Yttrande avseende promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt
|
|
- Ann-Christin Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 YTTRANDE 1 (10) Miljöskydd Gertrud Gybrant Miljö- och energidepartementet c/o Rättssekretariatet Regeringskansliet Stockholm Yttrande avseende promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Er beteckning: M2018/01322/R Sammanfattning Länsstyrelsen avstyrker förslaget i sin helhet. De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel och då främst lokaliseringsprincipen och kretsloppsprincipen är grundläggande för bedömning av den miljö- och hälsopåverkan som uppstår vid verksamheter som behandlar avfall. Det är länsstyrelsen Värmlands mening att undantag från anmälnings- respektive tillståndsplikt inte kan meddelas om konsekvenserna av ett sådant undantag medför att de allmänna hänsynsreglerna åsidosätts. Naturvårdsverkets skrivelse saknar vidare en beskrivning av de konsekvenser som undantagen kan medföra avseende skapandet av nya förorenade områden eller genom att föroreningar sprids genom försäljning av produkter som innehåller föroreningar från det ursprungliga avfallet. Det senare torde vara i strid med de målsättningar som finns inom Europeiska Unionen avseende cirkulär ekonomi. Länsstyrelsen Värmland vill också understryka vikten av att säkerställa att det utbyte av information som sker mellan tillsynsmyndigheterna likväl som gentemot verksamhetsutövarna, genom de formaliserade processerna vid hantering av anmälnings- och tillståndsärenden, även fortsättningsvis säkerställs. Detta är till nytta för den som vill påbörja en åtgärd eller en verksamhet likväl som det innebär en hushållning med myndigheternas resurser då dubbelprövningar kan undvikas. Länsstyrelsen Värmland har positiva erfarenheter av att samråda med Trafikverket i tidigt skede. Detta kan medföra att icke-förorenade massor, som det är brist på för anläggningsändamål, kan återvinnas inom ramen för befintlig lagstiftning. Naturvårdsverket förslag på ändring i lagstiftningen innebär ingen förbättring i detta avseende. Länsstyrelsen ser dock att behovet av sådana massor kan variera över tid varför Länsstyrelsen föreslår att Naturvårdsverket får i uppdrag att se över om det är möjligt att genomföra en ändring i miljöprövningsförordningen där icke förorenade massor kan lagras inför återvinning för längre tid än tre år. Postadress: Länsstyrelsen Värmland, KARLSTAD Besöksadress: Våxnäsgatan 5 Telefon: (växel) Fax: E-post: varmland@lansstyrelsen.se
2 YTTRANDE 2(10) Synpunkter utifrån miljöbalkens kapitel 2 kapitlet Miljöbalken De allmänna hänsynsreglerna i andra kapitlet miljöbalken utgör grundprinciperna för tillämpning av miljöbalken med förordningar och föreskrifter. Det är länsstyrelsen Värmlands ståndpunkt att tillämpning av dessa principer väger tyngre än möjligheten att inom ramen för den gemensamma EU-lagstiftningen göra undantag från skrivningar i vissa förordningar och föreskrifter. Såvitt länsstyrelsen Värmland kan utläsa innebär Naturvårdsverkets förslag att dessa principer frångås. Lokaliseringsprincipen Val av plats ska ske utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter ges verksamhetsutövaren möjlighet att definiera en sådan plats, inte bara utifrån ett rent praktiskt verksamhetsperspektiv men också utifrån de övriga prövningar som kan vara nödvändiga utifrån andra kapitel i miljöbalken såsom exempelvis anmälan om vattenverksamhet och artskyddsdispens. Processerna vid anmälan och tillstånd ger tillsynsmyndigheterna möjlighet att informera verksamhetsutövaren om dessa ytterligare prövningar som då i många fall kan integreras i beslutsprocessen. Med detta menas exempelvis frågor som rör strandskydd, artskydd, fornlämningar, biotopskydd, vattenverksamhet, skydd för landskapsbild, grundvattenförekomster, och föreskrifter i detaljplan. Se exempelvis dom M i Svea Hovrätt angående hantering av massor i täkt där verksamheten förbjöds på grund av specifika förutsättningar på platsen. Det är mycket ovanligt att en verksamhetsutövare har denna helhetsbild för att kunna göra en fullständig bedömning av bästa platsen för verksamheten. Information som förmedlas från myndigheterna i dessa processer är alltså helt nödvändig för tillämpning av lokaliseringsprincipen i praktiken. Informationen är också viktig för att hushålla med statens och kommunernas resurser för att undvika kostsamma prövningar i efterhand istället för att dessa prövas i en och samma process eller att verksamhet påbörjas utan att samtliga prövningar som krävs är gjorda. Varje plats är unik även om verksamheten som sådan bedrivs på likartat sätt. Att formulera allmänna regler som ska täcka upp för alla variationer som kan uppkomma i val av plats skulle innebära en omfattande reglering som inte skulle förenkla för verksamhetsutövaren. Om myndigheternas möjlighet till tidig information om platsens begränsningar i förhållande till verksamhetens behov tas bort skulle det kunna leda till att fler ärenden lämnas till åklagare. Vad beträffar dom M är det oklart om Svea Hovrätt tagit del av de begränsningar som gäller avseende vägområde i Väglag (1971:948) i sin tolkning av begreppet på den plats där grävningen utfördes i. Avfall som placeras utanför vägområdet (utom fastställd vägplan) kan inte anses vara på samma plats då verksamheten då inte omfattas av den prövade och
3 YTTRANDE 3(10) fastställda vägplanen. Det kan också vara mycket varierande förutsättningar inom en hel kilometer från fastställd vägplan - se ovan angående varje plats unika förutsättningar. Fastställande av vägplan jämställs enligt väglagen med tillstånd enligt miljöbalken. Om principen på den plats där grävningen utfördes även skulle innefatta tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken skulle detta innebära mycket stora konsekvenser där exempelvis ny verksamhet för behandling av avfall skulle kunna etableras inom 1 km från ursprungsverksamheten utan föregående anmälan eller ansökan om tillstånd. Att tolka det som att alla massor som grävs upp inom vägplanens område fritt kan placeras inom en kilometer från vägområdet skulle kunna ge stora konsekvenser för både natur- och kulturmiljö. Länsstyrelsen ser det dock som angeläget att Naturvårdsverket ges mandat att genom föreskrifter fastställa vad som avses med undantaget i 11 Avfallsförordning (2011:927) avseende på den plats. Alternativt begära vägledning från EU-kommissionen. Försiktighetsprincipen Processen vid anmälan och tillstånd ger prövningsmyndigheterna stora möjligheter att tillämpa denna princip och anpassa försiktighetsmåtten efter verksamhetens art och den aktuella platsen. Det är viktigt att den möjligheten kvarstår för tillämpning av försiktighetsprincipen. Det är också viktigt att allmänna regler inte överreglerar frågor som inte är av betydelse i det enskilda fallet. Detta skapar då onödig byråkrati. Kretsloppsprincipen Grunden i miljöbalkens andra kapitel 5 samt i 15 kapitlet 10 är att avfallshierarkin tillämpas. Detta är i enlighet med lagstiftningen inom den Europeiska unionen. Avfall ska i första hand återanvändas eller återvinnas och i sista hand bortskaffas. Det är också tydligt att verksamhetsutövaren har en skyldighet att hushålla med råvaror och energi. Definitionen av avfall återfinns i MB 15:1 och i 6 framgår vad som menas med att behandla avfall, d.v.s. återvinna avfall och att bortskaffa avfall. Såvitt länsstyrelsen har tolkat Naturvårdsverkets skrivelse avser inte Naturvårdsverket att reglera andra verksamheter än de verksamheter som hanterar avfall. Länsstyrelsen kommer därför att under nedanstående rubriker utgå från att avfallsdefinitionen är tillämpbar i samtliga fall där Naturvårdsverket föreslår undantag från tillstånds- och anmälningsplikten. Detta innebär också att definitionerna på återvinning och bortskaffning av avfall ska tillämpas. Begrepp som rör produkter som till exempel användning se sidan 21 rubrik är alltså inte ett tillämpligt begrepp avseende hantering av avfall. Återvinning innebär alltid att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material. Nyttobegreppet tillsammans med kravet på att det ska användas som ersättning för något annat material innebär att det måste finnas ett uttalat syfte med användningen av avfallet. När det saknas syfte omfattas
4 YTTRANDE 4(10) verksamheten av definitionen bortskaffning i miljöbalken. När det rör sig om bortskaffning anser Naturvårdsverket att det alltid är fråga om tillståndspliktig verksamhet (undantaget avfallsslag som kan undantas enligt deponeringsdirektivet), se rubrik Deponidirektivet sidan 12. Samtidigt anser Naturvårdsverket att den bortskaffning som avses i dom M inte ska omfattas av vare sig tillstånds- eller anmälningsplikt. Länsstyrelsen kan inte följa logiken i Naturvårdsverkets resonemang eftersom det avfall som avses i domen inte är ett avfallsslag som omfattas av undantagen i deponeringsförordningen. Domstolens allmänna resonemang om användning av massor kan alltså inte tillämpas gentemot den lagstiftning som idag gäller då användning saknar legaldefinition i förhållande till avfallsbegreppet. Naturvårdsverkets förslag på att sådan verksamhet varken ska vara tillstånds- eller anmälningspliktig skulle kräva ändring av begreppet återvinning inte bara i svensk lagstiftning utan också på EU-nivå. Alternativet är att införa det undantag som finns i deponidirektivet men som Naturvårdsverket inte förordar. Länsstyrelsen Värmland vill dock särskilt framhålla att det viktigaste ur ett hushållnings- och kretsloppsperspektiv är att icke förorenade massor verkligen återvinns då det är brist på sådana massor. Detta måste ses som en korrekt tillämpning av både 2 och 15 kapitlet miljöbalken. Behovet av sådana massor kan dock variera över tid och hänger samman med kommunernas detaljplanering och statens och kommunernas infrastrukturplanering. Lagring som en del av att samla in avfall (mellanlagring) av massor som ska återvinnas kan då behöva förlängas betydligt från dagens gräns på tre år innan verksamheten anses vara bortskaffning. En sådan förändring i miljöprövningsförordningen skulle vidare minska risken för långa och energikrävande transporter av avfallet. Länsstyrelsen anser därför att denna möjlighet till förlängd lagring av icke förorenade massor till återvinning bör utredas. 10 kapitlet Miljöbalken Då Naturvårdsverkets skrivelse saknar referenser till miljöbalkens 10 kapitel ser Länsstyrelsen det som angeläget att ge sin syn på konsekvenserna av ett generellt undantag från anmälnings- och tillståndsplikt vid användning av icke farligt avfall för anläggningsändamål. Länsstyrelsen utvecklar sitt resonemang nedan men ser sammanfattningsvis att ett sådant generellt undantag för användning av icke farligt avfall är olämpligt. Naturvårdsverket har meddelat riktvärden för tolkning av 10 kapitlet 11 angående när en förorening kan medföra skada och olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det finns ett mycket stort antal förorenade områden i Sverige och det finns statsbidrag för avhjälpande. De riktvärden som Naturvårdsverket meddelat används som vägledning för när ett område bör omfattas av sanering. Generellt bör inte avfall med föroreningshalter över bakgrundnivå tillföras ett område. Det innebär att för att återvinna avfall för anläggningsändamål på en fastighet bör verksamhetsutövaren ha en mycket god kontroll på
5 YTTRANDE 5(10) föroreningsinnehållet. Kan inte en sådan kontroll säkerställas kan verksamheten förbjudas. Se dom M meddelad vid Mark- och miljödomstolen vid Vänersborg. En sådan kontroll kräver att verksamheten omfattas av Förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll, d.v.s. är tillstånds- eller anmälningspliktig. Användning av icke farligt avfall för anläggningsändamål kan alltså inte omfattas av allmänna regler och försiktighetsprincipen bör tillämpas mycket strikt. Förutom hälso- och miljöpåverkan kan verksamhet där förorenade massor tillförs en fastighet också innebära stora kostnader med administrativa och legala krav på fastighetsägaren. Detta då återvinningen av avfallet kan förorsaka saneringskrav på fastighetsägaren om halterna överskrider gällande riktvärden. Exempelvis kan föroreningshalter över Naturvårdsverkets riktvärden för Känslig Markanvändning (KM) innebära saneringskrav på en privat fastighet. Dessa riktvärden är lågt ställda och många avfallsslag som klassats som icke farligt avfall har föroreningshalter långt över dessa riktvärden. Länsstyrelsen vill också erinra om att det finns icke farligt avfall som har föroreningshalter som ligger över Naturvårdsverkets riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning (MKM). Om sådana massor påförs en industrifastighet föreligger saneringskrav även där, och massorna är helt olämpliga att använda i anslutning till bostäder och liknande. Även tillverkning av jordprodukter, från avfall, kan generera föroreningshalter över KM. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har i ett gemensamt dokument yttrat sig till länsstyrelsen Värmland angående detta, där det framgår att jordprodukter som produceras genom återvinning av avfall, och där jorden säljs till bland annat privatpersoner inte bör innehålla halter över KM. Länsstyrelsen delar Naturvårdsverkets och Kemikalieinspektionens syn på denna fråga. I Naturvårdsverkets skrivelse berörs inte frågan om hantering av avfall i förhållande till skapandet av nya förorenade områden över huvud taget. Detta trots att dessa kostar samhället och verksamhetsutövarna stora summor. Det är vidare allmänt känt att även inerta material som betong kan innehålla relativt höga halter av sexvärt krom och att stenkolstjära i asfalt även i låga halter är cancerframkallande, detta under klassgränserna för farligt avfall. Det är vidare känt att det är svårt att kontrollera föroreningsinnehållet i byggoch rivningsmaterial då det kan variera stort mellan de olika projekten. Branschen har generellt bristfällig kontroll på avfallet och tillsynsmyndigheterna får arbeta hårt för spårbarheten av avfallet liksom för att säkerställa statistiskt säker provtagningen av avfallet. Länsstyrelsen vill erinra om att det finns ett stort tolkningsutrymme i lagstiftningen för bedömning av riskerna vid användning av avfall för anläggningsändamål vilket kan leda till skilda uppfattningar hos tillsynsmyndigheterna. Tolkningsutrymmet följer av de praxisdomar som meddelats i domstol i relation till Naturvårdsverkets riktvärden för förorenade områden, d.v.s. att dessa kan användas i bedömning av föroreningsrisken från avfall för anläggningsändamål, samt i relation till de riktvärden för riskbedömning som Naturvårdsverket presenterat i sin
6 YTTRANDE 6(10) handbok Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, 2010:1. I den senare handboken saknas dock gräns mellan anmälningspliktig och tillståndspliktig verksamhet. En sådan gräns finns dock beskriven i Miljösamverkan Sveriges vägledningsmaterial kring återvinning av massor. Det saknas vidare legaldefinition på rena massor samt icke förorenade massor som öppnar upp för olika tolkningar. Se även här resonemanget i Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Mål nr M Eftersom domstolarna sinsemellan inte resonerar på likartat sätt och i vissa fall inte heller enligt Naturvårdsverkets vägledning blir konsekvensen att tillsynsmyndigheterna får svårt att fatta likartade beslut. Det är länsstyrelsen Värmlands önskan att Naturvårdsverket utreder och föreslår bindande föreskrifter kring begreppet icke förorenade massor (massor med föroreningsrisk mindre än ringa). Detta kan då öppna upp för att anmälningsplikt och tillståndsplikt enligt Miljöprövningsförordningen utgår automatiskt. Dessa ärenden kan då, i de fall det är aktuellt, hanteras som anmälan för samråd enligt 12:6, i de fall då det rör sig om återvinning av avfall. 14 kapitlet Miljöbalken Naturvårdsverket har gett ut en vägledning kring ökad och säker materialåtervinning. Naturvårdsverket har vidare på sin hemsida angett bedömningsgrunder, utifrån avfallsdirektivet end-of-waste -villkor samt praxis, som hjälp för att avgöra om ett avfall efter en återvinningsprocess har upphört att vara ett avfall. Länsstyrelsen anser att detta arbete är väl genomfört och praktiskt tillämpbart både i relation till kapitel 9 och 10 i miljöbalken. Naturvårdsverkets skrivelse saknar dock en beskrivning av avfallets övergång från avfall till produkt, i samband med återvinning så som återvinning definieras i 15 kapitlet miljöbalken. Ett sådant resonemang torde vara helt nödvändigt för att skrivelsen ska kunna motsvara de ambitioner om en cirkulär ekonomi som beslutats om inom den Europeiska Unionens. I skrivelsen framgår inte heller hur föroreningar i asfalt, betong, tegel, och jord som återfinns på EU:s kandidatförteckning för farliga ämnen och som ska tas bort ur kretsloppet ska kunna spåras och omhändertas om anmälnings- och tillståndsplikten tas bort. Dessa kommer då att fritt kunna spridas i miljön utan tillsynsmyndigheternas kännedom. Konsekvenserna både för enskilda och för samhället i stort kan inte överblickas. Se även rubrik ovan avseende kapitel 10 i miljöbalken. Vidare förändras avfallets miljö- och hälsopåverkan vid bearbetning exempelvis genom krossning. Det blir en ökad risk för att föroreningar lakas ut (risk för påverkan på bland annat miljökvalitetsnormerna för vatten) och att det sker en påverkan på människors hälsa vid exempelvis damning. Länsstyrelsen anser att skrivelsen strider mot Naturvårdsverkets vägledningsmaterial kring säker materialåtervinning. Detta då länsstyrelsen tolkar Naturvårdsverkets tidigare vägledningsmaterial som att återvinning bara kan ske om användningen inte leder till allmänt negativa följder för
7 YTTRANDE 7(10) miljön eller människors hälsa. Endast då detta uppfylls kan avfallet ha upphört att vara avfall. Länsstyrelsen anser därför att anmälnings- respektive tillståndsplikten avseende återvinning av avfall för anläggningsändamål respektive mekanisk bearbetning och sortering av avfall bör kvarstå. Detta ger tillsynsmyndigheterna en chans att uppmärksamma om avfallet in till anläggningen har höga föroreningshalter som kvarstår efter behandlingen. Detta ökar möjligheterna för tillsynsmyndigheterna att säkra att inte produkter som sätt på marknaden skapar föroreningar i miljön samt riskerar att skada människors hälsa. 26 kapitlet Miljöbalken Enligt Naturvårdsverket kommer ytterligare en nivå på tillsynen som innebär registrering och allmänna regler inte att medföra ytterligare kostnader för tillsynsmyndigheterna. Länsstyrelsen delar inte denna uppfattning då en ny typ av hantering innebär kostnader för ombyggnad av tillsynsregister, kostnader för registrering, ombyggnad av kommunernas taxesystem med mera. Det är dock oklart hur stor omfattningen på denna registreringsfunktion blir då Naturvårdsverkets skrivelse inte innehåller något underlag på hur många anläggningar som går från U-verksamhet till C-verksamhet eller hur många anläggningar som går från anmälnings- och tillståndsplikt till att endast kräva registrering. Länsstyrelsen anser att ytterligare en prövningsnivå kommer att medföra förvirring och oklarheter för verksamhetsutövarna. Det är inte heller säkert att de som omfattas av allmänna regler verkligen kommer att behöva lämna in mindre mängd material innan de påbörjar verksamheten, den kommer bara att lämnas in inom ramen för en annan typ av system (utifrån de exempel som getts från Finland respektive Danmark i skrivelsen). Det är länsstyrelsen uppfattning att detta endast kommer att skapa onödig byråkrati utan miljöoch kostnadsnytta. Länsstyrelsen vill också erinra om att vissa anläggningar tjänar på att genomgå en tillståndsprocess då ett tillstånd ger verksamhetsutövaren ett skydd gentemot krav och förändringar från omvärlden. För att samordningen och samarbetet tillsynsmyndigheterna emellan samt att länsstyrelsen ska kunna verka i sin roll som tillsynsvägledande myndighet på ett effektivt sätt, är det önskvärt att ha en anmälnings- och tillståndsprocess som möjliggör och främjar sådan samordning och samarbete. Det är ofta i de formella remissförfarandena som tillsynsmyndigheterna uppmärksammar varandra och verksamhetsutövaren på ytterligare prövningar enligt andra kapitel i miljöbalken och frågor som inte belysts i tillräcklig omfattning i underlagen. En registreringsplikt skulle innebära att sådan samordning och samarbete inte kommer att ske i samma utsträckning. Verksamhetsutövarna riskerar också att missa nödvändiga prövningar. En anläggning som endast omfattas av registrering omfattas inte heller av egenkontrollförordningen vilket är olämpligt, se vidare resonemang under ovanstående rubriker angående konsekvenserna för miljö och hälsa. Hur tillsynen ska genomföras i sådana fall är oklart, och det kan antas att mer
8 YTTRANDE 8(10) resurser måste läggas på tillsynen genom förelägganden, bland annat genom förelägganden om kontrollprogram när förordningen inte längre gäller. Det är vidare oklart om samråd enligt 12:6 ska genomföras om verksamheten är registrerad (se vidare skrivningen i 12 kapitlet miljöbalken). I anmälningsoch tillståndsärenden hanteras påverkan på naturmiljön i dessa ärenden. Det vore inte en effektiv hantering vare sig för tillsynsmyndigheterna eller verksamhetsutövaren om det blir dubbelprövning. Det skulle vidare bli oklart vilken myndighet som har tillsynsansvaret, eller om det blir dubbla tillsynsmyndigheter. Generellt rörande framtagande av väg- och järnvägsplaner En plan för väg eller järnväg ska jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken enligt Lag (1995:1649) om byggande av järnväg samt Väglag (1971:948). I samband med prövning av exempelvis en ny väg upprättas en vägplan vilket är en karta över vägen med övriga väganordningar. Till denna vägplan upprättas i många fall en miljökonsekvensbeskrivning. Det är dock bara vägplanen, d.v.s. kartan som är juridiskt bindande. Ofta är det Trafikverket som är ansvarig verksamhetsutövare för dessa vägplaner. Trafikverket är dock inte utförare av det praktiska arbetet utan inför påbörjandet av byggande av vägen upphandlas entreprenör för detta. Länsstyrelsens erfarenhet av granskning av vägplaner och miljökonsekvensbeskrivningar är att detaljeringsnivån på provtagning av marken inför byggnation och ombyggnation varierar stort. Även redovisning av massbalanser och detaljeringsnivån av mängder som återvinns i projektet kontra mängder som kommer att uppstå som överskott är varierande. En tydlig förteckning över mängder som är icke- förorenade, måttligt förorenade (över KM), kraftigt förorenade (över MKM), massor som är så förorenade att de klassas som farligt avfall saknas i många ärenden. När entreprenören påbörjar arbetet kan det då uppstå stora mängder massor som man i byggskedet inte vet hur man ska behandla. Då det är endast kartan som är juridiskt bindande faller också mycket information som presenterats i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning bort då den informationen inte omarbetats till skriftliga rutiner. Det uppstår då kostsamma avbrott i byggande av vägen för att anmäla och söka tillstånd för olika typer av avfallsbehandling samtidigt som verksamheten redan är påbörjad. Länsstyrelsen menar att här finns ett arbete med att förbättra stegen i processen i dessa ärenden samt att förbättra underlagen inför byggandet av väg och järnväg. Här kan länsstyrelsen vara en samrådspart. I Värmland har länsstyrelsen regelbundna möten med Trafikverket och har informerat om lagstiftningen kring behandling av avfall vilket har emottagits positivt. På detta informationsmöte fanns både personal från underhåll och markförhandling liksom projektledare på plats. Underlagen i ärendena efter detta informationstillfälle har blivit bättre och frågan om masshantering och avfallsfrågor har kommit högre upp på agendan vilket underlättar för de entreprenörer som utför arbetet och för tillsynsmyndigheterna som kan undvika akutärenden vid väg- och järnvägsbyggande.
9 YTTRANDE 9(10) Länsstyrelsen Värmland upplever inte heller att icke förorenade massor i tidigare skeenden har gått till deponi eller att Trafikverket avser att söka några tillstånd för deponering. Det är nu en ökad medvenhet om tidigare planering samt ökad framförhållning och att dessa massor bör nyttiggöras. Förorenade massor klassade som farligt avfall har också sedan tidigare gått till deponi och detta bör vara den bästa lösningen för den typen av massor. För massor som är förorenade (över KM eller över halterna för Mindre än Ringa Risk enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1) är dock situationen knepigare, särskilt när det rör sig om vägdikesmassor som innehåller för mycket organiskt material för att ha de tekniska egenskaperna som krävs för återvinning och som samtidigt kan innehålla höga halter av metaller. En effektiv hantering av denna typ av massor bör utredas vidare, men Länsstyrelsen kan inte se att Naturvårdsverkets skrivelse har någon lösning för detta. Länsstyrelsen konstaterar att om Trafikverket följer Naturvårdsverkets vägledning för hantering av massor i infrastrukturärenden så ges Trafikverket stora möjligheter att hantera massor på ett ändamålsenligt sätt inom vägplanen. För masshantering utanför vägplanen är det dock Länsstyrelsens uppfattning att miljöbalkens hänsynsregler alltid ska följas (vägplanen är redan prövad men inte områden kring vägplanen), och undantag från dessa bör inte medges i enlighet med Naturvårsdsverkets skrivelse. Övriga synpunkter 7.4 Biologisk behandling av vissa avfallsslag Så kallad gårdsrötning innebär i de flesta fall rötning av gödsel som klassas som animaliska biprodukter (ABP). Kraven på hygienisering av animaliska biprodukter regleras inte genom en prövning gentemot både biologisk behandling och hygienisering av ABP-material som båda är anmälningseller tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöprövningsförordningen. Att det förhåller sig på detta sätt beror på att anläggningen oavsett kod måste klara Jordbruksverkets krav på hygienisering varför verksamheten prövas mot endast koden för biologisk behandling som då även infattar steg i verksamheten som innefattar hygienisering. Skulle sådan biologisk behandling vare sig vara anmälnings- eller tillståndspliktig finns dock anmälnings- eller tillståndsplikt avseende ABP kvar i miljöprövningsförordningen. Det är oklart hur Naturvårdsverkets förslag förhåller sig till detta. Om kraven på anmälnings- eller tillståndsplikt helt skulle tas bort ur miljöprövningsförordning kvarstår dock att uppfylla de motsvarande prövningsgrunderna med Jordbruksverket som tillsynsmyndighet. Detta förenklar inte för verksamhetsutövaren utan det blir endast en förskjutning av prövnings- och tillsynsansvaret från länsstyrelse och kommun till Jordbruksverket. Vad beträffar biologisk behandling i allmänhet, med mängder under nu anmälningspliktiga verksamheter redovisar Naturvårdsverket att även dessa med korrekt implementering av avfallsdirektivet skulle bli
10 YTTRANDE 10(10) anmälningspliktiga. Såvitt länsstyrelsen känner till så finns det i praktiken inte sådana mindre komposteringsverksamheter annat än de komposteringsverksamhet som reglera av kommunernas renhållningsföreskrifter. Det krävs alltså godkännande från kommunerna inom ramen för dessa föreskrifter för att påbörja sådan kompostering, så frågan är inte helt oreglerad. Det är oklart om det är Naturvårdsverkets uppfattning att det verkligen finns sådana mindre komposteringsanläggningar som inte regleras av de kommunala renhållningsföreskrifterna. 7.5 Förbränning av vissa avfallsslag Naturvårdsverket föreslår att verksamheter som kan vara lämpliga att undanta från tillstånds- och anmälningsplikt bl.a. är samförbrännings- eller avfallsförbränning som förbränner rent träavfall eller avfall som anges i och 5 i förordningen (SFS 2013:253) förbränning av avfall under 1 MW (O-1MW). Dessa ska istället omfattas av allmänna regler vilket innebär att anmälningsplikten för fastbränsleanläggningar mellan 0,5 1 MW försvinner. Länsstyrelsen vill dock erinra om att anmälningsplikt enligt 29 kapitlet Miljöprövningsförordningen inte föreligger idag för anläggningar på 0,5 1 MW. Anmälan ska dock ske enligt 21 kap 11 för anläggning med en totalt installerad effekt av mer än 500 kilowatt (0,5MW) men högst 20 MW om annat bränsle än enbart fossil eller biogen eldningsolja eller bränslegas förbränns. Sådana anläggningar får dock inte förbränna avfall. Det är därför oklart vad Naturvårdsverket avser att reglera med den föreslagna regeländringen eftersom den inte berör förbränning av avfall. Avfalls- eller samförbränningsanläggningar kan dock undantagsvis vara anmälningspliktiga vid förbränning av högst 50 ton icke farligt avfall per år. Detta berör dock inte Naturvårdsverket i sin skrivelse. Landshövding Kenneth Johansson har fattat beslut i detta ärende. Miljöskyddshandläggare Gertrud Gybrant har varit föredragande. I den slutliga handläggningen deltog också länsråd Johan Blom, verksamhetschef Torben Ericson och enhetschef Christina Hägglund. Så här hanterar vi dina personuppgifter Information om hur vi hanterar dessa hittar du på
Masshantering GERTRUD GYBRANT
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden Avfall för anläggningsändamål Avfall eller produkt? Ändringar i 29 kapitlet MPF Täkter och masshantering Muddermassor Avfall Definition finns
Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Ert dnr M2018/01322/R
YTTRANDE 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Remiss av promemorian Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Ert dnr M2018/01322/R Sammanfattning
Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor
Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor 2018-05-23 Vad ska jag prata om idag? Vad säger lagstiftningen? Vad säger praxis? Utredning med förslag till ändringar pågår Vilken vägledning finns?
En resurseffektiv masshantering
En resurseffektiv masshantering Dagens presentation, innehåll Hur uppnår vi en resurseffektiv masshantering som också är säker för människors hälsa och miljön? Erfarenheter från Stockholms Stad Information
Yttrande gällande remissen M2018/01322/R Verksamheter som kan undantas från anmälnings- och tillståndsplikt
YTTRANDE 1 (5) 2019-01-02 550-8251-18 m.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande gällande remissen M2018/01322/R Verksamheter som kan undantas från anmälnings- och tillståndsplikt Naturvårdsverket har på
Avfall och förorenade. områden
Avfall och förorenade Avfallsbegreppet Klassning av avfall områden Att bygga med massor från ett förorenat område Att bygga med massor i ett förorenat område Andra anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter
Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Malmö stad Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Datum 2018-02-09 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2017-1402 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet
Återanvändning av avfall för anläggningsändamål
Återanvändning av avfall för anläggningsändamål Nätverksträff 9 november 2016 Elin Arvidsson Glans Informationspunkter Vägledningsmaterial Länsstyrelsens informationsmaterial Länsstyrelsens tillsynsvägledning
Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt
PM Rotel IX (Dnr KS 2018/1350) Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 21 december 2018 Borgarrådsberedningen föreslår att
Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT
Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara
Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:
PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!
Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?
1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt
Myndighetsperspektivet
Myndighetsperspektivet Sulfidjord lösningar för framtiden Umeå 2017-04-26 Karin Bark, Sofia Linder Vilka är vi? Sofia Linder Miljöinspektör, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå kommun Karin Bark Konsult
Senast uppdaterad 2014 09 08
Hantering av massor kort information om olika hanteringssätt Senast uppdaterad 2014 09 08 Innehållsförteckning Inledning 3 Är uppgrävda massor alltid avfall? 3 Vad kan massorna användas till? 3 Hur prövas
Dnr M2018/01322/R Verksamheter som kan undantas från tillståndsoch anmälningsplikt
YTTRANDE 1 (5) Dnr M2018/01322/R Verksamheter som kan undantas från tillståndsoch anmälningsplikt Inledning Miljönämnden delar i stora drag Naturvårdsverkets bedömning att det finns behov av regelförenklingar
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
REGERINGSUPPDRAG ATT UTREDA UNDANTAG FRÅN TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR VERKSAMHETER SOM BEHANDLAR AVFALL - Avfallsrådet 30 maj 2018 Karin Klingspor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Miljösamverkan Västerbotten
miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Dialogmöte om avfall för anläggningsändamål 24 september 2013 09.00-09.30 Fika 09.30-10.00 Välkomna, syfte med dagen, presentationsrunda 10.00-10.30
Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö
Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för
MYNDIGHETSUTÖVNING VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN MED SCHAKTMASSOR
TVL-info 2018:25 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne MYNDIGHETSUTÖVNING VID HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN MED SCHAKTMASSOR Det här tillsynsvägledningsmaterialet vänder sig till tillsynsmyndigheter på
REGERINGSUPPDRAG ATT UTREDA UNDANTAG FRÅN TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR VERKSAMHETER SOM BEHANDLAR AVFALL - SKL:s miljöchefsnätverk 8 mars 2018
REGERINGSUPPDRAG ATT UTREDA UNDANTAG FRÅN TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR VERKSAMHETER SOM BEHANDLAR AVFALL - SKL:s miljöchefsnätverk 8 mars 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19
2016-02-01 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se johan.fallenius@regeringskansliet.se. Svar på remiss M2015/02675/R Prövning av miljöfarlig verksamhet Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI,
Avfall i anläggningsarbeten
Avfall i anläggningsarbeten Beskrivning av vår vägledning och handbok Filip Norlén Sektionen för avfall och kemikalier Örebro 21 november 2013 2013-09-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål
Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns
Handläggarstöd Massor och masshantering
Miljökontoret Handläggarstöd Massor och masshantering Nikolaus Söderström - Version 1 Januari Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 2 2. Begrepp och verksamhetstyper 2.1 Begreppen massor, masshantering
Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Yttrande Diarienummer Sida 2018-02-07 500-37585-2017 1(5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet (M2017/02785/R)
YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13. Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-09-26 Ärendenr: NV-06297-13 Mark- och miljööverdomstolen Box 2290 103 17 Stockholm Yttrande i mål M 6274-13 angående föreläggande att ansöka om
SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19
2014-10-16 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se erika.nygren@regeringskansliet.se. Svar på remiss av Europeiska kommissionens förslag (COM(2014)397 final) Synpunkter inför kommande revidering
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se Affärsmodeller Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av
Synpunkter på förslag till ändring av förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, M2004/702/R
Miljödepartementet Rättsenheten 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till ändring av förordningen (1998:899)om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, M2004/702/R Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått
handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning
handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning sker åtgärder i förorenat område? Anmälan enligt 28 FMH kan vara nödvändig. är materialet ett avfall?
Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.
1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar
Yttrande angående remiss om kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning
PROTOKOLL 10 Bygg- och miljönämnden 2018-10-04 196 Dnr 2018.2855 Yttrande angående remiss om kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning miljökonsekvensbeskrivning
Varför är masshantering en fråga?
Varför är masshantering en fråga? Strävan i samhället efter; Resurshushållning Minskade utsläpp (CO2, NOx, partiklar) Att inte sprida föroreningar i miljön Källa: Sven Brodin, Tyresö kommun Schaktmassor
Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun
Dnr: 555-5551-2011 Anl.nr: 1764-122 Miljöskydd och Förvaltning Gertrud Gybrant Billerud AB Gruvöns bruk Att. Mats Ganrot BOX 500 664 28 Grums Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi
Yttrande över verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mats Dahlén 29 november 2018 2018-5090-MI 018-7274383 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 12 december 2018 Yttrande över verksamheter som
Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning
PM Rotel V (Dnr KS 2018/1027) Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning Remiss från Miljö - och energidepartementet Remisstid den 26 oktober 2018 B orgarrådsberedningen
Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet
TVL-info 2015:5 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet En verksamhet som har ett tillstånd enligt 6 kapitlet
Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål
1(5) Anmälan skickas till: Älvkarleby kommun Bygg- och miljökontoret Box 4 814 21 Skutskär Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde
Hantering av schaktmassor
Hantering av schaktmassor Text Denna information vänder sig till dig som hanterar schaktmassor som är eller kan vara förorenade. Med massor menar vi uppgrävda massor, både jord och fyllnadsmassor. Uppgrävda
Verksamhetskoder vid förbränning av avfall
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Elin Sieurin elin.sieurin@naturvardsverket.se PM 2019-03-22 Verksamhetskoder vid förbränning av avfall Naturvårdsverket bedömer att en förbränningsanläggning,
Vilken klass som en miljöfarlig verksamhet ingår i står i miljöprövningsförordningen (2013:251)
enligt miljöbalken, miljöprövningsförordningen (2013:251) 1 (12) Behöver du göra en anmälan eller söka ett tillstånd? Verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga listas i miljöprövningsförordningen
Yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt, Dnr 00493/2018
Kommunstyrelsen Yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt, Dnr 00493/2018 Enligt EUs avfallsdirektiv ska alla verksamhetsutövare som behandlar
Massor för anläggningsändamål
Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood
Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare
Sökande Personnummer/organisationsnummer
Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål enligt 9 kap 6 miljöbalken samt 29 kap 35 miljöprövningsförordningen Blankett uppdaterad: 2018-05-22 Sida 1 av 6 Fastighetsbeteckning Fastighetsbeteckning
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål
Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål 2018-10-03 Det är positivt för miljön om vi kan återanvända och återvinna avfall Därför är det bra när vi kan ta tillvara schaktmassor,
Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB
1(4) Samhällsbyggnad Amanda Bäckström Näringsdepartementet Regeringskansliet n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060303 DOM 2016-12-08 Stockholm Mål nr M 5877-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2016-06-13 i mål nr M 2028-16, se bilaga A KLAGANDE Lantmännen
Vägledning till MPF 29 kap. Avfall
Vägledning till MPF 29 kap. Avfall Detta dokument vägleder kring 29 kap. Avfall, miljöprövningsförordningen (2013:251). Uppdateringar sker löpande. Vägledning ges till respektive paragraf. Vi rekommenderar
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se 17 december 2013 Al Salam IDP camp, El Fasher, North Darfur, Sudan - 35 000 invånare
Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP
Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20
Jokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:
Kan massorna vara förorenade?
HANTERING AV SCHAKTMASSOR Uppgrävda massor kan vara både en resurs och ett problem. Genom att återanvända schaktmassor kan naturresurser sparas. Samtidigt finns en risk att uppgrävda massor är förorenade
Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB
Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren
Anmälan om miljöfarlig verksamhet
ANMÄLAN 1 (6) Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 10 Miljöprövningsförordningen Allmänna uppgifter (A) VAR GOD TEXTA Anläggningens namn Organisations-/personnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning
Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål
1(5) Anmälan skickas till: Älvkarleby kommun Bygg- och miljökontoret Box 4 814 21 Skutskär Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde
Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell
Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell katharina.krusell@lansstyrelsen.se Utgångspunkt Miljöbalken med tillhörande förordningar Miljöbalkens syfte Främja en hållbar utveckling som
Anmälan om miljöfarlig verksamhet
ANMÄLAN 1 (5) Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 10 Miljöprövningsförordningen Allmänna uppgifter (A) VAR GOD TEXTA Anläggningens namn Organisations-/personnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning
SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB
Fortum Waste Solutions AB SamrådTillståndsansökan Materialhanteringscenter Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun Ulrika Wievegg Chef EHSQ Michael Kempi Affärsutvecklare Saara Nummelin - Miljösamordnare
Jordbruksverket Stockholm. Malmö den 19 juni 2018
Jordbruksverket 103 33 Stockholm Malmö den 19 juni 2018 REMISSVAR: Förslag till ny vägledning om Tillämpning av miljöbalken vid lokalt omhändertagande av smittfarligt avfall vid epizootiutbrott vägledning
EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN
EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2017-09-12 Stockholm Mål nr M 7806-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-08-25 i mål nr M 267-16, se
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning
Anders Hedenstedt Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning 1 Naturvårdsverkets handbok 20:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2 Bakgrund Allmän användning
vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.
1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa
Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55 (reviderad )
Hantering av massor - kort information om olika hanteringssätt Rapport 2016:55 (reviderad 2018-06-13) Rapportnr: 2016:55 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Gudrun Magnusson Foto: Gudrun Magnusson Utgivare:
DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm Mål nr M 11569-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-03 i mål nr M 4639-13, se bilaga A KLAGANDE
DOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1308 DOM 2008-02-25 Stockholm Mål nr M 1813-07 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, deldom den 8 februari 2007 i mål nr M 28110-05,
Vad kan vi förvänta oss av nya avfallsregler? MILJÖTILLSTÅNDSDAGEN DEN 30 JANUARI 2018
1 Vad kan vi förvänta ss av nya avfallsregler? MILJÖTILLSTÅNDSDAGEN DEN 30 JANUARI 2018 2 Vad sm är på gång Nytt avfallsdirektiv vad händer? SOU 2017:22 m cirkulär eknmi remisstiden gick ut i smras, inget
Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle
Riktlinje för hantering av förorenade områden
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Stening Elin Datum 2017-10-12 Diarienummer KSN-2017-3504 Kommunstyrelsen Riktlinje för hantering av förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
2. Miljölagstiftning
2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen
Fastighet och sökande/anmälare
ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt
SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y SKRIVELSE 2018-04-26 Ärendenr: NV-07431-17 Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt Delredovisning av regeringsuppdraget
Ansvaret för att tillgängliggöra rumsliga data enligt INSPIRE för produktionsanläggningarna och deras beståndsdelar bör ligga på Naturvårdsverket.
YTTRANDE 1 (7) Miljöskydd Jan Johansson 010-2247359 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss om Naturvårdsverkets förslag till genomförande av EU-direktiv om begränsningar
Hur arbeta med förorenade massor
Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:
Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2009-02-26 Dnr 641-5879-08 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande i målet M3092-08 Angående ansökan om tillstånd enligt
Förslag till författningsändringar med allmänna regler för vissa verksamheter som behandlar avfall
SWE D IS H E NV IR O NME N T A L P R OTE C T IO N A GE N C Y SKRIVELSE 2019-09-25 Ärendenr: NV- 07431-17 Förslag till författningsändringar med allmänna regler för vissa verksamheter som behandlar avfall
Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)
YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen
Vattenkraft och lagstiftning
Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst
När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?
När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling? Anna Fröberg Flerlage, Exploateringskontoret Stockholm Stad Ur en verksamhetsutövares
Vi lämnar mer specifika synpunkter nedan utifrån kapitelindelningen i remissen.
Yttrande Datum:2016-01-28 Diarienummer: 10460/15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter
Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera?
Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera? Christina Lindbäck Hållbarhetschef NCC NCC:S HÅLLBARHETSARBETE Våra långsiktiga målsättningar: VI ERBJUDER DE BÄSTA HÅLLBARA LÖSNINGARNA
Taxebilaga A till taxa för tillsyn inom miljöbalkens område, 2018
MILJÖFARLIG VERKSAMHET Prövning FAKTOR AVGIFT Prövning av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?
Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning Handbok 2010:1 Renare mark den 2324 mars 2010 Erika Nygren Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 20100329 Naturvårdsverket Swedish
Information om anmälan enligt miljöbalken
Information om anmälan enligt miljöbalken När ska en anmälan göras? Husbehovstäkter omfattas idag normalt inte av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken. Husbehovstäkter som kan komma att
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Miljö- och energidepartementet Stockholm. Dnr M2015/02675/R. Malmö den 5 februari 2016
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2015/02675/R Malmö den 5 februari 2016 REMISSVAR: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav
Blanketter Anmälan om åtgärder med anledning av föroreningsskada
1 (5) Blanketter Anmälan om åtgärder med anledning av föroreningsskada Skickas till Miljö- och hälsoskyddskontoret 195 85 Märsta Anmälan enligt 10 kap miljöbalken samt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig
Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område
2017-10-23 Fastställd av KF 2017-12-18 Taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för miljönämndens i Sundsvalls kommun kostnader för prövning
Tillsynsvägledningsträff om avfall
Tillsynsvägledningsträff om avfall Helen Lindqvist Ylva Lindén Naturvårdsverket Malmö 13 november 2014 Några centrala avfallsregler 15 kap. miljöbalken Avfallsförordningen (2011:927) Föreskrifter Avfallsdirektivet
Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen
Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller
Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)
BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress
ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN
1 ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan
Prövning av vindkraft
Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler
DOM 2014-25 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i
Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala
Sammanfattning. Allmänna synpunkter på redovisningen. Yttrande
1 (6) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet johan.fallenius@regeringskansliet.se över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter
Hantering av massor i samband med grävmuddring på fastigheten Hossmo 1:53, Kalmar kommun Beslut
2017-08-29 Sid 1 (5) Vattenenheten Handläggning vattenverksamhet vattenverksamhet.kalmar@lansstyrelsen.se 010-223 85 86 Mån 13-16, tisd och tors 09:30-11:30 Björkelunds Stugförening c/o Yvette Heikka Mukka