Årsredovisning Folkhälsonnämnden Ansvarig ordförande: Christina Gustavsson Ansvarig förvaltningschef: Ulrika Lundgren

Transkript

1 Årsredovisning 2017 Folkhälsonnämnden Ansvarig ordförande: Christina Gustavsson Ansvarig förvaltningschef: Ulrika Lundgren

2 Innehåll Årets viktigaste händelser... 3 Ekologiska måltider... 3 Ungdomsfullmäktige... 3 Psykisk hälsa hos ungdomar... 3 Barn som anhörig - Busa & Rymden... 3 Förstudie inom städ... 3 Sammanfattning... 5 Måluppfyllelse... 6 Medborgar-/brukarperspektiv... 6 Medarbetarperspektiv Utvecklingsperspektiv Ekonomi Driftredovisning (tkr) Uppföljning av treårsbudget (tkr) Investeringskostnader (tkr) Internkontroll Kvalitetsarbete Personal Implementering av modeller för heltider Verksamhetsutveckling städverksamheten Nyckeltal Verksamhetsberättelse Förvaltningsledning Kostverksamheten Städverksamheten Folkhälsa och barnkonvention Framtidsbedömning

3 3 (29) Årets viktigaste händelser Ekologiska måltider Andelen ekologiska livsmedel ökade vilket var ett resultat av en medveten politisk satsning. Fler produkter i tilläggsanbudet samt bra och medvetna inköp inom köken resulterade i högre andel inköpta ekologiska livsmedel och att målnivån därmed uppnåddes. Ungdomsfullmäktige Karlskogas förtroendevalda bjöd in ungdomar att bli mer delaktiga i vad som händer i kommunen. Ett första skolval genomfördes där ungdomar från kommunala skolor blev invalda. En projektplan för tre år skapades och Karlskogas första Ungdomsfullmäktige bildades. Ungdomsfullmäktige riktar sig till ungdomar mellan år som är folkbokförda i Karlskoga kommun. Psykisk hälsa hos ungdomar Fler barn och unga i Karlskoga och Degerfors anger att de har psykiska och somatiska bekymmer. Därför initierades ett arbete för att ta fram åtgärder med rätt insatser av god kvalitet för minskad psykisk ohälsa och suicid. Under året skapades samverkan med representanter inom Karlskogas första linje för psykisk hälsa. Degerforsmodellen utvecklades. Insatser som Dansa pausa och Rymden förstärktes och är exempel på insatser som syftar till att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Barn som anhörig - Busa & Rymden I genomsnitt är vart femte barn anhöriga till en förälder som har problematik gällande alkohol, droger eller psykisk ohälsa. Under 2017 avslutades det treåriga projektet, Barn och unga som anhöriga BUSA. Genom att uppmärksamma barn som anhöriga och en stärkt kunskap om barnets rätt till skydd och anmälningsplikt, togs viktiga steg för barnets bästa. Projektet, som var länsövergripande, utvecklade systematik för att uppmärksamma barn och unga som anhöriga inom både kommuner och Regionen. Förstudie inom städ Som ett led i jämställdhetarbetet ska medarbetare inom städverksamheten kunna arbeta heltid utan stress, med rimliga fysiska påfrestningar och ha möjligheter att 3

4 4 (29) kunna försörja sig på sitt arbete. En förstudie genomfördes med forskningsstöd från Luleå tekniska universitet och Örebro Universitet. Individuella enkäter med standardiserade frågor, samt muskelstyrketest genomfördes med samtliga medarbetare. Tester och enkät gjordes med hjälp av Örebro läns idrottsförbund. 4

5 5 (29) Sammanfattning Folkhälsonämndens uppgift är att skapa förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa för medborgarna. Goda resultat uppnåddes genom samverkan och arbete på strukturnivå. Dialog mellan verksamhet och medborgare/brukare spelar en betydande roll för att tillgodose önskemål och få nöjda medborgare/brukare. God kommunikation, samverkan och kompetensutveckling bidrog till ökad nöjdhet av verksamheterna som helhet. Aktivt arbete kring organisation och ledarskap, tydlig styrning med tydligt förankrade mål och satsning på samspelande medarbetarskap bidrog till det goda resultatet i medarbetarundersökningen. Modeller för heltider implementerades. Verksamhetsutveckling ur ett brukarperspektiv genomfördes genom dialogmodellen. 20 personer inom kost och städ fick heltid inom ramen för budget och totalt har 75 % av medarbetarna heltid. Den totala sjukfrånvaron minskade från 7,7 % till 6,1 % och långtidssjukfrånvaron minskade från 48,2% till 36 %. Planeringsledare, verksamhetsutvecklare, verksamhetschef för städ och förvaltningssekreterare rekryterades. En studie inom städverksamheten genomfördes med forskningsstöd från Luleå tekniska universitet och Örebro Universitet. Framtagande av kvalitetsnivå och frekvens för kommunal städverksamhet pågick. Kompetenskrav för städpersonal beslutades av nämnden. Beslut om nybygge av kök tillsammans med Degerfors fattades under våren. Arbetet har dock inte startat. Medveten politisk satsning och större urval ekologiska livsmedel i anbudet bidrog till 40,2% ekologiska inköp. Förbättrad schemaläggning samt vuxennärvaro i skolrestaurangerna bidrog till fler ätande elever. Karlskogas första val till ungdomsfullmäktige genomfördes, som ett led i att främja demokratiutvecklingen och öka ungas delaktighet och inflytande. Folkhälsonämnden ansökte och beviljades medel för utveckling av ungdomsarbetet i Karlskoga , med samordning av ung medborgardialog, ungdomsfullmäktige, ungdomens hus samt seniorernas hus. Den psykiska ohälsan ökade, framför allt bland flickor. Fortsatt samverkan och rätt insatser krävs för att ge förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga. Utbildningsinsatser för tillämpning av barnkonventionen genomfördes. Trygghets- och säkerhetsarbetet i Karlskoga och Degerfors följdes upp utifrån samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis. Handlingsplan för suicidprevention och ökad psykisk hälsa togs fram i samverkan. Skillnaderna ökade avseende jämlikhet i hälsa. Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län genomförde en konferens för ökad jämställdhet och jämlikhet i hälsa. Beslut fattades för överenskommelse om stöd till lokalt folkhälsoarbete from april 2018 till år Folkhälsonämnden redovisar ett totalt överskott på 1,35 mnkr. Kostverksamheten gjorde underskott med 1,2 mnkr. Städverksamheten hade utökade uppdrag vilket innebar ökade intäkter. Budgetramen avser folkhälsoenheten som hade ett nollresultat. Beställning och utfall av portioner stämde i Degerfors. Karlskogas beställning av portioner var för låg i förhållande till antal ätande. Fler personal behövdes för att klara produktionen, vilket gav underskott på personalbudgeten med 1,5 mnkr. Livsmedel kostade 2,45 mnkr mer än budget. Orsaken var fler ätande motsvarande 1 mnkr och prisökning motsvarande 1,45 mnkr, 4,5 % mer än budget. Ökat antal ätande i Karlskoga motsvarade i råvarukostnad för beställande nämnder: Förskola: kr, grundskola: kr, gymnasiet: kr, socialförvaltning: kr. Trots köp- och sälj har den ökade kostnaden inte belastat beställande nämnders bokslut. Kommande budget för livsmedel motsvarar en ökning på 8 % för att klara uppdraget Kostverksamhets jämviktsmodell utvärderades och behöver revideras. Modellen medförde inte ett tydligare system för köp- och sälj, vilket avsågs. En nödvändig intäktsanalys behövs. Samverkansavtalet mellan kommunerna behöver revideras kring hur och vilka kostnader som kan räknas upp avseende volymökningar och volymminskningar. 5

6 6 (29) Måluppfyllelse Teckenförklaringar Måluppfyllelse Målet bedöms möjligt att uppnå Målet bedöms inte vara möjligt att uppnå Målet bedöms delvis vara möjligt att uppnå Bedömning av måluppfyllelsen är inte möjlig Nivåer för styrmått Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2013 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Hög delaktighet bland ungdomar och god samverkan resulterade i en lyckad drogfri skolavslutning med nöjda ungdomar. Tryggheten hos ungdomar minskade, vilket kräver att trygga miljöer prioriteras och skapas. Under sommaren var ungdomar från Ung Kung handledare för förvaltningens feriepraktikanter. De arbetade med tema barnkonventionen. Under hösten genomfördes Karlskogas första val till ungdomsfullmäktige med ett stort engagemang bland ungdomarna. Tack vare god kommunikation, samverkan och kompetensutveckling ökade nöjdheten inom nämndens verksamheter som helhet. Dialog mellan verksamhet och brukare inom nämndens samtliga områden spelar en betydande roll för att kunna tillgodose brukarnas önskemål och få nöjda brukare. För att förtydliga brukarnas förväntningar på nämndens tjänster togs ett kvalitetsåtagande för städning av gymnastiksalar fram i samarbete med berörda aktörer. Översikt Kommunfullmäktigemål Bedömning måluppf yllelse Nämndens mål Nämndens styrmått kopplat till mål Uppnått resultat och planerade åtgärder utifrån aktuellt resultat Nivå för nämnd styrmått Trend över tid Jämförelse med andra kommuner Mål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Folkhälsonämndens verksamheter och insatser är välkomnande, trygga och säkra för alla. Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga Samverkan och övergripande struktur för trygghetsarbetet skapades. Samverkansöverenskomme lsen 2018 kommer fokusera på barn och unga, särskilt flickor. Andel barn och unga (skolår 7) som aldrig druckit alkohol. Aktiv samverkan kring ANDT gav positivt resultat. Skillnad mellan kön samt nedåtgående trend behöver analyseras för att hitta åtgärder. 6

7 7 (29) Andel nöjda ungdomar som deltagit på drogfri skolavslutning Ungdomars delaktighet och inflytande samt god samverkan mellan aktörer gav resultat. Mål 2 Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service Medborgarna/ brukarna är nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service Andel elever (åk 5 & 8) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med städningen av skoltoaletter Andel förskolor som är mycket nöjda/ ganska nöjda med städningen Elever tyckte att skoltoaletterna var fräscha direkt efter städning. Missnöje hos eleverna förklaras av hur de själva brukar toaletterna. Skillnader i nöjdhet mellan förskolor och mellan kommunerna. Kommunikation mellan städverksamhet och förskola i Degerfors samt förändrade städtider utifrån verksamhetens behov gav resultat. Andel matgäster (5-åringar 1 ) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med maten i förskolan Andel matgäster (Åk 5 och 8) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med maten i skolan Andel som uppger att maten smakar mycket bra eller ganska bra inom äldreomsorgen Dialog om mat och måltidsmiljö med förskoleklasser var betydande för att tillgodose barnens önskemål. Matråd om maten och måltidsmiljö betydande för att tillgodose elevers önskemål. Förbättrade lunchscheman och blandning av åldersgrupper som äter tillsammans. Vuxennärvaro i skolrestauranger (Karlskoga) behöver utredas och permanentas för ökad nöjdhet. Faddersystem, pensionärsråd och kostombud gav framgång. Kompetensutveckling, om mat och dess näringsinnehåll till vårdpersonal genomfördes. Andel brukare som är mycket nöjda/ ganska nöjda med folkhälsonämndens verksamheter som helhet Dialog, samverkan, kompetensutveckling och anpassning av verksamhet till brukarnas behov gav ökad nöjdhet. 1 Resultatet avser elever i förskoleklass 7

8 8 (29) Andel brukare som är mycket nöjda/ ganska nöjda med bemötandet vid kontakt med folkhälsonämndens verksamheter Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog Andel föräldrar/ vårdnadshavare som är nöjda med hur kommunerna arbetar med familjestöd (Procent) Uppfattningen om bemötande skiljer mellan verksamheterna och kommunerna. Kommunikation gav framgång i Degerfors. Fortsatt dialog kring service och bemötande. Ungdomar deltog i planeringsarbete för ungdomsfullmäktige. Politikerluncher genomfördes. Ungdomar rapporterade till kommunfullmäktige och frågor delgavs berörd verksamhet. Processkartläggning av politikerlunch inleddes för att öka kvaliteten. Låg svarsfrekvens gav osäkert resultat. Prioritering av familjestöd bidrar till förebyggande och främjande insatser, som ger ökad nöjdhet. Mål 3 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förbyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga Folkhälsonämnden arbetar med främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Antal feriepraktikanter inom folkhälsonämndens verksamheter. (antal/år) Ungdomar som handledare gav möjlighet att ha fler feriepraktikanter. Andel feriepraktikanter som är nöjda med sin feriepraktik som helhet. Meningsfullt uppdrag, gemensam introduktion, delaktighet och bra handledning bidrog till positivt resultat. 8

9 9 (29) Resultat för styrmått Styrmått Resultat 2015 Resultat Procent av målvärde Målvärde Resultat Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga/Degerfors - - Total :90 Flickor :84 Pojkar :96 Total :72 Flickor :63 Pojkar :81 80 % 75 % 84 % Andel barn och unga i Karlskoga/Degerfors (skolår 7) som aldrig druckit alkohol 2 Total :90 Flickor :93 Pojkar :87 Total :91 Flickor :83 Pojkar :99 Total :82 Flickor :78 Pojkar :86 Total :89 Flickor :86 Pojkar :90 Total :90 Flickor :88 Pojkar :93 98 % 104 % 91 % 110 % 113 % 108 % Andel nöjda ungdomar som deltagit i arrangemanget drogfri skolavslutning. Andel elever (åk 5 & 8) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med städningen av skoltoaletter Total :89 Flickor :89 Pojkar :88 Total :90 Flickor :86 Pojkar :94 Total :83 Flickor :85 Pojkar :81 92 % 98 % 86 % Total: 99 Total: 98 Total: 99 Total: % : 32/66 : 54 3 :50 Total :47 4 Flickor :53 Pojkar :41 94 % Andel förskolor som är mycket nöjda/ ganska nöjda med städningen Andel matgäster (5-åringar) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med maten i förskolan : 53 : 77 :67 : 77 : 64 Ej mätt :73 : 74 :50 : 80 :80 : 77 Total :50 Flickor :55 Pojkar :50 : 71 :83 : 95 5 Flickor :96 Pojkar : % 88 % 104 % 100 % Andel matgäster (Åk 5 och 8) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med maten i skolan :41 : 32/81 :65 : 78 6 :60 : 77 :100 Flickor : - Pojkar : - Total : 69 7 Flickor :69 Pojkar : % 90 % Andel som uppger att maten smakar mycket bra eller ganska bra inom äldreomsorgen :96 :70 :60 Total :63 Flickor :56 Pojkar :63 : 71 : 77 : 70 Total kga: 74 Kvinnor kga: % 106 % 2 Resultat för 2015 och tidigare avser skolår 8, därav ingen redovisning. 3 Resultatet avser elever i skolår 4 och 7. 4 Resultatet avser elever i skolår 4 och 7. 5 Resultatet avser elever i förskoleklass 6 Resultatet avser elever i skolår 4 och 7. 7 Resultatet avser elever i skolår 4 och 7. 9

10 10 (29) Andel brukare som mycket nöjda/ ganska nöjda med folkhälsonämndens verksamheter som helhet Andel brukare som är mycket nöjda/ ganska nöjda med bemötandet vid kontakt med folkhälsonämndens verksamheter Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog Andel föräldrar/ vårdnadshavare som är nöjda med hur kommunerna arbetar med familjestöd (Procent) Antal feriepraktikanter inom folkhälsonämndens verksamheter. (antal/år) Andel feriepraktikanter som är nöjda med sin feriepraktik som helhet. Män kga:86 :71 :79 :70 Total : 63 Kvinnor :57 Män :77 Total: 64 Total: 49 Total: 65 Total: 66 Kvinnor:67 Män:61 Total: 90 Total: 66 Total: 90 Total: 68 Kvinnor:76 Män:84 : 74 : - : 60 :50 : 75 : Total: - : 80 :80 : 53 :57 Flickor:52 Pojkar: 54 Total:47 8 : 46 : 50 Total: 16 Total: 18 Total: 14 Total: 16 Flickor: 44 Pojkar: 56 Total: 99 Total: 91 Total: 99 Total: 100 Flickor:100 Pojkar: % 102 % 76 % 70 % 76 % 58 % 63 % 114 % 101 % Medarbetarperspektiv Folkhälsonämndens mål, att vara en attraktiv arbetsgivare där alla har samma möjligheter, uppnåddes. Medarbetarundersökningen visade ett positivt resultat, främst gällande tydlighet i styrning. Förvaltningen låg högst i resultat i jämförelse med andra förvaltningar. Ett aktivt arbete kring organisation och ledarskap, tydligt förankrade mål på arbetsplatsträffar och satsning på samspelande medarbetarskap bidrog till det goda resultatet. Medarbetarna utvecklade verksamheterna utifrån ett brukarperspektiv. Sjukfrånvaron minskade under året, vilket var ett resultat av ökat rehabiliteringsarbete med systematiserad kontakt med läkare, försäkringskassa, företagshälsovård och personalspecialist. Modeller för heltider implementerades under året. Verksamhetsutveckling av arbetssätt och rutiner ur ett brukarperspektiv genomfördes genom dialogmodellen svarande gör att det inte går att dela upp nöjdhet per kommun. Det blir för få svarande 10

11 11 (29) Översikt Nämndens mål Nämndens styrmått kopplat till mål Uppnått resultat och planerade åtgärder utifrån aktuellt resultat Nivå för nämnd styrmått Trend över tid Kommunfullmäktigemål Bedömning måluppfyllelse Jämförelse med andra kommuner Mål 4 Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter Medarbetarindex Ledarskapsindex Medveten dialog om öppet arbetsklimat, där alla medarbetare bidrog med ett icke-diskriminerande synsätt och agerande. Medarbetarna utvecklade verksamheterna utifrån ett brukarperspektiv. Aktiv satsning för chefer att leda sig själv och att leda på distans. Utveckling av samspelande medarbetarskap fortsätter. Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Tydlighet i uppdraget, heltidsarbete, meningsfullhet och reellt inflytande i processer bidrog. Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Inflytande och makt över sin vardag bidrog till positivt resultat. Tydlighet i uppdrag och rutiner skapades genom individuella uppdragshandlingar. Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medveten dialog bygger tillitsfulla relationer mellan medarbetare och chef samt lämnar utrymme för ökat ansvarstagande i arbetet. Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Utvecklingsprocesser med all personal kring styrkedjan, mål och verksamhetsplaner. Den enskilde medarbetarens bidrag till måluppfyllelse var fokus. Fortsatt arbete kring tillitsbaserad styrning och ledning. Andel tillsvidareanställda medarbetare som har heltidstjänst Verksamhetsutveckling genom dialogmodellen och långsiktigt arbete med utveckling av arbetssätt och rutiner ur ett brukarperspektiv genomfördes. 11

12 12 (29) Resultat för styrmått Styrmått Resultat 2015 Resultat Procent av målvärde Målvärde Resultat Medarbetarindex - Total: 72 Mäts ej Ledarskapsindex - Total: 73 Mäts ej Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Andel tillsvidareanställda medarbetare som har heltidstjänst - Total: 70 Mäts ej Total: 82 Total: 82 Total: 83 Total: 83 Kvinnor: 83 Män: 85 Total: 84 Total: 84 Total:85 Total: 83 Kvinnor: 83 Män: 90 Total: 86 Total: 87 Total: 87 Total: 87 Kvinnor: 91 Män: 87 Total: 64 Kvinnor:63 Män: 73 Total: 65 Kvinnor: 64 Män: 82 Total: 69 Kvinnor:69 Män: 69 Total: 75 Kvinnor: 74 Män: % 98 % 100 % 107 % 107 % 123 % Utvecklingsperspektiv Den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland flickor. Analysarbete påbörjades tillsammans med elevhälsoteam för att ta fram prioriterade områden. Fortsatt samverkan och rätt insatser krävs för att öka den psykiska hälsan för barn och unga. Under året förstärktes verksamheterna Rymden och Dansa Pausa. Barnkonventionen föreslås bli svensk lag från den 1 januari Under 2017 påbörjade och genomförde verksamheter utbildningsinsatser för ökad kännedom och tillämpning av barnkonventionen inom verksamheterna. Ökade möjligheter till utbildning krävs vid ny lag, vilket förväntas öka andel utbildade. Arbete med förbättrad schemaläggning vid lunch samt vuxennärvaro i skolrestaurangerna bidrog till att fler elever åt skollunch. Under året ökade andel ekologiska livsmedel som ett resultat av en medveten politisk satsning och större urval ekologiska livsmedel i livsmedelsanbudet. Inom vissa varugrupper är tillgången fortfarande begränsad. Mål 5 Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Nämndens mål - Nämndens styrmått kopplat till mål Uppnått resultat och planerade åtgärder utifrån aktuellt resultat Nivå för nämnd styrmått Trend över tid Översikt Kommunfullmäktigemål Bedömning måluppfyllelse Jämförelse med andra kommuner 12

13 13 (29) Mål 6 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/ kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra. Skillnaden mellan kön behöver arbetas vidare med. Analys med elevhälsoteamen krävs för att förebygga och främja hälsa. Andel ungdomar i årskurs 9, som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden. Skillnaden mellan kön behöver analyseras. Fortsatt samverkan och rätt insatser av god kvalitet krävs för ökad psykisk hälsa för barn och unga. Dansa pausa och Rymden förstärktes under året. Andel ungdomar i skolår 7 som har någon att anförtro sig åt. Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för städning (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Fortsatt förebyggande och främjande arbete för barn och unga krävs. Brukarnöjdheten ökade genom betydande dialog med elever på matråd, vuxennärvaro i skolrestaurangen och planering av måltidsschema. Något minskad brukarnöjdhet och liten skillnad i kostnadsökning/minskning mellan kommunerna. Insatser för ökad brukarnöjdhet fortsätter. Ökad brukarnöjdhet i förhållande till kostnaderna ger sämre resultat. Stor skillnad i resultat mellan kommunerna. Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna. Politiska prioriteringar och bättre förutsättningar med tilläggsanbud i livsmedelsavtalet. Ytterligare ökad andelen kräver ökade resurser. 13

14 14 (29) Andel medarbetare i kommunerna som gått utbildning i hur Barnkonvention en kan tillämpas i deras verksamheter Andel unga som uppger att de förbättrat sin psykiska hälsa inom ramen för Dansa Pausa. Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom ramen för Rymden. Utbildningsinsatser genomfördes. Ökade möjligheter till utbildning krävs vid ny lag, vilket förväntas öka andel utbildade. Samverkansavtal tecknades med UNICEF Sverige. Dansa Pausa följer forskningsmodellens rekommendationer. Rekryteringen skedde via elevhälsan. Samverkan var en framgångsfaktor. Barnen i grupperna hade större behov av stöd än tidigare. Fler barn behövde stöd kring psykisk ohälsa. Resultatet beaktas i planering av kommande gruppverksamhet. 2 (2016) Mål 7 Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle Folkhälsonämnden stödjer barn och ungas lärande samt utvecklar och stärker arbetet med barnkonventionen. Andel barn/unga som anger att de förbättrat sin emotionella hälsa inom ramen för Pinocchio Andel ungdomar i årskurs 7 som trivs mycket bra/bra i skolan. Andel elever årskurs 7-9 som äter skollunch. (antal ätande/inskrivna elever) Ingen mätning genomfördes då få barn slutade. God samverkan mellan verksamheter samt samordning av uppdraget skapade goda förutsättningar för det praktiska arbetet. Resultat uppnås genom fortsatt förebyggande och främjande arbete för barn och unga. Arbetet och samverkan behöver utvecklas. Förbättring av schemaläggning, för att minimera risken för platsbrist vid lunchen, samt vuxennärvaro i skolrestaurangen bidrog till att fler elever åt lunch. Andel elever i gymnasiet som äter skollunch. (antal ätande/inskrivna elever) Ökningen berodde på förbättring av schemaläggning under lunch som skapade tillräckligt med platser i skolrestaurangen. 14

15 15 (29) Resultat för styrmått Styrmått Resultat 2015 Resultat Procent Målvärde Resultat av målvärde Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra. Mäts ej 2015: Mäts ej 2016 Total : 81 Flickor : 75 Pojkar : 87 Total :69 Flickor : 58 Pojkar : % 77 % 91 % Andel ungdomar i årskurs 9, som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden Total :80 Flickor :73 Pojkar : 87 Mäts ej 2015 Mäts ej 2016 Total :81 Flickor :79 Pojkar :83 Total :62 Flickor : 46 Pojkar :74 Total :70 Flickor :64 Pojkar :76 78 % 63 % 85 % 86 % 81 % 92 % Andel ungdomar i skolår 7 som har någon att anförtro sig åt. - : 92 Total :80 Flickor :73 Pojkar :87 : 90 Total :70 Flickor :69 Pojkar : 71 Total : 95 Flickor : 92 Pojkar : % 94 % 81 % 106 % Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för städning (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna. Andel medarbetare i kommunerna som gått utbildning i hur Barnkonventionen kan tillämpas i deras verksamheter Andel unga som uppger att de förbättrat sin psykiska hälsa inom ramen för Dansa Pausa Andel barn/unga som uppger att de mår bättre, inom : 37,94 :12,14 : 9,78 :12,50 : 14,83 :15,84 :97 : 21,24 :23,06 : 9,4 :12,08 : 31,11 :21,32 :89 : 18,40 :12,14 : 7,35 :8,58 : 14,83 :15,84 Total :93 Flickor : 90 Pojkar :97 : 19,27 : 20,29 : 10,58 :14,79 : 23,31 :16, % 95 % 60 % 69 % 58 % 64 % 98 % Total: 26 Total: 30 Total: 30 Total: % : 1 : 8 : 0 Total:10 Total: 6 10 : % Total: 62 - Total: 65 Total: % Total: 100 Total: 100 Total: 100 Total: % 9 Avser 40 medarbetare 10 Mätning gjord endast bland förvaltningschefer 15

16 16 (29) ramen för Rymden. Andel barn/unga som anger att de förbättrat sin emotionella hälsa inom ramen för Pinocchio Andel ungdomar i årskurs 7 som trivs mycket bra/bra i skolan. Total: 75 - Total: 75 - Total : Flickor :98 Pojkar :99 Total : Flickor :97 Pojkar :97 Total : 99 Flickor :98 Pojkar :99 Total :96 Flickor :95 Pojkar :96 97 % 97 % 97 % Andel elever årskurs 7-9 som äter skollunch. (antal ätande/inskrivna elever) Andel elever i gymnasiet som äter skollunch. (antal ätande/inskrivna elever) Total :99 Flickor :99 Pojkar :98 : 100 :85 : 72 :86 Total :93 Flickor :98 Pojkar :86 : 91 :85 : 74 :83 Total :99 Flickor :99 Pojkar :98 : 88 :84 : 75 : 86 Total :91 Flickor :97 Pojkar :86 : 95 :79 : 93 : % 98 % 88 % 108 % 94 % 124 % 101 % 11 Resultatet avser elever i skolår 8 12 Resultatet avser elever i skolår 8 16

17 17 (29) Ekonomi Driftredovisning (tkr) (tkr) Resultat Resultat Resultat Budget Avvikelse Kostnader Varav personal Varav personal beamnningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Kommentarer driftredovisning Folkhälsonämnden redovisar ett totalt överskott på 1,35 mnkr. Kostverksamheten gjorde ett underskott med 1,2 mnkr. Städverksamheten hade utökade uppdrag under året som innebär ökade intäkter. Folkhälsoenheten redovisar ett nollresultat för året. Beställning och utfall av portioner i Degerfors stämde och visade effekten av en god beställarkompetens. Karlskogas beställning för ätande inom grundskolan, gymnasiet (avser Degerfors) och äldreomsorg var alldeles för låg och utfallet innebar att betydligt fler hade ätit. Konsekvensen av detta var att kostverksamheten behövde ta in fler personal för att klara produktionen. Totalt sett gav det ett underskott på personalbudgeten med 1,5 mnkr. Trots sjunkande sjukfrånvaro köptes vikarier in för 5,4 mnkr till kost- och städverksamheten. Livsmedel kostade 2,45 mnkr mer än budget. Orsaken var fler ätande motsvarande ca 1,0 mnkr och prisökningen med 1,45 mnkr vilket motsvarar 4,5 % mer än budget. Ökat antal ätande i Karlskoga motsvarade i råvarukostnad för beställande nämnder: Förskola: kr, grundskola: kr, gymnasiet: kr, socialförvaltning: kr. Trots köp- och sälj har den ökade kostnaden inte belastat beställande nämnders bokslut. Priserna på livsmedel ökade i maj, september och november. Minskad djurhållning i Sverige gjorde att priser på nötkött och mjölkprodukter har ökat. Uppföljning av prisutvecklingen gjordes löpande under året till folkhälsonämnden, i syfte att kontrollera budgeterade kostnader i förhållande till prisutvecklingen. Prisuppföljningen diskuterades på samråd samt sändes till ekonomicheferna, kommunstyrelserna samt till alla beställande nämnder i båda kommunerna. Kommande budget för livsmedel motsvarar en ökning på 8 % för att klara uppdraget Kostverksamhets jämviktsmodell utvärderades och behöver revideras. Modellen medförde inte ett tydligare system för köp- och sälj, vilket avsågs. En nödvändig intäktsanalys måste göras. Samverkansavtalet mellan kommunerna behöver revideras kring hur och vilka kostnader som kan räknas upp avseende volymökningar och volymminskningar. 17

18 18 (29) Uppföljning av treårsbudget (tkr) Period Redovisning tkr Ingående balans 2017 Utfall 2017 Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Utgående balans för treårsbudgeten 2016 blev 659 tkr. Flera kostnadsminskande åtgärder hade genomförts för att kunna spara in bl.a. den ökade kostnaden för måltidstransporter. Detta tillsammans med flertalet andra åtgärder gav ett överskott för treårsperioden Under 2017 har livsmedel köpts in för 2,45 mnkr mer än budget. Av detta motsvarar 1,0 mnkr fler tillagade portioner. 1,45 mnkr motsvarade prisökningar som folkhälsonämnden aviserade redan i april. Folkhälsonämndens resultat blev 1,35 mnkr med anledning av städverksamhetens ökade uppdrag. Överskottet från augusti på 2,7 mnkr byggde på ett fel i jämviktmodellen där 1,1 mnkr lämnades till socialförvaltningen i september. Investeringskostnader (tkr) Investeringar tkr Resultat 2016 Resultat 2017 Budget 2017 Avvikelse 2017 Köksutrustning Städutrustning Övriga investeringar Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Investeringsbudgeten har använts fullt ut och behov av reinvesteringar är löpande då verksamheterna är väldigt produktionsintensiva. Kylskåp, frysskåp, serveringslinjer, transportskåp, fast installerade kaffebryggare och grönsaksskärmaskiner är den typ av investeringar som gjorts under året av förvaltningens investeringsbudget. Investeringar av fast utrustning via Samhällsbyggnad har skett av: Ny tunneldisk till Aggerudsköket Ny tunneldisk till Skrantaköket Ny Huvdiskmaskin till Skogsduvan Ny huvdiskmaskin till Prästkragen Ny huvdiskmaskin till Ugglan Ny huvdiskmaskin till Lärkan Ny huvdiskmaskin + ny granulkombimaskin till Nickkällan Två nya kombiugnar till Mårbacka Dietugn till Österledsskolan Induktionsspis till Österledsskolan Två nya kyl- och frysskåp till Österledskolan 18

19 19 (29) Internkontroll Folkhälsonämnden hade fyra fastställda nämndspecifika internkontrollområden för 2017 (FHN ) Sjukfrånvaro Kontrollmål: Kontrollera och analysera statistiken för lång- och korttidssjukfrånvaro inom förvaltningen samt föreslå och redovisa åtgärder. Rapporterades vid nämndens sammanträde i maj och oktober. Internkontrollen visade att en positivt nedåtgående trend för både lång- och korttidssjukfrånvaro. Samverkan folkhälsofrågor Kontrollmål: Förutsättningarna för ökad samverkan kring folkhälsofrågor finns i befintliga strukturer och utifrån ett förebyggande/främjande perspektiv är det viktigt att bygga ihop dessa delar ännu mer än vad som görs idag. Rapporterades vid nämndens sammanträde i juni. Internkontrollen visade tydligt att samverkansforum är en förutsättning för tvärsektoriellt arbet och att stärka kommunens samverkan inom folkhälsa och barnkonvention. Vikariekostnader Kontrollmål: Kontrollera, följa upp och analysera kostnader för vikarier första halvåret 2017 på förvaltningen samt redovisa åtgärder. Rapporterades vid nämndens sammanträde i september. Internkontrollen visade färre beställda timmar från bemanningsenheten samt minskade kostnader inom både kost- och städverksamhet. Detta berodde på färre frånvarodagar i samband med den minskade sjukfrånvaron. Dessutom ökade andelen heltider vilket medförde minskat behov av vikarier. Personalbudget kost Kontrollmål: Kontrollera och följa upp personalbudgeten januari augusti 2017 för kostverksamheten då den är i obalans Ge förslag till förbättrande åtgärder. Rapporterades vid nämndens sammanträde i november. Internkontrollen visade att utfallet för perioden låg betydligt mer i balans år De åtgärder som vidtogs var att arbeta bort flera långa rehabiliteringsärenden samt se över pensionsavgångar vilket innebar ordinarie anställningar inom ramen för personalbudgeten. Nämndens samlade internkontroll 2017 Förvaltningschefen har enligt reglementet för intern kontroll av ekonomi och verksamhet ( , KF 37) ansvar för att minst årligen skriftligt rapportera till nämnden och ge en samlad bedömning om hur den interna kontrollen fungerar. En sammanfattande översikt av de rutiner som var föremål för översyn under 2017 lämnades till nämnden i november. Den samlade bedömningen var att åtgärder och rutiner utformades utifrån behov och att rutinerna fungerade väl. Folkhälsonämndens egen självskattning av utfallet för arbetet med de interna kontrollerna 2017 bedömdes som mycket god. Svag Tillfredsställande God Mycket god X 19

20 20 (29) Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Folkhälsonämnden har tio kvalitetsåtaganden som beskriver vad kommuninvånare kan förvänta sig inom ramen för skattefinansieringen. Lunchlåda i Karlskoga respektive Degerfors, städning av skoltoalett, Ung medborgardialog, specialkost, städning av förskola, familjestöd, maten i skolan, politikerlunch samt städning av gymnastiksalar. Kvalitetsåtagandet städning av gymnastiksalar togs fram under Tyck om Karlskoga Antal inkomna synpunkter: 11 Antal fördelat på typ av synpunkt: Förbättring: 10, Beröm: synpunkter berör kostverksamheten och 1 synpunkt berör städverksamhet. Klassificering av åtgärder: Synpunktens art kräver inga åtgärder eller hänvisningar: 1 Hänvisning har skett till annan ansvarig myndighet/organisation: 1 Åtgärder har vidtagits i enlighet med synpunktslämnarens önskemål: 1 Hänvisning har skett till framtida planering: 2 Åtgärder kommer att vidtagas i enlighet med synpunktslämnarens önskemål: 6 Idékedjan Folkhälsoförvaltningen deltog i kommunens övergripande kvalitetsarbete för att ta tillvara på medarbetarnas idéer till förbättring av verksamheterna. Idékedjans arbetsätt implementerades under året till samtliga anställda inom folkhälsoförvaltningen. Under 2017 inkom två förbättringsidéer till folkhälsoförvaltningen. Jämförelsenätverk Folkhälsoförvaltningen driver tre nationella nätverk i syfte att arbeta med jämförelser av kvalitet och kostnader inom nämndens verksamhetsområden. Nätverken har identifierat och mäter ett antal mått. Nationella aktörer som SKL, Barnombudsmannen, Livsmedelsverket, Skolmat Sverige och Städbranschen Sverige deltar i arbetet och är intresserade av att frågan om jämförelsetal lyfts till nationell nivå. Touch n go Under året genomfördes undersökningar med Touch n go inom skolrestaurangerna i Karlskoga och till de årliga brukarundersökningarna. Arbetet innebar ytterligare systematisering och synkronisering av förvaltningens kvalitets- och utvecklingsarbete. Barn och unga som tillfrågades under året tog del av resultat genom uppsatta affischer i skolrestaurangerna. Analys Under våren arbetade förvaltningsledningen med att förenkla, förnya och förbättra mål och styrning. I samband med detta genomfördes en utbildning med utgångspunkt från SKL:s modell Guide för planering, uppföljning/analys och åtgärder. Ett analysuppdrag om maten i förskolan genomfördes av verksamhetschef för kost och kvalitetsledare. Verksamhetsplan Under utbildningsveckan hösten 2017 utbildades samtlig personal i verksamhetsutveckling utifrån förbättringshjulet (PDCA). Personalen genomförde övningar i förbättringsarbete och uppföljning av resultat. Under våren 2018 kommer samtliga enheter ta fram egna verksamhetsplaner. 20

21 21 (29) Personal Tillsvidareanställda årsarbetare Personer Personer Årsarbetare Årsarbetare Personer Årsarbetare Kvinnor Män Kvinnor Män Folkhälsoförvaltningen hade 204 anställda den 31/ vilket innebar 193 årsarbetare. Under 2017 minskade antal tillsvidareanställda medarbetare med fyra personer. Total sjukfrånvaro Totalt 8,9 7,7 6,1 Varav kvinnor 8,9 7,9 6,2 Varav män 9,4 4,7 4,5 Under 2017 minskade den totala sjukfrånvaron från 7,7 % till 6,1 %. Långtidssjukfrånvaron minskade under 2017 från 48,2% till 36 %. Implementering av modeller för heltider Under åren ska modeller för heltider implementeras i hela folkhälsoförvaltingen i enlighet med heltidprojektets resultat. Under 2017 fick totalt 20 personer inom kost och städ heltid inom ramen för budget. Av dessa anställdes fyra personer genom inkonverteringar som vikarie, enligt lagen om anställningsskydd. Alla fyra fick heltid. Två personer fick ökad sysselsättningsgrad inom kök, dock ej på heltid. Detta med anledning av att kostnaden inte rymdes inom ramen för befintlig budget. Under året skedde förändringsarbete på Letälvsgårdens kök, Mårbackaköket och Möckelngymnasiets kök. En plan för implementering togs fram för hela kostverksamheten. Ansvariga för implementering var kvalitetsledare samt personalspecialist från personalavdelningen deltog som förändringsledare. Verksamhetsutveckling städverksamheten En sammanhållen arbetsdag utan avbrott för uppstart och avslut under arbetsdagen blir effektivare. Kvalitetsstyrning av arbetet underlättas om ordinarie personal och därigenom färre utför arbetsuppgifterna. Detta även vid frånvaro i arbetsgruppen. Folkhälsonämnden gav ett fördjupat uppdrag om verksamhetsutveckling inom städverksamheten. Uppdraget omsattes genom beslut om en förstudie. Förstudien genomförs med forskningsstöd från Luleå tekniska universitet och Örebro Universitet. Varje medarbetare svarade på en enkät kring arbetsvillkor, genomförde muskelstyrketest samt gjorde en smärtritning. Detta för att få kopplingen mellan upplevda fysiska besvär, fysisk styrka, upplevd delaktighet och inflytande på arbetet samt sysselsättningsgrad. Örebro läns idrottsförbund genomförde tester och enkät. Enkätundersökningarna ska analyseras av Luleå tekniska universitet. Slutsatser av resultaten tas fram i samarbete med Örebro universitet. Resultaten kommer ge förutsättningar för arbetsgivaren att skapa verksamhetsutveckling ur ett medarbetarperspektiv. Därefter kunna utveckla organisationen ur ett brukarperspektiv, där individens egna ställningstaganden är avgörande. Individuella fördjupade intervjuer, utifrån standardiserade frågor, kommer att genomföras med medarbetare under våren Detta för att identifiera orsaker till varför man tackar nej till heltid. Resultaten ska vara vägledande inför fortsatt verksamhetsutveckling för att nå målet om heltid som norm. 21

22 22 (29) Nyckeltal Volymer kost och städ Antal städtimmar per år varav Karlskoga varav Degerfors Antal portioner varav Karlskoga varav Degerfors Antal pedagogiska luncher per år i förskolan Antal pedagogiska luncher per år i skolan Antal fadderbesök per år inom kost för äldreomsorgen Volymer folkhälsa och barnkonvention Antal besök per år på familjeguidens webbplats Antal besök per år på alkohol- och drogguidens webbplats Antal deltagare Rymden Antal deltagare Dansa Pausa Antal deltagare Pinocchio Kostnader (Tkr) Städkostnader varav Karlskoga varav Degerfors Kostkostnader varav Karlskoga varav Degerfors Kvalitet Äten vikt (i gram) per elev, Karlskoga och Degerfors - 405, Barnfattigdomsindex 19 Karlskoga 12,1 (2012) 13,5 (2013) 14,8 (2014) 15,7 (2015) Degerfors 10,9 (2012) 11,0 (2013) 13,0 (2014) 14,2 (2015) 13 Mäts fr. o m Sidan tas i bruk fr. o m 2016 (Ej unika träffar) 15 Start v Mätning december Mätning mars För 2014 har kosten haft lägre extraförsäljning, högre personalkostnader, engångskostnader bland annat i samband med flytt av produktionskök, högre kapitaltjänstkostnader och ökade transportkostnader i och med nytt transportavtal. Kostadministrationens kostnader redovisas endast under varav Karlskoga. 19 Statistiken av barnfattigdomsindex har en eftersläpning med två år. 22

23 23 (29) Verksamhetsberättelse Förvaltningsledning Verksamhet Process kring styrkedjan, folkhälsonämndens mål och verksamhetsplaner genomsyrade året. Kvalitetskontroll genomfördes för att säkerställa att nämndens mål och styrmått speglar den politiska ambitionen och bidrar till fullmäktigemålen för Karlskoga och Degerfors för åren Verksamhetsplaner med reell påverkan på måluppfyllelse initierades och sammanställs för 2018 års verksamhet. Pågående process kring folkhälsoavtal. Beslut fattades om förlängning av befintliga folkhälsoavtalet till april Beslut fattades om överenskommelse för stöd till lokalt folkhälsoarbete from april 2018 till år Remissvar angående Regional utvecklingsstrategi (RUS) lämnades. Sveriges Ungdomsråd genomförde sin årliga kongress med hjälp av Ungdomsrådet Ung Kung. Möte med IT-enheten kring folkhälsoförvaltningens IT-strategi genomfördes. Politisk grupp för utveckling av Ung medborgardialog samt Ungdomsfullmäktige hade flera möten. Folkhälsonämnden ansökte om medel för samordning av ungdomsarbetet under Diplom mottogs av civilminister Ardalan Shakbari för 30 % ekologiska livsmedel i produktionen. Samverkan utvecklades med Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län för genomförande av gemensam konferens för ökad jämställdhet och jämlikhet i hälsa. Verksamhetsbeskrivning för nytt förskolekök togs fram. Två presidiemöten med samhällsbyggnadsnämnden och två möten med kommunstyrelsens arbetsutskott i Degerfors genomfördes. Beslut fattades av samrådet om bygge av nytt kök tillsammans med Degerfors. Ekonomiskt beslut togs av komunfullmäktige i Karlskoga den 19 juni Tema kring jämlikhet i hälsa genomfördes på kommunövergripande ledningsgrupper i kommunerna. Personal Planeringsledare, verksamhetschef för städ, förvaltningssekreterare och verksamhetsutvecklare rekryterades under året. Heltidsprojektets slutrapport presenterades för kommunstyrelserna i båda kommunerna och godkändes av Kommunfullmäktige Karlskoga den 25 april Slutrapporten skickades till intressenter som SKL, branschtidningar, Kommunal, Vision etcetera. Radio Örebro intervjuade personalen. Oslo universitet vill ha forskningssamverkan kring de resultat som förvaltningen uppnått kring medledarskap där chefen tar ett steg tillbaka och lyfter fram medarbetarens prestationer. Likaså där medarbetaren tar ett steg tillbaka och lyfter fram brukaren. Andel heltider ökade med hjälp av implementering av modeller för heltider enligt projektet. Genomlysning av timlöner för timvikarier samt dialog med personalavdelningen genomfördes. Folkhälsoenheten bildade en egen enhet med ansvarig chef och därmed justerades ledningskontorets organisation. Fördjupat uppdrag kring verksamhetsutveckling inom städ projekterades. Luleå tekniska universitet och Örebro universitet bidrar med forskningsstöd. Förstudie genomfördes och resultaten kommer 23

24 24 (29) att analyseras. Individuella fördjupade intervjuer kommer genomföras för att identifiera varför man säger nej till erbjudande om heltid. Ekonomi Fortsatt analys av negativt resultat 2014 identifierade i huvudsak tre faktorer som legat till grund för de effektiviseringar som genomförts. Ökad kostnad för transportavtal 1,5 mnkr, o- kompenserade löneökningar 0,5 mnkr i köp- och säljsystemet samt omställningskostnader för flytt av kök 0,75 mnkr. Samråd mellan kommunernas politiska ledningar samt folkhälsonämndens presidie genomfördes. Den preliminära jämviktsmodellen för kost utvärderades och resultatet visade att jämviktsmodellen behöver revideras. Jämviktsmodellen medför inte ett tydligare system för köp- och sälj som var avsett. Samverkansavtalet mellan kommunerna behöver snarare revideras kring hur och vilka kostnader som kan räknas upp beroende på trappstegseffekter vid volymökningar och volymminskningar. Uppföljning av prisutvecklingen av råvaror gjordes. Syftet var att se hur budgeterade kostnader kan hållas med hänsyn till prisutvecklingen med snittet 9 %. Informationen sändes till ekonomicheferna, kommunstyrelserna samt till alla köpande nämnder i båda kommunerna. Folkhälsonämnden ansökte om medel av kommunstyrelsen, för att utveckla ungdomsarbetet i Karlskoga. Ansökan beviljades med 350 tkr per år. Uppdraget ska leda till ett förslag på samordning av Ung medborgardialog, Ungdomsfullmäktige, ungdomens hus samt seniorernas hus. Kostverksamheten Verksamhet Dialogmöten genomfördes med förskolechefer, enhetschefer samt kostombudsträffar inom äldreomsorgen i Karlskoga och Degerfors. Jämförelsenätverk för kostverksamheten genomfördes med syfte att undersöka jämförelser av sjukskrivningstal och rekrytering av kompetent personal. Verksamhetschef för kost deltog på kostdagar för kostchefer i landet och redovisade jämförelsenätverkets arbete och vilka nyckeltal som tas fram för jämförelser. Fadderverksamheten inom äldreomsorgen fortsatte med gott utfall och bidrog till att kostverksamheten och äldreomsorgen arbetade mot samma mål med den äldre i fokus. Kostverksamheten deltog på Äldremässan och beskrev verksamheten, visade upp matlådor samt bjöd på smakprov. Konsumtionsmätning av svinn och portionsstorlekar som eleverna äter genomfördes under vår och höst. Tillsammans med pensionärsråd i båda kommunerna utvärderades matlådor med gott resultat. Inom äldreomsorgen i Degerfors genomfördes ett försök med flerrättsval till kvällsmaten med gott resultat, enligt kostombud och brukare. Försöket kommer att permanentas. Risk- och sårbarhetsanalyser genomfördes för IT-systemen Mashie och Compare. Personal Utbildning i specialkoster och hygienregler genomfördes för personalen med kombinationstjänster inom kost- och städverksamheten. All personal utbildades i brandskydd och hjärt- och lungräddning. 24

25 25 (29) Vikarieträffar tillsammans med utbildning om specialkoster och hygienföreskrifter genomfördes. Kostverksamhetens chefer deltog på föräldramöten för att informera om tillagning och råvaror. Elever på hotell- och restaurangprogrammet informerades om kostverksamheten i syfte att marknadsföra verksamheten inför framtida kompetensförsörjning. I samarbete med personalavdelningen och företagshälsovården genomfördes arbete för att minska långtidssjukfrånvaron med fokus på medarbetares återgång till arbete. Under vecka 44 utbildades all kökspersonal i mål, styrning och verksamhetsplaner. PLUS-samtal genomfördes med alla chefer Ekonomi Förvaltningen deltog med verksamhetskompetens i projektering av ny förskola Återflytt till Rävåsen planerades. Planering och framtagande av önskemål för ombyggnad och uppfräschning av kökslokaler och personalrum i Österledsskolans restaurang genomfördes och åtgärdades under hösten Implementering av modeller för heltider Arbetstider och arbetsuppgifter kartlades på flera enheter för att förbättra arbetsmiljö, minska stress samt skapa förutsättningar till fler heltider och/eller ökad sysselsättningsgrad. Fler heltider skapades för kökspersonalen med hänsyn till pensionsavgångar och genom medveten personalplanering. Under 2017 gick åtta personer från uppehållsanställning till semesteranställning, vilket innebar att personalen gick ifrån 0,91 procents tjänst till 100 procents tjänst. Arbetsmiljö Införandet av nytt ekonomisystem innebar merarbete för kökschefer då alla granskningsattesterare inte var upplagda. Byte av personal på Lönecentrum bidrog till merarbete för kökschefer då inte alla delar från schema och anställningsavtalen förts över samt att medarbetare fick felaktig lön och i vissa fall fick vänta på sin lön. Skydds- och brandskyddronder genomfördes med skyddsombud, kökspersonal och ansvarig kökschef. Ekologiska livsmedel livsmedelsupphandling - transportupphandling Kommunerna uppnådde 30 % ekologiskt. Vid ceremoni i Stockholm mottog folkhälsonämndens ordförande diplom av civilminsister Ardalan Shakarabi. Uppstart av förfrågningsunderlag till livsmedelsupphandling för kolonialvaror, djupfryst och mejerivaror togs fram. Ledning träffade grossister och producenter angående hur förfrågningsunderlag ska skrivas i syfte att öka andelen närproducerade och svenska varor utan eventuella överklaganden. Ny transportupphandling togs fram och var giltig från 1 november Diskmedelsavtalet hävdes av kommunen och ny upphandling pågår. Upphandling av lös köksutrustning genomfördes och blev överprövad. Justering gjordes utifrån förfrågningsunderlaget för att ta fram nytt avtal. Städverksamheten Verksamhet Kvalitetsmätningar av städ inom förskolan genomfördes under våren. Fortsatt arbete med jämförelsenätverk genomfördes för ökad möjlighet till jämförelser. 25