). Vi ser i plankartan att Göteborgs Stad avser att upphäva strandskydd i planen på ytor markerade med bestämmelse a2. Avseende yta med naturmark vid Gullbergsåns strand närmast Säveån i norra delen av planområdet har kommunen inte motiverat varför strandskydd behöver upphävas. Länsstyrelsen anser att ett upphävande inte är motiverat och att området ska vara tillgängligt för allmänheten som allmän platsmark natur. Länsstyrelsen bedömer att särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt 18 miljöbalken saknas. Vi bedömer därför att bestämmelsen a2 på denna plats i plankartan behöver tas bort. Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Södra Hamngatan 3 Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

242 Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats. Yttrande Diarienummer Sida 2(3) Geoteknik SGI har fortfarande invändningar angående stabiliteten (yttrandet från bifogas). Länsstyrelsen anser att invändningarna är rimliga. Göteborgs Stad behöver hantera frågan ytterligare inom ramen för detaljplanen. Den grundförstärkning mot Gullbergsån som nämns i planbeskrivningen finns inte på plankartan. Om Göteborgs Stad anser att frågan hanteras på annat sätt än i aktuell plankarta behöver detta redovisas. Länsstyrelsen noterar att järnvägsplanen för Olskroken planskildhet och aktuell detaljplan skiljer sig åt med avseende på Gullbergsån. Natura 2000-området Säveån Risk för påverkan på Natura 2000-området Säveån, nedre delen (SE ) behöver prövas innan detaljplanen kan antas. I 2 kap. 2 PBL anges att hushållningsbestämmelserna i miljöbalkens 3 och 4 kap. ska tillämpas vid planläggning enligt lagen. Enligt 4 kap. 8 miljöbalken (MB) får en användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a endast komma till stånd om sådant tillstånd har lämnats. Frågan om tillstånd till verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Säveån, nedre delen, ska prövas tillsammans med den tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet som görs enligt 9 och 11 kap. MB vid mark- och miljödomstolen. Det är alltså mark- och miljödomstolen som gör bedömningen om tillstånd krävs eller inte. Länsstyrelsen bedömer att detaljplanen inte kan antas innan Natura 2000-frågan har prövats av markoch miljödomstolen, vilket förväntas ske hösten Vi ser av samrådsredogörelsen att ni avser att avvakta beslut från mark- och miljödomstolen innan ni antar detaljplanen. Vi anser att det är en korrekt hantering av frågan och kommer att bevaka det vid ett antagande av planen. Kombiterminalen Det har tidigare konstaterats att Kombiterminalen i Gullbergsvass som är av riksintresse för kommunikation, inte kan vara kvar i befintligt läge. Länsstyrelsen ser i samrådsredogörelsen att ett avtal mellan Trafikverket och Göteborgs Stad avseende flytt av spårfunktion vid Gullbergsvass har tagits upp för beslut i kommunfullmäktige den 23 februari Avsikten är att flytta verksamheten till Göteborgs Hamn. Länsstyrelsen anser att det är positivt att processen fortskrider. Vid ett antagande av planen förväntar vi oss att frågan är säkerställd ytterligare. Vi anser att säkerställandet ska redovisas som ett underlag till planen. Synpunkter på granskningshandlingen Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten Länsstyrelsen ser positivt på att planbestämmelse n1 har införts i plankartan vilket säkerställer att slänten mot Gullbergsån ska utgöras av naturlik

243 Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats. Yttrande Diarienummer Sida 3(3) strandzon. Vi anser därmed att påverkan på MKN vatten är tillräckligt säkerställd på plankartan och beskriven i planbeskrivningen. Övrigt Trafikverket har kvarstående synpunkter på förslaget avseende huvudmannaskap och ansvarsfördelning, se yttrande som bifogas. Detta beslut har fattats av utvecklingsledare för Tvärgrupp Göteborg Christina Gustafsson efter föredragning av Anna Hendén. I den slutliga handläggningen har även Sigrid Häggbom, Peter Wirdenäs, Rebecka Thorwaldsdotter, Patrik Jansson och Robert Ernstsson från Länsstyrelsens Tvärgrupp Göteborg, medverkat. Christina Gustafsson Anna Hendén Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilaga för kännedom: Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från Trafikverket, daterat Kopia av yttrande till Länsstyrelsen från SGI, daterat Kopia till: SGI Trafikverket Stadsbyggnadskontoret, Emir Aganovic Länsstyrelsen/ Naturavdelningen, Peter Wirdenäs Miljöskyddsavdelningen, Robert Ernstsson Samhällsavdelningen, Patrik Jansson, Rebecka Thorwaldsdotter Vattenavdelningen, Sigrid Häggbom

244 Dnr 350/00 Program för detaljplaner VÄSTLÄNKEN - en tågtunnel under Göteborg En sammanfattning av valt sträckningsalternativ Samrådshandling Februari

245 SAMMANFATTNING Västlänken utgör en av flera nödvändiga förutsättningar för att kunna skapa ett konkurrenskraftigt spårbundet kollektivtrafiksystem i Västra Götalandsregionen. Tågtunneln har såväl nationell som regional och lokal betydelse. Kommunens program behandlar huvudsakligen de regionala och lokala aspekterna. Programmet fokuserar också på driftsskedet, dvs markanvändning, utformning och trafikering då Västlänken är byggd. Programmet skall utgöra grunden för de nya detaljplaner, som parallellt med Banverkets Järnvägsplan är de planmässiga förutsättningarna för ett genomförande. Programmet är en komplettering av kommunens översiktsplan ÖP 99 och ersätter denna i berörda delar. En för programmet och järnvägsutredningen gemensam miljökonsekvensbeskrivning ingår också. BAKGRUND Idag sker totalt ca resor över kommungränssnittet per ÅMVD (årsmedelsvardagsdygn). Av dessa sker 17 % kollektivt och inpendling dominerar över utpendling. Enligt trafikkontorets prognoser förväntas resandet öka med ca 30 % till år Det ger totalt ca resor/åmvd över kommungränssnittet. Infartsvägarna utnyttjas idag fullt ut under högtrafik och har svårt att klara mer trafik. Även kollektivtrafiknätet saknar kapacitet, samtidigt som det ännu inte är tillräckligt attraktivt för att kunna konkurrera med bilen. och buss) systemet. REGIONENS OCH STADENS UTVECKLING Göteborg har idag en stark roll som regioncentrum för Västra Götaland. I tätorten finns en befolkning på uppemot invånare samt ett dynamiskt näringsliv med mer än en tredjedel av Västra Götalands arbetstillfällen. Inpendlingen till Göteborg dominerar. Genom att öka tillgängligheten till såväl centrala Göteborg som till andra delar i regionen ökar förutsättningarna för en jämnare utveckling av hela regionen och en jämnare in- och utpendling för alla orter. För centrala Göteborg är utveckingspotentialen betydande, liksom potentialen för att förstärka resecentrum Göteborg C som navet i regionens kollektivtrafik. En av Västlänkens viktigaste uppgifter är emellertid att avlasta city från överhettning. ALTERNATIV TUNNELSTRÄCKNING Tre alternativa sträckningar med undervarianter fanns att ta ställning till: Alternativ Korsvägen (med en ny station vid Korsvägen), Haga- Korsvägen (med nya stationer vid Haga och Korsvägen) samt Haga-Chalmers (med nya stationer vid Haga och Chalmers). (I Banverkets järnvägsutredning ingår också ett förstärkningsalternativ, vilket inte uppfyller stadens definition av Västlänken.) GÖTEBORG CENTRAL Göteborg C har under de senaste åren börjat Banverket har tillsammans med Göteborgs Stad formulerat ett huvudmål för Västlänken: Västlänken ska bidra till att järnvägssystemet kan erbjuda en god transportförsörjning för att främja en hållbar utveckling till gagn för människorna, miljön och samhället i landet som helhet, i Västsverige och i Göteborg. För att kunna bryta ned huvudmålet i delmål har staden definierat Västlänken som en spårtunnel för genomgående tågtrafik mellan Olskroken/Göteborg C och Almedal/Mölndal. Det för staden och regionen viktigaste delmålet är att avsevärt kunna höja andelen kollektivtrafikresenärer över kommungränssnittet, vilket kräver ett konkurrenskraftigt regionalt spårbundet system. En viktig fråga i sammanhanget är hur stor del av det ökade resandet som ska klaras av det regionala (tåg) respektive det lokala (spårvagn 2

246 utvecklas mot ett med internationella mått mätt komplett resecentrum. Med Västlänken i en underjordisk station kan nuvarande säckbangård reduceras till åtta spår och resecentrum utvecklas vidare. Studerade sträckningsalternativ gav tre stationslägen med olika möjligheter. Variant NORD är mer framtidsinriktat och är det val som är aktuellt att genomföras, ÖVRIGA STATIONER Station Korsvägen nås med tågtunnel via Station Haga och är orienterad i öst-västlig riktning vilket innebär att entré Kors-vägen ligger rakt under bytespunkten. Det byggs ett mezzaninplan under triangeln i Korsvägen som kan användas för planskild gångpassage under biltrafikstråken och därmed avlasta övergångsställena i markplanet. Alternativt flyttas biltrafiken ner under mark. studerande, medan målgruppen sysselsatta är likvärdig mellan alternativ Korsvägen och Haga- Korsvägen. VÄSTSVENSKA PAKETET I den politiska beredningen för det Västsvenska paketet så har kommunen och Trafikverket enats kring en tunnelsträckning enligt alternativ Haga-Korsvägen och variant NORD för stationsläget vid Centralstationen. I detta program så fokuseras helt på valda sträcknings- och stationsalternativ i avsikt att ge stöd för fortsatt detaljplanering. Samtliga linjer passerar station Haga. Stationen fungerar även som bytespunkt för en eventuell framtida linje mot Askim-Särö. Stationen ligger ca 29 m under Vasagatan och ca 22 meter under Allén. Däremellan ligger ett mindre mezzaninplan mot Vasagatan och ett större under Allén vid Sprängkullsgatan. Det senare gör att man planskilt kan passera den mycket trafikerade korsningen. FRAMTIDA UTBYGGNADSMÖJLIGHETER Förutom kapacitetshöjande åtgärder på nuvarande fem inkommande banor (till exempel utbyggnad till dubbelspår på Bohusbanan) har spårutbyggnad till Torslanda och Askim-Särö(- Kungsbacka) diskuterats. JÄMFÖRANDE ANALYS Till Göteborg C är förutom stadens kommersiella centrum också ett av de större expansionsområdena (Gullbergsvass) kopplat. Administration, utbildning, kultur och sjukvård är däremot spritt över centrala staden. Västlänken i sig når naturligt fler målgrupper och därmed ett större resande med två nya stationer (alternativ Haga-Korsvägen). Variant NORD vid Göteborg C når flest arbetsplatser, medan skillnaden vad gäller boende och studerande mellan de olika varianterna är försumbar. Alternativ Haga-Korsvägen når flest boende och sysselsatta totalt. Vid ett studium av de framtida utbyggnadsmöjligheterna jämnar emellertid dessa skillnader ut sig. Alternativ Korsvägen når flest boende och 3

247 INNEHÅLL SID SAMMANFATTNING INLEDNING 1.1 Uppdraget - progamfrågor Arbetsgång - tidplan BAKGRUND 2.1 Dagens trafiksituation Övergripande mål och principer Framtida trafikförsörjning Förstudie Övriga utredningar REGIONENS OCH STADENS UTVECKLING 3.1 Utvecklingspotential i centrala Göteborg Stadsutveckling kring Göteborg C *ALTERNATIVA TUNNELSTRÄCKNINGAR OCH STATIONER 4.1 Västlänken Olskroken Almedal Nollalternativ (NA) och utredningsalternativ (UA) Alternativ Korsvägen (UA 1) Alternativ Haga - Korsvägen (UA 2) Alternativ Haga - Chalmers (UA 3) Stationer, allmänt GÖTEBORG CENTRAL 5.1 Kvarvarande säckbangård (i markplanet / försänkt) - UNIVERSALSÄCKEN Ett utvecklat resecentrum Alternativ Korsvägen, ÖST Alternativ Haga - Korsvägen / Haga - Chalmers, variant NORD Alternativ Haga - Korsvägen / Haga - Chalmers, variant DIAGONAL ÖVRIGA STATIONER 6.1 Korsvägen 1 (Alternativ Korsvägen - 2 varianter) Korsvägen 2 (Alternativ Haga - Korsvägen) Haga (Alternativ Haga - Korsvägen / Haga - Chalmers) Chalmers (Alternativ Haga - Chalmers) FRAMTIDA UTBYGGNADSMÖJLIGHETER 7.1 Tänkbara linjesträckningar Tänkbara stationer MILJÖKONSEKVENSER 8.1 Stadsmiljö Övriga miljkonsekvenser * Avsnitt med gråmarkerad text har utgått. 4

248 LÄSANVISNING Programmet beskriver kortfattat dagens trafiksituation och morgondagens möjligheter till förändringar. Eftersom horisontåret för såväl K 2020s Förslag till målbild (se sid 20) som för Banverkets Järnvägsutredning är 2020 finns i Programmet också ett avsnitt om framtida utbyggnadsmöjligheter på längre sikt. Avsnittet om miljökonsekvenser är kortfattat och tar endast upp en del faktorer som kompletterar Banverkets Järnvägsutredning. I övrigt hänvisas till denna, som utförligt beskriver konsekvenserna för park-, natur- och kulturmiljö, mm (se förteckning nedan). Programmets huvudsakliga innehåll rör markanvändning och stadsbyggnadsfrågor med tonvikten på utvecklingsmöjligheter för regioncentrum centrala Göteborg. Programmet fokuserar på driftskedet, dvs då Västlänken är i drift. För konsekvenser under byggskedet hänvisas till Banverkets Järnvägsutredning, där detta finns ingående beskrivet. Samtliga till ärendet hörandet handlingar: Programmet består vid samrådsskedet av denna huvudrapport och en broschyr av en starthandling och ett antal PM i konceptform: - Starthandling - PM 1 Utgångspunkter för programarbetet - PM 2 Sammanfattning av övriga infrastrukturstudier - PM 3 Omvärldsexempel - PM 5 Linjenät - framtida utbyggnad - PM 7 Markanvändning Göteborg C - Gullbergsvass Samrådets huvudarena är Stadsbyggnadskontoret, där allt material plus en utställning och en modell över centrala Göteborg finns tillgängligt. Mindre utställningar, huvudrapporten och broschyren fanns också tillgängliga på stadsdelsförvaltningarna i Centrum och Linnéstaden. Huvudrapporten finns också tillgänglig på kontorets hemsida Samrådstid: Ett samrådsmöte ordnades i Stadsbyggnadskontorets informationssal den 8 mars Bilder: Omslaget: Tänkbar utformning av station Haga, en uppgång i Nydalens T-banesation i Oslo samt en tunnel med SJs nya dubbeldäckade regionaltåg. Bilder och illustrationer i övrigt där ej annat anges: SBK Banverkets järnvägsutredning Utredningen är mycket omfattande och består förutom av en huvudrapport inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en broschyr av följande underlagsrapporter: Trafikering och resanalys, Samhällsekonomisk bedömning, Stationslägen och stadsutveckling, Geataltning, Linjesträckningar, Teknik, Byggskedet, Kapacitet, Kostnadskalkyl och byggtid, Ljud och vibrationer, Magnetfält, Luftmiljö, Mark, vatten och resursanvändning, Kulturmiljö, Park- och naturmiljö, Grundvatten, Säkerhet och robusthet, Samrådsredogörelse, utökat samråd. Utredningen är utställd på Stadsbyggnadskontoret under tiden 9 februari - 9 maj Materialet finns också tillgängligt på Banverkets hemsida 5

249 1. INLEDNING 1.1 Uppdraget - programfrågor Byggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ett program. Ärendet Banverket har under upprättat en Järnvägsutredning (enligt Lagen om byggande av järnväg JVL). Parallellt upprättade staden ett Program för detaljplaner (enligt Plan- och Bygglagen PBL). Detta program har varit ute på samråd men något formell behandling av samrådssammanställningen i Byggnadsnämnden har ej skett. Däremot finns i anslutning till det s.k. Västsvenska Paketet en överenskommelse mellan kommunen och Trafikverket om genomförande av alternativet Haga-Korsvägen med en beräknad byggstart Nu är det aktuellt med upprättande av en tillåtlighetsansökan till Regeringen inför upprättandet av järnvägsplan och för kommunen att slutbehandla programmet till stöd för kommande detaljplaner. Det gäller dels nya detaljplaner i markplanet vid tunnelns stationer, dels tilläggsbestämmelser i gällande detaljplaner utmed sträckorna. Programfrågor Följande programfrågor har belysts i anslutning till det genomförda samrådet: Vilket alternativ ger den optimala lösningen för resecentrum Göteborg C? Vilket alternativ ger de bästa kompletterande stationerna till Göteborg C (målpunkter, tillgänglighet, inordning i stadsbilden, etc)? Vilket alternativ ger de bästa kombinationsmöjligheterna med det lokala kollektivtrafiksystemet (på kort och lång sikt)? Vilket alternativ ger de bästa möjligheterna till framtida kompletterande linjesträckningar? Hur påverkar de olika alternativen utbyggnaden av Gullbergsvass och kopplingar över älven? Hur påverkar de olika alternativen stadsbyggandet i övriga delar av Göteborg? Vilken potential för överflyttning av enskilt till kollektivt regionalt resande ger de olika alternativen? Hur påverkar de olika alternativen möjligheterna att klara miljökvalitetsnormerna? Under arbetets gång har fler programfrågor aktualiserats. 6

250 1.2 Arbetsgång - tidplan Programmet skall utgöra grunden för de nya detaljplaner, som parallellt med Banverkets Järnvägsplan är de planmässiga förutsättningarna för ett genomförande. Programmet är en komplettering till kommunens översiktsplan ÖP 99 och ersätter denna i berörda delar. Därför skall det godkännas av kommunfullmäktige. En för programmet och järnvägsutredningen gemensam miljökonsekvensbeskrivning ingår också. Sambandet mellan de olika planeringsinstrumenten framgår av nedanstående figur. Programsamråd Programsamrådetet genomfördes våren Synpunkter som framförts sammanställes i en samrådsredogörele. Därefter förs programmet via byggnadsnämnden till kommunfullmäktige för godkännande. Detaljplaner - bygglov Efter val av alternativ sträckning för Västlänken ska erforderliga detaljplaner för den valda sträckningen upprättas. Parallellt upprättar Banveket Järnvägsplan. Detaljplanerna ska dels reglera underbyggnadsrätten för berörda fastigheter utmed sträckningen, dels reglera markanvänd- ning och utformning av stationsområdena. Varje detaljplan blir föremål för samråd med möjlighet att påverka förslaget. Efter eventuell bearbetning görs en formell granskningsfas. Också i detta skede bereds berörda tillfälle att lämna synpunkter. Byggnadsnämnden antar detaljplanerna, som om ingen av sakägarna överklagar beslutet, vinner laga kraft. Då kan bygglov för tunnel och anläggningar ovan mark sökas. Normalt tar detaljplaneprocessen cirka ett år. Banverkets hantering Efter utställelsen av järnvägsutredningen förordar Banverket ett alternativ och för det till regeringen för tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken, vilken beräknas ske i slutet av Därfter upprättar Banverket en Järnvägsplan, som efter fastställandet ligger till grund för bygghandlingar. Det är lämpligt att upprättandet av järnvägsplan tidsmässigt samordnas med kommunens detaljplaner. Banverket skisserar en tidigaste byggstart till 2018, och ett färdigställande cirka Staden Banverket Aktuell fas Gemensam MKB 7

251 2. BAKGRUND 2.1 Dagens trafiksituation Idag sker totalt ca resor över kommungränssnittet per årsmedelsvardagsdygn (ÅMVD). Av dessa sker 17 % kollektivt och inpendling dominerar över utpendling. Enligt Trafikkontorets prognoser förväntas resandet öka med ca 30 % till år Det ger totalt ca resor/åmvd över kommungränssnittet. Infartsvägarna utnyttjas idag fullt ut under högtrafik och har svårt att klara mer trafik. Även kollektivtrafiknätet saknar kapacitet, samtidigt som det ännu inte är tillräckligt attraktivt för att kunna konkurrera med bilen. Fjärr- / regionaltåg Idag finns fem olika tåglinjer som alla angör Göteborg (se karta). Totalt sedan 1994 har tågresandet i Västsverige ökat med 50 % och fram till år 2010 bedöms antalet tågresor kunna öka med ca 60 %. Idag uppgår antalet tåg vid Göteborg C till 370 tåg /dygn och som mest avgår/ankommer 30 tåg/h. I framtiden beräknar Banverket att trafiken till och från Gbg C kan komma att uppgå till ca 700 tåg/dygn eller ännu mer. Pendeltågen (lokaltågen) trafikerar idag tre olika sträckor, Göteborg - Kungsbacka, Gbg - Alingsås och Gbg - Strömstad. Resandet på Alingsåspendeln och Kungsbackapendeln har ökat kraftigt de senaste åren och även på Bohusbanan har antalet resenärer ökat. Trafiken är inte genomgående idag. En ny tunnel skulle ge möjlighet att knyta samman de olika linjerna vilket skulle ge stora fördelar för både de resande och trafikeringen. Järnvägsnätet i regionen med fem ingående banor mot Göteborg (ovan) samt fördelningen mellan resande med olika tågslag (nedan). Fjärrbussarna har idag sin målpunkt vid Nils Ericsonterminalen. En ny fjärrbussterminal har byggts öster om Nils Ericson-terminalen, som sedan dess i första hand används för regionbusstrafik. Regionala bussar utgår dels från Nils Ericsonterminalen och dels från busstationen vid Heden. Dagens expressbussnät har fem linjer som alla passerar genom Göteborg; Sjövik - Gråbo - Onsala, Kungsbacka - Partille - Lerum, Kungälv - Härryda, Ale - Mölndal samt Stenungsund - Kungälv - Härryda. Expressbussnätet täcker en stor del av kollektivtrafiksystemet som i framtiden kommer att ersättas av pendeltåg med större snabbhet och kapacitet. 8

252 Lokaltrafiken i Göteborg Dagligen reser ca 20 % av de lokala resenärerna kollektivt. Som jämförelse startar per årsmedelsvardagsdygn (ÅMVD) drygt 1 miljoner bilresenärer sin resa i Göteborg. Hittills har det kollektiva resandet i Göteborgsområdet ökat med ca 2-2,5 % per år. Spårvägen som har högre kapacitet tar ca 53% av det totala kollektiva resandet i Göteborgsområdet, medan bussen står för ca 35 % av det totala resandet. Resandet med båt tar idag ett par procent av totalen. Spårvägen trafikeras idag av 11 linjer, som går enligt kartan här nedan. Den enda hållplatsen som idag trafikeras av samtliga linjer är Brunnsparken. Under 2001 har resandet med spårvagn ökat med 0,9 procent. Då Kringens sista etapp på Södra Älvstranden är utbyggd kommer ytterligare förstärkningar av spårvägsnätet att genomföras. Älvsnabben och Älvsnabbare förbinder den norra och den södra älvstranden. Resandet med båt har också ökat sedan införandet av den nya direktlinjen Älvsnabbare. Älvsnabben har hållplatser vid Lilla Bommen, Rosenlund, Lundbystrand, Lindholmen, Eriksberg och Klippan och går 1 gång/halvtimme under högtrafik, medan Älvsnabbare endast går mellan Rosenlund och Lindholmen men med 10-minuterstrafik. Sedan stombuss 16 mellan Nordstan och Lindholmen- Eriksberg införts har emellertid passagerarantalet på båtarna minskat. Dagens spårvägsnät. För närvarande pågår en utbyggnad av spårvägsnätet, där målet är att knyta ihop nätet till en spårvägsring, den s.k. Kringen. En ny tunnel har byggts mellan Korsvägen och Chalmers, nya spårdragningar finns vid Sahlgrenska, Järntorget och i Skånegatan. Det som återstår att göra är en ny spårdragning utmed Södra Älvstranden. Med den sista Kringenetappen invigs också flera linjer, bland andra återuppstår förbindelsen Järntorget-Frölunda. Lokalbussnätet inom centrala Göteborg trafikeras av ett 15-tal busslinjer. De stora knutpunkterna för bussnätet är Hjalmar Brantingsplatsen, Brunnsparken, Nordstan och Vågmästarplatsen. Vid högtrafik förstärks trafiken med ytterligare ett 40-tal linjer, varav en del utgör direktlinjer till större arbetsplatser som bl.a Volvo Torslanda, Götaverken Arendal, Norra Älvstranden, Tuve, Sahlgrenska, Östra Sjukhuset. Under högtrafik utgör Hjalmar Brantingsplatsen den i särklass största knutpunkten. Även Eketrägatan, Kungssten och Nordstan/Drottningtorget utgör stora knutpunkter. 9

253 Stombussnätet invigdes i januari 2003 med linje 16 mellan Högsbohöjd och Eketrägatan. Idag är också linje 17 mellan Östra sjukhuset och Tuve i drift. En tredje linje är planerad mellan Fredriksdal och Backa. Linjerna sammanstrålar mellan knutpunkt Hjalmar och Nordstan. Stombussen är en snabbuss i femminuterstrafik på till största delen eget körfält. Av- och påstigande Tittar man på antalet av- och påstigande på varje hållplats ser fördelningen olika ut i staden. Tabellen nedan visar de viktigaste punkterna för av- och påstigande i det lokala systemet. Brunnsparken och Drottningtorget utgör en storleksordning för sig. Därefter följer knutpunkt Hjalmar och Järntorget med mellan 20- och avoch påstigande per dag. Hållplats Summa av- / påstigande Brunnsparken Drottningtorget Knutpunkt Hjalmar Järntorget Nordstan Korsvägen Sahlgrenska Kapellplatsen Lindholmen Hagakyrkan Spårvägsnätet kompletteras nu med tre stombusslinjer, varav två för närvarande har börjat trafikeras (blå och grön linje på kartan). Knutpunkter Knutpunkter kan definieras på två olika sätt. Dels kan det vara punkter i nätet där två eller flera kollektivtrafikstråk möts och bildar en viktig bytespunkt för kollektivtrafikresande, dels kan det vara en punkt med ett stort antal av- och påstigande. K2020 har definierat knutpunkt = bytespunkt + centrumfunktioner. Antalet av- och påstigande vid de mest frekventerade hållplatserna år 2000, vilket är den senaste mätningen. Flera linjeförändringar har gjorts sedan dess och nya mål- och bytespunkter tillkommit, men tabellen ger ändå en indikation på viktiga hållplatser. 10

254 2.2 Övergripande mål och principer Göteborgsregionen (GR) har år 2000 upprättat transportpolitiska målsättningar med följande övergripande mål: Gamlestaden Medborgarna och näringslivet ska erbjudas en god, miljöanpassad och säker transportförsörjning som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar. Västtrafik har i september 2004 formulerat en målbild för den storregionala trafiken och pendeltågstrafiken. Ett av ägarnas, dvs regionens kommuner, mål lyder: Västtrafik ska verka för att utveckla de långväga resmöjligheterna så att Västra Götaland blir rundare. Banverket har tillsammans med Göteborgs Stad formulerat ett huvudmål för Västlänken: Västlänken ska bidra till att järnvägssystemet kan erbjuda en god transportförsörjning för att främja en hållbar utveckling till gagn för människorna, miljön och samhället i landet som helhet, i Västsverige och i Göteborg. För att kunna bryta ned huvudmålet i delmål har staden definierat Västlänken som en spårtunnel för genomgående tågtrafik mellan Olskroken/Göteborg C och Almedal/Mölndal. Liksom Banverket har staden brutit ned huvudmålet i delmål, men kommunanpassat dessa till att fokusera på en långsiktigt bärkraftig och konkurrenskraftig markanvändning. Lika viktig som Västlänken i sig är beslutade och planerade åtgärder på inkommande banor samt den framtida utvecklingspotentialen. Målen har sorterats i två grupper, en för driftskedet (då Västlänken är i bruk) och en för byggskedet. Långsiktigt är driftskedet överordnat byggskedet. Driftskedet / Västlänken och dess framtida utbyggnadsmöjligheter ska tillsammans med andra åtgärder: frigöra kapacitet för nationell gods- och persontrafik - nationell och regional trafik skall om möjligt inte blandas i centrala Göteborg (Västlänken bör i första hand användas för regiontrafiken) 11 Förstärkningsalternativet (Liseberg) behandlades inte i stadens program. Mölndal ge tillräcklig kapacitet för att avsevärt kunna höja andelen kollektivtrafikresenärer i regionen - systemet ska utanför centrum ha erforderligt avstånd mellan stationerna och en banstandard som medger höga hastigheter; i centrum är stationernas lokalisering dimensionerande - systemet ska medge hög genomströmning - strategiskt placerade knutpunkter/bytespunkter ska eftersträvas ge en tätare och mer flexibel trafikering - minst tre genomgående pendeltågslinjer med 15-minuterstrafik skall rymmas - kopplingsmöjligheter ska finnas till Bohusbanan och nuvarande Hamnbanan på Hisingen samt till en ny sträckning mot Särö ( Kungsbacka) i sydväst kraftfullt minska restiderna - det regionala nätet ska komplettera det lokala genom att erbjuda snabbare resor genom City än idag, vilket kan avlasta Brunnsparken och Nordstan ge en ökad tillgänglighet till arbete, utbildning, kultur, evenemang och andra sociala aktiviteter i regionen - strategiska punkter ska knytas samman med fler direktresemöjligheter - en utjämning av pendlingsströmmarna ska möjliggöras

255 Byggskedet / Under byggtiden ska: trafik- och transportsystemet liksom andra samhällsfunktioner upprätthållas så långt som möjligt - ersättningstrafik får ej innebära sänkt kapacitet eller avsevärt förlängda restider intrång och annan påverkan på omgivningen minimeras - kultur- och naturvärden ska i möjligaste mån värnas störningar för näringsidkare minimeras - Citys attraktionskraft får ej avsevärt störas Det är framför allt den långväga bilpendlingen som ökar. En attraktiv tågtrafik kan minska ökningen. berika stadsmiljön och ge ökad säkerhet, trygghet och trivsel - stationernas placering och utformning samt dess omgivningar ska ge positiva tillskott till staden - entréernas lägen och utformning är av särskild vikt ge bekvämare resor med hög tillgänglighet samt främja en bättre jämställdhet och jämlikhet - de nya stationerna ska vara lätta att nå för många - de flesta skall själva kunna resa - skillnaden i restid mellan privata bilresor och kollektivresor ska minska möjliggöra en effektiv markanvändning - systemet ska stimulera en förtätning av staden För detaljerade mål- och konsekvensbeskrivningar av byggskedet hänvisas till Banverkets järnvägsutredning. Ett konkurrenskraftigt regionalt spårbundet kollektivtrafiksystem. Jämfört med övriga storstadsregioner i Norden har kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen sämre konkurrenskraft, vilket bland annat visar sig i en lägre kollektivtrafikandel i resandet. Utmärkande för en konkurrenskraftig sådan trafik är korta restider, tillförlitlighet, bekvämlighet, trygghet, tillgänglighet samt goda resemöjligheter. Tillväxt i kombination med en effektiv markanvändning lräver en kraftfullt ökad kollektivtrafikandel, särskilt i kommungränssnittet. generera samhällsnytta (ekonomisk tillväxt) - utbyggnaden ska bidra till en ökad konkurrenskraft för regionen i ett internationellt perspektiv - utbyggnaden ska skapa mervärden för region- och stadsutvecklingen, med centrala Göteborg som motor - Station Göteborg C ska vara katalysator för utveckling av resecentrum och kopplingen mellan City och den nya stadsdelen Gullbergsvass (blandstad) - fler strategiska knutpunkter (= målpunkt + bytespunkt) ska skapas i centrala Göteborg - knutpunkternas närområden ska vara väl utvecklade / ha stor utvecklingspotential 12

256 Under förutsättning att stationerna inte ligger för tätt kan spårbunden trafik på egen bana köras betydligt snabbare än vägtrafik. Vid en jämförelse med bilresor skall tillägg till åktiden göras för gångtid, väntetid och eventuell bytestid. Man skall kunna lita på att tåget kommer på utsatt tid och att resan blir bekvämare än att själv köra bil. Trygghet kan skapas med ljusa och överblickbara stationer och vällokaliserade uppgångar. Med tillgänglighet menas i detta sammanhang att många skall kunna använda tågen, alltså till exempel också funktionshindrade och cyklister. Goda resemöjligheter skapas genom att erbjuda många direktresor med hög turtäthet till regionalt viktiga målpunkter. I relationer där byten erfordras krävs bra knutpunkter för snabba byten (både mellan olika linjer i det regionala systemet och mellan detta och lokaltrafiken på respektive ort). Stationerna skall lokaliseras så att de förbinder viktiga punkter i regionen samt har bra kopplingar till övriga trafikslag och ha ett stort resandeunderlag. Bäst är en blandning av bostäder och verksamheter, vilket främjar en jämnare fördelad arbetspendling. För att minska ökningen av biltrafikpendling är det framför allt vardagssituationen som skall vara styrande för linjesträckningar och stationslokaliseringar. En viktig faktor vid val av sträckningsalternativ är också de framtida utbyggnadsmöjligheterna (se vidare avsnitt 7). Systemet förutsätts kunna trafikeras av fjärrtåg, regiontåg och pendeltåg. Lokaltrafiken förutsätts även fortsättningsvis baseras på ett utvecklat spårvägs- och bussnät. 13

257 2.3 Framtida trafikförsörjning Den största biltrafikökningen står den långväga arbetspendlingen för, d v s resor till och från Göteborg över kommungränsen. För att dämpa denna ökning fordras en betydligt bättre regional kollektivtrafik än idag. Det räcker inte med att bygga ut lokaltrafiken i storgöteborg (= Göteborgsområdet som K 2020 föreslår); det krävs ett regionalt system som kan konkurrera med bilen. Och då är tåget det enda alternativet (snabbhet, bekvämlighet). En genomgående Västlänk är därvid en nödvändig första förutsättning, men en fortsatt utbyggnad kommer snart att behövas. Något som bör beaktas vid val av Västlänksalternativ. Regional och nationell trafik Planerad trafik i Västlänken innebär tre tunga genomgående regionala pendeltåglinjer år 2020: 1. Tvåstad/Älvängen-Gbg C-Landvetter/Borås (15-minuterstrafik i maxtimmen) 2. Alingsås-Gbg C-Kungsbacka (15-minuterstrafik i maxtimmen) 3. Uddevalla/Stenungsund-Gbg-Halmstad (30-minuterstrafik i maxtimmen) Några regionaltåg från Töreboda och Jönköping kan via Västlänken också förlängas till Mölndal. Det har även diskuterats om Öresundstågen mellan Göteborg och Malmö ska trafikera Västlänken. Totalt ger det en trafikering med ca 25 dubbelturer i maxtimmen under högtrafik genom tunneln. Övrig regional och nationell trafik utgår från - och vänder i - den minskade säckstationen vid Gbg C. På sikt kan pendeltågtrafiken komma utökas till 10-minuterstrafik på samtliga stråk in mot Göteborg. En sådan utökning innebär att antalet dubbelturer i maxtimmen ökar till 44, dvs 22 tåg i vardera riktningen. För att klara de i programmet skisserade framtida utbyggnadsmöjligheterna (se avsnitt 7) behöver sannolikt Västlänken endast användas för de då fyra tunga pendeltågslinjerna och åtminstone några stationer byggas ut till fyra spår. Lokal trafik I K 2020s målbild finns ett diskussionsunderlag för hur lokaltrafiken i Göteborgsområdet kan utvecklas till år En utblick görs också om utbyggnadsmöjligheter efter Se vidare avsnitt 2.5 och K 2020s diskussionsunderlag, juni

258 (Illustration från förstudien) Vägverket presenterade år 2002 två framtidsscenarier för huvudvägnätet i Göteborg, som utgår från att resandet ökar med 30% fram till år Bilden ovan till vänster visar ett av scenarierna som förutsätter att resandet ökar med samma fördelning mellan bil- och kollektivresande som idag - 83 % biltrafik och 17% kollektivtrafik. Även med ett fördubblat kollektivtrafikresande fortsätter biltrafiken att öka med ca 17 % till Bilden till höger redovisar skillnaden i restid med tåg före och efter upprustning av bansystemet. Resandeutveckling på infarter till Göteborgsområdet med antagandet att 20 % av bilresorna år 2025 går över till kollektivtrafik. För trafiken på infartsståken mot Göteborg ökar kollektivtrafikresandet trefaldigt, samtidigt som biltrafiken fortsätter att växa med 20 %. (Hämtat ur K analys, nov 2004) Kväveoxider, 98 %-il av dygnsmedelvärdet 2005 (Källa: Miljöförvaltningens hemsida ) Hållbart resande Utan ett hållbart regionalt kollektivtrafiksystem riskerar Göteborg att i framtiden få mycket stora problem med höga miljöutsläpp och trängsel pga ökande bilism, vilket också kan bli ett hinder för Göteborgsregionens fortsatta utveckling och möjligheten att skapa attraktiva livsmiljöer i centrala Göteborg. 15 Tät trafik och snabba, bekväma tåg i kombination med väl lokliserade stationslägen med en attraktiv utformning och ett brett linjeutbud ska öka tillgängligheten till regioncentrum för de regionala resenärerna.

259 Lokaltrafik Som ett komplement till det regionala systemet med pendeltåg måste finnas ett fungerande lokalt kollektivtrafiksystem, som ansluter väl till det regionala systemet. Flera modeller har diskuterats under årens lopp, bland andra en kombination av tåg och duospårväg, spårtaxi och automatbana. Nu finns emellertid beslut på att det regionala systemet ska baseras på tåg och det lokala även fortsättningsvis på spårvagn och buss - och att dessa system inte ska blandas. En utbyggnad av spårvägsnätet har också diskuterats en längre tid. Planeringen och utbyggnaden av Kringen närmar sig sitt slut och två av tre planerade stombusslinjer är i drift (se kartor sid 10). Ny spårväg har diskuterats dels till Backa via Brunnsbo och dels till Norra Älvstranden via Lindholmen. Från Eriksberg har även anslutningar dels till Eketrägatan och dels söderut med en ny förbindelse under älven vid Färjenäs diskuterats. Med en stadsutveckling i Gullbergsvass och på Ringön är det också intressant med en spårväg som försörjer Gullbergsvass och som kan innebära en eller flera nya älvförbindelser över (eller under) till Ringön. I och med att nya system byggs upp och utvecklingsområden byggs ut uppstår också ett behov av nya knutpunkter för att få ett väl fungerande system. Detta redovisas i Kollektivtrafikprogram K 2020 som antogs (se sid 20). Kartan visar dagens lokaltrafiksystem (spårväg + stombuss) kompletterat med nya länkar (streckade linjer). 16

260 2.5 Övriga utredningar K 2020 (antogs ) K 2020 är en översyn av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet (se karta) och görs i samverkan mellan Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Miljöförvaltningen i Göteborgs stad samt Västtrafik, Vägverket, Banverket, Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. Syftet är att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut i respektive organisation. Arbetet startade januari 2003 med förberedande studier och programarbete. Samma år etablerades en modell för att analysera dagens trafiksituation i Göteborgsområdet (Göteborgs kommun, Partille kommun, norra Mölndal och västra Härryda). Utredningen presenterade i juni 2005 ett Förslag till målbild, diskussionsunderlag för kollektivtrafiken i Göteborgsområdet om ca 20 år. För- att följa. För Göteborgs del är det viktigaste målet att få andelen kollektivresor över kommungränssnittet att kraftfullt öka, bland annat för att centrala staden (regioncentrum) ska kunna utvecklas i önskvärd riktning. Det är inte säkert att målet kan nås enbart genom att bygga ut Västlänken och det lokala systemet. Sannolikt måste den snabbare tågtrafiken även ta en större del av det lokala resandet inom Göteborgsområdet. K2020 utgår från att Västlänken byggs ut med alternativ Haga-Korsvägen. Efter 2020 skisserar utredningen en fortsatt utbyggnad av det lokala systemet med en spårvägstunnel under centrala staden. Göteborgsområdet slagets målbild behandlades under våren 2006 inom ramen för GRs regionala utvecklingsplanering. Enligt förslaget till målbild kommer andelen kollektivtrafikresor till/från Göteborgsområdet att öka från dagens 16% till 34% år Inom Göteborgsområdet är motsvarande siffror 24% respektive 35%. Bilden ovan visar K2020:s förslag till målbild för centrala Göteborg, med Stor-Kringen (röd) som knyter samman de yttre delarna av centrum och bussringen (blå) som tangerar cityområdet. Ringarna betecknar viktiga bytespunkter. Kommentar: K2020 inför ett nytt begrepp - Göteborgsområdet, vilket förutom Göteborg består av Partille, västra Härryda och norra Mölndal. Statistiken av resandeströmmarna blir därför inte så enkel 17

261 3. REGIONENS OCH STADENS UTVECKLING Göteborg har idag en stark roll som regioncentrum för Västra Götaland. I tätorten finns en befolkning på uppemot invånare samt ett dynamiskt näringsliv med mer än en tredjedel av Västra Götalands arbetstillfällen. Inpendlingen till Göteborg dominerar idag och ca 17 % av resorna över kommungränssnittet sker kollektivt. I jämförelse med övriga storstäder i Norden mycket låga siffror. Genom att öka tillgängligheten till andra delar i regionen ökar förutsättningarna för en jämnare utveckling av hela regionen och en jämnare in- och utpendling för alla orter. En stor del förväntas dock även i fortsättningen, bestå av inpendling till Göteborg. Det är därför viktigt att se vilka utvecklingsmöjligheter Göteborg har som regioncentrum, för att i framtiden kunna erbjuda god kollektivtrafiktillgänglighet även till utvecklingsområdena. En viktig regional fråga blir också att se i vilken mån närhet mellan bostäder och pendeltågsstationer kan främja utpendling från Göteborg. Centrala Göteborg glest Centrala Göteborg är idag relativt glest bebyggt jämfört med tex centrala Stockholm, Oslo och Malmö. Detta beror dels på att varvs- och hamnverksamheten lämnat stora områden i centrala lägen och dels på den stora andelen centrala grönområden. Befolkningen har också minskat vilket bl.a beror på att utglesningen i bostadsområden varit omfattande mellan 1960 och 1990 samt på grund av kontoriseringen i centrala stadsdelar. På 50-talet innehöll området ungefär dubbelt så många boende och sysselsatta som idag. En vändning har dock skett under den senare delen av perioden. Möjligt tillskott av våningsyta har beräknats till ca 2 miljoner m 2 norr om Göta älv och ungefär lika mycket söder om älven. För de senare i rapporten kommande uppskattningarna av antalet boende respektive sysselsatta har utrymmesstandarden satts till 40 m 2 /boende repektive 30 m 2 /sysselsatt. Bostadsbyggandet har i beräkningarna uppskattats till ca 2000 lägenheter/år för hela Göteborg. Över en längre tidsperiod är centrala Göteborgs normala andel ca 25%, men den stora tillgången på förnyelseområden parallellt med bristen på bostäder gör att andelen nu är betydligt högre. Av bostadsbyggandet fram till och med 2006 beräknas ca 45% lokaliseras till centrala Göteborg. Norra Älvstranden från sydväst Förutsättnigar för tillväxt Potentialen för tillväxt är emellertid stor. På lång sikt kan centrala Göteborg växa kraftigt, vilket kartan på nästa sida visar. Hur tillväxten sker i förhållande till tillgänglig och planerad kollektivtrafik har stor betydelse för trafiksituationen i Göteborg med såväl in- som utpendling. Med Centrala Göteborg menas i detta sammanhang ett större område än bara själva city. Mölndalsåns dalgång från norr 18

262 3.1 Utvecklingspotential i centrala Göteborg I centrala Göteborg finns - förutom redan utflyttad varvs- och hamnverksamhet - stora arealer ianspråktagna av verksamheter som med fördel kan få en bättre lokalisering längre ut. Det gälller framför allt godsterminalerna i Gullbergsvass. Frihamnen är ett område som diskuteras för en helt eller delvis ändrad markanvändning medan Ringön och Gamlestaden ses som potentiella omvandlingsområden. Siffrorna anger 1000-tal m 2 BTA (bruttoarea) och är baserade på stadens utbyggnadsplanering. Gullbergsvass med Läppstiftet till vänster och gasklockan till höger. Blandstad Stadens ambition är att stadsomvandlingen skall gå mot blandstadskaraktär. Sammantaget inom de större tillväxtområdena finns idag ca sysselsatta och ca 5000 boende. Aktuella planer pekar på att dessa siffror blir ca sysselsatta och boende år En liknande utveckling fram till år 2025 innebär att siffrorna ökar till ca sysselsatta och boende. Till dessa siffror skall läggas en stor tillväxt av studerande på såväl gymnasie- som högskolenivå. OBS att fördelningen är ett räkneexempel.

263 Utvecklingen går alltså mot en blandstadskaraktär jämfört med dagens situation, men alltjämt med en kraftig betoning på verksamheter. Målsättningen är att nå blandstad i så hög utsträckning som möjligt. Hur och var det är möjligt måste dock utredas vidare i fortsatt arbete, parallellt med att det också görs en uppskattning av framtida efterfrågan på kontors- och verksamhetslokaler. Ökat resbehov lokalt och regionalt Biltrafiken tenderar att öka mer avseende reslängd än i antal resor. Detta kan delvis bero på att förorterna och de andra orter i regionen koncentrerar utvecklingen på bostäder, medan för verksamheterna är en lokalisering till regioncentrum Göteborg mer attraktiv. Västlänken är en förutsättning för en hållbar trafikförsörjning. En tågtunnel under centrala Göteborg som gör Göteborg C till en genomgångsstation är ett viktigt steg på vägen till att öka kollektivresandet till och från regioncentrat. Frågan är vilken nivå som kan uppnås när det gäller kollektivtrafik? Hur stor kapacitet behövs för att klara en ökad andel kollektivresande (från dagens ca 25 % till ca 35% enligt K 2020s målbild för Göteborgsområdet)? Den skisserade utvecklingen av regioncentrum Göteborg indikerar en kraftig ökning av resbehovet såväl regionalt mellan regioncentrum och övriga regionen, som över älvsnittet. Stora satsningar krävs på både bil- och kollektivtrafiksidan om det ökande resbehovet skall kunna mötas. Om kollektivtrafikandelen skall kunna ökas behövs fler älvförbindelser för kollektivtrafik och ett utbyggt kollektivtrafiknät på båda sidor om älven. Bilden visar en möjlig knutpunkt öster om Backaplan (station Frihamnen) och en stadsutveckling från Gullbergsstrand över Frihamnen mot Lindholmen. Den nya järnvägstunneln placeras dock sannolikt i ett östligare läge och den nya lågbron som ersätter Göta älvbron sannolikt i ett västligare läge (se sid 41). Backaplan Stn Frihamnen Ringön Brämaregården Lindholmsallén Frihamnen Gullbergsstrand Frihamnspiren Gullbergsvass Stn Göteborg C 20

264 3.2 Stadsutveckling kring Göteborg C Göteborg Central som nav i regionens och stadens kollektivtrafik kommer att bestå och förstärkas. Byggandet av Nils Ericson Terminalen och Centralhuset har inneburit ett rejält lyft, som skapat ett sammanhängande resecentrum från Drottningtorget i söder till Bergslagsgatan i norr. Den senare kommer att utgöra ryggraden i den nya stadsdelen Gullbergsvass och vara en direkt förlängning av strandboulevarden utmed Södra Älvstranden. I ett framtidsperspektiv ingår också att ersätta Nils Ericsonsgatan med en ny Bangårdsviadukt från Polhemsplatsen till Mårten Krakowgatan / Götaleden. En ersättning av nuvarande Göta älvbron kommer också allt närmare. Stadsomvandlingen ger förutsättningar för helt nya mönster i den lokala trafiken av alla slag. Barriären mellan Göteborg Central och Drottningtorget / Östra Nordstan försvinner, anslutningen till Götatunneln kan flyttas österut och därmed ge även Lilla Bommen / Gullbergsstrand en bättre koppling till City. Såväl den lokala som den regionala och nationella kollektivtrafiken kommer att genomgå stora förändringar. I detta nya mönster blir utformningen av den nya Göteborg C, både vad gäller en ny underjordisk station för genomgående tåg och kvarvarande säckstation, samt inte minst var tåguppställningen skall ske i framtiden, viktig. Se vidare sidan 38. Utvecklingspotentialen är betydande - Gullbergvass - Gullbergsstrand omfattar en yta jämförbar med hela Göteborgs City inom Vallgraven. Väl utbyggda kommer de nya stadsdelarna att bli en kontinuerlig förlängning av centrala staden mot nordost. Stadsdelarnas status kommer att höjas avsevärt. I Vision 2000 beskrivs två alternativa utbyggnadsscenarior nedan. Nils Ericson Terminalen (arkitekt Niels Torp). Centralhuset (arkitekt Kari Nissen Brodtkorb). Nils Ericson Terminalen till vänster, Centralstationen och Drottningtorget till höger. 21

265 Vision 2000 Göteborgs stad och SJ gjorde 1991 en utredning om Det nya Gullbergsvass, där två huvudalternativ till framtida omvandling analyseras. Gemensamt för alternativen är att samtliga nuvarande verksamheter utom persontrafiken och postterminalen flyttas ut och i stället byggs en helt ny blandstad. Samtidigt konstateras att postterminalen har ett ur alla synpunkter maximalt olyckligt läge. Förutom exploateringsmöjligheter och kostnadsbild skiljer sig alternativen åt framför allt vad gäller bangårdens utformning. Alternativ A utgår från befintligt spårsystem, medan i alternativ B föreslås en helt ny infart till Göteborg C norr om Skansen Lejonet och postterminalen. I detta alternativ föreslås också att den norrut flyttade säckstationen förläggs i ett tråg 4 meter under marknivån. Alternativen skapar förstås helt olika förutsättningar för att ansluta en tågtunnel - Västlänken. Stadsbyggandskontoret har i detta program utvecklat idéerna i alternativ A. Vad gäller alternativ Alt. A Alt. B 22

266 B bedöms en flyttning av säckbangården norrut överspelad i och med byggandet av Nils Ericsonterminalen och Centralhuset. En sänkning av nuvarande säckbangården med 4 meter har också valts bort, då det inte ger avgörande fördelar jämfört med nuvarande bangård i markplanet. Däremot kan en sänkning med 8 meter vara intressant att fortsatt utreda. Därför analyseras de olika Västlänksalternativen konsekvenser för en sådan framtida sänkning. I sammanhanget bör också kopplingarna över älven till Ringön att belysas. Denna del av Göteborg innehåller ju nämligen de bästa förutsättningarna för att knyta samman staden vid älven med broförbindelser. VISION 2050 För att kunna analysera olika stationsvarianter vid Göteborg C kan det alltså vara klokt att blicka längre fram än tidigare beskrivet horisontår säg till Göta älvbron är då ersatt med en eller flera lågbroar. Östra Nordstan har vuxit samman med ett utbyggt Gullbergsvass-Gullbergsstrand. Avgörande för möjliga kopplingar mellan Stampen och Gullbergsvass blir om kvarvarande säckbangård ligger i markplanet eller är försänkt. Oberoende av detta bör såväl Bangårds- som en Odinsförbindelse komma till för att trafikmata den nya stadsdelen Gullbergsvass från flera håll och därmed sprida biltrafiken. Åtminstone Odinsförbindelsen ska kunna rymma spårväg; en Bangårdsviadukt kan bli för brant för detta. Bilden visar en möjlig bebyggelseutveckling i Gullbergsvass-Gullbergsstrand. Förutom landmärkena vid resecentrum och den bevarade före detta gasklockan håller bebyggelsen en måttfull göteborgsskala. Tätheten gör dock att exploateringsvolymen blir betydande. Området är till sin storlek jämförbart med City inom Vallgraven. Närmast resecentrum är en lokalisering av regionalt viktiga verksamheter naturlig, medan bostadsinnehållet kan överväga i områdets inre delar. Ryggraden i området blir Gullbergsallén, dit huvudparten av Cityutvidgningen sannolkt kommer att lokaliseras. Totalt har stadsdelarna stora möjligheter att bli den blandstad som stadens översiktsplan förespråkar. (Den högra bron över älven kommer sannolikt att få en placering i Stadstjänargatans förlängning mot landmärket vid resecentrum, se sid 41). 23

267 4. TUNNELSTRÄCKNING 4.1 Västlänken Olskroken - Almedal I förhållande till förstudien har projekt Västlänken utvidgats till att också mer i detalj studera anslutningarna av den nya tågtunneln till spårsystemet i Olskroken. Detta är en av förklaringarna till att projektets kostnader stigit. Å andra sidan ingår i järnvägsutredningens kostnadsberäkning inte längre en station vid Almedal. Anslutningen vid Almedal har i samtliga alternativ flyttats norrut till ett läge som möjliggör anslutning till Kust-till-kustbanan i befintligt läge. 24

268 4.4 Valt alternativ Haga-Korsvägen Med en tunnellängd på ca 8,2 km ger alternativet förutom vid Göteborg C nya stationer vid Haga och Korsvägen. Haga utgör idag en relativt liten hållplats med ca 7400 av- och påstigande, medan Korsvägen utgör en medelstor hållplats med ca av- och påstigande per dag. Station Göteborg C har fyra spår och två plattformar, stationerna Haga och Korsvägen två spår med mellanliggande plattform. Samtliga stationer är möjliga att komplettera med ytterligare två spår. I en framtid kan alternativet byggas på mot Torslanda resp. Askim/Särö, vilket kan ge stationer även vid Sahlgrenska, Frihamnen/Hjalmar och Lindholmen. Bilden ovan visar förstudiens linjesträckning och trafikering (antal linjer). Framtida utbyggnadsmöjligheter markerade med streckade linjer. I förstudien ingick förutom Göteborg C, Haga och Korsvägen också en station vid Almedal. En eventuell sådan ingår inte i järnvägsutredningen. Bilden nedan visar nu aktuell linjesträckning, med två varianter mellan Göteborg C och Haga; en via Södra Älvstranden och en via Stora Hamnkanalen. De två södra stationslägena vid Göteborg C har reducerats till ett. 25

269 4.6 Stationer, allmänt Stationernas lokalisering och utformning är av stor betydelse för att nå de mål som satts upp fär Västlänken (se sid 11-13). Följande egenskaper är dels absoluta, dels önskvärda krav på en bra station. Ju fler som uppfylls, desto bättre bedöms stationen vara. Stationstyper Två typer av stationer förekommer; de som byggs i lera och de som byggs i berg. Oftast är de förra grunt liggande och de senare djupt liggande. Stationernas potential Stationerna i de följande avsnitten beskrivs utifrån sin potential som målpunkt (direktresor) och bytespunkt (koppling till lokaltrafiken). En station med hög potential i båda avseendena och samtidigt god koppling till viktiga centrumfunktioner är en bra knutpunkt. Målpunktens potential beskrivs i form av siffror på antal boende, sysselsatta och studerande i närområdet (800 meter) idag och i framtiden. En uppskattning av antalet besökare görs också. Hög andel boende ger många utpendlare och hög andel sysselsatta, studerande och besökande ger många inpendlare. För att nå målet om en ökad andel kollektivresenärer är pendlingen i vardagssituationen viktigast. För att kunna jämföra de olika sträckningsalternativen görs också en beskrivning av närområdets utvecklingspotential vad gäller ovan angivna kategorier. I den jämförande analysen (avsnitt 9) tas, förutom Västlänkens stationer, också med de övriga stationer som antas vara utbyggda och är av alternativskiljande betydelse. Gemensam design / signum Med en gemensam och omsorgsfull yttre utformning (arkitektur, skyltning, mm) blir stationerna lätta att hitta, väl igenkända och välkomnande. Tågresandets bekvämlighet framhävs. I det inre bör emellertid stationerna ges en egen identitet för att öka resenärernas orienterbarhet. 26 Lokalisering / Målgrupper En väl lokaliserad station betjänar ett stort antal boende och sysselsatta. Boende vid stationen ges ökade möjligheter att direkt nå fler arbetsplatser/målpunkter i regionen och vice versa. Är båda grupperna stora ökar möjligheterna till en utjämning mellan in- och utpendling. Gymnasister utgör en stor grupp inpendlare, medan högskolestudenter i högre grad väljer att bo centralt. Viktigast är att stationen betjänar många människor i vardagssituationen, men ett plus är om stationen därtill betjänar större anläggningar för tillfälliga besök. Trafikering / Bytesmöjligheter En attraktiv station trafikeras av många tåglinjer med hög turtäthet. Erbjuder stationen därtill goda bytesmöjligheter mellan tåg och den lokala kollektivtrafiken (spårvagn/buss) ökar resandeunderlaget. En lokalisering till en knutpunkt i lokalnätet är i detta avseende bäst. Med goda bytesmöjligheter menas korta avstånd i såväl tid som rum mellan anslutande linjer. Bytesmöjlighet till andra trafikslag är också ett plus. Utgångarna bör därför ha god kontakt med det övergripande gång- och cykeltrafiknätet med en generös cykelparkering i direkt anslutning. Bilparkering är mindre viktig vid centrala stationer, dock bör en angöringsmöjlighet finnas. Tillgänglighet /Trygghet Trygghet kan definieras på många sätt; ett är tillgänglighet för alla. God tillgänglighet erbjuder en grunt liggande station utan långa förbindelsegångar till utgångar och anslutande linjer. Rymd, (dags)ljus, generösa utrymmen och överblickbarhet ökar känslan av trygghet. En livligt befolkad plats är bättre än en öde. För att koncentrera glesa folkströmmar under vissa tider kan det därför vara lämpligt att endast ha vissa uppgångar öppna då, och att dessa är lokaliserade till redan befolkade platser. Bemanning och ett serviceutbud på stationen ökar såväl känslan av trygghet som komforten. Från trygghetssynpunkt kan också en stängning av vissa stationer eller uppgångar under kvällar/helger övervägas. Säkerhet / Risker Rymd och öppenhet vid stationen kan motverkas av stränga säkerhetskrav, till exempel rulltrappor i särskilda brandceller. Stor möda måste därför läggas på övervakning och larmsystem. Som nödutgångar måste minst en uppgång i vardera änden av stationen fungera. Se vidare Banverkets Järnvägsutredninig.

270 Bilderna visar en grunt liggande station (ovan) och en djupt liggande (nedan). Minst en entré bör organiseras så att den kan användas av alla kategorier. Utrymmen som knyter samman hissar och rulltrappor kan exempelvis användas för kompletterande servicfunktioner och bör, särskilt i den djupt liggande stationen, vara bemannad. I den djupt liggande stationen är det svårare att få ned dagsljus, särskilt till de undre delarna. Detta kan kompenseras med bemannade servicefunktioner även i de undre planen.rymd och luftighet ökar överblicken och dämed känslan av trygghet. Mittplattform utan mellanvägg är att föredra i detta avseende. Hissar /trapphus kan av säkerhetsskäl behöva byggas som särskilda rum. Dessa bör i så fall vara glasade för god överblickbarhet och möjlighet att få ned dagsljus. 27

271 Några exempel I arbetet med framtagandet av detta program har genomförts ett antal studieresor till städer i Europa som hunnit längre med att utveckla sitt regionala tågsystem / metrosystem. Med en omsorgsfull yttre utformning (arkitektur, skyltning, mm) blir stationerna lätt att hitta, väl igenkända och välkomnande. Stationsentrén kan antingen ligga fritt på en plats eller inrymmas i byggnad. Någon form av klimatskydd runt nedgången torde dock behövas i vårt klimat. Exempel från Köpenhamn, Mölndal, Stockholm och Oslo. 28

272 En fristående entré kan antingen vara neutral och underordna sig platsen eller provocera för att marknadsföra resan. Exempel från Stockholm och Paris. bild padda 29 Dagsljus är välgörande i nedgångarna, men effektbelysning kan också bidraga till ett tryggt välkomnande. I Sverige är det trots allt mörkt en stor del av året och dygnet. Exempel från London och Oslo.

273 Ett mellanplan (mezzaninplan) kan användas på flera sätt; för service av olika slag, bevakad cykelparkering, etc. I vissa städer kan man också ta med cykeln på tåget. Exempel från Helsingfors och Köpenhamn. Även i stationens nedre delar är dagsljus en fördel. Går inte det är den artificiella belysningen viktig. Öppenhet och överblickbarhet bör alltid eftersträvas. Exempel från Helsingfors, Oslo och Stockholm. 30

274 Stationskatalog En utförlig beskrivning görs i följande avsnitt av Västlänkens tre stationer; Göteborg C, Korsvägen och Haga. Viktiga bytespunkter blir också Gamlestaden/Gustavsplatsen och (Almedal)/ Mölndal. Dessa är emellertid inte alternativskiljande, varför de inte beskrivs i detta program. För att kunna jämföra de alternativa sträckningarnas utbyggnadspotential redovisas däremot summmariskt de möjliga framtida stationer som är alternativskiljande; Sahlgrenska, Järntorget, Lindholmen och Frihamnen. Den senare används som en schablon för en ny bytespunkt på centrala Hisingen. Fortsatta studier får visa om en samlad bytespunkt är möjlig eller om skilda stationer för nuvarande Hamnbanan och Bohusbanan får etableras. Se vidare avsnitt 7. Gullbergsvass Olskroken Resecentrum Stampen Ullevi Scandinavium Korsvägen Göteborg C Med Västlänken får pendeltågen en eller två nya stationer i centrala Göteborg. Foto: Flygare Palmnäs, Ungefärligt läge Station Haga 31

275 5. GÖTEBORG CENTRAL 5.2 Ett utvecklat resecentrum Göteborg C har under de senaste åren börjat utvecklas mot ett med internationella mått mätt komplett resecentrum. Nils Ericsonterminalen och Centralhuset är en lovande början. Med Västlänken kan resecentrum utvecklas vidare. De olika alternativen och varianterna erbjuder därvid olika möjligheter. Gemensamt för dem är att resecentrum utvecklas till en koncentrerad anläggning med god intern orienterbarhet och fyra framsidor utåt. Med en ny Bangårdsviadukt och en ny Göta älvbro öppnas dessutom möjligheten att via resecentrum koppla samman Östra Nordstan - Lilla Bommen - Gullbergsvass - Gullbergsstrand (en cityutvidgning åt nordost). Bangårdsviadukten i Köpenhamn; hiss och trappa från plattformen, cykelparkering på bron. Alternativ Haga-Korsvägen, Variant NORR En väst-östlig station med infart västerifrån norr om Östra Nordstan och utfart mot öster norr om postterminalen och under Skansen Lejonet. Teckenförklaring för skisserna på följande sidor: Centralhuset är ett lyckat tillskott till resecentrum. 32 GULLBERGSVASS

276 5.4 Alternativ Haga-Korsvägen, variant Gbg C NORD I denna variant kommer tunneln in västerifrån norr om Östra Nordstan och stationen ligger parallellt med universalsäckens åtta spår. Stationen har uppgångar mot Östra Nordstan, Nils Ericsonterminalen-Resecentrum och mot Gullbergsvass. Två höjdlägen är möjliga, med eller utan mezzaninplan, det förra ca 13 meter under mark och det senare ca 7 meter. Varianten är oberoende av en eventuell framtida sänkning av universalsäcken. År Boende Sysselsatta Studerande Tabellen visar stationens potential idag och med maximal utbyggnad enligt stadens utbyggnadsplanering samt förväntad utveckling av antalet studerande. Däremot visar den ej eventuell omvandling mellan bostäder och lokaler. 33

277 Ny lågbro Östra Nordstan Gullbergsallén Gbg C Ny spårväg VÄST- LÄNKEN Framtida spåranslutning Ny lågbro Gasklockan Odinsbron GULL- BERGS- STRAND GULL- BERGS- VASS (Postterminalen) Bangårdsviadukten UNIVERSALSÄCKEN Falumotet Skansen Lejonet Göta älv Övrigt Korsningen med Götatunneln förhindrar ett återskapande av en seglingsbar kanal i Östra Hamngatan. Korsningen med Götatunneln i väster medger ej en fyrspårsutgång. Teknik / Kostnad Se Banverkets Järnvägsutredning. Utvecklingspotential Med ett utvecklat, koncentrerat resecentrum, en ny Bangårdsviadukt(gata) och en ny Göta älvbro har området en stor utvecklingspotential. Miljöpåverkan i närområdet För järnvägsparken norr om resecentrum kommer stationen att innebära ett rejält miljömässigt lyft. Ett visst intrång i parken kan bli aktuellt. Arkeologiska lämningar från 1600-talsbefästningen kan påträffas under mark. Tillgänglighet / Trygghet Stationen ligger grunt och har uppgångar i välbefolkade punkter. Koppling till övriga trafikslag Möjligheterna att anordna cykelparkering Gbg C är begränsade, men kompletteringar kan ske vid Kruthusgatan (och på Drottningtorget). Långtidsparkering för bilar kan ordnas i anslutning till Bangårdsviadukten. 34 Koppling till övrig kollektivtrafik Uppgång Nils Ericsonterminalen leder direkt in i regionbussterminalen (och vidare till Centralhuset med fjärrtågstationen). Spårvagnshållplatser finns nära uppgångarna Nordstan och Gullbergsallén. Direkt uppgång finns till fjärrbussterminalen. Avståndet till lokaltrafikens hållplatser vid Drottningtorget/Burggrevegatan är ca 200 meter. Målpunkter Från uppgång Nordstan kommer man direkt in på Norra gatan i köpcentrummet. Inom 200 meter når man också Lilla Bommen, Operan och Västra Nordstan. Till fots (eller via byte till spårvagn/buss) når man också inom 800 meter större delen av Göteborgs administrativa och kommersiella centrum. Uppgång Gullbergsallén ligger vid entrén till den nya stadsdelen Gullbersvass. Alternativ Haga - Korsvägen variant NORD

278 6.2 Korsvägen Station Korsvägen har uppgångarna Korsvägen och Götaplatsen. Stationen är emellertid orienterad i öst-västlig riktning, vilket innebär att entré Korsvägen ligger rakt under triangeln och mezzaninplanet som i variant Skånegatan. Stationen ligger delvis i berg och delvis i lera. Vid Korsvägen ligger stationen ca 18 meter under mark och vid Götaplasen ca 28 meter under. Se vidare Banverkets Järnvägsutredning. År Boende Sysselsatta Studerande Tabellen visar stationens potential idag och med maximal utbyggnad enligt stadens utbyggnadsplanering samt förväntad utveckling av antalet studerande. Däremot visar den ej eventuell omvandling mellan bostäder och lokaler. Bilden visar förutom stationens uppgångar regionala målpunkter inom influensområdet (800 meter). Avenyn Heden SF Multibio Burgårdens kongresscentrum Vasaplatsen Götaplatsen Universitetet Scandinavium P Svenska Mässan Liseberg P Universeum Världskulturmséet Chalmers Carlanderska 35

279 Korsvägen Här byggs ett stort mezzanin-plan under triangeln i Korsvägen. Förutom mot bytespunkten till lokaltrafiken i triangeln får mezzaninen uppgångar mot Södra Vägen, Svenska Mässan och Liseberg/Universeum. Mezzaninen kan därmed användas för planskild gångpassage under biltrafikstråken och avlasta övergångsställena i markplanet. Cykelparkering anordnas vid alla sidoentréer och vid Landeriparken. Bevakad och klimatskyddad cykelparkering är också möjlig i mezzaninplanet, kanske kan man till och med cykla direkt ned. Entrén mot Liseberg utformas som en bred och välkomnande ljusöppning. Uppfarten till Universeums lastintag måste därvid flyttas och del av den 2008 planerade Lisebergs Lustgård justeras. Vid uppgång Liseberg finns angöring för bil/färdtjänst. Denna uppgång bör därför förses med hiss. orienterbarhet och överblickbarhet. Service kan anordnas både i mezzaninplanet och i markplanet. Stationen kan markeras med en riktningslös byggnad med ett till omgivningen neutralt uttryck. Platsen kan ytterligare markeras med någon form av strategiskt placerat landmärke. Några exempel på utformning visas på nästa uppslag. Ytterligare exempel finns i Banverkets Järnvägsutredning. Förslag har även redovisats från Göteborgs trafikkontor med att flytta delar av biltrafiken under mark för att få en fungerande trafikknut. Triangeln vidgas genom att spårvagnsspåren rätas ut och bil- och cykeltrafiken flyttas närmare Landeriparken. Detta kan ske med bibehållande av den knuthamlade lindallén i Landeriparkens nedre del (i variant Skånegatan måste några av träden flyttas under byggtiden). Under ett skärmtak öppnas mezzaninen för att ge god 36

280 Uppgång Liseberg Kiosk Skärmtak Uppgång triangeln Uppgång S Vägen Uppgång Sv Mässan Bilderna ovan visar några exempel på hur stationsuppgången i triangeln kan utformas. Den bör annonsera stationen tydligt såväl på dagen som på natten. Platsen kan ytterligare markeras med någon form av obelisk. Bilden till vänster illustrerar utblicken från mezzaninplanet. En god orienterbarhet är viktig såväl utifrån som inifrån, särskilt vid denna station som kommer att användas av många turister. Fler illustrationer finns i Banverkets Järnvägsutredning. 37 Illustrationer: GF Konsult AB

281 Avenyn Entré Cykelparkering Avenyn Götaplatsen Götaplatsen Stationsentrén ska annonsera sig såväl på dagen som på kvällen. Bilderna ovan visar entrén nedifrån Avenyn, bilderna nedan visar entrén sedd från Fågelsången. Stationsentrén i en tillbyggnad till konstmuséet. Götaplatsen I alternativ Korsvägen, variant Johannebergsgatan, och i alternativ Haga-Korsvägen kan en stationsuppgång byggas vid Götaplatsen. Två varianter skisseras här; den ena en mer diskret entré i muren söder om stadsteatern, den andra ingående i en tillbyggnad till konstmuséet - en pendang till konsthallen. I båda fallen är det viktigt att stationsentrén annonserar sig från Avenyn. Då förbindelsegången blir realtivt lång (150 respektive 200 meter) ställs stora krav på utformningen. Cykelparkering kan ordnas bakom Stadsteatern och bilangöring kan ske från Johannebergsgatan. 38

282 6.3 Haga I det valda alternativet Haga-Korsvägen ska stationen även fungera som bytespunkt för en eventuell framtida linje mot Askim-Särö. Stationen byggs delvis i berg och delvis i lera. Den ligger ca 29 m under Vasagatan och ca 22 meter under Allén. Däremellan ligger ett mindre mezzaninplan mot Vasagatan och ett större under Allén. Uppgångar till markplanet finns i det sydöstra hörnet av Haga Kyrkoplan och i Allén. Den sydöstra uppgången vänder sig både mot Vasagatan och mot parken. I Allén finns huvuduppgången och fyra mindre uppgångar. Dessa fem uppgångar gör att man planskilt kan passera den mycket trafikerade korsningen Sprängkullsgatan - Södra Allégatan - Nya Allén. Stationen har två spår med mellanliggande plattform, men går att bygga ut till två plattformar och fyra spår. Se vidare Banverkets Järnvägsutredning. Målpunkter I stationens närområde ligger många målpunkter av vardagskaraktär. Här finns stora utbildningsinstitutioner som Handelshögskolan, Samhällvetenskapliga institutionen (Samvetet), Nya Pedagogen, Kurs- och Tidningsbiblioteket, m fl. Här kommer att finnas en av de största koncentrationerna av studenter i hela Göteborg. Stora arbetsplatser finns också i stationens närområde samt en hög koncentration boende. Koppling till lokaltrafiken Uppgången i Allén ligger vid buss- och spårvagnshållplatsen Hagakyrkan. Här finns lokallinjer till såväl City och Avenyn-Heden som mot Järntorget och de västra/sydvästra stadsdelarna. Avståndet till knutpunkten Järntorget är ca 500 meter. Då Kringen är utbyggd kommer alléstråket att få en minskad betydelse för spåragnstrafiken, men samtidigt kommer stråket att utvecklas till ett huvudstråk för busstrafiken (enligt K2020s förslag till målbild). Uppgång Vasagatan får kontakt med spårvagnshållplatsen Handelshögskolan (lokal linje mot City och söderut), som flyttas till Vasagatan. Avståndet till knutpunkten Vasaplatsen är ca 500 meter. och Pilgatan). Vid byggandet av stationen vid Allén uppstår möjligheten att utnyttja yta under mark till ytterligare parkeringsanläggningar/ bilpooler. Bilangöring kan anordnas vid båda huvudentréerna, cykelparkering vid samtliga uppgångar och eventuellt i mezzaninplanet vid Allén. Tillgänglighet / trygghet Idag är området tät innerstad med en väl utnyttjad stadspark, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, mycket livlighet med många caféer och restauranger i närheten. Detta medför en hög koncentration av gång- och cykeltrafikanter under större delen av dygnet. En station här kan minska biltrafiken och öka tillgängligheten, vilket skulle medföra en förstärkning och utveckling av stadslivet i området. Särskild omsorg måste ägnas uppgången mot Vasagatan på grund av dess djupläge. Även här, liksom i andra änden av stationen, är det till exempel möjligt att föra ned dagsljus ända till plattformen. Mezzaninplanet vid Allén kan även innehålla annan service än ovan nämnda. Miljöpåverkan i närområdet Uppgångarna i Allén och vid Vasagatan inkräktar på befintliga grönområden. Konflikter kan uppstå med rester av 1600-talsbefästningarna vid Vallgraven. Under byggtiden blir särskilt dagschakten vid Allén en stor belastning. Övriga miljöfaktorer som måste beaktas under byggskedet är trafik, vatten och grundvatten, under driftskedet vatten och grundvatten. Utvecklingspotential Området är fullt utbyggt och den utvecklingspotential som finns är av mer stadslivsmässig karaktär. En funktionsmässig omvandling är också tänkbar. En exploateringsmöjlighet finns dock på parkeringsplatsen utmed Rosenlundskanalen (se figur på nästa uppslag). Teknik / kostnad Se Banverkets Järnvägsutredning. Koppling till övriga trafikslag Ökade möjligheter till regionala direktresor kan minska bilpendlingen till områdets många arbetsplatser jämfört med idag. Parkeringsanläggningar för bilar finns vid Sahlgrensgatan samt i Haga (Södra Allégatan 39

283 Tabellen visar stationens potential idag och med maximal utbyggnad enligt stadens utbyggnadsplanering samt förväntad utveckling av antalet studerande. Däremot visar den ej eventuell omvandling mellan bostäder och lokaler. År Boende Sysselsatta Studerande Bilden visar förutom stationens uppgångar regionala målpunkter inom influensområdet (800 meter). City SV Vasaplatsen Kungstorget Haga Pedagogen Haga kyrkoplan Handels Vasastaden Skansberget Feskekörka Folkets hus Järntorget Samvetet Shillerska 40

284 Vallgraven Infart parkering Bilangöring Nya allén Huvudentré Hållplats Haga Kyrkoplan Bilangöring Hagakyrkan Sekundärentré Vasagatan Hållplats Stationen har en huvudentré vid Allén och en sekundärentré vid Vasagatan. Cykelparkering finns vid samtliga uppgångar och eventuellt i huvudentréns mezzaninplan. Annan service kan också diskuteras i detta. I sekundärentréns byggnad kan ett café riktat mot parken rymmas. 41

285 Bilangöring till stationen sker via Alléns västgående körfält. Härifrån nås också den delvis mellan marknivån och stationen liggande parkeringen. I Pustervikskvarteren finns en exploateringsmöjllighet upp mot m 2, i första hand kontor. Tänkbar utformning av stationsentréerna; Vasagatan ovan och Allén till vänster. 42 Fotomontage: SWECO

286 7. FRAMTIDA UTBYGGNADSMÖJLIGHETER 7.1 Tänkbara linjesträckningar Förutom kapacitetshöjande åtgärder på nuvarande fem inkommande banor (till exempel utbyggnad till dubbelspår på Bohusbanan) har spårutbyggnad till Torslanda och Askim-Särö(- Kungsbacka) diskuterats. En spårutbyggnad till Torslanda tänks gå i nuvarande hamnbanans sträckning, vilket förutsätter en ny hamnbana. Tidigare har diskuterats ett nordligt läge, men nu finns också ett alternativ som ligger i nära anslutning till befintlig bana till stor del som tunnlar i berg. Det innebär att den kan byggas ut i etapper beroende på stadsutbyggnaden i korridoren. En särskild utredning bör fortsatt studera frågan. En kärnfråga är om spår till Torslanda skall ingå i det regionala systemet (tåg) eller i det lokala systemet (snabbspårväg). Oberoende av detta bör spårväg byggas ut enligt K 2020s förslag till målbild i Lindholmsallén till Eketrägatan (-Ivarsbergsmotet). En spårutbyggnad mot Askim skulle eventuellt kunna ersätta en utbyggnad till fyra spår på Västkustbanan mellan Göteborg och Kungsbacka. Enligt Spår 2050 kan dock både ock komma att behövas för att trygga kapaciteten i framtiden. Skall kollektivtrafiken vara tillräckligt attraktiv för att locka över önskat antal bilresenärer är det tveksamt om långsammare byteresor kan konkurrera med snabbare direkta tågresor. Med flera järnvägslänkar och kapacitetssförstärkningar av befintliga kan också ifrågasättas hur länge Västlänken med tvåspårsstationer klarar önskvärd kapacitet i centrala Göteborg. En analys av skillnaden mellan att bygga två spår med utbyggnadsmöjlghet mot att direkt bygga fyra spår (och sex spår vid Göteborg C) kan därför vara intressant. Detaljplanerna bör hursomhelst säkerställa de större stationerna. Västlänken får förutom Göteborg C två nya stationer i centrala Göteborg. Då dubbelspåret till Trollhättan är utbyggt kommer en station även att byggas vid Gamlestadstorg, som därmed kan utvecklas till en halvcentral knutpunkt. Det finns också tankar på att flytta station Sävenäs till Gustavsplatsen i anslutning till Gamlestaden. Då dessa stationer inte är alternativskiljande behandlas de inte här. Med de nya sträckningarna skapas möjligheter att nå fler intressanta målpunkter med direktresor mellan regionen och centrala Göteborg. Eftersom järnvägsutredningen endast behandlar tidsperspektivet till 2020 och endast antyder möjliga spårkopplingar mot Hisingen respektive Askim finns anledning att inför genomförandet av Västlänken även blicka längre fram. Resandet enligt K2020s antaganden innebär en ett kraftigt ökat behov av särskilt utrymme för den lokala kollektivtrafiken i centrala Göteborg och i infartsstråken. Det framtida resandet visar också på ett behov på längre sikt av ökad kapacitet i både Västlänken och i infartsstråken. Detta blir än mer påtagligt i ett längre tidsperspektiv och en fortsatt utbyggnad av järnvägsnätet kan vara en lösning för att möta denna utveckling. En intressant fråga i sammanhanget är hur stor del av resandeökningen som skall tas om hand av det lokala respektive det regionala systemet. 43

287 Alternativ Haga - Korsvägen I alternativet Haga-Korsvägen kan stjärnsystemet utveckla nya länkar mot Torslanda och Särö. Trafikeringsmöjligheterna till de nya stationerna Hjalmar, Lindholmen, Chalmers och Sahlgrenska (och därmed direktresmöjligheterna) blir emellertid begränsade eftersom endast en linje betjänar dessa stationer. Lokaltrafikringen Kringen kompletterar söder om älven; eventuellt även en Stor-Kring som också tar med Stigbergstorget, Lindholmen och Hjalmar. I K2020s förslag till målbild är denna lösning det enda alternativ som behandlas. Västlänken utbyggd med linjer mot Torslanda och Särö. Bilden ovan visar möjlig trafikering. (Kringen kan i detta alternativ tänks kompletterad med en Storkring enligt K2020s förslag till målbild, se sid 75). 7.2 Tänkbara stationer Framtida kopplingar till Torslanda och Särö, ger möjlighet att etablera stationer vid flera intressanta mål- / bytespunkter i centrala Göteborg. Nedan följer en summarisk beskrivning av dessa stationer som underlag för den jämförande analysen i avsnitt 9. Sahlgrenska Vid Sahlgrenska skisserades i förstudien en station ca 25 meter under Per Dubbsgatan och ca 40 meter under Medicinarberget. Stationen kan få en uppgång vid Sahgrenskas huvudentré och en vid den planerade nya entrépunkten till Medicinarberget. Målpunkter Från huvudentréns övre uppgång når man hela Medicinarberget och delar av Guldheden. På Medicinarberget ligger bland annat läkar- och tandläkarutbildning samt annan forskningsverksamhet. Från den nedre uppgången når man förutom Sahlgrenskas huvudentrén de flesta av sjukhusets funktioner samt inom 800 meter också Botaniska trädgården och Slottsskogen. Från stationens östra entré når man förutom Mikrobiologi inom gångavstånd också Norra och Södra Guldheden. 44

288 Koppling till lokaltrafiken Vid Sahlgrenskas huvudentré angör direktlinjer mot Järntorget och de sydvästra stadsdelarna samt mot Chalmers, City, Korsvägen och de nordöstra stadsdelarna. En stombusslinje går också direkt via Chalmers till Lindholmen och Eketrägatan på Hisingen. Koppling till övriga trafikslag Ökade möjligheter till regionala direktresor kan minska bilpendlingen till områdets många arbetsplatser och stora serviceutbud jämfört med idag. Möjligheterna att anordna cykelparkering i anslutning till huvudcykelnätet är begränsade. År Boende Sysselsatta Studerande Tabellen visar stationens potential idag och med maximal utbyggnad enligt stadens utbyggnadsplanering samt förväntad utveckling av antalet studerande. Däremot visar den ej eventuell omvandling mellan bostäder och lokaler. Bilden visar förutom stationens uppgångar regionala målpunkter inom influensområdet (800 meter). Tillgänglighet / Trygghet Området är dagtid mycket livligt, vilket kan förstärkas med en station. Stationens djupläge gör att särskild uppmärksamhet måste ägnas uppgångarnas utformning. Utrymmet vid Sahlgrenskas huvudentré är begränsat. Norra Guldheden Medicinarberget Slottsskogen Geovetenskapen Södra Guldheden Sahlgrenska Lindholmen Frihamnen Sahlgrenska Botaniska trädgården Miljöpåverkan i närområdet För att få ned ljus i stationens uppgångar krävs stora ingrepp i Medicinarberget. Utvecklingspotential Utvecklingsmöjligheter finns såväl på Medicinarberget som inom Sahlgrenskas område. För Norra och Södra Guldheden pågår förtätningsstudier. 45

289 Lindholmen En station kan få olika lägen beroende på sträckningsalternativ. Här används förstudiens beskrivna lägen Lindholmen N-S för alternativ Korsvägen och Lindholmen Ö-V för alternativ Haga-Korsvägen och Haga-Chalmers. Lindholmen N-S ligger ca 15 m under mark med uppgångar mot Lindholmsallén i norr och mot Lundbystrand i söder. Lindholmen Ö-V ligger i markplanet med utgångar mot Polstjärnegatan (och Rambergsstaden). I alternativ Korsvägen kan det också bli aktuellt med två stationer, om man inte kan finnna ett gemensamt läge innan linjerna delar sig (se sid 74). Målpunkter Runt Lindholmsallén ligger många olika verksamheter och bostäder. Till fots når man Ericssons och Semcons anläggningar samt Lindholmens kunskapscentrum med såväl gymnasial som högskoleutbildning. Uppgångarna mot Lindholmsallén kan kombineras med byggnader också för andra ändamål. Runt uppgång Lunbystrand ligger Lundbyvass verksamhetsområde och Cityvarvet. Uppgången kan kombineras med en byggnad också för andra ändamål. Inom 800 meter från station Lindholmen når man Slottsberget-Sannegården och Keillers park-ramberget. En utgång från Lindholmen Ö- V kan ocså anordnas mot Rambergsstaden via en planskild förbindelse över eller under Lundbyleden. Koppling till lokaltrafiken Anslutande linjer på Lindholmsallén riktar sig såväl mot västra Hisingen som mot Brämaregården-City. Från uppgång Lundbystrand är avståndet till Älvsnabbens hållplats ca 300 meter. Koppling till övriga trafikslag Ökade möjligheter till regionala direktresor kan minska bilpendlingen till och från områdets många arbetsplatser och bostäder jämfört med idag. Möjligheterna att anordna cykelparkering finns vid samtliga uppgångar. Miljöpåverkan i närområdet Höga utformningskrav ställs på nya byggnader i Lindholmen för att den nya stadsmiljön skall få den kvalitet som eftersträvas. Utvecklingspotential Lindholmen och Lundbyvass har fortfarande en stor utvecklingspotential. En förutsättning är dock en bättre kollektivtrafik Ramberget År Boende Sysselsatta Studerande Tabellerna visar stationens potential idag och med maximal utbyggnad enligt stadens utbyggnadsplanering samt förväntad utveckling av antalet studerande. Däremot visar den ej eventuell omvandling mellan bostäder och lokaler. Ö-V ovan och N-S nedan. Bilderna visar förutom stationens uppgångar regionala målpunkter inom influensområdet (800 meter). År Boende Sysselsatta Studerande Ramberget Tillgänglighet / Trygghet Områdets successiva omvandling från skeppsvarv till blandstad ökar såväl status som social kontroll. Dock bör en ökad andel bostäder eftersträvas. Station N-S ligger djupt och särskild omsorg måste därför ägnas uppgångarna. Lundbyvass Sannegården Lindholmen Lundbyvass Sannegården Lindholmen 46

290 Frihamnen / Hjalmar / Ringön Västlänken kan i framtiden kopplas direkt till Bohusbanan och nuvarande hamnbanan (och vidare mot Järntorget) - se sid Flera studier om hur detta kan ske och hur staden kan utvecklas på ömse sidor om Göta älv pågår. En ny station kan därvid tillkomma på Ringön, i Brunnsbo, vid Backaplan eller centralt i Frihamnen. Det senare - kopplat till en tänkt stadsutveckling - används för att beskriva stationens potential och i de jämförande analyserna i avsnitt 9. Koppling till lokaltrafiken Anslutande linjer vid knutpunkt Hjalmar riktar sig såväl mot västra/mellersta Hisingen och Öckerö/Säve som mot norra/östra Hisingen och Kungälv. Koppling till övriga trafikslag Ökade möjligheter till regionala direktresor kan minska bilpendlingen till och från områdets arbetsplatser, serviceutbud och bostäder jämfört med idag. Möjligheter att anordna angöring samt bil- och cykelparkering i anslutning till en ny station är goda. Tillgänglighet / Trygghet Byggandet av knutpunkt Hjalmar har höjt områdets status. Komplettering med en pendeltågstation samt övrig exploatering kan utveckla området till en nordlig del av Göteborgs centrum. Dock bör också ett inslag av bostäder eftersträvas. En ökad livlighet kan öka tryggheten i området. Miljöpåverkan i närområdet En station och kompletterande bebyggelse kan ge området en mer stadslik karaktär. Några natur-/kulturvärden finns inte i området förutom Kvillebäcken, som inte får påverkas av stationsbygget. Ringön har en stor framtida utvecklingspotential i form av att successivt omvandlas från ett renodlat industriområde till blandstad. Fullt omvandlat kan Ringön rymma 2500 boende och sysselsatta. En viktig förutsättning för Ringöns omvandling är en god kollektivtrafikförsörjning. År Boende Sysselsatta Studerande Tabellen visar stationens potential idag och med maximal utbyggnad enligt stadens utbyggnadsplanering samt förväntad utveckling av antalet studerande. Däremot visar den ej eventuell omvandling mellan bostäder och lokaler. Backaplan Brämaregården Frihamnen Ringön Bilden visar förutom stationens uppgångar regionala målpunkter inom influensområdet (800 meter). Utvecklingspotential Stor utvecklingspotential finns norr om Hjalmar Brantingsgatan (Backaplan och Kvillestaden). Begränsade förtätningsmöjligheter finns också söder om gatan (f d porslinsfabriken). En station kan också förväntas resultera i en förädling av befintligt fastighetsbestånd. 47

291 8. MILJÖKONSEKVENSER Miljökonsekvenserna - såväl under bygg- som driftskedet - beskrivs utförligt i järnvägsutredningens miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som är inbakad i Banverkets huvudrapport. Här sammanfattas de viktigaste konsekvenserna för i första hand stadsmiljön i driftskedet. Byggskedet berörs endast summariskt. Då järnvägsutredningen mest beskriver bevarande av och påverkan på befintlig stadsmiljö fokuseras här på berikande nytillskott. 8.1 Stadsmiljö Mål Västlänken och dess framtida utbyggnadsmöjligheter ska tillsammans med andra åtgärder berika stadsmiljön och ge ökad säkerhet, trygghet och trivsel. Generellt skapar en Västlänksstation rörelse, vilket är positivt för såväl livlighet (trivsel) som trygghet. Ett mezzaninplan kan utnyttjas för att höja säkerheten (t ex planskilda förbindelser under trafikerade gator). En eventuell gentrifiering av stationens närområde kan antingen betraktas som en positiv eller negativ konsekvens för stadsdelen. Göteborg C I norr kan en uppgång mot den nya stadsdelen Gullbergsvass skapa en ökad livlighet i parken. Kopplingen till Östra Nordstan blir bättre med en uppgång även åt detta håll. Däremot kan Åkarplatsen - Polhemsplatsen fortfarande hamna i bakvatten med Bangårdsviadukten som barriär mellan City och Stampen. Total byggtid för stationen plus sträckan utmed Södra Älvstranden till Stora Hamnkanalen ca 4 år (2-3 på kartan). Indelas i etapper. Korsvägen Byggnadet av ett mezzaninplan under Korsvägen innebär att i princip hela platsen måste grävas upp och nuvarande kiosk rivas. Platsen återställs och en ny entré-/servicebyggnad uppförs. Mezzaninplanet ökar säkerheten för gångtrafikanter med uppgångar såväl mot Södra vägen (Universitetet) som mot Svenska Mässan och Liseberg - Universeum - Världskulturmuséet. Den senare kan med rätt utformning bidra till att ytterligare aktivera platsen mot Liseberget. Total byggtid för en station vid Korsvägen ca 4 år oberoende av alternativ (7 respektive 12 på kartan). Götaplatsen Götaplatsen upplevs ofta som ödslig, särskilt när omgivande kulturinstitutioner är stängda. En stationsuppgång på platsens södra del skulle radikalt förändra denna upplevelse. Entrén kan placeras i förlängningen av Avenyns östra trottoar och annonseras så att den blir synlig långt ned på gatan. Stationsentrén, uppgången och förbindelsen mot plattformen kan integreras med en tillbyggnad till Konstmuséet, med utställningar, restaurang, butik och café. En uteservering i bästa kvällsläge kan anordnas på den resterande terrassen. En angelägen stadsmiljöfråga att lösa i anslutning till resecentrum Göteborg C är cykelparkeringen, som idag är ett stort problem. Rätt utformad kan en ny cykelparkering på Drottningtorget bidra till detta. Här ett exempel från Helsingborg. 48 Haga Hagaparken är en populär stadspark för i första hand boende i angränsande stadsdelar. Miljön är känslig från natur- och kulturvårdssynpunkt, vilket ställer stora krav på stationsuppgångarnas placering och utformning. Med en uppgång i parkens sydöstra hörn (mot Vasagatan) och en i det nordvästra hörnet (mot Allén) blir ingreppen i parken av begränsad omfattning, även om ett antal stora träd måste ersättas. Särskilt mot Allén - där stationen byggs uppifrån (cut and cover) blir ingreppen under byggtiden omfattande. Total byggtid beräknad till ca 3 år (6 på kartan). I driftskedet ökar livligheten och därmed tryggheten i hela området.

292 Uppgången mot Vasagatan ges en från omgivande kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse fristående arkitektur. Viktigt är att de riktningar som finns i stadsstrukturen tas upp i den tillkommande stationsbyggnaden. På så sätt underlättar man orienteringen för såväl de som kommer från plattformarna som de som kommer i gatuplan. Uppgången kan kompletteras med ett café riktat mot parken. Den i Vasagatan redan hårt belastade cykelparkeringen måste kompletteras med en ny sådan mot Kurs- och tidningsbiblioteket (KTB). S A Hedlunds byst kan flyttas till ett läge vid byggnadens huvudentré. Såväl uppgången som cykelparkeringen tar en mindre använd del av parken i anspråk. Uppgången i Allén är stationens huvudentré och placeras norr om spårvagnshållplatsen. Läget medger en större frihet i utformningen, liksom uppgången mot Rosenlundskanalen. Denna inordnas i den nya bebyggelsen i Pustervikskvarteren och utgör den viktigaste entrén mot knutpunkten Järntorget (avstånd ca 500 meter). Uppgångarna runt korsningen gör platsen mer befolkad, vilket är positivt från trygghetssynpunkt. Det underjordiska mezzaninplanet medger planskild korsning med de hårt trafikerade gatorna, vilket höjer säkerheten. Platser med allvarliga konsekvenser under byggtiden (ur Banverkets underlagsrapport ). 8.2 Övriga miljökonsekvenser I Banverkets Järnvägsutredning behandlas - utöver stadsmiljön - utförligt följande miljökonsekvenser: - God säkerhet - Luftkvalitet och förbrukning av naturresurser - Buller, stomljud och vibrationer - Magnetfält - Mark och grundvatten - Risk för skador på liv och egendom - Resursanvändning - byggskedet - Hur Västlänken uppfyller miljömålen I samråd med länsstyrelsen har konstaterats att någon dubblering av MKBn ej erfordras i denna programhandling. 49

293 Kvalitetsprogram till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Olskroken och Bagaregården i Göteborg Augusti 2015

294 Projektorganisation för kvalitetsprogrammet Handläggare Göteborgs Stad, SBK: Emir Aganovic Uppdragsledare Atkins Sverige AB: Leila Aalto Landskapsarkitekt Billingham & Flygare: Tom Billingham Landskapsarkitekt Atkins Sverige AB: Elin Ögren Foton och illustrationer är om ej annat anges skapade av Atkins Sverige AB 2

295 Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 SYFTE... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 PLANOMRÅDET... 6 BETRAKTARENS PERSPEKTIV... 6 KULTURMILJÖ... 8 Skansen Lejonet... 8 Bagaregården och Norra Olskroken... 8 STADSBILD... 9 ANDRA DOKUMENT... 9 KVALITETSPROGRAMMÅL ATTRAKTIVITET TYDLIGHET TILLGÄNGLIGHET TRYGGHET HÅLLBARHET GENERELLA RIKTLINJER OMRÅDESSPECIFIKA RIKTLINJER JÄRNVÄGS- OCH CYKELBRO ÖVER E6:AN GULLBERGSÅN TRÅG OCH BRO LÄNGS PARTIHALLARNA OLSKROKSBROARNA ÅNÄSVÄGEN OCH ÅNÄSMOTET GÅNGBRO FÅFÄNGAN Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 3

296 Sammanfattning Detta kvalitetsprogram tillhör detaljplanen för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Olskroken och Bagaregården i Göteborg. Kvalitetsprogrammets syfte är att belysa de värden och kvaliteter som måste skapas för att platser, stråk och stadsrum inom och i anslutning till Olskrokens bangård ska bli välfungerande och trivsamma. Eftersom utökningen vid bangården gäller huvudsakligen en ombyggnad till planskilda järnvägsspår lägger Kvalitetsprogrammet särskild vikt vid broarnas kvaliteter. Viktiga kulturvärden finns utanför men i nära anslutning till planområdet, ett av dessa är Skansen Lejonet som är ett statligt byggnadsminne och fornlämning. Det bedöms som viktigt att i möjligaste mån bevara siktstråken från Skansen Lejonet mot stadens infarter och angöringspunkter. Vid val av utformning finns en risk att de nya broarna med dess storlek och placering tar överhanden som landmärke och blickfång för den som kommer längs E20 eller Partihallsförbindelsen. Detta skall dock undvikas i så stor utsträckning som möjligt och broarna skall istället inordnas i staden på stadens villkor. Kvalitetsprogrammet identifierar fem övergripande kvaliteter som skall beaktas i det fortsatta planeringsarbetet: Attraktivitet - Det överordnade attraktivitetsbegreppet handlar om staden. Gestaltning av Västlänkens infrastruktur i planområdet skall bidra till stadens attraktivitet och skall inte överordnas staden. Tydlighet - Tydlighet skapas av överblickbara platser, lättlästa trafikmiljöer, orienterbarhet, landmärken och karaktärer som intuitivt förmedlar platsernas användning. Tillgänglighet - Tillgänglighet skall vara för alla. Utformning skall verka för god tillgänglighet till målpunkter inom planområdet men också bevaka och stärka tillgängligheten till målpunkter utanför planområdet. Trygghet - Utformningen skall eftersträva upplevd trygghet och faktisk säkerhet året runt, natt som dag. Hållbarhet - Utformningar som görs idag skall inte bygga bort flexibilitet inför framtida behov. För den planerade järnvägs- och cykelbron över E6:an föredrar Göteborgs Stad en modern låg bro i betong och stål. Vid omläggning av Gullbergsån föredrar Göteborgs Stad en utformning med naturlig karaktär som även tar hänsyn till trygghets- och säkerhetsaspekter. Den nya Hisingsbron kommer att vara det överordnade landmärket för infrastruktur i centrala Göteborg och därmed skall Olskroksbroarna gestaltas med hänsyn till detta och bli en mer naturlig och inordnad del av stadens och regionens infrastruktur. Därför bedöms en utformning som är baserad på en fackverksteknik att rent visuellt resultera i en för hög och för markerad struktur i stadsmiljön. Istället föredrar Göteborgs Stad en mer nätt och elegant utformning i form av en hängbro eller en kombination av betong och stål. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 4

297 Bakgrund Olskroken är en viktig knutpunkt i det Västsvenska järnvägssystemet och en ombyggnad till planskilda järnvägsspår är nödvändig för att öka framkomligheten och driftsäkerheten för all tågtrafik till och från Göteborg. Olskroken planskildhet kommer att ansluta till Västlänken. Kvalitetsprogrammet till detaljplan för utökning av bangård i Olskroken inom stadsdelen Olskroken och Bagaregården i Göteborg är framtaget av Atkins Sverige AB på uppdrag av Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanens syfte är att: Möjliggöra en framtida utbyggnad av Västlänken. Möjliggöra utbyggnad av tillhörande broar, järnvägsanläggningar, byggrätter, väg- och järnvägsanslutningar. Säkerställa stadsbyggnadskvaliteter, kulturhistoriska och arkitektoniska värden. Säkerställa den nya spårvägen samt lokalgatan som kommer att tas i anspråk av nya järnvägsspår. Syfte Syftet med kvalitetsprogrammet är att belysa de värden och kvaliteter som behövs för att platser, stråk och stadsrum inom och i anslutning till detaljplaneområdet ska bli välfungerande och trivsamma för såväl passerande, boende och arbetande i området. Inom detaljplaneområdet planeras ett tiotal broar och därför läggs särskild vikt vid broars kvaliteter i kvalitetsprogrammet. Kvalitetsprogrammet går inte in i detalj på utformning men beskriver de egenskaper och mål som skall uppnås. Exempel i kvalitetsprogrammet är inte att betrakta som förslag på lösning utan som exempel på hur kvaliteter och värden kan uppnås. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 5

298 Förutsättningar Planområdet Figur 1 Planområdet orientering. Planområdet är beläget i Olskroken, cirka 2 kilometer öster om Göteborgs centrum. Planområdet omfattar nuvarande bangård i Olskroken, från väg E6 i väster och fram till och med gångbron i öster som går över järnvägen och över väg E20 inom stadsdelen Bagaregården. Planområdet omfattar på den norra sidan en del av Partihandelsgatan samt en mindre del av Partihandelsområdet. Betraktarens perspektiv Vilka faktorer som är viktiga för att övergripande kvaliteter ska uppnås varierar utifrån betraktarens perspektiv. Platserna kan upplevas från olika positioner och i olika hastigheter. Kvaliteter måste därför säkras för de som uppehåller sig på platsen, de som passerar och de som betraktar platsen på avstånd. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 6

299 Figur 2 Vy över del av planområdet från Redbergsparken. Området präglas av väg- och järnvägsinfrastruktur samt industribyggnader. Figur 3 Perspektiv från E20. Betraktaren rör sig i hög hastighet och faktorer som landmärke, orienterbarhet och tydlighet är av betydelse här. Figur 4 Detaljer och materialval blir viktiga för upplevelsen i den mindre mer mänskliga skalan. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 7

300 Kulturmiljö Viktiga kulturvärden finns utanför men i nära anslutning till planområdet. Skansen Lejonet är ett statligt byggnadsminne och fornlämning. Bevarandeprogram finns för området Bagaregården och Norra Olskroken väster om planområdet. Åtgärder inom planområdet skall ta hänsyn till dessa kulturvärden. Skansen Lejonet Skansen Lejonet är viktig som landmärke i Göteborgs stadssiluett och förmedlare av kulturhistoria. Skansen Lejonet uppfördes på en för den tiden försvarstekniskt strategisk placering på toppen av Gullberget. Området ingick som en del av ett försvarssystem med bl.a. Skansen Kronan. Placeringen erbjöd fria siktstråk och omgavs av svårtillgängliga vassområden. Idag är vassen ersatt av bangård och industriområden. Skansen Lejonet har en central placering i dagens Göteborg men den ensliga och otillgängliga placeringen på Gullberget gör att den historiska användningen och betydelsen av anläggningen fortfarande är tydlig. Det är därför viktigt att i möjligaste mån bevara siktstråken från Skansen Lejonet mot stadens infarter och angöringspunkter, t.ex. E20. Funktionen som landmärke och del i den välkända Göteborgssiluetten är också av stor betydelse. Vid val av utformning finns en risk att Olskroksbroarna med dess storlek och placering tar överhanden som landmärke och blickfång för den som kommer längs E20 eller Partihallsförbindelsen. Detta skall dock undvikas i så stor utsträckning som möjligt och Olskroksbroarna skall istället inordnas i staden på stadens villkor. Utformningen av broarna över E6:an kommer också att vara av stor betydelse för Skansen Lejonets framtoning. Alla befintliga broar över E6:an vid Skansen Lejonet är idag låga broar och detta bedöms som ett mycket lämpligt val av utformning även för de nya broarna över E6:an. Bagaregården och Norra Olskroken Bagaregården och Norra Olskroken är bevarandevärda områden som till viss del har vuxit fram tillsammans med industrialiseringen och infrastrukturen i området. Förändringar och nya byggnadsverk inom planområdet bedöms inte påverka den offentliga miljön negativt i dessa områden. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 8

301 Figur 5 Vy mot planområdet från Storkgatan. Områdets karaktär har redan en stark prägel av infrastruktur. Stadsbild Planområdet med angränsande områden domineras idag av stora infrastrukturella element såsom Partihallsförbindelsen, Europavägar E20, E6, E45, Olskrokens bangård, Västra Stambanan, Norge Vänernbanan och Marieholmsbron. Bebyggelsen i området innefattar de stora volymerna vid partihandelsområdet samt fabriksbyggnader vid bl.a. Gamlestaden och SKF. Söder om planområdet finns bostadsbebyggelse i form av landshövdingehus, villor, punkthus och radhus i Bagaregården. Kontrasterande till detta på toppen av Gullberget finns Skansen Lejonet som fortfarande idag är ett viktigt landmärke i Göteborgs stadssiluett och förmedlare av kulturhistoria. Stadsmiljön i planområdet påverkas markant av infrastrukturens storskalighet och trafikens rörelse och buller. Infrastrukturens fysiska och mentala barriärer är påtagliga och gör att miljön kan upplevas som otydlig, otillgänglig och därmed otrygg. Planområdet kan beskrivas som intressant utifrån ett historiskt- och stadsutvecklingsperspektiv men för de flesta människor skulle det antagligen inte upplevas som ett speciellt intressant eller attraktivt område. I kontrast till stadsmiljön inom planområdet finns det på den motsatta sidan av E20 vid Bagaregården attraktiva stads- och boendemiljöer. Här finns en mer finmaskig gatustruktur, breda gator med trädalléer, lugna mötesplatser och en mer småskalig och variationsrik arkitektur. Bagaregårdens landshövdingehus byggdes för arbetare på Gamlestadens och SKF:s fabriker och relationen mellan dessa områden kan fortfarande utläsas idag. Andra dokument Till detaljplanen tas även MKB, BKA, barnkonsekvensanalys och SKA, social konsekvensanalys fram. Trafikverket har tagit fram järnvägsplaner för Västlänken respektive Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 9

302 Olskroken planskildhet. Till järnvägsplanerna hör även bl.a. MKB, Gestaltningsprogram, SKA och BKA. Ett belysningsprogram skall göras. Kvalitetsprogrammål Göteborgs Stad har tagit fram handlingen Kvalitetsprogram för detaljplaner för Västlänken. Kvalitetsprogrammets syfte är att stärka de värden och kvaliteter som behövs för att platser, stråk och stadsrum i anslutning till Västlänken ska bli välfungerande och trivsamma. Fokus i programmet ligger på Västlänkens tre planerade stationer men programmets innehåll ska vara applicerbart på alla delar av Västlänken. Kvalitetsprogram för detaljplaner för Västlänken har tre utgångspunkter: Prioritering av ytor och flöden i de nya stadsrummen Trygga, tydliga och tillgängliga stadsrum och resandemiljöer för alla Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara förändringar Vidare identifierar Kvalitetsprogram för detaljplaner för Västlänken fyra kvaliteter som bör prioriteras: urban karaktär en urban miljö karakteriseras av en täthet av människor och utbud, och den präglas av alla som lever och verkar i staden mänskliga vistelsekvaliteter gäller stadsrummen vid stationerna robusta miljöer över tid För att tidigt locka människor att använda platserna och stråken bör de redan under byggtiden vara ett attraktivt tillskott för sin omgivning. självklara flöden stråken.måste kännas självklara i sin sträckning, vara trygga och gena, och vara väl sammankopplade. Trafikverket har sina egna projektmål för Olskroken planskildhet och dessa formuleras med fem värdeord: attraktiv tillgänglig hållbar tidstålig trygg Med utgångspunkt i ovan identifierar detta kvalitetsprogram fem övergripande kvaliteter som skall beaktas i det fortsatta planeringsarbetet: attraktivitet tydlighet tillgänglighet trygghet hållbarhet Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 10

303 Attraktivitet Det överordnade attraktivitetsbegreppet handlar om staden. Gestaltning av Västlänkens infrastruktur i planområdet skall bidra till stadens attraktivitet och skall inte överordnas staden. Platser, stråk och byggnadsverk i området skall gestaltas för att vara attraktiva miljöer med urban karaktär och mänskliga kvaliteter. Exempel på mänskliga kvaliteter är variation i utformning, intressanta detaljer och mänsklig skala. Attraktivitet skapas inte bara i platsens initiala utformning utan viktigt att tänka på är platsernas hållbarhet över tid, flexibilitet i användning, skötsel och underhåll. Platser där nedskräpning och klotter uppstår tenderar att generera ytterligare nedskräpning och skadegörelse. Val av utformning, material och utrustning spelar en mycket stor roll för kostnaden och därmed frekvensen av skötsel och underhåll. Detta måste beaktas under gestaltningsoch projekteringsarbete. Ett värde som eftersträvas är en klotterfri miljö fri från nedskräpning. Medel att arbeta med är klotterskydd, belysning och skötselplanering. Göteborgs Stads policy; Stadens Färg, Stadens Golv, Stadens Möbler och Trafikkontorets TPU skall följas. För att få en attraktiv helhet måste omsorg tas för platsens alla delar. Ytor som är mellanrum mellan trafiklösningar och områden under broar och runt landfästen kräver extra omsorg i utformningen. Undersidan av vissa broar utgör tak för platserna under och bör ges en omsorgsfull gestaltning och ljussättning som tar hänsyn till detta. Den upplevda attraktiviteten i området kommer inte bara att bero på visuella och gestaltningsmässiga aspekter utan att även vara starkt påverkat av övriga kvaliteter såsom tydlighet, tillgänglighet och upplevd trygghet. Därför är det viktigt hur man tar hand om de fysiska och mentala barriärer som blir resultatet av Västlänkens infrastruktur. Högkvalitativa, väl belysta och tillgängliga gång- och cykelstråk genom området och under broarna är mycket viktiga komponenter som skall beaktas för att överbrygga barriärerna. Figur 6 Exempel på hur omsorg tagits till mellanrummen under Röde Orm. Planteringar med låg vegetation och klippta gräsytor. Betongytorna är klädda med träribbor, ett klotterskydd som även har ett gestaltningsmässigt egenvärde. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 11

304 Tydlighet Tydlighet skapas av överblickbara platser, lättlästa trafikmiljöer, orienterbarhet, landmärken och karaktärer som intuitivt förmedlar platsernas användning. Detaljplaneområdet är en viktig pusselbit i Göteborgs och regionens infrastruktur. Flera andra stadsdelar och målpunkter i Göteborg knyts samman här och platsen är en av stadens entréer. Tydlighet är en kvalitet som bidrar till att stärka övriga kvaliteter såsom tillgänglighet och trygghet. Trafikmiljöer behöver vara lättlästa och överblickbara. Stråk skall vara tydliga i sin utformning och kontinuerliga med minsta möjliga avbrott. Omgivande stadsdelars karaktärer, landmärken och Göteborgs silhuett har alla sin identitet och sätter platsen i ett sammanhang, såväl rumsligt som historiskt. Hotellbyggnaden på Colin Campbells Plats 1 är idag en målpunkt och ett landmärke som kan komma att rivas. Västlänkens nya byggnadsverk vid Olskroken kommer att vara relativt stora och det är därför viktigt att utformningen av dessa ökar tydligheten i området för att minska barriäreffekter. Det överordnade landmärket för infrastruktur i centrala Göteborg kommer dock att vara nya Hisingsbron så samtidigt som Västlänkens nya broar vid Olskroken ökar tydligheten måste de även vara inordnade i staden på stadens villkor och förhålla sig till Göteborgs stadssilhuett på ett medvetet sätt. Tillgänglighet Tillgänglighet skall vara för alla. Utformning skall verka för god tillgänglighet till målpunkter inom planområdet men också bevaka och stärka tillgängligheten till målpunkter utanför planområdet. Planen syftar till att öka tillgängligheten inom regionen vilket sker genom storskaliga infrastrukturlösningar inom området. Planen bör möjliggöra för kollektivtrafik inom området och inte motverka en eventuell placering av ny pendeltågsstation vid Gustavsplatsen. Det är viktigt att också bevaka och värna den lokala tillgängligheten i huvudsak för gående och cyklister. Gång- och cykelstråk måste vara tydliga, sammanhängande och smidiga. Platser där allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga och vid ny/ombyggnad skall också tillgängligheten tillgodoses. Gångbroar måste vara tillgängliga med hiss eller ramp (1:20). Tillgängligheten ökar när miljöer också upplevs som tydliga och trygga. Gång- och cykelvägar skall vara väl belysta och siktlinjer upprätthållas genom att undvika hög och tät vegetation intill samt verka för transparens under broar och kring brofundament. Utformningen av ytskikten på tråg och brofundament skall ta hänsyn till den mänskliga skalan. Göteborgs Stads anvisningar och policy skall användas; Stadens Golv, Stadens Färg, Stadens Möbler samt Trafikkontorets TPU. Trygghet Utformning skall eftersträva upplevd trygghet och faktisk säkerhet året runt, natt som dag. Trafikmiljöerna ska vara säkra och lätta att förstå. Spårområden skall hägnas in och ytor i anslutning till vägområden där gångtrafik är förbjuden skall utformas på ett sätt som inte uppmuntrar till vistelse eller genvägar. Broar skall utformas för att minska Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 12

305 olycksrisker, t.ex. genom att gångbron Fåfängans högsta del får en inglasad överbyggnad. Överblickbarhet är viktigt för känslan av trygghet. Att passera över eller under en bro är en utsatt situation eftersom upplevda flyktvägar saknas. Det är viktigt att brofästen och angöringar är överblickbara och att alla passager är väl upplysta med välgenomtänkt belysning och ljussättning. Under broar skall passager utformas för att vara så breda som möjligt med maximal takhöjd, långa siktlinjer och ljus färgsättning. Extra omsorg skall tas vid utformning av belysning och ljussättning under broar för att öka tryggheten. Genom att skapa attraktiva platser som hålls fria från nedskräpning och skadegörelse ökar upplevelsen av trygghet. Ytor som saknar funktion bör undvikas, tex kan ytor under broar ges funktion genom att hysa parkeringsplatser eller verksamheter. Vilka funktioner som skulle kunna vara aktuella behöver utredas vidare i det fortsatta arbetet. Hållbarhet Utformningar som görs idag skall inte bygga bort flexibilitet inför framtida behov. Framtida utveckling som vi har kännedom om idag, som kan förändra målpunkter och behovet av sammankopplingar, är Marieholmsförbindelsen, stadsutveckling av Gamlestaden och en eventuell pendeltågstation på Gustavsplatsen. Det är viktigt att hålla en nivå av god kvalitet under platsens alla steg av utveckling. Även temporära lösningar kräver omsorg och alla kvaliteter måste finnas med i åtanke även under byggnationstiden. Tillfälliga anordningar under byggskedet kan användas till att informera om kommande förändringar och bygga upp positiva förväntningar på resultatet. Hållbara lösningar och material ur ett lokalt och globalt perspektiv skall eftersträvas. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 13

306 Generella Riktlinjer Omsorg för detaljer och utrustning kommer ibland in sent i gestaltningsprocessen. Detaljer som utrustning kan dock få en stor betydelse för helhetsintrycket. I trafikmiljöer krävs olika typer av utrustning såsom skyltar, belysningsarmatur, kontaktledningsstolpar, urspårningsskydd, bullerskydd och räcken. Om dessa blir en väsentlig del i broarnas utformning skall de vara med i gestaltningsarbetet från början och därmed bidra till helheten. För att öka tydligheten och minimera upplevelsen av plottrighet bör ett helhetsgrepp tas vid val av beläggningar, färger, möblering och detaljer. Göteborgs Stads anvisningar och policy skall användas; Stadens Golv, Stadens Färg, Stadens Möbler samt Trafikkontorets TPU. Gång- och cykelvägar skall vara sammanhängande och smidiga. Överblickbarhet ökar trafiksäkerheten och även tryggheten. Överblickbarhet är särskilt viktigt i anslutning till broar och underfarter. Hög och tät vegetation skall undvikas i anslutning till gång- och cykelvägarna. Gång- och cykelvägar skall belysas tydligt och med lämplig ljusstyrka för att öka trygghet och säkerhet. När bullerskydd utgörs av glasskärmar måste hänsyn tas i utformningen så att fåglar skyddas från att flyga in i glaset. Sådana åtgärder skall finnas med i den ursprungliga utformningen. Avskärmning och instängsling av ytor skall också tas med i gestaltningsarbetet. Belysning skall användas för att öka tryggheten och tydligheten och därmed tillgängligheten och attraktiviteten av stadsrum och trafikstråk i planområdet. Kombinationen mellan varmt och kallt ljus bedöms som viktigt där ett varmt ljus föredras inom bangården medan ett kallt ljus skall användas för att belysa platser och vägar där människor kommer att vistas. Utöver funktionsbelysning bör även ljussättning av utvalda element övervägas för att öka attraktiviteten kring viktiga stråk. Eventuell ljussättning måste utformas med stor hänsyn till helhetsbilden och relationen till omgivande stadsdelar. Genomtänkt belysning krävs för att säkerställa en attraktiv stadsmiljö under de mörka årstiderna och nattetid men belysning under broarna över E6:an kan även behövas dagtid, detta bör utredas i kommande skede. Ett belysningsprogram skall göras. Områdesspecifika Riktlinjer Järnvägs- och cykelbro över E6:an På E6:an mellan Tingstadstunneln och järnvägsviadukten från Gårdatunneln, en sträcka på ca 850 m, finns ett stort antal befintliga broar som alla är låga broar med stöd i mitten av E6:an, se figur 7. De nya broarna över E6:an kommer därför att förstärka tunnelkäns- Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 14

307 lan för den som färdas under och borde därför utformas så nätta som möjligt och med så mycket utrymme mellan dem som möjligt för att minska tunneleffekten. Broarnas utformning skall dock ha en gemensam gestaltning som samspelar med de befintliga väg- och järnvägsbroarna över E6:an. De nya broarna skall inte påverka Skansen Lejonets funktion som landmärke eller dess kulturhistoriska värden på ett negativt sätt och skall heller inte vara överordnade i staden. I beaktande av detta föredrar Göteborgs Stad en modern låg bro i betong och stål. Figur 7 befintliga broar över E6 vid Olskroken är alla låga broar med stöd i mitten av E6. Gullbergsån Gullbergsån kommer att behöva ledas om för att möjliggöra för planerad infrastruktur. Gullbergsån är idag delvis kulverterad men hyser höga naturvärden i öppna lägen. Vid omledning av Gullbergsån är det viktigt att utformningen tar hänsyn till naturmiljön och värnar naturvärdena som finns där idag samt möjliggör för framtida. Val av växt- och trädart måste därför spegla det som finns där idag. Göteborgs Stad föredrar en utformning med en mer naturlig karaktär men den måste även ta hänsyn till trygghets- och säkerhetsaspekter. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 15

308 Figur 8 Gullbergsån idag. Figur 9 Gullbergsån idag i anslutning till kulvert. Figur 10 Gullbergsån idag, övergången mellan betongkanter och släntad åbrink. Figur 11 Exempel på flytande våtmark, Växjösjön. Foto: Veg Tech Tråg och bro längs Partihallarna De nya byggnadsverken som kommer att uppföras i partihandelsområdets utkant kommer att påverka närmiljön vid Partihallarna och förstärka den befintliga barriären genom att bryta siktstråken åt sydost. Betongtrågens solida väggar måste utformas med omsorg. Broarna bör helst ha flexibla lösningar som tillåter framtida utnyttjande av ytorna under broarna. Exempel på framtida funktioner är parkeringsplatser, aktivitetspark eller verksamheter. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 16

309 Olskroksbroarna Olskroksbroarna kommer med sin storlek att påverka stadsbilden i området och det är därför viktigt att dessa är inordnade i staden och inte blir för dominanta i relation till bl.a. Skansen Lejonet. Som nämnts ovan kommer nya Hisingsbron att vara det överordnade landmärket för infrastruktur i centrala Göteborg och därmed skall Olskroksbroarna gestaltas med hänsyn till detta och bli en mer naturlig och inordnad del av stadens och regionens infrastruktur. Därför bedöms en utformning som är baserad på en fackverksteknik att rent visuellt resultera i en för hög och för markerad struktur i stadsmiljön. Istället föredras en mer nätt och elegant utformning i form en hängbro som t.ex. Älvsborgsbron, se figur 12 eller en kombination av betong och stål som t.ex. Motalabron, se figur 13. Figur 12 Älvsborgsbron. Foto: By Nol Aders (Own work) [CC BY-SA 3.0 ( or GFDL ( via Wikimedia Commons Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 17

310 Figur 13 Motalabron. Foto: By CHL96 (Own work) [CC BY-SA 3.0 ( via Wikimedia Commons Färgmässigt bör Olskroksbroarna särskiljas från Röde Orm för att bevara Röde Orms starka karaktär och identitet. Olskroksbroarna skall vara inordnade i staden och färgsättningen skall bidra till att detta uppnås. Genom skillnader i färgsättning på in- och utsidor av bron kan rörelseeffekter uppstå för den som passerar. Rörelseeffekter kan upplevas som både positiva och negativa och bör utredas och undersökas noga i modell från olika betraktares perspektiv och hastighet. Det är viktigt att minimera rörelseeffekter som kan störa trafikanter på väg E6 och E20. Figur 14 Exempel på ljussättning på bro, Rákóczi Bridge, Budapest (formerly Lagymanyosi Bridge). Foto: gregoriosz [CC BY 2.0 ( via Wikimedia Commons Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 18

311 Ånäsvägen och Ånäsmotet Över Ånäsvägen skall tre nya järnvägsspår dras. Detta kommer ytterligare att bygga igen underfarten så att den mer liknar en tunnel. För att förenkla och göra den komplexa trafikmiljön tydligare för den som färdas under broarna kan underfarten behandlas mer enhetligt och som en tunnel med tydliga infarter och enhetlighet i material, färgsättning och ljussättning. Järnvägsspår tillkommer även över Gamlestadsvägen som kan behandlas på samma sätt. Gångbro Fåfängan Gångbron över E20 och järnvägen är idag uppdelad i två separata delar där gångtrafikanterna leds ner till marknivå mellan E20 och järnvägen. Att kunna passera E20 och järnvägen på en sammanhängande bro är en förbättring. Gångbron är idag inte tillgänglig för rullstolar och barnvagn m.m. och detta måste åtgärdas. Trafikverket utreder på Göteborgs Stads begäran en pendeltågsstation vid gångbron Fåfängan. Den södra anslutningen till gångbron bör förtydligas och utformningen av den nya angöringen på norra sidan skall vara öppen, överblickbar och väl synlig. Gång- och cykelväg saknas idag där bron ansluter till Malmsjögatan. Vidare utredning och samordning med angränsande stadsdelar krävs för att kvalitetskraven skall uppnås. Bron kan komma att uppfattas som längre, framförallt visuellt. Den nya delen över järnvägen kommer av tekniska skäl att ha en högre konstruktion med överbyggnad. För minimering av olycksrisker är det positivt att den högre delen av bron får en sluten och transparant konstruktion som inte går att klättra på. Det är viktigt för att minska upplevelsen av tunnel och att trappan ned från bron är synlig från bron. Ljussättningen av bron bör inkludera platserna kring angöringarna. Bron får gärna ha gemensamma drag, t.ex. färgsättning eller material, med andra gångoch cykelbroar i området för att förtydliga dess funktion och göra den mer upptäckbar. Figur 15 Tillgänglighet och synlighet till gångbron "Fåfängan" måste förbättras. Kvalitetsprogram till detaljplan Olskrokens bangård, Göteborgs Stad 19

312 Göteborgs Stad Utökning av bangård i Olskroken Miljökonsekvensbeskrivning Granskningshandling

313 Utökning av bangård i Olskroken Detaljplan för utökning av bangård i Olskroken, inom stadsdelen Gullbergsvass, Olskroken och Bagaregården i Göteborg Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Granskningshandling Mattias Bååth Sara Bergström Mattias Bååth Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Unr Fel! Hittar inte referenskälla. Organisationsnummer

314 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Sammanfattning Trafikverket tar fram en järnvägsplan för Västlänken och en järnvägsplan för Olskroken planskildhet. En järnvägsplan kan, enligt lagen om byggande av järnväg, inte antas om den strider mot gällande detaljplaner enligt Plan och bygglagen. Syftet med detaljplanen är därför att möjliggöra en framtida utbyggnad av Olskroken planskildhet. Det övergripande syftet med miljöbedömning av detaljplaner är att föra in miljötänkandet och integrera miljöaspekterna i detaljplanearbetet, så att en hållbar utveckling främjas. Utifrån den behovsbedömning som gjorts hanterar MKB:n frågor kring naturmiljö, rekreation och friluftsliv, stadsbild, buller och vibrationer, luftkvalitet, risk och säkerhet samt översvämning och vatten. Ett planförslag med en omgrävning av Gullbergsån var föremål för samråd under hösten Efter detta har Trafikverket projekterat vidare på järnvägsanläggningen och konstatrar att Gullbergsån kan kvarstå i nuvarande fåra. Planområdet består huvudsakligen av område för järnvägsändamål och följer intentionerna i översiktsplanen. Detaljplanen hanterar den framtida situationen när de nya järnvägsanläggningarna är i drift. Övergående konsekvenser i byggskedet hanteras i Trafikverkets MKB till järnvägsplanen samt i den tillståndsprövning för vattenverksamhet med mera som genomförs. Planförslaget innebär att Gullbergsån kvarstår i befintlig fåra. Ny järnvägsbro grundläggs över högsta högvatten och slänter under bron kan anläggas med biologiskt erosionsskydd. En befintlig järnvägsbro rivs också och dessa slänter kan återställas. Sammantaget innebär detta att andelen slänt längs Gullbergsån, som i nollalternativet är cirka 165 meter, kvarstår i planförslaget. Med inarbetade åtgärder för hantering av det vatten som avrinner från spårområdet bedöms inte genomförandet av planen påverka vattenkvaliteten i Säveån. Därmed bedöms genomförandet av detaljplanen, på samma sätt som järnvägsplanen, inte påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt och inte heller skada riksintressets värden. Sammantaget bedöms genomförandet av detaljplanen därför medföra att naturmiljön i och invid Gullbergsån inte ändras. Sammantaget bedöms planförslaget i jämförelse med nollalternativet medföra små konsekvenser för naturmiljön. Med föreslagna åtgärder bedöms inte genomförandet av planen påverka omkringliggande intressen på grund av översvämningsrisk. Några av de nya järnvägsbroarna kommer att ligga på en högre höjd än befintlig järnväg. Det ger effekter för den visuella upplevelsen och innebär konsekvenser för stadsbilden för främst boende nära infrastrukturstråket och i lågt liggande lägenheter. För att reducera konsekvenserna har Trafikverket tagit fram ett gestaltningsprogram för utformning av bland annat broar och Göteborgs Stad har tagit fram ett kvalitetsprogram. 1 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

315 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Planförslaget innehåller inga bostäder. Vid Partihallarna innebär planförslaget att det tillfälliga boendet Tillfället rivs. Byggnaden finns uppgaten i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och föreslås dokumenteras före rivning. Järnvägstrafiken i planområdet kommer att påverka kringliggande bostäder genom buller. För att hantera bullernivåer över riktvärdena har Trafikverket inarbetat ett bullerskydd i järnvägsplanen längs Gustavsgatan och man har även tagit upp eventuella ytterligare åtgärder på fastigheter. Med dessa åtgärder bedöms planförslaget inte medföra några konsekvenser avseende buller. Mätningar visar att tågtrafiken inte medför någon risk för att riktvärden för vibrationer ska överskridas. Planens markanvändning bedöms inte försämra möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft, utan snarare förbättra dessa då planen ger ökat utrymme för tågtrafik. Det finns trots det en risk att MKN för luftkvalitet överskrids i del av planområdet, både med och utan planens genomförande. I området finns dock inga bostäder eller andra anläggningar där människor stadigvarande vistas. Detaljplanen föreslår en skyddsmur för fastigheterna närmast Partihallsområdet för att reducera risken för olyckor med bland annat farligt gods. Den riskanalys som gjorts visar att med föreslagen skyddsmur hamnar riskerna på en acceptabel nivå. För byggnaden på Bagaregården 17:23 rekommenderas säkerställande av brandskydd av fasad och fönster på den berörda byggnaden mot spåren. Förutom MKN för utomhusluft är även MKN för buller, vattenförekomster samt fiskvattenområden relevanta för detaljplanen. Med inarbetade åtgärder för att motverka buller bedöms gällande krav klaras i detta avseende. Omhändertagande av vatten som avrinner från spårområdet innebär att vattenkvaliteten i berörda ytvattendrag, Säveån och Gullbergsån, inte påverkas och därmed motverkar ett genomförande av detaljplanen inte möjligheten att följa MKN varken för vattenförekomster eller för fiskvattenområden (Säveån). Kontroll och uppföljning av föreslagna åtgärder föreslås ske tillsammans med Trafikverket och bland annat omfatta dagvatten, naturmiljö och buller. Vattenanknutna aspekter hanteras även i Trafikverkets ansökan om vattenverksamhet. 2 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

316 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Bakgrund till projektet Syfte med detaljplanen Syfte med MKB Miljöbedömning Behovsbedömning Avgränsning Bedömningsgrunder Alternativ Studerade alternativ Nollalternativ Detaljplaneförslaget Järnvägsanläggningen Gullbergsån Övrig planering och anläggning Kommunala planer Kodammarnas avloppspumpstation Miljökvalitetsnormer och status för Gullbergsån Förutsättningar och konsekvenser Riksintressen Naturmiljö Förutsättningar Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Konsekvenser och förslag till åtgärder Stadsbild Kulturmiljö Buller och vibrationer Risk och säkerhet Luftkvalitet Förorenade områden Klimat och ytvatten Grundvatten Överensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer Miljömål av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

317 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 7.2 Miljökvalitetsnormer Kontroll och uppföljning Referenser Bilagor: Sjätte spårets påverkan på fastighet Bagaregården 17:23, Trafikverket av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

318 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 1. Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund till projektet Trafikverket tar fram en järnvägsplan för Västlänken och en järnvägsplan för Olskroken planskildhet. Projekten har olika finansiering, men en ombyggnad av Olskroken planskildhet krävs för att Västlänken fullt ut ska kunna trafikeras. En järnvägsplan kan, enligt lagen om byggande av järnväg, inte antas om den strider mot gällande detaljplaner enligt Plan och bygglagen. Det finns därför ett behov av att ändra befintliga detaljplaner för att byggandet av Olskroken planskildhet ska kunna genomföras. Ett planförslag med bland annat en omläggning av Gullbergsån var föremål för samråd under hösten Under 2016 genomförde Trafikverket projektering av nya järnvägsspår och broar inom Olskroken. I samband med detta kom man fram till att en viss optimering av spår och broar var möjlig och att en omläggning av Gullbergsån inte var nödvändigt. Ett förnyat samråd med den aktuella utformningen genomfördes därför under hösten Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att utöka utrymmet för bangården i Olskroken samt att hantera de konsekvenser som förändringarna innebär för staden. Det ökade utrymmet krävs för en ombyggnation av spårsystemet som i sin tur ska möjliggöra utbyggnaden av en järnvägstunnel under Göteborg som möjliggör genomgående tågtrafik mellan Olskroken och Almedal. Detaljplanen ska även säkerställa utrymme för spårvägen. 1.3 Syfte med MKB Det övergripande syftet med miljöbedömning av detaljplaner är att föra in miljötänkandet och integrera miljöaspekterna i detaljplanearbetet, så att en hållbar utveckling främjas. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens markanvändning får på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra resurser. 5 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

319 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 2. Miljöbedömning 2.1 Behovsbedömning Enligt plan- och bygglagen, PBL (4 kap 34 ) ska en MKB upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som kan innebära en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. För att bedöma om genomförandet av detaljplanen för Olskroken planskildhet innebär betydande miljöpåverkan har Göteborgs Stad tagit fram ett underlag för behovsbedömning av miljökonsekvenser. Staden har bedömt (beslut dnr 0594/13) att ett genomförande av de aktuella detaljplanerna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Avgränsningen av innehållet i MKB:n har även samråtts med länsstyrelsen. Utifrån framtagen behovsbedömning och samråd föreslås följande aspekter behandlas i MKB:n: Natura 2000 och Säveåns riksintresse för naturmiljö. Vattendrag med Gullbergsån och Säveån. Skyddade och rödlistade arter. Olycksrisk. Farligt gods som transporteras på E20 och västra stambanan medför förhöjda risker vid olyckor. Vid genomförande av detaljplanens intentioner kommer fler människor att vistas och bo i närheten av bangård, vilket ställer krav på skyddsavstånd och riskreducerande åtgärder mot E20 och västra stambanan. Buller- och vibrationsstörningar från trafik. Planområdet är på grund av närheten till E20 och alla järnvägar inom området utsatt för betydande buller- och vibrationsstörningar. Bullerskydd finns utbyggt längs stora delar av E20. Bullerdämpande åtgärder kan bli aktuella på särskilt utsatta gatuavsnitt. MKN för Luftföroreningar. Där behöver framgå om MKN riskerar att överskridas och hur det hanteras i planen. MKN vatten. Hur planförslaget påverkar gällande MKN för vatten för främst Säveån med hänsyn till dagvatten och utsläpp från eventuella olyckor. Hantering av översvämningar med hänsyn till klimatförändringar och Gullbergsåns hydrauliska kapacitet. Riksintressen. Riksintresse naturvård (Säveån) och riksintresse kommunikation (järnväg) berörs. Kulturmiljö utifrån kulturvärdet hos befintlig byggnad Tillfället Behovsbedömningen gjordes för ett planförslag som möjliggjorde en omgrävning av Gullbergsån. Parallellt med att planförslaget var på samråd arbetade Trafikverket vidare med projekteringen av förändringarna för järnvägsanläggningen. Det visade sig då att spårförändringen var möjlig att genomföra utan en omgrävning av Gullbergsån. För den förändrade spårutformningen genomfördes ett förnyat samråd under hösten av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

320 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 2.2 Avgränsning Geografiskt omfattar konsekvensbeskrivningen detaljplanens område. Då en detaljplan även kan ha konsekvenser för områden utanför detaljplanen behandlas även detta till viss del. Exempel på gränsöverskridande frågeställningar är trafik och indirekt påverkan på Säveån. Figur 1: Karta med planområdet. Tidsmässigt används i MKB:n till detaljplanen samma avgränsning som i järnvägsplanens MKB, vilken är år Byggstart för Olskroken planskildhet och Västlänken beräknas till årsskiftet 2017/18 och öppningsåret antas vara 2026 för Västlänken och 2023/24 för Olskroken planskildhet. Innehållsmässigt avgränsas MKB:n till att hantera områdena under behovsbedömning ovan. En del i avgränsningsprocessen för MKB:n har varit avgränsningen mot Trafikverkets järnvägsplan. Det gäller både avgränsning med avseende på innehåll och på detaljeringsgrad. MKB:n till detaljplanen ska beskriva konsekvenserna av detaljplanens föreslagna markanvändning och blir i förhållande till den MKB som Trafikverket tar fram mer allmän och icke teknisk. MKB för detaljplanen hanterar konsekvenser av planförslaget och inte tillfälliga konsekvenser under anläggningsskedet. Tillfälliga effekter och konsekvenser vid anläggandet av Olskroken planskildhet beror huvudsakligen på vilka tekniska lösningar som väljs, vilket hanteras inom ramen för järnvägsplanens MKB och i de efterföljande prövningarna enligt miljöbalken, bland annat vattenverksamheter. I MKB för detaljplanen beskrivs dock eventuella bestående effekter och konsekvenser som projektets genomförande får och som uppstår under byggtiden. 7 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

321 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 2.3 Bedömningsgrunder Miljöbedömningen omfattar de miljöaspekter som har bedömts kunna påverkas på ett betydande sätt vid genomförandet av detaljplanens förslag. För dessa miljöaspekter beskrivs den påverkan, effekt och konsekvens som genomförandet av detaljplanen bedöms kunna ge upphov till. Bedömning av miljöeffekter (förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras) utgår generellt från utbredning (lokalt, regionalt eller globalt) och varaktighet; kortvariga/tillfälliga (månader), långvariga men reversibla (år) eller permanent/irreversibla. Andra faktorer som spelar roll är om effekten är direkt eller indirekt, jämnt flödande eller varierande över tid samt om det är en kumulativ effekt av flera planerade eller pågående verksamheter. Miljökonsekvenserna är en värdering av miljöeffekternas betydelse som utgår dels från effektens omfattning och dels från det värde som det specifika miljöintresset tillmäts. Grunderna för att värdera miljöintresset och betydelsen av effekter skiljer sig åt mellan de olika miljöaspekterna. Betydelsen av effekter värderas bland annat med hänsyn till relevanta bestämmelser, exempelvis miljöbalkens hushållningsbestämmelser, vedertagna rikt- eller gränsvärden och gällande miljökvalitetsnormer. För de olika bevarandeintressena, som exempelvis naturmiljö, är områdets eller objektets specifika kvaliteter, särart och eventuellt lagstadgat skydd viktigt vid bedömning av miljökonsekvenserna. 8 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

322 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 3. Alternativ 3.1 Studerade alternativ Studerade alternativ i järnvägsplanens MKB I järnvägsplanens MKB studerades fem alternativ för Gullbergsån. Samtliga hade utgångspunkten att Gullbergsåns hydrauliska kapacitet inte fick förändras och att spårtekniska krav och anläggningskrav skulle uppfyllas. Alternativen beskrivs i MKB:n för järnvägsplanen och sammanfattas kort nedan: 1. Ingen direkt inverkan på Gullbergsån Gullbergsån bibehålls i nuvarande utformning. För att det ska vara möjligt krävs att inga brostöd placeras i Gullbergsån eller på kulverten. Det skulle innebära mycket långa brospann för både Västlänken och godstågsspåret och har därför valts bort av tekniska skäl. 2. Brostöd i Gullbergsån Samma som alternativ 1, men brolängderna kan kortas genom stöd i Gullbergsån. Det har valts bort då brostöden skulle påverka åns vattenmiljö samt försämra flödeskapaciteten och innebära en förlust av naturliga slänter. 3. Omgrävning av Gullbergsån med kulvert Innebär att dagens 75 meter långa kulvert ersätts med en kulvert på 200 meter. Alternativet har valts bort då en så lång kulvert skulle påverka vattenmiljön och vandringsvägen för fisk. 4. Omgrävning av Gullbergsån i rak fåra Innebär en ny, rak, fåra bredvid befintlig fåra. Det har valts bort då broarna inte kan korsa ån vinkelrätt och de därför blir konstruktionsmässigt långa. Det innebär också en komplicerad omläggning av en stor avloppsledning till Kodammarna. Alternativet har heller inga miljöfördelar jämfört med alternativ Omgrävning av Gullbergsån i svängd fåra En svängd ny fåra innebär att den stora avloppsledningen inte påverkas. Det är också möjligt med kortare broar då ån kan korsas vinkelrätt. Ny fåra måste anläggas med raka väggar för att klara den hydrauliska kapaciteten. Alternativet innebär en viss förlust av naturliga slänter, men också möjlighet att skapa nya slänter. Detta alternativ redovisades i MKBn till järnvägsplanen Projektering efter MKB för järnvägsplan Utifrån järnvägsplanen studerades inledningsvis i detaljplanearbetet olika lösningar för omgrävning av Gullbergsån och utformning av nya slänter. En lösning förordades och denna inarbetades i det planförslag som var föremål för samråd under hösten Parallellt med samrådet för detaljplanen fortsatte projekteringen av järnvägen. Den fördjupade projekteringen visade att det fanns möjligheter att utforma järnvägsanläggningen så att Gullbergsån inte berörs. Den nya spårutformningen hanterades i ett förnyat samråd under hösten av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

323 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 3.2 Nollalternativ Nollalternativet är ett referensalternativ för att bedöma detaljplanens föreslagna markanvändning med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. Nollalternativet innebär en framtida situation, år 2030, men utan att detaljplanen genomförs. Det innebär istället att markanvändningen enligt nuvarande detaljplaner kvarstår. För aktuell detaljplan innebär det att inte heller järnvägsplanen med Olskroken planskildhet genomförs. Nollalternativet skulle medföra stora konsekvenser för järnvägskapaciteten och tillgängligheten till Göteborg Central och kraftigt begränsa nyttan med Västlänken. 10 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

324 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 4. Detaljplaneförslaget 4.1 Järnvägsanläggningen Olskroken är ett viktigt nav för den västsvenska järnvägstrafiken. Här sammanstrålar Västra stambanan, Norge/Vänerbanan och Bohusbanan. Olskroken trafikeras av både person- och godstrafik. Olskroken planskildhet innebär att flera nya spår anläggs för godstrafiken för att separera den från persontrafiken. Spårförändringarna innebär totalt byggnation av åtta järnvägsbroar och en gång- och cykelbro. Detaljplanen är huvudsakligen avsedd för järnvägsändamål. Olskroken planskildhet ansluter till Västra stambanan strax väster om Munkebäcksmotet. Anslutningen sker mellan stambanans spår, vilket leder till att spåren på stambanan flyttas ut i sidled. I samband med breddning av spårområdet rivs den befintliga gångbron över Västra stambanan och godsspåren. En ny gångbro anläggs över spårområdet och byggs ihop med den befintliga gångbron över E20 till von Utfallsgatan. Förbi Gamlestaden breddas spårområdet huvudsakligen norr ut och spåren ansluter mot befintliga anläggningar. Då järnvägen kommer närmare byggnaderna i Partihandelsområdet finns riskreducerande åtgärder i form av en skyddsmur inarbetat i planen. Förändringen av spårområdet innebär också att det tillfälliga boendet Tillfället vid Partihallarna rivs. Planförslaget gränsar i norr till Partihandelsgatan. Det innebär att vattenverket vid Kodammarna, norr om Partihandelsgatan inte påverkas.. Marken inom planområdet består till allra största del av lera (ler-silt). Geotekniska undersökningar visar att planerade förändringar kräver sättningsåtgärder och grundförstärkning. Trafikverket ansvarar för att genomföra de åtgärder som krävs vid utbyggnaden av planerade järnvägsbroar och andra förändringar inom planområdet. 4.2 Gullbergsån Jämfört med det förslag som var föremål för samråd under hösten 2015 innebär den nu föreslagna spårutformningen att Gullbergsån inte berörs direkt. Ny järnvägsbro över Gullbergsån grundläggs ovanför högsta högvatten. Bron påverkar dock en del av slänterna längs Gullbergsån. Detta kompenseras av att vegetationsklädda slänter anläggs under bron och att en nuvarande järnvägsbro över ån rivs och slänter återställs. Efter det andra samrådet hösten 2016 har krav på naturlika strandzoner längs Gullbergsån inarbetats i planförslaget. 11 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

325 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 5. Övrig planering och anläggning 5.1 Kommunala planer Göteborgs Stad gällande översiktsplan är antagen av kommunfullmäktige Översiktsplanen anger den övergripande inriktningen för kommunens planering, men är inte juridiskt bindande. I översiktsplanen markeras det aktuella planområdet som verksamhetsområde. Här finns även med förslag till ny järnväg samt ett reservat för spårbunden kollektivtrafik som passerar planområdet i östvästlig riktning och förbinder Göteborgs Central med Gamlestaden. En fördjupad översiktsplan har tagits fram för delar av Gamlestaden- Bagaregården (antagen av kommunfullmäktige ), vilken gränsar till planförslaget. Av planen framgår att området ska utvecklas till blandstad med en knutpunkt för lokal och regional kollektivtrafik vid Gamlestads Torg. För Gamlestadens fabriker, som gränsar till planområdet, pågår detaljplaneläggning (Samrådshandling ). 5.2 Kodammarnas avloppspumpstation Kodammarna är den i särklass största avloppspumpstationen i Göteborg. Varje år passerar runt 35 miljoner m 3 avloppsvatten anläggningen varav cirka 22 miljoner m 3 är spillvatten. Torrväderflödet in till Kodammarna uppgår till nästan 1000 liter spillvatten per sekund. Anläggningen tar emot avloppsvatten från cirka en tredjedel av befolkningen i Göteborgs kommun och pumpar det vidare under Göta Älv till Ryaverket för rening. Till Ryaverket, som är ett regionalt reningsverk, ansluter förutom Göteborg även Lerum, Partille, Härryda, Mölndal, Kungälv och Ale med sitt avloppsvatten. Två ledningar kommer in till anläggningen varav den ena kommer österifrån och går under Gullbergsån och den andra söderifrån under E6:an. Ledningarna är bland de största i Göteborg och ligger nergrävda på stora djup. Allt vatten som kommer in till Kodammarna måste sedan pumpas, det vill säga inget vatten kan avledas vidare till reningsverk eller till bräddning med självfall. Om pumpningen fallerar eller om det inträffar en driftstörning på någon av dessa kritiska ledningar handlar det om ett fåtal timmar innan det blir katastrofala översvämningar av uppströms liggande mark och fastigheter. I händelse av allvarlig driftstörning på Ryaverket, till exempel vid extrema nederbördstillfällen eller ett ras i någon av spillvattentunnlarna i regionen, är Kodammarna, för att undvika stora översvämningar, den primära nödpunkten vid vilken avloppsvatten avlastas från tunnelsystemet och Ryaverket. Det sker genom att avloppsvattnet istället för att pumpas till Ryaverket för rening nödpumpas direkt till Gullbergsån. Om pumpningen helt fallerar eller om det inträffar en driftstörning på någon av dessa kritiska ledningar handlar det om ett fåtal timmar innan det blir översvämningar av uppströms liggande mark och fastigheter. Avloppsvattnet kommer så småningom att rinna ut i recipienter på flera ställen vilket kan innebära mycket stor miljöpåverkan. 12 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

326 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten, genomför för närvarande en förstudie kring Kodammarnas pumpstation där syftet är att identifiera åtgärdsbehov för anläggningen samt föreslå lämpliga och rimliga åtgärder. Förstudien är inte färdig men den pekar åt att en ny pumpstation kommer behöva byggas inne på nuvarande område då den befintliga till stora delar bedöms som utdömd. Även befintliga inkommande ledningar kan komma att behöva åtgärdas. Anläggningens totala kapacitet kommer att behöva ökas för att kunna hantera kommande branschkrav och klimatförändringar, i praktiken för flöden till följd av ett 500-års regn. Stationen kommer även att klimatsäkras mot framtida höjda havsnivåer till nivån +3.9 m. Redundansen för enskilda anläggningsdelar och för anläggningen som helhet kommer också att ökas. 5.3 Miljökvalitetsnormer och status för Gullbergsån Gullbergsån är utpekad som ytvattenförekomst enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) och omfattas av därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken, 4 kapitlet VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands län föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2016:58). Varje ytvattenförekomst omfattas av två normer, en för ekologisk status och en för kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav och syftar till att de aktuella vattnen ska uppnå hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. I vissa fall kan normerna vara förenade med undantag i form av tidsfrist eller mindre strängt krav. Kvalitetskraven ska dock alltid fastställa att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras, vilket har sin grund i det så kallade ickeförsämringskravet i EU:s ramdirektiv för vatten. Som underlag för att bedöma om vattenförekomsterna klarar kraven på god ekologisk status finns ett klassificeringssystem med kvalitetsfaktorer vars status baseras på en eller flera underliggande parametrar. För parametrarna finns bedömningsgrunder. I bedömningsgrunderna anges också hur den sammanvägda klassningen för kvalitetsfaktorerna samt övergripande ekologisk status ska göras. Det är Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt som ansvarar för både klassningen av status, med underliggande parametrar, och för fastställandet av MKN. Information om klassningarna och MKN för Gullbergsån är hämtade från den webbaserade databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS), (uttag ). 13 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

327 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Tabell 1. Kvalitetskrav (MKN) och övergripande klassning för ekologisk status samt kemisk ytvattenstatus (uttag VISS ) för vattenförekomsten Gullbergsån (EU ID SE ) Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus MKN ekologisk status God ekologisk status 2021* Senaste klassning ekologisk status Måttlig status MKN kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus** Senaste klassning kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god status*** * Undantag; tidsfrist med hänvisning till miljöproblem övergödning och konnektivitet ** Undantag; mindre strängt krav för ämnena kvicksilver och bromerad difenyleter *** Uppnår god kemisk ytvattenstatus utan överallt överskridande ämnen Tabell 2. Klassningen för kvalitetsfaktorer som ligger till grund för övergripande ekologisk status (uttag VISS ). Streck ( - ) anger att faktorn är oklassad Biologiska kvalitetsfaktorer Påväxt/ kiselalger Fisk Kemisk-Fysikaliska kvalitetsfaktorer Bottenfauna Näringsämnen Försurning Särskilda förorenande ämnen Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Konnektivitet Hyrologisk - Måttlig - Måttlig Hög - Dålig Hög Dålig regim Morfologiskt tillstånd Vattenförekomsten Gullbergsån är den del av Mölndalsåns nedre del som sträcker sig från Gårda dämme till utloppet i Säveån. Det innebär att vattenförekomsten passerar från mer centrala delar av staden förbi storskalig infrastruktur och vidare ut genom industriområden. Gullbergsåns sträckning och utformning, men även vattenkvalitet, har påverkats allt eftersom Göteborgs stad med tillhörande infrastruktur har växt. Närmast Gårda dämme är vattenförekomstens strandkanter stensatta och har karaktären av en kanal. Det växer dock träd utmed huvuddelen av sträckan och ån rinner bland annat förbi Stampens kyrkogård. Ungefär 600 m nedströms Gårda dämme går Gullbergsån in i en cirka 500 m lång kulvert under den storskaliga infrastrukturen vid Olskroken. Kulverten mynnar norr om väg E20 cirka 400 m uppströms vattenförekomstens mynning i Säveån. På denna sträcka fick Gullbergsån sitt nuvarande läge och utformning i samband med utbyggnaden av Tingstadstunneln med tillhörande mot. Här finns ytterligare en kulvert, cirka 70 m lång. På de öppna delarna av den nedre sträckan kantas ån till del av naturlika stränder med delvis träd- och buskbevuxna slänter och till del av upprättstående betongelement. Det är på denna del som broarna för Västlänken och den nya godstågsviadukten ska passera över bland annat Gullbergsån. I den påverkansanalys som ingår i statusklassningen av vattenförekomster har Vattenmyndigheten bedömt att Gullbergsån påverkas av miljöproblemen övergödning, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Påverkan har till stor del sin grund i vattenförekomstens närmaste omgivningar men också i hur vattenkvaliteten ser ut i uppströms liggande vattenförekomster, det vill säga i Mölndalsån. 14 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

328 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Den övergripande klassningen (måttlig) för kvalitetsfaktorn Bottenfauna är en expertbedömning. Samtliga tre underliggande parametrar har med stöd av gällande bedömningsgrunder klassats till hög status. Expertbedömningen gör dock gällande att bottenfaunan uppvisar störning av både övergödning och fysiska förändringar. Övriga biologiska kvalitetsfaktorer är oklassade. Klassningen av kvalitetsfaktorn övergödning bygger på fosforhalten i Mölndalsån som enligt gällande bedömningsgrunder uppvisar måttlig status. Eftersom phvärdet inte varit under 6,5 bedöms kvalitetsfaktorn försurning till hög. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna uppvisar varierande status. Konnektiviteten som beskriver ekologiska samband i och utmed vattendraget har klassats till dålig status. Bedömningen bygger bland annat på att mycket stora delar av den naturliga strandzonen har försvunnit. I motiveringstexten står vidare att det vid stränderna bara finns några få eller inga naturliga livsmiljöer kvar för fiskar, smådjur och växter. Strandzonen är mycket kraftigt påverkad av bebyggelse, rensningar, strandskoningar eller andra hinder som människan har anlagt. Den naturliga åfåran saknas i stora delar av ån och en del sträckor är kulverterade. På samma grund bedöms vattenförekomstens morfologiska tillstånd uppvisa dålig status. Både konnektiviteten och vattenförekomstens morfologiska tillstånd präglas således av Gullbergsåns omgivningar och det faktum att ån är omgrävd och fått ny sträckning vid minst ett, men sannolikt flera tillfällen. Däremot bedöms kvalitetsfaktorn Hydrologisk regim uppvisa hög status. Vattenflödet ska enligt denna klassning vara oreglerat. Mängden vatten som rinner i Gullbergsån regleras vid Gårda dämme och även Mölndalsån är reglerad högre upp i systemet. I VISS redovisas också förbättringsbehov samt åtgärder ingående i åtgärdsprogrammet för vattenförekomsten. För Gullbergsån anges att konnektiviteten i sidled till närområde och svämplan i vattendrag behöver förbättras och i åtgärdsprogrammet finns ekologiskt funktionella kantzoner omfattande 2,3 ha inlagda för vattenförekomsten som en möjlig åtgärd. 15 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

329 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 6. Förutsättningar och konsekvenser 6.1 Riksintressen Förutsättningar Säveån är ett långsträckt vattendrag som bland annat rinner genom Göteborgs Stad. Ån är riksintresse för naturvård (NRO14148) och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. De utpekade riksvärdena är vattendrag och sjöar som landskapstyp samt fauna. I värdeomdömet nämns bland annat att ån är lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Den ursprungliga och genetiskt intressanta laxstammen omnämns särskilt. I beskrivningen av områdets huvuddrag anges också åns betydelse för fågellivet där lugnvattnen och dammarna är viktiga övervintringsplatser för gräsand, vigg, sothöna, knipa, storskrak, knölsvan, sångsvan, kanadagås, smådopping, salskrake, rörhöna och kungsfiskare, medan strömstaren är vanlig i forsarna. Säveån ingår inte i planområdet, men Gullbergsån mynnar i Säveån nedströms planområdet. Den nedre delen av Säveån (SE ), omfattas av Natura 2000-skydd. Syftet med skyddet är att bevara ett naturligt större vattendrag, en långsiktigt livskraftig laxstam samt goda livsbetingelser för fågelarten kungsfiskare. Värdena i den del av Säveån som kan beröras indirekt av föreslagen detaljplan utgörs huvudsakligen av vandringsväg för lax samt möjligt födosöksområde och rastplats för kungsfiskare. Kungsfiskare har under flera år observerats under senvintern i Säveåns mynningsområde och ut mot Göta älv. Västra stambanan, Norge/Vänerbanan, Bohusbanan, Hamnbanan och Västkustbanan ingår i riksintresse för kommunikation. Den planerade Olskroken planskildhet samt Västlänken utgör riksintresse och ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. De till planområdet närliggande vägarna E6, E20 och E45 är alla av riksintresse för kommunikation. Kombiterminalen ingår också i riksinteresse för kommunikation. Här pågår ett arbete mellan Trafikverket, Staden, Älvstranden AB och Jernhusen om omlokalisering av kombiterminalen Konsekvenser och förslag till åtgärder Planförslaget är i linje med och stärker riksintressena för kommunikation. Trafikverket anger i MKB:n för järnvägsplanen att anläggandet av Olskroken planskildhet inte bedöms skada miljön i Säveån eller riksintressets naturvärden. Den påverkan som uppstår vid byggnationen av de nya järnvägsanläggningarna, inklusive bro över Gullbergsån, medför inga kvarstående effekter för Säveån när anläggningarna är i drift och detaljplanens förslag till markanvändning har genomförts. Effekter och konsekvenser för Säveån under byggskedet beskrivs i MKB:n för järnvägsplanen samt i pågående tillståndsprövningar enligt miljöbalken. 16 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

330 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx I driftskedet föreslås de nya spårområdena avvattnas via befintligt dagvattensystem till Gullbergsån och Säveån. Även det vatten som avvattnas till Gullbergsån rinner till Säveån. Innan dagvattnet som avrinner från spårområdena leds vidare till ledningsnätet föreslås det passera genom makadamfyllda diken. Här fördröjs vattnet och föroreningar fastläggs. Med inarbetade åtgärder för hantering av det vatten som avrinner från spårområdet bedöms inte genomförandet av planen påverka vattenkvaliteten i Säveån. Därmed bedöms genomförandet av detaljplanen, på samma sätt som järnvägsplanen, inte påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt och inte heller skada riksintressets värden. Eventuella temporära konsekvenser för natura området i anläggningsskedet hanteras inte i detaljplanen utan i Trafikverkets ansökan enligt Miljöbalken 11 kap. 6.2 Naturmiljö 6.3 Förutsättningar I detta avsnitt beskrivs naturvärdena inom planområdet. För beskrivning och bedömning av hur genomförandet av detaljplanen indirekt kan påverka Säveån se ovan avsnitt 6.1 Riksintressen. Som underlag för både detaljplanerna för Västlänken och Olskroken planskildhet och för järnvägsplanen har Göteborgs Stad i samverkan med Trafikverket genomfört flera inventeringar av naturmiljövärden utmed de nya järnvägsanläggningarnas sträckning. Inventeringarna har omfattat både land- och vattenmiljöer. Gullbergsån kallas den del av Mölndalsån som rinner rakt norrut efter Gårda dämme och sedan mynnar i Säveån nära dess mynning i Göta älv. Land- och vattenområdet inom planområdet klassificerades vid inventeringen 2013 till klass 3, visst naturvärde (Trafikverket underlagsrapport naturmiljö, TRV 2013/92338). Den andra grenen av Mölndalsåns nedre del utgörs av Fattighusån som rinner västerut och övergår i Stora Hamnkanalen och Vallgraven/Rosenlundskanalen vilka direkt mynnar i Göta älv. Gullbergsån rinner således genom exploaterade områden med både stadsbebyggelse, stora trafik-leder och industribebyggelse. Närmast mynningen i Säveån är åfåran med när-område relativt naturlig med träd- och buskbevuxna slänter. Även denna del är dock anlagd och fick sin nuvarande sträckning och utformning på 1960-talet när ån flyttades för att ge plats åt väg E6. Delar av ån är också kulverterad. Cirka 200 meter uppströms mynningen i Säveån finns en cirka 75 meter lång kulvert och ytterligare cirka 100 meter uppströms finns en mycket lång kulvert som leder Gullbergsån under det stora infrastrukturområdet sydväst om Olskroken, se figur av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

331 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Figur 2: Gullbergsån vid utloppet för den mycket långa kulverten. Under 2014 har Trafikverket genomfört kompletterande naturinventeringar. Följande inventeringar och undersökningar har i detta sammanhang genomförts i och vid Gullbergsån: Inventering av strandbiotoper Bottenfaunaundersökning Inventering av markrofyter (större vattenväxter, både sådana arter som växer helt under vatten och sådana som har delar över vattenytan inklusive flytbladsvegetation som näckrosor) Inventering av stormusslor (påträffades inga i Gullbergsån) Inventering av fisk Inventering av kräftor (påträffades inga i Gullbergsån) Samtliga inventeringar och undersökningar har genomförts på sträckan mellan den mycket långa kulverten och mynningen i Säveån. Inventeringen av Gullbergsåns strandbiotoper visar att på var sida om ån finns en cirka fem meter bred träd- och buskbevuxen zon. Al, lönn, pil och björk är de dominerande trädslagen. Flera av buskarterna är förvildade trädgårds- eller parksorter, varav flera har bär, vilket bland annat är en viktig födoresurs för många fågelarter. Utmed huvuddelen av sträckan är markvegetationen tämligen sparsam. Det artrikaste området är den vänstra stranden söder om den kortare kulverten som ligger inom planområdet (se figur 3). Den vegetationsbevuxna zonen utmed ömse sidor av ån utgörs huvudsakligen av den sluttande slänten ned mot åns vattenfåra. Slänten är stenklädd, sannolikt med sprängsten för att motverka erosion. Träd, buskar och övrig vegetation har således vuxit upp i stenutfyllnaden, vilket kan förklara den i vissa delar glesa markvegetationen. 18 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

332 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Bottenfaunan i Gullbergsån har undersökts vid några tillfällen och senast Det påträffades då ett måttligt högt antal och huvudsakligen föroreningståliga arter i den del av den undersökta åfåran som ligger inom planområdet. Nedströms planområdet var artantalet lägre, vilket möjligen kan förklaras av att denna del av ån påverkas av avloppsvatten som breddar från pumpstationen. Vid inventeringen av vattenväxter påträffades ett relativt stort antal arter i den del av ån som ligger uppströms (söder om) den kortare kulverten. Framförallt är det den västra stranden uppströms kulverten som är tämligen naturlig med övervattensvegetation i form av bredkaveldun, svärdslilja och blomvass. På djupare vatten noterades här också flera arter av undervattens- och flytbladsvegetation (se figur 3) bland annat två mindre förekomster av den fridlysta undervattensväxten knölnate. Utmed övriga delar av åsträckan inom planområdet var det glesare med vattenvegetation, vilket sannolikt beror på att slänterna är täckta med sten. Figur 3: Gullbergsån söder om den kortare kulverten. Bilden är tagen mot öster och det är således flytbladsvegetation utmed den västra strandkanten som syns i den främre delen av bilden. Flera olika fångstmetoder användes vid inventeringen av fiskfaunan 2014 och sammantaget fångades då fem arter i Gullbergsån; abborre, benlöja, braxen, gers och mört. Sannolikt uppehåller sig det dock över tid flera arter i ån inte minst 19 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

333 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx eftersom Gullbergsån är den väg som lax och havsöring använder vid vandring till lekområdena högre upp i Mölndalsån. För projekteringen av järnvägen har Trafikverket under 2016 genomfört en naturinventering av landområden inom planområdet (Naturcentrum ). Utredningen visar att det inom området främst finns planterad vegetation och ruduratmark. Längs Gullbergsån har dock vegetationen något högre värden (klass III på en femgradig skala). Den rödlistade arten pilblad hittades också uppströms befintlig järnvägsbro Konsekvenser och förslag till åtgärder Detaljplanen innebär att Gullbergsån är kvar i nuvarande läge. Ny järnvägsbro över Gullbergsån grundläggs över högsta högvatten. Det innebär att bron inte påverkar Gullbergsån eller Säveån i driftskedet. När den nya järnvägsbron över ån byggs rivs en befintlig järnvägsbro. Även om den nya järnvägsbron grundläggs över högsta högvatten medför den visst intrång i slänten mot ån. Även om högre vegetation inte kan etableras under eller i nära anslutning till den nya bron bedöms området kunna kvarstå som grönyta. Ianspråktagandet av slänt kompenseras också av att befintlig järnvägsbro rivs och att det av planförslaget framgår att slänten ska utgöras av naturlik strandzon. Längden på dagens slänter är cirka 165 meter. Planförslaget möjliggör att längden slänt blir ungefär densamma och huvuddelen av dessa är ett bibehållande av befintliga slänter, vilka har naturvärdesklass III enligt den senaste inventeringen (område 17 i naturinventeringen från ). Det innebär oförändrade effekter för åns vattenekosystem. Nya slänter föreslås utformas med ett biologiskt erosionsskydd i form av exempelvis kokosmattor med etablerad vegetation. Föreslagen lösning bedöms likvärdig med nollalternativet avseende ekologiska kvaliteter både på land och i vatten. Nuvarande slätutformning är inte reglerad i befintlig detaljplan I driftskedet avvattnas delar av de nya spårområdena via befintligt dagvattensystem till Gullbergsån. Innan dagvattnet som avrinner från spårområdena leds vidare till ledningsnätet passerar det genom makadamfyllda diken. Här fördröjs vattnet och föroreningar fastläggs. Med inarbetade åtgärder för hantering av det vatten som avrinner från spårområdet bedöms inte genomförandet av planen påverka vattenkvaliteten i Gullbergsån. Den ovanliga undervattensväxten knölnate har, vid inventering 2014, påträffats i Gullbergsån inom planområdet. Arten är fridlyst och skyddad genom artskyddsförordningen. Planförslaget medför ingen förändring för Gullbergsån och därmed bedöms livsbetingelserna för knölnaten inte heller påverkas. Inte heller i vattenområdet med pilblad förekommer någon förändrad markanvändning. Beståndet kan dock behöva märkas ut i byggskedet. Några av de fiskarter som tidvis kan uppehålla sig i ån är rödlistade som exempelvis ål. Eftersom åns ekologiska funktion som exempelvis vandringsväg bibehålls bedöms inte heller 20 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

334 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx dessa arter påverkas på ett negativt sätt vid ett genomförande av detaljplanens förslag. Planförslaget innebär förutom områdena längs Gullbergsån att ett antal befintliga grönytor inom nuvarande spårområde mm påverkas. Några av dessa har naturvärden i klass III enligt senaste naturinventeringen (område 13, 14, 15, 16 och 18 i naturvärdesinventering från ). Område 15 är en lövdunge och övriga ytor består av ruderatmark och torräng. Ytorna ligger idag inom område som i befintliga detaljplaner betecknas som trafik- eller järnvägsområde. Det innebär att effekterna av den nya planen i jämförelse med nollalternativet är små och konsekvensen bedöms som liten. Av naturinventeringen framgår att ytor av klass III på sikt kan utvecklas och efter en tid få höga naturvärden. De kan också ha betydelse som gröna refuger och spridningsområden i ett område dominerat av infrastruktur. Vid projektering av järnväg och övriga anläggningar bör man därför sträva efter att bevara så mycket av dessa ytor som möjligt. Sammantaget bedöms genomförandet av detaljplanen medföra små konsekvenser för naturmiljön i jämförelse med nollalternativet. 6.4 Rekreation och friluftsliv 6.5 Förutsättningar I samband med MKB:n för järnvägsplanen gjorde Trafikverket en inventering av rekreationsmiljöer längs Västlänken och Olskroken planskildhet. Gullbergsån finns upptagen i inventeringen med ett lågt rekreationsvärde (klass 3 där klass 1 är mycket högt rekreationsvärde). De rekreativa värdena kring Gullbergsån är framför allt knutna till möjligheten att fiska. Platsen är dock isolerad. 6.6 Konsekvenser och förslag till åtgärder Under ombyggnaden kan tillfälliga konsekvenser för rekreationsvärdena uppstå genom till exempel försämrad tillgänglighet och framkomlighet, dessa hanteras i järnvägsplanens MKB. Med de åtgärder som föreslås bedöms dock byggskedet inte medföra några bestående konsekvenser för rekreationsmiljön. Tillgänglighet till Gullbergsån och Säveån kvarstår på samma sätt som idag. Positivt är också att gång- och cykelstråken mot Gullbergsvass förbättras. 6.7 Stadsbild Förutsättningar Planområdet domineras av spårområden. Spårområdena ligger i en tydlig dalgång som sträcker sig i väst-östlig riktning och utgör tillsammans med väg E20 en kraftig barriär. I norr avgränsas planområdet av verksamhetsbebyggelse i Gamlestaden och vid Partihallarna och norr om denna rinner Säveån. I söder avgränsas planområdet av väg E20 och söder om denna ligger bebyggelsen i Olskroken med både bostäder och verksamheter. I söder stiger terrängen och från 21 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

335 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx högre liggande områden som Redbergsparken har man en vid utsikt över planområdet och in mot Göteborgs centrum Konsekvenser och förslag till åtgärder Huvuddelen av planområdet innebär järnvägsområde. Av järnvägsplanen framgår att förändringen av järnvägarna med planskilda korsningar innebär flera broar. I de fall järnvägen kommer högre upp i luften än nollalternativet innebär det en förstärkning av dagens visuella barriär. De nya järnvägsbroarna mellan Sävenäs och Olskroken påverkar utblickarna över stadslandskapet, för trafikanter på väg E20 samt för de boende längs E20. Effekten blir att utblickarna förändras och i vissa fall bryts. Även om detta är ett järnvägsområde idag innebär de nya broarna en ökad barriär på höjden, vilket innebär måttliga konsekvenser för upplevelsen av stadsbilden. Särskilt påtagligt är detta från marknivå eller lägre liggande hus där utblicken kommer i jämnhöjd med eller under bron. Det gäller området närmast E20 mellan Ånäsmotet och Olskroksmotet, se exempel figur 4-5. Figur 4. Visualisering med befintliga och föreslagna broar. Bild från väster. Källa: Trafikverket. Bilden visar tidigare utformning och spårsträckningen är något justerad i nuvarande planförslag. 22 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

336 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Figur 5. Fotomontage med föreslagna broar vid Ånäsvägen. Källa: Trafikverkets gestaltningsprogram Förslag till åtgärder för att minska påverkan och effekter för stadsbilden är att broar och andra anläggningar utformas enligt principer i Trafikverkets gestaltningsprogram och stadens kvalitetsprogram. 6.8 Kulturmiljö Förutsättningar Det nuvarande tillfälliga boende Tillfället finns upptaget i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Det har dock inget formellt skydd. Hotellet ritades av Kommunaltekniska planeringsbyrån AB 1966 som hotell. Byggnaden har bl a varit Kinesiskt "konsulat" och flyktingboende. Under 1970-talet var det en populär nattöppen restaurang, det var en samlingsplats för musiker och artister efter deras spelningar. Fotbollslegenden Torbjörn Nilsson drev lunchrestaurang där ett tag i slutet på 80-talet Konsekvenser och förslag till åtgärder Planförslaget innebär att byggnaden rivs. För att bibehålla information om byggnaden och dess historia föreslås en kulturhistorisk dokumentation för rivning. 6.9 Buller och vibrationer En särskild underlagsrapport avseende ljud, stomljud och vibrationer har tagits fram av Trafikverket i samband med järnvägsplanerna för Västlänken och Olskroken planskildhet, se bilaga till planbeskrivningen. Texten nedan är till stor del en sammanfattning av denna Förutsättningar Inom planområdet ligger dagens spårkorridor norr om E20 fram till Olskroksmotet. Här möts väg E20 och E6 varpå en delning sker mellan tågtrafik som fortsätter in 23 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

337 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx mot Göteborgs Central respektive viker av söderut mot Gårdatunneln och norrut mot Bohusbanan/Norgebanan och Hamnbanan. Söder om planområdet ligger stadsdelarna Munkebäck och Olskroken, vilka främst består av bostäder. Norr om planområdet ligger Gamlestaden och här domineras området närmast järnvägen av verksamheter. Trafikverket har i sin MKB sammanställt känsliga miljöer. Ånässkolan inklusive förskolor samt förskolan vid Borgaregatan söder om E20 är de som ligger närmast planområdet. Inom planområdet finns även det tillfälliga boendet Tillfället vid Partihallarna. Det senare förutsätts dock att rivas när Olskroken planskildhet byggs och verksamheten omlokaliseras. I samband med byggnation av Västlänken görs omfattande förändringar av järnvägsspåren i Olskroken. Väster om Munkebäcksmotet delar Västlänken av ifrån Västra Stambanan. Västlänken passerar sedan planskilt över Norge/Vänerbanan, Bohusbanan, ett godsspår och det ena av Västra stambanans båda spår och fortsätter på nya broar över Gullbergsån och E6. Vid Olskroken byggs ett flertal nya järnvägsbroar, varav Västlänkens två spår går på två högre broar förbi Olskroken. Godstågstrafiken separeras från persontågstrafiken dels genom att befintlig godstågsviadukt över E20 grenas av med ny godstågsviadukt över Västlänken mot Marieholmsbroarna, dels genom ett nytt godsspår mellan befintlig godstågsviadukt och Sävenäs bangård. Därmed skapas separata kopplingar för godstågstrafik mellan Västkustbanan och Hamnbanan samt mellan Västkustbanan och Västra Stambanan via Sävenäs bangård Riktvärden Buller I driftskedet gäller riktvärden för luftburet ljud och vibrationer enligt Trafikverkets riktlinje och tillämpningsdokument Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik (Dnr. S /SA ). Tillämpningsanvisningen bygger på riktvärden i 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter och skriften har utarbetats av Banverket i samverkan med Naturvårdsverket, se Tabell av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

338 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Tabell 3. Riktvärden för infrastruktur. Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik (Dnr. S /SA ). Lokaltyp Ekvivalent ljudnivå i db(a) för områdestyp vardagsmedeldygn Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus Inomhus Maximal db(a) fast 60 1) 55 2) 70 2) se nedan 6) 45 3) Undervisningslokaler Inomhus 45 4) Arbetslokaler Inomhus 60 5) 1) 2) 3) 4) 5) 6) Värdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. Avser uteplats, särskilt avgränsat område. Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) under tidsperioden samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd, och wc). Avser nivå under lektionstid. Avser arbetslokaler för tyst verksamhet. Vi förutsätter att fasaden har en dämpning på minst 30 db(a), därför anges inget värde Vibrationer För vibrationer tillämpas riktvärden enligt Trafikverkets riktlinje och tillämpningsdokument Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik (Dnr /SA ). Vibrationsnivåerna avser inomhus i permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Se tabell 4. Där spåren går i ytläge görs avstämning gentemot riktvärden för väsentlig ombyggnad av bana. Tabell 4. Riktvärden för vibrationer vid nybyggnad samt väsentlig ombyggnad av Bana. Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik (Dnr. S /SA ). Vibrationsnivå Hastighet Acceleration Nybyggnad RMS (1 80 Hz) 0,4 mm/s 1) 14 mm/s 2 Väsentlig ombyggnad 0,4 mm/s 2) 14 mm/s 2 1) Värden avser permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Angivna värden enligt SS , d.v.s. max RMS-värden, tidsvägning slow och frekvensvägt enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1 80 Hz. 2) Enligt 1) men avser enbart nattetid kl Konsekvenser och förslag till åtgärder Bullerberäkning för den nya spårutformningen jämfört med tidigare samråd pågår. Det konstateras dock att skillnaden mellan de två förslagen är marginell. Olskroken planskildhet innebär ett antal nya broar och anslutningar. För bullernivåer ger detta effekter av olika slag runt spårkorridoren med ökningar av ljudnivån i vissa områden och minskningar i andra. Nya spår vid Olskroken lyfter upp en större del av trafiken på broar vilket ger en större spridning av bullernivåer som idag dämpas effektivare av närliggande bebyggelse. Flera av de nya broarna kommer att ligga på större avstånd till bostadsbebyggelse än dagens spår. Nya spår och fler växlar gör att godstrafikens 25 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

339 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx hastighet förväntas minska genom området, och som följd av detta minskar maximalnivåer i området runt Olskroken, se figur 6 och 7. Figur 6. Beräkning av maximal ljudnivå i nollalternativet Figur 7. Beräkning av maximal ljudnivå i driftskedet 26 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

340 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Generellt beräknas Västlänkens trafikstart ge små skillnader i bullernivåer från tågtrafiken. Detaljplaneområdet omfattar huvudsakligen järnvägsområde. Det är därför inga bostäder inom planområdet som påverkas av buller eller vibrationer. Däremot kan bostäder utanför planområdet påverkas av järnvägsverksamheten. Väg E20 ingår inte i planområdet. Däremot har de gemensamma effekterna från tåg- och vägbuller studerats i samband med skyddsåtgärder. Under driftsskedet beräknas effekten bli att 22 bostadshus får ekvivalenta ljudnivåer från tågtrafik över 60 db(a) vid fasad, varav bedömningen görs att 17 av dessa riskerar att få ekvivalenta ljudnivåer inomhus som överskrider 30 db(a). 18 bostadshus riskerar att få maximala ljudnivåer inomhus som överskrider 45 db(a). Bland övriga byggnader som omfattas av riktvärden för buller (bland annat skolor, hotell och undervisningslokaler) har inga överskridanden av riktvärden utomhus kunnat identifieras. Inte heller bedöms inomhusnivåer riskera att överskridas för dessa byggnader. Det mest bullerutsatta området ligger längs Gustavsgatan, söder om väg E20 och utanför planområdet. För att hantera bullernivåerna har Trafikverket inarbetat en skärm i järnvägsplanen, se figur 8. Denna reducerar inte bara bullret från tågtrafiken, utan även bullret från vägtrafiken. Figur 8. Föreslagen skärm med berörda fastigheter 27 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

341 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx För att reducera bullret under riktvärdet behövs en mycket hög skärm (10 meter), vilket inte bedöms som tekniskt och utformningsmässigt lämpligt. Trafikverket har därför inarbetat en skärm som är cirka 6 meter hög i järnvägsplanen. Skärmen kan sedan komma att kräva komplettering med fastighetsnära åtgärder i form av separat bullerskyddad uteplats och åtgärder i fasad. Skärmen utformas med fördel som liknande befintliga nya skärmar vid Ånäsmotet, vilka uppförts i en kombination av glas och betong, för att få ett enhetligt uttryck längs vägen. Trafikverket föreslår också en lokal skärmande åtgärd för fastigheten Olskroken 11:27. I övrigt finns ett antal fastigheter där fasadåtgärder kan krävas. Behov av fasadåtgärder ska föregås av inventering av fasaden. Aktuella fastigheter framgår av bilagd bullerbilaga. Med de åtgärder som Trafikverket hanterar enligt ovan bedöms tågtrafiken inom planområdet inte leda till att riktvärden för buller överskrids och inga ytterligare konsekvenser i jämförelse med nollalternativet. Vibrationer Trafikverket har i dagsläget inga kända platser utmed järnvägssträckan där riktvärden för komfortstörande vibrationer överskrids. Inom ramen för Trafikverkets projektering av Olskroken planskildhet har man ändå gjort vibrationsmätningar på två platser: Mätplats 1, på gräsyta i hörnet Storkgatan/Riddaregatan. Avstånd till vägkant E20 är cirka 10 meter och cirka 100 meter till järnvägsspår. Mätplats 2, invid gångväg i förlängningen av Strömsgatan vinkelrätt mot Gustavsgatan. Avstånd till vägkant E20 är cirka 20 meter och till järnvägsspår cirka 70 meter. Mätningarna visade på vibrationsnivåer i marken under riktvärdet 0,4 mm/s [RMS]. I området kan inom bostäderna förekomma vibrationsnivåer något över riktvärdet. De högsta registrerade vibrationsnivåerna på platsen har jämförts med tågtidtabeller. Dessa registreringstillfällen har inträffat vid tillfällen utan tågpassager. Bedömningen har därför gjorts att det snarare är vägtrafiken på motorvägen än tågtrafiken som ger upphov till höga vibrationsnivåer i området. Utifrån beräkningarna ovan bedöms tågtrafiken inom planområdet inte leda till att riktvärden för vibrationer överskrids och inga ytterligare konsekvenser i jämförelse med nollalternativet. Förslag till åtgärder i arbetet för detaljplanen är att följa upp de åtgärder som Trafikverket föreskrivit. 28 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

342 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 6.10 Risk och säkerhet Förutsättningar I samband med att Göteborgs Stad tog fram sin fördjupade översiktsplan för farligt gods (Göteborgs Stad ) gjordes en djupgående analys av vilka säkerhetsavstånd som bör gälla vid lokalisering av olika typer av verksamheter i närhet av transportleder för farligt gods. Analysens resultat syntetiseras till en allmän rekommendation för säkerhetsavstånd som bör gälla i Göteborgs centrala och halvcentrala delar, se figur 9. Figur 9. Säkerhetsavstånd från järnväg enligt Göteborgs Stads översiktsplan Som figuren visar förordas alltid 30 meter bebyggelsefritt från järnväg. På 30 meters avstånd är det acceptabelt att förlägga till exempel tät kontorsbebyggelse utan ytterligare skyddsåtgärder. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har, tillsammans med Länsstyrelserna i Skåne län och Stockholms län, tagit fram en policy när det gäller exploatering av mark i utsatta lägen, till exempel farligt godsleder (Länsstyrelsen i Skåne län, 2007). Policyn utmynnar i en rekommendation att inom ett avstånd om 150 meter alltid genomföra en riskanalys för att säkerställa att marken är lämplig för ändamålet. Olskroken planskildhet innebär transporter av farligt gods närmare befintliga byggnader än 150 meter och en riskanalys har därför genomförts, se bilagd underlagsrapport. Inom planområdet ligger Kodammarnas avloppspumpstation inklusive större ledningar till och från anläggningen, se vidare avsnitt av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

343 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Konsekvenser och förslag till åtgärder Riskanalysen har genomförts för att identifiera, analysera och värdera personrisker för tredje man, som orsakas av Olskroken planskildhets trafikering och förändrade spårlägen samt annan persontrafik och godstrafik efter att Olskroken planskildhet och Västlänken tagits i drift. De identifierade olyckorna brand, kollision, urspårning, elolyckor och farligt godsolyckor kan innebära allvarlig konsekvens för tredje man. Vid Partihallarna ligger befintliga verksamhetsbyggnader 5-25 meter och riskanalysen visar behov av åtgärder. I järnvägsplanen föreslås därför en utformning med en avskärmande mur och denna åtgärd har även inarbetats i detaljplanen. Med denna åtgärd visar riskanalysen att risknivån ligger på acceptabel nivå. Efter det att riskanalysen gjordes har planen kompletterats med ett sjätte järnvägsspår. Det sjätte spåret innebär att avståndet från byggnaden på fastigheten Bagaregården 17:23 till närmaste spår blir ca 22,5 m. Ett särskilt riskutlåtande har därför tagits fram för den aktuella byggnaden, se bilaga. Brandskyddsåtgärderna som rekommenderas är antingen en brandavskiljande väggkonstruktion närmast spår mot byggnaderna eller säkerställande av brandskydd av fasad och fönster på den berörda byggnaden mot spåren. Den sistnämnda åtgärden har efter Trafikverkets beslut inarbetats i planförslaget. Anläggningsskedet innebär byggnation i nära anslutning till Kodammarnas avloppspumpstation och anläggningens inkommande och utgående ledningar. Detta behöver särskilt uppmärksammas i anläggningsskedet så att anläggningarna inte påverkas Luftkvalitet Förutsättningar För luftkvalitet finns miljökvalitetsnormer (MKN) enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477). MKN för luftkvalitet finns för ett antal olika ämnen. För infrastruktur brukar normerna för kvävedioxid och partiklar användas som indikatorer. Enligt MKBn till järnvägsplanen förväntas en stor del av det tillkommande resandet som regionförstoringen innebär ske med tåg och övrig kollektivtrafik, vilket är positivt för luftkvaliteten. Inför arbetet med järnvägsplanen gjorde Miljöförvaltningen i Göteborg en nulägesbeskrivning av luftkvaliteten (Göteborgs Stad ). Man konstaterade att MKN för PM10 klaras i hela utredningsområdet. För kvävedioxid konstaterades att halterna fortsätter att minska, men att det kan vara problem att klara MKN i enskilda gaturum i centrala Göteborg. Till detaljplanen för Gamlestaden gjordes beräkningar av luftkvaliteten (Göteborgs Stad). Gaturumsberäkningar av PM10 på södra Gamlestadsvägen) Det konstaterades att MKN längs Gamlestadsvägen klarades för PM10 och att ett överskridande av MKN 30 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

344 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx för timmedelvärdet för kvävedioxid riskerades i södra delen, närmast väg E20. I denna del föreslår dock planen parkeringshus Konsekvenser och förslag till åtgärder Planområdet består till stor del av järnvägsområde. Tågtrafik är generellt en ren transportform, som medför betydligt mindre luftutsläpp än biltrafik. Ur miljösynpunkt är därför en möjlighet till utvecklad tågtrafik en positiv effekt. Utifrån beräkningarna för Gamlestadsvägen finns risk att anta att MKN för N0 2 överskrids i gaturummet kring väg E20 där bland annat gångbron över E20 och järnvägen ingår, medan PM10 klaras. Detta är dock inte områden där människor stadigvarande vistas. Planens markanvändning bedöms inte heller försämra möjligheten att klara MKN för kvävedioxid och PM10, utan snarare förbättra dessa då planen ger ökat utrymme för tågtrafik. Eventuella luftföroreningar till följd av anläggningsskedet hanteras inte i denna MKB Förorenade områden Förutsättningar För att få en bild av befintliga markförhållanden och potentiellt förorenade områden har Trafikverket genomfört en inventering genom bland annat studier av skriftliga källor och Länsstyrelsens MIFO-databas. Dessutom har provtagning och analys av jord och grundvatten gjorts utmed sträckningen för Olskroken planskildhet. Resultatet av genomförda fältundersökningar visar på varierande föroreningsnivåer i fyllnadsmassorna, det vill säga de massor som använts vid utfyllnader av låglänta områden. Provtagningen visar föroreningshalter över riktvärdena för mindre känslig markanvändning på sträckan Olskroken - Packhuskajen. Föroreningshalter som motsvarar farligt avfall har konstaterats i enstaka prover inom planområdet. Vanliga föroreningar är metaller, PAH samt alifatiska och aromatiska kolväten. Överlag är uppmätta föroreningshalter i grundvattnet låga. I ett fåtal punkter har förhöjda halter av metaller, respektive organiska föroreningar påträffats Konsekvenser och förslag till åtgärder I samband med järnvägsbyggnationen kommer förorenade massor att grävas ut och flyttas inom planområdet eller fraktas bort. Det innebär att åtgärder krävs för att inte riskera att sprida föroreningar. Trafikverket ansvarar för att hantera befintliga markföroreningar under byggskedet så att de inte sprids. I driftskedet bedöms inga konsekvenser uppstå Klimat och ytvatten Förutsättningar Trafikverket har tagit fram skyddsnivåer för högsta högvatten för att skydda Västlänken. För Västlänken har skyddsnivån år 2100 angetts till +4,0 m och denna ska till år 2150 förberedas för skyddsnivån +5,5 m. Skyddsnivån för 31 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

345 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Västlänken är framför allt framtagen med hänsyn till tunnelns livslängd samt de stora konsekvenserna om tunneln vattenfylls. För spåren genom Olskroken är skyddsbehovet därför inte lika stort. För de spår som passerar Gullbergsån och går vidare in i Västlänken har Trafikverket satt skyddsnivån till Idag finns det översvämningsskydd utmed Gullbergsåns fåra för att skydda väg E6. Skyddet består dels av de tråg som omger delar av åfåran och dels av murar som står ovanför befintliga slänter, se figur 10. Skydden har en övre nivå på cirka +2,5 m Konsekvenser och förslag till åtgärder Järnvägsplanerna för Olskroken Planskildhet och Västlänken projekteras så att spåren som går vidare in i Västlänken vid Gullbergsån skyddas upp till nivån +3.2, framförallt genom höjdsättning av spår. I övrigt bibehålls de befintliga översvämningsskydden längs med ån. Figur 10. Del av dagens översvämningsskydd utmed Gullbergsån Ytterligare skydd för kringliggande områden som t ex Kodammarna får hanteras i angränsade planer och Göteborg Stads övergripande arbete för extremt väder. I detaljplanen för Gamlestadens fabriker (samrådshandling ) föreslås en skyddsnivå längs Säveån på +3,0, kompletterat med mobilt skydd till +3,3. 32 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

346 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx För omhändertagande av det dagvatten som avrinner från spårområdet används i möjligaste mån befintligt avvattningssystem bestående av diken, dränering och dagvattenledningar. För att minska tillfälligt höga flöden till recipienterna, bland annat Gullbergsån, föreslår järnvägsplanen makadamdiken som fördröjningsmagasin. Makadamdikena renar även dagvattnet innan det når recipienten. Med föreslagna åtgärder bedöms inte genomförandet av planen påverka omkringliggande intressen på grund av översvämningsrisk. Åtgärderna skyddar också det aktuella planområdet för sådan påverkan 6.14 Grundvatten Förutsättningar Den östra delen av planområdet berör en sand- och grusförekomst vilken är utpekad som grundvattenförekomsten, Gamlestaden (SE ) enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) Konsekvenser och förslag till åtgärder I drift förväntas inte de nya järnvägsanläggningarna eller övrig föreslagen markanvändning enligt detaljplanen påverka grundvattennivåerna. I Trafikverkets arbete med järnvägsplanen genomförs hydrogeologiska utredningar. Järnvägsplanen med tillhörande MKB redogör mer utförligt för dessa utredningar. 33 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

347 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 7. Överensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer 7.1 Miljömål De nationella och lokala miljökvalitetsmål som bedöms som relevanta för detaljplanen hanteras i tabell 5. Som framgår av tabellen bedöms genomförandet av detaljplanen bidra positivt till möjligheten att på en övergripande nivå klara kraven på begränsad klimatpåverkan och frisk luft. Tabell 5. Överensstämmelse med miljömål Nationellt miljömål Kommentar Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Bidrar till uppfyllelse då järnvägstrafik är positivt för miljömålet i förhållande till biltrafik. Det gäller även det lokala delmålet om minskade utsläpp Järnvägstrafik är generellt positivt enligt ovan. Planområdet har inga anläggningar där människor stadigvarande vistas. Motverkar inte de lokala delmålen om bland annat lägre halter av partiklar Detaljplanen påverkar inte Gullbergsån utan nollalternativets ekologiska kvaliteter kvarstår. Med föreslagna åtgärder för att omhänderta vatten som avrinner från spårområdet bedöms inte avvattningen påverka varken flöden eller föroreningssituationen i berörda recipienter. Sammantaget bedöms planförslaget innebära att dagens ekologisk funktion i Gullbergsån kvarstår och möjligheten att uppfylla miljömålet inte påverkas. Med järnvägsplanens skyddsåtgärder för Gamlestadens grundvattenförekomst bedöms inte planförslaget påverka möjligheten att uppfylla miljömålet Då Gullbergsåns fåra kvarstår bedöms möjligheten att uppfylla miljömålet inte påverkas. De skyddsåtgärder som hanteras i detaljplan och järnvägsplan innebär att riktvärden för buller inte överskrids och att risknivån blir acceptabel. Planen motverkar därför inte möjligheten att uppnå målet 7.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) Buller 34 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

348 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx Vattenförekomster Fisk- och musselvatten Havsmiljön För detaljplanen Olskroken planskildhet bedöms samtliga MKN förutom de för havsmiljön som relevanta. Nedan följer en sammanfattande bedömning för varje typ av MKN. Luftkvalitet Planens markanvändning med tågtrafik bedöms inte försämra möjligheten att klara MKN för utomhusluft, utan snarare förbättra dessa. I anslutning till befintlig infrastruktur kan höga nivåer uppstå, men detta är inga platser där människor stadigvarande vistas. Buller Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en så kallad målsättningsnorm. Skyldigheten gäller för kommuner med mer än invånare (åtgärdsprogram senast 2008 eller 2013) samt för Trafikverket (åtgärdsprogram klart 2013) vid vägar med en trafiktäthet på mer än tre miljoner fordon per år. Antalet invånare i Göteborg överskrider invånare och därmed har staden upprättat ett åtgärdsprogram för buller ( ). Programmet innehåller inga detaljerade åtgärder utan beskriver övergripande ambition och inriktning för arbetet med att åtgärda buller. En ambition är bland annat att minska bullret vid källan. Ett nytt program med bland annat konkreta åtgärder för parker och skolor håller på att tas fram. Trafikverkets bullerutredning för järnvägsplanens MKB visar att Västlänken och Olskroken ger små skillnader i bullernivåer från tågtrafiken. I järnvägsplanen för Olskroken planskildhet finns flera inarbetade skyddsåtgärder för att motverka höga bullernivåer, se vidare avsnitt 6.8 Buller och vibrationer. Sammantaget bedöms tågtrafiken inom planområdet inte leda till att riktvärden för buller överskrids och inga ytterligare konsekvenser i jämförelse med nollalternativet. Vattenkvalitet Gullbergsån är utpekade som ytvattenförekomster och omfattas av miljökvalitetsnormer avseende vattenkvalitet enligt 5 kap miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands läns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2016:58), se avsnitt 5.3 Miljökvalitetsnormer och status för Gullbergsån. I tabell 1 och 2 (avsnitt 5.3) redovisades gällande normer MKN 35 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

349 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx för Gullbergsån. Även Säveån utgör vattenförekomst och omfattas av MKN för vattenkvalitet. De inarbetade åtgärderna för omhändertagande av det vatten som avrinner från spårområdet bedöms innebära att vattenkvaliteten i Gullbergsån och Säveån inte påverkas och därmed motverkas inte möjligheten att följa gällande MKN för de båda vattenförekomsterna i detta avseende. Bibehållandet av Gullbergsåns fåra med slänter och till del öppen vattenyta bedöms inte påverka den ekologiska statusen i ån. Därmed påverkas inte heller möjligheten att klara gällande miljökvalitetsnormer för Gullbergsån. Detaljplanen säkerställer genom särskild bestämmelse att de naturlika stränderna utmed ån ska bestå. Den östra delen av planområdet berör en sand- och grusförekomst vilken är utpekad som grundvattenförekomsten, Gamlestaden (SE ) enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Förekomsten omfattas därmed också av miljökvalitetsnormer på samma sätt som ytvattnen ovan. För grundvattenförekomster syftar kvalitetskraven till att förekomsterna ska uppnå god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status senast 2015, om de inte omfattas av bestämmelser om undantag (tidsfrist eller mindre strängt krav). Grundvattenförekomsten Gamlestadens nuvarande kemiska status bedöms som god liksom den kvantitativa statusen. Kvalitetskraven har därför fastställts till god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Det fanns dock inga kemiska data att tillgå vid statusklassningen och med faktisk kunskap om de vattenkemiska förhållandena kan bedömningen bli en annan. En påverkansanalys har visat att förekomsten har en mycket stor potentiell föroreningsbelastning. Det har därför bedömts att det finns en risk att grundvattenförekomsten inte klarar kraven på god kemisk status till 2021 (tid för nästa utvärdering). I förekomsten finns det mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter, i storleksordningen 5 25 liter per sekund (cirka kubikmeter per dygn). I drift förväntas inte de nya järnvägsanläggningarna eller övrig föreslagen markanvändning enligt detaljplanen påverka grundvattennivåerna. I Trafikverkets arbete med järnvägsplanen genomförs hydrogeologiska utredningar. Järnvägsplanen med tillhörande MKB redogör mer utförligt för dessa utredningar. Trafikverket ansvarar också för att motverka att föroreningar från järnvägsanläggningarna når grundvattnet. Fisk- och musselvatten Säveån är också utpekade som fiskvattenområden. Utpekandet har sin grund i EU:s så kallade fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Det innebär att ån även omfattas av de miljökvalitetsnormer som gäller enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Vattendragen är så kallade 36 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

350 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx laxfiskvatten och därmed gäller gräns- och riktvärden enligt bilaga 1 till förordningen. Bland annat finns gränsvärde för ph, ammoniak, ammonium och zink. Målet för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. Uppföljning visar att Säveån har problem med återkommande förhöjda ammoniumhalter. Med de åtgärder som föreslås för omhändertagande av vattnet som avrinner från planområdet bedöms inte ändrad markanvändning enligt planförslaget påverka vattenkvaliteten Säveån. Därmed motverkas inte möjligheten att klara gällande kvalitetskrav för fiskvattenområdet. 37 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

351 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 8. Kontroll och uppföljning Olskroken planskildhet och Västlänken är komplexa järnvägsprojekt som berör många intressen. Behov av att följa upp miljöeffekter och åtgärder är därför en viktig del i Trafikverkets arbete. Syftet med Trafikverkets miljöuppföljning är att kontrollera att externa och interna miljökrav och åtgärder följs. Då detaljplanen huvudsakligen berör järnvägsplaneområde bedöms inte någon särskild uppföljning krävas för detaljplanen utan Göteborgs Stad bör medverka i och följa Trafikverkets kontroll och uppföljning. Områden som Trafikverket i sin MKB listar som lämpliga att följa upp i driftskedet och som har relevans för aktuellt planområde listas nedan. Uppföljningsområden med koppling till Gullbergsån kommer att preciseras ytterligare i tillståndsansökan för vattenverksamhet. Uppföljning av krav i miljötillstånd I de tillstånd och dispenser som krävs kan beslut förknippas med krav på uppföljning. Detta kan till exempel omfatta: uppföljning av ytvattnets kvalitet och nivåer. Detta kan göras genom mätningar av utsläpp till ytvatten. Parametrar för uppföljning hanteras i tillstånd för vattenverksamhet. Uppföljning av åtaganden i järnvägsplan Ämnesområden som kan vara lämpliga att följa upp listas nedan. Slutlig utformning av miljöuppföljningsprogram sker i samråd med tillsynsmyndigheten. Åtgärder i vattendrag kan behöva följas upp för att kontrollera påverkan på miljökvalitet Uppföljningar av att kraven för buller klaras Kulturhistorisk dokumentation av Tillfället. 38 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

352 o:\got1\ssp\2016\ \3_teknik\n\dokument\gullbergsån\mkb_olskroken_ docx 9. Referenser Göteborgs Stad. Översiktsplan för Göteborg. Antagen av kommunfullmäktige Göteborgs Stad. Detaljplan för Gamlestadens fabriker. Samrådshandling 29 april Göteborgs Stad. Nulägesbeskrivning (år 2011) av luftkvaliteten i Göteborgsområdet inför byggande av Västlänken. Göteborgs Stad Miljö Göteborgs Stad. Gaturumsberäkningar av PM10 på södra Gamlestadsvägen år Bilaga till detaljplan för Gamlestadsvägen. Göteborgs Stad. Översiktsplan för Göteborg. Fördjupad för sektorn transporter av farligt gods. Antagen av kommunfullmäktige ) Länsstyrelsen i Skåne län m fl. Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM), Länsstyrelsen i Skåne län, 2007 Naturcentrum AB. Naturvårdsutlåtande. Artriktade inventeringar samt NVI, bansträckning E6-Sävenäs Trafikverket. Järnvägsplaner Olskroken planskildhet och Västlänken. Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. Miljökonsekvensbeskrivning 1 september 2014 inklusive underlagsrapporter. Trafikverket. Järnvägsplan Västlänken. Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. Planbeskrivning Trafikverket. Järnvägsplaner Olskroken planskildhet och Västlänken. Göteborgs Stad och Mölndals stad, Västra Götalands län. Gestaltningsprogram 1 december Trafikverket. Utredningsmaterial från pågående process med ansökan om vattenverksamhet. 39 av 39 Olskroken planskildhet mm MKB

353 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 1(7) _ Sjätte spårets påverkan på fastighet Bagaregården 17:23

354 TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 2(7) _ Ändringslogg IDA version Revisionsdatum Ändring Namn

355 TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 3(7) _ Innehåll Denna utredning behandlar sjätte spårets påverkan på säkerheten mot farligt godsolycka vid Bagaregården.

356 TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 4(7) _ Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Bedömning av påverkan från sjätte spåret 5

357 TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 5(7) _ 1 Inledning 1.1 Bakgrund Olskroken Planskildhet innebär inte bara nybyggnation av spår utan även flyttning av befintliga spår. Ett sjätte spår förläggs också vid Bagaregården och kommer närmare fastigheten Bagaregården 17:23 än tidigare planerat. Det sjätte spåret är nödvändigt för att separera godstrafiken från Sävenäs till Hamnen och godsspåret som fortsätter in mot Göteborg och vidare söderut. Detta för att det blir för många tågrörelser på enkelspåret så att det blir kapacitetsbrist. 1.2 Syfte Syftet med detta PM är att presentera om det behövs ytterligare säkerhetsåtgärder på fastigheten Bagaregården 17:23 med anledning av transporter av farligt gods på järnvägen efter det sjätte spårets tillkomst. 2 Bedömning av påverkan från sjätte spåret Ett sjätte spår innebär att avståndet från byggnaden på fastigheten Bagaregården 17:23 till närmaste spår blir ca 22,5 m. Riskanalysen JPSH _008 föreskriver brandskydd av fasad alternativt brandskydd längs spåret vid avstånd kortare än 25 m. Därmed rekommenderas att Bagaregården 17:23 ses över avseende lämpliga brandskyddsåtgärder pga det sjätte spåret.

358 TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 6(7) _

359 TDOK 2010:29 Mall_PM v 2.0 Filnamn JPSH _035 Projektnamn Skapat av Godkänt datum Rev Datum Västlänken Per Stein Ärendenummer Godkänt av Sidor Version TRV 2013/92336 Curt Blixt 7(7) _ Brandskyddsåtgärderna som rekommenderas är antingen en brandavskiljande väggkonstruktion närmast spår mot byggnaderna eller säkerställande av brandskydd av fasad och fönster på den berörda byggnaden mot spåren. En brandavskiljande väggkonstruktionen bedöms behöva vara högre än tågvagnarnas överkant. Hur mycket högre än tågvagnarna brandsavskiljande väggar skulle behöva vara behöver bedömas och projekteras i det specifika fallet och är beroende av brandavskiljningens avstånd från spåret och höjden på byggnaden som den ska skydda. Det rekommenderas att val mellan brandskyddsåtgärd på fasad och brandavskiljande väggkonstruktion görs i kommande skede. En inspektion av byggnadens brandskydd behöver utföras av brandsakkunnig och leder sedan till en bedömning av vilket åtgärdsbehov som finns och ifall det är möjligt att utföra brandskyddsåtgärderna på fasader och fönster istället för att bygga brandavskiljande väggkonstruktion längs spåret vid fastigheten.