Mål och budget Folkhälsonämnden Reviderad

Transkript

1 Mål och budget - Folkhälsonämnden Reviderad

2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 3 År... 3 År... 4 Verksamhetsidé och uppdrag... 5 Ledning och chefsstöd... 5 Folkhälso- och barnkonventionsenhet... 5 Kostverksamhet... 5 Städverksamhet... 5 Viktiga åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till... 5 Folkhälsonämndens mål och styrmått... 7 Medborgar-/brukarperspektiv... 7 Mål 1.1 Folkhälsoförvaltningens drogförebyggande insatser till barn och unga bidrar till en tryggare uppväxt Mål 1.2 Folkhälsoförvaltningens insatser bidrar till en välkomnande miljö Mål 2.1 Folkhälsoförvaltningens brukare är nöjda med verksamheternas kvalitet och service... 8 Mål 2.2 Folkhälsoförvaltningen tar tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter för att öka invånarnas tillgång till verksamheternas tjänster Mål 2.3 Folkhälsoförvaltningens kvalitet och service är tillgänglig och anpassad för alla oavsett kön Mål 3.1 Folkhälsoförvaltningens främjande och förebyggande insatser bidrar till att barn och ungas livsvillkor och levnadsvanor förbättras Medarbetarperspektiv... 9 Mål 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga och jämställda möjligheter Mål 4.2 Folkhälsonämnden bidrar till att fler medarbetare arbetar heltid Mål 4.3 Folkhälsoförvaltningen tar tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter för att effektivisera verksamheterna och vara en attraktiv arbetsplats Mål 4.4 Folkhälsoförvaltningens anställda arbetar för att motverka stereotyper och traditionella könsrollsmönster och därmed främja jämställdhet Utvecklingsperspektiv Mål 6.1 Folkhälsoförvaltningen samverkar för ett hållbart samhälle Mål 6.2 Folkhälsoförvaltningens insatser bidrar till barn och ungas förståelse samt ansvar för demokrati, rättigheter och skyldigheter ökar Mål 6.3 Folkhälsoförvaltningens förebyggande och främjande insatser bidrar till jämlik och jämställd hälsa Mål 7.1 Folkhälsoförvaltningens insatser stödjer barn och ungas lärande Driftsbudget Analys av treårsbudget Investeringsbudget Nyckeltal

3 Inledning Ramtilldelning till folkhälsoarbete: tkr Ordförande Martin Hårsmar Omsättning :167 mnkr Förvaltningschef Ulrika Lundgren Sammanfattning År Folkhälsonämndens uppgift är att bidra till att skapa förutsättningar för att varje invånare ska kunna ta ansvar för sin hälsa och utveckling. Det gör att långsiktigt arbete för att stärka jämlikhet och jämställdhet, delaktighet och inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, goda matvanor och bra inomhusmiljö, är prioriterade. Att arbeta förebyggande och främjande genom folkhälsonämndens ansvarsområden, ger positiva effekter för hälsan och välbefinnandet. Tryggheten har minskat bland ungdomar över tid. Trygghetsfrågan ska därför fortsatt prioriteras i nämndens arbete och i arbetet via det Lokala Brottförebyggande Rådet, när folkhälsonämnden är samordnare. Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, framför allt bland flickor. Ökad jämställdhet är fortsatt prioriterat och arbetet med jämställdhetsintegrering är en huvudfråga. Försörja sig på sitt arbete och minskat våld mot kvinnor kräver förebyggande och främjande insatser. Utbildningar i första linjen psykisk hälsa, ska fortsätta för att nå framgång. Satsningar under uppväxtåren är en investering för framtida välfärd och hälsa. Arbetet med barnkonventionen ska utvecklas i samverkan med UNICEF. Barns rättigheter är allt mer självklart och en framgångsfaktor för framstående socialt hållbara kommuner. Barnkonventionen blir lag. Överenskommelse om lokalt folkhälsoarbete mellan Region Örebro län och kommunerna ska omsättas till lokala handlingsplaner där invånarnas behov är fokus för samverkan och handlingar. Folkhälsonämndens köp- och säljsystem granskas och ses över inom ramen för nämndens interna kontroll, under. Livsmedel är underbudgeterat för och ett minus finns centralt. Råvarukostnaderna kommer alltså inte att täckas av beställande nämnders ersättningar till folkhälsonämnden under. Detta måste rättas till år. Andelen ekologiska livsmedel kommer inte att kunna öka. Kostverksamheten följer fortsatt den nationella trenden och minskar köttandelen för att åstadkomma en miljösmart verksamhet. Måltiderna levereras i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade kvalitets- och servicenivå. Måltidsmiljön är en viktig fråga för lärandet. Under året kommer beslut om var gränsen ska gå för städning inom ramen för skattefinansieringen, tas av kommunfullmäktige i båda kommunerna. 3

4 År År är barnkonventionen svensk lag vilket är ett viktig steg för att stärka barns rättigheter. Med barnkonventionen som lag förhåller sig tjänstemän och beslutsfattare till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare. Ökad jämställdhet är fortsatt prioriterat och heltiderna ökar, genomförda jämställdhetsanalyser visar en lyckad jämställdhetsintegrering. Långsiktigt arbete för att stärka bland annat jämlikhet och jämställdhet, delaktighet och inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, goda matvanor och bra inomhusmiljö ger positiva effekter för hälsan och välbefinnandet. Ekonomiska beräkningar av sociala insatser visar hur satsningar under uppväxtåren är en investering för framtida välfärd och hälsa. Folkhälsonämnden verkar mer för att unga medborgare ökar kunskap och breddar engagemanget för representativ demokrati. Ungdomsfullmäktige deltar aktivt i den politiska processen och har flera intressegrupper med invalda ledamöter. Satsningar sker för att öka den psykiska hälsan, minska antal suicid och minskat våld mot kvinnor. Viktiga aktörer som i sin profession möter unga, vuxna och äldre är utbildade för att kunna bemöta och förhindra psykisk ohälsa. Samverkan sker brett med regionen, andra nämnder och aktörer för att effektivt förebygga suicid. Folkhälsoförvaltningens använder tekniken och digitaliseringens möjligheter för att effektivisera verksamheterna, skapa en enkel tillgång för medborgare, brukare och intressenter till verksamheternas tjänster samt skapa en attraktiv arbetsplats. Kompetensförsörjningen till verksamheterna ökar genom arbete med attraktiv arbetsplats och satsning på praktikplatser som stimulerar till fortsatt utbildning inom yrkena. Kostverksamheten arbetar för en klimatsmart mat som innebär minskad köttmängd, bra närodlade råvaror och ekologiskt. Maten bedöms ha god smak och god kvalitet av både barn, ungdomar och äldre. Via det nya produktionsköket för förskola är maten mer anpassad för yngre barn vilket gör att nöjdheten ökat. Beredskapen för kris och extraordinär händelse är också stärkt genom att produktionsköket är utrustat med el- och reservvatten. Städningen upplevs som bra och personalens har en ökad känsla av delaktighet och inflytande på arbetet. Städningen är miljövänlig och onödiga kemikalier undviks i stor omfattning. Folkhälsonämndens ekonomistyrning, avseende kost och städ, har tydliggjorts och ligger i balans med vad beställande nämnder ersätter. Inför framtiden behöver ökad samverkan analyseras. Både för tvärsektoriella, övergripande frågor som för serviceverksamheter. Detta stödjer den regionala samverkan och synen på det kommunala ansvaret inom ramen för skattefinansieringen. 4

5 Verksamhetsidé och uppdrag Ledning och chefsstöd Verksamheten omfattar förvaltningens ledning och chefsstöd. Uppdraget är att leda, styra, samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och service nås i enlighet med kommunernas och folkhälsonämndens politiska mål. Visionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för social hållbarhet jämlik och jämställd hälsa. Folkhälso- och barnkonventionsenhet Huvuduppdraget är att skapa förutsättningar för ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa och att implementera barnkonventionen. Arbetet utgår från politiskt prioriterade strategier och mål samt genomförs genom samverkan med andra nämnder, förvaltningar och myndigheter. Särskilt viktigt är att stärka den unga individens förutsättningar för delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. Kostverksamhet Kostverksamheten lagar mat till förskolor, skolor och äldreomsorg inom Karlskoga och Degerfors kommuner. Maten är näringsrik och av god kvalitet och är ett medel för att nå god och jämlik hälsa. Måltiderna utformas för att främja hälsan och miljön, både på lång och kort sikt. Den positiva matupplevelsen, den nöjda gästen, är fokus. Städverksamhet Städverksamheten svarar för städservice till kommunernas kärnverksamheter som utbildning, vård och omsorg samt andra kommunala verksamheter. En väl fungerande städverksamhet bidrar till god inomhus- och arbetsmiljö och är viktig för trivseln. Rent, snyggt och tryggt för de som vistas i lokalerna, är fokus. Viktiga åtgärder och verksamhetsförändringar i förhållande till Folkhälsonämndens köp- och säljsystem granskas och ses över inom ramen för nämndens interna kontroll, under. Livsmedel är underbudgeterat för och ett minus finns centralt. Råvarukostnaderna kommer alltså inte att täckas av beställande nämnders ersättningar till folkhälsonämnden under. Detta måste rättas till år. Andelen ekologiska livsmedel kommer inte att kunna öka. Överenskommelse om lokalt folkhälsoarbete mellan Region Örebro län och kommunerna ska omsättas till lokala handlingsplaner där invånarnas behov är fokus för samverkan och handlingar. Barnkonventionen blir inkorporerad i svensk lag och börjar gälla från 1 januari vilket innebär arbete för ökad kunskap och implementering i ordinarie styrning och ledning. Nämnden har, med jämställdhetsanalyser som grund valt ut tre områden inom CEMR deklarationen för jämställdhet att arbeta med samt följa upp och analysera resultat i den ordinarie målstyrningen. Arbete med att öka andelen heltider fortsätter genom verksamhetsutveckling med det samspelande medarbetarskapet som grund. Därigenom planeras verksamheten utifrån medborgarnas/brukarnas behov. 5

6 Ett uppdrag att utreda resurser och rutiner för vuxennärvaro vid måltider samt pedagogisk lunch, behöver ges till de berörda nämnderna med folkhälsonämnden som samordnare för uppdraget. Arbetet med det nya produktionsköket intensifieras under då byggnationen av produktionsköket sker under. Rekrytering av kökschef till köket kommer att ske. En krishandlingsplan för kommunal måltidsförsörjning till samhällsviktiga verksamheter har arbetats fram under hösten. Utifrån planen behöver mer verksamhetsnära kristrutiner tas fram samt att inköp av råvaror för lagerhållning budgeteras. Med utgångspunkt i verksamhetsutveckling städ ska arbetsmiljösatsningar och utbildning genomföras för chefer och skyddsombud. Inom städ kommer en utveckling inom IT att ske vilket medför mer teknisk utrustning och att utbildning behöver ske bland personalen. 6

7 Folkhälsonämndens mål och styrmått Medborgar-/brukarperspektiv Fullmäktigemål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Folkhälsonämndens mål Mål 1.1 Folkhälsoförvaltningens drogförebyggande insatser till barn och unga bidrar till en tryggare uppväxt. Folkhälsonämnden tar ansvar för att skapa attraktiva kommuner där målet är en tryggare uppväxt och en mer jämlik och jämställd hälsa på lika villkor. Mål 1.1 Grunduppdraget mäts genom Styrmått 1.1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga. Rapporteras till KF KGA DFS Styrmått 1.1.2: Andel nöjda ungdomar som deltagit på drogfri skolavslutning. KGA/DFS Mål 1.1 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 1.1.3: Andel barn och unga (skolår 7 1 ) som aldrig druckit alkohol. KGA DFS Styrmått 1.1.4: Andel barn och unga (skolår 7 2 ) som aldrig rökt. KGA DFS Från ändras målgruppen i elevhälsosamtalen till skolår 7 (tidigare skolår 8) 2 Målgruppen i elevhälsosamtalen är skolår 7. Nytt mått. 7

8 Mål 1.2 Folkhälsoförvaltningens insatser bidrar till en välkomnande miljö. Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter arbetar aktivt med främjande och förebyggande insatser för att stärka folkhälso- och barnrättsperspektivet, tillsammans med andra aktörer. Mål 1.2. Grunduppdraget mäts genom Styrmått 1.2.1: Andel brukare som är mycket nöjda/ganska nöjda med folkhälsoförvaltningens bemötande. Rapporteras till KF KGA/DFS Fullmäktigemål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Folkhälsonämndens mål Mål 2.1 Folkhälsoförvaltningens brukare är nöjda med verksamheternas kvalitet och service Delaktighet och inflytande, goda matvanor och bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och ger goda livsvillkor genom hela livet. Mål 2.1 Grunduppdraget mäts genom Styrmått 2.1.1: Andel brukare som mycket nöjda/ ganska nöjda med folkhälsoförvaltningen som helhet (procent). Rapporteras till KF KGA/DFS Mål 2.2 Folkhälsoförvaltningen tar tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter för att öka invånarnas tillgång till verksamheternas tjänster. De digitala kontaktvägarna blir allt viktigare i samhällhet och det ska gå snabbt, säkert och lätt för medborgare att hitta information och nå kommunens service. Mål 2.2 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 2.2.1: Andel brukare och samarbetspartner som är nöjda med förvaltningens informations- och kommunikationsmöjligheter. KGA/DFS Nollmätning - - 8

9 Mål 2.3 Folkhälsoförvaltningens kvalitet och service är tillgänglig och anpassad för alla oavsett kön. Folkhälsonämnden verkar för att ett jämställdhetsperspektiv tillämpas i hela verksamheten och att de tjänster och servicen som erbjuds är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla, oavsett om de riktar sig till kvinnor eller män. Mål 2.3 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 2.3.1: Antal genomförda jämställdhetsanalyser inom folkhälsoförvaltningens verksamheter. KGA/DFS Fullmäktigemål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Folkhälsonämndens mål Mål 3.1 Folkhälsoförvaltningens främjande och förebyggande insatser bidrar till att barn och ungas livsvillkor och levnadsvanor förbättras. Att arbeta i samverkan med förebyggande och främjande stärker förutsättningarna för ekonomiskt utsatta barn och unga samt minskar framtida kostnader. Mål 3.1 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 3.1.1: Andel feriepraktikanter inom folkhälsoförvaltningen som är nöjda med sin feriepraktik som helhet. Rapporteras till KF KGA/DFS Styrmått Antal deltagare som genomfört utbildning i första hjälpen psykisk hälsa. KGA/DFS Nollmätning - - Medarbetarperspektiv Fullmäktigemål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga möjligheter. Folkhälsonämndens mål Mål 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga och jämställda möjligheter. Folkhälsonämnden strävar efter en hälsofrämjande arbetsmiljö med delaktighet och inflytande för medarbetarna. Detta ger goda arbetsvillkor och ger förutsättningar för egen försörjning. Ökad jämställdhet och attraktiva arbeten drivs genom att öka heltidstjänster. 9

10 Mål 4.1 Grunduppdraget mäts genom Styrmått 4.1.1: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Rapporteras till KF KGA/DFS Styrmått 4.1.2: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Rapporteras till KF KGA/DFS Styrmått 4.1.3: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Rapporteras till KF KGA/DFS Mål 4.2 Folkhälsonämnden bidrar till att fler medarbetare arbetar heltid. Mål 4.2 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått Andel tillsvidareanställda medarbetare som har heltidstjänst. KGA/DFS Mål 4.3 Folkhälsoförvaltningen tar tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter för att effektivisera verksamheterna och vara en attraktiv arbetsplats. Samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitaliseringen. Folkhälsonämnden verkar för att digitala lösningar ska vara möjliggörare för att kunna utveckla processer, organisationer och arbetssätt. Mål 4.3 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 4.3.1: Andel medarbetare som har tillgång till teknisk utrustning i sitt arbete. KGA/DFS Nollmätning - - Styrmått 4.3.2: Antal digitaliserande processer inom förvaltningen. KGA/DFS Nollmätning

11 Mål 4.4 Folkhälsoförvaltningens anställda arbetar för att motverka stereotyper och traditionella könsrollsmönster och därmed främja jämställdhet. Folkhälsoförvaltningens anställda når många av kommunernas invånare och det finns därför stora möjligheter att aktivt motverka många stereotyper och traditionella könsrollsmönster och därmed främja jämställdhet. Mål 4.4 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 4.4.1: Andel anställda inom folkhälsoförvaltningen som genomgått utbildning för att kunna identifiera och motverka stereotypa könsrollsmönster och beteenden. KGA/DFS Nollmätning - - Utvecklingsperspektiv Fullmäktigemål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas Folkhälsonämnden har inget mål Fullmäktigemål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Folkhälsonämndens mål Mål 6.1 Folkhälsoförvaltningen samverkar för ett hållbart samhälle Det ekologiska perspektivet är ramen för ett hållbart samhälle, ekonomin är medlet och det socialt hållbara samhället är målet. Folkhälsonämnden och förvaltningen samordnar därför gemensamma kommunala samverkansmodeller för förebyggande arbete. Syftet är en socialt hållbar utveckling där barn och unga får en bra start i livet. Mål 6.1 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 6.1.1: Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna. Rapporteras till KF KGA/DFS Styrmått 6.1.2: Matsvinn i folkhälsoförvaltningens servering i restauranger (kg/100 portioner) KGA/DFS 1,49 1,48-1,47 1,46 1,45 Mål 6.2 Folkhälsoförvaltningens insatser bidrar till barn och ungas förståelse samt ansvar för demokrati, rättigheter och skyldigheter ökar. Folkhälsonämnden verkar för delaktighet och inflytande i samhället som är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. Särskilt viktigt är att stärka den unga individens förutsättningar till delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet. 11

12 Mål 6.2 Grunduppdraget mäts genom Styrmått 6.2.1: Andel unga medborgare (högstadie- och gymnasieålder) som är mycket nöjda/ ganska nöjda med hur kommunerna arbetar med ung medborgardialog. KGA DFS Mål 6.3 Folkhälsoförvaltningens förebyggande och främjande insatser bidrar till jämlik och jämställd hälsa. Folkhälsonämnden driver medvetet hälsofrämjande och förebyggande insatser tillsammans med andra aktörer för att uppnå ett socialt hållbart samhälle. Ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Där det finns hög tolerans och där människors lika värde står i centrum. Detta kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Mål 6.3 Grunduppdraget mäts genom Styrmått 6.3.1: Andelen barn och unga som uppger att de mår bättre genom att delta i kommunens riktade, främjande och förebyggande insatser. Rapporteras till KF KGA/DFS Styrmått 6.3.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra. (procent) Rapporteras till KF KGA DFS Styrmått 6.3.3: Andel ungdomar i årskurs 9, som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden. (procent) Rapporteras till KF KGA DFS Fullmäktigemål 7. Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. 3 Avser Pinocchios brukare. Övriga mättes inte. 12

13 Folkhälsonämndens mål Mål 7.1 Folkhälsoförvaltningens insatser stödjer barn och ungas lärande. Att ge alla barn och unga en bra start i livet är utgångspunkten för barnkonventionen. Att klara sig bra i skolan är en stark skyddsfaktor för alla barn. Goda matvanor och bra lokalvård bidrar till god hälsa som stödjer barn och ungas förutsättning för lärande. Mål 7.1 Grunduppdraget mäts genom Styrmått 7.1.1: Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som äter skollunch. (antal ätande/inskrivna elever) KGA Åk 7-9: 97 Gy: 74 DFS Åk 7-9: 85 Gy: 83 Åk 7-9: 95 Gy: 93 4 Åk 7-9: 79 Gy: Mål 7.1 Utvecklingsarbetet mäts genom Styrmått 7.1.2: Andel elever i årskurs 7 5 som trivs mycket bra/bra i skolan KGA DFS Driftsbudget Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget i förhållande till budget Analys av treårsbudget Folkhälsonämnden har en ingående balans från föregående treårsperiod motsvarande 659 tkr. Tillsammans med års resultat innebär det en ingående balans för 4 Antalet ätande elever var större pga flyktingsituationen under Ffa i Karlskoga. 5 Mäts via statistik från elevhälsosamtalen. Från ändras målgruppen i elevhälsosamtalen till skolår 7 (tidigare skolår 8) 13

14 med tkr. Folkhälsonämndens köp- och säljsystem granskas och ses över inom ramen för nämndens interna kontroll, under. Livsmedel är underbudgeterat för och ett minus finns centralt för att få budget i balans. Råvarukostnaderna kommer inte att täckas av beställande nämnders ersättningar till folkhälsonämnden under. Förvaltningarna har alltså inte fått kompensation för ökade livsmedelspriser. Det medför att Folkhälsonämnden inte får höja priserna gentemot förvaltningarna under. Folkhälsonämnden kommer, enligt ekonomicheferna i respektive kommun, att kompenseras för prisökningarna vid års slut. Budgeten ska rättas, till år. Andelen ekologiska livsmedel kommer inte att kunna öka utan tillskott av medel. Folkhälsa och barnkonvention får utökad ram från motsvarande 100 tkr som avser ökad satsning inom stödverksamheten Rymden. Dessutom permanentas ramen på 350 tkr för ungdomssamordning Investeringsbudget Kommentarer: Transportskåp för leverans av varm mat behöver bytas ut samt en del serveringslinjer och annan köksutrustning som inte är fast installerad. Städmaskiner och bland annat utrustning för avjoniserat vatten, giftfri förskola ska köpas in. I övrigt behöver möbler, klädskåp och annat byttas ut och som inte ingår i gränsdragningslistan för hyran. Kommentarer: Ett kök ska byggas för att täcka behovet av produktion av 2000 portioner för att klara verksamheten då ny förskola med 5 avdelningar ska invigas. Det nya köket ska utgöra produktionskök vid eventuell kris. Lagerutrymmen, reservvatten 14

15 och reservkraft behöver byggas. Varumottagningar och lastkajer behöver byggas ut med anledning av ökat antal portioner och därmed leveranser. Avfallsplanen ställer krav på soprum med källsortering. 15

16 Nyckeltal Volymer kost och städ Antal städtimmar per år varav Karlskoga varav Degerfors Antal portioner varav Karlskoga varav Degerfors Antal pedagogiska luncher per år i förskolan Antal pedagogiska luncher per år i skolan Antal fadderbesök per år inom kost för äldreomsorgen Volymer folkhälsa och barnkonvention Antal deltagare Rymden Antal deltagare Dansa Pausa Antal deltagare Pinocchio Kostnader (Tkr) Städkostnader varav Karlskoga varav Degerfors Kostkostnader varav Karlskoga varav Degerfors Kvalitet Äten vikt (i gram) per elev, Karlskoga och Degerfors Barnfattigdomsindex 9 Karlskoga 14,8 (2014) 15,7 (2015) 14 () Degerfors 13,0 (2014) 14,2 (2015) 11 () 6 Mäts fr. o m 7 Mätning december 8 Mätning mars 9 Statistiken av barnfattigdomsindex har en eftersläpning med två år. 16