Tyresö gymnasiums. Likabehandlingsplan. och. Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Tyresö gymnasiums Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

2 Vision En grundläggande mänsklig rättighet är den enskilda individens rätt till lika behandling. Alla elever i skolan har samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever och all personal har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. All personal och alla elever har ett gemensamt ansvar och arbetar tillsammans för att förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. All personal arbetar aktivt och målinriktat för en trygg psykosocial lärandemiljö där trivsel, trygghet och goda relationer är i fokus. Varje tendens till upplevd kränkning, diskriminering eller trakasserier ska resultera i en reaktion. Alla elever blir uppmärksammade, sedda och bekräftade. Det dagliga arbetet genomsyras av respekt för den enskilda individen och baseras på den värdegrund som anges i gällande läroplaner. Alla elever ska lära känna andra människors sätt att vara och tycka, samt tränas i att känna acceptans och respekt för dessa. Eleverna ska tränas i att vara lyhörda för andras synsätt och i att hantera konflikter. Mål All personal och alla elever på skolan ska visa varandra respekt i samtal och bemötande oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. All personal och alla elever på skolan ska visa förståelse för att vi är olika och har rätt att ha olika åsikter. All personal och alla elever på skolan ska ställa upp för varandra, verka för god sammanhållning och för en skola fri från rasism, mobbning, trakasserier och diskriminering. All personal och alla elever på skolan ska reagera mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling. 2

3 Lagar Diskrimineringslag (2008:567) trädde i kraft 1 januari 2009 och har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Därefter har det kommit tillägg och ändringar där den senaste (2014:958) som började gälla 1 januari 2015 dels innebär att bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering, dels att ordet funktionshinder ersätts med funktionsnedsättning. Skollag (2010:800) 1 kap. 2 innebär att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan: 1. Främja jämställdhet mellan könen 2. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden 3. Följa arbetsmiljölagen Diskrimineringsgrunderna Det finns, enligt ovan diskrimineringslag, sju diskrimineringsgrunder och dessa definieras alltså enligt: Kön, biologiskt kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som det könsnormativa kvinna eller man eller genom sin klädsel, sitt kroppsspråk, beteende eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än sitt biologiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning (lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktionsnedsättning, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder, uppnådd levnadslängd Det finns olika typer av kränkande behandling, till exempel att skolan behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 3

4 Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas och missgynnandet har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna (se ovan). Indirekt diskriminering innebär att alla behandlas lika, till exempel när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. T ex kan det handla om att toaletter alltid är markerade med man eller kvinna. Detta innebär att elev eller personal som identifierar sig som annat kön än det medfödda könet, inte välkomnas in på någon toalett. Trakasserier och kränkande behandling är när en elevs värdighet kränks på grund av andras uppträdande. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (sparkar, slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, gliringar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, alla går när man kommer, grimaser) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, text- och bildmeddelanden via mobil, video, chat och meddelanden på olika digitala mötesplatser) Trakasserier är ett uppträdande som kränker, alltså nedvärderar, en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är en upplevelse om ett uppträdande som kränker, alltså nedvärderar, en elevs värdighet, behöver inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Mobbning, eller kränkande särbehandling, kan definieras som att en person blivit utsatt för kränkningar och/eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Det finns en maktobalans mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Likabehandlingsplanen en samverkan Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling är framtagen och utformad av personal och elever på Tyresö gymnasieskola. Under 2015/2016 har likabehandlingsplanen reviderats. Likabehandlingsplanen en samverkan bygger på att vi jobbar tillsammans, personal och elever. 4

5 Uppföljning och kartläggning av Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015/2016 på Tyresö gymnasium Under hösten 2012 kartlade Tyresö gymnasium olika forum och fysiska platser där elever kunde känna sig otrygga eller där det fanns risk för kränkande behandling. Detta arbete resulterade i att följande fokusområden identifierades: många korridorsytor och flera våningsplan kafeterian utanför entrédörrarna arbetsförlagd utbildning/praktik studiebesök sociala medier nätmobbning i samband med att vi tvingas att avvisa obehöriga personer i samtal med elev där förväntade studieresultat inte uppnås när aktiviteterna är fria och gruppindelningar ska göras, så att ingen känner sig utanför eller påhoppad En uppföljning av områdens aktualitet som otrygga genomfördes våren 2014 och under läsåret 2015/2016. Särskild riskbild på Tyresö gymnasium Enligt den senaste uppföljningen tycker de flesta elever att skolan känns trygg och att personal finns närvarande. Platser som har identifierats utifrån en särskild riskbild är: Toaletterna vid Wättingeentrén känns stökiga och otrygga att använda. Entrén vid Wättinge/mot bussarna och entré vid Aulan som ofta står öppen. Obevakade entréer. Okända, externa besökare som hyr lokaler hos oss. Vi har inte koll på vilka de är. Rökare som står utanför entréer och röker samt öppnar entéer, låter dessa stå öppna. Elever som kommer till skolan för att göra upp. Inbrott genom fönster och dörrar som är enkla att bryta upp. Buskörning med bilar på vägen från Granängsringen ner mot Aulan. Elever befinner sig på taket. Dålig belysning från skolans entréer till busshållsplatsen. Insatser, aktiviteter och utvärdering Uppehållsrum där eleverna kan umgås på ett tryggt sätt skulle kunna inrättas på olika platser i skolan, gäller särskilt Wättingedelen. Personalnärvaro i hela fastigheten. Byte av undermåliga ytterdörrar till inbrottssäkra ytterdörrar. 5

6 Galler på vissa av de fönster som är placerade på marknivå. Ökad punktbelysning och belysning som är sensorstyrd. Entréer ska vara låsta, passerkort eller nyckel ska användas för in-/utpassering. Alla besökare eller externa ska anmäla sig i receptionen för att få en besöksbricka. Farthinder bör sättas upp i vägbanan, på vägen från Granängsringen ner mot Aulan. Hinder så att det inte är så lätt att ta sig upp på taket. Öka belysningen och laga trasiga lampor från skolans entréer till busshållsplats och parkering. Fortsatt gemensamt värdegrundsarbete. Gemensam utvärdering av arbetsmiljön bland elever och personal minst en gång per termin. Vi fortsätter utveckla arbetet med elevråd och skolråd för ökat elevinflytande. Främjande och förebyggande arbete All personal ska agera och ingripa vid en händelse/störning som inte är i överensstämmelse med vår plan mot kränkande behandling. Det innebär att alla i skolan aktivt ska motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Vuxna visar var gränserna går, det vill säga vad som är accepterat beteende och vad som inte är accepterat. Skolans personal måste vara ett föredöme och behandla alla med respekt. Vuxna ska vara extra vaksamma i kommunikationen med elever, till exempel genom att undvika sarkastiska eller ironiska kommentarer eftersom sådana lätt kan missförstås. Skolledningen Skolledningen har det yttersta ansvaret för arbetet mot alla former av kränkande behandling och ska tydliggöra skolans arbete kring detta. Likabehandlingsplanen ska hållas aktuell och ska vara ett levande verktyg i skolans dagliga arbete. Information ska gå ut till all personal och alla elever. All personal på skolan ska ha den kompetens man behöver. Skolledningen ansvarar för att likabehandlingsplanen uppdateras varje år. Kompetensutveckling i likabehandling ska tillgodoses inom ramen för den gemensamma kompetensutvecklingen. Skolmiljön för elever med funktionsnedsättning ska vara anpassad efter vars och ens behov både när det gäller den fysiska miljön och den sociala lärandemiljön. Mentorstid ska schemaläggas, 30 minuter varje vecka. Rektor ska informera om likabehandlingsplanen på föräldramötet för årskurs 1 samt på skolans hemsida, där även en aktuell likabehandlingsplan finns upplagd. Alla ärenden som rör kränkning och diskriminering dokumenteras. Dokumenten förvaras i arkivskåpet. Skolans mål och förebyggande arbete för likabehandling ska följas upp varje år. 6

7 Program- och arbetslagen Vid program- och arbetslagsmöten och möten med elevhälsoteam ska frågor om elevers trivsel, likabehandling, diskriminering och kränkande behandling uppmärksammas och åtgärder vidtas vid behov. Program- och arbetslaget ska vid varje läsårsstart diskutera och gå igenom likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling så att den är aktuell för alla. Program- och arbetslagen ska planera någon årskursblandad undervisningsaktivitet per läsår. Enkätresultat följs upp av program- och arbetslagen under planeringsveckan i augusti. Med utgångspunkt från frågan om gemenskap i klassen får program- och arbetslagen i uppdrag att diskutera resultatet. I början av årskurs 1 genomför arbetslaget övningar där eleverna lär känna varandra och arbetar med gruppstärkande övningar. Arbetsgruppen Elevhälsoteam Elevhälsoteamet består av kurator, skolsköterska, minst en representant från skolledningen, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagoger. Teamet träffas varje vecka under läsåret. Arbetsgruppen besöker varje lärararbetslag enligt schema och presenterar sig på skolan på en personalkonferens vid läsårsstart. Kuratorn har ett särskilt viktigt ansvar för arbetet mot alla former av kränkande behandling och ska i olika sammanhang tydliggöra skolans arbete kring detta. Kuratorn har en central roll i ärenden som rör kränkande behandling och diskriminering. Skolsköterskan ansvarar för insamling av hälsouppgifter i årskurs 1, genomför hälsosamtal samt uppmärksammar tecken på diskriminering och kränkande behandling. Skolledningen ansvarar för att alla ärenden som rör kränkning och diskriminering dokumenteras och dessa dokument förvaras i arkivskåpet. Mentor I samband med läsårsstart används några av läsårets första mentorstider till att informera om och diskutera skolans värdegrund, likabehandlingsplan och dess åtgärder samt rutiner vid kränkande behandling. Elever som råkar ut för kränkande eller diskriminerande behandling ska alltid veta vem de kan vända sig till för att få hjälp. På mentorstid ska eleverna arbeta med likabehandlingsplanen. Synpunkter lämnas till skolledningen. Mentorerna har ansvar för att mentorstid genomförs enligt schema. 7

8 Det är viktigt att ägna tid åt att kartlägga om det finns otrygga platser i skolbyggnaderna och i så fall var och vid vilka tidpunkter. Mentor redovisar vårens enkätresultat. Resultat diskuteras i klasserna på mentorstiden i september. Mentorn har kontinuerligt samtal med elever under terminen, dels mentorsamtal och dels utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen hålls en gång per termin samt vid behov. Samtalen förs, med utgångspunkt från den individuella studieplanen, kring studiesituationen, trivseln i skolan med mera. Frågor ska ställas om trivsel och delaktighet. Vårdnadshavare bjuds in att delta under utvecklingssamtalen. Hög frånvaro kan vara ett tecken på att en elev är utsatt för kränkande behandling. Mentor ska vara observant på att alla elever har någon att äta lunch med. Mentor ska gå igenom skolans ordningsregler med alla elever. De ska känna till dem och ha skrivit under vår blankett Ordningsregler på Tyresö gymnasium. Mentor ansvarar för att aktiviteter för årskurs 1 med lekar och gruppstärkande övningar genomförs. Åtgärder i enskilda ärenden ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Mentor ansvarar för att alltid kontakta vårdnadshavare vid incident (alla incidenter ska rapporteras). Undervisande lärare Likabehandlingsperspektivet ska genomsyra all undervisning. Undervisande lärare ska reagera mot kränkande kommentarer och handlingar. Läraren ska skapa medvetenhet om normer, vara medveten om sina egna och sträva efter att ge exempel som inte faller under norm. Alla ska ha en självklar tillhörighet och ingen elev ska kunna väljas bort. Gruppindelningar görs av undervisande lärare, som också kan styra placeringar i klassrummet, för att på så sätt skapa möjligheter för alla att lära känna varandra. Idrottslärarna, tillsammans med all personal ansvarar för trivsel och ett gott beteende i omklädningsrummen. Undervisande lärare gör motsvarande vad gäller yrkesprogrammen. Vid planering av skolresor och studiebesök ska elever med särskilda behov och förutsättningar uppmärksammas. Undervisande lärare informerar alltid elevs mentor om eventuell incident. Övrig personal Likabehandlingsperspektivet ska genomsyra hela verksamheten. Alla som jobbar på skolan ska reagera mot kränkande kommentarer och handlingar. All personal som 8

9 jobbar på skolan ska bidra till att skapa medvetenhet om normer, vara medvetna om sina egna och sträva efter att ge exempel som inte faller under norm. Alla elever ska lära känna andra människors sätt att vara och tycka, samt tränas i att känna acceptans och respekt för dessa. Eleverna ska tränas i att vara lyhörda för andras synsätt och i att hantera konflikter. Alla ska ha en självklar tillhörighet och ingen elev ska kunna väljas bort. Mentor ska alltid få information om eventuell incident i vilken elev är inblandad. Elever Elever på Tyresö gymnasium ska agera vid en händelse/störning som inte är i överensstämmelse med vår likabehandlingsplan. Alla elever har ett eget ansvar för sina handlingar och ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Alla ska ta ett personligt ansvar för att se till att ingen hamnar utanför gruppen. Att rapportera om mobbning eller kränkande behandling är inte skvaller utan ett ansvar som elev. Eleverna i klassen är gemensamt ansvariga för att alla har någon att äta lunch med. Elever hjälps åt att informera berörd mentor om eventuell incident som sker i skolans utrymmen t ex sal eller verkstad. Övrigt Uttryck för diskriminering eller kränkande behandling, till exempel klotter, dokumenteras och anmäls för skyndsam borttagning. Under vårterminen genomförs regelbundet ett antal elevenkäter. 9

10 Handlingsplan vid mobbning/kränkning/diskriminering, elev elev (Rektor i text nedan betyder Programansvarig rektor.) 1. a) Elev som utsätts för eller får kännedom om mobbning/kränkning/diskriminering informerar någon i personalen, som rapporterar till mentor samt rektor. b) Personal som får kännedom om mobbning/kränkning/diskriminering informerar mentor och rektor. 2. Rektor, i samråd med kurator, samlar information om vad som har hänt och fattar beslut om åtgärd och vem som agerar. Dessa åtgärder kan vara: - samtal med den som är utsatt - samtal med den som utfört kränkningen/mobbningen/diskrimineringen - samtal med de inblandades vårdnadshavare - information till berörda lärare - stödsamtal med kurator 3. Rektor följer upp vidtagna åtgärder tillsammans med mentor och kurator. 4. Rektor ansvarar för uppföljning med berörda elever, vårdnadshavare och personal. Alla inblandade dokumenterar sina åtgärder; rektor ansvarar för sammanställning av dessa. Rektor ansvarar för att alla åtgärder dokumenteras. Rektor ansvarar för att färdigbehandlade ärenden ska följas upp en tid senare för att säkerhetsställa att problem verkligen är lösta. Rektor ansvarar för att rapportering sker till Utvecklingsförvaltningens stab som rapporterar till nämnd. Den som anser sig vara utsatt för brott kan polisanmäla detta, antingen själv eller med hjälp av skolan. Skolan har ingen skyldighet att polisanmäla en elev som misstänks ha begått ett brott; en bedömning måste göras i varje enskilt fall om detta ska ske eller inte. Handlingsplan vid mobbning/kränkning/diskriminering, personal elev (Rektor i text nedan betyder Programansvarig rektor.) 1. a) Elev som utsätts för eller får kännedom om mobbning/kränkning/diskriminering informerar kurator och/eller rektor. b) Personal som får kännedom om mobbning/kränkning/diskriminering informerar rektor. 2. Rektor samlar information om vad som hänt och fattar beslut om åtgärd. Dessa åtgärder kan vara: - samtal med den som är utsatt - samtal med den som utfört kränkningen/mobbningen/diskrimineringen - samtal med den inblandades vårdnadshavare - stödsamtal med kurator 3. Rektor följer upp vidtagna åtgärder. 4. Rektor ansvarar för uppföljning med berörd, vårdnadshavare och personal. Alla inblandade dokumenterar sina åtgärder; rektor ansvarar för sammanställning av dessa. 10

11 Rektor ansvarar för att alla åtgärder dokumenteras. Rektor ansvarar för att färdigbehandlade ärenden ska följas upp en tid senare för att säkerhetsställa att problem verkligen är lösta. Rektor ansvara för att rapportering sker till Utvecklingsförvaltningens stab som rapporterar till nämnd. Den som anser sig vara utsatt för brott kan polisanmäla detta, antingen själv eller med hjälp av skolan. Skolan har ingen skyldighet att polisanmäla en elev som misstänks ha begått ett brott; en bedömning måste göras i varje enskilt fall om detta ska ske eller inte. 11

12 Mål för 2016/ % av eleverna på Tyresö gymnasium ska känna sig trygga. Fortsätta arbeta med trygghet och antirökning utanför entrédörrarna. Sociala medier nätmobbning: öka medvetenheten om de sociala mediernas roll vid kränkningar. Ska diskuteras i undervisning och på mentorstid och även ges kompetensutveckling för personal. Uppföljning och dialog under mentorstid, utvecklingssamtal och på APT. En reviderad likabehandlingsplan under