HÅLLBARHETSSMÄRKNING AV KURSPLANER PÅ IPKL

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE HÅLLBARHETSSMÄRKNING AV KURSPLANER PÅ IPKL En systematisk översyn av kursplaner inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Masterprogram samt fristående kurser. Rapport över arbetet med översynen våren 214 Monica Haraldsson Sträng Augusti 214

2 2 Förord Rapporten handlar om hur arbetet med översynen av kursplaner på IPKL genomfördes under våren 214 enligt uppdrag från institutionen ifråga. Syftet med rapporten är att förtydliga granskningsprocessens röda tråd genom att presentera de beslut och skrivelser som legat till grund för arbetet och att göra tolkningar och ställningstaganden mer transparenta. Granskningen kan delas in i tre steg. Först lästes och tolkades texter om hållbarhet på GU/UFN/IPKL nivå. Det handlade om Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling (Beslutad av rektor Reviderad ); Kriterier för märkning av kurser och utbildningsprogram vid Göteborgs universitet med inriktning mot hållbarhet (enligt Missiv ) samt Beslut om Hållbarhetsarbete inom UFN och IPKL. Nästa steg gällde LUN/lärarutbildningsnivån. Det handlade främst om beskrivningar, kriterier och analyser för områdena Mänskliga rättigheter och Hållbar utveckling i LUNS: s strategiska satsning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (presenterad i Delrapport 1). Det sista steget riktades mot själva granskningar av kursplanernas innehåll och lärandemål i relation till utmejslade kriterier och relevanta dokument för respektive program. Föreliggande rapport riktar sig till personal på IPKL som på olika sätt är att ansvariga för kurser och kursutveckling. Rapporten kan förhoppningsvis leda till en hållbarhetsfokuserad diskussion om olika sätt att arbeta vidare mot en hållbar utveckling i olika utbildningssammanhang och skilda lärandemiljöer.

3 3 Innehåll Hållbarhetsarbete på GU-UFN-IPKL nivå... 4 Hållbarhetsmärkning av kurser... 4 Kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser... 5 Projektet Strategisk satsning inom lärarutbildningen/lun nivå... 7 EU:s nyckelkompetenser/ idé om livslångt lärande... 7 Examensmål och handlingskompetens... 8 Kritiskt vetenskapligt förhållningssätt... 8 Granskningar av kursplanernas innehåll och lärandemål... 9 Relevanta hållbarhetskriterier... 9 Granskningsmatrisens uppläggning... 1 Resultatet från översynen av kursplaner i Förskollärarprogrammet Resultatet från översynen av kursplaner i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Resultatet från översynen av kursplaner i Mastersprogram och fristående kurser Använda källor... 22

4 4 Hållbarhetsarbete på GU-UFN-IPKL nivå På Göteborgs universitet finns en miljöhandbok som bland annat innehåller en handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Syftet med handlingsplanen är att uppnå ambitionerna i Vision22. I handlingsplanen uppdras dels åt Lärarutbildningsnämnden (LUN) att integrera hållbar utveckling i lärarutbildningarnas olika nivåer. Dels får universitetsdirektören i uppdrag att bland annat: Säkerställa att kurser/utbildningsprogram kan hållbarhetsmärkas vid inrapportering i universitetets utbildningsdatabas (Gubas); Öka synligheten om universitetets arbete med hållbar utveckling samt hållbarhetsmärkta kurser/utbildningsprogram; Vid utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN) är lärande för hållbar utveckling prioriterat i all verksamhet med hänvisning till GU:s miljöhandbok. Hållbar utveckling integreras systematiskt i utbildning, forskning, samverkan och i övrig verksamhet. Hållbarhetsarbetet vid fakulteten sker huvudsakligen som en del av institutionernas ordinarie verksamhet. På IPKL:s aktivitetslista 214 inom miljö och hållbar utveckling anges att miljömärkning skall ske av nya kurser (IPKL) i förskollärarprogrammet och i grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på grundnivå, samt utveckling av en kurs på avancerad nivå. Den granskningsprocess som beskrivs i denna rapport ingår alltså som ett led i det övergripande miljöarbete som beslutats äga rum på GU, UFN och IPKL med avsikt att sträva mot ambitionerna i Vision 22. Hållbarhetsmärkning av kurser Från Miljöenheten på GU publiceras i mars 214 ett underlag som diskuterar frågan om varför kurser och program skall miljö Den tar sin utgångspunkt i 26 års tillägg till högskolelagen: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. (1 kap 5, Högskolelagen). Ett syfte med märkningen uttrycks vara att följa upp det universitetsgensamma målet i Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling om att öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Ett annat syfte med märkningen är att särskilt synliggöra för studenter vilka kurser och program på de olika fakulteterna och institutionerna som behandlar frågeställningar kring hållbarhet. Vidare uppdateras märkningen från att ha gällt miljömärkning till att gälla hållbarhetsmärkning. Skälet för denna förändring är att beteckningen inte skall tolkas alltför snävt mot miljö utan handla om ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling.

5 5 Märkningen av kurser kan vara av två olika slag: Kurs eller program som huvudsakligen behandlar hållbar utveckling, och där mer än hälften av kursen eller programmet har inslag som rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling. Kurs eller program som delvis behandlar hållbar utveckling, och där mindre än hälften av kursen eller programmet har inslag som rör ekologisk, ekonomisk eller social hållbar utveckling En viktig del av hållbarhetsmärkningen handlar om att människan behöver utveckla en förmåga att erkänna, förstå och agera på kombinationer av ekologiska, ekonomiska eller sociala faktorer, vilket följande citat visar (översättning av rapport från FN s världskonferens 212, Rio+2 om hållbar utveckling): Det är viktigt att framhålla att hållbar utveckling inte är synonymt med "miljöskydd". Istället handlar hållbar utveckling i grunden om att erkänna, förstå och agera på sammankopplingar - framför allt de mellan ekonomi, samhälle och naturmiljö. Hållbar utveckling handlar om att se helheten.. Detta innebär att rena miljökurser/program inte kan hållbarhetsmärkas med mindre än att komplexiteten i ekonomi, samhälle/människa, natur/miljö i ett globalt perspektiv hanteras. Inte heller kan kurser/program hållbarhetsmärkas om sociala frågor diskuteras utan att relatera till naturresurser. Med utgångspunkt i det egna vetenskapsområdet finns det möjlighet för alla att anlägga ett hållbarhetsperspektiv oavsett om utgångspunkten är naturvetenskaplig, konstnärlig, samhällsvetenskaplig, humanvetenskaplig, utbildningsvetenskapligt, medicinsk/hälsovetenskaplig eller ekonomiskt/juridiskt. Kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser Två olika graderingar av hållbarhetsmärkning presenteras i det underlag som sammanfattats ovan. Kriterier för respektive grad ser ut som följer: 1. Hållbarhetsfokuserade För att en kurs skall märkas som hållbarhetsfokuserad krävs att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av kriterierna nedan. Detta innehåll ska också, i enlighet med kriterierna, utgöra kursens huvudsakliga fokus.

6 6 2. Hållbarhetsrelaterade För att en kurs skall märkas som hållbarhetsrelaterad krävs att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av kriterierna nedan. Tio olika övergripande kriterier presenteras och det är viktigt att framhålla att de skall avvägas utifrån respektive utbildnings mål och innehåll. 1. Hållbarhet som begrepp Begreppet hållbar utveckling och dess historia i en global kontext samt det egna ämnesområdets relation till globala utmaningar. 2. Analys ur ett globaliseringsperspektiv Hur produkter, tjänster, eller aktiviteter inom det egna livet eller inom det framtida professionella yrkesutövandet påverkar naturmiljö, sociala förhållanden och ekonomi i ett globalt perspektiv idag och i framtiden. 3. Naturens gränser Demografisk utveckling och livsstil i relation till utnyttjandet av naturresurser eller ekosystemensbegränsade kapacitet att tillgodose mänsklighetens behov. 4. Bevarande av ekosystem Bevarande av naturresurser och praktiska metoder för att skydda och upprätthålla livskraftiga ekosystem inför den ökande mänskliga efterfrågan. 5. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor Fördelnings-, diskriminerings-, hälso- och fattigdomsfrågor och samspelet mellan sociala orättvisor, ohälsa, naturmiljö och alla människors möjlighet till goda livsvillkor. 6. Värderingar, kultur och etik Hur normer, kultur, religion, etik och sociala villkor kan tänkas påverka förhållandet mellan människa och natur. 7. Konsument- kundmakt Hur krav på miljöhänsyn och socialt ansvarstagande från privata och offentliga kunder samt konsumenter påverkar individer, politiken och företags strategier och affärsmöjligheter. 8. Styrning och förvaltning Hur regelverk, politik, ekonomiska styrmedel och frivilliga överenskommelser samt ledarskap formar mänskligt beteende samt staters och företags ageranden i relation till naturmiljö och sociala frågor. 9. Planering och design Hur samhällsplanering samt produkt- och tjänstedesign har inflytande över människors välbefinnande och påverkan på naturmiljön. 1. Aktörers arbete och ansvarstagande Olika globala och lokala aktörers arbete med, och uppföljning av, miljöprestanda samt socialt och ekonomisk ansvarstagande. Några av dess kriterier har tolkats som särskilt relevanta i relation till utbildnings mål och innehåll i IPKL:s översyn av kursplaner och diskuteras längre fram i rapporten

7 7 Projektet Strategisk satsning inom lärarutbildningen/lun nivå Vision22 anger att GU:s relation till övriga samhället har en dubbel riktning. Universitet skall följa samhällsutvecklingen samtidigt som det skall vara en aktiv kraft som påverkar samhällets utveckling. Detta är betydelsefullt för lärarutbildningen och dess olika program. I LUN:s initierade projekt, strategisk satsning inom lärarutbildningen, ges stöd för programutveckling inom bland andra områdena Mänskliga rättigheter (MR) och Hållbar utveckling (HU) i relation till skola och utbildning. I de områdesbeskrivningar som ges i projektets delrapport (nr 1) finns definitioner, perspektiv och begrepp relevanta för lärarutbildning och skola. Ett antal av dessa, som presenteras nedan, har legat som grund för översynen av kursplanerna på IPKL. EU:s nyckelkompetenser/ idé om livslångt lärande Generellt sett handlar mänskliga rättigheter och hållbar utveckling om utbildning. På en global nivå har det utvecklats specifika forsknings- och policyområden som handlar om vad MR och HU innebär för utbildning. Lärande för MR/HR bygger på tre centrala principer: Utbildning OM, innefattar kunskap och förståelse för normer, principer och värderingar som ligger till grund för perspektiven och de olika mekanismer som finns att implementera, skydda och övervaka. Utbildning GENOM, innefattar att miljö för lärande och undervisning i sin praktik skall genomsyras av de perspektiv som förmedlas. Utbildning FÖR, innefattar att perspektiven utgör delar av en gemensam global värdegrund. Hållbarhetsmärkningen som beskrivits ovan handlar alltså om att i den specifika kursen, programmet eller utbildningen ifråga finns innehåll och lärandemål av generell kunskapskaraktär om vad begreppet hållbar utveckling innebär. Därtill skall finnas ämnesrelaterade kunskaper i de programspecifika ämnena/kunskapsområdena med relevans för: En god miljö ekologisk hållbarhet Ekonomisk välfärd ekonomisk hållbarhet Social välfärd och rättvisa social hållbarhet Vidare skall innehållet riktas mot tvärvetenskaplig kunskap för att kunna uppmärksamma och inkludera aspekter av mänskliga rättigheter som ett perspektiv PÅ och I den aktuella lärandemiljön.

8 8 Examensmål och handlingskompetens För samtliga program i lärarutbildningen finns det gemensamma examensmål gällande mänskliga rättigheter och hållbar utveckling : Visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans och skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna Visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen samt en hållbar utveckling. I projektrapporten uppmärksammas att de tre principerna om utbildning OM, GENOM och FÖR (som presenterades ovan) skiljer sig åt i undervisning där /lärare verkar och på universitetet där lärarstudenter studerar. I styrdokument för förskola/skola, skollag och läroplaner, är det tydligt framskrivet att undervisningen skall genomsyras av MR och HR. Det ställer krav på och lärare att ha en handlingskompetens som innebär att såväl ha kunskap om utveckling som vilja att påverka den för att skapa lärandemiljöer som genomsyras av dessa aspekter. Sammanfattningsvis innebär en sådan kompetens bland annat: Förståelse för helheter och sammanhang i världen, tänka självständigt och att innehållet i undervisningen hämtas från verkligheten. Att vilja, våga och kunna delta aktivt i samhället, förstå olika val och dess konsekvenser, kritiskt granska information och beslut. Vilja att identifiera sig med andras perspektiv vilket innefattar intergenerationell förståelse. Att utveckla medvetenhet om hur man kan ta ansvar för sina liv, ha självkänsla och kommunikationsförmåga. Utveckla en medvetenhet och insikt om att man kan lära i olika sammanhang och på skilda sätt för att kunna möta utmaningar och problem i livet. Kursplaner i utbildning inom utbildningsvetenskap som ger yrkeskompetens mot verksamhet i förskola och fritidshem behöver innefatta handlingskompetens - att utbilda för didaktisk medvetenhet i relation till förskolans och skolans styrdokument med fokus på samhällets värdegrund. Kritiskt vetenskapligt förhållningssätt Den explicita värdegrunden i akademisk verksamhet består av redlighet i forskning, akademisk frihet och kritiskt förhållningssätt. Det finns inte några specifika kunskapsmål relaterade till vare sig HR eller MR i examensmålen för de aktuella programmen i lärarutbildningen men däremot explicita mål för värderingsförmåga och förhållningssätt. Högskolelagens krav på vetenskaplighet kan därmed uppfattas stå i konflikt med Hållbar utveckling som ett uttryck för politiska målsättningar. Enligt LUN projektets delrapport om strategiska satsningar ses ingen motsättning mellan

9 9 grundläggande vetenskapliga principer och implementering av MR och HU i undervisningen. Skollagen fastslår att: Utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta dilemma behöver lyftas fram i lärarutbildningen som diskussioner och reflektioner om /lärares uppdrag oavsett ämnesinriktning och skolform. Ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt skall betraktas som en integrerad del i undervisning om hållbarhet utifrån perspektiven MR och HU. Granskningar av kursplanernas innehåll och lärandemål Inledningsvis presenteras de hållbarhetskriterier som bedömts vara relevanta för innehåll och lärandemål i de kursplaner som granskats inom Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Masterprogram samt fristående kurser på IPKL. Därefter beskrivs granskningsmatrisens uppläggning och slutligen visas resultatet av översynen av kursplaner. Relevanta hållbarhetskriterier De kriterier som har tolkats vara relevanta för de aktuella utbildningsområdena presenteras kortfattat (se även s. 6). Under varje kriterium ges exempel på hur det tolkats under granskningsprocessen. 1. Hållbarhet som begrepp Begreppet hållbar utveckling och dess historia i en global kontext samt det egna ämnesområdets relation till globala utmaningar. Kriteriet har dels tolkats inom ramen för ett förskoledidaktiskt perspektiv dels utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv på relationen mellan natur-miljö-teknik-människa. 2. Analys ur ett globaliseringsperspektiv Hur produkter, tjänster, eller aktiviteter inom det egna livet eller inom det framtida professionella yrkesutövandet påverkar naturmiljö, sociala förhållanden och ekonomi i ett globalt perspektiv idag och i framtiden. Kriteriet har tolkats utifrån ett framtida professionellt yrkesutövande som grundlärare i fritidshem med fokus på närsamhället i relation till ett globalt perspektiv på hållbar utveckling. Kriteriet har även tolkats gälla en handlingskompetens som blivande behöver utveckla för att kunna analysera egna aktiviteter ur ett globalt hållbart perspektiv. 5. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor Fördelnings-, diskriminerings-, hälso- och fattigdomsfrågor och samspelet mellan sociala orättvisor, ohälsa, naturmiljö och alla människors möjlighet till goda livsvillkor. Kriteriet har används i samband med ns professionella uppdrag med avseende på mänskliga rättigheter och rättvisefrågor såväl lokalt som i internationella perspektiv. Vidare i anslutning till hur kunskap och förståelse i ett samhällsperspektiv kan utveckla handlingsberedskap för agerande för hållbar utveckling. För blivande

10 1 lärare i fritidshem handlar det om olika perspektiv på social praktik/kultur/fritid som samspel mellan olika arenor i samhället och ungas rättigheter. 6. Värderingar, kultur och etik Hur normer, kultur, religion, etik och sociala villkor kan tänkas påverka förhållandet mellan människa och natur. I samtliga kursplaner har kriteriet tolkats i relation till värdegrunden i samhälle och skola i skollagen och respektive styrdokument. 7. Konsument- kundmakt Hur krav på miljöhänsyn och socialt ansvarstagande från privata och offentliga kunder samt konsumenter påverkar individer, politiken och företags strategier och affärsmöjligheter. Kriteriet har tolkats i förhållande till ett framtida professionellt yrkesutövande som grundlärare i fritidshem med fokus på att som barn vara konsument i ett politiskt styrt samhälle. 8. Styrning och förvaltning Hur regelverk, politik, ekonomiska styrmedel och frivilliga överenskommelser samt ledarskap formar mänskligt beteende samt staters och företags ageranden i relation till naturmiljö och sociala frågor. Inom ramen för lärarutbildningen tolkas kriteriet sätta fokus på lärarens ledande roll i samtliga utbildningskulturer såväl i studentens egen utbildning som i den kommande yrkesprofessionen. Därmed knyter kriteriet an till både nationella lagar och förordningar som till globala avtal och konventioner. 9. Planering och design Hur samhällsplanering samt produkt- och tjänstedesign har inflytande över människors välbefinnande och påverkan på naturmiljön. Kriteriet har tolkats gälla för blivande med tanke på samhällets planerings inflytande över människa och miljö liksom om produktdesign, digitala, kommunikativa osv och dess inflytande över barn. Övriga kriterier har inte funnits vara relevanta för innehållet i de aktuella kursplanerna. Detta betyder inte att de är oanvändbara eller ej funktionella i lärarutbildningssammanhang, endast att de inte har prövats eller tolkats i förhållande till innehållet i de olika programmen. Granskningsmatrisens uppläggning Under granskningsprocessen har samma definitioner och beteckningar används som brukats i de dokument som ligger till grund för översynen. Innehåll och lärandemål har granskats med tanke på kursens huvudsakliga fokus, på samstämmighet mellan innehåll och lärandemål och i relation till de definierade och tolkade kriterierna.

11 11 Granskningen av varje kursplan presenteras i en kortfattad och koncentrerad text i en mall med ett antal kolumner: Kurskod Kursnamn Innehåll och Lärandemål Kriterier för HBM HBM Kurskod: Kursens beteckning i GUBAS Kursnamn: Kursen namn i GUBAS Innehåll och lärandemål: En kortfattad bedömning av kursens huvudsakliga fokus. I den mån enstaka innehållsligt moment eller lärandemål kan relateras till något kriterium för hållbarhetsmärkning lyfts detta fram i denna kolumn. Kriterier för HBM: Hållbarhetsmärkning förkortas med HBM. Ett nummer på använt kriterium används tillsammans med beteckningarna: Implicit, som står för att innehållet inte är klart uttryckt i kursplanetexten men tolkat vara innefattat i kursens innehållsliga område. Explicit, som betecknar att innehållet är tydligt och klart uttryckt i kursplanetexten. HBM (Hållbarhetsmärkning): Här används följande definitioner HB fokuserad som betyder hållbarhetsfokuserad, dvs. minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av kriterierna som i sig utgör kursens huvudsakliga fokus HB relaterad som betyder hållbarhetsrelaterad, dvs. minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av kriterierna men detta innehåll utgör endast enstaka moment i kursen. Resultatet från översynen av kursplaner i Förskollärarprogrammet Kursko d LÖK 1G Kursnamn Lärande, utveckling och didaktik 1 för Innehåll och Lärandemål Fokus på ns profession och roll/målinriktade uppdrag Kriterier för HBM 8: Ledarskap formar mänskligt beteende 6. Värderingar, kultur och etik HBM Ett tydligare framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LÖK4 G Lärande, utveckling och didaktisk 2 för Fokus på n prof. uppdrag med inriktning mot Explicit relaterad till 5: Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor Kursen kan märkas som HBM fokuserad

12 12 normalitet, demokrati, jämlikhet och jämställdhet Explicit fokuserad på 6: Värderingar, kultur och etik LÖK8 G Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete för. Fokus på utb. på vet.grundvet.undersökande, kritiskt förh.sätt, källkritik, dvs. forskningsprocess 2: Handlings kompetens för att analysera egna aktiviteter ur ett globalt perspektiv Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LÖFÖ Barns språk och kommunikation 1 för Fokus på främst digitala medier som didaktiska verktyg i förskolans verksamhet. Ett mål lyfter fram perspektiv som genus och etnicitet 6. Värderingar, kultur och etik 9: Produktdesign och dess inflytande över människors... Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LöFö1 Barns språk och kommunikation 2 för Fokus på barns språkutveckling och språkliga kompetens som grund för samspel med andra Kursens innehåll och lärandemål är enbart riktade mot språkets roll för individen och aktiviteter/situatione r i förskolan Kursen kan i nuvarande utformning inte HBM LöFö2 Matematikdidaktik 1 för I Innehållet beskrivs matematik i termer av ett människonära redskap för problemlösning och kommunikation... för samspel med sin omvärld. Fokus i kursen riktas däremot mot förskolans vardag. Kursens innehållsliga beskrivning av området matematik, kursens innehållsliga fokus och lärandemål är inte samstämmiga. Kursen kan i nuvarande utformning inte HBM LÖFÖ3 Lek, lärande och omsorg 1 för Fokus på de yngsta barnens lek, lärande, utveckling och omsorg med grund i ut.ped.och 6 Värdegrund, kultur och etik Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som

13 13 ped.perspektiv/förs kollärarens förhållningssätt och agerande relaterat till styrdokument LÖFÖ3 5 Lek, lärande och omsorg 1 för Fokus på barns lek, lärande, utveckling och omsorg med grund i ped.verksamhet samt i och genom lek och lärande i grupp. Kursens lärandemål är starkt fokuserade på lek, lärande och utveckling i grupp Kursen kan i nuvarande utformning inte HBM LÖFÖ4 Samverkan för Fokus på förskolans roll i kontakt med vårdnadshavare, utbildnings-och samhällsinstitution er. Därtill ett internationellt perspektiv 6 Värdegrund, kultur och etik 5 Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor, dvs. det internationella perspektivet Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LÖFÖ6 Natur, miljö och teknik för Fokus på barns lärande inom natur, miljö och teknik i ett förskoledidaktiskt perspektiv samt begreppet Hållbar utveckling. Explicit relaterad till 1 Hållbar utveckling. ex. 9 Samhällsplanerings inflytande över människan och miljön alt. 8 Krav på miljöhänsyn Kursen kan märkas som Ett tydligare framskrivet lärandemål skulle kunna leda till att kursen kan märkas som HBM fokuserat LÖVU1 Verksamhetsförlagd utbildning 1 för Fokus på förskolepedagogisk verksamhet och ns uppdrag med stöd i aktuella styrdokument Implicit relaterat till 6 Värderingar, kultur och etik Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LÖVU2 Verksamhetsförlagd utbildning 2 för Fokus på förskole pedagogiskt förhållningssätt där omvårdnad, Implicit relaterat till 6 Värderingar, kultur och etik Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle

14 14 omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I lärandemålen anges för skollärarens uppdrag och aktuella styrdokument kunna märkas som LÖVU3 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för Fokus på dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i förskola samt ett fördjupat pedagogiskt ledarskap i relation till förskolans uppdrag. Implicit relaterat till 6 Värderingar, kultur och etik Implicit relaterat till 8 Hur ledarskap formar mänskligt beteende Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LÖVU4 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för Fokus på pedagogiskt ledarskap för att hantera komplexitet i den dagliga verksamheten. Därtill fokus på ns profession/ledarska p i ett samhällsperspektiv Implicit relaterat till 8 Hur ledarskap formar mänskligt beteende Implicit relaterat till 5 Hur förståelse och kunskap i ett samhällsperspektiv kan utveckla handlingsberedskap för agerande inom HB Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursenskulle kunna märkas som HB relaterad Kurser på avancerad nivå Kursko Kursnamn d LÖFA Barns språk och kommunikation 4 för Innehåll och Lärandemål Innehåll: Teorier om barns lärande- språk och kom. i relation till ped.praktik och styrdokument. Lärandemålen följer innehållet. Kriterier för HBM Kursens lärandemål är riktade mot olika aspekter/relationer mellan teorier styrdokumentbarns språk och kommunikation. HBM LÖFA2 Matematikdidaktik 3 för Innehåll: Teorier om barns lärande - matematik i relation Kursens lärandemål är riktade mot olika

15 15 till styrdok.-ped. perspektivkonsekvenser för ma.lärande. Lärandemålen följer innehållet. aspekter/relationer mellan teorier styrdokument och pedagogiska, didaktiska perspektiv och matematisk kunskap. LÖFA3 Lek, lärande och omsorg 3 för Innehåll: Teorier om lek, lärande och omsorg i relation till styrdokument och did. kon-sekvenser för barns möjligheter till Lärandemålen följer innehållet. Kursens lärandemål är riktade mot olika relationer mellan teorier styrd dokument och didaktiska förhållningssätt lekbaserad verksamhet LÖFA4 Interkulturella perspektiv 1 för Innehållsligt fokus på interkult. perspektiv och arbetsformer; Effekter av social kategorisering inom utbildning och samhälle. I kursens lärandemål uttrycks explicit sociala strukturers inverkan på bl.a. livsvillkor och utveckling. Ett tydligt framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LÖFA5 Konstarter estetik och lärande 2 för Innehållsligt: Barns lärande i olika konstarter. Samhälleliga villkor som påverkar förutsättningar för lärande I lärandemål uttrycks explicit samhälleliga villkor som påverkar barns möjligheter till deltagande i estetisk verksamhet Ett tydligt framskrivet lärandemål, som är likvärdigt med innehållet, leder till att kursen skulle kunna märkas som HB relaterad LÖFA6 Hållbar utveckling och globala perspektiv 1 för Innehållsligt: HB och globala persp. för fö.läraren som samhällsmedborgare och verksamhet i fö och fö.klassen. Hållbar utveckling som begrepp med fokus på såväl ekologisk,- ekonomisk-som social hållbarhet. Kursen kan märkas som HBM fokuserad.

16 16 Resultatet från översynen av kursplaner i Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Kurs kod LRK1 G Kursnamn Lärande, utveckling och didaktik 1 för lärare i fritidshem Innehåll och Lärandemål Fokus på läraruppdraget; det ped.och did uppdraget specifikt mot barns rätt till inflytande och delaktighet. Kriterier för HBM 8: Ledarskap formar mänskligt beteende 6. Värderingar, kultur och etik HBM Ett tydligare framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som HBM relaterad LRK4 G Lärande, utveckling och didaktik för lärare i fritidshem Fokus på Värdegrundsfrågor relaterat till läroplan; intersektionalitet som grund för utveckla demokratiska värderingar Explicit fokuserad på Värderingar (6) en handlingskompetens utifrån examensmål för lärarutbildning. Kursen kan märkas som HBM fokuserad LRK8 G Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete för lärare i fritidshem Inh. fokus på vet. kompetens i relation till grundlärares ansvar för systematiskt kvalitetsarbete samt etiska aspekter Lärandemålen återspeglar inte denna handlingskompetens Vet. kompetens som relevans för pedagogisk ledarskap (8) Etiska aspekter nämns som vetenskaplig term men är inte relaterat till något Ett tydligare framskrivet lärandemål med klarare samband till innehållet leder till att kursen skulle kunna märkas som HBM relaterad LRFP1 Fritidshem som social praktik för lärare i fritidshem Inh fokus på Fritidshem som social praktik/fritid och som samspel mellan samhällets olika fritidsarenor /stöd i styrdokument kriterier som människors möjlighet till goda livsvillkor (5) samt till Styrdokument /värderingar (6) Ett tydligare framskrivet lärandemål med klarare samband till innehållet leder till att kursen skulle kunna märkas som HBM relaterad LRFP2 Kultur och kreativitet för lärare i fritidshem Olika perspektiv på begreppen kultur och estetik; fritidshemmets kultur uppdrag; barns och ungas rättigheter i förhåll. till fritidshemmets. kulturuppdrag Explicit fokuserad på Värderingar, kultur och etik (6) samt Explicit fokuserad på kulturuppdraget för Fritidshemmet Kursen kan märkas som HBM fokuserad

17 17 LRFP3 Barns uppväxt och fritid i närmiljön för lärare på fritidshem Fritidserbjudande i samhället; forskning om barn som konsumenter. och Grundlärares hälsofrämjande uppdrag konsument i samhället och politisk styrning (kriterium 7, Konsument..) Detta är däremot inte tydligt i lärandemålen Ett tydligare framskrivet lärandemål med klarare samband till innehållet leder till att kursen skulle kunna märkas som HBM relaterad LRFP4 Barns digitala mediakulturer för lärare i fritidshem Innehållsligt fokus på barns delaktighet i digitala kulturer samhälleliga, sociala processer. I lärandemålen finns därtill skolans uppdrag, juridiska frågor och skolans värdegrund skolans värdegrund (kriterium 6) Detta fokus är implicit uttryckt i innehållet. Ett tydligare framskrivet lärandemål med klarare samband till innehållet leder till att kursen skulle kunna märkas som HBM relaterad LRFP6 Utomhuspedagogik för lärare i fritidshem Fokus på barns lärmiljöer på skolgården och i närsamhället; naturfostran i svensk/nordisk tradition samt begreppet Hållbar utveckling begreppet hållbar utveckling i såväl innehåll som lärandemål relaterat till pedagogisk verksamhet. Ett vidgat globalt perspektiv är implicit uttryckt. Ett tydligare framskrivet lärandemål: med relation till ett vidgat globalt perspektiv - leder till att kursen skulle kunna märkas som LRVU1 Verksamhetsförlagd utbildning 1 för grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem Fokus på hur aktuella styrdokument bildar ramar för uppdraget att stödja barns lärande och utveckling i vid mening. arbetet i fritidshem med stöd i aktuella styrdokument, vilket implicit kan tolkas som Värderingar, kultur, etik, etc. Ett tydligare framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LRVU2 Verksamhetsförlagd utbildning 2 för grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem Innehållsligt fokus på pedagogiskt ledarskap fritidshemmets uppdrag Explicit uttryckt i innehållet men implicit tolkat i lärandemålen Ett tydligare framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som LRVU3 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem Innehållsligt fokus på pedagogiskt ledarskap. läroplanens mål Explicit uttryckt i innehållet men implicit tolkat i lärandemålen Ett tydligare framskrivet lärandemål leder till att kursen skulle kunna märkas som

18 18 LRVU4 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för grundlärarprogram med inriktning mot arbete i fritidshem Innehållsligt fokus på helheten och komplexitet i lärarens uppdrag och profession. kompetens i relation till examensmålen för grund.lär progr. Resultatet från översynen av kursplaner i Mastersprogram och fristående kurser Kurs kod Kursnamn Innehåll och Lärandemål Kriterier för HBM HBM PDA5 PDA53 En introduktion till barnungdomsvetenskap Estetiska och kreativa lärprocesser Innehållsligt fokus på forskningsfältet barnoch ungdoms vetenskap: Lärande och inst. (Tema I) och Globalisering (tema II). Lärandemål saknas för Tema II Innehållsligt fokus på Barn som aktiva kulturskapare i ett mångkontextuellt samhälle. Vidare Estetiska lärprocesser som gränsöverskridande processer Hållbarhet inom vetenskaplig forskning tydliggörs. Ett explicit fokus riktas mot etik i forskningsfältet. Lärandemålen är i hög grad formulerade i kunskapstermer som inte speglar mångkulturella och gränsöverskridande innehållsliga aspekter. Explicit riktas enstaka innehållsliga fokus mot ex. Värderingar, kultur och etik (kriterium 6) Ett tydligt framskrivet lärandemål knutet till Globalisering skulle kunna leda till att kursen kan märkas som HBM relaterad PDA54 Metod och metodologi Fokus i innehållet riktas mot centrala metoder inom det barn-och ungdom.vet fältet etiska implikationer inom den veten. disciplinen. Inga explicita utryck som kan tolkas som Hållbarhetsperspektiv relateras till den vetenskapliga processen PDA55 Interkulturell Innehållsligt fokus på Lärandemål explicit Ett tydligt framskrivet

19 19 pedagogik teorier kring invandring och flyktingskap; kulturella och strukturella faktorers inverkan..på indiv. lärande och utveckling samt hanteras i komplex. sammanhang i framtida forskn. och utv.arbete. I lärandemålen saknas komplexitet i ett framtidperspektiv relaterade till Värderingar, kultur och etik (6) men målen överensstämmer inte till fullo med innehållet. lärandemål knutet till interkulturalitet i komplexa sammanhang skulle kunna leda till att kursen kan märkas som PDA56 Metod och metodologi, fördjupningskurs Innehållsligt fokus på pedagogisk forskning med fokus på barns och ungas lärande. vetenskaplig etisk hållbarhet men Inga explicita utryck som kan tolkas som Hållbarhetsperspektiv relateras till den vetenskapliga processen PDA57 Policy och systematiskt kvalitetsarbete Fokus på analys av policy och styrdokument i relation till systematisk kval.arbete. Lärandemålen närmast identiska med innehållet. kritiskt förhållning till processer för policy och politisk styrning; läraruppdragets innebörd och komplexitet; relation till läroplanens mål. Utrycken är inte explicit relaterade till vare sig ledarskap, mänskligt beteende eller sociala villkor. Ett tydligt framskrivet lärandemål knutet till ex. ledarskap, mänskligt beteende eller sociala villkor i såväl innehåll som lärandemål skulle kunna leda till att kursen kan märkas som HBM relaterad PDA58 Teoretiska perspektiv på lärande och kunskap Fokus på teorier om lärande och kunskap i epistemologiska frågeställningar. Organisering av utbildning utifrån olika teor. Aspekter och perspektiv. Lärandemålen knutna till innehållet. Explicit fokus på teoretiska perspektiv på kunskap och lärande. PDA512 * Att forska om barn och barndom Innehållets beskrivs som olika teman som bl.a etiska dimensioner

20 2 perspektiv och metoder byggs upp frågor om och runt forskningsprocesser då barn är involverade som subjekt resp. agent inom den veten. disciplinen. Inga explicita utryck som kan tolkas som Hållbarhetsperspektiv relateras till den vetenskapliga processen PDA 513 * Fördjupning av taloch skriftspråklärande i förskola.. Innehållet beskrivs i flera huvudområden: Skriftspråklärande; Vet.metod. skrift.språk.lärandes relationer till samhällsuppdrag; lärande om omvärlden, ex. hållbar utv., mångfald, genus. Kursen kan märkas som.. PDA514 Fördjupning i förskolans, förskoleklassens och de tidiga skolårens matematik Innehållsligt fokus relationen barn, matematik, styrdok. och lärares didaktiska överväganden i de ped. verksamheterna. I innehållet uttrycks explicit olika aspekter av matematik som ex. mångfald, intern. förhållanden, hållbar utveckling. Dessa aspekter saknas i lärandemålen PDA518 PDA 521 Children s play and learning in a goaloriented practice Masteruppsats II i de tidiga barnaårens pedagogik och didaktik Saknas Saknas utformning inte Hb granskas Innehållsligt fokus att under handledning genomföra en vetenskaplig undersökning inom huvudområdets kunskapsområde. I lärandemålen finns inga explicita utryck som i förhållande till Hållbarhetsperspekti v utformning inte Hb PDA522 Masteruppsats III i de tidiga barnaårens pedagogik och didaktik Innehållsligt fokus att under handledning genomföra en vetenskaplig undersökning inom huvudområdets kunskapsområde. etiska frågor inom forskning. Inga explicita utryck som kan tolkas som Hållbarhetsperspektiv relateras till den vetenskapliga processen PDA523 Masteruppsats i Barn och ungdomsvetenskap Innehållsligt fokus att under handledning genomföra en etiska frågor inom forskning.

21 21 vetenskaplig undersökning inom huvudområdets kunskapsområde. Inga explicita utryck som kan tolkas som Hållbarhetsperspektiv relateras till den vetenskapliga processen Kursko d PDA53 Kursnamn Fritidspedagogik som vetenskapligt område Innehåll och Lärandemål Innehåll fokuserar på fritid som vetenskapligt område i förhållande till fritidshemmets verksamhet. Kriterier för HBM I innehållet uttrycks explicit bl.a. område som Samhälleliga föreställningar om fritidshem och dess verksamhet. I lärandemålen finns inga explicita utryck i förhållande till Hållbarhetsperspektiv HBM Ett tydligt framskrivet lärandemål knutet till ex. föreställningar i samhället om fritidshemmet och dess förändringar skulle kunna leda till att kursen kan märkas som PDA531 Vardagsliv och fritid i det senmoderna samhället Innehållsligt vidgas och fördjupas kunskaperna om barns och ungas fritid. I innehållet uttrycks explicit hur den snabba samhällsomvandlingen har lett till förändrade möjligheter och konsekvenser för barn och ungas vardagsliv och fritid. Ett tydligt framskrivet lärandemål knutet till ex. samhällets snabba omvandling skulle kunna leda till att kursen kan märkas som I lärandemålen finns inga explicita utryck för denna omvandling i förhållande till Hållbarhetsperspektiv PDA541 Ungdomsforskning Innehållsligt fördjupa kunskaperna om ungdomstiden och begreppet ungdom bl.a. hur samhälleliga maktordningar inverkar på ungdomars identiteter, vardagsliv och lärande. I lärandemålen finns explicit utryck för hur inflytande i Ett tydligt framskrivet lärandemål knutet till relationen mellan samhälle och människa skulle kunna leda till att kursen kan märkas som

22 22 samhället av olika slag formar och påverkar mänskligt beteende. PDA542 Norm, normalitet och normkritisk pedagogik Innehållsligt ge en introduktion i forskningsområdet norm, normalitet och normkritisk pedagogik. hur normer i samhället utvecklas, uttrycks i samhället och påverkar barn och unga. Ett tydligt framskrivet lärandemål knutet till relationen mellan samhällsnormer och människan skulle kunna leda till att kursen skullekunna märkas som MBA2 Ett globalt perspektiv på förskola och tidiga åldrar i skolanlärande för hållbar utveckling Ämnesdidaktiskt innehåll handlar om att reflektera över olika innehåll som utifrån lokala, globala perspektiv och arbetssätt gynnar lärande för hållbar utveckling hållbarhet med fokus på begreppet Hållbar utveckling (kriterium 1) Kursen kan märkas som HBM fokuserad. Använda källor På GU:s, LUN:s, UFN:s och IPKL:s hemsidor har följande källor används: Vision22 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling (Beslutad av rektor Reviderad ) Kriterier för märkning av kurser och utbildningsprogram vid Göteborgs universitet med inriktning mot hållbarhet (enligt Missiv ) LUNS: s strategiska satsning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (presenterad i Delrapport 1). Beslut om Hållbarhetsarbete inom UFN och IPKL. Vidare har läroplanerna Lgr11 och Lpfö 98, reviderad 21 hämtats från Skolverkets hemsida.